Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning

Transkript

1 Sida 1 (5) Inledning Tuberkulos orsakas av bakterier tillhörande Mycobacterium tuberculosis komplexet. Sjukdomen ingår i smittskyddslagen bland de s.k. allmänfarliga sjukdomarna och skall anmälas till smittskyddsläkaren. Nedanstående rekommendationer avser vård av patienter med konstaterad eller smittsam tuberkulossjukdom. Rekommenderade förhållningsätt får aldrig äventyra en adekvat vård av patienten. Smittöverföring Tuberkulos är huvudsakligen en luftburen smitta och sprids från en smittsam patient via små droppkärnor (<5 µm) som bildas i samband med t.ex. hosta. För att smittöverföring ska ske krävs vanligtvis nära och långvarig kontakt med en smittsam person. Smitta sprids normalt inte via kläder, sängkläder och föremål. Långt ifrån alla som smittas med tuberkelbakterier utvecklar sjukdom. Man räknar med att drygt 5 % av vuxna som smittats utvecklar aktiv tuberkulos inom två år. Övriga 95 % räknas som latent infekterade med cirka 5 % risk för att utveckla aktiv sjukdom under sin livstid. Smittsamhet Patienter med larynx- och/eller lungtuberkulos där tuberkelbakterier kan påvisas i prov från sputum, BAL eller VSK vid mikroskopering (s.k. positiv direktmikroskopi ) och/eller med fynd av kavern på lungröntgen skall betraktas som potentiellt höggradigt smittsamma (gäller ej liten kavern endast synlig med CT-undersökning). Patienter med larynx- eller lungtuberkulos där direktmikroskopier av sputumprover eller BAL är negativa men PCR/odling är positivt betraktas som låggradigt smittsamma. Dock ska samma vårdrutiner tillämpas som för patienter med positiv direktmikroskopi. Efter insatt adekvat behandling minskar bakteriemängden i luftvägssekret och smittsamheten avtar inom de första veckorna efter behandlingsstart. Två veckor efter insatt adekvat behandling och klinisk förbättring kan man vid lungtuberkulos vanligen räkna med att smittsamheten upphör. Vid lungtuberkulos utan kavern och med tre negativa direktmikroskopier (tagna med 8-24 timmars intervall och minst ett morgonprov) bedöms smittsamheten som låg.

2 Sida 2 (5) Vid behandling av multiresistent tuberkulos (resistens mot minst isoniazid och rifampicin) bör patienten betraktas som potentiellt smittsam till dess att representativa sputumprover är upprepat negativa i direktmikroskopi samt odling/(pcr) och en klar klinisk förbättring skett. Det rekommenderas två negativa prover med en månads mellanrum innan patienten smittfriförklaras. Kvartalsvis provtagning rekommenderas sedan under återstoden av behandlingstiden. Hos patienter med extrapulmonell tuberkulos utan samtidig lungtuberkulos föreligger inte luftburen smitta. Dock ska vårdpersonal vid åtgärder som medför risk för aerosolbildning, t.ex. skötsel och genomspolning av dränage och fistlar från tuberkulösa abscesser, använda andningsskydd (skyddsklass FFP3). Vid riktad utredning av lungtuberkulos skall patienten i normalfallet betraktas som potentiellt smittsam till dess att tre representativa sputumprover (tagna med 8-24 timmars intervall och minst ett morgonprov) utfallit negativa i direktmikroskopi och PCR. (Vid låg klinisk misstanke på tuberkulos kan två negativa sputumprover vara tillräckligt för avisolering.) Med detta förfarande kan potentiellt smittsam tuberkulos uteslutas och isoleringskraven upphävas inom loppet av ett par dagar. Vårdrutiner Begränsa antalet personal som vårdar en smittsam tuberkulospatient. Vårdpersonalen bör vara friska och BCG vaccinerade och ha vana vid vård av patienter med smittsamma sjukdomar. Personalen bör dessutom ha kunskap om tuberkulossjukdomen, smittämnet och dess spridningsvägar. Gravida kvinnor eller personer med sjukdom som nedsätter immunförsvaret bör undvika exposition för patient med känd eller smittsam tuberkulos. Angående andningsskydd, se under Vårdrutiner. Patient med tuberkulos bör vårdas på avdelning med god kunskap om tuberkulos, t.ex. på infektionsklinik eller lungklinik. Patienter med eller konstaterad smittsam tuberkulos skall vårdas på isoleringsrum på infektionsklinik. Isoleringsrummet ska ha sluss och kontrollerad undertrycksventilation. Ventilationen ska vara skild från andra rum på avdelningen. Personal som vårdar patienten ska använda ett andningsskydd (skyddsklass FFP3) och i övrigt tillämpa basala hygienrutiner. Andningsskyddet är en personlig engångsartikel som inte ska återanvändas. Händerna ska desinfekteras efter att andningsskyddet tagits av. Arbetsgivaren ansvarar för att personalen är utbildade i och väl förtrogna med handhavandet av andningsskydd.

3 Sida 3 (5) Vid provtagning för tuberkulos genom inducerade sputa eller ventrikelsköljning skall detta utföras i isoleringsrum med undertrycksventilation och personal ska bära andningsskydd enligt ovan. Vistelse utanför vårdrum Smittsam tuberkulospatienten ska inte lämna vårdrummet för annat än undersökningar och behandlingar som måste utföras (utomhusvistelse i anslutning till vårdrummet går bra). Vid undersökning eller annan påkallad medicinsk åtgärd utanför vårdrummet, exempelvis röntgenundersökning, ska andra patienter inte exponeras. Tuberkulospatienten ska därför inte vänta i gemensamt väntrum och personal på mottagande enhet ska vara informerade om att patienten är smittsam. Patienten ska uppmanas att hosta i medförd pappersnäsduk för att förhindra droppspridning. Näsduken ska sedan läggas i medhavd avfallspåse. Att sätta munskydd på patienten kan övervägas vid svårigheter att använda näsduken. Transportpersonal och andra som anlitas skall informeras om smittsamheten och vidta lämpliga skyddsåtgärder (se Personalinformation nedan och/eller kontakta Vårdhygien vid tveksamhet). I regel krävs inte andningsskydd för transportpersonal. Vid ambulanstransport av smittsam/ smittsam tuberkulospatient skall fönstret mellan vårdutrymmet och förarhytt vara stängt och vårdande personal ska använda andningsskydd. Patienten förses med engångsnäsdukar att hosta i och en plastpåse att lägga dessa i. Dödsfall och obduktion När en död person med eller säkerhetställd tuberkulos ska tas omhand av t.ex. begravningsentreprenör eller obducerande personal ska godkända andningsskydd, skyddskläder och handskar användas. Skriftliga detaljinstruktioner för detta skall finnas utformade på obducerande enheter. Bronkoskopi Patienter utan hosta utreds företrädelsevis med inducerade sputa och/eller ventrikelsköljning (se ovan). Bronkoskopi skall i görligaste mån undvikas vid utredning av eller konstaterad tuberkulossjukdom. Dock skall skriftliga instruktioner om skyddsrutiner vid bronkoskopi av patient med eller konstaterad tuberkulossjukdom finnas tillgängliga och tillämpas i de fall när undersökningen bedömts medicinskt starkt motiverad.

4 Sida 4 (5) Patientinformation Patienten skall informeras och undervisas i smittförebyggande åtgärder t.ex. att täcka munnen vid hosta. Patienten ska hosta i engångsnäsduk samt lägga använda näsdukar i en plastpåse. Handdesinfektion ska göras efter att näsduken använts och lagts i plastpåse. Måltider Smittsam tuberkulospatient serveras mat inne på vårdrummet. Matservisen diskas efter användning i vanlig diskmaskin. Tvätt Smutstvätt som kontaminerats med luftvägssekret eller annat smittsamt material hanteras som risktvätt. Övrig tvätt hanteras som vanlig tvätt. Tvättsäcken ska förslutas på rummet. Avfall Allt avfall från smittsam patient hanteras som smittförande avfall. Besökare Begränsa antalet besök till patienten och avstyr att små barn och i övrigt infektionskänsliga personer besöker den smittsamma patienten. Besökare skall informeras om smittskyddsåtgärderna i samband med besök. Anhöriga som haft nära kontakt med patienten före vårdtiden såsom föräldrar till små barn behöver i regel inte bära andningsskydd vid besök på vårdrummet (multiresistent tuberkulos utgör undantag). Övriga besökare ska använda andningsskydd. Städning Städpersonal ska känna till isoleringsrutiner och hur man korrekt använder ett andningsskydd (skyddsklass FFP3). Vid städning och vid vistelse i vårdrummet hos smittsam tuberkulospatient ska städpersonal använda andningsskydd. Punktdesinfektion - Luftvägssekret och spill av annat infektiöst material torkas upp direkt med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensider eller med annat rekommenderat desinfektionsmedel. (Se lokal anvisning). Noggrann mekanisk rengöring är viktig.

5 Sida 5 (5) Daglig städning utförs med rengöringsmedel på golv. Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider till övriga ytor. Slutstädning utförs med rengöringsmedel på golv. Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider till övriga ytor. Desinfektion av materiel Värmedesinfektion av kontaminerad utrustning är att föredra. Kemisk desinfektion kan användas för särskilt känslig utrustning (se lokal anvisning). Särskild uppmärksamhet ges åt: - Instrument som används vid tuberkulos-provtagning. - Inhalationsutrustning, respiratorer, anestesiapparatur, endoskop. Personal och patienter som utsatts för smittrisk När det finns skäl att misstänka att personal och/eller patienter har utsatts för smittorisk från en patient med smittsam tuberkulos skall Vårdhygien kontaktas. Vårdhygien, tillsammans med tuberkulosansvarig personal vid Infektionsklinik eller Lungklinik samt ansvariga på aktuell vårdavdelning ansvarar för att en smittspårning inleds. En förteckning över patienter och personal som bedöms ha utsatts för smittorisk upprättas och ligger till grund för vilka som eventuellt skall utredas vidare. Vid denna bedömning tas hänsyn till ett flertal faktorer, såsom sammanlagd tid som spenderats med indexpatient, typ av kontakter, indexpatientens smittsamhet samt eventuella riskfaktorer för tuberkulossjukdom hos den exponerade. Generellt kan sägas att det vanligtvis krävs nära och långvarig kontakt med smittsam tuberkulospatient för att smittorisk ska föreligga. Smittspårningen i indexpatientens hemmiljö, som sköts av Infektionsklinik eller Lungdispensär, kan ge viktig information om patientens eventuella smittsamhet. Bilagor att användas som hjälpmedel vid smittspårning avseende tuberkulos inom vården kommer att bifogas inom kort. Litteratur: Tuberkulos- Vägledning för sjukvårdspersonal. Socialstyrelsen Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Socialstyrelsen Guidelines for Preventing the Transmission of Mycobacterium tuberculosis in Health-Care Settings, CDC 2005 Smittskyddslag (2004:168)