Klädföretagens CSR arbete

Transkript

1 Betül Delen & Christine Melin Klädföretagens CSR arbete En dokumentstudie The CSR work of clothing business A document study Företagsekonomi Magisteruppsats Termin: vt-2010 Handledare: Mikael Johnson

2 FÖRORD Denna magisteruppsats har utförts under vårterminen 2010 på Karlstads Universitet. Vi vill rikta ett tack till vår handledare Mikael Johnson för hans stöd och råd genom studien. Karlstad, maj 2010 Betül Delen Christine Melin - 2 -

3 SAMMANFATTNING Studiens titel: Klädföretagens CSR arbete En dokumentstudie Seminariedatum: Kurs: Författare: Handledare: Nyckelord: Problemformulering: Syfte: Metod: Slutsatser: Magisteruppsats inom företagsekonomi, 15hp Betül Delen & Christine Melin Mikael Johnson CSR, Corporate Social Responsibility, Företags samhällsansvar, Klädföretag, Uppförandekod. De företag som tagit ställning för CSR och arbetar med dessa frågor upplever många gånger svårigheter att orientera sig på området. Det finns en bild av hur företagen vill vara i sitt CSR engagemang på företagens hemsidor och en annan bild som återspeglas i media. Dessa olika bilder harmonierar inte med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka CSR arbetet hos Sveriges största klädföretag. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts. Avgränsningen till ett fåtal klädföretag bidrog till att studien genomfördes som en flerfallstudie. Datamaterialet består av sekundärdata, såsom material inhämtat från de utvalda företagens hemsidor, klipp från granskande samhällsprogram, tidningsartiklar och rapporter från NGOs (Non-Governmental Organisations). Studiens resultat visar att de utvalda klädföretagen kommunicerar ett CSR arbete som inte helt överrensstämmer med medias reflektion av företagen då studien visar på ett flertal brister. En central del i den bristande överrensstämmelsen är klädföretagens oförmåga att kontrollera leverantörskedjan. En annan aspekt är vinstintresset, där andra intressenters parallella målsättningar åsidosätts framför storföretagens intresse att generera vinst. Ytterligare en orsak är oärliga åtaganden av riktlinjer, då de inte efterlevs

4 ABSTRACT Title: The CSR work of clothing business- a document study Seminar date: May 28th 2010 Course: Authors: Advisor: Keywords: Problem: Purpose: Methodology: Conclusion: One-year Matser s Thesis in Business Administration, 15 ECTS Betül Delen & Christine Melin Mikael Johnson CSR, Corporate Social Responsibility, Clothing companies, Code of conduct Those companies that have taken a stand in corporate social responsibility and work with these issues often experience difficulties orienting themselves in these areas. There is a picture of how companies want to be in their CSR commitment on corporate websites and a different reality which is reflected in the media. These different images are not in harmony with each other. The purpose of this study is to revise the CSR work of Sweden s largest clothing companies. To answer the problem of this study a qualitative method has been used. The choice to explore a few clothing companies resulted in a multi-case study. The empirical data consists of material collected from the selected companies websites, newspapers articles and reports from NGOs (Non-Governmental Organisations). The result of this study demonstrates that the selected clothing companies communicating a CSR work that does not fully correspond with medias reflection. The main reason is the clothing companies inability to control the supply chain. The quest for profit is another aspect where other stakeholder s parallel goals are neglected in favour of the big companies interest of generating profit. Yet another aspect that doesn't follow CSR is dishonest claim of following guidelines that aren't met in the reality

5 FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARINGAR ABG Amnesty Business Group är en specialgrupp inom den svenska Amnesty International, vars vision är att inga mänskliga rättigheter skall kränkas på grund av svenska företags ovilja eller okunskap att följa de internationella människorättsprinciperna. ABG vill påverka och utbilda företagen att ta sitt ansvar (Amnesty 2010). ILO International Labour Organisation Internationella arbetsorganisationen är ett trepartsavtal av FN organet som främjar arbetsrättsfrågor, de samlar regeringar, arbetsgivare och arbetstagare för att främja anständigt arbete i hela världen (Ilo 2010). NGO Non- Governmental Organisation Översätts vanligen till frivilligorganisationer eller enskilda organisationer på svenska. Begreppet är mångtydigt och kan beteckna allt från intresseorganisationer till folkrörelser. En NGO är fristående från staten, icke vinstdrivande organisation som bygger på frivilliga initiativ (Missioncouncil 2010). OECD Organisation for Economic Cooperation and Development OECD:s mål är en hållbar utveckling för medlemsländerna som globalt. Den Svenska regeringen förväntar sig att företagen följer OECD:s riktlinjer som bland annat anger att företagen skall respektera mänskliga rättigheter (Sweden government 2010). BSCI Business Social Compliance Initiative Är en gemensam uppförandekod för att förbättra sociala förhållanden. Uppförandekoden bygger på FN:s krav om barns rättigheter, mänskliga rättigheter, avskaffande av diskriminering, FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer, ILO:s konventioner och grundläggande miljökrav (BSCI 2010). FAIR TRADE En ideell förening, som verkar för en rättvisare handel med utvecklingsländer. Föreningen vill bland annat främja företagens samhällsansvarstagande (Fair Trade 2010)

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund och problemdiskussion Syfte Forskningsfrågor Presentation av studiens utvalda företag METOD Studiens utgångspunkt kvalitativ metod Studiens genomförande- en flerfallstudie Datainsamlingsmetod dokumentundersökning Urval av enheter- val av fallföretag och dokument Bearbetning av material Studiens Trovärdighet REFERENSRAM Corporate Social Responsibility CSR pyramiden CSR & Lönsamhet Affärsetik Etik, CSR och varumärke Intressentteorin Legitimitetsteorin Svårlösta problem i klädföretagens CSR arbete Uppförandekod, initiativ och standarder Global Compact Sammanfattning av studiens referensram EMPIRI Vill vara En översikt av klädföretagens CSR arbete Medias reflektion - Ett axplock från media I klädföretagens fabriker - Sömmerskornas liv avslöjar! Får plågas i ullproduktion Dun till varje pris Företaget X kan inte lämna garanti mot barnarbete Klädföretagen sätts på prov Etikbarometern ANALYS Vilka etiska riktlinjer eller uppförandekoder kommunicerar studiens fallföretag? Hur har fallföretagens CSR arbete beskrivits i media? SLUTSATS Sanningens ögonblick REFERENSER

7 1. INLEDNING Kapitel ett inleds med en introduktion av studiens problemområde. Därefter följer dess syfte och de frågeställningar som ligger till grund för studien. 1.1 Bakgrund och problemdiskussion Idag handlar konkurrensen inte enbart om att ha mest överlägsna produkter eller bästa service, företagens värderingar och ansvar spelar en allt viktigare roll. Marknaden har blivit tuffare, företagen förväntas kunna leverera maximalt, vara lönsamma samtidigt som de skall arbeta för en hållbar utveckling. Det blir därmed viktigt för företag att ta hänsyn till hur deras verksamhet påverkar omvärlden. Många företag upprättar idag en CSR rapport eller en hållbarhetsredovisning där företaget redovisar arbetet mot en hållbar utveckling, vari ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter vägs in (Löhman & Steinholtz 2003). Den bransch studien inriktas mot är klädindustrin. Branschen har många gånger uppmärksammats i media för bristande arbetsförhållanden. Redan under den första kongressrapporten från Internationella textilarbetarfederationen år 1895, diskuterades problemen kring samma saker som idag; dåliga arbetsförhållanden, låga löner, barnarbete etcetera (SAC:s Rena Klädergrupp 1999). För att motverka dessa brister har många därför sett fördelar i CSR, Corporate Social Responsibility. CSR innebär att företagen tar ett samhällsansvar, genom att implementera sociala och miljömässiga hänsyn i verksamheten (Löhman & Steinholtz 2003). De företag som arbetar med CSR upplever många gånger svårigheter med att orientera sig på området. Företagen efterfrågar klarare riktlinjer att förhålla sig till och bättre information på området (Löhman och Steinholtz 2003). Näringslivet har utformat ett antal standarder och initiativ som skall resultera i en tydligare struktur åt företagen. Företagen kan kommunicera sitt sociala ansvar genom att ansluta sig till någon av de initiativ som finns (Brytting 2004). En av dessa initiativ är Global compact vars mål är att främja ett socialt och miljömedvetet ansvarstagande (Unglobalcompact 2010a). Under år 2005 gjorde Fair Trade en undersökning om de största klädkedjorna i Sverige. Då jobbade ungefär 30 miljoner människor i klädindustrin runtom i världen. I Sverige, år 2005 omsatte klädhandeln 68 miljarder kronor. Fair Trade har även kunnat fastställa att konsumenter köper de flesta kläder från H&M, Lindex, KappAhl, Dressmann och varuhuset Åhléns. Omkring hälften av de kläder som säljs i Sverige produceras i utvecklingsländer (Fair Trade 2010)

8 Bangladesh, Indien, Indonesien, Kina, Sydkorea och Thailand är några av de länder som står för en betydande del av klädindustrin. Här exploateras arbetskraften i hög grad och länderna är ofta föremål för sensationer då de exempelvis bryter mot mänskliga rättigheter, har undermåliga arbetsvillkor samt att barnarbete förekommer (SAC:s Rena Klädergrupp 1999). Uppmärksamheten i media, visar att det förekommer brister i klädföretagens CSR arbete. Med detta som utgångspunkt, avser studien att undersöka CSR arbetet hos Sveriges största klädföretag. Vid studiens begynnelse var syftet att undersöka hur klädföretagens arbetar med hållbarhetsfrågor utifrån ett företagsperspektiv. För att kunna uppnå syftet togs kontakt med sju välkända företag inom klädbranschen. Av dessa tillfrågade valde endast två att tacka ja till att ställa upp på en intervju, vilket skulle bidra till en alltför svag empiri för att kunna bygga en slutsats på. Därmed inriktades studien istället på klädföretagens CSR arbete, baserat på sekundärdata bestående av företagens externa dokument samt medias granskning av deras arbete. Studien avgränsas till fem av de större klädkedjorna i Sverige, som inkluderar H&M, KappAhl, Lindex, Dressmann och Åhléns. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka CSR arbetet hos Sveriges största klädföretag. 1.3 Forskningsfrågor Syftet ska uppnås med hjälp av följande frågeställningar: - Vilka etiska riktlinjer eller uppförandekoder (Codes of conduct) kommunicerar studiens fallföretag? - Hur har fallföretagens CSR arbete beskrivits i media? - 8 -

9 1.4 Presentation av studiens utvalda företag H&M H&M grundades år 1947 i Västerås, Sverige. H&M:s affärsidé är att erbjuda mode och kvalitet till bästa pris. Med cirka medarbetare, säljer H&M kläder, kosmetik, accessoarer och skor i omkring butiker världen över. H&M köper in sina varor från fristående leverantörer. Dessa leverantörer är cirka 700 och befinner sig främst i Asien och Europa. Detta innebär att H&M inte äger några egna fabriker. H&Ms omsättning för 2009 uppgick till miljoner kronor (Hennes & Mauritz 2010a). Kappahl KappAhl är ett modeföretag med cirka medarbetare och runt 350 butiker i Sverige, Norge, Finland, Polen och Tjeckien. Företaget grundades 1953 i Göteborg. Företaget riktar sig främst till kvinnor i åldern år med familj. KappAhls affärsidé är Prisvärt mode för många människor. Företaget äger inga fabriker utan är kunder till fristående tillverkare (KappAhl 2010a). KappAhls årsomsättning för år 2009 uppgick till 4,8 miljarder kronor (KappAhl 2010b). Lindex Lindex grundades 1954 och har idag cirka 400 butiker i tolv länder. Företaget är en av norra Europas ledande klädföretag. Lindex är en av de fyra affärsenheterna som tillsammans utgör Stockmannkoncernen. Sortimentet utgörs av damkläder, barnkläder och kosmetik. (Lindex 2010a). Med företagets medarbetare omsätter Lindex cirka 5 miljarder kronor (Lindex 2010c). Dressmann Dressmann grundades 1962 i Oslo, Norge. Företaget är nordens största klädkedja för herrkläder. Idag finns Dressmann med sina cirka 400 butiker, i nio olika länder. Företaget äger inga egna fabriker (Dressmann 2010). Åhléns Åhléns grundades år 1899 och har som affärsidé att de ska vara den bästa kedjan för modern shopping för den evigt unga kunden. Verksamheten för Åhléns består idag av mode, skönhet och hem. I likhet med andra stora klädföretag äger Åhléns inga egna fabriker. De är istället kunder hos stora leverantörer i Asien och Europa. Antonia Ax:son Johnson med familj är ägare till Axel Johnson AB och där i ingår Åhléns (Åhléns 2010a)

10 2. METOD I detta kapitel presenteras vilken metod som använts för att uppnå studiens syfte och dess frågeställning. Därefter följer en redogörelse för studiens utformning, avslutningsvis förs en diskussion kring dess trovärdighet. 2.1 Studiens utgångspunkt kvalitativ metod Metoden är det redskap forskaren använder för att uppnå sin målsättning i undersökningar och inom forskning. Inom samhällsvetenskapen har en uppdelning gjorts mellan två olika angreppssätt, kvantitativ och kvalitativ metod, där den information som undersöks är hårddata eller mjukdata. Holme och Solvagn (2008) menar att metodvalet bör göras med utgångspunkt i den frågeställning som är tänkt att undersökas men också med hänsyn tagen till de olika metodernas för- respektive nackdelar (Holme & Solvagn 2008). Vid tillämpning av en kvantitativ metod samlas information in i form av tal och storlekar medan den kvalitativa metoden kännetecknas av att informationen inhämtas i form av ord och texter. Det grundläggande antagandet som görs av Jacobsen (2002) är att kvantitativa och kvalitativa ansatser inte skiljer sig något nämnvärt från varandra. Båda är metoder att samla in empiri och de lämpar sig vid olika sammanhang. Kvantitativa och kvalitativa metoder har skilda för- och nackdelar det är därför viktigt att metodvalet anpassas utifrån den information som ska samlas in. Valet av ansats beror på den problemställning som skall belysas (Jacobsen 2002). Att valet föll på kvalitativ ansats kan förklaras utifrån studiens problemformulering och syfte (Olsson och Sörensen 2007). Eftersom studien inriktas på hur ett fåtal företag kommunicerar sitt CSR arbete anses den kvalitativa metoden vara mest lämplig för detta ändamål då en fördjupad förståelse av studiens problemområde kan uppnås. Enligt Jacobsen (2002) finns ett flertal fördelar med en kvalitativ ansats. Med en kvalitativ ansats kommer studien att ha fokus på detaljer och det unika hos varje enskilt företag. Kännetecken för ansatsen är också att den präglas av öppenhet som innebär att forskaren inte låter sig begränsas genom att sätta upp ramar för vilken information som söks. Den kvalitativa ansatsen anses också vara flexibel, forskaren kan därmed göra förändringar i problemställningen och datainsamlingsmetoden allt eftersom studien fortskrider (Jacobsen 2002). Vid val om undersökningens uppläggning lyfter Jacobsen (2002) fram två olika utformningar som benämns intensiv och extensiv. Den intensiva uppläggningen avser att gå till djupet med ett fåtal enheter vad gäller det undersökta området medan den extensiva utformningen går på bredden det vill säga att fler enheter undersöks fast få variabler

11 Det ideala är att undersöka många enheter och många variabler, dock är detta upplägg både resurskrävande och kostsamt därför blir det nödvändigt att göra ett val om undersökningens uppläggning. Då studien avgränsas till att undersöka ett fåtal enheter har den fått en intensiv uppläggning. Detta innebär att det blir svårt att dra några generella slutsatser utifrån ett fåtal fall. En mer extensiv utformning där fler fall undersökts hade gjort det möjligt att uttala sig om en större grupp eller population. En ståndpunkt som erhållits av många enheter kan med större säkerhet appliceras till att omfatta andra är just de undersökta (Jacobsen 2002). 2.2 Studiens genomförande- en flerfallstudie Det finns en mängd varianter att genomföra en studie på, de varianter som Yin (2007) tar upp är: analys av källor, experiment, fallstudie, historisk studie och surveyundersökning. Utgångspunkten för studiens genomförande bör enligt Yin (2007) utgå från studiens frågeställning. Frågeställningar som ofta har en förklarande karaktär bör genomföras som fallstudie, experiment eller historiskt studie. Karaktäristiskt för dessa genomföranden är att de har frågeställningar som består av hur- och varför frågor. Det finns två olika typer av fallstudier, enkla och multipla. Den enkla fallstudien baserar sig på ett enda fall, medan den multipla fallstudien behandlar ett flertal fall eller enheter och benämns därför flerfallstudier. Denna studie har genomförts som en flerfallsstudie, då studien baserats på fem företag vars CSR arbete undersökts. En av studiens forskningsfrågor har den karaktäristiska hur-frågan, därför föll valet sig naturligt att genomföra studien som en flerfallstudie (Yin 2007). Ett syfte med en fallstudie är enligt Ejvegård (2009) att en liten del av ett stort förlopp studeras och utifrån fallet kunna ge en skildring som får representera verkligheten. En fördel med fallstudien som Ejvegård (2009) lyfter fram är att forskaren inte behöver engagera sig i helheten då han istället lägger fokus på en mindre del men ändå kunna visa på åsikter som rör en större kontext. En annan fördel som visat sig med flerfallstudier är att denna typ av studie anses mindre riskfylld än en enfallsstudie. Flerfalls studien fångar in flera enheter, analysarbetet förenklas samt att den slutsats som nås anses mer pålitlig då de olika fallen kompletterar varandra. Ejvegård (2009) ser en styrka i flerfallstudien då det empiriska materialet kan inhämtas från olika typer av källor

12 Enligt Yin (2007) ökar möjligheten till generalisering vid genomförandet av en flerfallstudie. Yin (2007) påpekar att då möjligheten finns skall en flerfallstudie föredras framför en enfallsstudie. Att basera studiens utformning som en flerfallstudie upplevs mer givande då fler företag undersöks samt att möjlighet till jämförelse ges (Yin 2007). Ejvegård (2009) menar att ett ensamt fall (enfallsstudie) inte kan representera verkligheten, utan det är först då ett fall ställs i relation till andra som det kan ge en antydan om en viss riktning (Ejvegård 2009). 2.3 Datainsamlingsmetod dokumentundersökning Det finns en rad olika metoder för att samla in data som behövs till studien. Den kvalitativa metoden kännetecknas i första hand av att data som samlas in består i ord och berättelser. I denna studie utgörs datamaterialet främst av offentliga dokument och företagens redogörelser som återfinns på deras hemsidor. En dokumentundersökning anses vara lämplig då synpunkter eller tolkningar av en händelse önskas (Jacobsen 2002). Jacobsen (2002) lyfter fram speciellt tre situationer då dokumentundersökningen är att föredra. Då det är omöjligt att samla in primärdata Då syftet är att ta reda på hur andra har tolkat en speciell situation eller händelse Då information om vad människor verkligen har sagt och gjort i handling önskas Sekundärdata i studien är den information som inte forskaren själv samlat in från den direkta källan utan bygger på upplysningar som insamlats från andra. Denna studie bygger i huvudsak på sekundära källor då något eget material inte är insamlat. Vid användning av sekundärdata, det vill säga data som andra samlat in påpekar Jacobsen (2002) att det finns ett problem. De data som samlats in och som är tänkt att användas kan av den tidigare forskaren ha samlats in till ett annat ändamål och syfte, då kan en bristande överrensstämmelse uppstå. Med utgångspunkt i studiens problemställning anses dokumentundersökningen vara mest lämplig för att kunna besvara dess syfte. Detta innebär att studiens datamaterial utgörs av material inhämtat från företagens externa dokument men även från media samt NGOs för att kunna belysa deras CSR arbete utifrån olika perspektiv

13 2.4 Urval av enheter- val av fallföretag och dokument Då en undersökning skall genomföras kan sällan alla enheter undersökas. I kvalitativa ansatser är det oftast ändamålet som styr urvalet enligt Jacobsen (2002). I denna studie har detta inneburit att urvalet gjorts med utgångspunkt att belysa studiens problemformulering (Jacobsen 2002). För att göra undersökningen mer hanterbar behöver vissa avgränsningar göras, detta innebär att undersökningen endast blir giltig för den undersökta perioden. Då ett urval görs bör hänsyn tas till att studiens resultat är avgränsad till: tema och variabler, tid, personer och händelser. Urvalsprocessens inledande fas består av att ta beslut om vilka enheter som studien skall utgå ifrån. Den valda enheten kommer att utgöra de fall som är grunden för denna studie (Denscombe 2009). Yin (2007) menar att målet med urvalet är att välja ut passande fallföretag för studien och påpekar vikten av att ställa upp ett antal kriterier som kan ge en beskrivning av de kvalitéer som fallen bör ha för att passa studien. Eftersom denna studie baseras på sekundär data är det av betydelse att vara kritiskt till det urval av källor som används. Nedan redogörs för de kriterier som legat till grund för val av fallföretag. Välkända klädföretag i Sverige Arbeta aktivt med CSR Urvalskriteriet att fallföretagen ska vara verksamma inom klädindustrin baseras på att denna bransch uppmärksammats i media för sitt CSR arbete samt dess påverkan på miljön. För att kunna avgränsas till ett visst antal företag togs hänsyn ytterligare till ett kriterium, mer specifikt att företaget skall arbeta aktivt med CSR-frågor. Därmed, togs kontakt med ett flertal klädföretag för att se vilket underlag det fanns att tillgå samt att få en uppfattning om hur omfattande deras CSR arbete är. Utifrån denna information samt med utgångspunkt i ovan nämnda kriterier utgörs studiens fallföretag av Hennes & Mauritz, KappAhl, Lindex, Dressman och Åhléns. Nästa del i urvalsprocessen handlar om att välja ut vilken information som är relevant för studiens syfte och problemformulering. Det största problemet vid dokumentundersökningar är kopplat till källans trovärdighet. Hänsyn bör tas till om dokumentet producerats av någon som varit närvarande vid den aktuella situationen eller händelse som studeras. Information från en person som deltagit i en händelse kallas för förstahandskälla. Information från en person som inte själv närvarat vid en händelse med som hört om den benämns andrahandskällor. Exempel på andrahandskällor är de tidningsreportage och artiklar som studien delvis utgörs utav. Det är inte alltid det finns att tillgå andrahandskällor, då kan tredjehandskällor bli aktuella. Desto längre avståndet är från förstahandskällan ju fler personer har beskrivningen passerat och varje person den passerat har gjort sin tolkning av den aktuella händelsen. Detta är något som måste tas i beaktande vid urval av källor. Då denna studie är baserad på dokument har beslut tagits om att

14 använda både företagets samt omvärldens syn på deras CSR arbete, därmed undviks att studiens resultat baseras enbart på en tolkning. Nedanstående kriterier ligger till grund vid urval av dokument: Beröra något av de utvalda företagen. Skulle beröra företagens CSR arbete ur ett kritiskt perspektiv. Behandla någon av Global Compacts tio punkter. 2.5 Bearbetning av material Detta avsnitt redogör för bearbetningen av insamlat datamaterial. Bearbetningen inleddes med att kategorisera data utifrån två perspektiv, där det ena perspektivet utgörs av fallföretagens perspektiv medan det andra utgörs av omvärldens syn på deras CSR arbete. Som nämnts i föregående avsnitt, utgörs studiens empiri av material hämtat från företagens hemsidor, det vill säga externa dokument, material från media i form av samhällsprogram samt tidningsartiklar och rapporter från olika NGO som gjort granskande undersökningar av klädbranschen. Genom fallföretagens hemsidor har studien kunnat belysa hur de uppfattar sitt eget CSR arbete. Detta perspektiv benämns i studien som vill vara. I empirins andra del belyses omvärldens syn, av fallföretagens CSR arbete, främst från media. Detta perspektiv benämns i studien för medias reflektion. Benämningarna vill vara och medias reflektion är begrepp som är återkommande och gör sig gällande genom hela studien. Ett antal dokument ligger till grund för att spegla medias reflektion. Då dokumenten är av olika karaktär har det funnits svårigheter i och träffa de utvalda företagen. De dokument som återfinns i empirin är inte på något sätt unika för just de valda företagen, därför anses dessa enbart kunna visa en antydan om riktning för klädbranschen. Det material som inhämtats genom företagens externa dokument samt från media har sedan bearbetats genom att dessa ställts i relation till varandra. Dessa båda perspektiv har sedan jämförts med studiens referensram. En svårighet vid bearbetning av insamlat material kan vara att betydelsefull information omedvetet sållas bort för att bättre passa in till studiens syfte och problemformulering. Därmed finns en risk att studiens resultat påverkas

15 2.6 Studiens Trovärdighet Beroende på vilken metod som används för att samla in information till en undersökning måste den kritiskt granskas för att kunna avgöra hur trovärdig den erhållna informationen är (Bell 2007). I denna dokumentstudie har pålitliga källor eftersträvats då de blir avgörande för trovärdigheten i studien (Jacobsen 2002). Det insamlade materialets representativitet är något som bör diskuteras. Syftet med vår kvalitativa undersökning har varit att undersöka CSR arbetet hos Sveriges största klädföretag. Utifrån detta har vi lyckats fånga in olika dokument som speglat den företeelse vi studerat. Medias samlade reflektion om klädföretagens CSR arbete kan ge en antydan om riktning för klädbranschen generellt då de olika dokument vi funnit inte på något sätt är unika för just våra utvalda företag. I studiens empiriska del har vi i huvudsak använt oss utav elektroniska tidningsartiklar samt granskningar gjorda av NGO. Den organisation som författare till vårt insamlade empiriska material har företrätt har med stor sannolikhet haft påverkan för de åsikter som lyfts fram. Detta har vi beaktat genom att inta ett kritiskt förhållningssätt till debattörernas åsikter, då risken för subjektivitet är stor i de åsikter som framhållits. Med detta i beaktande ansåg vi ändå, trots risken för subjektivitet att artiklarna hade en plats i vår undersökning. Debattörernas åsikter bidrar till intressanta speglingar som vi med omöjlighet själv kunnat åstadkomma. Jacobsen(2002) lyfter fram problem som kan uppstå i en undersökningsprocess och dess betydelse för resultatet. Några exempel är om uppgifter noterats felaktigt och om data inte analyserats korrekt. Holme och Solvang (2008) resonerar om den problematik som är kopplad vad gäller tolkningen av ett material. De hävdar att inga garantier kan lämnas för att de tolkningar som görs samt om förståelse av ett material stämmer överrens med den uppfattning respondenten haft. Det finns alltid en svårighet i att förmedla den förståelse forskaren skapat sig till en större grupp. Hur tydliga förklaringar som än görs kommer alltid någon att missförstå. Holme och Solvang (2008) hävdar att tolkningar på många vis kan vara en kritisk del i undersökningen. Svårigheten ligger delvis i risken för feltolkning eller övertolkning. Tolkningen är heller inte en fas som enbart existerar i slutskedet utan att det sker tolkningar från inledning tills dess att rapporten går i tryck. De menar att inte ens då är rapporten klar, utan de personer som kommer att läsa rapporten kommer i sin tur utifrån sin egen förståelse göra tolkningar. Med hänsyn till detta resonemang är det svårt att friskriva sig från att studiens resultat kommer att tolkas rätt. Det finns en medvetenhet om att det gjorts val och avgränsningar vilka har haft inverkan på studiens slutliga resultat. Jacobsen (2002) hävdar att det krävs minst två källor av en och samma händelse, i syfte att stärka påståendet och ge en bättre bild av situationen. Genom denna studie återfinns ett antal dokument

16 som speglar fallföretagens CSR arbete, dessa har återspeglats likartat av olika medier, vilket medfört en kontrollerande funktion samt att fallens trovärdighet på så vis stärkts. Trovärdigheten i vissa dokument har dessutom kunnat bevisas med bilder, video, klädföretagens etiketter och genom anställdas påståenden i intervjuer. Vi har eftersträvat att använda så aktuella källor som möjligt, det har ändå varit nödvändigt att göra tillbakablickar. Det äldre material som vi har använt, har ändå varit relevant och fortfarande giltigt för studien. Då studien baseras på ett fåtal klädföretag finns det en risk för att dess resultat inte kan representera hela klädbranschen utan bör ses mer som en indikation på hur det skulle kunna förhålla sig. Vårt syfte har inte varit att peka ut något enskilt företag, därför har vi exkluderat företagens namn där vi har ansett det lämpligt Istället har det varit intressant att lägga fokus på själva företeelsen och agerandet generellt. Trovärdigheten påverkas inte av att företagens namn exkluderas, då det handlar om generella företeelser som kan komma att representerar hela branschen. Studien har undersökt de klädföretag som är ledande inom sin bransch, i syfte för att dessa på ett bättre sätt skulle kunna representera klädbranschen. Detta är en dokumentstudie som utgörs av historisk data, som visar hur det har varit eller fortfarande är i klädföretagen. Därmed vill vi inte utesluta att det idag kan ha skett positiva förändringar i företagen

17 3. REFERENSRAM I detta kapitel redovisas de teorier och ramverk som har legat till grund för studien. I referensramen återfinns stöd för ökad förståelse av studiens problemformulering och dess syfte. I slutet av kapitlet återfinns en sammanfattning av referensramen som kopplas samman med studiens forskningsfrågor. 3.1 Corporate Social Responsibility CSR bygger på frivilligt ansvar och går utöver vad lagen kräver. Åtagandet sträcker sig utöver att betala skatt och producera produkter och tjänster som efterfrågas av samhället. Det kan innebära att företaget måste se på hur verksamheten påverkar omvärlden i ett större perspektiv. Det större ansvaret avser i första hand relationen till företagets alla intressenter. Det självpåtagna ansvaret som företaget tar får konsekvenser som genomsyrar hela verksamheten (Löhman & Steinholtz 2003). CSR definieras enligt EU-kommissionen: Ett begrepp som innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna; utöver vad lagen kräver (Löhman & Steinholtz, 2003 s15). Waddock och Bodwell (2004) definition av CSR: The ways in which a company s operating practices (policies, processes, and procedures) affect its stakeholders and the natural environment (Waddock & Bodwell, 2004 s25) Vidare skriver Waddock och Bodwell (2004) i sin artikel att det inte finns en enda egentlig definition av CSR. Det handlar om att väga in sociala och miljömässiga hänsyn i den ekonomiska aspekten och sedan göra det till en del av beslutsprocessen (Waddock & Bodwell 2004). Löhman och Steinholtz (2003) menar att det har skett en förändring i företagens värderingar sedan början av 80-talet, från materiella till immateriella värderingar. Detta kan delvis förklaras av att politiken påverkar i mindre omfattning. Inom näringslivet ses framförallt märkbara förändringar, politikernas direkta påverkan på företag och individ har minskat till följd av ökad internationalisering och avreglering. Detta betyder att bra produkter och service numera inte är tillräckligt för företaget. Konkurrensen handlar idag i mångt och mycket om att ha goda

18 värderingar och ta sitt ansvar, det vill säga CSR. Allt fler företag upprättar idag samt publicerar en CSR rapport eller en hållbarbetsredovisning, där företaget redogör över arbete mot en hållbar utveckling, vari ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter vägs in. Rapporteringen kan ske genom en CSR rapport eller som en del i årsredovisningen. (Löhman & Steinholtz 2003). På lokal och global nivå ställs det idag nya krav på företagen. Konsumenterna är även bättre informerade än tidigare, då de ställer krav på producenten om ansvarsfullt framställda produkter (Ibid). CSR är ett område som har utvecklats i hög grad, benämningen av CSR i Sverige har varit företagens sociala ansvar. Löhman (2003) menar att benämningen CSR inte är heltäckande och tillräckligt uttömmande. Han menar att CSR kan ses som en kombination av Sustainability (hållbar utveckling), Corporate Accountability (företagens ansvar), Corporate Governance (hur företaget sköts) (Löhman & Steinholtz 2003). Sustainability: betyder hållbarhet och beskriver hur företag ska klara av att balansera de sociala och ekonomiska likväl som miljöfrågorna i världen utan att dess långsiktiga överlevnad hotas. Corporate Accountability: stor vikt läggs vid företagets trovärdighet och det sätt som företaget hanterar ansvarhetsfrågor. Corporate Governance: beskriver hur företaget sköts. Att vara öppen och i förlängningen trovärdig är utav betydelse (Löhman & Steinholtz 2003). CSR:s roll har kommit att förändrats och är under konstant diskussion. Friedman menade på 1970-talet att företag inte har något annat ansvar utöver att maximera sin vinst. Denna syn kom att förändrats i takt med ökad medvetenhet om miljömässiga problem som i sin tur lett till en ökad efterfrågan av företagen. Carrol (2003)) argumenterade tidigt för CSR pyramiden, som består av fyra typer av socialt ansvar. Se avsnitt för mer övergripande beskrivning. Många företag anser att CSR är en drivkraft för att göra goda affärer, därav engagerar ledande företag i CSR (Enquist, et al 2008). Werther och Chandler (2005) menar att CSR tidigare har varit ett minimalt åtagande för företagen. Idag har det kommit att bli en strategisk nödvändighet, då behovet av socialt ansvar har ökat. Åtagandet har därmed blivit viktig, även för varumärkesbyggande vilket tas upp i delavsnitt Werther och Chandler (2005) menar att implementeringen av CSR startar med en

19 ökad förståelse internt i företaget vilket skall genomsyra hela organisationen. En effektiv integration av CSR balanserad med strategi och varumärkeshantering ger konkurrensfördelar åt företaget. CSR får därav betydelse för företagets varumärke, legitimitet och intressenter. 3.2 CSR pyramiden Carroll & Buchholtz (2003) har utvecklat modellen The Pyramid of Corporate Social Responsibility som är en av de mest framstående inom CSR området. Den förklarar ett företags samhällsansvar och hjälper oss att förstå de komponenter som CSR består utav. The social responsibility of business encompasses the economic, legal, ethical and diccretionary (philantropic) expectations that society has of organizations at a given point of time (Carroll 2003). Modellen utgår från att det ekonomiska ansvaret är det fundamentala för verksamheten och den grund som företaget vilar på. Samhället ställer krav på företagen att de skall vara en ekonomisk institution, vars främsta uppgifter är att producera varor och tjänster som samhället efterfrågar. Det ekonomiska ansvaret är viktigt för företagets tillväxt och förtjänst (Carroll 2003). Enligt Carroll (1991) handlar ekonomiskt ansvar om företagets vilja att generera maximal vinst. Utöver, ställer samhället även krav på att företaget skall följa uppsatta lagar och föreskrifter detta kan ses i modellen som den legala aspekten. Denna aspekt anger vilket ansvar företaget har och hur de får agera, följs inte dessa regelverk kan det komma att få konsekvenser (Carroll 2003). Den tredje aspekten i pyramiden visar på företagets etiska ansvarstagande gentemot samhället. Detta regleras inte i lag utan handlar om företagets uppträdande och om deras värderingar. Företaget bör följa den utveckling som sker i samhället vad gäller etik, moral och normer (Ibid). Vidare är företaget skyldigt att agera rätt och rättvist, samt undvika att intressenter skadas (Carroll 1991). Den fjärde nivån i pyramiden utgörs av det filantropiska ansvaret som egentlig mening är frivillig. Det filantropiska ansvaret speglar de förväntningar som samhället har på företaget, det kan bestå viljan att delta i sociala aktiviteter och att bedriva välgörenhet (Carroll 2003). Företaget förväntas vara en god samhällsmedborgare samt bidra till att förbättra människors tillvaro utan att förvänta sig något i gengäld. Exempel på bidrag är välgörenhetsprojekt där företaget hjälper finansiellt. Skillnaden mellan det etiska perspektivet och det filantropiska är att samhället inte ser negativt på företaget om de inte når upp till den förväntade nivån (Carroll 1991)

20 CSR pyramiden (Carroll 2003 s.45). 3.3 CSR & Lönsamhet Vogel (2005) har undersökt sambandet mellan socialt ansvar och lönsamhet men inte funnit tillräckliga bevis som förklarar att CSR kan bidra till ökad lönsamhet. Forskare och chefer kan inte förstå eller acceptera påståendet om CSR som en lönsam strategi. CSRs roll har kommit att ifrågasättas då företag som varit framstående och kända för att ha ett utvecklat CSR arbete har fått gå igenom svåra tider. Vogel (2005) hävdar att CSR är en lönsam strategi för en hållbar verksamhet och ger långsiktig överlevnad för företag. Han menar att bevis för lönsamhet skulle driva många fler företag att agera ansvarsfullt. Vogel (2005) hävdar att ett företag som tar samhällsansvar kan vinna konkurrensfördelar, men kan också bidra andra fördelar exempelvis då anställda blir mer delaktiga och engagerade. Dessa fördelar syns aldrig i balansräkningen. En värdebaserad verksamhet består av en kombination av ett företags kärnvärde och värdegrund. Dessa värden är viktiga för att bygga grunden för en hållbar verksamhet. För att bli framgångsrik måste ett värdebaseratföretag söka efter vad Edvardsson och Enquist (2008) benämner resonans det vill säga fokusera på värde och undvika dissonans det vill säga motsättningar. Dagens förståelse av CSR avser företagets åtaganden av sociala och miljömässiga hänsyn

21 Värden kopplade till CSR är ofta inkorporerade i företagens kärnvärden, de företag som misslyckas med att uppnå sina åtaganden om krav på etiska, miljömässiga och sociala värden kommer att få uppleva vad som Edvardsson & Enquist (2008) benämner värde dissonans och locka negativ publicitet i media (Edvardsson & Enquist 2008). 3.4 Affärsetik Affärsetik är ett ämne som fått mycket uppmärksamhet i litteraturen, ännu har den inte någon given definition. Typiska definitioner av begreppet brukar avse vad som är rätt eller fel beteende i ett affärssammanhang. Vi är sällan överrens om vad som är moraliskt rätt eller fel, bra eller dåligt, etiskt eller oetiskt (Lewis 2006). Då affärsetik skall förklaras bör hänsyn tas till relationen mellan etik och moral. Etiken förklarar vad som är bra och dåligt gällande moralens plikter och skyldigheter. Moral kan vidare beskrivas utefter principer vad som anses rätt och fel i beteenden. Då moral och etik skall beskrivas bör de sättas i sitt rätta sammanhang då de blir svåra att urskilja. Då det tidigare talades om rätt och fel i termer har utvecklingen idag gått till att omfatta svårare och subtila frågor om rättigheter, rättvisa och jämlikhet (Carroll 2003). Företagsetik innebär att ett etiskt tänkande appliceras på företaget. Att ha tagit ställning innebär inte att företaget kommer att vara etiskt i varje given situation, däremot har företaget en struktur och system som anger vad etik står för i det avsedda företaget (Löhman & Steinholtz 2003). Två viktiga grenar av etik är deskriptiv etik och normativ etik. Deskriptiv etik avser att beskriva, karakterisera och studera det moraliska i ett folk, en kultur eller i samhället. Deskriptiv etik jämför även kontraster mellan olika moraliska koder, system, metoder och värderingar. I deskriptiv affärsetik ligger därför fokus på lärandet, vad sker i sfären av beteendet, åtgärder, beslut, politik och praxis i företagets verksamhet, ledarna eller kanske specifika branscher (Brytting 2005). Normativ etik handlar om att leverera och motivera ett sammanhängande moraliskt system som utgår från sätt att tänka till hur man blir bedömd. Den normativa etiken syftar till att upptäcka, utveckla och motivera grundläggande moraliska principer som är avsedda att kunna vägleda beteende, handlingar och i beslut. Vidare vill den normativa affärsetiken skilja på etiskt och oetiskt i affärssammanhang genom sitt framtagande av principer som skall verka vägledande. Normativ etik handlar om hur det borde vara eller hur det inte borde vara i affärssammanhang. Här upprättas normer och standarder som ska vara utgångspunkten för företagets affärsverksamhet. Normerna och standarderna skall styra och verka vägledande för företaget, vidare skall de kunna bedömas utifrån dessa (Brytting 2005)

22 3.5 Etik, CSR och varumärke Kan samhällsansvarstagande och ett etiskt uppträdande verkligen vara lönsamt? I klädföretagen ställs det hårda krav genom uppförandekoder, initiativ och standards (Roos 2007). Bjurling & Bergh (2007) menar att det är i utvecklingsländerna som etiken sätts på prov för ett företag. Företagen har en viktig uppgift genom att analysera sin roll och påverkan i dessa länder (Bjurling & Bergh 2007). Att ta ett samhällsansvar genom att uppträda etiskt har kommit att bli allt viktigare i takt med samhällets högra förväntningar på företagen. Rimliga arbetsförhållanden, exempelvis förbud mot barnarbete, rimliga löner, god arbetsmiljö är ett krav som ställs på underleverantörer till företaget (Roos 2007). Werther och Chandler (2005) menar att implementeringen av CSR startar med en ökad medvetenhet internt i företaget, denna förståelse skall genomsyra alla nivåer i organisationen från botten till beslutsprocessen. En effektiv integration av CSR kan ge konkurrensfördelar åt företaget. Ett moraliskt och etiskt handlande som förmedlas till kunden kan löna sig då företaget stärks och därmed varumärket, vilket kan leda till att fler kommunicerar sitt etiska handlande. Konsumenter och andra intressenter väljer att ställa sig bakom ett företag som tar sitt samhällsansvar. Omvänt har det tidigare visat sig att de företag som uppträtt oetisk fått mycket kritik i form av skandaler i media (Ibid). Då företagen har blivit alltmer beroende av varumärken, uppkommer det en chans för intressenter att påverka företagens oetiska handlande. (Wingborg 2006). Därmed menar Wingborg (2006) att ett företag kan drivas till att ta bättre samhällsansvar 3.6 Intressentteorin Intressentmodellen har sedan den lanserades i Sverige på 60-talet haft stor genomslagskraft, men den har också blivit utsatt för kritik. Modellen utgår delvis från idéer som först lanserades av Chester Barnard (1938) och Herbert Simon (1947) (Bruzelius 2000). Barnard var framförallt intresserad av att beskriva hur en organisation bevarar jämvikten, det vill säga hur den skall uppnå ett stabilt tillstånd i förhållande till sin omvärld (Bruzelius 2000). Intressentteorin beskriver de aktörer och grupper som har någon form av intresse i ett företags verksamhet. Intressenterna och företaget har ett slags beroendeförhållande till varandra (Ibid). Ett företags intressenter kan antingen hjälpa eller såra företaget. Intressenter är ägare, anställda, kunder, leverantörer, långivare, stat, kommun, frivillighetsorganisationer och aktivistgrupper (Werther & Chandler 2005). Avgörande för företaget är att de har intressenter som är villiga att medverka till företagets verksamhet. Intressenterna är även de i en beroendeställning till företaget

23 för att få sina behov tillfredsställda (Bruzelius 2000). Intressentmodellen är idag väl etablerad, Milton Friedman menade på 1970-talet att företagsledningens enda uppgift var att uppfylla ägarnas intresse genom att maximera vinst. Därmed hävdade han att det endast fanns en intressent, ägarna. Denna syn är idag inte accepterad (Brytting 2000). Att väga in andra aspekter än de rent ekonomiska har därför kommit att bli av stor betydelse för företagen (Salzmann 2005). Vinstmaximering kan inte vara en organisations enda målsättning, idag måste hänsyn tas till flera parallella målsättningar, sina intressenter. Olika intressenter har olika målsättningar att delta i en organisation och de ställer således krav. Ledningen har en ansvarsfull uppgift då de skall tillgodose att intressenternas förväntningar kan upprätthållas genom vad Brytting (2000) benämner bidrags och belöningsbalans. Varje intressent till företaget deltar endast så länge som den upplever att de belöningar som erhålls är i jämvikt med vad som presteras. För att uppnå en balans i en organisation är det av vikt att ledningen kontinuerligt omprövar balansen av belöning och bidrag. I en tid av förändring måste organisationens mål revideras för att stämma överens med intressenternas och omgivningens förändrade krav (Bruzelius 2000). Att ta hänsyn till intressenters krav är viktigt då relationen är avgörande för företagets affärer. Genom att fokusera sig på intressenters behov kan företagen hitta vägar till nya marknader och minskade affärsrisker (Smukowski 2006). Med tanke på att företagens intressenter idag ställer krav på företagets styrning, blir även CSR ett av kraven som företagen bör integrera i verksamheten (Waddock & Bodwell 2004). Wingborg (2006) hävdar att kunder och andra intressenter kan förändra missförhållanden genom att ställa krav på företagen

24 ÄGARE KUNDER ANSTÄLLDA STAT & KOMMUN FÖRETAG INTRESSE- ORGANISATIONER KREDITGIVARE OPINIONS- BILANDE GRUPPER LEVERANTÖRER Intressentmodellen (Bruzelius & Skärvad 2004 s. 74). 3.7 Legitimitetsteorin För att kunna överleva den hårda konkurrensen på marknaden, krävs det att ett företags verksamhet är legitim. I teorin benämns den som legitimitetsteorin och går hand i hand med intressentteorin (Ljungdahl 1999). Grafström (2008) talar om vikten för företag att vara legitima och ha ett gott rykte. Han hävdar även att legitimitet kan stärkas genom att aktivt arbeta med frågor kopplade till CSR. Grafström definierar begreppet legitimitet: En aktör får legitimitet genom att göra något som är önskvärt och lämpligt utifrån de värderingar och normer som finns för tillfället i den specifika situationen som aktören befinner sig i (Grafström 2008 s.92)

25 Legitimitet är en föränderlig process där företaget söker upprätthålla sin acceptans. Samhällets normer och värderingar förändras, företaget måste följa den utveckling som sker för att bevara sin legitimitet (Carroll 2003). Ett företags verksamhet blir legitim, då de trovärdigt följer samhällets förväntningar. Att bygga upp ett förtroende hos intressenter kan vara tidskrävande, det kan däremot snabbt raseras om företaget påvisar bristande ansvar. För att upprätthålla förtroendet hos intressenter och samhället engagerar företagen i frågor kopplade till CSR (Bruzelius och Skärvad 2004). Ett företag som inte lyckas bli legitimt samt förmedla detta till intressenter, försvinner så småningom från marknaden. Ett företag som förlorat i legitimitet kan endast återfå det förlorade förtroendet genom att visa på förändring (Ljungdahl 1999). 3.8 Svårlösta problem i klädföretagens CSR arbete Sedan länge har det funnits brister inom klädindustrin. Många granskningar har gjorts, kampanjer har startats, initiativ har tagits, standards har implementerats men fortfarande återstår problemen. Anledningen till detta består enligt Wingborg (2006) av tre orsaker.. 1. Företagens affärsmetoder går inte hand i hand med deras ställningstaganden. Företagens aggressiva inköpsmetoder går emot deras etiska åtaganden. Företagens krav på leverantörer gällande låga priser, pressade leveranstider och hot om omlokalisering påverkar fabrikernas löntagare. Av rädsla att förlora sina kunder väljer fabriksägarna att trampa över löntagarnas rättigheter (Wingborg 2006). 2. Problem i efterlevnaden av uppförandekoder, initiativ och standars Avser då företagen oärligt förbinder sig till nätverk och antar normer som de senare inte följer. Detta kan påvisas av rapporter där företag blivit avslöjade. Det visade sig bland annat då fabriksägare lyckas lura inspektörer via förfalskade dokument. Faktum om att efterlevnadsprocessen är britsfällig utgör grundorsaken till att inte tillräckligt många hållbara förbättringar kommer till stånd (Wingborg 2006). 3. Ett företags dåliga metoder skadar flera andra företags goda metoder De stora klädföretagen har oftast samma leverantörer. Företagen som inte tar hänsyn till normer sätter press på leverantörerna om att få låga priser och snabba leveranser. Detta resulterar i att inflytandet begränsas för de företag som kräver att arbetslivsnormer skall respekteras (Ibid)

26 3.9 Uppförandekod, initiativ och standarder Den ökade medvetenheten i allmänhet om sociala, etiska och miljömässiga frågor gör att företagen förväntas ta ett större ansvar för hur deras verksamhet påverkar samhället och omvärlden. De företag som tagit ställning för socialt ansvar och arbetar med dessa frågor upplever många gånger svårigheter med att orientera sig på området. Företagen efterfrågar klarare riktlinjer att förhålla sig till och bättre information på området (Löhman och Steinholtz 2003). Näringslivet har utformat ett antal standarder och initiativ som skall resultera i en tydligare struktur åt företagen. Företagen kan ta ställning och kommunicera sitt sociala ansvar genom att ansluta sig till någon av de initiativ som finns (Brytting 2004). En av dessa initiativ är Global compact vars mål är att främja ett socialt och miljömedvetet ansvarstagande (Unglobalcompact 2010a). Hur ett företag väljer att förhålla sig till sitt samhällsansvar kan formuleras på en rad olika sätt, det kan formuleras genom en uppförandekod där företagets etiska riktlinjer och kraven på den egna organisationens uppträdande beskrivs (Löhman och Steinholtz 2003). Ett annat sätt att förmedla omvärlden sitt förhållningssätt är genom företagets värderingar. Högsta ledningen är de som står ansvariga för fastställande av företagets värderingar, riktlinjer och uppförande men också att effektivt kommunicera dessa standarder ut till chefer och medarbetarna i organisationen. Att implementera en uppförandekod i organisationen är ett effektivt sätt att förmedla företagets ståndpunkt. Uppförandekoden, det vill säga Code of conduct brukar parallellt även benämnas Codes of ethics och är ett fenomen som tillämpats i över trettio år. Carroll (2003) hävdar att nittiofem procent av alla större företag använder sig av en uppförandekod för att förmedla sitt förhållningssätt. De centrala frågorna kring effektiviteten av uppförandekoden brukar kretsa kring ledningens attityd i samband med deras användning (Carroll 2003). Företagets uppförandekod gäller för de som arbetar inom eller levererar till företaget. I uppförandekoden beskrivs vad som förväntas av berörda, innehållet kan variera beroende på företagets verksamhet och inriktning. Exempel på aspekter som brukar ingå i uppförandekoden: respekt för lagar och regler, miljöfrågor, arbetsrätt, mänskliga rättigheter, rätt till facklig organisering, ingen form av tvång eller barnarbete, djurhänsyn och kollektiva förhandlingar, mutor och korruption (Löhman & Steinholtz 2003)