Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien /

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien /"

Transkript

1 Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien / ID.nr Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: Kategori: Vård/medicinska riktlinjer, Skapat av: Vårdhygien i Uppsala län Skapat den: Granskad av: Infektionskliniken, Barnsjukhuset Reviderat av: Reviderat den: Innehållsförteckning Symptom och smittsamhet... 2 Immunitet... 2 Handläggning av exponerade... 2 Smittspårning... 2 Diagnostik-misstänkt fall... 2 Serologisk diagnostik... 3 Vårdhygieniska aspekter... 4 Barn med misstänkt mässling... 4 Vuxna med misstänkt mässling... 4 På öppenvårdsmottagning... 4 På akutmottagning... 5 Transporter... 6 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad mässling... 6 Källor... 8 Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 1 av 8

2 Symptom och smittsamhet Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som orsakas av morbillivirus, ett enkelsträngat RNA-virus som tillhör gruppen paramyxovirus. Sjukdomen kan ha ett allvarligt förlopp och kan ge svåra komplikationer för gravida, immunosupprimerade samt barn under ett års ålder. Mässling är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom. Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in via ögat. Mässlingvirus är känsligt för uttorkning och ljus och inaktiveras snabbt utanför kroppen och överlevnadstid i luft eller på ytor är högst två timmar. Mässlingsviruset avdödas snabbt av alkoholbaserade desinfektionsmedel Inkubationstiden är oftast dagar från smittotillfälle till feber, men kan variera från 7 till cirka 20 dagar. Smittsamheten är högst tidigt under den symtomatiska fasen när patienten är viremisk, har feber och tilltagande luftvägssymtom. Smitta kan ske från 4 dygn före debut av utslag till och med 4 dygn efter utslagen uppträtt. Prodromalfasen varar 2 4 dygn där mest framträdande symtom är hög feber och debut av skrällande hosta och konjunktivit. Koplikska fläckar är saltkornsliknande vita utslag på kindslemhinnan som uppträder 1 2 dygn före hudutslagen och kvarstår ytterligare 1 2 dygn därefter. Koplikska fläckar anges vara patognomont för mässlingen. Hudutslagen uppträder efter 2 4 dygns feber och är utbredda och konfluerande. De visat sig ofta första i hårfästet och ansiktet. Inom 2 3 dygn har de makulopapulösa utslagen spridit sig till händer och fötter. Utslagen finns kvar under cirka 5 6 dagar. När de försvinner börjar huden på händer och fötter att fjälla. Andra vanliga symtom är huvudvärk, ljuskänslighet, diarré, illamående och ibland generaliserad lymfkörtelförstoring. Cirka 30 % av personer med mässling drabbas av en eller flera komplikation. Vanliga komplikationer är diarré och bakteriella sekundärinfektioner, såsom pneumoni och otit. Dessa komplikationer ses vanligast hos barn yngre än 5 år eller vuxna > 20 års ålder. Den allvarligaste komplikationen är encefalit som finns beskrivet hos 0,1 %. Immunitet Personer som genomgått mässlingsinfektion eller har erhållit två sprutor mässlingsvaccin räknas som immuna. Handläggning av exponerade För ställningstagande till pre-expositionsprofylax och vaccinering hänvisas till det PM som utgått från Smittskyddsläkaren (PM Handläggning vid exposition av mässlingsvirus). Smittspårning Smittspårning utförs i samarbete med vårdhygien och smittskyddsläkaren. Till nära kontakter räknas hushållskontakter eller motsvarande samt personal som vistats i samma lokal upp till 2 timmar efter att den smittsamma personen lämnat lokalen. Hit räknas även patienter som delat vårdrum med patient som insjuknat i mässling upp till 2 timmar efter att den smittsamma personen lämnat lokalen. Diagnostik-misstänkt fall Kontakta viruslaboratoriet tel eller dagtid, vardagar för akutsvar. Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 2 av 8

3 Serologisk diagnostik Serumprov för analys av IgM- och IgG-antikroppar mot mässling ska tas omgående. Begär akutsvar under medicinsk information. Cosmic RoS fliken Mikrobiologi Välj Antikroppspåvisning (Serologi) under Grupper/Paket. Välj provmaterial Serum, undersökning Virusserologi och analys Morbilli IgM- och IgGantikroppar. Ange insjuknandedatum, expositionsdatum och frågeställning under medicinsk information. Pappersremiss, Mikrobiologi 2, finns vid behov att skriva ut på Blodprov tas i vaccuum-rör utan tillsats (med röd propp), 5-10 ml för vuxna, barn minst ett microtainer-rör. PCR diagnostik Molekylär diagnostik (PCR): nasopharynxsekret i första hand, för analys av Morbillivirus RNA (PCR). Även Urin och EDTA-blod kan övervägas. För de första fallen ska man även begära subtypning av virus (vid Smittskyddsinstitutet) av epidemiologiska skäl. Detta görs med samma provmaterial som för Morbillivirus RNA (PCR). Cosmic RoS fliken Mikrobiologi Välj Skickeprover under Grupper/Paket. Välj provmaterial Prov ej angivet (Skickeprov) Morbillivirus RNA (PCR). Ange insjuknandedatum, expositionsdatum och frågeställning under Medicinsk information. Ange det provmaterial som är taget (NPH, urin eller hepariniserat blod). Provet skickas vidare till Karolinska sjukhuset i Solna som utför analysen. Papperssvar går ut till beställaren. Pappersremiss, Mikrobiologi 2, finns vid behov att skriva ut på Ange insjuknandedatum, expositionsdatum och frågeställning. Ange provmaterial (NPH, urin eller hepariniserat blod). Ange analys PCR mot Morbillivirus. Provet skickas vidare till Karolinska sjukhuset i Solna som utför analysen. Betalningsansvaret åligger den enhet där provet tas. Akuta analyser fredag em till söndag fm När behov av akut analys uppstår rekommenderas kontakt med virolog, tel Tillgänglighet av analysen beror av säsong och även tillgänglighet på externa lab. Rådgivning För ytterligare information om provtagning, vardagar ,45, kontakta expeditionen på klinisk mikrobiologi på , alternativt jourhavande virolog, Jourhavande läkare/mikrobiolog kontaktas lö-sö kl Specialistläkare i virologi kontaktas endast i undantagsfall under jourtid, udda veckonummer, kl på Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 3 av 8

4 Vårdhygieniska aspekter Smittvägen sker via luft och kontakt med sekret från den sjuke. Det krävs en mycket liten mängd virus för att bli smittad om man saknar immunitet. När en sjuk individ lämnat rummet kvarstår risk för luftburen smitta upp till två timmar. Endast personal med immunitet kan vårda patienter med misstänkt eller säkerställd mässling. Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner: Hälso- och sjukvårdspersonal ska vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter tillämpa basala hygienrutiner enligt SOSFS 2007:19. Barn med misstänkt mässling Hemläkarjouren gör hembesök vid misstanke om mässling och tar ställning till om akut sjukhusbedömning behövs. Kontakt tas med barnakuten som dirigerar om patienten till isoleringsrum på infektionsmottagningen för bedömning av barnläkare. Då infektionsmottagningen är stängd mellan krävs att sjuksköterska från barnsjukhuset medföljer patienten. Vuxna med misstänkt mässling Hemläkarjouren gör hembesök vid misstanke om mässling och dirigerar vid behov till isoleringsrum på infektionsmottagningen för bedömning av infektionsjouren. Då infektionsmottagningen är stängd mellan krävs att personal från akutmottagningen medföljer patienten. Om provtagning krävs bör det kunna ske följande dag hänvisar till hemläkarjouren. Om patienten söker akut på sjukhuset eller ringer kan telefonkontakt tas med hemläkarjouren för besök. Tel nr På öppenvårdsmottagning Rutiner ska finnas för bedömning av patienter med utslag som söker vård på öppenvårdsmottagningar. Vid misstänkt mässling rekommenderas bedömning i patientens hem av personal med immunitet på grund av luftburen smitta. Bedömning kan också ske på öppenvårdsmottagning i lokal anpassat för luftburen smitta med direktingång till undersökningsrummet. Patient med misstänkt mässling ska ej sitta i väntrum eller vistas på mottagningen. Personal ska tillämpa basala hygienrutiner. Individer som exponerats för mässling och som insjuknar i feber ca dagar efter exponeringen ska ej söka vård på öppenvårdsmottagning. De bör inskränka sina kontakter med andra personer i omgivningen till ett minimum. Individer med symtom på mässling ska hänvisas till infektionskliniken efter telefonkontakt. Vid allvarliga symtom kontaktas akutmottagning, barn- eller infektionsklinik. Transport till nästa vårdgivare utförs av person med immunitet. Förefaller patienten opåverkad är resa i egen bil att föredra. Rengöring och desinfektion efter att patienten lämnat undersökningsrummet Rummet ska stå oanvänt i minst 120 minuter (två timmar) innan det kan användas till nästa patient. Spill och stänk på ytor desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengöringseffekt (M-Ytdes). Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 4 av 8

5 Ytor som vidrörts t.ex. undersökningsbrits, dörrhandtag och kranar rengörs och desinfekteras (M-Ytdes). Medicinteknisk utrustning som använts t.ex. saturationsmätare, inhalationsutrustning, blodtrycksmanschett och stetoskop rengörs och desinfekteras (M-Ytdes). Golv i undersökningsrum rengörs och städas som vanligt. På akutmottagning Rutiner ska finnas för bedömning av patienter med utslag som söker vård på akutmottagning. Vid misstänkt mässling rekommenderas bedömning i lokal anpassat för luftburen smitta med direktingång till undersökningsrummet. Dessa lokaler finns ej på Akademiska sjukhuset, Barnsjukhuset eller Lasarettet i Enköpings akutmottagningar. Därför hänvisas bedömning av patient till infektionsmottagningen eller utomhus. Patient med misstänkt mässling ska ej sitta i väntrum eller vistas på mottagningen. Personal ska tillämpa basala hygienrutiner. Individer som exponerats för mässling och som insjuknar i feber ca dagar efter exponeringen ska ej söka vård på akutmottagning. De ska hänvisas till infektionskliniken efter telefonkontakt. Transport till nästa vårdgivare utförs av person med immunitet. Transport sker bäst utomhus. Rengöring och desinfektion efter att patienten lämnat undersökningsrummet vilket rum? Rummet ska stå oanvänt i minst 120 min (två timmar) innan det kan användas till nästa patient. Spill och stänk på ytor desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengöringseffekt (M-Ytdes). Ytor som vidrörts t.ex. undersökningsbrits, dörrhandtag och kranar rengörs och desinfekteras (M-Ytdes). Medicinteknisk utrustning som använts t.ex. saturationsmätare, inhalationsutrustning, blodtrycksmanschett och stetoskop rengörs och desinfekteras (M- Ytdes). Golv i undersökningsrum rengörs och städas som vanligt. Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 5 av 8

6 Transporter Ambulanstransporter Transport av patient med misstänkt eller konstaterad mässling utförs av personal med immunitet. Luckan mellan förarhytt och patientutrymme bör vara stängd. Anhörig med immunitet kan sitta i förarhytten. Ambulanspersonal ska tillämpa basala hygienrutiner. Ambulansen rengörs enligt lokal rutin för smittsam patient. Transport inom sjukhus Informera mottagande enhet om risk för luftburen smitta i god tid innan patienten skickas. Transport av patient med misstänkt eller konstaterad mässling utförs av personal med immunitet. Transportern sker bäst utomhus. Transportpersonal ska tillämpa basala hygienrutiner. Vård av patient med misstänkt eller konstaterad mässling Endast personal med immunitet kan vårda patienter med misstänkt eller säkerställd mässling. Gravid personal ska inte vårda patienter med mässling Patienter (oavsett ålder) vårdas på isoleringsrum på infektionskliniken så länge smittsamhet föreligger. Smittsamhet avgörs av behandlande läkare. Patienter (oavsett ålder) med behov av intensivvård vårdas på isoleringsrum (enkelrum med ventilerad sluss) på intensivvårdsavdelning så länge smittsamhet föreligger. Smittsamhet avgörs av behandlande läkare. Misstänkt eller verifierad smitta med mässling får aldrig försena eller hindra nödvändiga undersökningar, behandlingar eller operativa ingrepp. Informera patienten om god handhygien efter toalettbesök och före måltider. Besökare Avråds så länge smittsamhet föreligger. Besökare informeras om god handhygien och mässlingssymptom. Besökare har ej tillträde till någon annan lokal på avdelningen än patientens vårdrum. Undersökning och behandling utanför vårdavdelningen, t ex röntgenavdelningar Undersökningar och behandlingar (lungröntgen, EKG etc) ska om möjligt utföras i vårdrummet. Om detta ej är möjligt ska mottagande enhet informeras om risk för luftburen smitta i god tid innan patienten skickas. Mottagande enhet kan behöva tid att evakuera patienter och personal som saknar immunitet. Informera inre transport vid beställning av transport. Endast personal med immunitet kan undersöka och behandla patienter med misstänkt eller säkerställd mässling. Personal som inte är säkert immuna mot mässling ska inte befinna sig i samma lokal som den mässlingssmittade. Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 6 av 8

7 Undersökningsrummet ska stå oanvänt i minst 120 min (två timmar) innan det kan användas till nästa patient. Spill och stänk på ytor desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengöringseffekt (M-Ytdes). Ytor som vidrörts t.ex. undersökningsbrits, dörrhandtag och knappar rengörs och desinfekteras (M-Ytdes). Medicinteknisk utrustning som använts t.ex. röntgenutrustning, blodtrycksmanschett och stetoskop rengörs och desinfekteras (M-Ytdes). Tvätt Tvätt som kraftigt förorenats med biologiskt material t.ex. urin, avföring, blod, sårsekret mm hanteras som smittförande (Smittförande tvätt) Övrig tvätt hanteras som vanligt. Tvättsäcken ska vara rumsbunden. Oanvänd tvätt som förvarats inne hos patient eller i sluss skickas till tvätt när patienten skrivs ut. Avfall Avfall hanteras som vanligt hushållsavfall. Avfallspåsen tillsluts i vårdrummet och läggs i avfallssäcken i desinfektionsrummet. Avfallssäcken ska vara rumsbunden. Desinfektion av flergångsartiklar Värmedesinfektion i disk- eller spoldesinfektor är den bästa metoden att rengöra och desinfektera flergångsartiklar. I andra hand väljs kemisk desinfektion till exempel M-Ytdes. Medicinteknisk utrustning t.ex. saturationsmätare, inhalationsutrustning, blodtrycksmanschett, stetoskop och leksaker bör vara patientbundna. Innan användning till andra patienter ska utrustningen rengöras och desinfekteras enligt tillverkarens anvisning. Hjälpmedel t.ex. specialmadrass, kilkuddar, rullstolar bör vara patientbundna. Innan användning till andra patienter ska utrustningen rengöras och desinfekteras enligt tillverkarens anvisning. Ta inte in mer material än nödvändigt i förrum/sluss eller vårdrum. Överblivet engångsmaterial som förvarats på öppna hyllor kasseras när patienten skrivs ut. Daglig rengöring och desinfektion av ytor Spill och stänk på ytor punktdesinfekteras omgående med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengöringseffekt (M-Ytdes). Ytor och föremål i vårdrum rengörs och desinfektera dagligen (M-Ytdes). Daglig rengöring och desinfektion av hygienutrymmen och golv Endast personal med immunitet kan utföra städning hos patient med misstänkt eller säkerställd mässling. Utöver daglig städning enligt städhandoken ska handfat och tagställen t.ex. kranar, dörrhandtag, lysknappar, toalettpappershållare rengöras och desinfekteras med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel (M-Ytdes). Toalettstolens spolknapp och sittring ska mekaniskt bearbetas med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel, till exempel M-Ytdes. OBS! Använd separat torkduk till toalettstolen. Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 7 av 8

8 Golven rengörs med allrengöringsmedel som vanligt. Rumsbunden engångs golvmopp rekommenderas. Handläggning av misstänkt mässling hos personal gäller även städpersonal, se ovan. Slutstädning Endast personal med immunitet kan utföra slutstädning efter patient med misstänkt eller säkerställd mässling. Avtorkningsbar madrass och kudde desinfekteras med M-Ytdes. Grovt förorenad madrass och kudde som ej går att tvätta kasseras. Tvättbar kudde skickas till tvätt. Ytor och tagställen t.ex. sängbord, sänglampa, manöverdosa, handtag och kranar i vårdrum och hygienutrymme desinfekteras. Överblivet engångsmaterial som förvarats på öppna hyllor kasseras Flergångsartiklar desinfekteras. Rummet ska stå oanvänt i minst 120 min (två timmar) innan det kan användas till nästa patient. Utskrivning Utskrivning till hemmet är att föredra av epidemiologiska skäl. Behandlande läkare avgör om patienten kan flyttas till andra vårdgivare. Vårdgivaren ska i förväg underrättas och informeras om smittsam patient. Behandlande läkare är ansvarig för att detta sker. Vid behov kontaktas vårdhygien. Källor Socialstyrelsen Smittskyddsenheten i Uppsala län Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 8 av 8

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus 2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska

Läs mer

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré. Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt

Läs mer

Mässling utbrottshantering och smittspårning

Mässling utbrottshantering och smittspårning Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00012-2015 2015-03-06 Mässling utbrottshantering och smittspårning Bakgrund Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna. Smittan är luftburen med små droppar

Läs mer

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) Detta PM fokuserar framför allt på de vårdhygieniska riktlinjerna. För ytterligare information var god se Socialstyrelsens Rekommendation

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

A.1 Falldefinition enl SMI

A.1 Falldefinition enl SMI 1 (5) Titel Handlingsplan för omhändertagande av patient med misstänkt eller sannolik SARS (severe acute respiratory syndrome) Dokumenttyp Datum Lokal handlingsplan 2003-03-22 Utfärdare Kommentar Ann-Christine

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Är du immun mot mässling? 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte Vilka områden i världen är drabbade 1. Afrika 2. Afrika och Asien

Läs mer

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Detta handlingsprogram är en reviderad version av dokumentet CHK 2/2005 med samma

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar Dokumentets Titel Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annika Blomkvist Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori:

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Ebola - Vårdhygienisk riktlinje vid omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter

Ebola - Vårdhygienisk riktlinje vid omhändertagande av misstänkt ebolasmittade patienter Sida 1(12) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2016-05-11 2014-11-11 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis Bitr.smittskyddsläkare Det svenska allmänna barnvaccinationsprogrammet 3,5,12 månader: Difteri, polio, tetanus, Hib, kikhosta, Pneumokocker. I SLL även Hepatit

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Hantering på KUL av prov från patient med misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral hemorrhagisk feber (VHF)

Hantering på KUL av prov från patient med misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral hemorrhagisk feber (VHF) 1(5) Klinisk mikrobiologi misstänkt eller säkerställd Ebola eller annan viral Inledning... 1 Omhändertagande av patient... 1 Diagnostik... 1 Om prov ändå kommer till KUL... 2 Destruktion av prov... 2 Skyddsutrustning

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG 2012-11-06 14. Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C.

Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C. Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Legionella i vatten inom sjukhus Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Vårdrutin

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer

Luftvägsinfektioner Influensa VRI - pneumoni TBC Legionella Vattkoppor. Birgitta Perälä Hygiensjuksköterska maj 2013

Luftvägsinfektioner Influensa VRI - pneumoni TBC Legionella Vattkoppor. Birgitta Perälä Hygiensjuksköterska maj 2013 Luftvägsinfektioner Influensa VRI - pneumoni TBC Legionella Vattkoppor Birgitta Perälä Hygiensjuksköterska maj 2013 Influensa Droppsmitta Indirekt och direkt kontaktsmitta Luftburen smitta måste beaktas,

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Gäller from 2009-09-01 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Eva-Karin Stenberg och Maria Claes HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Halmstads Kommun

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Smittskyddsmöte 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Hälsoundersökning 30 maj 2011 Ing-Marie Einemo smittskyddssjuksköterska Hälso- och sjukvård för asylsökande i Sverige Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Lag

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Publicerat för enhet: NU gemensamt Version: 2

Publicerat för enhet: NU gemensamt Version: 2 Publicerat för enhet: NU gemensamt Version: 2 Innehållsansvarig: Aino Kempe, Hygiensköt/ass, Vårdhygien (ainke); Bert Ove Larsson, Verksamhetschef, Giltig från: 2014-10-22 Infektionsklinik läkare (beola);

Läs mer

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Vankomycinresistenta Enterokocker Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Daniel Heimer, hygienöverläkare Eva Edberg, hygiensjuksköterska 1 Monet - Water Lillies 2 Superbakterie på Centrallasarettet 3 Invasiva

Läs mer

Luftburen smitta. Hygienombudsutbildning December 2014. Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare. Smittskydd Värmland

Luftburen smitta. Hygienombudsutbildning December 2014. Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare. Smittskydd Värmland Luftburen smitta Hygienombudsutbildning December 2014 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare Rädsla smittar! Smittvägar - Luftburen smitta - Kontaktsmitta (tarmsmitta, hudbakterier, luftvägsvirus,

Läs mer

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel

Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel - praktiska råd för personal inom hjälpmedelsverksamheten Elisabeth Eriksson och Torbjörn Wallin i samarbete med Karin Medin Hjälpmedelsinstitutet

Läs mer

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö RoD

Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö RoD Inbjudan Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö RoD Riktlinjer och rekommendationer riktade till personal inom hälso- och sjukvård samt särskilda boendeformer Sida 0 (19) Dokumentets syfte Avsikten

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Rutin för lokalvård Rättspsykiatriska regionkliniken

Rutin för lokalvård Rättspsykiatriska regionkliniken Utarbetad av: Ledningsgrupp lokalvården och vårdhygien Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso-och sjukvårdsdirektör Giltig från: 2015-02-02 Rutin för lokalvård Rättspsykiatriska regionkliniken Lokala

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Rengöra och städa Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Vårdgivarnas arbete med vårdhygien Nationell verksamhetstillsyn 2011 Socialstyrelsen Syfte granska vårdgivarnas centrala direktiv för

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du?

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du? Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB). KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig

Läs mer

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv) Dnr: 10267.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Smittskydd Värmland 2013-08-26

Läs mer

Vårdhygienska aspekter

Vårdhygienska aspekter Sidan 1 (18) September 2015 Vårdhygienska aspekter - för mottagningsverksamhet för vårdvalsområden inom somatisk specialistvård Lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Avrop av jourläkarbilar

Avrop av jourläkarbilar Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) - Handlingsprogram för vård- och omsorg i Höganäs kommun

Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) - Handlingsprogram för vård- och omsorg i Höganäs kommun HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 070124 12:3 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) - Handlingsprogram för vård- och omsorg i Höganäs kommun Detta dokument är avsett

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningar och postoperativa enheter är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet med patienter med

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer