Vårdhygieniska rutiner för omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter
|
|
- Lars-Erik Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdhygieniska rutiner för omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Första version , detta är version 5 uppdaterad Ändringar i dokumentet Det som ändrats sedan föregående utgåva är text och bilder om rutiner för att ta på och ta av personlig skyddsutrustning, texten angående primärt omhändertagande av patient samt beskrivningen av vilka personer som ska utredas. Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso- och sjukvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Sedan mars 2014 pågår det hittills största utbrottet av ebola i västra Afrika. Enstaka fall av smittspridning har skett även utanför Afrika vid vård av svårt sjuka patienter (27 november, ett fall i Spanien och två fall i USA). Symptom på ebolainfektion startar i typfallet 8-10 dagar efter smittillfället, men perioden kan variera mellan 2 och 21 dagar. Sjukdomsdebuten är ofta plötslig med feber, intensiv sjukdomskänsla och muskelvärk, följt av huvudvärk, kräkningar och diarré. Patienter med svår sjukdom kan få blödningar från slemhinnor och multiorgansvikt. Sjukdomen har hög dödlighet, siffror mellan 40 och 90 % har rapporterats under det pågående utbrottet. Ebolavirus smittar genom direktkontakt med infekterade kroppsvätskor t ex, blod, kräkning och avföring. Smitta kan också överföras via föremål och ytor som kontaminerats med stänk eller droppar från infekterade kroppsvätskor. Det finns också risk för virusspridning vid kontakt med döda kroppar. De ytdesinfektionsmedel som används i sjukvården är effektiva mot ebolavirus. Luftburen smitta har inte dokumenterats i det pågående utbrottet. Syfte Dokumentet ska ge vårdhygienisk vägledning i en akut situation. Infektionskliniken har ett större dokument om handläggning av ebola. Mål Patienter med misstänkt eller verifierad ebolainfektion ska snabbt identifieras och handläggas korrekt om de söker vård inom VLL. Ansvar och befogenheter All vårdpersonal inom VLL ska med hjälp av dokumentet kunna delta i initial handläggning av misstänkt ebolainfektion. Alla läkare har ansvar och befogenhet att initialt bedöma patienter. 1
2 När ska ebola misstänkas och infektionsjour kontaktas? Var frikostig med att kontakta infektionsjour vid ebolamisstanke. Använd följande falldefinition för att identifiera misstänkta fall (modifiering av CDCs Interim Guidelines for Case Definition for Ebola Virus Disease 16 november 2014). Person som ska utredas En person med klinisk bild och epidemiologiska riskfaktorer enligt båda följande punkter: 1) Feber och något eller några av följande symptom: Svår huvudvärk, svår trötthet, muskelvärk, kräkningar, diarré, buksmärtor eller blödning som inte förklaras på annat sätt. 2) En epidemiologisk riskfaktor de senaste 21 dagarna innan symptomdebuten. Epidemiologiska riskfaktorer är: - Kontakt med blod eller andra kroppsvätskor från person eller en avliden med säkerställd eller misstänkt ebola. - Vistelse i ett område där det pågår ebolautbrott, eller arbete med vilda djur från ett område med pågående ebolautbrott. Drabbade områden var den 25 november, Guinea, Liberia, Sierra Leone, Mali. Verifierat fall En person med laboratorieverifierad ebolainfektion. Primärt omhändertagande av patient Tidig upptäckt är en avgörande faktor för att minimera risken vidare spridning. En patient med misstänkt ebola ska helst komma direkt till infektionskliniken utan att passera annan mottagning eller vårdavdelning. Om misstanke uppstår på annan vårdenhet än infektion så anvisas patienten till ett rum med stängd dörr, helst ett rum med förrum och eget hygienutrymme. Infektionsjouren kontaktas sedan omgående för överenskommelse om fortsatt handläggning. En patient med misstänkt ebola ska inte sitta i väntrum. Om vårdpersonal inte bär personlig skyddsutrustning då misstanken uppstår så tillämpas ett säkerhetsavstånd om ca 2 meter till patienten när detta är möjligt. Patienttransport till infektionskliniken Vid transport är det viktigt att minimera antalet kontakter. Transporten ska ske med ambulans. Taxi eller andra allmänna transporter ska inte användas. I ambulansen ska luckan mellan förarhytt och patientutrymme vara stängd. Så lite materiel som möjligt ska vara framme. Täck ytor i patientutrymmet med plast vid risk för stänk av kroppsvätskor (blod, kräkningar, urin, avföring). Patienten ska om det är möjligt använda engångs andningsskydd utan ventil klass FFP3 (artnr 7065). Ambulanspersonal som har kontakt med patienten ska över arbetsdräkten bära vätsketät overall (Ahlsells) alternativt långärmad vätsketät oprock (ex artnr i strl L), engångs plastförkläde (artnr 17194) samt ha sterila handskar (ex artnr 4866 strl 7,5) samt nitrilhandske med långt skaft (ex artnr 9374 stor), opmössa hjälm (tex. artnr 2406) samt vätsketät op engångsskyddshuva med resår (om vätsketät oprock används) (leverantörens artikelnummer ), engångsvisir (artnr 7064) och andningsskydd FFP3 med ventil (artnr eller 4724), Vätsketäta knähöga skoskydd, (Mediplast, artnr storl L och artnr storl XL), ankelhöga skoskydd (art 7061). Efter avslutad transport ska ambulansen 2
3 tas ur drift och förseglas i väntan på ebolaprovsvar. Om positivt provsvar använd vid städning och desinfektion samma skyddsutrustning som ovan. Rengör ambulansen med allrengöringsmedel och vatten och desinficera därefter med Virkon. Kontakta vårdhygien innan ambulansen åter tas i bruk. Åtgärder vid sjukhuset Ansvarig infektionsläkare kontaktar högisoleringsgruppen Linköpings universitetssjukhus via bakjouren vid infektionskliniken Linköping, för överenskommelse om fortsatt handläggning och transport till Linköping för fortsatt vård. Vidare kontaktas länets smittskyddsläkare och tjänsteman i beredskap (TiB) i VLL via växeln, TiB på Folkhälsomyndigheten , TiB på Socialstyrelsen via SOS alarm Därtill meddelas länets Vårdhygieniska enhet. Hygienrutiner vid initialt omhändertagande Patienten placeras i eget rum, helst med förrum och om möjligt sluss och eget hygienrum med spoldesinfektor. Det är en fördel om rummet även har direkttillträde utifrån och finns ett intilliggande rum där avfall kan omhändertas. Särskild personal ska avdelas som bara sköter den person som har misstänkt ebola. Användning av basala hygienrutiner och ett säkert arbetssätt är de allra viktigaste skyddsåtgärderna. Utöver det ska skyddsutrustning användas för att förebygga kontakt- och droppsmitta. Skyddsutrustningen ska vara påtagen innan inträdet i vårdrummet, se bilaga 1 för detaljerad beskrivning av på- och avklädning av skyddsutrustningen. All personal som går in i patientrummet ska ha långärmad vätsketät skyddsrock (artnr 1015), engångs plastförkläde (transparent artnr 1017, eller vitt, kraftigt, längre art nr eller engångsplastförkläde med lång ärm artnr 454), dubbla handskar bestående av sterila handskar (ex artnr 4866 strl 7,5) och nitrilhandske med långt skaft (ex artnr 9374 stor), op-mössa hjälm (artnr 2406), engångsvisir (artnr 7064) och andningsskydd FFP3 (artnr alt 4724). Om andningsskydd FFP3 saknas används op-munskydd med visir typ IIR, som är vätsketätt (artnr 2100), ger också gott skydd. Ankelhöga skoskydd (artnr 7061)eller gummistövlar används. Den yttre skyddsutrustningen (nitrilhandske och plastförkläde) ska tas av innan man lämnar vårdrummet. Resterande skyddsutrustning tas av på förberedd plats utanför vårdrummet. Avklädningsproceduren beskrivs detaljerat i bilaga 1. Skyddsutrustningen ska av mycket försiktigt så att ögon, slemhinnor eller arbetsdräkten inte förorenas med potentiellt smittat material. OBS! Rutiner för avklädning av skyddsutrustningen är ett riskmoment för smitta, se bilaga 1. Förteckning av personal som vårdar patienten Arbetsledare ansvarar för att en lista upprättas över kontakter och personal, inklusive läkare, som omhändertagit patienten. Personal instrueras att i tre veckor efter avslutad kontakt med patienten ge akt på allmänna sjukdomssymtom och feber. Uppkommer feber eller tecken på infektion ska läkare vid infektionskliniken omedelbart kontaktas. 3
4 Utrustning Medicinsk utrustning ska vara rumsbunden och så långt möjligt engångs. Flergångsutrustning ska noggrant desinfekteras. Begränsa så långt möjligt användandet av nålar och andra vassa föremål. All utrustning lämnas i rummet som spärras av i avvaktan på ebolasvar. Provtagning Eftersom exposition för blod och andra kroppsvätskor är riskmoment ska man minimera antalet provtagningstillfällen. Rådgör med infektionsjour. Provtagning för ebola och för andra livshotande sjukdomstillstånd inklusive malariadiagnostik ska i första hand ske på infektionskliniken. Avfall och tvätt Omhändertagande av kräkningar och avföring är riskmoment för smitta. Patienten kan använda toaletten. Om spoldesinfektor finns tillgänglig i hygienutrymmet ska den användas enligt normal rutin för desinfektion av urinflaska/bäcken. Materiel såsom peanger, saxar etc. kasseras. Annat avfall, engångstextilier eller vanliga textilier som används till patienten ska kastas efter användning. Skärande/stickande avfall samlas i kanylburk och övrigt avfall läggs i sopsäckar. Allt avfall placeras sedan i gul avfallsbehållare med klocklock för smittförande avfall (artnr. 142, 50 L). Viktigt att locket låses. Kontakta miljösamordnare eller vårdhygien för vidare instruktioner. Avfall och tvätt förvaras i det avspärrade patientrummet. Måltider Eventuella måltider intas i vårdrummet. Använd engångsmaterial som kastas efter användning och hanteras som smittförande avfall. Besök Besök kan undantagsvis tillåtas för nära anhöriga. Dessa ska då bära samma skyddsutrustning som vårdpersonalen samt informeras om sjukdomen och smittvägar. Punktdesinfektion Punktdesinfektion görs direkt vid spill av kroppsvätskor t ex blod eller avföring. Arbeta lugnt och systematiskt, torka först upp med absorberande material t ex blöja. Använd sedan allrengöringsmedel och vatten för mekanisk rengöring. Desinficera därefter med Virkon. Städning Städning utförs inte förrän svar på ebolaprov erhållits. Om ebolaprov blir positivt kontakta vårdhygien innan städning påbörjas, ingen städning ska ske på jourtid. Städpersonal ska vara informerade om de skyddsrutiner som gäller och använda skyddsutrustning liksom övrig personal (se ovan). De ska även tillämpa samma rutiner för på- och avklädning. Slutstädning sker med Virkon med rutiner enligt checklista slutstädning efter infektion på linda/städverksamhet. 4
5 Referensmaterial för ytterligare information Infektionskliniken Nus, VLL har ett större dokument om Handläggning av misstänkta fall av ebola. Socialstyrelsen. Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola. Kan laddas ned från WHO. Interim Infection Prevention and Control Guidance for Care of Patients with Suspected or Confirmed Filovirus Haemorrhagic Fever in Health-Care Settings, with Focus on Ebola. Kan laddas ned från CDC. Ebola hemorrhagic fever, många olika dokument kan laddas ned från 5
6 Bilaga 1 Första version , detta är version 5 uppdaterad Rutiner för personal angående på- och avklädning av skyddsutrustning vid misstänkt ebola En patient med misstänkt ebola ska helst komma direkt till Infektionskliniken. Detta dokument gäller om patienten befinner sig på annan vårdenhet än infektionskliniken. Patienten ska då inte sitta i väntrum, utan ska omedelbart placeras i eget rum, helst med förrum och stängd dörr. Rutiner utanför vårdrummet Alla som går in på vårdrummet ska på en lista, placerad utanför vårdrummet, notera datum och sitt namn på upprättad förteckning över personal som vårdar/besöker patienten. Alla som går in till patienten ska ha kunskap om hur de ska arbeta och vara klädda, för att förhindra smittspridning. Vårdpersonal ska använda sjukhusets/enhetens arbetskläder och sina arbetsskor. Påklädning i förrummet alternativt utanför vårdrummet Påklädning samt avklädning sker alltid tillsammans med arbetskamrat som fungerar som medhjälpare och som ser till att momenten sker i rätt ordning. Börja med att desinficera händerna och sen tas utrustningen på i följande ordning: 1) Sterila handskar 2) Vätsketät skyddsrock med mudd 3) V b tejpas skarv mellan mudd och handske 4) Andningsskydd FFP3 med ventil 5) Operationshjälm/mössa som får hänga fritt utanpå skyddsrocken 6) Visir 7) Skyddshandskar i nitril (blå). Handskragen dras ovanpå skyddsrockens ärm. 8) Ankelhöga SPP-skoskydd 9) Plastförkläde Under arbetet i vårdrummet Byt yttre skyddshandskar (nitril) och vid behov plastförkläde om de blir smutsiga och efter smutsiga arbetsmoment. Var noga med att inte förorena det inre paret handskar. 6
7 Avklädning Avklädning påbörjas inne i vårdrummet. Plastförkläde och nitrilhandskar kasseras direkt i sopsäck placerad i gul avfallsbehållare 1) Plastförkläde tas av 2) Yttre par skyddshandskar (nitril) tas av Fortsatt avklädning sker i förrummet alternativt utanför vårdrummet tillsammans med medhjälpare iklädd plastförkläde och handskar som hjälper till och ser till att avklädningen sker på rätt sätt och i lugnt tempo. Skyddsutrustningen kasseras direkt i sopsäck placerad i gul avfallsbehållare 3) Behåll de sterila handskarna på 4) Ta av visir, undvik att vidröra ansiktet och visirets framsida, och kassera 5) Ta av operationshjälm/mössa, fatta tag på baksidan och dra över huvudet och kassera. Medhjälpare kan alternativt använda trubbig sax och försiktigt klippa sönder hjälmen på baksidan. 6) Ta av skoskydd och kassera. Sitt gärna på en stol när du tar av skoskydden. 6) Lossa ev tejp och skyddsrockens snörning 7) Dra av skyddsrocken så den hamnar ut och in och kassera 8) Ta av de sterila handskarna 9) Desinfektera händerna 10) Ta på nya nitrilhandskar 11)Ta av andningsskyddet. Stå lätt framåtböjd, dra resårbanden över huvudet utan att vidröra skyddets framsida och kassera. 12) Ta av handskarna och desinfektera händerna 13) Medhjälpare, iklädd skyddsutrustning, stänger plastpåsen och avfallsbehållaren och skjuter in den på vårdrummet. Medhjälparens skyddsutrustning kasseras i soppåse som knyts ihop och ställs in i vårdrummet. Desinfektera händerna. 14) Duscha om behov finns. Byt arbetskläder. Efter detta återvänd till ordinarie arbete. Avfall, engångstextilier eller vanliga textilier som används till patienten ska kastas efter användning. Skärande/stickande avfall samlas i kanylburk och övrigt avfall läggs i sopsäckar. Allt avfall placeras sedan i gul avfallsbehållare med klocklock för smittförande avfall (art.nr. 142, 50 L). Viktigt att locket låses. Kontakta miljösamordnare eller vårdhygien för vidare instruktioner. 7
8 Påklädning Personlig skyddsutrustning vid misstänkt ebola Desinfektera händerna. En arbetskamrat hjälper till och övervakar att påklädning görs på rätt sätt. Ta på tätt åtsittande sterila handskar, innerhandskar. Ta på långärmad vätsketät skyddsrock med mudd, knyt ihop baktill. Tejpa skarv mellan mudd och handske vb. Ta på andningsskyddet. Se till att det sluter tätt kring näsa och mun. Ta på operationshjälm som får hänga fritt utanpå skyddsrocken. Klipp bort ev. knytband på hjälmen. Ta på visir. Ta på vätsketäta skoskydd. Ta på valfritt plastförkläde, se bild. När du är påklädd: Undvik att röra vid och justera skyddsutrustningen med händerna, framför allt i ansiktet. Ta på skyddshandske och dra handskkragen över rockärmen.
9 Avklädning - högriskmoment Personlig skyddsutrustning vid misstänkt ebola Gå ut från patientrummet. Medhjälpare iklädd plastförkläde och handskar hjälper till och övervakar att avklädning utförs på rätt sätt i lugnt tempo. Avklädning påbörjas inne i vårdrummet. Ta av plastförkläde och yttre par skyddshandskar. Kassera direkt i gul avfallsbehållare. Behåll de sterila handskarna på. Ta av visir. Undvik att röra ansiktet och visirets framsida. Ta av operationshjälmen. Fatta tag på baksidan och dra över huvudet. Medhjälpare kan ev använda trubbig sax och klippa upp hjälmen. Ta av skoskydd. Lossa ev tejp och skyddsrockens snörning. Dra av skyddsrocken så att den hamnar ut och in. Ta av de sterila handskarna och desinfektera händerna. Ta på nya skyddshandskar. Ta av andningsskyddet. Stå lätt framåtböjd, dra resårbanden över huvudet utan att vidröra skyddets framsida. Ta av skyddshandskarna och desinfektera händerna. Medhjälparen iklädd skyddsutrustning stänger plastpåse och avfallsbehållare som skjuts in på patientrummet. Medhjälparens skyddsutrustning kasseras i soppåse, som försluts och ställs i patientrummet. Desinfektera händerna. När patienten lämnat rummet, spärras det av i avvaktan på ebolasvar.
När ska Ebola eller annan VHF misstänkas och infektionsbakjour kontaktas?
Viral hemorragisk feber - Vårdhygieniska rutiner för omhändertagande av patient med misstänkt Ebola eller annan viral hemorragisk feber Utfärdare: Fastställande datum: 2017-03-16 Anders Johansson, hygienläkare
Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken
Enheten för vårdhygien 1 av 7 Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Detta dokument bygger på Socialstyrelsens Rekommendation för handläggning av
Ebola - Vårdhygienisk riktlinje vid omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter
Sida 1(12) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2016-05-11 2014-11-11 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)
Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle
Ebola - hygienrutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Med anledning av utbrott av ebola i Västafrika har vårdhygieniska rutiner för primärt omhändertagande av misstänkta fall upprättats. Till misstänkta fall av ebola räknas en
Hygienkonferens hösten 2014
Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne
Bilaga: misstänkt fall av Viral Hemorragisk Feber (t.ex. Ebola) på vårdcentral/akutmottagning
Bilaga: misstänkt fall av Viral Hemorragisk Feber (t.ex. Ebola) på Hitta i dokumentet Sammanfattning Riskbedömning Åtgärder vid misstanke om VHF Transport av patient Städning av rummet övriga riktlinjer
Viral hemorragisk feber/ Ebola Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola.
Viral hemorragisk feber/ Ebola Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola. Skyddsutrustning. Hjälp med påklädning behövs. Påklädning inför patientkontakt (steg 1-11). - Sker
Ebola - handläggning av misstänkta fall vid vårdcentraler
INSTRUKTION 1 (7) UTBROTT AV EBOLA I AFRIKA Det pågår fortfarande en epidemi i Västfrika med f.n. smittspridning i Guinea och Sierra Leone. WHO har deklarerat att ebolautbrottet i Västafrika utgör ett
Hygienkonferens hösten 2014
Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne
Ebola - handläggning av misstänkt fall vid akutmottagningen i Västerås och Köping
INSTRUKTION 1 (5) PATIENT MED MISSTÄNKT EBOLA SOM KONTAKTAR AKUTMOTTAGNINGEN PER TELEFON På akutmottagningen sker ingen telefonrådgivning utan sådana samtal hänvisas normalt till 1177. Om ett samtal ändå
Viral hemorragisk feber/ Ebola Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola.
Viral hemorragisk feber/ Ebola Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola. Skyddsutrustning. Hjälp med påklädning behövs. Påklädning inför patientkontakt (steg 1-11). - Sker
Instruktion för på- och avklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola.
Instruktion för på- och avklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola. Hjälp med påklädning behövs Desinfektera händerna innan påklädningen Påklädning vid misstanke om ebola 1. Vanlig arbetsklädsel Strumpor
Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL
Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola
Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård
Sida 1 av 9 141204 Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Patient som söker vård på vårdcentral Den som först träffar patient med plötsligt feberinsjuknande, till exempel sekreterare, ställer
Hantering på KUL av prov från patient med misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral hemorrhagisk feber (VHF)
1(5) Klinisk mikrobiologi misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral Inledning... 1 Omhändertagande av patient... 1 Diagnostik... 1 Om prov ändå kommer till KUL... 2 Destruktion av prov... 2 Skyddsutrustning
Hygienkonferens. Hösten 2016
Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund
Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg
Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller
Mässling - vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt
Omhändertagande av patient med misstänkt Ebola eller annan Viral Hemorragisk Feber
Omhändertagande av patient med misstänkt Ebola eller annan Viral Hemorragisk Feber Berörda enheter Region Norrbotten, Infektionskliniken, Sunderby Sjukhus Syfte Säkerställa omhändertagande av misstänkta
MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)
MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) Detta PM fokuserar framför allt på de vårdhygieniska riktlinjerna. För ytterligare information var god se Socialstyrelsens Rekommendation
Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes
Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,
Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Jenny Stenkvist Informationsmaterial för vården: MERS-CoV
Informationsmaterial för vården: MERS-CoV 151013 Middle East Respiratory Syndrome (MERS) Nytt coronavirus (CoV), upptäckt 2012 Smittländer: Saudiarabien, För Arabemiraten, Quatar, Jordanien, Kuwait, Oman,
Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v.
Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v. Checklista framtagen av Vårdhygien SÄS, modifierad efter WHO Patient Care Checklist June 2009 Version 090820 För komplett handläggning
Viral hemorragisk feber (VHF) omhändertagande och åtgärder vid misstanke
Viral hemorragisk feber (VHF) omhändertagande och åtgärder vid misstanke Utfärdad av: Bo Claesson Godkänd av: Rune Wejstål Granskad av: Godkänd datum: 2012-02-16 Viral hemorragisk feber (VHF) bör övervägas
Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer
Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola.
Instruktion för av- och påklädning av skyddskläder vid misstänkt ebola. Hjälp med påklädning behövs. Desinfektera händerna innan påklädningen. Påklädning vid misstanke om ebola 1. Vanlig arbetsklädsel.
Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande
Vårdhygieniska riktlinjer för mässling Utfärdare: Maria Marklund, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2018-01-11 Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk-
Vårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
Influensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
2015-07-06 www.smittskyddstockholm.se. Ebola. Viral hemorragisk feber (VHF) - utvidgad version
Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) - utvidgad version Virala hemorragiska febrar Blödarfebrar orsakade av virus = virala hemorragiska febrar (VHF) Ebola, Marburg, Lassa, Krim-Kongo m.fl. Djur eller insekts-reservoarer
Mässling - hygienrekommendationer
Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och
Revisionsnr: 9 Giltigt t.o.m.: 2016-06-09
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(26) Dokument ID: 09-122333 Fastställandedatum: 2015-06-09 Giltigt t.o.m.: 2016-06-09 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Ebola Handläggning
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med smittsam tuberkulos Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Tuberkulos är fortfarande en dödlig
Virusorsakad Gastroenterit inom vården
Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 Vårdrelaterade infektioner, VRI En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer till
Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka
Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 3 Svenska HALT Healthcare-Associated Infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities
Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
MERS-CoV - Hantering av misstänkta fall vid Södra Älvsborgs Sjukhus
2016-10-04 21525 1 (5) Sammanfattning Rutinen beskriver lokala rutiner vid SÄS med i första hand Folkhälsomyndighetens Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av MERS-CoV, Middle East respiratory
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
A.1 Falldefinition enl SMI
1 (5) Titel Handlingsplan för omhändertagande av patient med misstänkt eller sannolik SARS (severe acute respiratory syndrome) Dokumenttyp Datum Lokal handlingsplan 2003-03-22 Utfärdare Kommentar Ann-Christine
Det är viktigt för patientsäkerheten att nödvändig medicinsk vård och behandling inte försenas pga. influensa eller misstanke om influensa.
Vårdhygieniska riktlinjer för influensa Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting, VLL, som utför undersökning, vård eller
Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.
Sida 1 (5) Ebola (ebolavirusinfektion), läkarinformation Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. 1. Laboratoriediagnostik Diagnostiken
Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta
TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är
VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas
Clostridium Difficile
Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren
Ebola Handlingsplan infektionsavdelning SÄS
2017-04-13 31751 1 (8) Ebola Handlingsplan infektionsavdelning SÄS Sammanfattning Detta dokument är en kortfattad sammanställning av de tidiga åtgärderna vid ebola misstanke där vård på infektionsavdelningen
Basala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler Vård och omsorg Mycket människor på liten yta med olika sjukdomar och behandlingar Ökad smittspridningsrisk Mottagliga individer Hög antibiotikabelastning Vårdrelaterade
VRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj
Självklart! Läs det i alla fall
Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför
Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om
Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta
Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
MERS-CoV Förenklad handläggning i Region Gävleborg
Beskrivning 1(5) MERS-CoV Förenklad handläggning i Region Gävleborg Handläggningen bygger på: Folkhälsomyndighetens rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av mers. Misstänkta fall under utredning
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,
Vårdhygien Västra Götaland 2017 Strama o Vårdhygien utbildning, 2017 Vårdhygien Tvärprofessionella team som bistår verksamheten för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard förebygga VRI förebygga
Andningsskydd vid luftburen smitta
2016-10-23 11771 1 (5) Sammanfattning Med utgångspunkt från Arbetsmiljöverkets och Socialstyrelsens författningar om personlig skyddsutrustning, arbetsmiljö och basala hygienrutiner beskriver riktlinjen
Vård hemma vid influensa
2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner
Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016
Vårdhygien Västra Götaland Göteborg September 2016 Strama o Vårdhygien utbildning, 2016 Känner du till vårdhygiens hemsida? 1. Ja, jag har varit inne på den 2. Ja, men jag har aldrig varit inne på den
MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:
INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation
2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland
Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala
Ebola utbrottet i Västafrika och arbetet i Landstinget Gävleborg
Ebola utbrottet i Västafrika och arbetet i Landstinget Gävleborg Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare 2014-12-02 Innehåll Uppgifter för oss i LG Bild 3-5 Allmänt virala hemorrhagiska febrar ebola Bild 6-8
Omhändertagande av misstänkt ebolasmittad patient på akutmottagningen
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ann-Louise Eldstål (ael001) 2018-02-17 2016-08-17 Anders Lundin (aln024) Fastställare Anders Lundin (aln024) Granskare Fredrik Granholm
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala
Revisionsnr: 12 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(26) Dokument ID: 09-122333 Fastställandedatum: 2019-02-13 Giltigt t.o.m.: 2020-02-13 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Ebola Handläggning
Virusorsakad gastroenterit
Dokumentets Titel: Virusorsakad gastroenterit Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf): Marianne Janson Annika Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Riktlinjer
Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(26) Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: 13 Giltigt t.o.m.
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(26) Dokument ID: 09-122333 Fastställandedatum: 2019-09-25 Giltigt t.o.m.: 2020-09-25 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Ebola Handläggning
Revisionsnr: 10 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(26) Dokument ID: 09-122333 Fastställandedatum: 2016-05-27 Giltigt t.o.m.: 2018-05-27 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Ebola Handläggning
Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län
Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,
Vårdhygien - Basala hygienrutiner
Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och
Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)
1 (6) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Noro/Calicivirus ger upphov till kräkningar/diarréer med akut insjuknande. Smittdosen är c:a 10 viruspartiklar, i diarré finns 10 000 000 partiklar/gram faeces. Inkubationstid:
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande
Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus
0 Mikael Stenhem, Medicinskt ledningsansvarig/sektionen för vårdhygien, Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus Öppenvård/mottagning Kontakt med
Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm
Update Calici säsong 18/19 Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm FOHM: Calicivirussäsongen 2017-2018 Ovanligt tidig säsongstart - början av oktober och in i maj. Topp med flest antal
Hygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan 2019-04-09 Hygienrutiner i förskolan Syftet med rutinerna är friskare barn och personal. Följande råd är grundläggande för att minska smittspridning. De viktigaste smittvägarna