Positiv utveckling för Bergslagens gruvnäring

Transkript

1 December 2012 Nyhetsbrev Bergskraft I detta nummer Positiv utveckling för Bergslagens gruvor Mässa om gruvjobben Nya WeBerGIS lanseras Injektering bra miljölösning för gamla gruvdeponier Vilken arbetskraft behövs till Berslagens gruvor och vem ska utbilda? Följeforskare följer upp Bergskraft Inspirerande kvinnlig nätverksträff i Örebro Bergskraft besökte riksdagen Ansvarig utgivare: Stefan Sädbom Bergskraft Bergslagen Stefan.sadbom@bergskraft.se Redaktör: Weine Ahlstrand Weine.ahlstrand@gmail.com Positiv utveckling för Bergslagens gruvnäring Bergslagen är en av Europas mineral och metallrikaste regioner. En av Bergskrafts uppgifter är att verka för att dessa resurser tas till vara på bästa sätt, för att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. Och glädjande nog händer det just nu väldigt mycket inom Bergslagens gruvnäring, både vad gäller gruvprojekt och gruvprospekteringar. Några exempel: Dannemora gruva. Återinvigdes i somras av ingen mindre än konung Carl XVI Gustaf. Förutom en del inkörningsproblem fungerar järnmalmsproduktionen enligt planerna. Blötberget och Håksberg. Bolaget Nordic Iron har som mål att återuppta gruvdriften i Blötberget och Håksberg till Provborrningar pågår just nu vid Blötberget. I planeringen ingår ett gemensamt anrikningsverk för de två gruvorna. Planerad årsproduktion vid full drift är cirka 5,5 miljoner ton järnmalm. Grängesberg. Grängesberg Iron har ansökt om bearbetningskoncession hos Bergsstaten. Förstudierna visar goda möjligheter till framgångsrik och kostnadseffektiv gruvdrift, med mycket god lönsamhet. Grängesbergsgruvan var under stora delar av 1900talet en av Sveriges viktigaste järnmalmsgruvor, men 1989 blev driften Forts sid 2 Mässa om gruvjobben Gruvnäringen behöver arbetskraft! Är du beredd? är rubriken på en informationsmässa som Bergskraft och Arbetsförmedlingen arrangerar i Borlänge 12 december. Här får besökarna bland annat information om vilka arbetskraftsbehov branschen har framöver och vilka utbildningar som krävs. Mässan vänder sig i till arbetslösa och andra med intresserade för branschen.

2 nerlagd. Nu närmar sig en omstart. Tvistbogruvan. Kopparberg Mineral AB beviljades i våras bearbet ningskoncession för Tvistbogruvan, norr om Ludvika. Här handlar det om zinkblyförekomster men även koppar och silver. Företaget prospekterar även vid Håkansboda Koppargruva. Sala. Tumi Resources fortsätter borrningarna under Sala Silvergruva. Betydande zinkblysilvermineraliseringar har identifierats. Granmuren. Drake Resources har hittat stora nickel och kopparfyndigheter vid Granmuren utanför Sala. Drake har även hittat järnmalm i dagbrottsposition vid Orsen, sydväst om Hedemora, som ser lovande ut Gränna. Nämnas bör också de intressanta prospekteringarna vid Norra Kärr, Gränna, även om det ligger lite utanför Bergslagen. Här handlar det om de lovande fynden av så kallade REE (rare earth elements/sällsynta jordartsmetaller). Bergskrafts roll I den här återkomsten för gruvnäringen i regionen är det framför allt tre viktiga stöd som Bergskraft bidrar med: Bergslagens mineralförekomster och gruvor. Producerande gruvor och stenbrott: järnmalm basmetaller, sulfider industriella bergarter. Stora historiska producenter: järnmalm, basmetaller industrimineraler. Rådgivning till företag, allmänheten och offentliga aktörer. Borrkärnearkivet i Bångbro har haft mycket besök de senaste åren. Här kan gruv och prospekteringsbolagen nyttja de arkiverade borrkär norna och även studera sitt eget borrkärnematerial. Genom Bergskrafts kartportal WeBerGIS och det omfattande digitala arkivet kan den som behöver söka mängder av informa tion om gamla gruvor, tidigareprospekteringar, bergskvalitet, metallhalter och annat. Hittills har över en kvarts miljon dokument scannats in. Nya WeBerGIS lanseras I december lanseras en ny version av Bergskrafts kartportal WeBerGIS. Den nya versionen har flera kvalitetsförbättringar, bland annat bättre sökfunktioner och ett nytt koordinatsystem. Nya WeBerGIS har 88 nya kartskikt, exempelvis Bergstatens skikt om beviljade undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner mm, SGU:s skikt med geologi, jordarter, gruvor mm och Länsstyrelsernas skikt med nationalparker, naturreservat mm. Totalt innehåller digitala arkivet idag en kvarts miljon sidor, och varje månad fylls den på med några tusen till. Omfattningen är svår att greppa med bara siffror. Men om beskrivningen görs på ett annat sätt blir det lättare. Om alla dokument inom WeBerGIS skulle skrivas ut på A4papper och läggas bredvid varandra så räcker arken över 52 km, eller längs hela bilvägen AskersundÖrebro.

3 Injektering en metod för gamla gruvdeponier Avfall plus avfall blir tillsammans lösningen på ett miljöproblem En av de största källorna för Avfall spridning från historisk av tungmetaller har varit exponerat naturen för är luftens läckage syre, från neder gam till börd la gruvavfallsdeponier. och erosion under lång Forskare gör vid Bergskraft det svårt att har stoppa i tid, vilket nedbrytningen samarbete med av Örebro avfallet universitet under av metallerna flera år arbetat till na och spridningen turen. med Den att ta äldre fram gruvbrytningen kostnadseffektiv inte heller metod haft för lika att minska effektiva har sorteringsmetoder miljöproblemen. Och och nu anrikningsprocesser en lösning inom som räckhåll. dagens gru Små finns vor och har, storskaliga vilket gör försök att historiska med deponier injektering innehåller visar så högre goda metallhalter resultat än moderna att det är deponier. dags att använda metoden i verkligheten. Injektering av alkalisk slurry vid Gåsgruvan, Filipstad. Kraftigt vittrad varphög vid Slättberg, Dalarna. Avfall från historisk brytning har varit exponerat för luftens syre, nederbörd och erosion under lång tid, vilket gör det svårt att stoppa nedbrytningen av avfallet och spridningen av metallerna till naturen. Den äldre gruvbrytningen har inte heller haft lika effektiva sorteringsmetoder och anrikningsprocesser som dagens gruvor har, vilket gör att historiska deponier innehåller högre metallhalter än moderna deponier. Vad går då den nu framforskade injekteringsmetodiken ut på? Enkelt uttryckt handlar det om att metallernas mobilitet ökar vid lågt ph och minskar vid ökat ph. Små och storskaliga forskningsförsök bekräftar att höjt ph är viktigaste parametern för att minska utläckage av tungmetaller som koppar, zink och bly från deponierna. Forskningen visar också att injektering av alkaliska restprodukter är bästa metoden för att höja ph och binda kvar metallerna. Och det görs i sin tur bäst genom att pumpa in en slurry (blandning av alkali och vatten) som sprider sig i deponin. Den miljöinriktade forskningen inom Bergskraft leds av Lotta Sartz. I forskningen har flera alkaliska rest och avfallsprodukter testats, filterkalk, flygaskaor, mesakalk och grönlutsslam och stålslagg. Materialet måste vara tillräckligt alkaliskt för att kunna höja ph i deponin, det måste stanna kvar i deponin, och det får självklart inte vara beskaffat så att det tillför andra miljöstörande ämnen. Den mer tekniska delen handlar om hur tunn eller tjock slurryn ska vara, hur den ska pumpas ner i deponin, hur kanalerna ska se ut, med mera. Storskaliga försök Under sommaren 2011 genomfördes det första storskaliga försöket med injektering av en upplagd kalkstenshög inom SMA Mineral AB:s område vid Gåsgruvan, Filipstad. Det alkaliska material som användes var Spectra, en restprodukt från kalkbränningen. Kalkstenshögen var limpformad (storlek 20x10x2 m) och byggdes för att likna en historisk varphög. Via rör pumpades olika blandningar av Spectraslurry in i högen. Vid utgrävningen några månader senare kunde forskarna noggrant studera hur Spectraslurryn fördelat sig i högen. Först och främst visade försöken att Spectra är ett mycket lämpligt material att injektera i sura varpdeponier. Materialet har hög alkalisk verkan och fyller ut hålrummen i gruvavfallet på ett bra sätt. Två restprodukter, avfall plus avfall, blir tillsammans lösningen på ett problem, konstaterar Lotta Sartz. Kulturhistoriskt värde Injekteringsmetodiken som forskarna inom Bergskraft nu tagit fram är speciellt lämpad för historiska, vittrade varpdeponier. Eftersom alkali tillförs under ytan påverkas inte deponins utseende i någon hög grad. Genom att bevara överytans utseende så bevarar man också kulturhistoriska värden. Tekniken kan med lite variation passa för de flesta av landets historiska deponier. Det är också en billigare metod än att täcka över hela deponin, menar Lotta Sartz. Fortfarande behövs mer forskning, men Lotta Sartz och hennes kollegor menar att kunskapen nu är så stor att det är dags att testa metoden på en riktig varpdeponi.

4 Vilken arbetskraft behövs till Bergslagens gruvor och vem kan utbilda? Viktiga frågor för Bergslagens kompetensförsörjningsgrupp På initiativ från Bergskraft finns sedan ett år tillbaka en kompetensförsörjningsgrupp för gruvnäringen i Bergslagen. I gruppen finns representanter från Länsstyrelsen Västmanland, Regionförbundet Örebro, Region Dalarna, Region Värmland, Region Uppsala, Region Gävleborg, Arbetsförmedlingen och SveMin. På uppdrag av kompetensförsörjningsgruppen har Länsstyrelsen Västmanland bekostat en rapport om vilka utbildningar som finns i Sverige med inriktning på gruvnäringen eller som kan relateras till gruvnäringen. Rapporten täcker över sex län (Västmanland, Örebro, Dalarna, Uppsala, Gävleborg och Värmland) och delvis även vidare än så. Utbildningsrapporten kan kopplas till en lika nygjord kompetensbehovsanalys, där aktuella bolag har beskrivit vilka behov av kompetens de behöver fram till Vid SweMins höstmöte i Stockholm 29 november presenterade Bergskrafts Tomas Lasson och Stefan Sädbom utbildningsrapporten och behovsanalysen för branschfolket. Rubriken var Vilken arbetskraft behövs till Bergslagens gruvor och vem kan utbilda dem? 900 nya anställningar I Bergslagen idag är cirka 1100 personer verksamma i gruvverksamheten hos gruvbolagen eller entreprenörer. Fram till 2017 behöver branschen anställa ytterligare 900 personer. Främst behövs bergarbetare (290), maskinförare/chaufförer ovan och under jord (180) och mekaniker (160). Men det kom Gruvarbetare ett framtidsyrke. mer även att behövas många betong och träarbetare, geologer, stabsanställda med flera. Utöver det räknar branschen att det går ytterligare tre arbetstillfällen per gruvarbetare inom olika stödfunktioner som skola, barnomsorg, boende och annat. Utbildningar finns, men Vilka utbildningar finns det idag som passar in på gruvnäringen? Analysen avser Bergslagens Högskolor, Universitet, Yrkeshögskolor, Vuxenutbildningar, Gymnasieskolor, Företagsutbildningar och Arbetsmarknadsutbildningar. Materialet ska nu ligga som grund för fortsatta diskussioner och aktiviteter för att säkra kompetensförsörjningen inom Bergslagens gruvnäring. Idag matchar inte arbetskraftbehovet och utbildningarna varandra speciellt bra. Det behövs bättre samordning på det här området, så att det fungerar när vi har skarpt läge, säger Tomas Larsson. Det handlar också om att hjälpa unga att upptäcka att det finns en jobbframtid inom gruvnäringen här i Bergslagen. Sedan 2010 har länen ett regeringsuppdrag att upprätta regionala kompetensplattformar för att bättre klara kompetensförsörjningen i respektive region. I det arbetet krävs arenor för samverkan och samförstånd. Här har Bergskraft och Bergskrafts kompetensförsörjningsgrupp en viktig strategisk roll.

5 Följeforskare följer upp Bergskraft Alla större EUfinansierade projekt, så även Bergskraft 11.13, har ända sedan starten granskats via så kallad följeforskning. Det innebär en löpande uppföljning, utvärdering och ett kontinuerligt lärande under projektets gång. Följeforskning är att hjälpa projekt att inte köra i diket. Följeforskningen inom Bergskraft genomförs av APeL FoU. Nu finns två delrapporter tillgängliga. Delrapport 1 har namnet Tillbakablick och nuläge 2012 och handlar om just det. Delrapport 2 fokuserar på Bergskraft Bergslagen Service AB som bildades Några utdrag ur rapporterna: Bergskraft har arbetat mycket aktivt med att synliggöra projektet under alla projektperioder bakåt. Detta tillsammans med det tryck som vuxit fram från intressenter/aktörer och allmänhet när det gäller att få veta mer om gruvnäringsfrågan, har gjort att projektet nu inte hinner med alla förfrågningar och inbjudningar som kommer. Projektorganisationen har samtidigt med detta arbetat mycket med att upparbeta substans i projektet, en ekonomisk förening, två aktiebolag och ett flertal sidoprojekt har startats, en stor databas med digitaliserade gamla dokument med mineralrelaterad information har byggts upp. Nätverk, där ett består av företagande kvinnor, har bildats. I rapporten framhålls vidare att man inom Bergskraft ansträngt sig för att informera politiker och andra intressenter om projektet och vad som händer på gruvfronten i Bergslagen. Bergskraft är en samlande kraft för olika aktörer och intressen (näringen, myndigheter, politiker). De områden där man arbetat hårdast under senare tid handlar om infrastruktur och kompetensförsörjning. Inom båda områdena pågår ett aktivt arbete där Bergskraft fungerar som ett nav mellan andra aktörer, och som ett inofficiellt kompetens och kunskapscentrum. Det är tydligt att Bergskraft svarar upp emot ett växande behov av information ett behov som vi inte sett att någon annan aktör eller myndighet uppfyller, menar följeforskarna. Båda rapporterna kommer inom kort att finns på God Jul och Gott Nytt År önskar Bergskraft Bergslagen Inspirerande kvinnlig nätverksträff i Örebro Den 8 november arrangerade BQ Bergskraft och Intierra RMG, som nu tillsammans går under namnet WIM Sweden (Women in Mining), en nätverksträff i Örebro. Träffen lockade ett tjugotal personer. Dagen inleddes med ett studiebesök på Atlas Copco Drills AB, där nätverksdeltagarna fick en inblick i företagets omfattande verksamhet och produktion i Örebro och andra delar av världen. Eftermiddagen var vikt för föreläsningar. Det blev en spännande och inspirerande dag där alla kunde vara med och diskutera, sammanfattar Bergskrafts Gunilla Pöchhacker. Bergskrafts kvinnonätverk har nära samarbete med WIM Sweden (som du hittar på Facebook) och en del andra kvinnliga nätverk. Är du intresserad och vill veta mer? Kontakta Gunilla på e post: gunilla@bergskraft.se Bergskraft besökte Sveriges riksdag För andra året i rad var Bergskraft tillsammans med Intresseföreningen Bergslaget inbjudna att informera Bergslagens riksdagsmän. Den här gången hade informationen fokus på infrastruktur och av den anledningen fanns även trafikutskottets ledamöter med. Tidigare har Bergskraft även informerat näringslivsutskottet, Finansdepartementets budgetavdelning och enskilda riksdagsmän.

6 Bergskraft finansiärer