Publicerat för enhet: NU gemensamt Version: 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Publicerat för enhet: NU gemensamt Version: 2"

Transkript

1 Publicerat för enhet: NU gemensamt Version: 2 Innehållsansvarig: Aino Kempe, Hygiensköt/ass, Vårdhygien (ainke); Bert Ove Larsson, Verksamhetschef, Giltig från: Infektionsklinik läkare (beola); Birgitta Lindqvist, Överläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (birli4); Ingvar Eliasson, Verksamhetschef, Laboratoriemedicin gemensamt (ingel12); Ulf Peter Lundberg, Verksamhetschef, Akutklinik gemensamt (ulflu5) Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, NU ledning (magso) Giltig till: Handläggning av misstänkta fall av ebola viral hemorragisk feber i NU-sjukvården Inledning Läsanvisning Handlingsplanen inleds med en kort sammanfattning, vilken följs av en allmän del. Därefter följer avsnitt med detaljerade anvisningar för ambulansen, akutmottagningen, infektionskliniken, IVA och laboratoriemedicin. Dessa anvisningar är avsedda för utskrift och stöd på respektive enhet. Därefter följer bilagor. Bilaga 1 och bilaga 2 innehåller schema som kan skrivas ut för instruktion där på- och avklädning sker. Bilaga 3 innehåller uppgifter om beställningsnummer för skyddsutrustning. Bilaga 4 innehåller hantering av avfall och beställningsförfarande. I bilaga 5 finns en lista över telefonnummer som kan vara aktuella och i bilaga 6 finns hänvisning till ytterligare material hos Socialstyrelsen och Smittskyddsenheten samt på NU-sjukvårdens intranät. Telefonnummer finns i slutet av den allmänna delen. Handlingsplanen har tagits fram genom samarbete mellan de verksamheter som i första hand förväntas bli aktuella för handläggning av misstänkta fall. Dessa verksamheter är ambulansen, akuten, infektionskliniken, IVA, laboratoriemedicin och vårdhygien. För dessa verksamheter finns detaljerade planer. Andra verksamheter kan också tänkas bli involverade. Barnkliniken, förlossningen, radiologen och patologen har involverats i arbetet men har inga egna planer. Bakgrund och syfte Med anledning av utbrottet av ebola hemorragisk feber som pågår i Västafrika sedan december 2013 har Socialstyrelsen gett ut rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola. Folkhälsomyndigheten uppmanar alla kliniker, som kan behöva primärt bedöma patienter med misstanke om ebolainfektion, att se över sina lokala beredskapsplaner. NU-sjukvårdens chefläkare har gett ett uppdrag till verksamhetschefen på infektionskliniken att samla en grupp för att ta fram en handlingsplan. Handlingsplanen tas fram med anledning av det aktuella utbrottet av ebola men är i de flesta delar tillämplig för andra högsmittsamma virala hemorragiska febrar. Handlingsplanen är framtagen för att vägleda personalen inom NU-sjukvården vid handläggning av misstänkta eller verifierade fall av ebola. Den utgår från Socialstyrelsens rekommendationer och utformats i samråd med övriga sjukhus i regionen och smittskyddsenheten. Rekommendationerna från Socialstyrelsen inriktas primärt på åtgärder för att minimera risken för smittspridning framför allt i 1 (37)

2 sjukvården. Handlingsplanen är ämnad att ge praktiskt stöd i den kliniska verksamheten. Där mer detaljerade råd behövs hänvisas i första hand till Socialstyrelsens rekommendation. Sammanfattning I de fall där misstanke om ebolainfektion uppstår utanför sjukhuset är den grundläggande principen att infektionsbakjouren ska kontaktas innan några transporter eller andra åtgärder vidtas. Ansvaret för att lämna denna information till primärvård, sjukvårdsrådgivning, SOS larmcentral och övriga enheter ligger på smittskyddsenheten. Smittskyddsenheten har även till uppgift att vägleda och stödja vårdgivare utanför sjukhuset när det gäller inträffade fall med risk för smittspridning inom de enheterna. Smittskyddsenheten har publicerat Handlingsplan för misstänkta fall av ebola, se länklista. En patient som exponerats för ebola, eller bedöms ha viss risk eller hög risk för att ha ebolainfektion, ska omhändertas inom vården med samma medicinska kompetens och kvalité som normalt erbjuds patienter med andra sjukdomar, samtidigt som nödvändiga hänsyn tas för att undvika överföring av smitta till personal och medpatienter. Sjukdomsbeskrivning Ebola ger upphov till viral hemorragisk feber. I Afrika förekommer även viral hemorragisk feber som orsakas av gula febern, Marburg och Lassafeber. Dessa virussjukdomar är zoonoser med reservoar bland olika djur. Ebola-, Lassa- och Marburgvirus överförs via direktkontakt, medan gula febern överförs via myggor. Inkubationstiden för ebola är 2 till 21 dagar, vanligtvis 4-10 dagar. Sjukdomen debuterar hastigt med feber, muskelvärk, svaghet, huvudvärk, kräkningar, diarré och faryngit med herpetiforma lesioner. Efter en knapp vecka ses ofta ett maculopapulöst utslag. Tillståndet kompliceras ofta efter ungefär en vecka med blödningar från gastrointestinalkanal, hud och slemhinnor. Dödsfall inträffar vanligen från 7:e till 16:e dagen och är associerat med svåra blödningar, hypovolem chock och hjärtsvikt. Det finns ingen specifik behandling för tillståndet utan behandlingen är symtomatisk. Behandlingen inriktas mot att stödja sviktande organfunktioner och ersätta blodförluster. Virus finns i kroppsvätskorna hos patienten. Smitta kan spridas genom kontakt med kroppsvätska där virus kan tas upp genom sår i huden eller genom slemhinna. Viruset smittar inte via hel hud. Man kan ha sår utan att vara medveten om det men sår som inte syns finns inte. Viruset är inte luftburet. Ändå rekommenderas skyddsutrustning som vid luftburen smitta. Det beror på att: - aerosolbildning eller stänk kan uppstå t ex vid hosta eller kräkning - infektionsdosen är förhållandevis låg - smitta innebär risk för livshotande sjukdom Riskbedömning Riskområde Som riskområde för ebola räknas alla de länder där sjukdomen uppträtt. Västafrika: Guinea, Liberia, Sierra Leone, Nigeria och Senegal samt angränsande områden i deras grannländer, Elfenbenskusten, Guinea-Bissau och Mali Centralafrika: Sydsudan, Kongo, Uganda och Gabon Aktuellt läge avseende inträffade fall senaste 21 dagarna kan ses på Folkhälsomyndighetens 2 (37)

3 hemsida, ebola-västafrika Där finns även länkar till övriga myndigheters riskbedömningar. Karta över Västafrika Riskbedömning och handläggning av personer utan symtom och patienter med symtom När misstanke om ebolainfektion uppstår ska bakjouren på infektionskliniken kontaktas. Bakjouren ska ha direktkontakt med patienten via telefon för att ta en utförlig anamnes avseende resa och smittexposition. Om bakjouren bedömer att det finns misstanke om ebola ska kontakt tas med högisoleringsenheten i Linköping, jourhavande Smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten. Exponerade personer från endemiskt område utan symtom Hög risk Hög risk för överföring av smitta föreligger vid nära kontakt (< 1 m) ansikte mot ansikte utan adekvat skyddsutrustning med ebolapatient som hostar kräks har blödning har diarré och dessutom vid hud- eller slemhinnekontakt inklusive nålstick, med kropps-vätska eller vävnad från ebolainfekterad patient. De personer som bedöms ha varit utsatta för hög risk för smitta bör erbjudas isolering på infektionsklinik. Personal som sköter dessa patienter använder den skyddsutrustning som ingår i basala hygienrutiner, undersökningshandskar och plastförkläde vid risk för kroppsvätskor. Viss risk Tillfällig kontakt med febril ebolasjuk person utan andra symtom i samband med exempelvis: vistelse i samma väntrum färd med samma buss tjänstgöring som receptionist på sjukhus/vårdmottagning. 3 (37)

4 Personer som bedöms ha viss risk för att ha exponerats för ebola, ges lugnande besked, men vederbörande rekommenderas att kontrollera temperaturen två gånger dagligen under 21 dagar efter senaste möjliga exponering, samt att genast kontakta vården om temperaturen 38,6 C eller om symtom på sjukdom uppträder. Sjukvårdspersonal Sjukvårdspersonal som använt adekvat skyddsutrustning och där inga incidenser inträffat som kan medföra risk för smitta kan återgå till ordinarie aktiviteter. I fall incidens inträffat där smittöverföring inte kan uteslutas, rekommenderas observation i hemmet med temperaturkontroll två ggr dagligen under hela inkubationstiden, 21 dagar. Vården ska kontaktas om temperaturen 38,6 C eller om symtom på sjukdom uppträder. Under inkubationstiden föreligger ingen smittsamhet. Någon diagnostik för att påvisa ebola kan inte utföras innan det föreligger några symtom. Personer med misstänkt exposition genom vårdkontakt i Sverige Det kan uppstå situationer inom vården där personal eller patienter exponeras för person med symtom på misstänkt ebola. Risken är störst vid handläggning innan misstanke om sjukdomen uppstår och innan adekvata skyddsåtgärder vidtas. Ifall exposition skett ska Smittskyddsenheten kontaktas och åtgärder vidtas omgående. En lista på exponerade personer, exponeringssätt och kontaktuppgifter ska upprättas. Man ska också lämna tydlig information (skriftlig) till exponerade personer. Har vårdpersonal använt adekvat skyddsutrustning och inga incidenter inträffat som kan medföra risk för smitta kan hen återgå till ordinarie arbetsuppgifter. Finns risk för att smitta kunnat ske ska åtgärder vidtas. Avstängning från arbetet med observation i hemmet eller på sjukhus kan bli aktuell. Personer med symtom Patienter som insjuknar med symtom som skulle kunna vara förenliga med ebola och som uppstår inom tre veckor efter hemkomst från riskområde kan ha ebola hemorragisk feber. Dessa patienter delas in i grupperna viss risk och hög risk. Vilken av dessa grupper patienten hamnar i har betydelse för handläggningen i smittskyddshänseende. Viss risk Med viss risk menas en patient som inom tre veckor efter hemkomst från riskområde för ebola utvecklar feber och där en eller flera av följande faktorer föreligger: Personen har varit i kontakt med vilda djur. Personen har arbetat inom sjukvården. Personen har arbetat i laboratorium där ebola hanteras. Personen har vistats i distrikt/provins med pågående mycket utbredd spridning av ebola. Hög risk Med hög risk menas patient som inom tre veckor efter hemkomst från riskområde för ebola utvecklar feber och där en eller flera av nedanstående faktorer föreligger: blödningsmanifestationer vistelse i hushåll där någon varit febersjuk med stark misstanke eller konstaterad ebola 4 (37)

5 kontakt med kroppsvätskor i samband med vård av febersjuk person med misstänkt eller konstaterad ebola genom arbete i vård eller på laboratoriet kontakt med kroppsvätska eller vävnad från människa eller djur med starkt misstänkt eller konstaterad ebola patient som initialt bedöms ha viss risk, men som utvecklar organsvikt eller blödningstendens. Oavsett risknivå (viss eller hög) ska omgående kontakt tas med bakjour på infektionsklinik för fortsatt handläggning. Handläggning av patienter Generella principer för handläggning Risken för smittspridning ska minimeras, därför styrs riskpatienter till en första vårdkontakt via telefon. Infektionsbakjouren är primär kontaktperson. Snabb verifiering av diagnos via blodprov, som skickas till P4-laboratoriet på Folkhälsomyndigheten. Patienter med bekräftad diagnos, stabiliseras vid behov och förs därefter till högriskenheten vid Linköpings universitetssjukhus för vård. Initial handläggning av patienter med symtom Patient med symtom och reseanamnes, som gör att misstanke om ebolainfektion föreligger, ska via telefon hänvisas till infektionsläkare för bedömning. För att kunna göra en god bedömning av anamnes är det viktigt att infektionsläkaren där så är möjligt får en direktkontakt med patienten. Om misstanke om ebolainfektion uppstår när patienten redan kommit till vårdgivare ska den omgående kontakta infektionsbakjour. I fall infektionsläkaren bedömer att ebolainfektion kan föreligga ska patienten utan dröjsmål läggas in på isoleringsplats på infektionsklinik. Vid ankomst till infektionsklinik ska provtagning göras med specifik diagnostik för ebola. Sådant prov ska skickas med kurir till P4-laboratoriet vid Folkhälsomyndigheten. Provsvar utlovas tolv timmar efter provets ankomst till laboratoriet. Samtidigt som prov tas för virusdiagnostik ska prov tas för snabbtest för malaria. I fall patientens sjukdomstillstånd tillåter det ska utöver ovan beskrivna provtagning ingen ytterligare provtagning ske. Om misstanken om ebola kan bekräftas vid P4-laboratoriet på Folkhälsomyndigheten ska patienten överföras till högriskenheten i Linköping. Om patientens tillstånd är så allvarligt/livshotande att man inte kan invänta prov för diagnosverifiering ska provtagningar göras utifrån patientens behov och laboratoriets möjligheter att omhänderta dessa prover. Alternativt kan frågan tas upp om överföring till Linköping innan diagnos är verifierad. Vid direkt patientkontakt vare sig denna sker på vårdcentral, i ambulans, på akutmottagning, på infektionsklinik eller på annat undersökningsrum ska personalen använda personlig skyddsutrustning enligt Smittskyddsenhetens eller Vårdhygiens anvisning. Det är viktigt av att vården av dessa patienter utförs av två personer. Påklädning, vårdåtgärder, och inte minst avklädning, ska utföras tillsammans så att varje åtgärd checkas av av en medföljande person! 5 (37)

6 Transport till sjukhus För patient med misstänkt ebolainfektion ska transport till sjukhus ske via ambulans. Se handläggning vid ambulanstransport. Transport på sjukhus Förflyttning av patient från akutmottagning till infektionsklinik bör om möjligt ske utomhus. Transport inom sjukhuset ska så långt möjligt undvikas. Vid transport ska patient använda andningsskydd utan ventil. Tänk på behov av beredskap för punktdesinfektion under transport. Se detaljplan per enhet. Laboratoriediagnostik Specifik diagnostik Analys för hemorragisk feber utförs på P4-laboratoriet på Folkhälsomyndigheten i Stockholm. Snabbtest för malaria ska utföras, det sker som patientnära prov. Övrig laboratoriediagnostik Stor restriktivitet avseende provtagning utöver ovanstående. Beroende på patientens anamnes, symtom och status kan det bli aktuellt med ytterligare provtagning. Beredskap finns för att göra vissa patientnära analyser. De kemiska analyser som kan utföras är blodgas, Na/K, glukos, laktat, Hb, EVF, EPK, indices, LPK, diff, TPK, CRP och PK. Övriga mikrobiologiska prover kan bli aktuella exempelvis inför insättande av antibiotikabehandling. Sådana prover får inte lämnas till laboratoriet utan sparas på avdelningen. Sticktest för nitritprov på urin kan bli aktuellt. Ingen blodgruppering eller BAS-testning utförs under karantänstiden. Vid behov ges 0 negativt blod och AB+ plasma. Se detaljer kring diagnostik inom avsnitt Laboratoriemedicin. Dödsfall Planen för handläggning vid dödsfall är inte klar. Här återges texten från Socialstyrelsens rekommendation: Skulle patienten avlida bör hanteringen av kroppen minimeras till det absolut nödvändigaste och obduktion undvikas i största möjliga utsträckning. Om ebola ska påvisas postmortem kan flera material komma ifråga, såsom blod, urin och vävnad. För patolog/rättsläkare i de fall där det råder tveksamhet kring diagnosen eller rättsmedicinsk undersökning är nödvändig rekommenderas samma typ av skyddsutrustning som beskrivs på sidan 28 [i Socialstyrelsens rekommendation], efter lokal riskbedömning, med förstärkta säkerhetsåtgärder för hantering av stickande/skärande material. Inför begravningen läggs kroppen i en vätske- och gastät bisättningssäck av plast. Balsamering eller annan manipulation undviks. Kroppen bör kremeras så snart som möjligt. Sjukhuset bör i förväg kontakta det lokala skattekontoret (som registrerar dödsfall och utfärdar gravsättnings-och kremeringsintyg), samt de krematorier som man normalt anlitar, för att gå igenom kontaktvägar och tillvägagångssätt vid eventuellt behov av snabb kremering. 6 (37)

7 Om den döde har pacemaker kan kremering inte företas på grund av explosionsrisk i krematoriet. Ett operativt ingrepp för att exstirpera pacemakern är förenat med förhöjd smittrisk och man får därför överväga att istället gravsätta en död kropp med pacemaker. Kremering är inte förenligt med tillhörighet till vissa religioner och trossamfund. I sådana fall bör man överväga gravsättning av den döda kroppen. Övriga förberedelser och detaljplaner per enhet Detaljplaner per enhet Följande avsnitt innehåller planer för NU-sjukvårdens enheter som i första hand förväntas handlägga eventuella fall av misstänkt ebola. Varje enhet har fått ett eget avsnitt för att kunna arbeta med anpassade och lokalt genomtänkta planer. Detaljplanen ska i princip vara heltäckande för respektive enhet och aktuella delar kan skrivas ut för information. Övriga enheter Utöver de enheter som har detaljplaner här kommer förberedelser att göras vid andra enheter som barnkliniken, förlossningsenheten och radiologen. Eftersom barnkliniken saknar rum med dubbla slussar och utgång till utsidan kommer barn att vårdas på infektionsavdelningen. Personal från barnkliniken kommer därvid att engageras i vården på infektionsavdelningen. Gravida kommer att vårdas på infektionsavdelning och vid eventuell förlossning ska den ske på IVA. Radiologisk diagnostik ska i första hand utföras på patientrummet med mobil utrustning. Material Vårdhygien har tagit fram beställningsnummer och beställningsrutiner för material. För att trygga beredskapen utan att riskera materialsvinn så sker en samordning av inköp och lager av material. Infektionskliniken har till uppgift att koordinera inköp av material. Bemanning Vid omhändertagande av patient med misstänkt ebola ökar bemanningsbehovet främst på berörd vårdavdelning. Samtliga enheter behöver ha en beredskap att snabbt öka bemanningen och göra förändringar i beläggningsgraden så att patientsäkerheten och arbetsmiljön kan upprätthållas på hela enheten. För att underlätta genomförandet ska en beredskap upparbetas för att kunna förstärka personalen mellan enheterna. 7 (37)

8 Handläggning av misstänkta fall av ebola vid ambulanstransport Fråga alltid efter utlandsresa när patient söker med plötsligt feberinsjuknande. I den prehospitala verksamheten finns klara riktlinjer för hur en patient med misstänkt ebola ska handläggas. Om man redan vid utlarmning via SOS fått vetskap om risk för ebola, eller om personalen misstänker smittad patient, tas kontakt direkt med bakjour på infektionskliniken. Ett transportfordon finns förberett, en ambulans med invändigt skydd av plast enligt riktlinjer, centralt placerad i NU-sjukvårdens upptagningsområde. Personal med utbildning och skyddsutrustning kommer dygnet runt att finnas i tjänst för vård och intransport av patienter till infektionsklinik/iva. Ta omedelbar kontakt med bakjour på infektionskliniken för att få hänvisning till aktuellt rum på infektionskliniken. Om patienten uppfyller kriterierna för rött larm ska den transporteras till IVA. Gravid personal och personer med uttalad immunnedsättning rekommenderas att inte ingå i vården. Skyddsåtgärderna är avsedda att skydda personal mot exponering för smittförande kroppsvätska på hud och slemhinnor. Om skyddsutrustning används och inga incidenser sker där hud eller slemhinnor exponeras räknar man med att ingen smittöverföring kunnat ske. När personal lämnat vårdrummet kan den återgå till ordinarie sysslor både på och utanför arbetsplatsen. Omhändertagande av patient med symtom Vid transport till sjukhus från hemmet eller vårdcentral rekommenderas ambulanstransport Patienten bär andningsskydd FFP3 utan ventil. Tolereras inte detta förses patienten med engångsnäsdukar att hålla för munnen vid hosta. Näsduken slängs i medförd avfallspåse och tas om hand enligt rutiner för avfallshantering Transporten ska gå direkt till anvisat rum på infektionsavdelningen/iva där personal möter upp Personlig skyddsutrustning för vårdpersonal Påklädning Ta på skyddsutrustningen i följande ordning Gummistövlar alternativt stövelskydd Desinfektera händerna Andningsskydd med ventil, FFP3 (ska vara tillpassningstestat) Handskar med god passform (t ex operationshandskar) Vätsketät operationsrock Täckande operationshuva (blå hjälm). Huvan ska hänga fritt utanpå operationsrocken Visir lång 24 cm Blått plastförkläde med lång ärm Undersökningshandskar. Handskkragen ska vara ovanpå rockens ärm 8 (37)

9 Undersökningshandskarna ska inte desinfekteras men de ska bytas efter varje arbetsmoment och vid kontaminering Vid stänk av kroppsvätskor på skyddsutrustningen ska den bytas omgående Avklädning Ta av skyddsutrustningen i följande ordning Undersökningshandskar Plastförkläde Visiret Operationshuvan (hjälmen) Ta av operationsrocken så att den hamnar ut och in Ta av gummistövlarna/stövelskyddet Ta på nytt plastförkläde om gummistövlarna används Om gummistövlar används ska dessa rengöras noggrant med ytdesinfektionsmedel + 72 eller Virkon 1 % Ta av operationshandskarna Desinfektera händerna Ta av andningsskyddet Desinfektera händerna Ambulansen All utrustning, även löst sittande föremål och skåp i vårdutrymmet, ska täckas med plast för att förhindra kontaminering och underlätta sanering efter avslutad transport Vid slutstädning rengörs ambulansen invändigt och ytorna desinfekteras med desinfektionsmedel. Material som kan vara kontaminerat kastas. Därefter tas ambulansen ur drift och förseglas. För desinfektion av ytor använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (+72) alternativt Virkon 1 % Kontakta Vårdhygien för vidare instruktion om lämplig metod för vidare desinfektion innan ambulansen åter kan tas i bruk. Avfallshantering Allt avfall hanteras som smittförande avfall och ska destrueras Lämna avfallet på infektionskliniken eller IVA beroende på vilken enhet patienten avlämnats Endast godkända avfallsbehållare för smittförande avfall, UN2814 kategori A får användas Nedanstående etiketter ska fästas på kärlet o Etiketten är märkt UN, ni fyller i 2814 med tuschpenna efter UN o Farligt Gods 6.2 Information om paketering, etikettering och borttransportering av UN 2814 ebola se bilaga 4 Tvätt Tvätt läggs i godkänd avfallsbehållare för smittförande avfall enl. UN 2814 kategori A tills provsvar avseende ebola kommit Lämna tvätt på infektionskliniken eller IVA beroende på vilken enhet patienten avlämnats I övrigt se avfallshantering ovan Åtgärder vid exponering för ebolainfekterad kroppsvätska eller vävnad Om personal exponeras för kroppsvätska på hud eller slemhinna ska arbetet avbrytas på ett tryggt sätt. Beroende på hur exposition skett vidtas någon av följande åtgärder: 9 (37)

10 Vid exposition på hud: Tvätta omedelbart hudområdet med tvål och vatten. Desinficera huden med sprit. Vid perkutan skada t ex nålstick: Skölj bort blodet med riklig mängd vatten och alkoholdesinfektera området. Använd vad som finns snabbast tillgängligt, t ex handsprit eller ytdesinfektionsmedel. Vid slemhinnekontakt (ögon, näsa eller mun): Ögon: Skölj rikligt med ögondusch eller natriumklorid i första hand. Alternativt kan kranvatten användas. Ta ut eventuella kontaktlinser. Näsa, mun: Skölj snarast rikligt med vatten. Den exponerade personen ska lämna ambulansen, ta av skyddsutrustningen och därefter anmäla incidenten till chef/arbetsledare. En bedömning ska skyndsamt göras av infektionsläkare. Avstängning från arbetet med observation i hemmet eller på sjukhus kan bli aktuell. 10 (37)

11 Handläggning av misstänkta fall av ebola på akuten Fråga alltid efter utlandsresa när patient söker med plötsligt feberinsjuknande. Någonstans utefter vägen måste man ta ett beslut om misstanke föreligger eller inte. Efter det beslutet ska rutinerna enligt denna handlingsplan gälla för personligt skydd osv. Det är viktigt att denna övergång blir så lugn och tydlig som möjlig. Ebola smittar inte via luften. Förklara hela tiden för patienten vad som händer. Telefon Om patienten hör av sig per telefon ska samtalet kopplas vidare till bakjour på infektionskliniken. Patienten får då hänvisning att gå direkt till infektionsavdelning och ska inte till akuten. I väntrummet Om patientens tillstånd tillåter hänvisar man den att gå ut. På utsidan tar triagesköterskan en utvidgad anamnes. Om det finns en reell misstanke om ebola ringer man bakjouren på infektionskliniken för att informera och bli hänvisad rumsnummer på infektion. Ifall patientens tillstånd tillåter kan väntan på transport ske utomhus, annars sker intag till infektionsrum från utsidan. Transportsätt avgörs av patientens tillstånd, se nedan. Samtidigt ska man avdela personal till att vakta ingången så att inte nya patienter kommer in i väntrummet. De personer som vistats i samma väntrum ska omhändertas enligt nedan. När de fått lugnande besked och noterats på lista ska de gå vidare så att väntrummet töms innan nya patienter släpps in. Eventuell städning/punktdesinfektion av väntrum får bedömas utifrån situation, eventuellt i samråd med vårdhygien. I triage eller på undersökningsrum Vid upptäckt misstänkt ebola i triagerum eller undersökningsrum patienten tas närmast lämplig väg till infektionsrum. Personal som ska delta i vården ska använda skyddsutrustning. Kontakt ska tas med bakjour på infektionskliniken för att informera och bli hänvisad rumsnummer på infektion. Transportsätt avgörs av patientens tillstånd, se nedan. Om patienten uppfyller kriterierna för rött larm ska den transporteras till IVA. För transport till IVA eller infektion finns specialambulans för ändamålet inom NU-ambulansen att tillgå. Se nedan, transport inom sjukhuset. Övriga patienter och personal Patienter och övriga personer som vistas i samma rum det misstänkta fallet utan skyddsutrustning men som inte exponeras för några kroppsvätskor från patienten löper ingen eller liten risk att smittas (ifall misstanken om ebola senare bekräftas). Det är viktigt att namn och kontaktuppgifter noteras samtidigt som man ger lugnande besked. För detta arbete ska jourhavande smittskyddsläkare kontaktas. Personer som genom exposition för kroppsvätskor utsätts för hög risk ska skyndsamt bedömas av infektionsläkare. Skyddsåtgärderna är avsedda att skydda personal mot exponering för smittförande kroppsvätska på hud och slemhinnor. Om skyddsutrustning används och inga incidenser sker 11 (37)

12 där hud eller slemhinnor exponeras räknar man med att ingen smittöverföring kunnat ske. När personal lämnat vårdrummet kan den återgå till ordinarie sysslor både på och utanför arbetsplatsen. Gravid personal och personer med uttalad immunnedsättning rekommenderas att inte ingå i vården. Personlig skyddsutrustning för vårdpersonal Påklädning Ta på skyddsutrustningen i följande ordning. Detta ska ske i inre slussen Gummistövlar Desinfektera händerna Andningsskydd med ventil, FFP3 (ska vara tillpassningstestat) Handskar med god passform (t ex operationshandskar) Vätsketät operationsrock Täckande operationshuva (blå hjälm). Huvan ska hänga fritt utanpå operationsrocken Visir lång 24 cm Blått plastförkläde med lång ärm På vårdrummet Undersökningshandskar. Handskkragen ska vara ovanpå rockens ärm Undersökningshandskarna ska inte desinfekteras men de ska bytas efter varje arbetsmoment och vid kontaminering Vid stänk av kroppsvätskor på skyddsutrustningen ska den bytas omgående Det ska finnas extra plastförkläde på rummet om bara plastförklädet behöver bytas Avklädning Ta av skyddsutrustningen i följande ordning På vårdrummet Undersökningshandskar Plastförkläde I yttre slussen Visir Operationshuva Operationsrocken så att den hamnar ut och in Ta på nytt plastförkläde inför rengöring av stövlarna Ta av stövlarna och rengör dem med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (+72) alternativt Virkon 1 % Ta av operationshandskarna Desinfektera händerna Ta av andningsskyddet Desinfektera händerna 12 (37)

13 Rengöring/städning/punktdesinfektion All städning/rengöring utförs av vårdpersonal För desinfektion av ytor använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (+72) alternativt Virkon 1 % Ytor t ex. britsen, tagställen, samt utrustning som finns i patientens närhet rengörs med Golv rengörs med Virkon 1 % Toalett: Rengör toalettstol, tvättställ, kranar och tagytor någon av ovanstående ytdesinfektionsmedel och golv med Virkon 1 %. Punktdesinfektion VIKTIGT! Med noggrann punktdesinfektion vid spill av kroppsvätskor Vid spill av större mängd kroppsvätska använd absorberande material t ex. blöja eller underlägg innan desinfektion. Desinfektera med Virkon 1 % Slutstädning Vid slutstädning rengör rummet och desinfektera ytorna med någon av ovanstående ytdesinfektionsmedel. Därefter förseglas det. Kontakta Vårdhygien för vidare instruktion om lämplig metod för vidare desinfektion innan rummet kan öppnas upp. Avfallshantering Allt avfall hanteras som smittförande avfall och ska destrueras. Endast nedanstående godkända avfallsbehållare för smittförande avfall, UN2814 kategori A får användas Avfallet ska packas i vätsketäta kärl i enlighet med nedanstående förpackningsinstruktion; o avfallet packas i en avfallsbehållare, primärkärl o primärkärlet packas i en sekundärförpackning, som ska innehålla en absorbent som kan suga upp hela vätskemängden vid läckage o primärkärl och sekundärkärl läggs i en stabil ytterförpackning Produkter som är stickande skärande läggs i behållare för stickande skärande (gul behållare som ni använder idag) och placeras i primärkärlet Avfallsbehållarna ska desinfekteras på utsidan med någon av ovanstående ytdesinfektionsmedel innan de tas ut ur vårdrummet Nedanstående etiketter ska fästas på kärlet. o Etikett UN, ni fyller i 2814 med tuschpenna efter UN o Etikett Farligt Gods klass 6.2 Avfall sparas på rummet eller i angränsande rum/utrymme tills provsvar avseende ebola kommit Information om paketering, etikettering och borttransportering av UN 2814 ebola se bilaga 4 Urin/ Avföring Urin i urinflaska och avföring i bäcken töms i spoldesinfektorn Kateterpåse med urin kastas i avfallsbehållare, primärkärl Tvätt Tvätt läggs i godkänd avfallsbehållare för smittförande avfall enl. UN 2814 kategori A tills provsvar avseende ebola kommit 13 (37)

14 I övrigt se avfallshantering ovan Transport inom sjukhuset Undersökningar t ex. röntgen- ultraljudsundersökningar bör ske på isoleringsrummet. I de fall detta inte går ska nedanstående följas: Transporten bör ske utomhus Personal bär skyddskläder enl. ovan Patienten förs direkt till undersökningsrummet Tag i god tid kontakt med vårdhygienisk expertis och berörd avdelning (exempelvis röntgen) Transportvägarna till och från undersökningsenheten ska säkras så att hissar och korridorer hålls fria från besökare och annan personal när transporten sker Enbart personal som medverkar i undersökningen får uppehålla sig i undersökningsrummet Patienten bär andningsskydd FFP3 utan ventil. Tolereras inte detta förses patienten med engångsnäsdukar att hålla för munnen vid hosta. Näsduken slängs i medförd avfallspåse och tas om hand enligt rutiner för avfallshantering Ytdesinfektionsmedel ska finnas med för att kunna utföra ev. punktdesinfektion under transporten Handläggning av exponerade personer utan symtom För personer som kan ha exponerats för ebola, men inte utvecklat några sjukdomssymtom görs en individuell bedömning av risken för överföring av smitta. Det föreligger ingen smittsamhet under inkubationstiden för ebola. Personal som sköter dessa patienter använder den skyddsutrustning som ingår i Basala hygienrutiner, undersökningshandskar och plastförkläde vid risk för kroppsvätskor. Åtgärder vid exponering för ebolainfekterad kroppsvätska eller vävnad Om personal exponeras för kroppsvätska på hud eller slemhinna ska arbetet avbrytas på ett tryggt sätt. Beroende på hur exposition skett vidtas någon av följande åtgärder: Vid exposition på hud: Tvätta omedelbart hudområdet med tvål och vatten. Desinficera huden med sprit. Vid perkutan skada t ex nålstick: Skölj bort blodet med riklig mängd vatten och alkoholdesinfektera området. Använd vad som finns snabbast tillgängligt, t ex handsprit eller ytdesinfektionsmedel. Vid slemhinnekontakt (ögon, näsa eller mun): Ögon: Skölj rikligt med ögondusch eller natriumklorid i första hand. Alternativt kan kranvatten användas. Ta ut ev. kontaktlinser. Näsa, mun: Skölj snarast rikligt med vatten. Den exponerade personen ska lämna patientrummet, ta av skyddsutrustningen och därefter anmäla incidenten till chef/arbetsledare. En bedömning ska skyndsamt göras av infektionsläkare. Avstängning från arbetet med observation i hemmet eller på sjukhus kan bli aktuell. 14 (37)

15 Handläggning av misstänkta fall av ebola på infektionskliniken På infektionsmottagningen Vi måste vara beredda på att en patient kan söka direkt till mottagningen. Fråga alltid efter utlandsresa när patient söker med plötsligt feberinsjuknande. Någon stans utefter vägen måste man ta ett beslut om misstanke föreligger eller inte. Efter det beslutet ska rutinerna enligt denna handlingsplan gälla för personligt skydd osv. Det är viktigt att denna övergång blir så lugn och tydlig som möjlig. Ebola smittar inte via luften. Förklara hela tiden för patienten vad som händer. Telefon Om patienten hör av sig per telefon ska samtalet kopplas vidare till bakjour på infektionskliniken som hänvisar direkt till infektionsavdelningen. I väntrummet eller på undersökningsrummet När jourfall kommer till receptionen ska receptionist omedelbart kalla på sjuksköterska. Sjuksköterskan tar patienten till närmast lediga undersökningsrum där anamnestagande sker. Ifall anamnes ger misstanke om ebola ska sköterskan gå ut ur rummet. Samma sak gäller ifall misstanke uppstår för en patient som redan befinner sig på undersökningsrummet. Skyddsutrustning ska tas fram, bakjouren informeras och jourläkare tillkallas. En läkare och en sjuksköterska går därefter in för fortsatt handläggning. De följer sedan patienten på utsidan till anvisat vårdrum på avdelningen. Ifall avdelningspersonal tar över sker avklädning av skyddsutrustning i yttre sluss på vårdrummet. Mottagningsrummet ska rengöras och vårdhygien kontaktas för råd om när det kan användas igen. Om patienten vistats i väntrummet tillsammans med andra patienter ska omhändertas enligt nedan. Släpp inte in nya patienter i väntrummet innan det är klart. När de fått lugnande besked och noterats på lista ska de gå vidare så att väntrummet töms innan nya patienter släpps in. Eventuell städning/punktdesinfektion av väntrum får bedömas utifrån situation, eventuellt i samråd med vårdhygien. Om patienten uppfyller kriterierna för rött larm ska den transporteras till IVA. För transport till IVA eller infektion finns specialambulans för ändamålet inom NU-ambulansen att tillgå. Se nedan, transport inom sjukhuset. Övriga patienter och personal Patienter och övriga personer som vistas i samma rum det misstänkta fallet utan skyddsutrustning men som inte exponeras för några kroppsvätskor från patienten löper ingen eller liten risk att smittas (ifall misstanken om ebola senare bekräftas). Det är viktigt att namn och kontaktuppgifter noteras samtidigt som man ger lugnande besked. För detta arbete ska jourhavande smittskyddsläkare kontaktas. Personer som genom exposition för kroppsvätskor utsätts för hög risk ska skyndsamt bedömas av infektionsläkare. Skyddsåtgärderna är avsedda att skydda personal mot exponering för smittförande kroppsvätska på hud och slemhinnor. Om skyddsutrustning används och inga incidenser sker där hud eller slemhinnor exponeras räknar man med att ingen smittöverföring kunnat ske. 15 (37)

16 När personal lämnat vårdrummet kan den återgå till ordinarie sysslor både på och utanför arbetsplatsen. Vid kontakt utifrån Fråga alltid efter utlandsresa när patient ringer eller söker med plötslig feber. Om patient har vistats i endemiskt område ska bakjouren kontaktas. Om bakjouren bedömer att det finns misstanke om ebola ska dessa åtgärder vidtas. - Ge patient information om att och hur den ska transporteras till isoleringsrum på infektionsavdelning. - Rekvirera ambulans. - Informera avdelning och IVA-jour. - Kontakta jourhavande Smittskyddsläkare. - Kontakta högisoleringsenheten i Linköping och Folkhälsomyndigheten (alternativt sköter smittskyddsläkaren den kontakten). En kontinuerlig kontakt ska sedan hållas med dessa instanser. - Kontakta laboratoriemedicin Bakjouren ska inställa sig på sjukhuset. Gravid personal och personer med uttalad immunnedsättning rekommenderas att inte ingå i vården. Följande åtgärder ska vidtas för att skapa rum på avdelningen och trygga personalbehovet. 1. Patient som i ambulansen uppfyller kriterierna för RÖTT LARM ska köras till isoleringsrum på IVA. 2. Grönt vårdteam ska friställas för vård av patienten och alla patientrum inom det teamet ska tömmas på patienter. För att skapa plats ska patienterna flyttas till annan plats på avdelningen, annan avdelning eller utskrivning. 3. Det första och andra rummet (rum 7, 8, 9 eller 10) som görs tillgängligt ska användas som vårdrum för patienten och som återgångsrum. 4. En tydlig hänvisning ska ges till ambulans eller transporterande personal på sjukhuset om vilket rum som ska användas. 5. Infektionspersonal ska vara beredd att möta upp och ta emot patienten. Om infektionsläkare finns på sjukhuset ska den vara med. 6. Om patienten under jourtid (när det inte finns infektionsläkare på sjukhuset) triageras som röd eller orange ska narkosjouren tillkallas för bedömning avseende vitala parametrar och handläggning därefter. Infektionsbakjour ska ansluta snarast. 7. Om patientens tillstånd under jourtid tillåter det kan bedömning vänta tills bakjouren inställer sig. Bakjouren kan i sådana fall i förväg ordinera prov för specifik eboladiagnostik och malariatest. 8. Vård ska ske på isoleringsrum med forcerad ventilation. Den inre slussen ska användas som ingång. Här tar man på den personliga skyddsutrustningen. För att kunna ge assistans vid behov ska rummet bemannas med två personer ifall patienten har symtom förenliga med ökad smittrisk. Den yttre slussen ska användas som utgång. En linje på golvet ska skilja smutsig från ren del. Här tar man av personlig skyddsutrustning. 9. Ett rum intill ska användas för återgång till avdelning. Det ska även användas för tillfällig lagring av tvätt/avfall. 16 (37)

17 10. Samtidigt som rummen ställs i ordning ska den extrapersonal som behövs rekryteras. Hur detta ska gå till i detalj får anpassas till situation och tid på dygnet. Gravid personal och personer med uttalad immunnedsättning rekommenderas att inte ingå i vården Grundbemanningen utgörs av vårdteamet som enbart sköter denna patient och vars övriga patienter evakueras till utskrivning, annan plats på avdelningen eller annan avdelning. - Dagtid kan förstärkning komma från resurs på avdelningen eller personal på mottagningen - Förstärkning kan begäras från IVA - Personal rings in från ledighet 12. Arbete med den personliga skyddsutrustningen är ansträngande och ett schema med täta byten av personal ska upprättas 13. Det tredje vårdrummet som friställs ska reserveras för möjlighet att utföra vårdnära analyser. När rummet är tillgängligt ska bakjour meddela detta till laboratoriemedicin och samtidigt meddela ifall några analyser behöver utföras. Hur rummet ska disponeras bestäms av laboratoriemedicin enligt en i förväg utarbetad plan. Om patient vårdas på IVA ska ett rum på infektionsavdelning användas för laboratorieanalyser. 14. Skyddsåtgärderna är avsedda att skydda personal mot exponering för smittförande kroppsvätska på hud och slemhinnor. Om skyddsutrustning används och inga incidenser sker där hud eller slemhinnor exponeras räknar man med att ingen smittöverföring kunnat ske. När personal lämnat vårdrummet kan den återgå till ordinarie sysslor både på och utanför arbetsplatsen. Personlig skyddsutrustning för vårdpersonal Påklädning Ta på skyddsutrustningen i följande ordning. Detta ska ske i inre slussen Gummistövlar Desinfektera händerna Andningsskydd med ventil, FFP3 (ska vara tillpassningstestat) Handskar med god passform (t ex operationshandskar) Vätsketät operationsrock Täckande operationshuva (blå hjälm). Huvan ska hänga fritt utanpå operationsrocken Visir lång 24 cm Blått plastförkläde med lång ärm På vårdrummet Undersökningshandskar. Handskkragen ska vara ovanpå rockens ärm Undersökningshandskarna ska inte desinfekteras men de ska bytas efter varje arbetsmoment och vid kontaminering Vid stänk av kroppsvätskor på skyddsutrustningen ska den bytas omgående Det ska finnas extra plastförkläde på rummet om bara plastförklädet behöver bytas 17 (37)

18 Avklädning Ta av skyddsutrustningen i följande ordning. På vårdrummet Undersökningshandskar Plastförkläde I yttre slussen Visir Operationshuva Operationsrocken så att den hamnar ut och in Ta på nytt plastförkläde och nya skyddshandskar inför rengöring av stövlarna Ta av stövlarna (använd under tiden träskor som står på orena sidan i slussen) och rengör dem med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (+72) alternativt Virkon 1 % Ställ stövlarna på rena sidan Ta av skyddshandskar och plastförkläde Ta av operationshandskarna Desinfektera händerna Ta av andningsskyddet Desinfektera händerna Ta på stövlarna Gå tillbaka via återgångsrummet till inre slussen och lämna stövlarna där. Provtagning, hantering och transport av prov Använd skyddsutrustning enl. ovan Använd befintlig infart i möjligaste mån Desinfektera av rören efter provtagning och applicera etiketten Placera röret i skyddshylsa Ring laboratoriet innan och förvarna att prov från patient med misstänkt ebola är på väg Provet lämnas personligen Rengöring/städning/Punktdesinfektion Daglig städning/rengöring All städning/rengöring utförs av vårdpersonal För desinfektion av ytor använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (+72) alternativt Virkon 1 % Ytor t ex. sängen, tagställen, sänggrind, sängbord, manöverdosa samt utrustning som finns i patientens närhet rengörs med någon av ovanstående ytdesinfektionsmedel Golv rengörs med Virkon 1 % Toalett: Rengör toalettstol, tvättställ, kranar och tagytor med någon av ovanstående ytdesinfektionsmedel och golv med Virkon 1 %. Punktdesinfektion VIKTIGT! Med noggrann punktdesinfektion vid spill av kroppsvätskor Vid spill av större mängd kroppsvätska använd absorberande material t ex. blöja eller underlägg innan desinfektion. Desinfektera med Virkon 1 % Slutstädning 18 (37)

19 Vid slutstädning rengör rummet och desinfektera ytorna med någon av ovanstående ytdesinfektionsmedel. Därefter förseglas det. Kontakta Vårdhygien för vidare instruktion om lämplig metod för vidare desinfektion innan rummet kan öppnas upp. Avfallshantering Allt avfall hanteras som smittförande avfall och ska destrueras. Endast nedanstående godkända avfallsbehållare för smittförande avfall, UN2814 kategori A får användas Avfallet ska packas i vätsketäta kärl i enlighet med nedanstående förpackningsinstruktion; o avfallet packas i en avfallsbehållare, primärkärl o primärkärlet packas i en sekundärförpackning, som ska innehålla en absorbent som kan suga upp hela vätskemängden vid läckage o primärkärl och sekundärkärl läggs i en stabil ytterförpackning Produkter som är stickande skärande läggs i behållare för stickande skärande (gul behållare som ni använder idag) och placeras i primärkärlet Avfallsbehållarna ska desinfekteras på utsidan med någon av ovanstående ytdesinfektionsmedel innan de tas ut ur vårdrummet Nedanstående etiketter ska fästas på kärlet. o Etikett UN, ni fyller i 2814 med tuschpenna efter UN o Etikett Farligt Gods klass 6.2 Avfall sparas på rummet eller i angränsande rum/utrymme tills provsvar avseende ebola kommit Information om paketering, etikettering och borttransportering av UN 2814 ebola se bilaga 4 Urin/ Avföring Urin i urinflaska och avföring i bäcken töms i spoldesinfektorn Kateterpåse med urin kastas i avfallsbehållare, primärkärl Tvätt Tvätt läggs i godkänd avfallsbehållare för smittförande avfall enl. UN 2814 kategori A tills provsvar avseende ebola kommit I övrigt se avfallshantering ovan Transport inom sjukhuset Undersökningar t ex. röntgen- ultraljudsundersökningar bör ske på isoleringsrummet. I de fall detta inte går ska nedanstående följas: Transporten bör ske utomhus Personal bär skyddskläder enl. ovan Patienten förs direkt till undersökningsrummet Ta i god tid kontakt med vårdhygienisk expertis och berörd avdelning (t.ex. röntgen) Transportvägarna till och från undersökningsenheten ska säkras så att hissar och korridorer hålls fria från besökare och annan personal när transporten sker Enbart personal som medverkar i undersökningen får uppehålla sig i undersökningsrummet Patienten bär andningsskydd FFP3 utan ventil. Tolereras inte detta förses patienten med engångsnäsdukar att hålla för munnen vid hosta. Näsduken slängs i medförd avfallspåse och tas om hand enligt rutiner för avfallshantering Ytdesinfektionsmedel ska finnas med för att kunna utföra ev. punktdesinfektion under transporten 19 (37)

20 Handläggning av exponerade personer utan symtom För personer som kan ha exponerats för ebola, men inte utvecklat några sjukdomssymtom görs en individuell bedömning av risken för överföring av smitta. Det föreligger ingen smittsamhet under inkubationstiden för ebola. Personal som sköter dessa patienter använder den skyddsutrustning som ingår i Basala hygienrutiner, undersökningshandskar och plastförkläde vid risk för kroppsvätskor. Åtgärder vid exponering för ebolainfekterad kroppsvätska eller vävnad Om personal exponeras för kroppsvätska på hud eller slemhinna ska arbetet avbrytas på ett tryggt sätt. Beroende på hur exposition skett vidtas någon av följande åtgärder: Vid perkutan skada t ex nålstick: Skölj bort blodet med riklig mängd vatten och alkoholdesinfektera området. Använd vad som finns snabbast tillgängligt, t ex handsprit eller ytdesinfektionsmedel. Vid slemhinnekontakt (ögon, näsa eller mun): Ögon: Skölj rikligt med ögondusch eller natriumklorid i första hand. Alternativt kan kranvatten användas. Ta ut ev. kontaktlinser. Näsa, mun: Skölj snarast rikligt med vatten. Den exponerade personen ska lämna patientrummet, ta av skyddsutrustningen och därefter anmäla incidenten till chef/arbetsledare. En bedömning ska skyndsamt göras av infektionsläkare. Avstängning från arbetet med observation i hemmet eller på sjukhus kan bli aktuell. 20 (37)

Bilaga: misstänkt fall av Viral Hemorragisk Feber (t.ex. Ebola) på vårdcentral/akutmottagning

Bilaga: misstänkt fall av Viral Hemorragisk Feber (t.ex. Ebola) på vårdcentral/akutmottagning Bilaga: misstänkt fall av Viral Hemorragisk Feber (t.ex. Ebola) på Hitta i dokumentet Sammanfattning Riskbedömning Åtgärder vid misstanke om VHF Transport av patient Städning av rummet övriga riktlinjer

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

Hantering på KUL av prov från patient med misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral hemorrhagisk feber (VHF)

Hantering på KUL av prov från patient med misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral hemorrhagisk feber (VHF) 1(5) Klinisk mikrobiologi misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral Inledning... 1 Omhändertagande av patient... 1 Diagnostik... 1 Om prov ändå kommer till KUL... 2 Destruktion av prov... 2 Skyddsutrustning

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Ebola - Vårdhygienisk riktlinje vid omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter

Ebola - Vårdhygienisk riktlinje vid omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter Sida 1(12) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2016-05-11 2014-11-11 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

A.1 Falldefinition enl SMI

A.1 Falldefinition enl SMI 1 (5) Titel Handlingsplan för omhändertagande av patient med misstänkt eller sannolik SARS (severe acute respiratory syndrome) Dokumenttyp Datum Lokal handlingsplan 2003-03-22 Utfärdare Kommentar Ann-Christine

Läs mer

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) Detta PM fokuserar framför allt på de vårdhygieniska riktlinjerna. För ytterligare information var god se Socialstyrelsens Rekommendation

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

2015-07-06 www.smittskyddstockholm.se. Ebola. Viral hemorragisk feber (VHF) - utvidgad version

2015-07-06 www.smittskyddstockholm.se. Ebola. Viral hemorragisk feber (VHF) - utvidgad version Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) - utvidgad version Virala hemorragiska febrar Blödarfebrar orsakade av virus = virala hemorragiska febrar (VHF) Ebola, Marburg, Lassa, Krim-Kongo m.fl. Djur eller insekts-reservoarer

Läs mer

Revisionsnr: 9 Giltigt t.o.m.: 2016-06-09

Revisionsnr: 9 Giltigt t.o.m.: 2016-06-09 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(26) Dokument ID: 09-122333 Fastställandedatum: 2015-06-09 Giltigt t.o.m.: 2016-06-09 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Ebola Handläggning

Läs mer

Ebola utbrottet i Västafrika och arbetet i Landstinget Gävleborg

Ebola utbrottet i Västafrika och arbetet i Landstinget Gävleborg Ebola utbrottet i Västafrika och arbetet i Landstinget Gävleborg Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare 2014-12-02 Innehåll Uppgifter för oss i LG Bild 3-5 Allmänt virala hemorrhagiska febrar ebola Bild 6-8

Läs mer

Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola 2014-08-07

Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola 2014-08-07 Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola 2014-08-07 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet. EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer

Läs mer

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Detta handlingsprogram är en reviderad version av dokumentet CHK 2/2005 med samma

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2014-12-08

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2014-12-08 Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2014-12-08 Utfärdad av: Anna Grahn, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus Andersson, verksamhetschef Revisionsansvarig: Anna Grahn, överläkare Denna

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Ebola. Rutiner för sanering VÄGLEDNING TILL KOMMUNER OCH SMITTSKYDDSLÄKARE

Ebola. Rutiner för sanering VÄGLEDNING TILL KOMMUNER OCH SMITTSKYDDSLÄKARE Ebola Rutiner för sanering VÄGLEDNING TILL KOMMUNER OCH SMITTSKYDDSLÄKARE Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien /

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien / Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien / ID.nr Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2013-03-12

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Gäller from 2009-09-01 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Eva-Karin Stenberg och Maria Claes HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Halmstads Kommun

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Basal hygien i vård och omsorg

Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2015:10 (M och S) Föreskrifter Basal hygien i vård och omsorg Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Hygienombud NUS utbildning 2015 program Hygienombud NUS utbildning 2015 program 12.30 Välkommen Vårdhygien - vad har hänt sen sist? MRB och smittutredningar 13.30 Workshop Nu har vi mätt- hur går vi vidare? Samarbete - Hur kan vårdhygien stötta?

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Rubrik specificerande dokument Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Omfattar

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Blodburen smitta i ett labperspektiv

Blodburen smitta i ett labperspektiv 1 Blodburen smitta i ett labperspektiv Equalis användarmöte 2014-03-06 Anders Samuelsson, hygienläkare, 2 Idag kommer jag att ta upp Blodburen/vävnadsburen smitta De vanligaste smittämnena Smittvägar Överföring

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré. Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas

Läs mer

Välkommna! Basala hygienrutiner

Välkommna! Basala hygienrutiner Välkommna! Basala hygienrutiner Varför gör vi inte som man ska och vilka konsekvenser har det fått? Hygienombudsträff tillsammans med hygienombud och chefer våren 2015. 2015-04-14 Smittskydd/Vårdhygien

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare Ebola erfarenheter av samverkan Per Follin Smittskyddsläkare 1 Smittskyddens varierande perspektiv 21 landsting / regioner 21 smittskyddsläkare (SmL) Totalt 198 personer i landet (SmL, biträdande SmL,

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Rengöra och städa Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Vårdgivarnas arbete med vårdhygien Nationell verksamhetstillsyn 2011 Socialstyrelsen Syfte granska vårdgivarnas centrala direktiv för

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus 2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG 2012-11-06 14. Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer