Barnens behov i fokus - En explorativ studie med en kvalitativ ansats om de biologiska barnen till familjehemsföräldrar och deras behov av stöd

Transkript

1 Barnens behov i fokus - En explorativ studie med en kvalitativ ansats om de biologiska barnen till familjehemsföräldrar och deras behov av stöd Amanda Larsson Yasmin Sharki Forskningsstationens skriftserie Uppsats 2012:1 SOCIALFÖRVALTNINGEN

2 Förord Forskningsstationen vid Socialförvaltningen i Katrineholm har som målsättning att öka kunskapsförsörjningen till förvaltningen. En del i detta är att tillvarata de erfarenheter och kunskaper som genereras i de studentuppsatser som författas inom ramen för verksamheternas arbetsområden. Amanda Larsson och Yasmin Sharki, PUTC-studenter från Örebro Universitets socionomutbildning, har i sin examensuppsats studerat de biologiska barnen i familjehems upplevelser av att växa upp med placerade barn. Den empiriska insamlingen ägde rum under hösten Under arbetets gång har kontinuerliga diskussioner förts med forskningsstationen och de respondenter ute i verksamheten som berörts av problemområdet. Detta har naturligtvis initierat en form av introspektiv analys av det egna arbetet och dess rutiner. Inte minst har detta inneburit goda möjligheter att ställa sig etiskt/moraliska frågor om var ansvar börjar och slutar och mot vilka vi har ett ansvar vid familjehemsplaceringar. I föreliggande studie analyserar författarna på en teoretisk nivå studieområdet med utgångspunkt i systemteori som utmynnar i tre förklarande analysperspektiv de biologiska barnens, familjehemsföräldrarnas och familjehemssekreterarnas perspektiv. Studien är ett intressant bidrag och behandlar på ett övergripande plan problemet med vad som händer när systemet socialtjänst sammansmälter med familjesystemet och vad detta innebär för de ursprungliga aktörerna och deras positioner och förskjutningar av positioner inom systemet. Amanda och Yasmin ställer en rad kritiska frågor som sätter fingret på det sociala arbetets rutiner och dess konsekvenser för de inblandade aktörerna. Slutligen utmynnar deras studie i några enkla praktiska förslag på åtgärder för att undvika konflikter inom familjehemsfamiljerna och sammanbrott i placeringar. Mycket har redan gjorts för att synliggöra dem som det sociala arbetet handlar om. I lagstiftning har barnens rättigheter definierats och betonats. Men ibland uppstår blinda fläckar. -Ibland ser man helt enkelt inte skogen för alla träd. Att ha studenter involverade i det sociala arbetets utvecklingsarbete (för det är vad det handlar om) innebär att vi får in friska ögon i vårt sätt att närma oss vardagsarbetet. Dessa friska ögon öppnar upp möjligheter att upptäcka just blinda fläckar i våra rutiner. Inte minst märkes detta av de frågor som väcktes i samband med presentation av uppsatsens slutsatser vid en av förvaltningens soppföreläsningar. Uppsatsens slutsatser är något vi vid förvaltningen tagit till oss och diskussioner pågår för närvarande hur vi kan förbättra bemötande och synliggörande av de biologiska barnen i familjehemmen. Med detta sagt vill undertecknad i egenskap av föreståndare för forskningsstationen rikta ett tack till uppsatsförfattarna för deras bidrag till kvalitets- och utvecklingsarbetet gällande den sociala barnavården i Katrineholms kommun. Tack Amanda och Yasmin! Amanda Larsson och Yasmin Sharki läser sista terminen på socionomprogrammet vid Örebro Universitet. Yasmin gjorde sin verksamhetsförlagda utbildning vid försörjningsstödsgruppen och behandlingsgruppen. Amanda gjorde sin verksamhetsförlagda del av utbildningen vid myndighetsgruppens utredningsavdelning. Hon är nu fortsatt knuten till denna del av verksamheten. Katrineholm, mars 2012 Martin Alm Utvecklingsledare 2

3 Sammanfattning I Sverige utgår familjehemssekreterarnas arbete utifrån, socialstyrelsens riktlinjer, etiska, - och moraliska ställningstaganden samt FN:s barnkonvention som är förankrad i den svenska lagstiftningen. Det är däremot inte lagstadgat att familjehemssekreterarnas arbete ska riktas specifikt till biologiska barn till familjehemsföräldrar. Forskning visar att biologiska barn till familjehemsföräldrar i stor utsträckning inte anser sig bli uppmärksammade av familjehemssekreterarna. Vidare visar forskning att familjehemsföräldrarna uppmärksammar sina biologiska barn i form av att avsätta egen tid. Syftet med studien är att undersöka och ge en övergripande bild av barnens behov och hur de tillgodoses av föräldrar och familjehemssekreterare. Syftet preciseras med tre frågeställningar som ska belysa studiens syfte utifrån tre olika perspektiv; de biologiska barnen, familjehemsföräldrar och familjehemssekreterarna. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori. Studien baseras på en kvalitativ ansats där data är insamlad med sex semi- strukturerade intervjuer i x- kommun. Studiens resultat visar att barnens behov av stöd tillgodoses av föräldrarna. I vissa situationer är de biologiska barnen i behov av stöd av familjehemssekreterarna, ett behov som inte tillgodoses fullt ut. Nyckelord: Biologiska barn, familjehemsföräldrar, familjehemssekreterare, barns behov, stöd. 3

4 Tack Först och främst vill vi tacka alla de respondenter som deltagit i studien. Tack för ett väldigt trevligt bemötande och för er tid ni avsatt. Utan er hade det inte varit möjligt att genomföra den här studien! Vi vill också ägna ett stort tack till vår kompetenta och pedagogiska handledare på Örebro Universitet, Mikael Skillmark, som har ställt upp för oss i vått och torrt, i medvind och i motvind! Vi vill även tacka vår andra handledare Gunnel Drugge för allt stöd. Till sist men inte minst vill vi tacka våra nära och kära för allt stöd som ni gett oss under uppsatsskrivandets gång! Amanda Larsson och Yasmin Sharki Hösten

5 FÖRORD BAKGRUND OCH PROBLEMFORMULERING Bakgrund Problemformulering SYFTE MED FOKUS PÅ BARNENS PERSPEKTIV OCH AVGRÄNSNING Avgränsning och metod RELATIONER I FAMILJESYSTEMET UTIFRÅN SYSTEMTEORIN Systemteori Familjen som ett system DE BIOLOGISKA BARNENS BEHOV AV STÖD UTIFRÅN TRE PERSPEKTIV De biologiska barnens perspektiv Familjehemsföräldrarnas perspektiv Familjehemssekreterarnas perspektiv RESULTAT OCH ANALYS Syn på behov Enligt barnen Enligt föräldrarna Enligt familjehemssekreterarna Sammanfattande analys Tillgång till stöd Enligt barnen Enligt föräldrarna Enligt familjehemssekreterarna Sammanfattande analys Visioner om stöd Enligt barnen Enligt föräldrarna Enligt familjehemssekreterarna Sammanfattande analys SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH DISKUSSION

6 8. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV STUDIENS RESULTAT I PRAKTIKEN REFERENSER BILAGA 1: Informationsblad BILAGA 2: Intervjuguide De biologiska barnen till familjehemsföräldrar BILAGA 3: Intervjuguide Familjehemsföräldrar BILAGA 4: Intervjuguide Familjehemssekreterare BILAGA 5: Utskick för respondentvalidering 6

7 1. Bakgrund och problemformulering 1.1 Bakgrund Sverige har en lång tradition av familjehemsvård, tidigare kallad fosterbarnsvård. Redan 1785 fick Sverige den första barnavårdsstadgan. Fosterbarnsvård ansågs på den tiden vara att föredra för att det var till större gagn för samhället att låta barn växa upp hos välsinnade fosterföräldrar, istället för inne i städerna. En dåtida anledning till att barn placerades i fosterbarnsvård kunde bero på att mamman var fattig och ogift. Idag placeras barn och unga av många fler och komplicerade anledningar; föräldrars missbruksproblematik är ett exempel på en sådan anledning. Fosterbarnsvården såg densamma ut på 1700-talet ända till långt in på 1960-talet, och sedan dess har det skett förändringar i fosterbarnsvården i takt med forskningens utveckling. Det var inte förrän långt in på 1900-talet som föräldrars känslomässiga betydelse för barn anammades i samband med Bowlbys observation av barn som har separerats från sina föräldrar. Tack vare forskningens utveckling beaktas barnets relation till sina biologiska föräldrar i mycket större utsträckning i dagens sociala arbete (Hagbard, 1993, s. 7-9). Det finns brittisk lagstiftning som är specifikt riktad till de biologiska barnen till familjehemsföräldrar. Detta till skillnad från den svenska lagstiftningen, där de biologiska barnens behov inte uppmärksammas i samma utsträckning i samband med en placering. I lagen framgår det att socialarbetaren skall kommunicera med de biologiska barnen för att få en förståelse för deras känslor som kan uppstå i samband med en placering (Department of health, 1989, refererad i Watson & Jones, 2002, s. 51). Detta till skillnad från den svenska lagstiftningen, där biologiska barn till familjehemsföräldrar och deras behov inte uppmärksammas i samma bemärkelse och lika tydligt. Det var år 1902 som Sverige fick två regeringsförordningar som sedan kom att ingå i 1924 års barnavårdslag som bland annat kom att omfatta skyddsuppfostran och samhällsvård. En ny lag trädde i kraft 1982 och innehöll både en frivillighetslag och en tvångslag. Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om vård av unga (LVU) grundas än idag på den lag som stiftades 1982 (Hagbard, 1993, s.14). Den närmsta, svenska lagstiftning som indirekt kan ses som riktat till biologiska barn till familjehemsföräldrar nämns i 6 kap. 7 SoL där socialnämnden skall, i fråga om de barn som avses i 6 kap. 6 SoL lämna vårdnadshavarna och dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver (Norström & Thunved, 2009, s. 179). Utöver detta baseras familjehemssekreterarnas arbete med de biologiska barnen endast på FN:s barnkonvention, socialstyrelsens riktlinjer och egna etiska samt moraliska ställningstaganden. Med andra ord är det inte lagstadgat att, eller på vilket sätt, som familjehemssekreterarna i Sverige skall se till de biologiska barnens behov i ett familjehem. Barnkonventionen och dess viktigaste grundpelare, att se till barnets bästa, är förankrad i all svensk lagstiftning som berör barn (Norström & Thunved, 2009, s. 40). Enligt 6 kap. 7 SoL hör det till socialtjänstens skyldighet att kontinuerligt följa upp en placering genom att till exempel åka på personliga hembesök, för att på så sätt stödja vården i familjehemmet. Uppföljningsarbetet skall anpassas utifrån de individuella behoven av stöd från socialtjänsten. Denna typ av anpassning varierar bland annat beroende på placeringens svårighetsgrad och karaktär (Norström & Thunved, 2009, s. 179). Enligt Höjer (2001) åligger det föräldrarna att ha ett barnperspektiv vilket innebär att familjehemsföräldrarna ska kunna ansvara för både den egna familjen, de familjehemsplacerade barnen och kontakten med familjehemssekreterarna (s. 31). Det finns endast någon enstaka studie gjord i Sverige, utöver C,- och D-uppsatser som handlar om de biologiska barnen till familjehemsföräldrar och deras behov av stöd av familjehemssekreterare och sina föräldrar (Höjer & Nordenfors, 2006, s. 36). Det torde tyda på att det är ett ämne som sällan prioriteras, berörs och diskuteras. Därför är det av vikt att få en 7

8 ökad förståelse för betydelsen om att det är ett behov som borde beaktas mer eller om det tillgodoses tillräckligt. 1.2 Problemformulering Det finns tidigare forskning som uppmärksammar de biologiska barnen till familjehemsföräldrar och deras upplevelse av att leva i ett familjehem, dock är den som tidigare nämnt begränsad. Dessutom grundar sig den tidigare forskning främst på sekundär information som finns om ämnet, inkommen från vuxna i barnens närhet (Höjer, 2001, s. 141). Vi vill därmed i vår undersökning fokusera på primärdata, tagen direkt från familjehemsföräldrarnas egna barn, då det är deras situation som vi i vår studie syftar till att utforska. I den tidigare forskningen framkommer det även att de biologiska barnen till familjehemsföräldrar är i behov av stöd av sina föräldrar och familjehemssekreterare men att det behovet inte tillgodoses. Vi vill därför i vår studie närmare undersöka frågor om familjehemsföräldrarnas biologiska barns behov av stöd utifrån tre skilda perspektiv. De biologiska barnen till familjehemsföräldrar kommer att stå i studiens fokus. 2. Syfte med fokus på barnens perspektiv och avgränsning Syftet med uppsatsen är att undersöka och ge en övergripande bild av de biologiska barnens behov av stöd och hur de tillgodoses av föräldrar och familjehemssekreterare. Syftet preciseras i nedanstående frågeställningar utifrån tre perspektiv. - Hur ser de biologiska barnen på sina behov av stöd från föräldrar och familjehemssekreterare? - Hur ser föräldrarna på sitt/sina barns behov av stöd från dem och från familjehemssekreterare? - Hur ser familjehemssekreterarna på barnens behov av stöd från föräldrar och de som familjehemssekreterare? 2.1 Avgränsning och metod Vi har i vårt syfte begränsat oss till att undersöka behovet bland biologiska barn till familjehemsföräldrar tillhörande en viss målgrupp, unga vuxna, arton år och äldre (Norström & Thunved, 2009, s. 40). Eftersom vår studie syftar till att studera biologiska barn till familjehemsföräldrar och deras behov av stöd från föräldrar och familjehemssekreterare har en kvalitativ ansats valts med individuella intervjuer som forskningsmetod. Valet av ansats grundas på den strävan att vi ska skapa oss en förståelse för den enskildes egna upplevelser om den sociala verkligheten. Detta genom att vi har ett subjektivt ställningstagande till individens beskrivningar av sina inre upplevelser (Bryman, 2002, s. 250). Flertalet artiklar som används i studien är internationella och utgår från det brittiska samhällssystemet vilket kan göra det svårt att applicera den brittiska forskningen om familjehemsarbete i vår studie, i den svenska kontexten. Det är därför också viktigt att studiens läsare observerar detta och har det i beaktande och inte tar för givet att all forskning som framställs i studien går att applicera direkt in i den svenska kontexten. Vi anser trots detta att den internationella forskning som vi har använt oss av är av relevans för studien, för att få en allmän bild om hur de biologiska barnen ser på sitt behov av stöd. Valet av respondenter grundades på utbytet av tjänster som fanns mellan x- kommun och Örebro Universitet på grund av de PUTS- avtal Örebro Universitet har med x- kommun. Studiens syfte och forskningsområde framställdes därför i samarbete med x- kommuns socialtjänst. 8

9 Studien baseras på intervjuer med biologiska barn som idag är unga vuxna, över arton år och har levt i ett familjehem i minst tre år. De båda barnen som vi har intervjuat är fortfarande aktiva i familjens familjehemsuppdrag. En av dessa bor fortfarande kvar hemma medan den andra respondenten har flyttat hemifrån men är fortfarande till viss del involverad i familjens familjehemsuppdrag. Intervjuer genomfördes med två familjehemssekreterare som hade olika lång arbetserfarenhet inom familjehemssekreterarprofessionen. Familjehemssekreterare 1 hade endast några månaders erfarenheter av yrket och svarade därför mest utifrån sina visioner om hur denne upplever att arbetet borde se ut. Detta till skillnad från familjehemssekreterare 2 som hade en längre arbetserfarenhet och kunde till skillnad från familjehemssekreterare 1 svara mer utförligt på intervjufrågorna och förklara hur de arbetar. Trots den mindre arbetserfarenheten inom familjehemssekreteraryrket hos den ena familjehemssekreteraren ansågs ändå intervjusvaren vara av relevans för studien. Det med anledning av att de två familjehemssekreterarnas svar kompletterar varandra då en jämförelse i studien kan göras mellan hur de arbetar och hur det skulle vilja arbeta. Vi valde att intervjua två familjehem, ett barn och en förälder från varje familj. Detta kommer även att vara synligt i resultat-, och analysavsnittet då det går att skönja kopplingar mellan barnens och föräldrarnas svar (BB1 är barn till F1 och BB2 är barn till F2). Inledningsvis delades informationsblad 1 ut till familjehemssekreterarna för att presentera syftet med studien. Efter det muntliga samtycket från familjehemssekreterarna påbörjades sedan urvalsprocessen av resterande intervjupersoner. Det skickades inte hem något informationsblad till barnen och föräldrarna utan istället valdes en direkt muntlig kontakt via telefon. Vid denna telefonkontakt presenterades syftet och en kort sammanfattning av studien samt vissa etiska aspekter som ansågs vara av vikt för respondenterna att ha kännedom kring innan de övervägde att delta i studien. Vi informerade även respondenterna om hur ungefär lång tid intervjun var planerad att ta. Intervjuerna bandades efter samtycke. Intervjuerna transkriberades i sin helhet inför den kvalitativa bearbetningen. 1 Se bilaga 1 9

10 4. Relationer i familjesystemet utifrån systemteorin I detta avsnitt kommer systemteorin att presenteras, som är studiens teoretiska utgångspunkt. Utifrån systemteori kan det biologiska barnets perspektiv ses utifrån de olika nivåer som systemteorin berör; mikro-, makro-, och meso nivå (Moe, 2001, s. 27). Delarna är en del av helheten (Schjødt och Egeland, 1994, s. 47) 4.1 Systemteori Systemteori handlar om att se delarna i helheten vilket till exempel kan jämföras med att alla musiker i en orkester är viktiga i skapandet av musik. Systemets olika delar påverkar varandra och samspelar med varandra på ett ömsesidigt sätt (Forsberg & Wallmark, 2002, s ). Enligt Bronfenbrenner kan en individ ingå i en mängd olika system, system som ständigt är i samspel med varandra (Bronfenbrenner refererad i Forsberg & Wallmark, 2002, s. 43). Kommunikation är ett begrepp som kan definieras som ett processflöde i det mänskliga systemet (Runfors & Wrangsjö, 2000, s. 64). Genom kommunikation utbyter individer information sinsemellan som även speglar deras relation i förhållande till varandra (Runfors & Wrangsjö, 2000, s. 141). Kommunikation betraktas utifrån den kontext som den utspelar sig i. Kommunikationen mellan individer signalerar budskap i form av handlingar, verbala uttryck och kroppsspråk (Schjødt & Egeland, 1994, s. 37) Familjen som ett system Ett system kan vara en familj där alla familjemedlemmar är inkluderade och som står i interaktion med varandra. En familj har oftast kontakt med utomstående individer som kan ha ett band till familjen eller som integrerar med dem på något sätt så som exempelvis en granne, en släkting eller en socialarbetare. Familjens medlemmar kännetecknas som subsystem. Varje enskild individ i familjesystemet kan sedan ingå i ett så kallat suprasystem. Ett exempel på ett sådant suprasystem kan vara att barnen är elever i skolan eller att föräldrarna ingår i arbetsgrupper på arbetsplatsen. Det är av vikt att se till hela familjen och det sammanhang som den befinner sig i. Det är även viktigt att ta hänsyn till den interaktion som de olika subsystemen har till andra omgivande suprasystem (Schjødt & Egeland, 1994, s ). Schjødt och Egeland (1994) uppger att det viktigaste subsystem i en familj är föräldrarna, barnen och de olika relationerna som finns mellan dem. Föräldrarna i en familj utgör tillsammans ett föräldrar- subsystem som innefattar olika uppgifter om uppfostran och socialisation (s. 50). Varje medlem i en familj har en unik struktur. Ett familjesystem har olika strukturer som förändras kontinuerligt på olika sätt som exempelvis att förhållandena mellan de olika subsystemen blir annorlunda. En familj måste anpassa sig efter den förändring som sker inom systemet men också den yttre förändringen som sker omkring den. På så sätt kan familjen bevara organiseringen men också låta strukturen vara i förändring. Familjemedlemmarna anpassar sig och står i interaktion med varandra. Deras förhållanden sinsemellan är i ständig förändring som sin tur utvecklar familjen. Förhållandena mellan familjemedlemmarna ska förändras men det är av vikt att förändringen inte medför att familjesystemet upplöses (s ). Förändringar kan vara positiva men också negativa. När en familjemedlem genomgår någon slags förändring kommer det att påverka hela familjen (Forsberg och Wallmark, 2002, s. 29) Roller och förväntningar En roll anses vara abstrakt då den ordnar förväntningar oberoende av vilken person det är i en familj. Roller anses vara generella eftersom de kan uppfyllas av olika personer. Skillnader mellan olika roller kan variera. Händelser i en familj kan aktivera olika roller hos familjemedlemmarna (Moe, 2001, s ). En roll innebär att den enskilda individens 10

11 handlingsmönster styrs av de förväntningar som omgivningen har på individens handlande (Runfors & Wrangsjö, 2000, s. 107). Förväntningar är struktur. Varje socialt system har en struktur som utvecklas ständigt genom att de enskilda individerna i familjesystemet blir tilldelade olika funktioner. Dessa funktioner utgör förväntningar på familjemedlemmarna i familjen. Familjemedlemmarna har olika förväntningar på sig men de har också förväntningar på varandra i familjen. Dessa förväntningar kan vara positiva men även negativa. Förväntningar av positiv karaktär är när förväntningar ställs på en familjemedlem och de andra i familjen anser att denna kommer att klara av att göra en viss uppgift. Däremot ställs negativa förväntningar när familjemedlemmen inte lyckas klara av en viss uppgift på ett bra sätt (Moe, 2001, s ). 3. De biologiska barnens behov av stöd utifrån tre perspektiv Nedanstående forskningsavsnitt kommer att presenteras i en tematisering av de tre perspektiven som vår uppsats syftar till att undersöka. Inledningsvis presenteras forskning som berör de biologiska barnens egna upplevelser och erfarenheter och deras behov av stöd från föräldrar och familjehemssekreterare (Höjer & Nordenfors, 2006). Därefter kommer vi att studera hur familjehemsföräldrarna uppfattar sina biologiska barns behov av stöd av dem och av familjehemssekreterarna vilket bland annat presenteras utifrån studier gjorda av Younes och Harps (2007). Till sist sammanställs och presenteras den forskning som belyser familjehemssekreterarnas syn på de biologiska barnen till familjehemsföräldrars behov av stöd från sina föräldrar och av dem som familjehemssekreterare (Höjer & Nordenfors, 2006). 3.1 De biologiska barnens perspektiv Familjehemsföräldrar utbildas av uppdragsgivare inför ett familjehemsuppdrag, en förmån som inte familjehemsföräldrarnas egna barn får trots att deras behov av utbildning är detsamma. Enligt Watson & Jones (2002) anses behovet vara lika stort då biologiska barn till familjehemsföräldrar lever under samma omständigheter som deras föräldrar. Watson & Jones (2002) menar också att de biologiska barnen har en viktig roll i familjens ansvar att ta hand om de familjehemsplacerade barnen (s. 49). Även Gill (1993) uppger att biologiska barn till familjehemsföräldrar har en nyckelroll i en placering vilket också bör leda till att även de får stöd i sin nya roll (s. 20). En annan viktig aspekt är att en del biologiska barn får ta ett stort ansvar för de familjehemsplacerade barnens anpassning i hemmet och ibland också i skolan. Detta kan uppskattas av en del biologiska barn som tycker att det är positivt att få ansvara för yngre barn (Höjer, 2001, s ). Enligt Höjer (2001) visar forskning att de biologiska barnen hjälper sina föräldrar att ta hand om sina familjehemsplacerade syskon (s. 159). Höjer och Nordenfors (2006) studier har påvisat att familjehemsföräldrarnas egna barn även hade positiva upplevelser och erfarenheter av att ha levt i en sådan offentlig familj. De positiva erfarenheterna har lett till att de biologiska barnen har reflekterat över sina egna liv och värderat dem högt. De har jämfört sig själva med andra barn som inte lever under samma omständigheter, och förstått att till exempel trygghet inte behöver vara en självklar känsla för alla. Denna typ av självreflektion och iakttagelse av sin egen livssituation ledde till att de i högre utsträckning uppskattade sina föräldrar och sin situation mer än tidigare (s. 70). Höjer och Nordenfors (2006) uppger att det även finns annan forskning som visar att de biologiska barnen har det svårt att ta till sig föräldrarnas förklaringar till varför de placerade barnen bor hos dem. Familjehemsföräldrarnas egna barn uppger även att det sker förändringar i familjelivet i samband med en placering. De beskriver att familjelivet blir mer strukturerat och upplevs som stelare på grund av de placerade barnens problematik (s. 38). 11

12 I en studie av Höjer (2001) framgår att en stor andel biologiska barn känner att de familjehemsplacerade barnen kräver en stor del av familjehemsföräldrarnas tid och uppmärksamhet. Det kan leda till att de biologiska barnen upplever att de inte uppmärksammas tillräckligt (s ). I en studie av Younes och Harp (2007) menar de flesta biologiska barn som har deltagit i studien att de kände sig svartsjuka, ilskna, åsidosatta och mindre viktiga när de fick familjehemssyskon till familjen (s. 32). Höjer (2001) påpekar även att de biologiska barnen saknar närhet till sina föräldrar och känner en förlust då de är tvungna att dela med sig av sina föräldrars tid. De säger sig behöva mer egen tid för att umgås med sina biologiska föräldrar, utan de familjehemsplacerade barnen (s ). Även resultatet i Younes och Harps studie (2007) visar att både de biologiska barnen och deras föräldrar värdesätter egen tid som stärker deras relation. I studien betonar både de biologiska barnen och deras föräldrar att de saknar privata stunder, för att kunna umgås utan att störas eller avbrytas av de familjehemsplacerade barnen (s ). Hela 19 procent av de medverkande biologiska barnen uppgav i en studie gjord av Höjer (2006) att det svåraste med att vara familjehem var att behöva dela med sig av sina föräldrars uppmärksamhet och tid. De biologiska barnens negativa syn på att dela denna uppmärksamhet grundade sig på att deras familjehemssyskon krävde så mycket uppmärksamhet av föräldrarna. De biologiska barnen är dock väl medvetna om att deras familjehemssyskon var i stort behov av uppmärksamhet och att föräldrarna är stressade och pressade. Enligt de biologiska barnen resulterade det i att de undvek att tala med föräldrarna om sina problem, i tron om att de på så vis minskade deras känslomässiga stress (s. 78). I Spears och Cross studie (2003) uppger ändå majoriteten av biologiska barn till familjehemsföräldrar att de vid behov vänder sig till sina föräldrar med sina problem. I sådana problemsituationer upplevde de biologiska barnen att föräldrarna hjälpte dem att hantera deras känslor och de problem som uppstod. Det fanns även de barn som, när hela familjen var pressad, önskade att få stöd från någon utomstående, någon som inte tillhörde familjen. De biologiska barnen som medverkade i studien uppgav att de har skaffat sig mer kunskap om sina och även andras känslor. De har även fått lära sig att övervinna deras ilska och fått lära sig hantera förlust av en person som de har utvecklat en relation till. Däremot var det en del andra biologiska barn som uttryckte en viss lättnad över att de svårare placeringarna var avslutade (s ). I en annan studie av Gill (1993) framgår det att de biologiska barnen kände att de varken uppfattades som seriösa, blev lyssnade på eller att deras behov blev tillgodosedda, samtidigt som de inte var tillräckligt förberedda att ställas inför de olika krav som familjehemsuppdrag krävde (s. 17) Höjer (2001) (refererad i Bäck-Wiklund & Johansson, 2003, s. 214) menar att en familj öppnar sina gränser när den tar emot ett familjehemsplacerat barn. Familjens gränser öppnas inte bara för barnet utan också till barnets nätverk och det professionella nätverket som innefattar bland annat familjehemssekreterare. Vidare menar Bäck-Wiklund och Johansson (2003) att ett familjehem kan jämföras med en ombildad familj då ursprungsfamiljen upplöses när den får en ny familjemedlem (s. 214). Det hör till familjehemsuppdraget att bjuda hem socialtjänsten och familjehemssekreterarna. Familjehemmets kontakt med familjehemssekreterarna skapar en förändring i familjens karaktär, då den tidigare privata familjen blir en offentlig familj. Denna typ av förändring inom familjen är en omställning som påverkar samtliga familjemedlemmar (Höjer & Nordenfors, 2006, s. 13). Höjer (2006) menar att familjehemsuppdraget innebär en strävan att ge de familjehemsplacerade barnen ett mer vanligt liv. Samtidigt kan det få en motsatt effekt för de biologiska barnen då omställningen påverkar deras liv till att bli mindre vanligt (s. 81). Statistik visar att en stor andel av biologiska barn som medverkat i en undersökning av Höjer och Nordenfors (2006), inte uppmärksammas av familjehemssekreterarna under en placering. Närmare 73 procent av de barn som deltagit i undersökningen anser att de inte uppmärksammas vid hembesök av familjehemssekreterarna (s. 165). De biologiska barnen uttryckte sig i en studie av Gill (1993) 12

13 att de skulle vilja bli mer involverade i planeringen av de olika familjehemsuppdrag som kommer till familjen. Samtidigt som de biologiska barnen uppgav sig förstå att socialarbetaren inte kan dela med sig av all information till dem på grund av konfidentiella skäl och den sekretess som de bör ta hänsyn till. Trots det, kände de biologiska barnen att om de blir mer informerade om de olika placeringarna skulle de bättre kunna förstå och tolerera de familjehemsbarn som placeras i familjen (s ). 3.2 Familjehemsföräldrarnas perspektiv Familjehemsföräldrarnas beskrivning av deras egna barns upplevelser av att vara familjehem beskrivs oftast ur en positiv synvinkel så som att de till exempel har utvecklat en empatisk förmåga, ökat livsinsikt, införskaffat en ökad tolerans (Höjer & Nordenfors, 2006, s. 36). Flera av familjehemsföräldrarna i Younes och Harps studie (2007) uppgav att deras biologiska barn utvecklades positivt av att familjen blev ett familjehem då de utvecklades som individer, lärde sig mer om olika kulturer samt att de blev mer reflekterande och öppna gentemot andra barn och individer med olika bakgrunder. Familjehemsföräldrarna menar även att deras biologiska barn har fått lära sig saker om livet som föräldrarna aldrig hade kunnat lära ut till dem på egen hand (s. 36). Younes och Harp (2007) antyder i sin studie att de omställningar som sker i familjen under en placering medför att de biologiska barnens personligheter förändras och påverkas både positivt och negativt. En del familjehemsföräldrar har observerat att deras egna barn har utvecklat en personlig mognad så som en större vilja att visa kärlek, omsorg, omtanke och ett större ansvarstagande samt strävan efter att vara en god förebild (s. 31). Familjehemsföräldrarna hade även observerat att deras biologiska barn hade utvecklats negativt. Föräldrarna upplevde att deras biologiska barn hade blivit mer tysta, svartsjuka, visat ilska och snabba humörsvängningar. Några av de familjehemsföräldrar som medverkade i Younes och Harps studie (2007) uppgav att det har förekommit att deras biologiska barn har sagt sig vilja ha sin old family back (Younes & Harp, 2007, s. 31). I Younes och Harps studie (2007) framgår det att familjehemsföräldrarna uppmärksammar sina biologiska barns behov av privat tid tillsammans, utan att involvera familjehemssyskonen. Familjehemsföräldrarna uppger att de hanterar sina egna barns behov av egen tid, genom att planera och avsätta mer tid till dem (s. 34). Samtidigt visar forskning att en del föräldrar inte har tid att uppmärksamma sina biologiska barn därför att de familjehemsplacerade barnen har ett stort behov av deras uppmärksamhet. Familjehemsföräldrarna uttrycker i studien att de då får känslan av att de försummar sina biologiska barn (Höjer, 2001, s. 155). I Höjers studie (2006) påstår även föräldrarna att de är som mest involverade och har störst fokus på de placerade barnen vilket resulterar till att de tappar fokus på sina egna biologiska barn (s. 78). Familjehemsföräldrarna uppger i Younes och Harps studie (2007) att de förväntar sig att deras biologiska barn ska vara en god och perfekt förebild för sina familjehemssyskon. De menar även att de ska vara tålmodiga, förståndiga och snälla mot de familjehemsplacerade barnen (s. 34). Många gånger känner föräldrarna att de blir avlastade då de biologiska barnen hjälper de med barnpassning. Flera familjehemsföräldrar menar att detta har bidragit till att det familjehemsplacerade barnet anpassade sig mer till familjen då de fick engagera sig i olika aktiviteter tillsammans med det biologiska barnet (Höjer, 2001, s. 159). Resultatet i Younes och Harps (2007) studie visar att både familjehemsföräldrar och deras biologiska barn tror att den förberedelse de får av familjehemssekreterarna måste anpassas mer efter de biologiska barnens behov. De anser att det skulle vara till fördel att förbereda och stödja de biologiska barnen i familjehemsuppdragets process. De biologiska barnen är involverade i familjehemsplaceringens framgångar och motgångar. De kan därför även påverkas både positivt och negativt utifrån det val som deras föräldrar gör när de bestämmer sig för att bli ett familjehem (s. 37). Lemieux (1984) uppgav att det finns ett samband mellan familjehemsföräldrarnas beslut om att bli familjehem och de biologiska barnens 13

14 tillfredsställelse med det beslutet. Det är därför viktigt att inte bortse från de biologiska barnens behov och välbefinnande. En familjehemsplacerings framgångar kan ses som en positiv påverkan hos det biologiska barnets välbefinnande medan motgångar kan påverka deras välbefinnande negativt (Lemieux, 1984, refererad i Younes & Harp, 2007, s. 25). 3.3 Familjehemssekreterarnas perspektiv Brannen med flera (2000) menar att det har riktats lite uppmärksamhet av familjehemssekreterare mot de biologiska barnen i förhållande till de omställningar som en placering innebär vilket kan ha flertalet orsaker. En anledning och förklaring till denna brist på uppmärksamhet, menar Brannen med flera (2000) kan bero på att familjehemssekreterarna ser barnen som en del av familjen och inte som enskilda individer som har behov av egna rättigheter. Bristen på uppmärksamhet resulterar i att de framstår som osynliga (Brannen, Heptinstall & Bhopal, 2000, refererad i Höjer, 2006, s. 80). Höjer (2001) anser att en annan anledning till denna osynlighet kan bero på att familjehemsföräldrarna uppfattas av familjehemssekreterarna att uppfylla den kompetens som krävs av dem för att kunna bli familjehem. Det är en kompetens som familjehemssekreterarna också ofta tar för given att även finnas hos de biologiska barnen. Risken, menar Höjer (2001) blir då att familjehemssekreterarna antar att familjehemsföräldrarnas biologiska barn har samma kompetens som sina föräldrar, och därmed även har tillräckligt mycket med kunskap för att kunna hantera en placering (Höjer, 2001). I sin studie nämner Spears och Cross (2003) vikten av att de biologiska barnen får stöd, blir lyssnade på och engageras i diskussioner som förs inom familjen rörande familjehemsuppdraget. Spears (2003) menar att genom att uppmärksamma de biologiska barnen minskar de eventuella negativa upplevelserna som de kan ha fått av familjehemsuppdraget (Spears & Cross, 2003, s. 45). Forskningsresultat i Höjers och Nordenfors (2006) undersökning visar att en stor andel av familjehemsföräldrarnas egna barn anser sig inte bli sedda och hörda av familjehemssekreterarna. Familjehemssekreterarnas största, snudd på enda fokus, läggs på de familjehemsplacerade barnen och familjehemsföräldrarnas biologiska barn framstår mer eller mindre som en bortglömd grupp. På grund av att det finns så lite forskning om hur familjehemssekreterarna uppmärksammar de biologiska barnens behov, har vi valt att spegla nedanstående forskning om familjehemssekreterarnas arbete med de biologiska barnen utifrån ett barnperspektiv (s ). Ett forskningsresultat framtaget av Höjer och Nordenfors (2006) påvisar att endast 24 procent av de tillfrågade biologiska barnen till familjehemsföräldrarna önskar sig ha mer kontakt med familjehemssekreteraren (s ). I samma undersökning observerades dock faktorer som hade en påverkan på studiens resultat. De barn som inte önskade mer kontakt med familjehemssekreterarna uppfattade familjehemssekreteraren som ett störande inslag i familjelivet (Höjer & Nordenfors, 2006, s. 167). De biologiska barnen kände inte heller en delaktighet vid familjehemssekreterarnas besök vilket resulterade i att de mest kände sig besvärade av deras hembesök. Höjer och Nordenfors (2006) poängterar just detta, att familjehemssekreterarnas fokus ligger främst på samarbetet med familjehemsföräldrarna (s ). Till skillnad från det svenska arbetet med biologiska barn visar internationell forskning, framställd av Spears & Cross (2003), att familjehemssekreteraren uppmärksammar de biologiska barnen genom att erbjuda dem att genomgå ett program, Integrated Services Programme (ISP). Programmet syftar till att backa upp de biologiska barnen med de eventuella behov av stöd som de anser sig ha relaterat till familjehemsuppdraget. I detta program ser de till den enskilda individen och dennes behov. Om behovet finns bland de biologiska barnen, hör det till familjehemssekreterarens ansvar att se till att behovet av stöd blir tillgodosett (s. 39). 14

15 En annan studie gjord av Reed (1993) visade att de biologiska barnen har lika mycket behov av stöd av familjehemssekreterarna som sina föräldrar (Reed, 1993, refererad i Watson & Jones, 2002, s. 54). Martin & Stanford (1990) menar därför att det är av stor vikt att familjehemssekreterarna stödjer även de biologiska barnen genom att tillämpa insatser som är mer anpassade efter deras behov av stöd. I studien framgår det att de biologiska barnen bör bli mer involverade i rekryteringsprocessen och även få tillgång till litteratur och stöd som ska vara mer lämpad efter de biologiska barnens olika åldrar (Martin & Stanford, 1990, refererad i Watson & Jones, 2002, s. 54). I en annan studie gjord av Berridge & Cleaver (1987) betonar de vikten av att familjehemmen får stöd av familjehemssekreteraren för att familjehemmet ska kunna klara av uppdraget som familjehem för att inte behöva avbryta det (Berridge & Cleaver, 1987, refererad i Watson & Jones, 2002, s. 51). Macaskill (1991) menar att familjehemssekreterarnas stöd till familjehemmet kan i vissa fall vara avgörande för att en placering ska bli lyckad (Macaskill, 1991, refererad i Watson & Jones, 2002, s. 51). Spears & Cross (2003) uppger att de biologiska barnen bör anses som en del av familjehemmet. Genom att familjehemssekreterare stödjer dem och deras familjehemsföräldrar, skapas en positiv inverkan på alla inblandade parter (s. 45). 6. Resultat och Analys I det här avsnittet av uppsatsen kommer undersökningens resultat att presenteras och sedan analyseras. Både resultat, - och analysdelen är indelat i tre teman; Syn på behov, tillgång och stöd. Samtliga teman följs av underteman som består av studiens tre perspektiv. Varje tema avslutas med en sammanfattande analys av de tre perspektiven som kopplas till tidigare forskning och systemteori. 6.1 Syn på behov I det här temat presenteras de olika perspektivens syn på barnens behov. Temats fokus är att se till de anledningar som bidrar till att olika behov uppstår. Temat belyser de olika perspektivens syn på barnens behov av stöd från föräldrar och familjehemssekreterare som det ser ut idag. För att kunna beskriva synen på behov anges exempel på situationer då de olika perspektiven anser att barnen är i behov av stöd. Vilket skiljer sig från tema tre där det framgår hur de olika perspektiven önskar att stödet skulle se ut i olika situationer Enligt barnen Båda barnen har den gemensamma åsikten att behovet av stöd inte är konstant utan att den varierar. Respondenterna menar att när deras behov av stöd uppstår kan det bero på att familjen till exempel har drabbats av en kris samtidigt som de mottagit en svårare placering eller att det händer saker under en placering som de upplever som konstigt. Det framkommer tydligt i intervjuerna med barnen, hur de ser på sina egna behov som uppstår under sådana svårare omständigheter. I samtal med en av respondenterna (BB1 2 ) framkom ett exempel på en situation då familjen var inne i en kris, samtidigt som de mottog en svårare placering. Respondenten beskrev hur denne upplevde sin syn på behov i just den situationen och anledningen till att behovet uppstod. BB1: Alltså först så sa vi ju alla att det går säkert bra liksom men det var ju mycket svårare än vad vi trodde oh det var så många gånger som jag fick komma hem och så hittade jag henne på toaletten och var helt sönderskuren och fick liksom skölja bort blod för att inte de andra ungarna skulle komma hem och hitta henne. Och jag var ju precis i en chock då, jag var ju 2 Genomgående i resultat-, och analysdelen läses BB1 som Biologiskt Barn 1, F1 läses som Förälder 1, FS1 läses som Familjehemssekreterare 1 och så vidare. BB1 är barn till F1 och BB2 är barn till F2. [utbytt ord på grund av avidentifiering]. / / innebär att en del av text utelämnats. 15

16 hemma för att vi var inne i en familjekris. Så jag hade ju egentligen inte orken till det och mamma gjorde ju så gott hon kunde och så det kände jag, där gick min gräns Vidare i diskussionen berättar BB1 att denna situation var anledningen till att denne upplevde känslan av behov av stöd för att respondenten just då inte orkade ta lika mycket ansvar. Respondenten upplevde att föräldern förväntade sig att BB1 skulle klara av det stora ansvarstagandet som ställdes på denne på grund av att de var i samma ålder men uppger att denne hade känslan av att jag orkar inte ha något med henne att göra just nu. Även den andra respondenten gav ett exempel på en specifik händelse som kändes konstig i samband med uppdraget och som bidrog till att respondenten kände ett behov av stöd. BB2: det var när det placerade barnets förälder var här ganska ofta/ /jag vill helst inte umgås med dem eller vad man ska säga/ /jag ser ju det placerade barnet som mitt syskon och inte [dennes] förälder ska vara med i vår familj Vidare motiverar respondenten att anledningen till att denne kände ett behov av en förändring var för att respondenten upplevde att det placerade barnet inte mådde bra av att få träffa sin förälder. De båda barnen är väl medvetna om att familjehemssekreterarnas främsta uppgift är att se till de placerade barnens behov och att det inte är deras behov som står i centrum. Ingen av barnen anser sig vara i behov av stöd från familjehemssekreterarna. En av respondenterna (BB1) tycker ändå att det är märkligt att inte denne uppmärksammas av dem. Detta till skillnad från den andra respondenten som inte anser sig vara i behov av något stöd alls av familjehemssekreterarna. I samtal med BB2 framkommer att anledningen till att behovet inte finns beror på hur denne är som person. Respondenten jämför även sig själv med sitt biologiska syskon och menar att deras syn på behov säkert skiljer sig från varandra på grund av att de har olika personligheter Enligt föräldrarna I samtal med en av respondenterna (F2) bekräftade respondenten sitt barns syn på behov i den situation då det placerade barnets förälder ofta kom på besök. Respondenten tror att anledningen till att BB2 upplever situationen som jobbig och konstig är för att: F2: alltså jag tror att BB2 är varm och empatisk/ /jag tror att BB2 ser att föräldrarna inte kan hantera situationen och BB2 märker att det placerade barnet mår dåligt när [denne] får träffa sina föräldrar och det BB2 tycker inte om när folk mår dåligt Respondenten tror även att barnen ser olika på sina behov beroende på kön. Respondenten utvecklar sitt resonemang och förklarar att tjejer och killar är i olika behov av att prata om saker. Samtidigt bekräftar återigen respondentens sitt biologiska barns utsago gällande synen på behov genom att det inte bara är kön utan även hur man är som person som påverkar den enskildes syn på sitt behov. Även i samtal med föräldern (F1) till BB1 framkommer upplevelse av att det egna barnet ibland kunde tycka att kontakten med det placerade barnets förälder kunde uppfattas som märklig. Respondenten uppger att BB1 i dessa situationer reagerade på det som uppfattades som märkligt och var då i behov av stöd från föräldern. Respondenten hoppas även att sitt barn aldrig har känt att det ställdes några förväntningar på denne att behöva ta ett större ansvar. Föräldern uppger också att sitt biologiska barn inte ska behöva belastas av något större ansvar, utöver det ansvar som sitt barn åtar sig frivilligt. 16

17 6.1.3 Enligt familjehemssekreterarna I samtal med en av familjehemssekreterarna (FS2) framkommer att respondentens arbete grundas på systemteorin. Liksom de övriga respondenterna menar FS2 att de biologiska barnens behov kan uppstå av olika anledningar. Att familjen får ett nytt barn, genomgår en kris, om det händer något kring det placerade eller det biologiska barnet och andra anledningar som ingen kan styra över. Dessa är alla exempel enligt FS2 på orsaker till att det biologiska barnet kan komma att se sig själv vara i behov av någon form av stöd. Respondenten menar att de biologiska barnen inte är i behov av stöd från dem förrän det till exempel har uppstått en kris. Liksom nämnts av de tidigare respondenterna menar FS2 att det biologiska barnet kan uppleva att det får mindre stöd av föräldrarna när ytterligare ett barn kommer till familjen. Respondenten menar att bristen på stöd från föräldrarna kan bero på att det placerade barnet ofta har en problematik runtomkring sig och tar därför mycket av deras tid. Intervjupersonen uppger att det kan vara svårt att förutse om en placering kommer att bli lyckad eller inte, trots en noggrann matchning vid placering. Vidare förklarar respondenten att det biologiska barnet eventuellt inte förrän en placering är påbörjad uttrycker att det placerade barnet är mer krävande än vad familjen hade trott från början Sammanfattande analys Kriser, svårighetsgraden på placering och andra omständigheter är enligt barnen anledningar till att de sedan kan komma att vara i behov av någon form av stöd. Enligt F2 kan även kön och det biologiska barnets personlighet påverka hur barnet ser på sitt behov av stöd. Enligt systemteorin kan förändringar inom systemet uppfattas som negativa och påverka hela familjen (Forsberg & Wallmark, 2002, s. 29). Enligt familjehemssekreteraren (FS2) görs en noggrann matchning inför en placering och trots detta kan de enligt respondenten inte förutspå att placeringen blir lyckad. Familjehemssekreterarnas bedömningar kan förklaras med vad Moe (2001, s ) menar, att det ställs positiva förväntningar på familjen. Det kan tolkas som att familjehemssekreterarna trodde vid placeringens start att familjen trots sin familjekris skulle klara av uppdraget som innebar att de tog emot en svårare placering. Det kan även tolkas som att familjehemssekreterarna i det här enskilda fallet inte gjorde en noggrann matchning och på grund av omständigheterna i familjen, borde ha kunnat förutspå att placeringen inte skulle bli lyckad. Det uppstår ytterligare funderingar om vad det ger för konsekvenser för det placerade barnet. Under intervjun blev det tydligt att det väcktes tankar hos respondenterna vilket säkerligen kom att påverka deras svar. Extra tydligt blev det när frågor ställdes som handlade om de biologiska barnens kontakt med familjehemssekreterarna. Vi har därför tolkat den ena respondentens (BB1) behov av uppmärksamhet som ett slags behov av stöd. FS2 tror inte att de biologiska barnen är i behov av stöd av dem förrän till exempel en kris har uppstått. Samtidigt som BB1 indirekt uttrycker att denne anser sig vara i behov av stöd i form av uppmärksamhet av familjehemssekreterarna även om det inte är en krissituation. Det betyder att det finns skillnader mellan huruvida det biologiska barnet ser på sitt behov av stöd från familjehemssekreterarna och hur familjehemssekreteraren ser på det biologiska barnets behov av stöd av dem. Det finns tydliga skillnader mellan respondenternas utsagor vilket kan ses som ett tecken på att kommunikationen dem emellan inte är tillräcklig (Runfors & Wrangsjö, 2000, s. 141). Då systemteori handlar om att se till helhetens alla delar kan det tolkas som att familjehemssekreterarna inte arbetar systemteoretiskt förrän en kris har uppstått (Forsberg & Wallmark, 2000, s ). Däremot överensstämmer både BB1:s syn på sitt behov av stöd vid till exempel en kris med FS2:s syn på de biologiska barnens behov av stöd i sådana krissituationer. En tolkning är att det biologiska barnet vid den svårare placeringen i samband med familjekrisen upplevde att det fanns förväntningar att ta ett ansvar för det placerade barnet då F1 uppgett att sitt barn och det familjehemsplacerade barnet var i samma ålder. Samtidigt som föräldern menar att det aldrig ställdes några förväntningar på det biologiska barnet genom 17

18 att denne skulle ta ett större ansvar för sitt familjehemssyskon. BB1:s och F1:s uppfattningar om BB1:s ansvarstagande skiljer sig därmed åt. Därmed behöver det inte betyda att föräldern faktiskt hade förväntningar på sitt biologiska barn och för att denne skulle ta ett ansvar men att barnet gjorde den tolkningen när föräldern uttryckte att sitt biologiska barn och det placerade barnet var i samma ålder. BB1 uttryckte att denne inte orkade ta ansvaret för det familjehemsplacerade barnet just då på grund av den kris som familjen var i. Detta kan vara en förklaring till varför respondenten uppfattade denna förväntning som negativ (Moe, 2011, s ). Om detta betraktas utifrån systemteorin kan det tolkas som att BB2 inte upplever det familjehemsplacerade barnets förälder som en del av familjens system på grund av att respondenten inte har något band till det familjehemsplacerade barnets förälder. Det kan därför ses som en förklaring till varför respondenten upplever kontakten med denne förälder som konstig (Schjødt & Egeland, 1994, s ). Att de biologiska barnen är medvetna om att familjehemssekreterarnas huvudfokus ligger på de placerade barnens behov stämmer väl överens med vad som framkommer i Höjers och Nordenfors (2006) studie. I studien uttryckte de biologiska barnen att de varken blev sedda eller hörda av familjehemssekreterarna (s ). Trots att BB1 har en förståelse för att det är de placerade barnen som är familjehemssekreterarnas huvudfokus så anser respondenten ändå att det är märkligt att denne inte uppmärksammas mer av dem. Det finns forskning som styrker det biologiska barnets åsikt och förklarar varför de biologiska barnen borde uppmärksammas mer av familjehemssekreterarna. Till exempel menar Gill (1993) att de biologiska barnen har en viktig roll i familjehemsuppdraget (s. 20). 6.2 Tillgång till stöd Det här temat kommer att presentera hur de olika perspektiven ser på de biologiska barnens tillgång till stöd och vilka typer av stöd som erbjuds Enligt barnen Båda respondenterna har åsikten att de får sina behov av stöd tillgodosedda av sina föräldrar. Respondenterna är även enade om att de inte får något stöd av familjehemssekreterarna. Samtidigt som BB1 anser att dennes behov av uppmärksamhet inte blir tillgodosett fullt ut av familjehemssekreterarna tycker inte BB2 att denne är i behov av något stöd från dem. I samtal med BB2 uppger respondenten att i samband med den placering där kontakten med det placerade barnets förälder upplevdes som konstig vände sig respondenten till sin förälder för att få stöd. Respondenten pratade med sin förälder om detta som i sin tur först pratade med familjehemssekreterarna och därefter med det placerade barnets förälder. Vidare berättar respondenten att det ledde till en förändring då det placerade barnets förälder slutade att komma hem till dem och att respondentens förälder istället började åka hem till det placerade barnets förälder. Även i samtal med BB1 berättar respondenten om hur föräldern tog kontakt med familjehemssekreterarna i den specifika situationen då hela familjen var inne i en kris samtidigt som placeringen var svår. Respondenten beskriver förälderns stöd i situationen som betydelsefull. Då ringde [F1] till soc. Och så pratade [F1] med [det placerade barnet] och [det placerade barnets förälder] / / och då bröt [F1] det. Det känner jag, jättetacksam för. För det trodde jag inte att [F1] skulle göra/ / men det gjorde [F1]. Och det gjorde [F1] ju för oss då. Då kändes det som att ja, vi är ju fortfarande [F1:s]. 18

19 Vidare i diskussionen uttrycker respondenten att förälderns agerande ledde till att respondenten fick tillgång till mer egen tid med hela familjen och att ansvarstagandet minskade. BB1 uppger att när ett familjehemsplacerat barn hade flyttat, väntade familjen i några år innan de tog emot nästa placering för att bara dem skulle vara en familj för en tid. Respondenten menar att när denne kände ett behov av att prata med sin förälder uppger denne att föräldern alltid fanns tillgänglig. Respondenten berättar att samtliga familjemedlemmar accepterar familjens strategi, att när någon vill prata enskilt och ostört med en annan i familjen sker detta i finrummet. Respondenten uppger att sin förälder alltid har varit duktig på att avsätta egen tid med denne liksom med alla i familjen Enligt föräldrarna Båda föräldrarna anser det som viktigt att avsätta egen tid med sina biologiska barn vilket de också gör. F2 upplever den egen tid som denne avsätter för BB2 är tillräcklig och beskriver vidare i nedanstående citat hur egen tiden tillgodoses och upplevs av det biologiska barnet. F2: Vi har försökt att göra saker själv med [BB2] och med [BB2:s biologiska syskon] / / bara för att de ska känna att nu får de lite egen uppmärksamhet / / det tycker [BB2] är kul / / vi har varit på konsert eller gått på bio. Det tycker de är skitkul. Eller bara kraschat i soffan och kollat på film och käkat chips. Samtidigt uppger respondenten att denne blivit erbjuden och fått stöd i form av samtal hos en familjebehandlare. Respondenten berättar att syftet med det stödet var att hitta en back- up plan som kunde ge denne ork, för att sedan orka stötta sitt biologiska barn i familjehemsuppdraget. Respondenten anser att dessa samtal inte gav någonting, utan att samtalen nästan fick en omvänd effekt, och anser därför att det vore viktigt att ha en back- up plan klar redan innan en placering är påbörjad. Detta för att respondenten ska veta hur denne får tillgång till andningshål när behovet väl uppstår, det vill säga när energin inte längre räcker till. F1 anser att denne och BB1 alltid har haft en ovanligt bra relation och att de alltid har stått varandra väldigt nära. Respondenten uppger att dennes biologiska barn alltid signalerar om det finns ett behov av att prata genom att till exempel fråga om de ska dricka te tillsammans. Respondenten anser att sitt biologiska barn uttrycker sitt behov av stöd i form av att prata på ett bra sätt Enligt familjehemssekreterarna Ingen av respondenterna anser att de har specifika rutiner eller program för hur deras arbete med de biologiska barnen ska se ut. Vidare förklarar respondenterna att det huvudsakligen är ett föräldraansvar att tillgodose sina barns behov. FS1 tror att de biologiska barnens tillgång till stöd av föräldrarna beror på hur föräldrarna bemöter och pratar med sina barn. Däremot uppger båda respondenterna att de vid rekrytering av familjehem är noggranna med att informera föräldrarna om att det är viktigt att de har med sig sina barn i det här. FS1 uppger att respondenten också försöker att samtala med de biologiska barnen för att de inte ska känna sig bortglömda. FS2 tror att de biologiska barnen inte upplever att de får möjligheten att prata med dem om sina känslor om det skulle visa sig att det fanns ett behov av det. Respondenterna är även eniga om att de har resurser att tillgå och kan erbjuda dem stöd vid behov. FS1 menar att de till exempel skulle kunna erbjuda handledning till båda föräldrarna men också samtala med barnen tillsammans med föräldrarna. Om dessa insatser inte skulle vara tillräckliga för att det biologiska barnets behov skulle bli tillgodosett anser respondenten att de skulle kunna hänvisa barnet vidare till till exempel en familjebehandlare, som besitter mer kunskap när det handlar om att prata om familjerelationer. 19

20 Familjehemssekreterarna anser att de även försöker att se till de biologiska barnen vid hembesök och att de försöker förlägga besöken så att också de biologiska barnen är hemma. FS2 uppger att om denne får kännedom om att någonting har hänt i familjen försöker respondenten att även ha fokus på de biologiska barnen då de ser till hela familjen. Däremot poängterar FS1 att på grund av tidsbrist finns det inte alltid utrymme till att tillgodose de biologiska barnens behov av uppmärksamhet. Även FS2 anser att denne inte har möjlighet att lägga mer fokus på de biologiska barnen på grund av resursbrist vilket är anledningen till att det inte finns någon mer tid till dem. Respondenten anser inte att de biologiska barnens behov blir tillgodosedda av dem men önskar att de hade haft större möjlighet till att uppmärksamma de biologiska barnen. Vidare i diskussionen uttrycker respondenten att det skulle bli möjligt att tillgodose de biologiska barnens behov om de hade mer tillgång till resurser och tydliga strategier för hur de ska arbeta mot de biologiska barnen. Samtidigt uttrycker FS1 att en fråga till de biologiska barnen vid hembesök, hinner de ju alltid med vilket kan vara något att tänka på Sammanfattande analys Både ett av barnen (BB1) och en av familjehemssekreterarna (FS1) har den gemensamma åsikten att det riktas lite uppmärksamhet till de biologiska barnen. Det kan förklaras och bero på att familjehemssekreterarna ser de biologiska barnen som en del av familjen och inte som enskilda individer. Det leder till att de biologiska barnen framstår som osynliga (jmf Brennan m.fl., 2000, refererad i Höjer, 2006, s. 80). Familjehemssekreterarnas brist på uppmärksamhet till de biologiska barnen kan tolkas som att de inte tillämpar systemteorin i sitt arbete fullt ut på grund av resurs-, och tidsbrist. Detta då systemteori handlar om att se till alla delarna i helheten (Forsberg & Wallmark, 2002, s. 43). Däremot uppger familjehemssekreterarna att de försöker att se till hela familjen om det har hänt något speciellt. Det kan också tolkas som att familjehemssekreterarna inte arbetar systemteoretiskt förrän familjen, i synnerhet familjehemsföräldrarna, ber om stöd av dem. Att de biologiska barnen inte anser sig uppmärksammas av familjehemssekreterarna kan tolkas som att kommunikationen dem emellan inte är tillräcklig. Bristen på kommunikation kan också antas säga någonting om hur deras relation ser ut (Runfors & Wrangsjö, 2000, s. 141). Familjehemssekreterarna uttrycker avsaknaden av en strategi eller ett program i sitt arbete att jobba utefter som är specifikt riktat till de biologiska barnen till skillnad från de olika program som socialarbetarna använder i England. Enligt den internationella forskningen i England erbjuds de biologiska barnen att genomgå ett program, Integrated Services Programme (ISP), när de är i behov av stöd. Det åligger då familjehemssekreterarnas ansvar att tillgodose dessa behov. Spears och Cross (2003) anser att det är möjligt att stötta de biologiska barnen genom att erbjuda dem att genomgå ett program som syftar till att stötta dem i familjehemsuppdraget (s.39). På grund av att familjehemssekreterarna anser att det till största del är ett föräldraansvar att tillgodose sina barns behov informerar de föräldrarna vid rekryteringen vikten av att de involvera sina barn i familjehemsuppdraget. Det är även vad Martin och Stanford (1990) bekräftar i sin studie, att det vore bra om de biologiska barnen blir mer involverade i rekryteringsprocessen (Martin & Stanford, 1990, refererad i Watson & Jones, 2002, s. 54). Bortsett från ett undantag anser de båda barnen att de har fått sina behov tillgodosedda av föräldrarna, mycket i form av tillgång till egen tid och en god kommunikation. Undantaget är då BB2 inte fick det indirekta stödet tillgodosett av familjehemssekreterarna. Det på grund av att F2 inte var nöjd med den stöttning som denne fick av familjehemssekreterarna och kunde därför inte heller fullt ut tillgodose sitt biologiska barns behov. För övrigt uttrycker både barnen och föräldrarna att de avsätter egen tid med varandra vilket de också anser som viktigt. Det kan utifrån vad som framkommer i Younes och Harps studie (2007) tolkas som att de biologiska barnens relation till sina föräldrar är stark på grund av att de avsätter egen tid med varandra. F1 20