Hur arbetar banker med CSR?

Transkript

1 Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats 15hp vt-10 Hur arbetar banker med CSR? -En jämförelse mellan Handelsbanken & Sparbanken Gripen- Författare: Caroline Sundberg & Oscar Sundin Handledare: Maria Blomgren Datum:

2 Sammandrag I samband med finanskrisen och det ökade intresset för företags samhällsansvar har många större banker kritiserats i media. Bankers verksamhet bygger på allmänhetens förtroende och därför är det viktigt att de arbetar med corporate social responsibility (CSR). CSR kallas på svenska ofta för företagens samhällsansvar och definieras vanligtvis av företagen själva. Det får oss att fundera på hur banker arbetar med CSR. Hur viktigt är CSR för att bankers förtroende ska upprätthållas? Finns det skillnader mellan olika banker och hur de arbetar med CSR? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska banker arbetar med CSR samt identifiera likheter och/eller olikheter i deras arbete. Bankerna som valts att undersökas är Sparbanken Gripen som är en geografiskt begränsad bank med kopplingar till kommunen de är verksamma i, genom sin ägare Sparbanksstiftelsen Gripen samt Handelsbanken som är klassad som storbank och vars verksamhet är rikstäckande. Undersökningen skedde genom semistrukturerade intervjuer med personer som är väl insatta i respektive banks samhällsansvar. Utöver detta kompletterade vi med information från bankernas årsredovisningar och hemsidor för att få en tydligare bild hur deras arbete med samhällsansvar ser ut. Vi utgick sedan från Carrolls (1991) teori som delar in företags samhällsansvar i ekonomiskt-, juridiskt-, etiskt- och filantropiskt ansvar. Med hjälp av detta har vi jämfört vad bankerna gör inom dessa områden. Vi har i vår analys konstruerat en figur för att försöka illustrera en tydligare bild om hur bankerna agerar utifrån de olika ansvarsområdena. I vår slutsats har vi kommit fram till likheter och olikheter i de olika ansvarsområdena och vad dessa kan bero på. 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Syfte Avgränsningar Teori Vad är Corporate Social Responsibility? Intressentteorin Global Compact Kritik mot CSR Samhällsansvarets olika dimensioner Ekonomiskt ansvar Juridiskt ansvar Etiskt ansvar Filantropiskt ansvar Sammanfattning teori Metod Val av studieobjekt Insamling av primär data Val av litteratur Sanningskriterier Reliabilitet Validitet Kritiska reflektioner Empiri Fakta om Handelsbanken AB Bolagsstyrning Handelsbanken i samhället Miljöarbete CSR-arbete på Handelsbanken Intervju med kontorschef på Handelsbanken Uppsala City Intervju med projektledare på Handelsbanken Fakta om Sparbanken Gripen AB Bolagsstyrning Sparbanken Gripen i samhället CSR-arbete på Sparbanken Gripen Intervju med personalchef/ledningsmedlem i Sparbanken Gripen Analys Corporate Social Responsibility Samhällsansvarets olika dimensioner Ekonomiskt ansvar Juridiskt ansvar Etiskt ansvar Filantropiskt ansvar Teoriutveckling Slutsats

4 6.1 Förslag till vidare forskning Källförteckning Bilaga 1 - Global Compacts tio principer Bilaga 2 - Intervjufrågor

5 1. Inledning Corporate Social Responsibility, CSR, är enligt Sahlin-Andersson (2006) en global trend som involverar många aktörer på marknaden, allt från företag till större internationella organisationer. Trenden har vuxit fram genom en efterfrågan på företag som tar större samhällsansvar. Ursprungligen hade CSR en stark fokus på miljöfrågor men har utökats till ett koncept som innefattar även samhällsfrågor, personalfrågor, etik etcetera. Idag finns det otaliga definitioner på CSR och många företag väljer själva att definiera CSR så att det passar deras verksamhet. Hållbar utveckling kan sägas vara en vidare definition av CSR. Begreppet hållbar utveckling myntades på 1980-talet av Bruntlandkommisionen, tillsatt av Förenta Nationerna (FN), som: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Svenska Bankföreningen, 2009). Varför CSR har blivit så populärt och omfattande finns det flera förklaringar till. Bland annat menar Windell (2006) att CSR diskuterats livligt på grund av att tanken bakom vad god affärssed är har förändrats det senaste årtiondet. Tidigare var god affärssed att vara tekniskt effektiv och vinstgivande, men idag innefattar det även att skapa mervärde för samhället som helhet (Windell, 2006, s. 4). En annan förklaring som går hand i hand med den förra är att företag strävar efter att skapa förtroende samt legitimitet gentemot omvärlden (Meyer, J.W. & Rowan B., 1983). Intresset och engagemanget för frågor kring socialt ansvarstagande har under de senaste åren ökat dramatiskt. Antalet delaktiga aktörer blir fler och fler och de är på olika sätt delaktiga i processen att skapa debatt och intresse kring frågorna. (Grafström et al, 2008, s 65). Vad betyder det då för en bank att vara socialt ansvarstagande och vilken samhällsnytta kan bankers utövande av CSR föra med sig? I bankbranschen är förtroende och legitimitet särskilt viktigt. Svenska riksbankschefen, Stefan Ingves, betonar vikten av att bankers kunder och övriga intressenter har ett starkt förtroende för dem eftersom bankernas verksamhet bygger på det. En bank har en särskild funktion i samhället och är oundvikligen inblandad i de flesta finanskriser. (Riksbanken, 2009) Under den senaste finanskrisen hamnade många banker i blåsväder och frågan om förtroende för banker fick allt mer uppmärksamhet. En aktuell undersökning av kunders förtroende för sin bank visar att upp till 70 procent av de höginkomsttagare som undersökts har fått minskat förtroende för sin bank. Förtroenderaset är också påtagligt på aktiemarknaden. Snittbanken i världen har förlorat 70 procent av sitt börsvärde sedan våren (Dagens Nyheter, 2009) 4

6 1.1 Problemformulering Att aktivt arbeta med CSR kan ha sina fördelar för ett företag. De kan få flera konkurrensfördelar genom att det ökar möjligheten att få större lojalitet hos intressenterna som exempelvis kunder och anställda. Att ha en stark CSR-profil kan liknas med ett etablerat varumärke. Det attraherar inte endast kunder och anställda utan företag klarar också av motgångar och kritik, blir lättare att gå in i nya marknader samt ger stabilitet och därmed långsiktig lönsamhet. (Löhman & Steinholtz) Vi har valt att undersöka banker då vi finner dem intressanta och viktiga att studera eftersom de har ekonomisk kunskap och stor makt på marknaden. Speciellt också efter finanskrisen som skakat upp diskussioner om förtroendet till bankerna i Sverige. Vad gör bankerna för att behålla sina kunders och andra intressenters förtroende? Banker har fått mer uppmärksamhet i och med krisen vilket innebär att deras arbete med samhällsansvar och CSR också hamnar under lupp. Många företag agerar på större komplexa marknader med många olika intressenter och därför är det viktigt för företag att kunna identifiera och ta hänsyn till alla dessa. Företagens sociala ansvar definieras och utvecklas tillsammans med och mellan företag och dess intressenter. (Grafström et al, 2008) Med tanke på den förändring av begreppet god affärssed som skett är det intressant att studera hur det påverkat svenska bankers arbete med CSR. Måste banker arbeta med CSR? Hur arbetar de idag och inom vilka ansvarsområden? I Sverige finns det de fyra storbankerna SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken, som alla är börsnoterade och arbetar på en stor diversifierad marknad. Det finns även mindre banker som verkar på lokal nivå och har en stark anknytning till sina närsamhällen. För undersökningen har valts en av de fyra stora, Handelsbanken, samt en mindre regionalbank, Sparbanken Gripen AB. Skillnaden på marknadsomfånget för de två bankerna gör det också intressant att undersöka om deras arbete med CSR- relaterade frågor skiljer sig åt. Båda bankerna drivs som aktiebolag men den förstnämnda har starka kopplingar till kommunen genom sin styrelse (Sparbanksstiftelsen Gripen, 2009a) medan den andra är börsnoterad och ägs till större delen av stiftelser och fonder (Handelsbanken Faktabok). Sparbanken Gripen är i dagsläget endast förankrad i nordvästra Skåne, med huvudkontor i Ängelholm. Handelsbanken däremot har kontor över hela Sverige samt utlandsverksamhet. Vad som gör banken unik i förhållande till andra stora banker i Sverige är dess decentraliserade styre. Vart och ett av de utspridda kontoren agerar lokalt men den centrala ledningen som är lokaliserad i Stockholm, sätter övergripande direktiv för hela koncernen som alla kontor har att följa. 5

7 En erkänd och välanvänd teori i CRS- sammanhang är Carrolls pyramid (1991) som på ett strukturerat sätt belyser företags arbete inom området från flera olika håll. Den torde därför utgöra en bra bas för analys av de studerade företagens CSR arbete. Några av de funderingar och frågeställningar vi hoppas kunna belysa i vår uppsats är: Hur arbetar två bankkontor inom ovan nämnda koncerner med CSR? Har deras arbete förändrats mycket de senaste tio åren? Påverkas deras arbete med CSR på grund av olika ägarintressen? Utgör koncerntillhörighet någon skillnad? Vilka likheter och olikheter finns och vad beror de på? Varför ser arbetet med CSR ut som det gör? Skiljer sig bankernas intressenter åt och hur påverkar de bankernas arbete med CSR? 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska banker arbetar med CSR samt identifiera likheter och/eller olikheter i deras arbete med hjälp av Carrolls CSR-pyramid. Vi ämnar även diskutera vad resultaten kan bero på. 1.3 Avgränsningar Vi har valt att avgränsa denna studie till två banker. Vidare inriktar vi oss på enskilda kontors perspektiv på deras arbete med CSR. 6

8 2. Teori I detta kapitel kommer vi att behandla olika teorier som är kopplade till företags samhällsansvar. Först kommer en beskrivning av CSR och sedan följer Carrolls (1991) teori som delar in företags samhällsansvar i olika ansvarsområden. 2.1 Vad är Corporate Social Responsibility? Begreppet Corporate Social Responsibility förkortas CSR och kallas på svenska ofta för företagens samhällsansvar. Begreppet har inte någon etablerad, internationellt fastlagd definition, men beskrivs ofta som ett frivilligt ansvar utöver kraven i nationell lagstiftning och omfattar bland annat frågor om mänskliga rättigheter, miljöfrågor och sociala rättigheter. I praktiken handlar CSR både om att företagen ska uppfylla kraven i den nationella lagstiftningen och i den mån den nationella lagstiftningen inte är tillräcklig, agera utifrån ett antal etablerade, grundläggande värden och rättigheter som är globala. (Svenskt Näringsliv, 2009) Enligt Windell (2006) har Corporate Social Responsibility en lång historia bakom sig och diskussioner kring ämnet har ökat markant under senare år. Kritik som varit riktat mot större multinationella företag, har lyfts fram av media som anklagat dem för att ha uppträtt oetiskt även om de följt lagen. Ett exempel på detta är företaget Shell som kritiserades hårt för sina planer att dumpa sin oljeplattform, Brent Spar, i havet trots att det hade varit fullt lagligt. Genom påtryckningar från icke statliga organisationer, såsom Greenpeace, tvingades Shell att ändra sina planer och välja ett miljövänligare alternativ. Det här visar hur synen på företag och deras samhällsansvar sträcker sig längre än att bara följa lagen samt hur stor makt och inflytande vissa intressenter har på företag. (Windell, 2006) Det finns många definitioner på vad en intressent är. Freeman ger en bred definition, vilken lyder: en grupp eller individ som kan påverka eller påverkas av företagets aktiviteter (Fritt översatt av Freeman, citerat i Mitchell, 1997, s. 854). Genom att konceptet CSR vuxit markant och blivit så pass omdiskuterat under senare år har det uppkommit flera olika synsätt på begreppet. Till exempel beskriver Sahlin-Andersson CSR som en global trend som involverar bland annat företag, stater, internationella organisationer och intresseorganisationer. Författaren visar tre olika sätt att se på trenden; som ett reglerande ramverk som sätter nya krav på företag, som en samling av företagsaktörer som ger stöd till stater i samhällsfrågor samt som en managementtrend. (Sahlin-Andersson, 2006) 7

9 I slutändan är det är viktigt att ha i åtanke att det i dagsläget inte finns någon generell definition på socialt ansvar och företags arbete med konceptet är mycket individuellt. En generell definition är inte heller möjlig då ansvarstagande måste definieras utifrån det enskilda företaget. Företag utvecklas konstant, provar sig fram och lär sig av varandra. Det sociala ansvaret formas utifrån varje företags förutsättningar samt utifrån de krav som deras intressenter för fram. (Grafström et al, 2008) Intressentteorin Under de senaste åren har antalet aktörer som engagerar sig i företagens arbete om socialt ansvarstagande ökat avsevärt. Det är inte bara företagen själva som engagerar sig i utvecklingen av sitt CSR-arbete, utan också olika intressenter såsom myndigheter, intresseorganisationer och andra organisationer som bidrar med miljö- och sociala standarder för företag. Andra viktiga intressenter är även kunder, anställda och media och många fler som är med och påverkar. (Grafström et al, 2008) Därför har vi valt att nämna en del om bankers omgivning eftersom de har en stor del i arbetet med CSR. En central idé med intressentteorin är att ett företags framgång beror på dess förmåga att hantera sina relationer med sin omgivning.(freeman & Phillips, 2002) Grafström et al (2008) förklarar att intressentgrupperna kan klassificeras i två olika kategorier. Den första, primära intressenter, består av de intressenter som företagen behöver tillfredsställa till den grad att deras behov är mättade. Utan dessa kan företag inte driva och överleva på marknaden. Exempel på primära intressenter är ägare/aktieägare, anställda samt kunder. Den andra kategorin, sekundära intressenter, är de intressenter som finns för att skapa en allmän mening, både som negativ som positiv. Dessa har emellertid ingen direkt påverkan på företagets överlevnad. Till den här kategorin hör exempelvis media och olika intresseorganisationer. Denna uppdelning har dock visat problem under de senaste åren då utvecklingen av företagens samhällsansvar har blivit mer uppmärksammat. (Grafström et al, 2008) Företagens sociala ansvar är därmed en sammansättning av såväl företagens egen praktik som omgivningens förväntningar (Grafström et al, 2008 s. 63). 8

10 2.1.2 Global Compact I samband med att samhällsfrågor och särskilt företags påverkan på samhället och miljön lyfts fram till diskussion i större omfattning lanserade FN år 1999 initiativet Global Compact. Tanken bakom initiativet är att det ska medverka till att företag ska uppmärksamma och ta ett aktivt ansvar för tio internationellt erkända principer. Principerna är indelade i fyra olika områden: mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och bekämpning av korruption (Regeringen, 2009). Detta initiativ kan ses som en mjuk reglering eftersom den är frivillig och inte har några bindande juridiska sanktioner om man misslyckas att följa dess principer. Dessutom är principerna utformade för att vara mer generella och breda för att ge företag möjligheten att tolka och anpassa dem till sina verksamheter (Sahlin-Andersson, 2006). För att bli medlem i Global Compact gäller det att företaget infört dess principer i sin företagsstrategi och arbetar för att dessa principer ska bli en del av företagskulturen. Som medlem bör även företaget redogöra i sin årsredovisning för hur de stödjer och arbetar för Global Compact och dess principer. Sedan Global Compact grundades år 2000 har över 5200 företag i 130 länder anslutit sig (Regeringen, 2009) Kritik mot CSR Milton Friedman har en annorlunda syn på CSR och till vilka man ska ta hänsyn till. Han menar bestämt att de intressenter som är de viktigaste för ett företag är ägarna/aktieägarna. Det är företagens huvudsakliga syfte att maximera sin vinst för att kunna ge avkastning till sina ägare eller aktieägare och inte ägna sig åt filantropisk verksamhet. CSR är endast av intresse om det bidrar till att uppnå företagens mål, vilket är att skapa långsiktigt värde för företagets ägare. Man ska alltså inte ta ut pengar från vinsten som ska gå till aktieägare och anställda i syfte att försöka bidra till samhällsansvar. Att företag maximerar sin vinst för sina ägare är alltså den väsentliga delen, medan hur det sociala ansvaret ska arbetas inte hör hemma i detta sammanhang utan enligt detta synsätt är det regeringens ansvar att reglera vilka skyldigheter varje enskilt företag måste ta hänsyn till. (Friedman, 1970) 9

11 2.2 Samhällsansvarets olika dimensioner Som omnämnt ovan är det inte alla som ställer sig bakom Corporate Social Responsibility. Det finns två huvudsakliga uppfattningar. Den ena hävdar bland annat att verksamheter är skyldiga att maximera vinsten, inom gränserna för vad som är lagligt och etiskt riktigt. (Friedman, 1970). Den andra uppfattningen har föreslagit ett bredare spektrum av skyldigheter gentemot samhället (Buchholtz & Carroll, 2006). Ett sätt att försöka minska klyftan mellan de ekonomiska och de andra förväntningarna är genom att beskriva och förklara företags samhällsansvar med hjälp av Archie B. Carrolls Pyramid of Social Responsibility. Carroll beskriver hur man kan dela in företagens sociala ansvar i fyra dimensioner; ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt. De olika delarna kan ses som en pyramid som i viss mån överlappar varandra. Alla dessa dimensioner har alltid funnits till en viss grad, men företag har lagt störst fokus på att uppfylla den ekonomiska och juridiska dimensionen. Det är under den senaste tiden som de etiska och filantropiska delarna blivit allt mer betydelsefulla. (Carroll, 1991) Carroll och Buchholtzs definition på vad företagens sociala ansvar omfattar är: The social responsibility of business encompasses the economic, legal, ethical, and discretionary (philanthropic) expectations that society has of organizations at a given point in time. (Buchholtz & Carroll, 2006) Figur 2.1. Fritt översatt från The pyramid of Corporate Social Responsibility. (Carroll, 1991) 9

12 2.2.1 Ekonomiskt ansvar Ekonomiskt ansvar är det första sociala ansvaret och utgör basen till pyramiden. Ett företags primära mål är att vara vinstdrivande. Företag har dock en del andra ansvar, inte minst mot sina intressenter. Deras roll som ett företag är att producera och sälja varor och tjänster som samhället vill ha och att det säljs till ett rimligt pris. Priserna ska vara det som samhället anser representerar det verkliga värdet av de varor och tjänster som tillhandahålls och samtidigt ger företagen tillräckligt med vinst för att kunna växa och belöna sina investerare. Det ekonomiska ansvaret lägger även fokus på att långsiktigt maximera sina vinster, vara så lönsamma som möjligt, och konkurrenskraftiga samt effektiva. (Carroll, 1991) Det är inte bara ägare som vinner genom att få utdelning när företaget går med vinst, utan även välfärden för samhället ökar då det skapar mer arbetstillfällen (Buchholtz & Carroll, 2006). Hållbar utveckling är en annan del i det ekonomiska ansvaret. Bruntlandrapporten som skrevs i uppdrag av FN gav definitionen på hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Med detta menas att målet är att förbättra levnadsstandarden genom att tänka långsiktigt samtidigt som man ska skapa bästa möjliga situation för kommande generationer för att de ska ha det lika bra. (Svenska Bankföreningen, 2009) Tidigare gick det ekonomiska ansvaret endast ut på att tillfredställa ägarna genom att vara maximalt vinstdrivande. Idag är denna syn en annan där företag har insett att vinstmaximering inte längre är det enda målet. Företag bör även sträva efter att ha goda arbetsförhållanden, låga priser och med hög kvalitet på sina produkter (Brytting, 2005). Nedan finns samlade uttalanden som karaktäriserar ekonomiskt ansvar: Ekonomiskt ansvar 1. Det är viktigt att prestera på ett sådant sätt som är förenligt med att maximera vinst per aktie. 2. Det är viktigt att vara engagerad för att vara så lönsam som möjligt. 3. Det är viktigt att bibehålla en stark konkurrenskraft. 4. Det är viktigt att upprätthålla en hög effektivitet. 5. Det är viktigt att ett framgångsrikt företag definieras som ett företag som är stabilt lönsamt. Fritt översatt utifrån The Pyramid of Corporate Social Responsibility av Carroll,

13 2.2.2 Juridiskt ansvar Juridiskt ansvar innebär att samhället inte tillåter företag att endast agera utifrån det ekonomiska motivet utan även måste följa lagar och förordningar som utfärdats av stat och kommun. Det legala ansvaret reflekterar en del av det etiska ansvaret mot samhället då företag följer det juridiska ramverk som myndigheter beslutat om. Det är företagens skyldighet till samhället att följa dessa lagar. Det är viktigt att ett framgångsrikt företag definieras som ett företag som följer de rättsliga riktlinjerna (Carroll, 1991). Om företag har svårt att acceptera nya lagar eller lagar som håller på att bli accepterade har samhället byggt upp en mekanism som gör att olika människors åsikter blir hörda genom den politiska processen. Antalet lagar och förordningar som strävar efter att kontrollera företagens beteende har ökat under de senaste 35 åren. (Buchholtz & Carroll, 2006) Man brukar kunna skilja på hårda och mjuka regleringar (Sahlin-Andersson, 2006). Lagar och förordningar som utfärdats av myndigheter är exempel på hårda regleringar då de är bindande och icke frivilliga (Jacobsson, 2004). Organisationer som erbjuder finansiella tjänster av olika slag är sedan länge föremål för särskild reglering och står under statlig tillsyn. Detta för att förtroendet för det finansiella systemet och den finansiella stabiliteten ska bevaras. De som övervakar bankerna i Sverige och ser till att regler och förordningar följs är främst Finansinspektionen och Riksbanken. Finansinspektionen har ett större tillsynsansvar över de enskilda företagen i det finansiella systemet medan Riksbanken har en mer övergripande uppgift att främja stabiliteten i det finansiella systemets funktionssätt (Bankföreningen, 2009). De lagar som reglerar banker och andra finansiella företag stiftas av Sveriges Riksdag. Några exempel på lagar som banker måste följa är bank- och finansieringsrörelselagen, kapitaltäckningslagen, konsumentkreditlagen och penningtvättslagen. Lagarna är i viss utsträckning utformade som ramlagstiftning och inom dessa ramar utformar Finansinspektionen regler för finansiell verksamhet genom föreskrifter. Därutöver utformar Finansinspektionen även så kallade allmänna råd, det vill säga mjuka regleringar, som inte är tvingande men som Finansinspektionen anser att man bör följa för att bedriva en sund verksamhet (Bankföreningen, 2009). 11

14 Mjuka regler, eller frivilliga regler som Grafström et al (2008) beskriver, leder inte till rättsliga sanktioner ifall man bryter mot dem. Olika intressenter är med att skapa olika regler och många av intressenterna har intresse för att dessa regler följs av förtagen. Intressenternas frivilliga regler rör sig mestadels om sociala och miljömässigt ansvar. När företag inte följer statens hårda regler leder detta till illegalitet och som följd leder detta till rättsliga sanktioner. Men om företag inte följer de frivilliga reglerna, mjuka reglerna, kan detta leda till illegitimitet (Grafström et al, 2008). Nedan finns samlade uttalanden som karaktäriserar juridiskt ansvar: Juridiskt ansvar 1. Det är viktigt att prestera på ett sätt som överensstämmer med förväntningar av staten och lagstiftningen. 2. Det är viktigt att följa statliga och lokala föreskrifter. 3. Det är viktigt att vara en laglydig samhällsmedborgare. 4. Det är viktigt att ett framgångsrikt företag definieras som en som uppfyller sina rättsliga skyldigheter. 5. Det är viktigt att tillhandahålla varor och tjänster som minst uppfyller minimala rättsliga krav. Fritt översatt utifrån The Pyramid of Corporate Social Responsibility av Carroll,

15 2.2.3 Etiskt ansvar Detta är det tredje sociala ansvaret. Lagar är viktiga men det är inte alltid som det räcker till för att täcka alla ämnen eller problem som uppstår i affärsverksamhet. Med det etiska ansvaret följer företag inte bara de lagstadgade förordningarna utan även normer, standarder och förväntningar som konsumenter, anställda, aktieägare och samhället anser som rättvis och hederlig affärsverksamhet (Buchholtz & Carroll, 2006). Normer kan vara att man inte ska kränka en individ eller en organisation och att man visar respekt för alla i samhället (Brytting, 2005). Det etiska ansvaret är enligt Carroll (1991) vagt definierat och ofta omdebatterat vilket leder till att det är svårare för företag att hantera jämfört med det ekonomiska samt juridiska ansvaret (Carroll, 1991). Etik är enligt Brytting (2005) att reflektera över moraliska frågor, alltså hur man som företag uppträder i samhället. Det kan röra sig om att man reflekterar över vilka konsekvenser en viss handling kan påverka individer i ett samhälle eller på miljön. Det är även viktigt att företaget skapar medvetenhet hos alla sina medarbetare om företagets etiska och moraliska normer och värderingar och se till att de följer dessa (Brytting, 2005). Att affärsetik under senare år fått större genomslag innebär att den påverkar den juridiska dimensionen som leder till att denna breddas och växer (Carroll, 1991). Flera företag inom finansbranschen arbetar med att få andra företag att handla i enlighet med krav gällande socialt agerande och miljö. Exempel på detta är The Equator Principles. Det är riktlinjer som många av världens största banker har anslutit sig till. Riktlinjerna syftar bland annat till att projekt som inte tar tillräcklig hänsyn till miljö och/eller mänskliga rättigheter ska nekas banklån. (Grafström et al, 2008) Nedan finns samlade uttalanden som karaktäriserar etiskt ansvar: Etiskt ansvar 1. Det är viktigt att prestera på ett sätt som överensstämmer med förväntningar från samhälleliga sedvänjor och etiska normer. 2. Det är viktigt att erkänna och respektera nya eller utvecklande etiska/moraliska normer som antagits av samhället. 3. Det är viktigt att förhindra att etiska normer äventyras i syfte att uppnå företagets mål. 4. Det är viktigt att gott företagsansvar definieras som vad förväntas moraliskt eller etiskt. 5. Det är viktigt att inse att företagens integritet och etiskt uppträdande går utöver än att bara följa lagar och förordningar. Fritt översatt utifrån The Pyramid of Corporate Social Responsibility av Carroll,

16 2.2.4 Filantropiskt ansvar Det filantropiska ansvaret innebär, enligt Carroll (1991), att vara en god samhällsmedborgare som ger tillbaka till samhället. Det här ansvaret ligger utanför vad som annars förväntas av företag, men är samtidigt ändå önskvärt av samhället och det är inte framtvingat av någon lag eller av dess ekonomiska eller etiska ansvar. Det kan exempelvis vara att ett företag kan bidra ekonomiskt till välgörenhet, sponsring, utbildning eller liknande välgörande ändamål som gynnar samhället. Det kan även vara att man frivilligt avsätter tid och anställda att arbeta för samhällets välfärd. Skillnaden mellan det filantropiska och etiska ansvaret är att det första inte förväntas i samma moraliska bemärkelse som det etiska, utan det mer önskas av samhället. Ett företag som exempelvis inte bidrar till välgörenhet anses alltså inte oetiskt. Detta ansvar är alltså mer frivilligt för företaget att avgöra om de vill bidra eller inte, men förväntningar från samhället om att de ska bidra kommer alltid att finnas där ändå. Sammanfattningsvis är detta toppen på pyramiden och ett företag som följer detta ansvar uppfyller rollen som en god samhällsmedborgare (Carroll, 1991). Nedan finns samlade uttalanden som karaktäriserar filantropiskt ansvar: Filantropiskt ansvar 1. Det är viktigt att prestera på ett sätt som överensstämmer med filantropiska och välgörande förväntningar av samhället. 2. Det är viktigt att assistera med det konstnärliga 3. Det är viktigt att chefer och medarbetare deltar i frivillig och ideella verksamheter inom deras lokala samhällen. 4. Det är viktigt att ge stöd till privata och offentliga utbildningsinstitutioner. 5. Det är viktigt att frivilligt stödja de projekt som ökar ens samhälles livskvalitet. Fritt översatt utifrån The Pyramid of Corporate Social Responsibility av Carroll,

17 2.3 Sammanfattning teori För att kunna beskriva och undersöka vilka likheter och olikheter de två olika lokala bankkontoren har, angående deras CSR-arbete och deras intressenter så har vi valt att ta upp CSR och vad det står för. Detta görs eftersom det idag finns många olika definitioner på vad det står för och att det kan tolkas och översättas på olika sätt. I dagsläget är det upp till företagen att tolka vad deras ansvar omfattar och innebär (Grafström et al, 2008). Vi har även valt att beskriva Carrolls Pyramid of Social Responsibility (1991), som är en känd teori inom CSR-området och som ger en grundläggande förståelse och bakgrund till begreppet CSR. Den beskriver förenklat att ett företag uppnår Total Corporate Social Responsibility när de uppfyller alla de fyra ansvarsområdena; ekonomiska, juridiska, etiska samt filantropiska (Buchholtz & Carroll, 2006). Pyramidens uppdelning i fyra olika ansvarsområden av CSR-begreppet bidrar till att ge en tydligare struktur i vår analys. De fyra ansvarsområdena i CSR- pyramiden påverkar alla intressenter på olika vis och olika starkt. Varje ansvarsområde prioriterar någon eller några intressenter vilket gör att det för varje område går att rangordna intressenterna efter i vilken utsträckning de påverkas. Det ekonomiska ansvaret påverkar exempelvis mest ägarna/akiteägarna och de anställda eftersom de påverkas direkt om företaget lider ekonomiskt. Det juridiska ansvaret är självklart avgörande med tanke på ägarna, men det är även viktigt att ta hänsyn till ytterligare intressenter då anklagelser och anmälningar oftast kommer från missnöjda kunder eller anställda. Det etiska ansvaret påverkar alla intressenter på något vis, men en granskning av de etiska frågor som företag möter idag tyder på att konsumenter och anställda är de som berörs i störst utsträckning. Det filantropiska ansvaret påverkar mestadels samhället. Dock skulle de anställda kunna sägas komma på en klar andraplats eftersom undersökningar har visat på att företags filantropiska prestationer har betydande påverkan på anställdas moral. (Buchholtz & Carroll, 2006) 15

18 3. Metod I detta kapitel förklarar vi vårt val av undersökningsobjekt och beskriver vårt val av litteratur samt hur vi samlat in primärdata. Vi diskuterar även de olika sanningskriterierna och avslutar med kritiska reflektioner. 3.1 Val av studieobjekt Vi har valt att göra en komparativ studie mellan Handelsbanken och Sparbanken Gripen. Handelsbanken är en börsnoterad bank och arbetar på en stor diversifierad marknad medan Sparbanken Gripen är en mindre bank som verkar på lokal nivå och har en stark anknytning till närsamhället. Skillnaderna på både storlek och marknadsomfång innebär också att bankernas intressenter skiljer sig åt vilket torde påverka deras definition av socialt ansvar. Detta är en anledning till varför de två bankerna utgör intressanta jämförelse- och studieobjekt. Då vi genom tidigare anställning vid bankerna har goda kontakter med dem har vår möjlighet att få tillgång till information genom intervjuer med välinsatta personer underlättats. 3.2 Insamling av primär data Vi har valt att göra semistrukturerade intervjuer för att få en djupare insikt i hur bankerna arbetar med samhällsansvar (Saunders et. al., 2009). Vid arbetets början tog vi kontakt med de två bankerna och blev hänvisade att göra intervjuer med personer med ledande befattning på respektive bank. Intervjuerna utfördes på plats på respektive bank och dessa pågick i ungefär 45 minuter vardera. Vi gjorde totalt tre stycken intervjuer. När vi genomförde intervjuerna på Handelsbanken var vi båda närvarande. Vi delade upp vilka roller vi skulle ha inför intervjuerna. Den ena av oss hade en mer aktiv roll som ställde frågor medan den andra förde anteckningar och bidrog med bland annat följdfrågor. Vi valde att låta den av oss med tidigare anställning på banken vara den som hade den aktiva rollen. Detta för att respondenten skulle känna sig mer bekväm och öppen i sin beskrivning av bankens arbete. Respondenten som vi intervjuade från Sparbanken Gripen sitter med i bankens ledningsgrupp och genom detta kunde han svara på våra frågor angående bankens samhällsansvar. På Handelsbanken intervjuade vi en kontorschef som kunde svara på vissa frågor och för de övriga 16

19 frågorna blev vi hänvisade, enligt snöbollsprincipen (Saunders et. al., 2009), att tala med en projektledare som arbetar på central nivå med att utforma en hållbarhetsredovisning för hela banken. På grund av tidsmässiga skäl genomfördes denna intervju per telefon. För att kunna gå mer på djupet vid intervjuerna valde vi att göra ett semistrukturerat frågeformulär med öppna frågor som lät respondenterna svara fritt (se bilaga nr. 2). Vid behov kompletterades svaren med följdfrågor. För att underlätta bearbetningen av intervjumaterialet fick vi tillåtelse att spela in samtliga intervjuer. Efter intervjuerna gick vi igenom och lyssnade på respondenternas svar och sorterade fram den information som var väsentlig för att kunna besvara uppsatsens syfte (Saunders et. al., 2009). I vårt arbete med att sammanställa empirin har vi använt oss av tryckta material såsom bankernas Årsredovisning för 2008 samt information från hemsidorna för att kunna jämföra de svar vi fått vid intervjuerna för att empirin ska bygga på multipla källor (Saunders et. al., 2009). 3.3 Val av litteratur Vi har sökt fram vetenskapliga artiklar genom databaser, till exempel Business Source Premier. Nyckelord som vi har använt oss av är bland annat: Corporate social responsibility, Social responsibility, Corporate Citizenship, Financial services, Bank. Vidare fann vi aktuella böcker genom Uppsala universitetsbiblioteks katalog DISA, främst i Ekonomikums bibliotek som gett oss en bred bakgrund i ämnesområdet CSR. 3.4 Sanningskriterier Reliabilitet Drogendijk (2009) tar upp reliabilitet som handlar om hur stor möjligheten är för andra att upprepa undersökningen och komma fram till samma resultat, även vid olika tidpunkter. På kort sikt tror vi att vår uppsats är möjlig att replikera då den baseras till stor del av kända teorier och tillförlitligt material samt intervjuer där vi steg för steg beskrivit hur vi gått tillväga. Dock tror vi att en hög reliabilitet är svår att uppnå på längre sikt då företagen vi undersökt är framåtblickande och hela tiden arbetar för att utvecklas. Det kan leda till ändringar i exempelvis företagens strategier gör det svårt att göra om undersökningen och få fram samma resultat. Även valet av semistrukturerade intervjuer som metod kan påverka negativt då vi under intervjuerna ställt följdfrågor som kan ha varierat beroende på svar mellan företagen. Å andra sidan kan detta ge en positiv effekt då det leder till ökad förståelse samt att ny och intressant information kommer upp till ytan. På längre sikt finns möjligheten att respondenterna bytt befattning och svar kan givetvis variera beroende på person 17

20 som svarar, även om vi utformat frågorna så att dessa ska ge svar på företagets syn och inte respondentens personliga Validitet Validitet handlar om det resultat man kommit fram till är trovärdigt. Man kan dela upp validitet i intern och extern validitet. Den interna validiteten tar bland annat upp om man verkligen undersökt det man avsett att undersöka samt om man tagit upp alternativa förklaringar till de resultat man kommit fram till. Extern validitet syftar till om man kan applicera resultaten i andra sammanhang, det vill säga om de är generaliserbara (Drogendijk, 2009). Vad gäller den interna validiteten så anser vi att vi nått rätt respondenter i våra intervjuer som har den kunskap vi efterfrågat och som vi inte kunnat få fram på annat vis. Att en respondent inte hade tid för en personlig intervju utan endast genom telefon tror vi inte påverkar utfallet nämnvärt eftersom vi ändå fick möjligheten att ställa följdfrågor på de svar vi fick. Då vår uppsats bygger på en fallstudie mellan Handelsbanken och Sparbanken Gripen är det svårt att i hög grad generalisera vårt resultat till andra sammanhang. En annan storbank än Handelsbanken skulle inte säkert ge samma resultat ifall samma undersökning gjorts på exempelvis Nordea eller Swedbank Kritiska reflektioner Trots att Handelsbanken är en rikstäckande, börsnoterad storbank så agerar banken lokalt genom sina lokala bankkontor, i likhet med Sparbanken Gripen. Handelsbankens decentraliserade organisation gör att det kanske hade varit mer intressant att fokusera på skillnader i organisation och välja en mer hierarkiskt uppbyggd bank, till exempel Nordea, som motpol till Sparbanken Gripen. Det faktum att vi tidigare haft anställning vid bankerna kan ha påverkat vår objektiva syn på den information vi fått fram, genom att möjligheten finns att vi tolkat de svar vi fått från respondenterna utifrån egna erfarenheter. Detta kan ha påverkat uppsatsens slutsats men kan även ha varit en fördel under arbetets gång då vi båda har en stor kunskap om hur arbetet på bankerna bedrivs. När det gäller intervjuerna hade det varit optimalt att intervjua fler personer i bankerna för att få en tydligare bild av verkligheten då en stor del av vår uppsats baseras på fakta som vi fått från våra tre respondenter. Det hade också varit intressant att undersöka fler bankkontor av de båda bankerna på fler orter. När vi genomförde intervjuerna stötte vi på problemet med hur frågorna till respondenterna skulle vara utformade. Exempelvis frågan: Hur viktigt är det att man arbetar med CSR, enligt Er? som kan liknas med att fråga: Är ni en bra eller dålig bank? Det här är ett problem som vi haft i åtanke när vi skrivit slutsatsen. Denna eventuella felkälla hade vi kunnat 18

21 minimera genom att intervjua några av bankens intressenter, till exempel kunder och lokala intresseorganisationer. En möjlig frågeställning skulle kunna ha varit deras (intressentens) syn på bankens CSR- arbete och om det överensstämmer med bankens syn på sitt eget arbete. På så sätt hade vi erhållit information från flera håll och därmed ökat uppsatsens trovärdighet. 19

22 4. Empiri Här kommer vi presentera Handelsbanken och Sparbanken Gripen samt deras arbete med samhällsansvar 4.1 Fakta om Handelsbanken AB Svenska Handelsbanken öppnade sitt första kontor i Stockholm 1871 under namnet Stockholms Handelsbank. Redan från början var bankens uttalade mål att arbeta med den egentliga bankverksamheten, med in- och utlåning samt koncentrera sig på den lokala bankmarknaden, det vill säga huvudstadens näringsliv (Handelsbanken, 2009a). Med ett rörelseresultat på 15,3 miljarder kronor och ca anställda förra året klassas Handelsbanken idag som en storbank tillsammans med SEB, Nordea och Swedbank. Handelsbanken är en universalbank vilket betyder att den erbjuder tjänster inom hela bankområdet som även har en betydelsefull verksamhet inom fondförvaltning, finansbolagsverksamhet samt livförsäkring (Bankföreningen, 2009). I dagsläget finns det 461 kontor spridda över hela Sverige och under de senaste åren har banken etablerat sin universalverksamhet i de övriga nordiska länderna samt Storbritannien (Handelsbanken, 2009a). Handelsbanken har valt att arbeta som en starkt decentraliserad organisation för att snabbt kunna möta kunders krav och önskemål. Enligt dem är det naturligt att det är de lokala kontoren som känner kunden och dess förutsättningar och därför tas affärsbesluten på lokal nivå. Handelsbanken strävar efter att ha självständiga lokala kontor som kan utnyttja bankens hela kompetens och styrka. För att göra detta möjligt har man centrala affärsområden/avdelningar som kontoren samarbetar med (Handelsbanken, 2008a). Figur 4.1 Källa: Handelsbanken, 2009a Bolagsstyrning Handelsbanken drivs som ett aktiebolag med VD Per Boman. Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter brukas på bolagsstämman. Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) utser 20

23 styrelsen som består av 12 ledamöter samt revisorer. Årsstämman fastställer också resultat- och balansräkning samt tar ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören (Handelsbanken, 2009a). De fem största aktieägarna i Handelsbanken är Stiftelsen Oktogonen, Industrivärlden, Alecta, Swedbank Robur fonder och AFA Försäkring (Handelsbanken, Faktabok). Stiftelsen Oktogonen är bankens allra största aktieägare och dess styrelse utses av den Fackliga organisationen Finansförbundet (Handelsbankens, 2008a). Oktogonen är en resultatandelsstiftelse som bildades 1973 av facket. Tanken bakom är att de anställda får ta del av bankens framgång och alla heltidsanställda inom banken får lika stor andel i Oktogonen oavsett befattning. Samma år stiftelsen bildades avsatte styrelsen 10 miljoner kronor som placerades i Handelsbanksaktier och gav genom detta alla anställda ägarrepresentation i bankens styrelse (Handelsbanken, 2009a) Handelsbanken i samhället Handelsbanken beskriver kort och gott CSR, ansvarsfullt företagande, som god affärsetik, socialt ansvarstagande samt miljöansvar. Flertalet riktlinjer och policydokument finns tillgängliga på bankens hemsida. Banken strävar efter att kombinera en stor banks styrka med en lokal förankring. Genom att Handelsbanken har en hög kostnadseffektivitet har banken möjlighet att expandera och öppna nya lokala bankkontor för att öka tillgängligheten. Genom detta fyller den en funktion i det lokala samhället genom att skapa arbetstillfällen och arbetsplatser (Handelsbanken, 2008a). I Handelsbankens årsredovisning tydliggörs vikten av att verksamheten präglas av hög etik och ett ansvarsfullt agerande. Banken ser detta som en viktig del i verksamheten då den genom detta förtjänar förtroende från kunder, myndigheter och allmänheten. Genom etiska riktlinjer fastställs det att verksamheten ska präglas av hög etisk standard samt att medarbetarna ska uppträda så att förtroendet för banken bevaras. Det betonas att förutom de etiska riktlinjerna ska anställda använda en stor portion sunt förnuft. De har eget ansvar och vid osäkerhet ska de anställda vända sig till närmaste chef för att diskutera vad som är rätt. En självklar grundläggande regel är att följa de lagar och föreskrifter som fastställts för att reglera verksamheten. Allmänna råd och uttalanden från Finansinspektionen tar man hänsyn till när man formulerar rutiner och instruktioner. Handelsbanken ställer sig även bakom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och garanterar att den inte medverkar till brott mot dessa. (Handelsbanken, 2008a) 21

24 4.1.3 Miljöarbete Handelsbanken har undertecknat och följer frivilliga överenskommelser som exempelvis Internationella Handelskammarens (ICC) Näringslivsprogram för varaktigt hållbar utveckling och Förenta Nationernas (UNEP) program Bankerna och Miljön. För övrigt är miljöarbetet inom banken decentraliserat i likhet med övrig verksamhet och rent praktiskt finns det primära ansvaret hos respektive chef (Handelsbanken, 2008a). Handelsbanken håller i dagsläget på att ta fram en hållbarhetsredovisning (Projektledare Handelsbanken, 2009) vilket är frivilligt för företag. En hållbarhetsredovisning innehåller en redovisning för vad företaget gör internt och externt i områdena miljö, etik och socialt ansvar. Den kan vara en separat del eller integreras i årsredovisningen (Global Reporting Initiative, 2009). 4.2 CSR-arbete på Handelsbanken Intervju med kontorschef på Handelsbanken Uppsala City I Uppsala finns det fyra Handelsbankenkontor och det största är beläget i centrala Uppsala. Där arbetar ca 30 personer samt vår respondent som är kontorschef. Han är utbildad ekonom vid Stockholms Universitet och har varit kontorschef sedan 1986 och arbetat inom Handelsbanken sedan Respondenten berättar för oss att banken lägger ner både tid och pengar på samhällsfrågor och även om banken är starkt decentraliserad och många beslut tas på kontoren så har banken också heltidsanställda på central nivå som arbetar heltid med miljö- och samhällsfrågor. En av dem är projektledare för projektet Hållbarhetsredovisning, vars arbete vi strax kommer att beskriva. När det gäller sponsring och välgörenhet ligger det ansvaret genom bankens decentralisering till stor del på de lokala kontoren. I Uppsala har man bland annat en god relation med Uppsala universitet och är en av huvudsponsorerna på Kontaktdagarna, ett evenemang som hålls årligen på Ekonomikum. Man ställer emellanåt upp och håller gästföreläsningar och föredrag för studenterna. Banken sponsrar även Sirius fotbollsklubb. Respondenten menar att det är viktigt att eftersom banken verkar lokalt så ska den även synas lokalt och gärna ge hjälp till barn och idrott. Banken är mer öppen för sponsring medan välgörenhet är mer tveksamt och avgörs mer från fall till fall. Etik är mycket viktigt i banken och det finns flera policys kring detta. Ett mer konkret exempel på hur banken arbetar med etik på kontor är om det exempelvis handlar om skattemässiga affärer och tveksamheter uppstår, även om allt är juridiskt korrekt, så har banken en policy att avstå 22

25 affärer som känns tveksamma. På det sättet går banken inte heller i spetsen för nya mer våghalsiga investeringar utan satsar mer på långsiktiga och stabila investeringar. När det gäller juridiska frågor så samarbetar kontoren med lokala jurister som banken har en relation med och känner förtroende för. Banken hjälper kunder att boka tid med dem vid ärenden som gäller exempelvis familjejuridik. Här betonar respondenten vikten av ett starkt förtroende och en god relation med sina samarbetspartner eftersom bankens varumärke är uppbyggt utav förtroende från kunder och är en kund inte nöjd med exempelvis advokatbyrån som banken rekommenderat riskerar detta att påverka bankens image negativt. Vidare anser respondenten att banken i första hand ska ses som ett börsnoterat företag och därefter som en samhällsfunktion. Även om kritik i dagsläget har riktas mot banker att de anses vara hårda i kreditgivningsprocessen tror han att människor ändå förstår att banker inte ändrar sin kreditprövningsprocess och lånar ut pengar som låntagaren har svårt att betala tillbaka bara för att vi är inne i en recession just nu. Det hela handlar om förtroende för banken och respondenten tar upp det faktum att Handelsbanken är en av de få banker som tackat nej till statlig ekonomisk hjälp. Direktiv från EU följer banken och dessa går ut till kontoret genom deras intranät som alla anställda har tillgång till. De sparas i en databank som anställda kan gå in i och söka om man känner sig tveksam Intervju med projektledare på Handelsbanken Vår respondent är projektledare för projektet Hållbarhetsredovisning, ett projekt som startades den 1:a februari 2009 i uppdrag av styrelsen. Handelsbanken har på senare tid upplevt att det blir allt mer viktigt att ha en hållbarhetsredovisning då kraven på att större företag har en sådan har ökat och nu har banken satsat för att arbeta fram en sådan och delar av projektet kommer att synas i årsredovisningen redan nästa år. Det är även en del i att utveckla hur man kommunicerar CSR i banken. Man har sedan länge arbetat internt med CSR men problemet är att man inte talat om det, det vill säga kommunicerat det utåt. Genom att omvärlden har förändrats så upplever banken idag hur viktigt det är med en god kommunikation om sitt CSR arbete. Handelsbanken definierar CSR som ansvarsfullt företagande och som nämnts ovan är detta inget nytt internt inom banken. Redan på 1970-talet implementerades mycket av det ansvarsfulla företagande som idag syns i banken. Banken har i mer än 37 år uppfyllt sitt företagsmål och det hade inte varit möjligt om de inte lyssnat på sina kunder och tagit hand om sina anställda. Internt sker det ingen rapportering av CSR arbete från kontor upp till central nivå. Genom en 23

26 hållbarhetsredovisning kan banken kommunicera ut vad den gör men rapportering från kontor innebär enligt projektledaren bara en massa byråkrati och mindre fokus från den egentliga verkligheten. Respondenten anser att Handelsbanken internt ligger i framkant i sitt ansvarsfulla företagande jämfört med andra företag. Medan de ligger efter i att kommunicera dessa frågor jämfört med andra storbanker. På senare tid har banken märkt av ökat fokus på miljödelen inom CSR och troligtvis kommer detta att utvecklas ytterligare i framtiden. Respondenten menar att när banken arbetar med miljöfrågor så leder detta även till minskade kostnader vilket är förenligt med Handelsbankens filosofi om kostnadseffektivitet. Ett exempel på Handelsbankens miljöarbete är att de nyligen har skrivit under och blivit medlem i Global Compact då det kändes som ett naturligt steg eftersom de i princip redan praktiserade dess tio grundläggande principer. Krav på banken kommer från flera olika håll, bland annat från kunder på kontor, via hemsidan, telefon, e-post eller media. Det kommer även indirekt genom efterfrågan på exempelvis fonder med etisk inriktning. Banken som helhet bidrar inte till några större välgörande ändamål utan lokal sponsring ansvarar kontoren med god lokalkännedom för. Istället anser banken att en del i sitt ansvarsfulla företagande är att finnas på så många ställen som möjligt. En annan del är att ingen i koncernledningen arbetar med krediter och man har inget bonussystem i banken. När det gäller bankens intressenter menar respondenten att man kunde dela in dessa i exempelvis primära och sekundära. De primära kan vara kunder, anställda, aktieägare, medan de sekundära egentligen är hela samhället. Samhället är en stor intressent varav dess förtroende är otroligt viktigt vilket har blivit extra tydligt idag genom finanskrisen. 24

27 4.3 Fakta om Sparbanken Gripen AB Sparbanken Gripen bildades formellt 1990 genom olika sammanslagningar och fusioner med ursprungligen 19 sparbanker som fanns runt omkring nordvästra Skåne, där den äldsta sparbanken sträcker sig tillbaka till Genom sammanslagningen blev banken en starkare aktör på marknaden och kunde ge sig in i betydligt större engagemang än vad var och en av de tidigare sparbankerna kunde göra själva (Sparbanksstiftelsen Gripen, 2008a). Det gav förutsättningar för ökad lönsamhet och förstärkning av det egna kapitalet. Ser man över hela 1990 talet, ökade det egna kapitalet från 43 miljoner till 350 miljoner kronor. Av årsredovisningen 2008 framgår att Sparbanken Gripen växte sig starkare i början av 2000 talet. År 2001 passerade affärsvolymen 10- miljardersstrecket. För 2004 hade banken en volym på 14,7 miljarder kronor och 2008 nåddes noteringen 24,2 miljarder. Sparbanken Gripen har blivit en betydande aktör på bankmarknaden i nordvästra Skåne och har valt att vara en fristående sparbank då de inte gick med i sammanslagningen med Sparbanken Sverige och Föreningsbanken (Föreningssparbanken) år 1997, som idag heter Swedbank. Sparbanken Gripen har istället sökt efter egna leverantörer och samarbetspartner som exempelvis med Sparbanken Finn som har sitt säte i Lund (Sparbanken Gripen, 2008a) Bolagsstyrning För att på bästa sätt kunna möta kundernas krav i den snabbt växande banken och samtidigt säkerställa den lokala förankringen tillsammans med bankens kapitalbehov i en framtid, ombildades Sparbanken Gripen under 2003 till ett bankaktiebolag som är helägd av den då nybildade Sparbanksstiftelsen Gripen (Sparbanksstiftelsen Gripen, 2008a). Genom sin organisation av förtroendemän framhålls det i årsredovisningen att Sparbanken Gripen är väl etablerade i det lokala och regionala samhället. Förtroendemännen ansvarar på olika nivåer för beslut, anger riktningen för verksamheten och ger input åt banken och dess ägare Sparbanksstiftelsen Gripen (Sparbanksstiftelsen Gripen, 2008a). Ett antal lokalt utsedda huvudmän har alltid utgjort basen för Sparbanken Gripen. Efter bankens ombildning till aktiebolag år 2003, med Sparbanksstiftelsen Gripen som ägare, representerar huvudmännen ägarintresset och beslutar i olika frågor på en årlig stiftelsestämma. Bland annat utser stämman styrelseledamöter och revisorer för stiftelsen. Stiftelsestyrelsen har sedan i uppgift att välja ledamöter i bankens styrelse samt utse revisorer (Sparbanksstiftelsen Gripen, 2008a). 25

28 Huvudmännen ska informeras och ges tillfälle att yttra sig om frågor som rör väsentliga delar av bankens verksamhet. Genom sin ställning är de samhällets och bankkundernas representanter i granskningen av stiftelsens verksamhet. Hälften av de 60 huvudmännen utses av kommunfullmäktige i de kommuner där Sparbanken Gripen är verksam och den andra hälften väljer huvudmannakåren själv. Kåren ska spegla närings- och arbetslivet inom bankens totala verksamhetsområde (Sparbanksstiftelsen Gripen, 2008a). Förtroendemannaorganisationen i Sparbanksstiftelsen Gripen/Sparbanken Gripen AB *30 huvudmän utses av kommunfullmäktige i kommuner där Sparbanken Gripen är verksam. De övriga 30 väljs av huvudmännen själva. Figur 4.2 Fritt översatt från Sparbanksstiftelsen Gripen, 2008a Sparbanken Gripen i samhället Sparbanksstiftelsen Gripen har slagit fast sina ändamål i sin stiftelseförordnande. De vill som ägare i Sparbanken Gripen främja sparsamhet i Sverige genom att verka för att den svenska sparbanksrörelsens grundläggande idéer och värderingar bevaras och utvecklas. Stiftelsens mål är också att de vill med hjälp av den löpande avkastningen på sin vinst kunna dela ut bidrag till fysiska och juridiska personer inom de tio kommuner där banken är verksamma inom, men även där de haft verksamhet i. De vill på så sätt kunna främja näringsliv, idrott, forskning, infrastruktur, utbildning och kultur (Sparbanksstiftelsen Gripen, 2008a). 26