Vad händer efter. Bergskraft 11 13? Bergskraft Reservera september för Bergskraft! I detta nummer

Transkript

1 Juni 2013 Nyhetsbrev Bergskraft I detta nummer Bergskraft och framtiden Möten i september Vad händer efter. Bergskraft 11 13? Gruvnytt Rätt utbildad på rätt plats Fynd av gamla borrkärnor Lyckat miljömöte i Riddarhyttan Forskningsnytt: Ung miljöforskning Injekteringsmetoden Knutsbergsstiftelsen på besök Euromines besöker Bergskraft Bergskraft och Kulturglimtar Ansvarig utgivare: Stefan Sädbom Bergskraft Bergslagen stefan.sadbom@bergskraft.se Redaktör: Weine Ahlstrand weine.ahlstrand@gmail.com Bergskrafts verksamhet är viktig för regionens tillväxtmöjlighet. Nu söks stöd för en fortsättning. Med anledning av att Bergskraft upphör vid årsskiftet söker Ljusnarsbergs kommun stöd för att på olika sätt fortsätta verksamheten med att utveckla bergsbruket i Bergslagen. Flera viktiga aktörer stöttar kommunen i detta arbete. Reservera september för Bergskraft! Bakgrund: Bergskraft är ett regionalfondsprojekt med finansiering till och med Flera utvärderingar visar tydligt att verksamheten är unik och att den är viktig för regionens tillväxtmöjligheter inom bergsbruk. De positiva resultaten av åtta års verksamhet sätts dock på spel när finansieringen upphör. En fortsatt verksamhet ska bland annat bidra till genomförandet av den nya svenska mineralstrategin i Bergslagen och södra Sverige. Det arbete som pågår inom ramen för dagens Bergskraft ska fortgå och vidareutvecklas. forts sid 2 Vi kommer att arrangera möten runt aktuella Bergsbruksteman och eventuellt anordna exkusioner dessa dagar. Mer information kommer efter semesteruppehållet.

2 Basverksamheten indelas i tre delar; Bergsbruk, Miljöteknik och metoder och Bergsbrukssamhällets utveckling. Verksamheten ska vara en opartisk och samordnande aktör för bergsbruket i Bergslagen och planeras runt visionen Hållbar tillväxt i Bergslagen inom bergsbruk och relaterad miljöteknik och med målet Bergsbruket är den ekonomiska motorn i Bergslagen år Framtidsverkstad Verksamhetsplanerna är till viss del en följd av en framtidsverkstad som bergskraft arrangerade i Kopparberg tidigare i år. Temat var Hållbart bergsbruk i Bergslagen: från lokalt till globalt perspektiv. Under framtidsverkstaden gjordes ett antal presentationer, samt två workshops där deltagarna i grupper diskuterade Bergskrafts verksamhet och inriktning. Teman som diskuterades var: Etablering och utveckling av bergsbruk. Utveckling av lokalt och regionalt näringsliv. Forskning och utveckling. Samhällsnytta. I en annan del av framtidsverkstaden diskuterades just Bergskrafts framtid och vilka delar som är mest relevanta att arbeta med. I en rapport från projektet följeforskare konstaterar man bland annat att: Bergskraft har en komplexitet och bredd som gör att det kan vara svårt att förstå hela omfattningen av verksamheten. Vid etablering och utveckling av bergsbruk framgår tydligt att prospekteringsservicen och WeBerGis är mycket viktig och värdefull. Med en säker och långsiktig finansiering, gärna i samarbete med SGU, kan mer fokus läggas på utvecklingsfrågor. Under framtidsverkstaden medverkade representanter från bl a Bergskraft, projektägaren, kommunerna i norra länsdelen, Regionförbundet Örebro, Region Dalarna, Länsstyrelsen Västmanland, Tillväxtverket, SGU, SveMin och Arbetsförmedlingen. Oberoende av kommunens insatser för en fortsatt verksamhet så finns också Bergskraft Bergslagen Ekonomisk förening med dess två dotterbolag som en garant för att resultat, kärnfunktion och kärnorganisation kan bevaras och åter aktiveras i framtida projekt. Gruvnytt Foto: Atlas Copco. Under våren har två nya bearbetningskoncessioner beviljats i vårt område, Grängesberg och Norra Kärr vid Gränna. Här följer lite senaste nytt runt gruvnäringen. Grängesberg Grängesbergs Iron har erhållit Bergstatens tillstånd för brytning av järnmalmsfyndigheten i Grängesberg. Beslutet om bearbetningskoncession är ett stort steg mot att åter öppna gruvan. Ett efterlängtat och viktigt tillstånd. Återstarten blir ett av de största industriprojekten i landet och innebär ett betydande och långsiktigt bidrag till Sveriges näringsliv, menar bolagets ledning. Nu går arbetet vidare med att förbereda en ansökan om miljötillstånd för verksamheten, liksom en omfattande slutlig förstudie. Driften planeras vara igång i slutet av Blötberget och Håksberg Gruvbolaget Nordic Iron verkar för att återuppta och utveckla produktionen av järnmalm i Blötberget och Håksberg som tillsammans bildar Ludvika gruvor i södra Dalarna. Tidigare var målet att återuppta gruvstarten i de båda gruvorna till Men i en avsiktsförklaring från april i år framgår att bolaget planerar för att tidigarelägga produktionsstarten i Blötbergsgruvan till andra halvåret Att kunna planera för en gruvstart i Blötberget, och avsättning för produkter så tidigt som nästa år, är synnerligen bra för bolagets stegvisa utveckling. Det kommer även att på ett betydande sätt bidra till uppstarten av Ludvika Gruvor, och till målsättningen att nå en produktionstakt på 4,4 miljoner ton per år i slutet av 2018, säger Christer Lindqvist, VD för Nordic Iron Ore. Håkansboda och Tvistbo I december 2012 ansökte Kopparberg Mineral om bearbetningskoncession för Håkansbodaförekomsten. I slutet av februari avslog

3 Bergsstaten ansökan med motiveringen att koncessionsområdet ligger inom skyddszonen för Lovisagruvans bearbetningskoncession. Kopparberg Mineral håller inte med om detta och har i sin tur överklagat Bergstatens beslut till Näringsdepartementet. Kopparberg Mineral styr nu delvis om verksamheten och lägger ökat fokus på Tvistboförekomsten, där fördjupade undersökningar av mineraltillgångarna nu pågår. Här handlar det om zink-blyförekomster, men fyndigheten innehåller även koppar, silver och mangan. Dannemora Gruvan återinvigdes sommaren Nu finns produktionsstatistik för det gångna året: bruten råmalm ton järnmalmsprodukt skeppades till kund. 78 anställda vid årsskiftet (varav 30 procent kvinnor). Omsättning 137,3 miljoner kronor. Produktionen beräknas nå 1,5 miljoner ton i år och på längre sikt är visionen 5 miljoner ton per år. Gruvan och logistiken har fungerat ungefär som planerat, medan vi haft en del problem i sovringsverket, sammanfattar Dannemora Minerals nya VD och koncernchef Ralf Nordén. Lovisagruvan Produktionen har utvecklats successivt, och 2012 blev ett rekordår med ton levererad malm. Produktionstakten är för närvarande ca ton per månad. Sala TM Resources AB fortsätter borrningarna under Sala Silvergruva där betydande zink-bly-silvermineraliseringar har identifierats. Bergstaten har efter ansökan beviljat förlängt undersökningstillstånd med ett år, till och med 12 april Granmuren Nickelfyndigheten vid Granmuren utanför Sala har visat sig vara omfattande och ha hög potential. Drake Resources styr därför om huvuddelen av sina pågående prospekteringar dit. Zinkgruvan Brytningen av zink, bly, koppar och silver vid Sveriges sydligaste underjordsgruva löper på enligt planerna. Under kvartal Q1 bröts ton zink-blymalm och ton kopparmalm. Gränna Nämnas bör också prospekteringarna vid Norra Kärr, Gränna, även om det ligger lite utanför Bergslagen. Här handlar det om de lovande fynden av så kallade REE (rare earth elements/sällsynta jordartsmetaller). Under våren fick det kanadensiska bolaget Tasman Metals Ltd sin ansökan om bearbetningskoncession beviljad av Bergstaten. Rätt utbildad på rätt plats strategi för kompetensförsörjning tas fram Vid Bergskrafts kompetensförsörjningsgrupps möte i maj diskuterades behovet av en kompetensförsörjningsstrategi för gruvnäringen i Bergslagen. Beslut togs även om att ta fram en sådan strategi. I den ska fyra aspekter besvaras: Tillgång på arbetskraft. Arbetskraftens intresse. Arbetsgivarens efterfrågan. Utbildningsutbud kvalitet/kvantitet. Målet med strategin är rätt utbildad på rätt plats. Som bakgrund finns en utbildningsrapport och kompetensbehovsanalys som tidigare tagits fram inom kompetensförsörjningsgruppen, där det framgår att utbildningarna och behoven inte matchar varandra speciellt bra i dag. Strategin ska utformas i samarbete Kompetensförsörjningsstrategi för gruvnäringen i Bergslagen? mellan Bergskraft, de regionala kompetensplattformar som finns i varje län, gruvnäringen, utbildningsvägarna, SveMin med flera. Arbetet leds av Bergskrafts Tomas Larsson. Strategin måste utgå från näringslivets behov. Då är det också viktigt att man där kan beskriva vilka kompetensnivåer som behövs på olika befattningar, så att samhället kan möta med rätt utbildning. Det gynnar näringslivet, utbildningssamordnarna och inte minst, de studerande, säger Tomas Larsson. Branschorganisationen SveMin ser mycket positivt på strategi tas fram. I Bergskrafts kompetensförsörjningsgrupp finns representanter från Bergskraft, Länsstyrelsen Västmanland, Regionförbundet Örebro, Region Dalarna, Region Värmland, Region Uppsala, Region Gävleborg, Arbetsförmedlingen och SveMin.

4 Intressant fynd av borrkärnor Det har berättats det har gått rykten under många år. Så en dag blir ryktena till sanning. I en källare under anrikningsverket i Håksberg hittades i våras en stor mängd borrkärnor från äldre provborrningar runt om i Bergslagen. Alla lådor är ännu inte inventerade, men sammanlagt rör det sig om några tusental meter borrkärnor. Vi har hört talas om de där borrkärnorna i flera år, och att de skulle finnas i Håksbergstrakten. Att de nu kommit till rätta är både glädjande och värdefullt. Ett jätteintressant tillskott till vårt borrkärnearkiv i Bångbro, menar Bergskrafts Stefan Sädbom. En stor del av borrkärnefyndet har redan flyttats till arkivet. Resten kommer dit senare. Borrkärnearkivet Bergskrafts borrkärnearkiv i Bångbro utanför Kopparberg har varit i drift sedan Genom åren har borrkärnor samlats in som tidigare legat spridda i gamla förråd, skjul och källarvalv. Nya arbetstillfällen, tillväxt, utveckling av en region. Nya gruvor kan ge många fördelar. Men det finns också en annan sida - miljöpåverkan. För att sätta fokus på gruvnäringens påverkan på miljön hölls ett välbesökt miljöseminarium i Riddarhyttan i slutet av april. På plats var företrädare för gruvbolag, SGU, SveMin, miljöhandläggare på Länsstyrelsen i Västmanland, kommunpolitiker och allmänheten. Företrädarna svarade på frågor om hur öppnandet av nya gruvor kommer att påverka närmiljön vad gäller utsläpp, buller, damm, transporter med mera. Några konkreta svar kunde inte ges, främst med anledning av att eventuella gruvstarter ligger många år fram i tiden. Men största möjliga miljöhänsyn Bergskrafts borrkärnearkiv i Bångbro. Positivt miljömöte i Riddarhyttan Totalt finns i dag över meter borrkärnor från äldre provborrningar runt om i Bergslagen. Bland annat finns borrkärnor från Bastanåsen, Bastmossgruvan, Björnkärrsgruvan, Blanka, Bränngruvan, Dammsjön, Fahlbergsgruvan, Fanthyttan, Gladtjärnstorp, Glittra, Hulta, Håkansboda, Ingvallsgruvan, Jönshyttan, Lillgruvan, Limmingen, Limningsjön, Mossgruvan, Mårdgruvan, Mårdshyttan, Natanael, Norge, Nyberget, Silverön, Slöjdartorp, Stråssa, Trelindegruvan, Ullavi, Väggruvan och Överbacksgruvan. Vid det väl utrustade arkivet kan gruv- och prospekteringsföretag ta del av informationen som ligger lagrad i de gamla borrkärnorna, och därmed kanske slippa en hel del egna provborrningar. Man kan även studera eget borrkärnematerial. kommer att tas, menade bland annat Ralf Nordén, VD för Dannemora Mineral. En angränsande miljöfråga är vem som ansvarar för gamla miljösynder, avfallet som lämnats efter tidigare gruvbrytning. Jag skulle vilja se ett samarbete mellan gruvföretag och myndigheter, bland annat Naturvårdsverket, där det handlar om att kombinera ny gruvdrift med att ta hand om det gamla avfallet, menar Bergskrafts projektledare Stefan Sädbom. Lagändring behövs Men för att det ska bli verklighet måste det till en lagändring. I dag är det väldigt otydligt i svensk lag vem som äger avfallet och vem som har rätten att bryta. Det kan vara ett gammalt gruvföretag, en ny ägare eller en enskild markägare. Avfallet lakar ut gifter i naturen. Samtidigt finns det ekonomiska värden i avfallet. Och tekniken för brytning finns. Men, som sagt, lagen måste ändras för att det ska bli fart på det här området. Miljöseminariet i Riddarhyttan var ett samarrangemang mellan Skinnskattebergs kommun, Norbergs kommun, länsstyrelsen och Bergskraft. Seminariet i Riddarhyttan var ett av flera runt Bergslagens gruvnäring. Det är viktigt med information och dialog, säger Åsa Eriksson, kommunstyrelsens ordförande i Norberg. Om det förs dialog om vad som är på gång så ges det också möjligheter till reflektioner. Företag kan bättre planera för framtiden, nya affärsmöjligheter kan hittas, unga kan ges framtidstro med hopp om jobb och så vidare. Träffen i Riddarhyttan var bra. Alla inblandade parter försöker hitta konstruktiva lösningar. Vi måste ställa krav, men också tillåta utveckling.

5 Ung miljöforskning väcker intresse Att öka intresset för forskning och naturvetenskap bland ungdomar är en viktig framtidsfråga. Bergskraft har drivit och driver ett antal projekt inom det här området som väckt nyfikenhet runt om i landet. Nu sprids projektmodellen även ut i övriga världen. Forskningsnytt Joel Felldin och Nathalie Persson tar prover. Amina Mohamed för statistik. MiNaLösningar I augusti medverkar Lotta Sartz, miljökemist vid Bergskraft, på en internationell gruvkonferens i Colorado. Där ska hon bland annat föredra sina studier om att använda flygaska som stabiliserande medel för att minska utläckage av metaller från vittrat gruvavfall. Data jag presentera är till stora delar producerad av sjundeklasselever i Kopparberg, inom ramen för MiNa- Lösningar, berättar Lotta Sartz. MiNaLösningar (Miljö/Natur-Lösningar) är ett skolprojekt som Bergskraft driver med syfte att öka intresset för naturvetenskapliga ämnen i regioner där det ofta inte finns en tradition av att läsa till högre studier. Projektet riktar sig till högstadieelever och går ut på att Lotta Sartz. eleverna är med och forskar fram lösningar på lokala miljöproblem. Experiment byggs upp med relativt enkla medel i eller i närheten av skolan och eleverna hjälper till både med själva byggandet av experimenten samt sköter sedan den veckovisa provtagningen. Resultaten sammanställs i en laborationsrapport och vid slutet av varje termin hålls en tävling om den bästa laborationsrapporten. Vill öka intresset för kemi, matte och naturvetenskap i allmänhet bland unga. Samtidigt är ungdomarnas resultat en del av den riktiga forskningen som bedrivs inom Bergskraft, säger Lotta Zartz. HögLösningar är ett projekt där elever på högstadiet forskar på lokala miljöproblem förknippade med Kvarntorpshögen utanför Kumla. Den unga forskningen bedrivs i Forskningsstation Kvarntorps lokaler vid foten av högen. Projektet är ett samarbete mellan Bergskraft och Kumla kommun som syftar till att öka intresset för naturvetenskapliga ämnen, exempelvis kemi och matematik. Eleverna som får testa på lite forskning kommer från Vialundskolan. Det är intressant att se hur Kvarntorpshögen utvecklar sig. Och att få vara med om att lösa riktiga problem, menar flera ungdomar. Ganska kul också, jag kan nog tänka mig en framtid som kemist, tilläger Amina Mohamed. I forskningsstationen står sex stora plasttunnor fyllda med material från högen, ett slags Kvarntorpshögen i miniatyr. I tunnorna har man även blandat i olika industriella restprodukter med alkaliska egenskaper, som ska motverka att ph-värdet blir så lågt att giftiga metaller fälls ut. Så låter man vatten rinna genom materialet i tunnorna. Eleverna tar regelbundna vattenprover och för noggrann statistik. Idag är Kvarntorpshögen mycket varm. Men vad händer när den kallnar om kanske år och vatten och fukt lättare tränger igenom? Testerna går ut på att se in i framtiden, och att vara förberedd på den, säger projektledare Lotta Sartz. Även projektet HögLösningar bidrar till den ordinarie forskningen vid forskningsstationen. Pontus Åberg och Pontus Karlsson gillar att följa Kvarntorpshögens utveckling.

6 Fortsatt utveckling av injekteringsmetoden I Bergslagen finns omkring gamla gruvavfallsdeponier. Storleken deponierna varierar, från mycket små till de på några miljoner kubikmeter. Miljöriskerna varierar också. Alla deponier behöver inte åtgärdas ur miljösynpunkt, men flera har spridit tungmetaller ut i naturen under flera år. Bergskraft och Örebro universitet driver ett forskningssamarbete för att ta fram kostnadseffektiva metoder för att minska miljöproblemen på det här området. En sådan metod är injektering. I tidigare nyhetsbrev (december 2012) beskrevs injekteringsmetoden utförligt. Efter lyckade små- och storskaliga försök är nästa steg att testa metoden på någon riktig äldre avfallsdeponi i Bergslagen. Arbetet med att hitta en lämplig sådan pågår för fullt. Historisk avfallsdeponi. Knutsbergsstiftelsen på besök Knutsbergsstiftelsen har besökt Bergskraft och fått en inblick i verksamheterna. Bland annat gjordes besök på testfältet vid Ljusnarsbergsgruvan och borrkärnearkivet i Bångbro. Det är bra att hålla kontakten, även om vi kan det mesta om Bergskraft sedan tidigare, menar styrelseordförande Sven Arvidsson. Vi hade en intressant dag med Bergskrafts representant och passade även på att ha ett eget styrelsemöte. Avkastningen från Knutbergsstiftelsens kapital ska användas för att främja bergsbruket i främst Bergslagen. Stiftelsen delar ut stipendier i avsikt att bl.a. bereda forskare möj- Knutbersstiftelsen reste runt och såg Bergskrafts verksamheter. lighet att komma utomlands för att skaffa nya kontakter, för att kunna följa utvecklingen och få nya intryck. Knutbergsstiftelsen delar årligen ut mellan och kronor. Euromines besöker Bergskraft Euromines samlar gruvbranschens olika grenar på EU-nivå. Här diskuteras och påverkas politik, lagstiftning med mera. I juni håller organisationen sitt årsmöte i Stockholm. En av programpunkterna är då att besöka och informera sig om Bergskrafts verksamhet. Det är hedrande att Euromines vill lära sig mer om Bergskraft. Det kan också vara viktigt med tanke på att vi är mitt uppe i vårt framtidsarbete, säger Bergskrafts Stefan Sädbom. Gruvkvinnor och Facebook Facebook och Bergskrafts kvinnonätverk har nära samarbete med WIM Sweden (Women In Mining), som har en grupp på Facebook. Vill du gå med eller veta mer? Kontakta Gunilla på e-post: gunilla@bergskraft.se Bergskraft deltar i Kulturglimtar Lördag-söndag juni visar Bergskraft upp verksamheten vid Stora gården i Kopparberg. Det öppna huset är en del i Kulturglimtar som då går av stapeln i Ljusnarsbergs kommun. Mer information om Kulturglimtar finns på Trevlig sommar önskar Bergskraft Bergslagen

7 Bergskraft finansiärer