Vattkoppor och bältros i samband med förlossning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vattkoppor och bältros i samband med förlossning"

Transkript

1 Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (7) Vattkoppor och bältros i samband med förlossning Innehållsförteckning Vattkoppor och bältros i samband med förlossning... 1 Syfte... 2 Omfattning... 2 Bakgrund... 2 Vattkoppor... 2 Bältros/reaktiverad infektion... 2 Inkubationstid... 2 Smittvägar... 2 Smittsamhet... 3 Immunitet... 3 Exposition... 3 Val av vårdenhet, vårdrum, lokal samt transport av patient... 4 Vattkoppor och generaliserad bältros... 4 Bältros (lokaliserad)... 4 Personal som vårdar patienten... 5 Handläggning vid misstänkt exponerad patient eller personal, samt postexpositionsutredning... 5 Omvårdnad och hygien... 6 Måltider... 6 Tvätt... 6 Avfall... 6 Städning, desinfektion och drift... 6 Daglig städning... 7 Slutlig städning... 7

2 Sida 2 (7) Syfte Säker handläggning av patient med befarad eller bekräftad vattkopps-smitta eller bältros, inför och i samband med förlossning. Omfattning Förlossningsenheterna, VO Obstetrik och Gynekologi i Norrbotten, samt Infektionskliniken, Sunderby Sjukhus. Bakgrund Vattkoppor Primärinfektion orsakad av varicella zoster-virus (VZV) benämns vattkoppor (varicella). Smittsamheten är hög med snabb smittspridning pga luftburen smitta. Immuniteten är över 90% hos vuxna i Sverige. Bland vuxna som inte tror sig ha haft vattkoppor är majoriteten immuna (dvs har haft sjukdomen utan att veta om det). Hög immunitetsfrekvens finns långt ner i barna-åren. Vuxna får i högre utsträckning än barn svår infektion med högre komplikationsrisker. Personer med nedsatt immunförsvar riskerar svår infektion. Vattkoppor under graviditet har för mammans del likartat förlopp som hos icke gravida vuxna. Vattkoppsinfektion hos nyfött barn som smittats transplacentärt via blodet i moderlivet strax innan förlossningen, innebär risk för fulminant infektion hos det nyfödda barnet. Fosterinfektion under graviditetens första hälft kan i sällsynta fall ge upphov till kongenitalt varicella-syndrom. Bältros/reaktiverad infektion VZV kvarstår efter genomgången primärinfektion genom att bilda latens i nervsystemets sensoriska ganglier i hjärnstam och ryggmärg, och kan senare i livet återkomma som reaktiverad infektion i form av utslag och lokala blåsor inom ett hudsegment, vilket benämns bältros (herpes zoster). Reaktiverad infektion kan mer sällan uppträda med utslag och blåsor spridda över kroppen, vilket benämns generaliserad bältros. Uppträder f f a hos immunsupprimerade. Inkubationstid Vattkoppor: dygn (vanligen 14 16). Upp till 28 dygn om postexpositionsprofylax har givits. Kontakta infektionsläkare vid oklarhet/frågor. Transplacentär smitta: 9 15 dygn. Smittvägar Vattkoppor: Smitta sker luftburet eller via droppar samt vid direktkontakt med hudförändringar. Bältros: Smitta sker vid direktkontakt tills blåsorna torkat in.

3 Sida 3 (7) Smittsamhet Vattkoppor: Från 2 dygn före blåsdebut tills blåsorna torkat in. Störst smittsamhet strax före och vid blåsdebut. En mottaglig exponerad individ kan smitta från dag 8 21 (28 om postexpositionsprofylax har givits). Bältros: Smittar vid direktkontakt tills blåsorna har torkat. Generaliserad bältros: Som vid vattkoppor. Immunitet Gravid kvinna som exponerats för vattkoppor, och som är osäker på om hon själv haft sjukdomen, måste provtas för att säkerställa om hon är immun eller inte: Ta blodprov för serologi VZV. Provet skickas till klinisk mikrobiologi i Umeå (pappersremiss). I anamnesen ska anges Tacksam akut handläggning. Gravid i vecka xx exponerad för vattkoppor datum xxxxxx. Mottaglig? Immun? Serologiska tecken på aktuell infektion?. Ange i remissen telefonnummer för telefonsvar. Kontakta efter provsvar infektionskonsult för rådgivning kring eventuell profylax, behandling och förlossningsrutiner. För mer detaljerad information om provtagning, bedömning av provsvar och eventuell profylaktisk behandling, se riktlinjer på Infpreg. Immunitet kan anses föreligga vid Anamnestiskt genomgången vattkoppsinfektion eller I blodprov påvisade igg-antikroppar mot VZV. (Vid vissa tillstånd med immundefekt kan immunitet saknas trots positiv anamnes och tidigare påvisade antikroppar). Exposition Den som från 2 dygn före första blåsans debut fram tills alla blåsor torkat in vistats i samma vårdrum/dagrum/väntrum eller motsvarande avgränsad lokal inomhus som indexpatienten, samt den som transporterat indexpatienten, betraktas som exponerad.

4 Sida 4 (7) Val av vårdenhet, vårdrum, lokal samt transport av patient OBSERVERA att patient med vattkoppor eller generaliserad bältros inte ska tas in på förlossningsavdelning eller akutmottagning! Vattkoppor och generaliserad bältros Patienten ska vårdas i isoleringsrum med särskild ventilation och ventilerad sluss ut mot korridoren. Detta finns bara på Infektionskliniken, Sunderby Sjukhus. Förlossningen skall därför alltid, så långt det är möjligt, ske på Infektionsavdelning 35, Sunderby Sjukhus. För patienter från Malmfälten innebär det i vissa fall lång resväg. Det är dessvärre inte möjligt för dem att bo på Patienthotell Vistet inför förlossningen, p.g.a. smittrisken. Om de har anhöriga i Kusten som är känt immuna kan de rekommenderas att vistas där i väntan på förlossningsstart eller i väntan på att de friats från misstanke avseende smittsamhet. Intag av patienten på Infektionskliniken sker utifrån. All behandling ska så långt det är möjligt utföras på detta rum. Nödvändigt material, läkemedel och utrustning tas med från förlossningen dit. Om man är tvungen att förlösa, eller av annan anledning vårda, patient på annat sjukhus än Sunderby Sjukhus, ska patienten vårdas på rum med stängd dörr. Rum med strategisk placering sett ur smittspridningssynpunkt bör väljas. Vid kejsarsnitt eller annan åtgärd utanför isoleringsrummet ska färdväg, lokal och tidpunkt så långt det är möjligt planeras och väljas så att risk för exponering av andra personer minimeras. Transport utomhus ska väljas om det är möjligt. Patienten bör under vistelsen utanför rummet förses med kirurgmunskydd av typ IIR, för att skydda omgivningen. Mottagande enhet måste underrättas om smittan och vad som gäller för att motverka smittspridning och exposition av mottagliga individer. Ansvarig för att detta blir gjort är den läkare som ansvarar för vården av den gravida patienten. Barnkliniken måste aviseras när patienten kommer till sjukhuset, för planering av omhändertagande och behandling av det nyfödda barnet. Den förlösta och barnet slutvårdas så långt det är möjligt på Infektionskliniken, Sunderby Sjukhus. Bältros (lokaliserad) Vårdrum utan krav på sluss.

5 Sida 5 (7) Personal som vårdar patienten Patienter med vattkoppor eller generaliserad bältros ska inte vårdas av personal som saknar immunitet mot vattkoppor. Om personal med tveksam immunitet måste vårda patienten bör personalen använda FFP3 andningsskydd (större risk att detta inträffar i Gällivare p.g.a. färre personal att välja på). Personal som vårdar en patient med vattkoppor ska inte samtidigt vårda annan patient. Gäller både SY och Gällivare. Det innebär att man i Gällivare tidigt måste ta ställning till att ringa in extra personal även om det i ö. är lugnt på enheten. Vid tveksamhet immunitet hos exponerad personal ska blodprov tas på personalen. Provet skickas till viruslab, Umeå eller motsvarande, för analys av IgG-antikroppar mot VZV med begäran om akutsvar. Skriv i remissen immunitetsprövning av vattkoppsexponerad personal. Akutanalys. Mottaglig exponerad individ kan smitta från dag 8 21 efter exposition (upp till dag 28 om postexpositionsprofylax har givits) och får under den tiden inte arbeta (avstängning med smittpenning). Personal som insjuknat med vattkoppor eller bältros får inte arbeta förrän blåsorna torkat in. Gravid personal som saknar immunitet mot vattkoppor ska liksom annan personal inte vårda patient med vattkoppor. Vid vård av patient med bältros krävs individuell bedömning av den gravida personalen. Handläggning vid misstänkt exponerad patient eller personal, samt postexpositionsutredning Anamnes tas på misstänkt exponerad person avseende: Tidigare genomgången vattkoppsinfektion Graviditet Sjukdomar eller behandling som kan orsaka immunosuppression Kroniska sjukdomar Patient: Uppgifterna, inklusive uppgift om exposition, journalförs och noteras på särskild lista. Personal: Uppgifterna noteras på särskild lista. Den läkare som är ansvarig för vården av indexpatienten är den som ansvarar för att ovanstående blir gjort (kan delegeras till sjuksköterska/barnmorska). Konsultera v b infektionsläkare eller vårdhygien. Individ med anamnes på tidigare vattkoppor och utan immunosuppression behöver inte hanteras vidare utan kan avskrivas.

6 Sida 6 (7) Vid tveksamhet om tidigare genomgången vattkopps-infektion eller vid immunosuppression (konsultera v b infektionsläkare eller Vårdhygien) ska blodprov tas på den exponerade individen, och skickas till viruslab Umeå eller motsvarande för analys av igg-antikroppar mot VZV med begäran om akutsvar. Vid vård av patienten på rum utan speciell ventilation, som i Gällivare, ska blodporv tas även på immunsupprimerade, och även på gravida med osäker vattkoppsanamnes, som vistats på samma avdelning. Skriv i remissen immunitetsprövning av vattkoppsexponerad patient /personal. Akutanalys. Konsultera infektionsläkare för tolkning av provsvar och för ställningstagande samt hjälp med åtgärder så som postexpositionsprofylax med ZIG (zoster immunoglobulin) eller antiviral behandling, vaccination alt om det bara räcker att ge information till den som exponerats. Inneliggande mottaglig patient som exponerats för vattkoppor bör skrivas hem inom 9 dagar efter exposition. Omvårdnad och hygien Måltider Intas på rummet (gäller både Infektionskliniken och Gällivare). Tvätt Förslut tvättsäcken på vårdrummet och skicka som vanlig tvätt. Vid stora spill av kroppsvätskor och/eller blod skickas tvätt alltid som smittförande tvätt. Avfall Soppåsen försluts på vårdrummet och skickas som vanligt avfall. Vid stora mängder spill av kroppsvätskor och/eller blodigt avfall hanteras det alltid som smittförande avfall. Städning, desinfektion och drift Informera lokalvårdaren/vns/driftservice om smittrisk. Endast personal med förväntad immunitet ska vistas på rummet. Vattkoppsvirus inaktiveras snabbt utanför kroppen och inom loppet av 2 timmar. Ytdesinfektion utförs med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (45+). Vid all rengöring/desinfektion är mekanisk bearbetning av ytor en förutsättning för bästa resultat. Städutrustningen ska vara rumsbunden.

7 Sida 7 (7) Daglig städning Vattkoppor och generaliserad bältros: Städning ska utföras av personal med immunitet. Vid tveksamhet om immunitet kan FFP3 andningsskydd (samt visir vid risk för stänk) användas. Rengöring och ytdesinfektion sker enligt sedvanliga rutiner och metoder. Vårdpersonal ansvarar för att omedelbart torka upp spill/stänk av kroppsvätskor med en engångsduk av papper och därefter desinficera ytan med alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid. Bältros: Inget krav på immunitet hos personal med undantag för gravida och immunsupprimerade. För övrigt städning som vid vattkoppor. Slutlig städning Vattkoppor och generaliserad bältros: Låt rummet stå 2 timmar före städning om det ska städas av icke immun personal, och/eller om det ska användas till ny patient med immundefekt och /eller som saknar immunitet mot vattkoppor. Bältros: Enligt sedvanliga rutiner och metoder.

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus 0 Mikael Stenhem, Medicinskt ledningsansvarig/sektionen för vårdhygien, Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus Öppenvård/mottagning Kontakt med

Läs mer

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas

Läs mer

Mässling - hygienrekommendationer

Mässling - hygienrekommendationer Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och

Läs mer

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Anette Svensson, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordf medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller för: Region

Läs mer

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Förvaltningsgemensamt Riktlinje Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Innehåll Bakgrund...1 Vattkoppor (Varicella)...1 Bältros (Herpes zoster)...2 Smittvägar

Läs mer

Hygienkonferens. Hösten 2016

Hygienkonferens. Hösten 2016 Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund

Läs mer

Mässling - handläggning vid misstänkt eller verifierat fall av mässling

Mässling - handläggning vid misstänkt eller verifierat fall av mässling Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (10) Mässling - handläggning vid misstänkt eller verifierat fall av mässling Bakgrund Mässling är en av de klassiska barnsjukdomarna men har sedan vaccination började införas

Läs mer

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Folktandvård, Hälso- och sjukvårds ledning, Ro - Service och diagnostik, Ro - Slutenvård, Ro Hab/Rehab, Ro - Öppenvård/vårdadm service, Tandvårdsenheten, V- Barn-

Läs mer

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:

Läs mer

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande Vårdhygieniska riktlinjer för mässling Utfärdare: Maria Marklund, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2018-01-11 Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk-

Läs mer

Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling

Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling 1 (6) Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling Smittskyddsläkarens riktlinjer för vårdgivare i Stockholms län 1. Bakgrund och ansvar Ansvaret för handläggning av misstänkt och verifierad

Läs mer

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet

Läs mer

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj

Läs mer

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:

Läs mer

Influensa A och B samt RS-virus

Influensa A och B samt RS-virus Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga

Läs mer

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra

Läs mer

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Karin Persson   Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Smittväg och smittsamhet Luftburen smitta Mycket smittsamt. Smittan finns i rummet ca 2h efter att personen lämnat rummet Inkubationstid: 10-12 dagar (7-18)

Läs mer

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus 2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas

Läs mer

Luftvägssmitta utbrottshantering, SÄS

Luftvägssmitta utbrottshantering, SÄS 2016-10-23 10230 1 (5) Sammanfattning Utbrottshanteringen avser i första hand smittämnen med kortare inkubationstid som t.ex. mässling, vattkoppor (luftburen smitta) och kikhosta (droppsmitta) och där

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent

Läs mer

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Karin Persson   Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga 2018 Smittskyddssjuksköterska Kikhosta/Pertussis Anmälnings- och smittspårningspliktig Detta är kikhosta Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i

Läs mer

Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v.

Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v. Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v. Checklista framtagen av Vårdhygien SÄS, modifierad efter WHO Patient Care Checklist June 2009 Version 090820 För komplett handläggning

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS Handläggning av stick- och skärskador Rutiner i Umeå, NUS Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården. Risk för överföring av blodsmitta uppstår

Läs mer

Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare Luleå

Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare Luleå Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare 2018-10-25 Luleå 2018-10-29 Mässling Vaccination infördes på 1970-talet och blev allmän från 1982 Paramyxovirus som överförs som en luftburen droppsmitta

Läs mer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier. VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.

Läs mer

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd

Läs mer

Sticktillbud Höstmötet 2016

Sticktillbud Höstmötet 2016 Sticktillbud Höstmötet 2016 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Upplägg Kort om blodsmittor: hiv, hepatit C och hepatit B Rekommenderade åtgärder vid tillbud Att ta med hem Första frågan:

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle

Läs mer

Ebola - hygienrutiner

Ebola - hygienrutiner INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Med anledning av utbrott av ebola i Västafrika har vårdhygieniska rutiner för primärt omhändertagande av misstänkta fall upprättats. Till misstänkta fall av ebola räknas en

Läs mer

Ebola - handläggning av misstänkt fall vid akutmottagningen i Västerås och Köping

Ebola - handläggning av misstänkt fall vid akutmottagningen i Västerås och Köping INSTRUKTION 1 (5) PATIENT MED MISSTÄNKT EBOLA SOM KONTAKTAR AKUTMOTTAGNINGEN PER TELEFON På akutmottagningen sker ingen telefonrådgivning utan sådana samtal hänvisas normalt till 1177. Om ett samtal ändå

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens

Läs mer

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr: Smittskydd Vårdhygien Åtgärder vid skada med risk för blodburen smitta hos personal/studerande inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län Framtagen av: Gäller för: Godkänd av: Pernilla Johansson, Kommunal

Läs mer

Det är viktigt för patientsäkerheten att nödvändig medicinsk vård och behandling inte försenas pga. influensa eller misstanke om influensa.

Det är viktigt för patientsäkerheten att nödvändig medicinsk vård och behandling inte försenas pga. influensa eller misstanke om influensa. Vårdhygieniska riktlinjer för influensa Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting, VLL, som utför undersökning, vård eller

Läs mer

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) Detta PM fokuserar framför allt på de vårdhygieniska riktlinjerna. För ytterligare information var god se Socialstyrelsens Rekommendation

Läs mer

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2014

Hygienkonferens hösten 2014 Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne

Läs mer

VRE - hygienrekommendationer

VRE - hygienrekommendationer Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal

Läs mer

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Handläggning Beta hemolyserande streptokocker grupp A orsakar

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

Mässlingsutbrott i Göteborg

Mässlingsutbrott i Göteborg Mässlingsutbrott i Göteborg december 2017- januari 2018 Smittevernforum 181016 Ingemar Qvarfordt hygienläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Tack till Martina Sansone och Thomas Wahlberg för många bilder

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Utbrott Göteborg December 2017-januari Vårdhygien

Utbrott Göteborg December 2017-januari Vårdhygien Utbrott Göteborg December 2017-januari 2018 Smittsammaste sjukdomarna Virus morbilli Luftsmitta aerosol Luftvägarna - ögonslemhinna Andningsskydd och visir Behandling Symtomatisk Vaccin 82-18 månader -

Läs mer

Mässling PM för handläggning och smittspårning vid utbrott

Mässling PM för handläggning och smittspårning vid utbrott 2017-09-21 1 (6) Smittskyddsläkaren Smitta och smittöverföring Mässling är en virussjukdom och en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen Sjukdomen drabbar bara människor och förekommer inte

Läs mer

Mässling och Kikhosta Finns de?

Mässling och Kikhosta Finns de? Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),

Läs mer

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Enheten för vårdhygien 1 av 7 Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Detta dokument bygger på Socialstyrelsens Rekommendation för handläggning av

Läs mer

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien /

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien / Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien / ID.nr Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2013-03-12

Läs mer

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Sida 1 av 9 141204 Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Patient som söker vård på vårdcentral Den som först träffar patient med plötsligt feberinsjuknande, till exempel sekreterare, ställer

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit

Läs mer

Virushepatiter i primärvården. Smittskyddsdagar 151013-14 Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle

Virushepatiter i primärvården. Smittskyddsdagar 151013-14 Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle Virushepatiter i primärvården Smittskyddsdagar 151013-14 Jens Rapp, Infektionsläkare, Gävle Hepatit C Epidemiologi, smittvägar Globalt: 200 miljoner (iatrogen smitta vanligt) Några 100 i Gävleborg? Ca

Läs mer

Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning

Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning Sida 1 (5) Inledning Tuberkulos orsakas av bakterier tillhörande Mycobacterium tuberculosis komplexet. Sjukdomen ingår i smittskyddslagen bland de s.k. allmänfarliga sjukdomarna och skall anmälas till

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till

Läs mer

Influensa. Fredrik Idving

Influensa. Fredrik Idving Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare

Läs mer

MERS-CoV - Hantering av misstänkta fall vid Södra Älvsborgs Sjukhus

MERS-CoV - Hantering av misstänkta fall vid Södra Älvsborgs Sjukhus 2016-10-04 21525 1 (5) Sammanfattning Rutinen beskriver lokala rutiner vid SÄS med i första hand Folkhälsomyndighetens Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av MERS-CoV, Middle East respiratory

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended

Läs mer

Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smittskyddsenheten 2018-01-12 1 (6) Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av

Läs mer

Vattkoppor eller generaliserad herpes zoster (bältros) - vårdhygieniska rutiner

Vattkoppor eller generaliserad herpes zoster (bältros) - vårdhygieniska rutiner 2014-02-24 10215 1 (5) Vattkoppor eller generaliserad herpes zoster (bältros) - vårdhygieniska rutiner Sammanfattning Varicellaevirus kan spridas via luften vid primärinfektion eller generaliserad herpes

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av

Läs mer

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det

Läs mer

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Update Calici säsong 18/19 Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm FOHM: Calicivirussäsongen 2017-2018 Ovanligt tidig säsongstart - början av oktober och in i maj. Topp med flest antal

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Vård av patient med smittsam tuberkulos Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Tuberkulos är fortfarande en dödlig

Läs mer

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning RIKTLINJE Sida: 1(14) Godkänt: Giltigt t.o.m: 2022-04-15 Ver.nr: 3.0 Dnr: Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning Innehåll CLOSTRIDIUM DIFFICILE... 2 GASTROENTERITER... 3 HEPATIT A... 4 HERPES ZOSTER - BÄLTROS...

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

Tuberkulos-Vad göra?

Tuberkulos-Vad göra? Tuberkulos-Vad göra? Lungkliniken Vem tar hand om patienten? Utreder misstänkt lungtuberkulos, gör en första bedömning kring smittsamhet. Remissinstans för frågeställningar kring latent TBC (LTBI). Infektionskliniken

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit) 1 (6) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Noro/Calicivirus ger upphov till kräkningar/diarréer med akut insjuknande. Smittdosen är c:a 10 viruspartiklar, i diarré finns 10 000 000 partiklar/gram faeces. Inkubationstid:

Läs mer

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Detta handlingsprogram är en reviderad version av dokumentet CHK 2/2005 med samma

Läs mer

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Smittspårning, grundkurs nov 2017 Smittspårning, grundkurs nov 2017 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Smittspårning: Vem? Vad? Hur? Varför? Att ta med hem Smittspårning: Vem? Oftast Du!

Läs mer

Kortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 5

Kortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 5 Kortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 5 1. En 40-årig tidigare väsentligen frisk man söker Dig på akuten p.g.a. blåsbildning till vänster på bröstkorgen sedan 4 dygn. Utslagen smärtar. Han äter inga mediciner.

Läs mer

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 7/1 landar flygplan från Dubai på Arlanda. En 35 årig man med feber och utslag åker till akuten Karolinska

Läs mer

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen

Läs mer

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27 Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Varför städar vi? Minska mängden mikroorganismer i miljön Minska

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit) 1 (9) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Viktiga medicinska behandlingar får inte försenas på grund av konstaterad eller misstänkt norovirusinfektion. Däremot kan man överväga att senarelägga behandlingar

Läs mer

Mässling utbrottshantering och smittspårning

Mässling utbrottshantering och smittspårning Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00012-2015 2015-03-06 Mässling utbrottshantering och smittspårning Bakgrund Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna. Smittan är luftburen med små droppar

Läs mer