Publicerat för enhet: NU gemensamt Version: 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Publicerat för enhet: NU gemensamt Version: 2"

Transkript

1 Publicerat för enhet: NU gemensamt Version: 2 Innehållsansvarig: Aino Kempe, Hygiensköt/ass, Vårdhygien (ainke); Bert Ove Larsson, Verksamhetschef, Giltig från: Infektionsklinik läkare (beola); Birgitta Lindqvist, Överläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (birli4); Ingvar Eliasson, Verksamhetschef, Laboratoriemedicin gemensamt (ingel12); Ulf Peter Lundberg, Verksamhetschef, Akutklinik gemensamt (ulflu5) Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, NU ledning (magso) Giltig till: Handläggning av misstänkta fall av ebola viral hemorragisk feber i NU-sjukvården Inledning Läsanvisning Handlingsplanen inleds med en kort sammanfattning, vilken följs av en allmän del. Därefter följer avsnitt med detaljerade anvisningar för ambulansen, akutmottagningen, infektionskliniken, IVA och laboratoriemedicin. Dessa anvisningar är avsedda för utskrift och stöd på respektive enhet. Därefter följer bilagor. Bilaga 1 och bilaga 2 innehåller schema som kan skrivas ut för instruktion där på- och avklädning sker. Bilaga 3 innehåller uppgifter om beställningsnummer för skyddsutrustning. Bilaga 4 innehåller hantering av avfall och beställningsförfarande. I bilaga 5 finns en lista över telefonnummer som kan vara aktuella och i bilaga 6 finns hänvisning till ytterligare material hos Socialstyrelsen och Smittskyddsenheten samt på NU-sjukvårdens intranät. Telefonnummer finns i slutet av den allmänna delen. Handlingsplanen har tagits fram genom samarbete mellan de verksamheter som i första hand förväntas bli aktuella för handläggning av misstänkta fall. Dessa verksamheter är ambulansen, akuten, infektionskliniken, IVA, laboratoriemedicin och vårdhygien. För dessa verksamheter finns detaljerade planer. Andra verksamheter kan också tänkas bli involverade. Barnkliniken, förlossningen, radiologen och patologen har involverats i arbetet men har inga egna planer. Bakgrund och syfte Med anledning av utbrottet av ebola hemorragisk feber som pågår i Västafrika sedan december 2013 har Socialstyrelsen gett ut rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola. Folkhälsomyndigheten uppmanar alla kliniker, som kan behöva primärt bedöma patienter med misstanke om ebolainfektion, att se över sina lokala beredskapsplaner. NU-sjukvårdens chefläkare har gett ett uppdrag till verksamhetschefen på infektionskliniken att samla en grupp för att ta fram en handlingsplan. Handlingsplanen tas fram med anledning av det aktuella utbrottet av ebola men är i de flesta delar tillämplig för andra högsmittsamma virala hemorragiska febrar. Handlingsplanen är framtagen för att vägleda personalen inom NU-sjukvården vid handläggning av misstänkta eller verifierade fall av ebola. Den utgår från Socialstyrelsens rekommendationer och utformats i samråd med övriga sjukhus i regionen och smittskyddsenheten. Rekommendationerna från Socialstyrelsen inriktas primärt på åtgärder för att minimera risken för smittspridning framför allt i 1 (37)

2 sjukvården. Handlingsplanen är ämnad att ge praktiskt stöd i den kliniska verksamheten. Där mer detaljerade råd behövs hänvisas i första hand till Socialstyrelsens rekommendation. Sammanfattning I de fall där misstanke om ebolainfektion uppstår utanför sjukhuset är den grundläggande principen att infektionsbakjouren ska kontaktas innan några transporter eller andra åtgärder vidtas. Ansvaret för att lämna denna information till primärvård, sjukvårdsrådgivning, SOS larmcentral och övriga enheter ligger på smittskyddsenheten. Smittskyddsenheten har även till uppgift att vägleda och stödja vårdgivare utanför sjukhuset när det gäller inträffade fall med risk för smittspridning inom de enheterna. Smittskyddsenheten har publicerat Handlingsplan för misstänkta fall av ebola, se länklista. En patient som exponerats för ebola, eller bedöms ha viss risk eller hög risk för att ha ebolainfektion, ska omhändertas inom vården med samma medicinska kompetens och kvalité som normalt erbjuds patienter med andra sjukdomar, samtidigt som nödvändiga hänsyn tas för att undvika överföring av smitta till personal och medpatienter. Sjukdomsbeskrivning Ebola ger upphov till viral hemorragisk feber. I Afrika förekommer även viral hemorragisk feber som orsakas av gula febern, Marburg och Lassafeber. Dessa virussjukdomar är zoonoser med reservoar bland olika djur. Ebola-, Lassa- och Marburgvirus överförs via direktkontakt, medan gula febern överförs via myggor. Inkubationstiden för ebola är 2 till 21 dagar, vanligtvis 4-10 dagar. Sjukdomen debuterar hastigt med feber, muskelvärk, svaghet, huvudvärk, kräkningar, diarré och faryngit med herpetiforma lesioner. Efter en knapp vecka ses ofta ett maculopapulöst utslag. Tillståndet kompliceras ofta efter ungefär en vecka med blödningar från gastrointestinalkanal, hud och slemhinnor. Dödsfall inträffar vanligen från 7:e till 16:e dagen och är associerat med svåra blödningar, hypovolem chock och hjärtsvikt. Det finns ingen specifik behandling för tillståndet utan behandlingen är symtomatisk. Behandlingen inriktas mot att stödja sviktande organfunktioner och ersätta blodförluster. Virus finns i kroppsvätskorna hos patienten. Smitta kan spridas genom kontakt med kroppsvätska där virus kan tas upp genom sår i huden eller genom slemhinna. Viruset smittar inte via hel hud. Man kan ha sår utan att vara medveten om det men sår som inte syns finns inte. Viruset är inte luftburet. Ändå rekommenderas skyddsutrustning som vid luftburen smitta. Det beror på att: - aerosolbildning eller stänk kan uppstå t ex vid hosta eller kräkning - infektionsdosen är förhållandevis låg - smitta innebär risk för livshotande sjukdom Riskbedömning Riskområde Som riskområde för ebola räknas alla de länder där sjukdomen uppträtt. Västafrika: Guinea, Liberia, Sierra Leone, Nigeria och Senegal samt angränsande områden i deras grannländer, Elfenbenskusten, Guinea-Bissau och Mali Centralafrika: Sydsudan, Kongo, Uganda och Gabon Aktuellt läge avseende inträffade fall senaste 21 dagarna kan ses på Folkhälsomyndighetens 2 (37)

3 hemsida, ebola-västafrika Där finns även länkar till övriga myndigheters riskbedömningar. Karta över Västafrika Riskbedömning och handläggning av personer utan symtom och patienter med symtom När misstanke om ebolainfektion uppstår ska bakjouren på infektionskliniken kontaktas. Bakjouren ska ha direktkontakt med patienten via telefon för att ta en utförlig anamnes avseende resa och smittexposition. Om bakjouren bedömer att det finns misstanke om ebola ska kontakt tas med högisoleringsenheten i Linköping, jourhavande Smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten. Exponerade personer från endemiskt område utan symtom Hög risk Hög risk för överföring av smitta föreligger vid nära kontakt (< 1 m) ansikte mot ansikte utan adekvat skyddsutrustning med ebolapatient som hostar kräks har blödning har diarré och dessutom vid hud- eller slemhinnekontakt inklusive nålstick, med kropps-vätska eller vävnad från ebolainfekterad patient. De personer som bedöms ha varit utsatta för hög risk för smitta bör erbjudas isolering på infektionsklinik. Personal som sköter dessa patienter använder den skyddsutrustning som ingår i basala hygienrutiner, undersökningshandskar och plastförkläde vid risk för kroppsvätskor. Viss risk Tillfällig kontakt med febril ebolasjuk person utan andra symtom i samband med exempelvis: vistelse i samma väntrum färd med samma buss tjänstgöring som receptionist på sjukhus/vårdmottagning. 3 (37)

4 Personer som bedöms ha viss risk för att ha exponerats för ebola, ges lugnande besked, men vederbörande rekommenderas att kontrollera temperaturen två gånger dagligen under 21 dagar efter senaste möjliga exponering, samt att genast kontakta vården om temperaturen 38,6 C eller om symtom på sjukdom uppträder. Sjukvårdspersonal Sjukvårdspersonal som använt adekvat skyddsutrustning och där inga incidenser inträffat som kan medföra risk för smitta kan återgå till ordinarie aktiviteter. I fall incidens inträffat där smittöverföring inte kan uteslutas, rekommenderas observation i hemmet med temperaturkontroll två ggr dagligen under hela inkubationstiden, 21 dagar. Vården ska kontaktas om temperaturen 38,6 C eller om symtom på sjukdom uppträder. Under inkubationstiden föreligger ingen smittsamhet. Någon diagnostik för att påvisa ebola kan inte utföras innan det föreligger några symtom. Personer med misstänkt exposition genom vårdkontakt i Sverige Det kan uppstå situationer inom vården där personal eller patienter exponeras för person med symtom på misstänkt ebola. Risken är störst vid handläggning innan misstanke om sjukdomen uppstår och innan adekvata skyddsåtgärder vidtas. Ifall exposition skett ska Smittskyddsenheten kontaktas och åtgärder vidtas omgående. En lista på exponerade personer, exponeringssätt och kontaktuppgifter ska upprättas. Man ska också lämna tydlig information (skriftlig) till exponerade personer. Har vårdpersonal använt adekvat skyddsutrustning och inga incidenter inträffat som kan medföra risk för smitta kan hen återgå till ordinarie arbetsuppgifter. Finns risk för att smitta kunnat ske ska åtgärder vidtas. Avstängning från arbetet med observation i hemmet eller på sjukhus kan bli aktuell. Personer med symtom Patienter som insjuknar med symtom som skulle kunna vara förenliga med ebola och som uppstår inom tre veckor efter hemkomst från riskområde kan ha ebola hemorragisk feber. Dessa patienter delas in i grupperna viss risk och hög risk. Vilken av dessa grupper patienten hamnar i har betydelse för handläggningen i smittskyddshänseende. Viss risk Med viss risk menas en patient som inom tre veckor efter hemkomst från riskområde för ebola utvecklar feber och där en eller flera av följande faktorer föreligger: Personen har varit i kontakt med vilda djur. Personen har arbetat inom sjukvården. Personen har arbetat i laboratorium där ebola hanteras. Personen har vistats i distrikt/provins med pågående mycket utbredd spridning av ebola. Hög risk Med hög risk menas patient som inom tre veckor efter hemkomst från riskområde för ebola utvecklar feber och där en eller flera av nedanstående faktorer föreligger: blödningsmanifestationer vistelse i hushåll där någon varit febersjuk med stark misstanke eller konstaterad ebola 4 (37)

5 kontakt med kroppsvätskor i samband med vård av febersjuk person med misstänkt eller konstaterad ebola genom arbete i vård eller på laboratoriet kontakt med kroppsvätska eller vävnad från människa eller djur med starkt misstänkt eller konstaterad ebola patient som initialt bedöms ha viss risk, men som utvecklar organsvikt eller blödningstendens. Oavsett risknivå (viss eller hög) ska omgående kontakt tas med bakjour på infektionsklinik för fortsatt handläggning. Handläggning av patienter Generella principer för handläggning Risken för smittspridning ska minimeras, därför styrs riskpatienter till en första vårdkontakt via telefon. Infektionsbakjouren är primär kontaktperson. Snabb verifiering av diagnos via blodprov, som skickas till P4-laboratoriet på Folkhälsomyndigheten. Patienter med bekräftad diagnos, stabiliseras vid behov och förs därefter till högriskenheten vid Linköpings universitetssjukhus för vård. Initial handläggning av patienter med symtom Patient med symtom och reseanamnes, som gör att misstanke om ebolainfektion föreligger, ska via telefon hänvisas till infektionsläkare för bedömning. För att kunna göra en god bedömning av anamnes är det viktigt att infektionsläkaren där så är möjligt får en direktkontakt med patienten. Om misstanke om ebolainfektion uppstår när patienten redan kommit till vårdgivare ska den omgående kontakta infektionsbakjour. I fall infektionsläkaren bedömer att ebolainfektion kan föreligga ska patienten utan dröjsmål läggas in på isoleringsplats på infektionsklinik. Vid ankomst till infektionsklinik ska provtagning göras med specifik diagnostik för ebola. Sådant prov ska skickas med kurir till P4-laboratoriet vid Folkhälsomyndigheten. Provsvar utlovas tolv timmar efter provets ankomst till laboratoriet. Samtidigt som prov tas för virusdiagnostik ska prov tas för snabbtest för malaria. I fall patientens sjukdomstillstånd tillåter det ska utöver ovan beskrivna provtagning ingen ytterligare provtagning ske. Om misstanken om ebola kan bekräftas vid P4-laboratoriet på Folkhälsomyndigheten ska patienten överföras till högriskenheten i Linköping. Om patientens tillstånd är så allvarligt/livshotande att man inte kan invänta prov för diagnosverifiering ska provtagningar göras utifrån patientens behov och laboratoriets möjligheter att omhänderta dessa prover. Alternativt kan frågan tas upp om överföring till Linköping innan diagnos är verifierad. Vid direkt patientkontakt vare sig denna sker på vårdcentral, i ambulans, på akutmottagning, på infektionsklinik eller på annat undersökningsrum ska personalen använda personlig skyddsutrustning enligt Smittskyddsenhetens eller Vårdhygiens anvisning. Det är viktigt av att vården av dessa patienter utförs av två personer. Påklädning, vårdåtgärder, och inte minst avklädning, ska utföras tillsammans så att varje åtgärd checkas av av en medföljande person! 5 (37)

6 Transport till sjukhus För patient med misstänkt ebolainfektion ska transport till sjukhus ske via ambulans. Se handläggning vid ambulanstransport. Transport på sjukhus Förflyttning av patient från akutmottagning till infektionsklinik bör om möjligt ske utomhus. Transport inom sjukhuset ska så långt möjligt undvikas. Vid transport ska patient använda andningsskydd utan ventil. Tänk på behov av beredskap för punktdesinfektion under transport. Se detaljplan per enhet. Laboratoriediagnostik Specifik diagnostik Analys för hemorragisk feber utförs på P4-laboratoriet på Folkhälsomyndigheten i Stockholm. Snabbtest för malaria ska utföras, det sker som patientnära prov. Övrig laboratoriediagnostik Stor restriktivitet avseende provtagning utöver ovanstående. Beroende på patientens anamnes, symtom och status kan det bli aktuellt med ytterligare provtagning. Beredskap finns för att göra vissa patientnära analyser. De kemiska analyser som kan utföras är blodgas, Na/K, glukos, laktat, Hb, EVF, EPK, indices, LPK, diff, TPK, CRP och PK. Övriga mikrobiologiska prover kan bli aktuella exempelvis inför insättande av antibiotikabehandling. Sådana prover får inte lämnas till laboratoriet utan sparas på avdelningen. Sticktest för nitritprov på urin kan bli aktuellt. Ingen blodgruppering eller BAS-testning utförs under karantänstiden. Vid behov ges 0 negativt blod och AB+ plasma. Se detaljer kring diagnostik inom avsnitt Laboratoriemedicin. Dödsfall Planen för handläggning vid dödsfall är inte klar. Här återges texten från Socialstyrelsens rekommendation: Skulle patienten avlida bör hanteringen av kroppen minimeras till det absolut nödvändigaste och obduktion undvikas i största möjliga utsträckning. Om ebola ska påvisas postmortem kan flera material komma ifråga, såsom blod, urin och vävnad. För patolog/rättsläkare i de fall där det råder tveksamhet kring diagnosen eller rättsmedicinsk undersökning är nödvändig rekommenderas samma typ av skyddsutrustning som beskrivs på sidan 28 [i Socialstyrelsens rekommendation], efter lokal riskbedömning, med förstärkta säkerhetsåtgärder för hantering av stickande/skärande material. Inför begravningen läggs kroppen i en vätske- och gastät bisättningssäck av plast. Balsamering eller annan manipulation undviks. Kroppen bör kremeras så snart som möjligt. Sjukhuset bör i förväg kontakta det lokala skattekontoret (som registrerar dödsfall och utfärdar gravsättnings-och kremeringsintyg), samt de krematorier som man normalt anlitar, för att gå igenom kontaktvägar och tillvägagångssätt vid eventuellt behov av snabb kremering. 6 (37)

7 Om den döde har pacemaker kan kremering inte företas på grund av explosionsrisk i krematoriet. Ett operativt ingrepp för att exstirpera pacemakern är förenat med förhöjd smittrisk och man får därför överväga att istället gravsätta en död kropp med pacemaker. Kremering är inte förenligt med tillhörighet till vissa religioner och trossamfund. I sådana fall bör man överväga gravsättning av den döda kroppen. Övriga förberedelser och detaljplaner per enhet Detaljplaner per enhet Följande avsnitt innehåller planer för NU-sjukvårdens enheter som i första hand förväntas handlägga eventuella fall av misstänkt ebola. Varje enhet har fått ett eget avsnitt för att kunna arbeta med anpassade och lokalt genomtänkta planer. Detaljplanen ska i princip vara heltäckande för respektive enhet och aktuella delar kan skrivas ut för information. Övriga enheter Utöver de enheter som har detaljplaner här kommer förberedelser att göras vid andra enheter som barnkliniken, förlossningsenheten och radiologen. Eftersom barnkliniken saknar rum med dubbla slussar och utgång till utsidan kommer barn att vårdas på infektionsavdelningen. Personal från barnkliniken kommer därvid att engageras i vården på infektionsavdelningen. Gravida kommer att vårdas på infektionsavdelning och vid eventuell förlossning ska den ske på IVA. Radiologisk diagnostik ska i första hand utföras på patientrummet med mobil utrustning. Material Vårdhygien har tagit fram beställningsnummer och beställningsrutiner för material. För att trygga beredskapen utan att riskera materialsvinn så sker en samordning av inköp och lager av material. Infektionskliniken har till uppgift att koordinera inköp av material. Bemanning Vid omhändertagande av patient med misstänkt ebola ökar bemanningsbehovet främst på berörd vårdavdelning. Samtliga enheter behöver ha en beredskap att snabbt öka bemanningen och göra förändringar i beläggningsgraden så att patientsäkerheten och arbetsmiljön kan upprätthållas på hela enheten. För att underlätta genomförandet ska en beredskap upparbetas för att kunna förstärka personalen mellan enheterna. 7 (37)

8 Handläggning av misstänkta fall av ebola vid ambulanstransport Fråga alltid efter utlandsresa när patient söker med plötsligt feberinsjuknande. I den prehospitala verksamheten finns klara riktlinjer för hur en patient med misstänkt ebola ska handläggas. Om man redan vid utlarmning via SOS fått vetskap om risk för ebola, eller om personalen misstänker smittad patient, tas kontakt direkt med bakjour på infektionskliniken. Ett transportfordon finns förberett, en ambulans med invändigt skydd av plast enligt riktlinjer, centralt placerad i NU-sjukvårdens upptagningsområde. Personal med utbildning och skyddsutrustning kommer dygnet runt att finnas i tjänst för vård och intransport av patienter till infektionsklinik/iva. Ta omedelbar kontakt med bakjour på infektionskliniken för att få hänvisning till aktuellt rum på infektionskliniken. Om patienten uppfyller kriterierna för rött larm ska den transporteras till IVA. Gravid personal och personer med uttalad immunnedsättning rekommenderas att inte ingå i vården. Skyddsåtgärderna är avsedda att skydda personal mot exponering för smittförande kroppsvätska på hud och slemhinnor. Om skyddsutrustning används och inga incidenser sker där hud eller slemhinnor exponeras räknar man med att ingen smittöverföring kunnat ske. När personal lämnat vårdrummet kan den återgå till ordinarie sysslor både på och utanför arbetsplatsen. Omhändertagande av patient med symtom Vid transport till sjukhus från hemmet eller vårdcentral rekommenderas ambulanstransport Patienten bär andningsskydd FFP3 utan ventil. Tolereras inte detta förses patienten med engångsnäsdukar att hålla för munnen vid hosta. Näsduken slängs i medförd avfallspåse och tas om hand enligt rutiner för avfallshantering Transporten ska gå direkt till anvisat rum på infektionsavdelningen/iva där personal möter upp Personlig skyddsutrustning för vårdpersonal Påklädning Ta på skyddsutrustningen i följande ordning Gummistövlar alternativt stövelskydd Desinfektera händerna Andningsskydd med ventil, FFP3 (ska vara tillpassningstestat) Handskar med god passform (t ex operationshandskar) Vätsketät operationsrock Täckande operationshuva (blå hjälm). Huvan ska hänga fritt utanpå operationsrocken Visir lång 24 cm Blått plastförkläde med lång ärm Undersökningshandskar. Handskkragen ska vara ovanpå rockens ärm 8 (37)

9 Undersökningshandskarna ska inte desinfekteras men de ska bytas efter varje arbetsmoment och vid kontaminering Vid stänk av kroppsvätskor på skyddsutrustningen ska den bytas omgående Avklädning Ta av skyddsutrustningen i följande ordning Undersökningshandskar Plastförkläde Visiret Operationshuvan (hjälmen) Ta av operationsrocken så att den hamnar ut och in Ta av gummistövlarna/stövelskyddet Ta på nytt plastförkläde om gummistövlarna används Om gummistövlar används ska dessa rengöras noggrant med ytdesinfektionsmedel + 72 eller Virkon 1 % Ta av operationshandskarna Desinfektera händerna Ta av andningsskyddet Desinfektera händerna Ambulansen All utrustning, även löst sittande föremål och skåp i vårdutrymmet, ska täckas med plast för att förhindra kontaminering och underlätta sanering efter avslutad transport Vid slutstädning rengörs ambulansen invändigt och ytorna desinfekteras med desinfektionsmedel. Material som kan vara kontaminerat kastas. Därefter tas ambulansen ur drift och förseglas. För desinfektion av ytor använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (+72) alternativt Virkon 1 % Kontakta Vårdhygien för vidare instruktion om lämplig metod för vidare desinfektion innan ambulansen åter kan tas i bruk. Avfallshantering Allt avfall hanteras som smittförande avfall och ska destrueras Lämna avfallet på infektionskliniken eller IVA beroende på vilken enhet patienten avlämnats Endast godkända avfallsbehållare för smittförande avfall, UN2814 kategori A får användas Nedanstående etiketter ska fästas på kärlet o Etiketten är märkt UN, ni fyller i 2814 med tuschpenna efter UN o Farligt Gods 6.2 Information om paketering, etikettering och borttransportering av UN 2814 ebola se bilaga 4 Tvätt Tvätt läggs i godkänd avfallsbehållare för smittförande avfall enl. UN 2814 kategori A tills provsvar avseende ebola kommit Lämna tvätt på infektionskliniken eller IVA beroende på vilken enhet patienten avlämnats I övrigt se avfallshantering ovan Åtgärder vid exponering för ebolainfekterad kroppsvätska eller vävnad Om personal exponeras för kroppsvätska på hud eller slemhinna ska arbetet avbrytas på ett tryggt sätt. Beroende på hur exposition skett vidtas någon av följande åtgärder: 9 (37)

10 Vid exposition på hud: Tvätta omedelbart hudområdet med tvål och vatten. Desinficera huden med sprit. Vid perkutan skada t ex nålstick: Skölj bort blodet med riklig mängd vatten och alkoholdesinfektera området. Använd vad som finns snabbast tillgängligt, t ex handsprit eller ytdesinfektionsmedel. Vid slemhinnekontakt (ögon, näsa eller mun): Ögon: Skölj rikligt med ögondusch eller natriumklorid i första hand. Alternativt kan kranvatten användas. Ta ut eventuella kontaktlinser. Näsa, mun: Skölj snarast rikligt med vatten. Den exponerade personen ska lämna ambulansen, ta av skyddsutrustningen och därefter anmäla incidenten till chef/arbetsledare. En bedömning ska skyndsamt göras av infektionsläkare. Avstängning från arbetet med observation i hemmet eller på sjukhus kan bli aktuell. 10 (37)

11 Handläggning av misstänkta fall av ebola på akuten Fråga alltid efter utlandsresa när patient söker med plötsligt feberinsjuknande. Någonstans utefter vägen måste man ta ett beslut om misstanke föreligger eller inte. Efter det beslutet ska rutinerna enligt denna handlingsplan gälla för personligt skydd osv. Det är viktigt att denna övergång blir så lugn och tydlig som möjlig. Ebola smittar inte via luften. Förklara hela tiden för patienten vad som händer. Telefon Om patienten hör av sig per telefon ska samtalet kopplas vidare till bakjour på infektionskliniken. Patienten får då hänvisning att gå direkt till infektionsavdelning och ska inte till akuten. I väntrummet Om patientens tillstånd tillåter hänvisar man den att gå ut. På utsidan tar triagesköterskan en utvidgad anamnes. Om det finns en reell misstanke om ebola ringer man bakjouren på infektionskliniken för att informera och bli hänvisad rumsnummer på infektion. Ifall patientens tillstånd tillåter kan väntan på transport ske utomhus, annars sker intag till infektionsrum från utsidan. Transportsätt avgörs av patientens tillstånd, se nedan. Samtidigt ska man avdela personal till att vakta ingången så att inte nya patienter kommer in i väntrummet. De personer som vistats i samma väntrum ska omhändertas enligt nedan. När de fått lugnande besked och noterats på lista ska de gå vidare så att väntrummet töms innan nya patienter släpps in. Eventuell städning/punktdesinfektion av väntrum får bedömas utifrån situation, eventuellt i samråd med vårdhygien. I triage eller på undersökningsrum Vid upptäckt misstänkt ebola i triagerum eller undersökningsrum patienten tas närmast lämplig väg till infektionsrum. Personal som ska delta i vården ska använda skyddsutrustning. Kontakt ska tas med bakjour på infektionskliniken för att informera och bli hänvisad rumsnummer på infektion. Transportsätt avgörs av patientens tillstånd, se nedan. Om patienten uppfyller kriterierna för rött larm ska den transporteras till IVA. För transport till IVA eller infektion finns specialambulans för ändamålet inom NU-ambulansen att tillgå. Se nedan, transport inom sjukhuset. Övriga patienter och personal Patienter och övriga personer som vistas i samma rum det misstänkta fallet utan skyddsutrustning men som inte exponeras för några kroppsvätskor från patienten löper ingen eller liten risk att smittas (ifall misstanken om ebola senare bekräftas). Det är viktigt att namn och kontaktuppgifter noteras samtidigt som man ger lugnande besked. För detta arbete ska jourhavande smittskyddsläkare kontaktas. Personer som genom exposition för kroppsvätskor utsätts för hög risk ska skyndsamt bedömas av infektionsläkare. Skyddsåtgärderna är avsedda att skydda personal mot exponering för smittförande kroppsvätska på hud och slemhinnor. Om skyddsutrustning används och inga incidenser sker 11 (37)

12 där hud eller slemhinnor exponeras räknar man med att ingen smittöverföring kunnat ske. När personal lämnat vårdrummet kan den återgå till ordinarie sysslor både på och utanför arbetsplatsen. Gravid personal och personer med uttalad immunnedsättning rekommenderas att inte ingå i vården. Personlig skyddsutrustning för vårdpersonal Påklädning Ta på skyddsutrustningen i följande ordning. Detta ska ske i inre slussen Gummistövlar Desinfektera händerna Andningsskydd med ventil, FFP3 (ska vara tillpassningstestat) Handskar med god passform (t ex operationshandskar) Vätsketät operationsrock Täckande operationshuva (blå hjälm). Huvan ska hänga fritt utanpå operationsrocken Visir lång 24 cm Blått plastförkläde med lång ärm På vårdrummet Undersökningshandskar. Handskkragen ska vara ovanpå rockens ärm Undersökningshandskarna ska inte desinfekteras men de ska bytas efter varje arbetsmoment och vid kontaminering Vid stänk av kroppsvätskor på skyddsutrustningen ska den bytas omgående Det ska finnas extra plastförkläde på rummet om bara plastförklädet behöver bytas Avklädning Ta av skyddsutrustningen i följande ordning På vårdrummet Undersökningshandskar Plastförkläde I yttre slussen Visir Operationshuva Operationsrocken så att den hamnar ut och in Ta på nytt plastförkläde inför rengöring av stövlarna Ta av stövlarna och rengör dem med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (+72) alternativt Virkon 1 % Ta av operationshandskarna Desinfektera händerna Ta av andningsskyddet Desinfektera händerna 12 (37)

13 Rengöring/städning/punktdesinfektion All städning/rengöring utförs av vårdpersonal För desinfektion av ytor använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (+72) alternativt Virkon 1 % Ytor t ex. britsen, tagställen, samt utrustning som finns i patientens närhet rengörs med Golv rengörs med Virkon 1 % Toalett: Rengör toalettstol, tvättställ, kranar och tagytor någon av ovanstående ytdesinfektionsmedel och golv med Virkon 1 %. Punktdesinfektion VIKTIGT! Med noggrann punktdesinfektion vid spill av kroppsvätskor Vid spill av större mängd kroppsvätska använd absorberande material t ex. blöja eller underlägg innan desinfektion. Desinfektera med Virkon 1 % Slutstädning Vid slutstädning rengör rummet och desinfektera ytorna med någon av ovanstående ytdesinfektionsmedel. Därefter förseglas det. Kontakta Vårdhygien för vidare instruktion om lämplig metod för vidare desinfektion innan rummet kan öppnas upp. Avfallshantering Allt avfall hanteras som smittförande avfall och ska destrueras. Endast nedanstående godkända avfallsbehållare för smittförande avfall, UN2814 kategori A får användas Avfallet ska packas i vätsketäta kärl i enlighet med nedanstående förpackningsinstruktion; o avfallet packas i en avfallsbehållare, primärkärl o primärkärlet packas i en sekundärförpackning, som ska innehålla en absorbent som kan suga upp hela vätskemängden vid läckage o primärkärl och sekundärkärl läggs i en stabil ytterförpackning Produkter som är stickande skärande läggs i behållare för stickande skärande (gul behållare som ni använder idag) och placeras i primärkärlet Avfallsbehållarna ska desinfekteras på utsidan med någon av ovanstående ytdesinfektionsmedel innan de tas ut ur vårdrummet Nedanstående etiketter ska fästas på kärlet. o Etikett UN, ni fyller i 2814 med tuschpenna efter UN o Etikett Farligt Gods klass 6.2 Avfall sparas på rummet eller i angränsande rum/utrymme tills provsvar avseende ebola kommit Information om paketering, etikettering och borttransportering av UN 2814 ebola se bilaga 4 Urin/ Avföring Urin i urinflaska och avföring i bäcken töms i spoldesinfektorn Kateterpåse med urin kastas i avfallsbehållare, primärkärl Tvätt Tvätt läggs i godkänd avfallsbehållare för smittförande avfall enl. UN 2814 kategori A tills provsvar avseende ebola kommit 13 (37)

14 I övrigt se avfallshantering ovan Transport inom sjukhuset Undersökningar t ex. röntgen- ultraljudsundersökningar bör ske på isoleringsrummet. I de fall detta inte går ska nedanstående följas: Transporten bör ske utomhus Personal bär skyddskläder enl. ovan Patienten förs direkt till undersökningsrummet Tag i god tid kontakt med vårdhygienisk expertis och berörd avdelning (exempelvis röntgen) Transportvägarna till och från undersökningsenheten ska säkras så att hissar och korridorer hålls fria från besökare och annan personal när transporten sker Enbart personal som medverkar i undersökningen får uppehålla sig i undersökningsrummet Patienten bär andningsskydd FFP3 utan ventil. Tolereras inte detta förses patienten med engångsnäsdukar att hålla för munnen vid hosta. Näsduken slängs i medförd avfallspåse och tas om hand enligt rutiner för avfallshantering Ytdesinfektionsmedel ska finnas med för att kunna utföra ev. punktdesinfektion under transporten Handläggning av exponerade personer utan symtom För personer som kan ha exponerats för ebola, men inte utvecklat några sjukdomssymtom görs en individuell bedömning av risken för överföring av smitta. Det föreligger ingen smittsamhet under inkubationstiden för ebola. Personal som sköter dessa patienter använder den skyddsutrustning som ingår i Basala hygienrutiner, undersökningshandskar och plastförkläde vid risk för kroppsvätskor. Åtgärder vid exponering för ebolainfekterad kroppsvätska eller vävnad Om personal exponeras för kroppsvätska på hud eller slemhinna ska arbetet avbrytas på ett tryggt sätt. Beroende på hur exposition skett vidtas någon av följande åtgärder: Vid exposition på hud: Tvätta omedelbart hudområdet med tvål och vatten. Desinficera huden med sprit. Vid perkutan skada t ex nålstick: Skölj bort blodet med riklig mängd vatten och alkoholdesinfektera området. Använd vad som finns snabbast tillgängligt, t ex handsprit eller ytdesinfektionsmedel. Vid slemhinnekontakt (ögon, näsa eller mun): Ögon: Skölj rikligt med ögondusch eller natriumklorid i första hand. Alternativt kan kranvatten användas. Ta ut ev. kontaktlinser. Näsa, mun: Skölj snarast rikligt med vatten. Den exponerade personen ska lämna patientrummet, ta av skyddsutrustningen och därefter anmäla incidenten till chef/arbetsledare. En bedömning ska skyndsamt göras av infektionsläkare. Avstängning från arbetet med observation i hemmet eller på sjukhus kan bli aktuell. 14 (37)

15 Handläggning av misstänkta fall av ebola på infektionskliniken På infektionsmottagningen Vi måste vara beredda på att en patient kan söka direkt till mottagningen. Fråga alltid efter utlandsresa när patient söker med plötsligt feberinsjuknande. Någon stans utefter vägen måste man ta ett beslut om misstanke föreligger eller inte. Efter det beslutet ska rutinerna enligt denna handlingsplan gälla för personligt skydd osv. Det är viktigt att denna övergång blir så lugn och tydlig som möjlig. Ebola smittar inte via luften. Förklara hela tiden för patienten vad som händer. Telefon Om patienten hör av sig per telefon ska samtalet kopplas vidare till bakjour på infektionskliniken som hänvisar direkt till infektionsavdelningen. I väntrummet eller på undersökningsrummet När jourfall kommer till receptionen ska receptionist omedelbart kalla på sjuksköterska. Sjuksköterskan tar patienten till närmast lediga undersökningsrum där anamnestagande sker. Ifall anamnes ger misstanke om ebola ska sköterskan gå ut ur rummet. Samma sak gäller ifall misstanke uppstår för en patient som redan befinner sig på undersökningsrummet. Skyddsutrustning ska tas fram, bakjouren informeras och jourläkare tillkallas. En läkare och en sjuksköterska går därefter in för fortsatt handläggning. De följer sedan patienten på utsidan till anvisat vårdrum på avdelningen. Ifall avdelningspersonal tar över sker avklädning av skyddsutrustning i yttre sluss på vårdrummet. Mottagningsrummet ska rengöras och vårdhygien kontaktas för råd om när det kan användas igen. Om patienten vistats i väntrummet tillsammans med andra patienter ska omhändertas enligt nedan. Släpp inte in nya patienter i väntrummet innan det är klart. När de fått lugnande besked och noterats på lista ska de gå vidare så att väntrummet töms innan nya patienter släpps in. Eventuell städning/punktdesinfektion av väntrum får bedömas utifrån situation, eventuellt i samråd med vårdhygien. Om patienten uppfyller kriterierna för rött larm ska den transporteras till IVA. För transport till IVA eller infektion finns specialambulans för ändamålet inom NU-ambulansen att tillgå. Se nedan, transport inom sjukhuset. Övriga patienter och personal Patienter och övriga personer som vistas i samma rum det misstänkta fallet utan skyddsutrustning men som inte exponeras för några kroppsvätskor från patienten löper ingen eller liten risk att smittas (ifall misstanken om ebola senare bekräftas). Det är viktigt att namn och kontaktuppgifter noteras samtidigt som man ger lugnande besked. För detta arbete ska jourhavande smittskyddsläkare kontaktas. Personer som genom exposition för kroppsvätskor utsätts för hög risk ska skyndsamt bedömas av infektionsläkare. Skyddsåtgärderna är avsedda att skydda personal mot exponering för smittförande kroppsvätska på hud och slemhinnor. Om skyddsutrustning används och inga incidenser sker där hud eller slemhinnor exponeras räknar man med att ingen smittöverföring kunnat ske. 15 (37)

16 När personal lämnat vårdrummet kan den återgå till ordinarie sysslor både på och utanför arbetsplatsen. Vid kontakt utifrån Fråga alltid efter utlandsresa när patient ringer eller söker med plötslig feber. Om patient har vistats i endemiskt område ska bakjouren kontaktas. Om bakjouren bedömer att det finns misstanke om ebola ska dessa åtgärder vidtas. - Ge patient information om att och hur den ska transporteras till isoleringsrum på infektionsavdelning. - Rekvirera ambulans. - Informera avdelning och IVA-jour. - Kontakta jourhavande Smittskyddsläkare. - Kontakta högisoleringsenheten i Linköping och Folkhälsomyndigheten (alternativt sköter smittskyddsläkaren den kontakten). En kontinuerlig kontakt ska sedan hållas med dessa instanser. - Kontakta laboratoriemedicin Bakjouren ska inställa sig på sjukhuset. Gravid personal och personer med uttalad immunnedsättning rekommenderas att inte ingå i vården. Följande åtgärder ska vidtas för att skapa rum på avdelningen och trygga personalbehovet. 1. Patient som i ambulansen uppfyller kriterierna för RÖTT LARM ska köras till isoleringsrum på IVA. 2. Grönt vårdteam ska friställas för vård av patienten och alla patientrum inom det teamet ska tömmas på patienter. För att skapa plats ska patienterna flyttas till annan plats på avdelningen, annan avdelning eller utskrivning. 3. Det första och andra rummet (rum 7, 8, 9 eller 10) som görs tillgängligt ska användas som vårdrum för patienten och som återgångsrum. 4. En tydlig hänvisning ska ges till ambulans eller transporterande personal på sjukhuset om vilket rum som ska användas. 5. Infektionspersonal ska vara beredd att möta upp och ta emot patienten. Om infektionsläkare finns på sjukhuset ska den vara med. 6. Om patienten under jourtid (när det inte finns infektionsläkare på sjukhuset) triageras som röd eller orange ska narkosjouren tillkallas för bedömning avseende vitala parametrar och handläggning därefter. Infektionsbakjour ska ansluta snarast. 7. Om patientens tillstånd under jourtid tillåter det kan bedömning vänta tills bakjouren inställer sig. Bakjouren kan i sådana fall i förväg ordinera prov för specifik eboladiagnostik och malariatest. 8. Vård ska ske på isoleringsrum med forcerad ventilation. Den inre slussen ska användas som ingång. Här tar man på den personliga skyddsutrustningen. För att kunna ge assistans vid behov ska rummet bemannas med två personer ifall patienten har symtom förenliga med ökad smittrisk. Den yttre slussen ska användas som utgång. En linje på golvet ska skilja smutsig från ren del. Här tar man av personlig skyddsutrustning. 9. Ett rum intill ska användas för återgång till avdelning. Det ska även användas för tillfällig lagring av tvätt/avfall. 16 (37)

17 10. Samtidigt som rummen ställs i ordning ska den extrapersonal som behövs rekryteras. Hur detta ska gå till i detalj får anpassas till situation och tid på dygnet. Gravid personal och personer med uttalad immunnedsättning rekommenderas att inte ingå i vården Grundbemanningen utgörs av vårdteamet som enbart sköter denna patient och vars övriga patienter evakueras till utskrivning, annan plats på avdelningen eller annan avdelning. - Dagtid kan förstärkning komma från resurs på avdelningen eller personal på mottagningen - Förstärkning kan begäras från IVA - Personal rings in från ledighet 12. Arbete med den personliga skyddsutrustningen är ansträngande och ett schema med täta byten av personal ska upprättas 13. Det tredje vårdrummet som friställs ska reserveras för möjlighet att utföra vårdnära analyser. När rummet är tillgängligt ska bakjour meddela detta till laboratoriemedicin och samtidigt meddela ifall några analyser behöver utföras. Hur rummet ska disponeras bestäms av laboratoriemedicin enligt en i förväg utarbetad plan. Om patient vårdas på IVA ska ett rum på infektionsavdelning användas för laboratorieanalyser. 14. Skyddsåtgärderna är avsedda att skydda personal mot exponering för smittförande kroppsvätska på hud och slemhinnor. Om skyddsutrustning används och inga incidenser sker där hud eller slemhinnor exponeras räknar man med att ingen smittöverföring kunnat ske. När personal lämnat vårdrummet kan den återgå till ordinarie sysslor både på och utanför arbetsplatsen. Personlig skyddsutrustning för vårdpersonal Påklädning Ta på skyddsutrustningen i följande ordning. Detta ska ske i inre slussen Gummistövlar Desinfektera händerna Andningsskydd med ventil, FFP3 (ska vara tillpassningstestat) Handskar med god passform (t ex operationshandskar) Vätsketät operationsrock Täckande operationshuva (blå hjälm). Huvan ska hänga fritt utanpå operationsrocken Visir lång 24 cm Blått plastförkläde med lång ärm På vårdrummet Undersökningshandskar. Handskkragen ska vara ovanpå rockens ärm Undersökningshandskarna ska inte desinfekteras men de ska bytas efter varje arbetsmoment och vid kontaminering Vid stänk av kroppsvätskor på skyddsutrustningen ska den bytas omgående Det ska finnas extra plastförkläde på rummet om bara plastförklädet behöver bytas 17 (37)

18 Avklädning Ta av skyddsutrustningen i följande ordning. På vårdrummet Undersökningshandskar Plastförkläde I yttre slussen Visir Operationshuva Operationsrocken så att den hamnar ut och in Ta på nytt plastförkläde och nya skyddshandskar inför rengöring av stövlarna Ta av stövlarna (använd under tiden träskor som står på orena sidan i slussen) och rengör dem med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (+72) alternativt Virkon 1 % Ställ stövlarna på rena sidan Ta av skyddshandskar och plastförkläde Ta av operationshandskarna Desinfektera händerna Ta av andningsskyddet Desinfektera händerna Ta på stövlarna Gå tillbaka via återgångsrummet till inre slussen och lämna stövlarna där. Provtagning, hantering och transport av prov Använd skyddsutrustning enl. ovan Använd befintlig infart i möjligaste mån Desinfektera av rören efter provtagning och applicera etiketten Placera röret i skyddshylsa Ring laboratoriet innan och förvarna att prov från patient med misstänkt ebola är på väg Provet lämnas personligen Rengöring/städning/Punktdesinfektion Daglig städning/rengöring All städning/rengöring utförs av vårdpersonal För desinfektion av ytor använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (+72) alternativt Virkon 1 % Ytor t ex. sängen, tagställen, sänggrind, sängbord, manöverdosa samt utrustning som finns i patientens närhet rengörs med någon av ovanstående ytdesinfektionsmedel Golv rengörs med Virkon 1 % Toalett: Rengör toalettstol, tvättställ, kranar och tagytor med någon av ovanstående ytdesinfektionsmedel och golv med Virkon 1 %. Punktdesinfektion VIKTIGT! Med noggrann punktdesinfektion vid spill av kroppsvätskor Vid spill av större mängd kroppsvätska använd absorberande material t ex. blöja eller underlägg innan desinfektion. Desinfektera med Virkon 1 % Slutstädning 18 (37)

19 Vid slutstädning rengör rummet och desinfektera ytorna med någon av ovanstående ytdesinfektionsmedel. Därefter förseglas det. Kontakta Vårdhygien för vidare instruktion om lämplig metod för vidare desinfektion innan rummet kan öppnas upp. Avfallshantering Allt avfall hanteras som smittförande avfall och ska destrueras. Endast nedanstående godkända avfallsbehållare för smittförande avfall, UN2814 kategori A får användas Avfallet ska packas i vätsketäta kärl i enlighet med nedanstående förpackningsinstruktion; o avfallet packas i en avfallsbehållare, primärkärl o primärkärlet packas i en sekundärförpackning, som ska innehålla en absorbent som kan suga upp hela vätskemängden vid läckage o primärkärl och sekundärkärl läggs i en stabil ytterförpackning Produkter som är stickande skärande läggs i behållare för stickande skärande (gul behållare som ni använder idag) och placeras i primärkärlet Avfallsbehållarna ska desinfekteras på utsidan med någon av ovanstående ytdesinfektionsmedel innan de tas ut ur vårdrummet Nedanstående etiketter ska fästas på kärlet. o Etikett UN, ni fyller i 2814 med tuschpenna efter UN o Etikett Farligt Gods klass 6.2 Avfall sparas på rummet eller i angränsande rum/utrymme tills provsvar avseende ebola kommit Information om paketering, etikettering och borttransportering av UN 2814 ebola se bilaga 4 Urin/ Avföring Urin i urinflaska och avföring i bäcken töms i spoldesinfektorn Kateterpåse med urin kastas i avfallsbehållare, primärkärl Tvätt Tvätt läggs i godkänd avfallsbehållare för smittförande avfall enl. UN 2814 kategori A tills provsvar avseende ebola kommit I övrigt se avfallshantering ovan Transport inom sjukhuset Undersökningar t ex. röntgen- ultraljudsundersökningar bör ske på isoleringsrummet. I de fall detta inte går ska nedanstående följas: Transporten bör ske utomhus Personal bär skyddskläder enl. ovan Patienten förs direkt till undersökningsrummet Ta i god tid kontakt med vårdhygienisk expertis och berörd avdelning (t.ex. röntgen) Transportvägarna till och från undersökningsenheten ska säkras så att hissar och korridorer hålls fria från besökare och annan personal när transporten sker Enbart personal som medverkar i undersökningen får uppehålla sig i undersökningsrummet Patienten bär andningsskydd FFP3 utan ventil. Tolereras inte detta förses patienten med engångsnäsdukar att hålla för munnen vid hosta. Näsduken slängs i medförd avfallspåse och tas om hand enligt rutiner för avfallshantering Ytdesinfektionsmedel ska finnas med för att kunna utföra ev. punktdesinfektion under transporten 19 (37)

20 Handläggning av exponerade personer utan symtom För personer som kan ha exponerats för ebola, men inte utvecklat några sjukdomssymtom görs en individuell bedömning av risken för överföring av smitta. Det föreligger ingen smittsamhet under inkubationstiden för ebola. Personal som sköter dessa patienter använder den skyddsutrustning som ingår i Basala hygienrutiner, undersökningshandskar och plastförkläde vid risk för kroppsvätskor. Åtgärder vid exponering för ebolainfekterad kroppsvätska eller vävnad Om personal exponeras för kroppsvätska på hud eller slemhinna ska arbetet avbrytas på ett tryggt sätt. Beroende på hur exposition skett vidtas någon av följande åtgärder: Vid perkutan skada t ex nålstick: Skölj bort blodet med riklig mängd vatten och alkoholdesinfektera området. Använd vad som finns snabbast tillgängligt, t ex handsprit eller ytdesinfektionsmedel. Vid slemhinnekontakt (ögon, näsa eller mun): Ögon: Skölj rikligt med ögondusch eller natriumklorid i första hand. Alternativt kan kranvatten användas. Ta ut ev. kontaktlinser. Näsa, mun: Skölj snarast rikligt med vatten. Den exponerade personen ska lämna patientrummet, ta av skyddsutrustningen och därefter anmäla incidenten till chef/arbetsledare. En bedömning ska skyndsamt göras av infektionsläkare. Avstängning från arbetet med observation i hemmet eller på sjukhus kan bli aktuell. 20 (37)

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Sida 1 av 9 141204 Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Patient som söker vård på vårdcentral Den som först träffar patient med plötsligt feberinsjuknande, till exempel sekreterare, ställer

Läs mer

Ebola - hygienrutiner

Ebola - hygienrutiner INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Med anledning av utbrott av ebola i Västafrika har vårdhygieniska rutiner för primärt omhändertagande av misstänkta fall upprättats. Till misstänkta fall av ebola räknas en

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2014

Hygienkonferens hösten 2014 Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne

Läs mer

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle

Läs mer

Ebola - handläggning av misstänkt fall vid akutmottagningen i Västerås och Köping

Ebola - handläggning av misstänkt fall vid akutmottagningen i Västerås och Köping INSTRUKTION 1 (5) PATIENT MED MISSTÄNKT EBOLA SOM KONTAKTAR AKUTMOTTAGNINGEN PER TELEFON På akutmottagningen sker ingen telefonrådgivning utan sådana samtal hänvisas normalt till 1177. Om ett samtal ändå

Läs mer

Bilaga: misstänkt fall av Viral Hemorragisk Feber (t.ex. Ebola) på vårdcentral/akutmottagning

Bilaga: misstänkt fall av Viral Hemorragisk Feber (t.ex. Ebola) på vårdcentral/akutmottagning Bilaga: misstänkt fall av Viral Hemorragisk Feber (t.ex. Ebola) på Hitta i dokumentet Sammanfattning Riskbedömning Åtgärder vid misstanke om VHF Transport av patient Städning av rummet övriga riktlinjer

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2014

Hygienkonferens hösten 2014 Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne

Läs mer

Ebola - handläggning av misstänkta fall vid vårdcentraler

Ebola - handläggning av misstänkta fall vid vårdcentraler INSTRUKTION 1 (7) UTBROTT AV EBOLA I AFRIKA Det pågår fortfarande en epidemi i Västfrika med f.n. smittspridning i Guinea och Sierra Leone. WHO har deklarerat att ebolautbrottet i Västafrika utgör ett

Läs mer

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Enheten för vårdhygien 1 av 7 Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Detta dokument bygger på Socialstyrelsens Rekommendation för handläggning av

Läs mer

Hantering på KUL av prov från patient med misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral hemorrhagisk feber (VHF)

Hantering på KUL av prov från patient med misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral hemorrhagisk feber (VHF) 1(5) Klinisk mikrobiologi misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral Inledning... 1 Omhändertagande av patient... 1 Diagnostik... 1 Om prov ändå kommer till KUL... 2 Destruktion av prov... 2 Skyddsutrustning

Läs mer

Viral hemorragisk feber/ Ebola Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola.

Viral hemorragisk feber/ Ebola Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola. Viral hemorragisk feber/ Ebola Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola. Skyddsutrustning. Hjälp med påklädning behövs. Påklädning inför patientkontakt (steg 1-11). - Sker

Läs mer

Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.

Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. Sida 1 (5) Ebola (ebolavirusinfektion), läkarinformation Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. 1. Laboratoriediagnostik Diagnostiken

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Instruktion för på- och avklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola.

Instruktion för på- och avklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola. Instruktion för på- och avklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola. Hjälp med påklädning behövs Desinfektera händerna innan påklädningen Påklädning vid misstanke om ebola 1. Vanlig arbetsklädsel Strumpor

Läs mer

Ebola - Vårdhygienisk riktlinje vid omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter

Ebola - Vårdhygienisk riktlinje vid omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter Sida 1(12) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2016-05-11 2014-11-11 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Dokument text Version 6 - Ändringar som gjorts jämfört med föregående PM (version 5) står med röd text!

Dokument text Version 6 - Ändringar som gjorts jämfört med föregående PM (version 5) står med röd text! Innehållsansvarig: Eva Lindgren, Överläkare, Läkare Infektion (evali49) Granskad av: Christer Printz, Överläkare, Kvalitetsfunktion (chrpr) Godkänd av: Marga Brisman, Chefläkare, Patientsäkerhetsfunktion

Läs mer

Viral hemorragisk feber (VHF) omhändertagande och åtgärder vid misstanke

Viral hemorragisk feber (VHF) omhändertagande och åtgärder vid misstanke Viral hemorragisk feber (VHF) omhändertagande och åtgärder vid misstanke Utfärdad av: Bo Claesson Godkänd av: Rune Wejstål Granskad av: Godkänd datum: 2012-02-16 Viral hemorragisk feber (VHF) bör övervägas

Läs mer

Hygienkonferens. Hösten 2016

Hygienkonferens. Hösten 2016 Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

A.1 Falldefinition enl SMI

A.1 Falldefinition enl SMI 1 (5) Titel Handlingsplan för omhändertagande av patient med misstänkt eller sannolik SARS (severe acute respiratory syndrome) Dokumenttyp Datum Lokal handlingsplan 2003-03-22 Utfärdare Kommentar Ann-Christine

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,

Läs mer

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) Detta PM fokuserar framför allt på de vårdhygieniska riktlinjerna. För ytterligare information var god se Socialstyrelsens Rekommendation

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 2015 09 23 08 1(5) Instruktion Godkänd av: Rutiner på vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF) Säkerhetslaboratoriet Rutiner på i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 Prover

Läs mer

Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v.

Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v. Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v. Checklista framtagen av Vårdhygien SÄS, modifierad efter WHO Patient Care Checklist June 2009 Version 090820 För komplett handläggning

Läs mer

Ebola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland 2014-10-14

Ebola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland 2014-10-14 Ebola Olle Wik Smittskyddsläkare Historik Första tillfället viruset kategoriserades var 1976. Södra Sudan/Norra Zaire (nuvarande Kongo Kinshasa). Namnet taget efter floden Ebola som finns i ovanstående

Läs mer

MERS-CoV Förenklad handläggning i Region Gävleborg

MERS-CoV Förenklad handläggning i Region Gävleborg Beskrivning 1(5) MERS-CoV Förenklad handläggning i Region Gävleborg Handläggningen bygger på: Folkhälsomyndighetens rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av mers. Misstänkta fall under utredning

Läs mer

Ebola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING

Ebola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING Ebola Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING Förord Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Smittskyddsläkarföreningen har gemensamt tagit fram denna vägledning för hur hemvändande hjälparbetare

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

2015-07-06 www.smittskyddstockholm.se. Ebola. Viral hemorragisk feber (VHF) - utvidgad version

2015-07-06 www.smittskyddstockholm.se. Ebola. Viral hemorragisk feber (VHF) - utvidgad version Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) - utvidgad version Virala hemorragiska febrar Blödarfebrar orsakade av virus = virala hemorragiska febrar (VHF) Ebola, Marburg, Lassa, Krim-Kongo m.fl. Djur eller insekts-reservoarer

Läs mer

Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola.

Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola. Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola. Hjälp med påklädning behövs. Desinfektera händerna innan påklädningen. Påklädning vid misstanke om ebola 1. Vanlig arbetsklädsel.

Läs mer

Revisionsnr: 9 Giltigt t.o.m.: 2016-06-09

Revisionsnr: 9 Giltigt t.o.m.: 2016-06-09 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(26) Dokument ID: 09-122333 Fastställandedatum: 2015-06-09 Giltigt t.o.m.: 2016-06-09 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Ebola Handläggning

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

Jenny Stenkvist Informationsmaterial för vården: MERS-CoV

Jenny Stenkvist  Informationsmaterial för vården: MERS-CoV Informationsmaterial för vården: MERS-CoV 151013 Middle East Respiratory Syndrome (MERS) Nytt coronavirus (CoV), upptäckt 2012 Smittländer: Saudiarabien, För Arabemiraten, Quatar, Jordanien, Kuwait, Oman,

Läs mer

Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola 2014-08-07

Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola 2014-08-07 Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola 2014-08-07 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet. EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer

Läs mer

Ebola utbrottet i Västafrika och arbetet i Landstinget Gävleborg

Ebola utbrottet i Västafrika och arbetet i Landstinget Gävleborg Ebola utbrottet i Västafrika och arbetet i Landstinget Gävleborg Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare 2014-12-02 Innehåll Uppgifter för oss i LG Bild 3-5 Allmänt virala hemorrhagiska febrar ebola Bild 6-8

Läs mer

Lokal anvisning 2005-02-16

Lokal anvisning 2005-02-16 1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner

Läs mer

Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola 2015-03-26

Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola 2015-03-26 Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola 2015-03-26 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens

Läs mer

Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden?

Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Symposium Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte Östersund 28 maj 2015 Ulf Törnebladh, moderator Enheten för

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter

Vårdhygieniska rutiner för omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter Vårdhygieniska rutiner för omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Första version 2014-08-14, detta är version 5 uppdaterad 2014-11-27

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

Smittskydd Skåne. Handlingsplan inom Region Skåne för hantering av misstänkta postförsändelser ( pulverbrev ) som kan innebära hot

Smittskydd Skåne. Handlingsplan inom Region Skåne för hantering av misstänkta postförsändelser ( pulverbrev ) som kan innebära hot Smittskydd Skåne Håkan Ringberg Stf smittskyddsläkare +46 40 33 71 80 Hakan.Ringberg@skane.se Datum 2014-10-10 1 (6) Handlingsplan inom Region Skåne för hantering av misstänkta postförsändelser ( pulverbrev

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Detta handlingsprogram är en reviderad version av dokumentet CHK 2/2005 med samma

Läs mer

Clostridium difficile diarré (CD)

Clostridium difficile diarré (CD) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal- och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Klinisk handläggning av misstänkta ebola fall. Anders Thalme - Infektionskliniken

Klinisk handläggning av misstänkta ebola fall. Anders Thalme - Infektionskliniken Klinisk handläggning av misstänkta ebola fall Anders Thalme - Infektionskliniken Bakgrund 1998 trevande start skyddsutrustning 2 Högisolering Anders Thalme Aktuellt uppdrag Högisolering i syfte att möjliggöra

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna

Läs mer

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Giltigt fro.m: - Tills vidare Org: Västerbottens läns landsting Uppföljning : 2017-06-19 Styrande översyn har gjorts Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Anvisningen gäller

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2014-12-08

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2014-12-08 Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2014-12-08 Utfärdad av: Anna Grahn, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus Andersson, verksamhetschef Revisionsansvarig: Anna Grahn, överläkare Denna

Läs mer

Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning

Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning Sida 1 (5) Inledning Tuberkulos orsakas av bakterier tillhörande Mycobacterium tuberculosis komplexet. Sjukdomen ingår i smittskyddslagen bland de s.k. allmänfarliga sjukdomarna och skall anmälas till

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar

Läs mer

Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken Dokumenttitel : Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken Ämnesområde: Vårdkedja (diagnos och behandling) Nivå : Instruktion Författare :

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder

Läs mer

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2013-07-23

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2013-07-23 Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2013-07-23 Utfärdad av: Bo Claesson, överläkare Godkänd av: Rune Wejstål, verksamhetschef Revisionsansvarig: Ann Paterson-Flisberg, verksamhetsassistent

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit) 1 (6) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Noro/Calicivirus ger upphov till kräkningar/diarréer med akut insjuknande. Smittdosen är c:a 10 viruspartiklar, i diarré finns 10 000 000 partiklar/gram faeces. Inkubationstid:

Läs mer

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba

Läs mer

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien /

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien / Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien / ID.nr Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2013-03-12

Läs mer

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Landstinget Dalarna Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa

Läs mer

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS Syfte Att förebygga smittspridning i vården och omsorgen genom att använda adekvata arbetsmetoder inom vårdhygienområdet

Läs mer

Regional epidemi- och pandemiplan för Jämtlands läns landsting. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Regional epidemi- och pandemiplan för Jämtlands läns landsting. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören för Jämtlands läns landsting Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-05-27 Nyutgåva Smittskyddsläkare Micael Widerström 2011-05-27

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till

Läs mer