Jämlikhetsarbete i praktiken

Transkript

1 Jämlikhetsarbete i praktiken Har vi kapacitet att arbeta effektivt med komplexa samhällsfrågor? Göran Henriksson och Åsa Lundquist

2 Svår, komplicerad och komplex 2

3 Vädret som exempel på komplexa system 3

4 Vädret som exempel på komplexa system 4

5 Sociala system består av individer som interagerar i en given kontext och förändrar därigenom kontexten 5

6 Det går inte att förstå helheten genom att studera enskilda individers beteenden 6

7 Svårlösta frågor Frågorna är komplexa Det har gjorts många försöka att lösa problemet Kan inte lösas en gång för alla Stora vitt skilda sätt att se på problem/lösningar Dess åtgärder innebär stora konsekvenser för människor vilket ställer krav på ansvarstagande Frågorna går inte att avgränsa eller dela upp efter stuprör i organisationen Om frågorna hanteras ogenomtänkt kan mycket skada uppstå och tid förloras Källa: Jordan & Andersson, 2010

8 Svårlösta frågor Lösningarna är inte sanna eller falska, bättre eller sämre Eftersom det inte går att lära sig genom trial and error är varje försök betydelsefullt på gott och ont Varje wicked issue kan ses som ett symptom på en annan fråga Valet av förklaring på en wicked issue bestämmer karaktären av frågans lösning Försök att lösa ett wicked issue genom att flera aktörer samarbetar leder ofta till konflikt Fritt efter Rittel & Weber, 1973

9 Wicked issuses Every problem interacts with other problems and therefore part of a set of interrelated problems, a system of problems. I choose to call such a system a mess. (Ackhoff, 1974) Some problems are so complex that you have to be highly intelligent and well informed just to be undecided about them. (Lawrence J Peter) 9

10 Varför blir det inte som vi vill? Insatser och åtgärder resursfördelning Politik och beslut Hälsa Bestämningsfaktorer för hälsa 1. Hur ser det ut? 2. Varför ser det ut som det gör? Politik 3. Vad ska vi göra åt det? 4. Vad kostar det? Teori Praktik

11 Förklaringsmodeller för ojämlikhet i hälsa, vetenskapligt stöd och avtryck i policyer och insatser Förklaringsmodell Vetenskapligt stöd Avtryck i policyer Avtryck i åtgärder De tidiga åren Levnadsvanor +(+) Hälso- och sjukvård Materialistiska faktorer ? Psykosociala faktorer ++(+) ++(+) ++(+) Life course (+) ++(+) Selektion Kulturella faktorer Genetiska/biologiska faktorer + + +? Politisk ekonomi ++(+) 0 0 Fritt efter K Smith: Beyond Evidence Based Public Health Policy. 2013

12 Implementeringens anatomi Den socioekonomiska omgivningen Politikformulering Implementeringsprocess Implementeringsresultat Konflikter Symbolpolitik Kausal politik Policydesign Organisatoriskt implementeringsbeteende Ledning Närbyråkraternas förmåga/vilja Resultat (output) Effekt (outcome) Målgruppens reaktioner Feedback Efter Karl Löfgren, Implementeringsforsking en kunskapsöversikt. Ett diskussionsunderlag för Malmökommissionen

13 Kapacitet som behövs för lösningen Om problemen är komplexa har försökts lösas tidigare utan framgång och därmed finns viss uppgivenhet inte kan lösas en gång för alla väcker djupa meningsskiljaktigheter alltid innebär skarpt läge inte kan delas upp i små bitar behövs god förmåga att överblicka, förstå och hantera komplexiteten lärande förhållningssätt och uthållighet en väl förankrad syn på vad som är en rimlig ambitionsnivå medvetenhet om perspektivskillnader, vilja att lära av meningsskiljaktigheter och goda kommunikationsfärdigheter omsorg i utformningen av åtgärder väl fungerande former för samverkan mellan olikartade aktörer Källa: Sander & Jordan, 2009

14 Svårlösta frågor och enkla lösningar STOP Enkla lösningarna på komplexa frågor Svårtlösta samhällsfrågor Engagemangtapp Kortsiktigt arbetssätt Ohållbart Källa: Jordan & Andersson, 2010

15

16 Hur når vi målet? Hur vi planerar 3 Vad göra? 2 Vad påverka? 1 Vad förändra? Mål Hur vi arbetar 1 Vad göra? 2 Vad påverka? 3 Vad förändra?

17 Mät så det visslar om det Åtgärda Analysera Mäta Åtgärda Analysera Mäta 18

18 Ha koll på varje steg i arbetet Hur vi planerar Struktur & resurser Aktiviteter Process & prestation 1 Här och nu för göteborgaren Resultat 2 Framöver för göteborgaren (utfall) Effekt - kort, medel och långsiktligt Mål Vilka förutsättningar måste finnas? Vad ska vi åstadkomma? (producera, leverera, göra tillgänglig och främja). Är vi på rätt väg? Vilken framgång ser vi? 1) Vilken nytta ser vi för göteborgaren här och nu? 2) Vilken nytta och kvalitet ser vi för göteborgaren längre fram? Vad ska hända på kort, medel och lång sikt? Inträffar de nödvändiga förändringarna i Göteborg för att nå målet? Är vi på väg att nå målet?

19 PLANERAT ARBETE TÄNKT RESULTAT VILKA VAD SKA FÖRUTSÄTTNINGAR ÅSTAKOMMAS? MÅSTE FINNAS? VILKEN FRAMGÅNG SKA VI SE PÅ VÄGEN? VAD SKA FÖRÄNDRAS? Resurser & strukturella Effekter Effekter Effekter Process & prestationer Resultat 1 Resultat 2 förutsättningar KORT MEDEL LÅNG Bidra till: De socioekonomiska skillnaderna i mellan grupper av göteborgare och mellan områden i Göteborg ska minska. Ansats: Insatser till alla, men anpassas och ges i högre doser till dem med störst behov. TEMA FOKUS- OMRÅDE PROCESS BUDGETMÅL Skolbibliotekens uppdrag och resurstilldelning har stärkts. Biblioteken har ett uppsökande uppdrag i lokalsamhället för att främja läslust. Personal med läsfrämjande kompetens per förskoleenhet har ökat. Utveckling av ordförråd ingår mer aktivt i förskolans pedagogiska verksamhet. Aktiviteter Antal uppsökande möten med bokgåvor har ökat. Antal kapprumsbibliotek har ökat. Andel sagostunder i stadens verksamheter har ökat. Andel som gått läsfrämjande utbildning bland de professioner som möter barn har ökat. Är vi på rätt väg? Vad ska vi producera, leverera, föra tillgängligt och främja Andel barn som blir läsa för på sin fritid har ökat. Andel barn som läser på sin fritid har ökat. Andel barn med stort ordförråd vid 4 års ålder har ökat. Har vi närmat oss målet? 1. Vilken nytta ser vi för göteborgaren här och nu? 2. Vilken nytta och kvalitet ser vi för göteborgaren längre fram? Andel elever med hög läsförmåga på de nationella proven i åk 3 har ökat. Andel elever med hög läsförståelse på de nationella proven i åk 6 har ökat. Andel elever behöriga till gymnasiet har ökat. Inkomstskillnaderna har minskat. Fler med god hälsa. Högre mellanmänsklig tillit. Färre upplever ekonomisk stress. Fler med godkända betyg. Inträffar de nödvändiga förändringarna i Göteborg för att nå målet? Staden där vi läser för våra barn Ge varje barn en god start i livet Göteborg ska vara en jämlik stad Jämlikt Göteborg 21

20 Om uppmärksamhet bara riktas mot Själva problemet Då kommer åtgärderna bara att riktas mot själva problemet. Bakomliggande orsaker Då kommer också (en del) åtgärder att riktas mot problemets bakomliggande orsaker. Egenskaperna i systemet där problem förekommer Olika sätt att tänka om problemet och vad som är lämpliga åtgärder Då kommer också (en del) åtgärder att riktas mot att påverka egenskaperna i detta system. Då kommer man att använda olika sätt att tänka om problemet för att utveckla mer genomtänka strategier. Dessutom kan åtgärder riktas mot att påverka de inblandades sätt att tänka om problemet.

21 Några slutsatser Fullföljda studier är ett komplext område i gränslandet mellan fyra logiker. En svår fråga kan lösas av en person, en komplicerad av flera medan en komplex fråga kanske inte ens har en lösning. Vi behöver öka vår kapacitet att hantera komplexa frågor. Förändringsteori, verksamhetslogik, logikkedja ett verktyg. Gör det så enkelt som möjligt, men inte för enkelt! 23

22 Hur kan vi möta komplexitet? Ojämlikhet i hälsa är en komplex fråga och den försöker vi lösa med enkla lösningar eftersom det är vad organisationen är van att hantera. Organisationen blir ett hinder på grund av att den försvårar tvärsektoriellt arbete. Silos, stuprör och sugrören hindrar. Därför behöver vi rigga en organisation där olika aktörer, med olika perspektiv, kan komma överens om vad som är det huvudsakliga problemet och dess orsaker. De olika perspektiven ger oss möjlighet att göra en bättre analys av vilka mekanismer som ger upphov till problemet och som måste påverkas för att få till en förändring. Kunskapsgrunden som analysen ger upphov till behöver delas av alla berörda aktörer för att kunna starta förändringsarbetet. Först då kan man börja förstå hur problemet kan lösas. 24

23 Tack Göran Henriksson, VGR Åsa Lundquist, Göteborgs Stad

24 Frågor att diskutera under fikan 1. Hur kan samordnarrollen utvecklas för att bättre hantera komplexa frågor? 2. Hur kan våra organisationer förbättras så att samordning, samarbete och tvärsektoriellt arbete förenklas? 3. Behövs nya strukturer för att främja samverkan och samordning?

25 Avslutande kommentarer Struktur/arena som låter oss samverka, testa och utveckla frågor oberoende av sugrör, stuprör och silos. Medskapande Samverkan och samordnaren 2,0 för att möjliggöra ett arbete som är tvärgående och förenar många logiker, översätter mellan logikerna och flyttar fram positioner i komplexa frågor. Acceptera komplexiteten inte förenkla den Inse att det inte finns enkla lösningar på komplexa problem då hade vi redan löst dem. Använd de verktyg som finns för att börja arbeta mer strukturerat och kunskapsgrundat med komplexiteten. Hantera komplexiteten i våra organisationer och bli bättre på att hantera konflikterna mellan logikerna och våra översättningsproblem. Lära att synliggöra komplexiteten och driva ett medvetet förändringsarbete som påverkar den Bättre hantera och lösa våra organisatoriska barriärer för tvärprofessionellt och horisontellt arbete (silos, stuprör och sugrör). 27