PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT INOM LEADER BERGSLAGEN

Transkript

1 PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT INOM LEADER BERGSLAGEN 1 INLEDNING 1.1 Projektets namn MiNaLösningar Namnet MiNaLösningar är trippelbottnad där Mi står för Miljö, Na står för Natur och Lösningar är ju dels en lösning (som på ett problem), men också en kemisk term (en kemisk lösning är en homogen blandning av ämnen i vätskeform). 1.2 Projektidé Vår projektidé handlar om att utveckla bygdens framtid genom att låta ungdomar vara med och forska fram nya lösningar på lokala miljöproblem. Antalet studenter som söker till utbildningar inom naturvetenskap minskar och för att inte tappa kunskap internationellt sett är det viktigt att vi ser till att höja statusen och intresset för naturvetenskap (spec. kemi, matematik) redan i grundskolan. För landsbygdens framtid är det av stort värde att vara delaktig i denna utveckling och intresset som väcks kring de nya miljötekniklösningarna och kunskaperna. Detta kommer på sikt att ge en attraktivare landsbygd med intressanta jobbmöjligheter. Vi vill: Lösa problemen med minskat naturvetenskapsintresse hos ungdomar med lokala miljöproblem på ett forskningsbaserat sätt. Projektet kommer att vara nära kopplat till Örebro universitet (akademin för naturvetenskap och teknik, seniora forskare och doktorander), högstadieskolor i medlemskommuner för Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förening samt lokala aktörer (Bergskraft Bergslagen AB) och företag i Bergslagen som har en tydlig miljökoppling bland annat genom återcirkulering av restprodukter. (Korsnäs Frövi, sma, Nordkalk, Sakab). Urval: De av Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förenings tio medlemskommuner som inte har naturvetenskapligt gymnasium i hemkommunen. Syftet till urval var att begränsa projektets storlek, då 10 deltagande kommuner skulle innebära att projektet blev svårt att hantera, speciellt i en uppstartningsfas. I kommuner där man inte har naturvetenskapligt gymnasieprogram i hemkommunen anser vi att behovet av att få en koppling till forskning är extra viktigt. Andelen studenter som läser vidare på högskola/universitet och även forskarutbildning är nära kopplat till föräldrarnas utbildningsnivå och i landsbygdskommuner såsom exempelvis Ljusnarsberg och

2 Skinnskatteberg saknas ofta tradition till högre studier. Se bifogat pdf-dokument om utbildning jämfört med föräldrars utbildning. 1.3 Horisontella mål Vårt projekt syftar till att jobba med ungdomar och deras omgivning, dvs. landskapet och den naturmiljö de lever i. Frågor kring kvinnors och mäns lika möjlighet till påverkan samt involvering av personer med utländsk bakgrund blir en naturlig del av projektet till följd av att deltagande i projektet är elever i skolklasser, representerade av en jämn könsfördelning och personer med utländsk bakgrund. De experiment som byggs upp i samarbete med skolorna baseras på ett lokalt känt miljöproblem, t ex en gruvavfallsdeponi eller slaggdeponi, och det handlar om att på ett kostnadseffektivt och innovativt sätt lösa detta problem. För Kopparberg kommer experiment att genomföras som handlar om hur man kan minska miljöproblem orsakade av läckage från gamla gruvavfallsdeponier. I Kumla kommer projektet att handla om Kvarntorpshögen, nuvarande och framtida miljöproblem. I Kumla kommer det att finnas tillgång till en lokal nära Kvarntorpshögen där något större experiment kommer byggas upp. Tanken är att elevernas egna försök som de har i skolan ska tangera de större försöken ute i Kvarntorp. I Skinnskatteberg är det ännu inte bestämt vilket miljöproblem som experimenten kommer byggas kring. Sannolikt kommer det att bli en slagg- eller gruvavfallsdeponi. 1.4 Erfarenheter från tidigare projekt Jag som står som kontaktperson har nyligen disputerat vid Örebro universitet. Under hela min doktorandperiod var jag anställd av Ljusnarsbergs kommun/projekt Bergskraft. Sedan 2009 har jag haft ett projekt ihop med Kyrkbacksskolan i Kopparberg, där högstadieelever har fått forska kring olika alkaliska tillsatser till surt gruvavfall. Gruvavfallet i fråga har hämtats bara några hundra meter från skolan och eleverna har själva designat/ packat/ provtagit sina experiment. Det som har varit mest positivt från elevernas håll har varit att de är delaktiga i allt från början samt att det är på riktigt, dvs. det är forskning, ny kunskap, något som behövs, något som ingen visste svaret på innan de hade gjort sina mätningar. Det aktuella projektet, MiNa Lösningar, kommer att ha ett liknande upplägg som det tidigare genomförda projektet i Kopparberg. Eleverna kommer ha möjlighet att mäta parametrar som ph, elektrisk ledningsförmåga och temperatur (ev. även redoxpotential), övriga analysparametrar t.ex. anjoner, metaller och alkalinitet mäts vid Bergskrafts lab i Bångbro/Kopparberg eller vid Örebro universitets lab. Studiebesök hos laboratorierna i Bångbro och Örebro kommer att vara aktuellt för

3 alla deltagande skolor. 1.5 Geografiskt verksamhetsområde Projektet har sin bas i Kopparberg, då verksamheten inom Bergskraft främst är lokaliserad där. Experimenten kommer att finnas på respektive skolor, studiebesök genomförs hos de medverkande företagen, analyser utförs av Bergskraft på laboratorier både i Kopparberg (Bångbro) och Örebro (universitetet). Resultatet (dels eventuella lösningar på de lokala miljöproblemen, men även utvecklingen och den nya kunskapen som tillförs eleverna och skolan) hamnar främst hos de deltagande kommunerna (Ljusnarsberg, Skinnskatteberg, Kumla). Dock kommer forskare och doktorander vid Örebro universitet även att ha nytta av resultat i form av experimentresultat som presenteras i vetenskapliga sammanhang. 2 SAMVERKAN I PARTNERSKAP Projektägare kommer att vara Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förening och projektet bemannas av anställda i föreningens helägda bolag BKBAB och BKSAB. Projektledare blir Lotta Sartz, och genomförandet sker i samarbete med Örebro universitet, seniora forskare (Mattias Bäckström) och doktorander (Viktor Sjöberg, Sara Häller) (kontakt: Mattias Bäckström), Kyrkbacksskolan, Kopparberg (kontakt: Tomas Jonasson), Klockarbergsskolan, Skinnskatteberg (kontakt: Ylva Åkerberg), Vialundskolan, Kumla (kontakt: Stefan Lövgren), Naturskolan, Kumla (kontakt: Britt Eklöf). Företag som är delaktiga i projektet är: Sakab Kumla (kontakt:zandra Arwidsson), sma, Rättvik (kontakt: Roger Engholm), Nordkalk, Köping (kontakt Pär Odén). 3 SYFTE OCH MÅLGRUPP Projektet syftar till att öka intresset för naturvetenskap och högre studier inom naturvetenskapliga ämnen i regioner där det generellt sett inte finns tradition till högre studier. Här ingår också att öka intresset för forskning och visa på vad en forskare kan göra, vad man kan åstadkomma med forskning och hur det går till att forska. Ur projektet följer också utveckling av miljöteknik för lokala miljöproblem som är internationellt gångbar och möjlighet kommer finnas för framtida utveckling och exploatering av metoderna. Genom att utveckla kommunens unga inom miljö och naturvetenskap kommer även bygdens långsiktiga utveckling att främjas; de unga flyttar för att vidareutbilda sig men återvänder sedan till

4 sin hembygd och implementerar kunskapen. Målgrupp: Elever på högstadieskolorna i Kopparberg, Skinnskatteberg och Kumla. De medverkar aktivt genom att vara med och designa experimenten och utföra mätningar, sammanställa mätningar och slutföra en laborationsrapport (ingår även som tävling) vid vårterminens slut. Prisutdelning sker påföljande höst, hos det företag som sponsrar den skolan (i samband med studiebesök). Även doktoranderna, som har egna projekt i elevernas projekt (gör egna mätningar, sammanställer till vetenskapliga skrifter, presenterar på internationella konferenser) är en målgrupp, samt de företag som är med i projektet och som därmed kan testa några av sina restmaterial i olika typer av applikationer och nya miljötekniklösningar. Projektet är väl förankrat hos de olika målgrupperna. Kontakt har tagits med lärare och rektorer på skolorna, kommunpolitiker, representanter på företagen, forskare och doktorander på universitetet, sökande organisation (Bergskraft) samt i de fall där det finns andra naturvetenskapsfrämjande insatser (Naturskolan, Kumla) har kontakt tagits även där. 4 PROJEKTETS MÅLSÄTTNING OCH PLANERADE RESULTAT 4.1 Mål Långsiktigt mål med projektet är att få till fler samarbeten mellan grundskola och högskola/universitet (t ex i form av examensarbetare och doktorander) för att få bilden av forskning mer verklighetsanknuten. Projektet ska leda till att det skapas en positiv spiral med ökat intresse för NV i grundskolan som ger fler sökande till NV-gymnasieprogram som ger fler sökande till högre studier inom NV. Efter projekttiden skall sättet att arbeta anammas på fler ställen i landet och även internationellt. Mätbara mål är fler sökande till naturvetenskapliga utbildningar på högskola/universitet. Den aktuella målgruppen i MiNa Lösningar (årskurs 7) kommer dock bara hinna följas upp till gymnasievalet inom tiden för projektperioden (kan börja högskola/universitet tidigast 2017). I slutet av projektperioden kommer kontakter börja tas för en framtida internationalisering av MiNa Lösningar. Aktuella länder för att starta upp denna internationalisering kommer att vara Storbritannien, Spanien/Portugal och Kanada, då vi redan har kontakter etablerade i dessa länder samt att de har många liknande problem med historiskt gruvavfall som Bergslagen har. 4.2 Utveckling i Bergslagen

5 Övriga områden i regionen kommer absolut kunna dra nytta av MiNa Lösningar och förhoppningsvis kunna utveckla liknande samarbeten mellan grundskola och högskola/universitet. Det långsiktiga målet är att tankesättet ska sprida sig, och att grundskoleelever regionalt och nationellt sett ska få en förankring till forskning. 4.3 Arbetstillfällen och nya företag Verksamheter i form av miljöteknik som utvecklas för att behandla olika typmiljöer, t ex slaggdeponier, gruvavfall. Det kommer att finnas möjlighet till att företag kan hitta nya lösningar för att använda olika restmaterial, t ex filterstoft, mesakalk etc. 5 GENOMFÖRANDEPLAN MED TIDSPLAN MiNa Lösnimgar kommer att startas upp i samband med höstterminsstart Därefter kommer det att pågå under tre år och avslutas vårterminen Tre årskurs 7-omgångar kommer således kunna genomföras (omgång 1: ht 11-vt 12, omgång 2: ht 12-vt 13, omgång 3: ht 13-vt 14). Projektet kommer dock att behöva en viss uppstartningstid, då experimenten, lokaler etc förbereds, analysutrustning köps in. Projektets avslutning kommer förhoppningsvis bli ett avstamp mot ett nytt skolprojekt, företrädesvis internationellt. Fortsättningsdelen av MiNa Lösningar kommer att vara en del av arbetet under projekttiden, det kommer dock till stor del vara förlagt till slutskedet av projektperioden, vt 2014, då projektet ska sammanfattas och utvärderas för att kunna skapa en bra grund för fortsättningsprojektet med internationell koppling. En något förenklad tidsplan kommer således att se ut som följande: Juni, juli 2011: Förberedelse, installation av lokaler, experimentplanering, inköp av enklare analysoch labutrustning till skolorna. Augusti 2011: Start omgång 1, tre deltagande skolor. Introduktion, bygga experimenten, start av provtagning. I början av vt 2012 kommer skrivandet av en laborationsrapport att introduceras, vilken eleverna sedan jobbar med under vårterminens gång. Inlämnande av labrapporter i april/maj 2012 och sedan studiebesök och prisutdelning hos de deltagande och sponsrande företagen ca en månad senare (maj/juni). Augusti 2012: Start av omgång 2. Introduktion och start av provtagning. Sedan på samma sätt som omgång 1. Augusti 2013: Start av omgång 3. På samma sätt som omgång 2. Vårterminen 2014: Avslutning av omgång 3 och även hela projektet. Sammanfattning och utvärdering. Redovisning av projektet.

6 6 FORTSÄTTNING EFTER PROJEKTET 6.1 Varaktighet fortsatt verksamhet och drift Experimenten på skolorna kan, men behövs inte, drivas vidare. I de fall skolorna önskar att de drivs vidare tillfaller experimenten skolorna. I annat fall tillfaller experimenten Bergskraft. Endast väldigt små investeringar kommer behövas. Investeringar som har gjorts på respektive skolor, t ex inköp av enklare lab-/analysutrustning tillfaller skolorna. 6.2 Plan för hur ni ska sprida resultatet Projektet kommer ha en egen länk på Bergskrafts hemsida, denna uppdateras löpande med mätresultat och andra händelser. Skolverket kommer att informeras om projektets verksamhet och eventuellt tillfrågas att vara delaktiga i utvärderingen av projektet. Vid sidan av den naturvetenskapliga forskningen (resultat från experimenten) kommer det även att vara intressant att engagera forskare inom pedagogik och didaktik. Medverkan på aktiviteter som t ex Forskarfredag samt marknadsföring genom radio- och tvreportage. Projektet nämns alltid på olika typer av seminarier och konferenser som Bergskraft deltar i. Då resultat från experimenten presenteras, t ex på vetenskapliga konferenser, beskrivs det alltid att de är en del av skolprojektet 7 KOSTNADER 7.1 Kontanta kostnader Löner Lotta Sartz Erik Larsson Beskrivning Projektledare, håller i kontakter med skolor och företag. Ansvarig för att experimenten kommer igång, lägger upp provtagningsplan Ansvarig för analyser som sker på Bergskrafts lab och universitetslaboratoriet Belopp Mattias Bäckström Ansvarig för samverkan med universitetet

7 Gunilla Pöchhacker Ekonomi och administration Investeringar ph-/kond.mätare, termometrar (enklare analysutrustn.) Övriga kostnader Lokalhyra, analyser Lokalhyra Bångbro samt analyser Bergskrafts lab Analyser Analyser på universitetslab Labmaterial ph-pennor, konduktivitetsmätare, termometrar Experimentutrustning Experimentbehållare, tappkranar, bägare Resor Till och från skolorna, vid provtagningar, genomgångar, experimentbygge etc. Summa Resurser Ideellt arbete Företag Beskrivning Nordkalk (Köping), Sakab (Kumla) och sma (Rättvik) kommer att vara delaktiga i utvärdering av labrapporter, ordna med studiebesök etc. Belopp (175*3 företag*3år*20 timmar per år) Doktorander Viktor Sjöberg och Sara Häller (175*2 personer*3 år*40 timmar per år) Ideella resurser Offentliga resurser Skolorna NV-lärare på Kyrkbacksskolan och Klockarbergsskolan kommer att medverka aktivt i provtagning, labrapportskrivning, allmänna genomgångar etc (175*2 lärare*3 år*80 timmar per år) 7.3Att klara ekonomin under projektets gång Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förening har kommit fram till att det är möjligt att betala för MiNa Lösningar de första tre månaderna, dvs. kvartalsvis utbetalning av stöd från Leader.

8 8 FINANSIERING 8.1 Kontant finansiering Finansiär Belopp Ansökt projektstöd från Resurser Ideellt arbete Företag Beskrivning Nordkalk (Köping), Sakab (Kumla) och sma (Rättvik) kommer att vara delaktiga i utvärdering av labrapporter, ordna med studiebesök etc. Belopp (175*3 företag*3år*20 timmar per år) Doktorander Viktor Sjöberg och Sara Häller (175*2 personer*3 år*40 timmar per år) Ideella resurser Offentliga resurser Skolorna NV-lärare på Kyrkbacksskolan och Klockarbergsskolan kommer att medverka aktivt i provtagning, labrapportskrivning, allmänna genomgångar etc (175*2 lärare*3 år*80 timmar per år)