Soft skills in equity in health in all policies (ehiap) WHO flagship course Nordiska och Baltiska länder
|
|
- Siv Sundberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Soft skills in equity in health in all policies (ehiap) WHO flagship course Nordiska och Baltiska länder
2
3
4 Hälsoklyftorna går att göra något åt. Gabriel Wikström, Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Hälsa 2020 kan ge stöd och inspiration till folkhälsoarbete nationellt, regionalt och lokalt Johan Carlson, Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten För att få resultat krävs arbete med alla relevanta delar av den offentliga förvaltningen samt med näringslivet, akademin och det civila samhället. Margaret Chan, WHO:s generaldirektör Hälsa 2020 [innehåller] information som kan hjälpa dig att fatta hälsosammare, säkrare och ekonomiskt klokare beslut. Zsuzsanna Jakab, Direktör för WHO:s Europaregion
5 11 rekommendationer 1. Ett helhetsperspektiv med fokus på både den sociala gradienten och grupper i utsatta positioner - health in all policies-perspektiv 2. Policies som bygger på förutsättningar för ett aktivt ägarskap 3. Stöd för policyutveckling på lokal nivå utifrån forskning 4. Kunskap om kostnader och både sociala och ekonomiska effekter för att kunna ge stöd i budgetarbete och för att kunna prioritera åtgärder. 5. Indikatorer inom alla politikområden - socioekonomiska skillnader synliggörs. 6. Utveckla policyfärdigheter på alla nivåer med kunskap om vad och hur hälsans jämlikhet kan påverkas inom de olika politikområdena. 7. Lagstiftning för att utveckla en systematik och få legitimitet och prioritet 8. Samverkan a whole of society approach 9. Involvera alla sektorer på lika villkor tidigt i arbete - vidga förståelsen och åstadkomma ett aktivt ägarskap även nationellt 10. Vertikala samverkansprocesser 11. Långsiktigt arbete på politisk nivå och förvaltningsnivå en förutsättning för hållbara resultat.
6 Hälsa i alla politikområden (HiAP) Bestämningsfaktorer Jämlikhet i hälsa Policyutveckling Roller nat/reg/lok Mätningar Ledarskap Mjuka färdigheter i ehiap Förändringskunskap, agent Förstå aktörers verklighet Inramning av frågorna Få upp frågorna på dagordningen Intressentanalys Samarbeten/förhandlingar/partners Komplement bygger på lång erfarenhet av HiAP
7 Syftet med kursen: stärka de mjuka förmågor som behövs för samarbeten mellan politikområden och sektorer för jämlik hälsa och välbefinnande, stärka kapaciteten att rikta in lokala, regionala och nationella åtgärder, samt deras tillhörande beslutssystem, mot målet att minska klyftorna i välbefinnande, hälsa och utveckling. Målgrupp: De som har en roll för att forma och genomföra politiska åtgärder som syftar till att förbättra sociala förhållanden, hälsa och välbefinnande. Kursen vänder sig till personer som arbetar på såväl lokal och regional som nationell nivå.
8 Målen för kursen är att: Öka kunskapen och förståelsen för ledarrollen och de mjuka färdigheter som krävs för att skapa effektiva samarbeten mellan politikområden och sektorer i syfte att förbättra hälsa, sociala förhållanden och välbefinnande. Öka kännedomen om olika verktyg för intressentanalys, alliansbyggande, sätta dagordningen och tvärsektoriell förhandling. Öka förståelsen och förmågan att rama in (beskriva) jämlik hälsa som ett gemensamt intresse för olika sektorer och bidra till genomförandet av politiska prioriteringar för social integration, social hållbarhet, stödjande miljöer och välbefinnande. Granska metoder för kommunikation och opinionsbildning som syftar till att öka det politiska och offentliga stödet och engagemanget för jämlik hälsa.
9 Förväntat resultat Deltagarna kommer att ha testat olika metoder och verktyg för att: bättre anpassa hårda (strukturella) och mjuka (interpersonella) metoder för förbättra hälsan, minska de sociala orättvisorna och främja välbefinnandet, förbättra överensstämmelsen mellan sociala, ekonomiska och hälsopolitiska resultat, utveckla en tvärsektoriell praxis mellan lokala ledare som bidrar till en förbättrad hälsa.
10 Innehåll i soft skills ehiap 1. Hälsa, välbefinnande och inkluderande utveckling: vetenskaplig plattform för gemensamma insatser och jämlika utfall. 2. Forma den politiska agendan för jämlikhet i hälsa och utveckling. Del 1: Inramning av frågan Del 2: Sätta dagordningen 4. Den effektiva förändringsagentens roll för att överbrygga sektorer och handling: personliga förmågor hos förändringsagenter och innovatörer. 5. Bygga upp och bibehålla samstämmighet mellan olika policyer för jämlik hälsa: policycykeln som mekanism för förändring. 6. Att bygga allianser och överkomma hinder. Del 1: Intressentanalys och engagemang. Del 2: Förhandla för jämlika och inkluderande resultat. 8. Bibehålla sammanhållet genomförande: att arbeta i partnerskap.
11 Psykisk ohälsa Fetma etc Vad? Hur När Vem Modeller som inkluderar Kunskap forskning, profession, målgrupp Verksamhetsutveckling Uppföljning analys Ledarskap
12 Beslutsfattarnas kunskapskällor Experter (inklusive konsulter och tankesmedjor ) Kunskap från branschorganisationer Yttrande kunskap (inklusive lobbyister och påtryckningsgrupper ) Ideologi (inklusive partitankesmedjor, manifestationer) Media Internet Medborgarnas erfarenheter "Street" kunskap (inklusive urbana myter, konventionell visdom) Forskning
13 Hälsans bestämningsfaktorer
14 Policyprinciper för att förbättra folkhälsan Anpassad till kontexten Politiska principer Nationella strategier Formellt ledarskap Politisk miljö Använda evidens Målgruppen Problem Suboptimala investeringar Grundorsaker Hälsa ej prioriterat område Dåligt anpassade incitament Oklara ansvarsförhållanden för hälsa
15 Gruppövning Antalet personer med fetma har ökat i Sverige i dag har ungefär varannan svensk övervikt eller fetma var sjunde svensk har fetma 1. Hur kan du definiera problemet, så att andra sektorer uppmuntras att ta ansvar för problemet och vara en del av lösningen? 2. Vilka befintliga eller framtida möjligheter ser du att föra upp frågan på dagordningen? (dvs kommande nya politiker, publikationer, händelser etc.) 14.25
16 Innehåll i soft skills ehiap 1. Hälsa, välbefinnande och inkluderande utveckling: vetenskaplig plattform för gemensamma insatser och jämlika utfall. 2. Forma den politiska agendan för jämlikhet i hälsa och utveckling. Del 1: Inramning av frågan Del 2: Sätta dagordningen 4. Den effektiva förändringsagentens roll för att överbrygga sektorer och handling: personliga förmågor hos förändringsagenter och innovatörer. 5. Bygga upp och bibehålla samstämmighet mellan olika policyer för jämlik hälsa: policycykeln som mekanism för förändring. 6. Att bygga allianser och överkomma hinder. Del 1: Intressentanalys och engagemang. Del 2: Förhandla för jämlika och inkluderande resultat. 8. Bibehålla sammanhållet genomförande: att arbeta i partnerskap.
17 1. Hälsa, välbefinnande och inkluderande utveckling: vetenskaplig plattform för gemensamma insatser och jämlika utfall. Grundläggande om betydelse av att arbeta med sociala bestämningsfaktorer för hälsa Viktigt med förståelse för sammanhang och drivkrafter Kapacitet att hantera komplexa styrsystem Nya begrepp kräver nya policies kräver nya strategier för att något ska hända Helhet vs särskilda interventioner Tänka tillgångar snarare än begränsningar
18 Innehåll i soft skills ehiap 1. Hälsa, välbefinnande och inkluderande utveckling: vetenskaplig plattform för gemensamma insatser och jämlika utfall. 2. Forma den politiska agendan för jämlikhet i hälsa och utveckling. Del 1: Inramning av frågan Del 2: Sätta dagordningen 4. Den effektiva förändringsagentens roll för att överbrygga sektorer och handling: personliga förmågor hos förändringsagenter och innovatörer. 5. Bygga upp och bibehålla samstämmighet mellan olika policyer för jämlik hälsa: policycykeln som mekanism för förändring. 6. Att bygga allianser och överkomma hinder. Del 1: Intressentanalys och engagemang. Del 2: Förhandla för jämlika och inkluderande resultat. 8. Bibehålla sammanhållet genomförande: att arbeta i partnerskap.
19 4. Den effektiva förändringsagentens roll för att överbrygga sektorer och handling: personliga förmågor hos förändringsagenter och innovatörer. Förstå personliga färdigheter och ansvar av att vara förändringsagent i förhållande till att överbrygga sektorer (människor och intressenter) och politik (sociala bestämningsfaktorer) för att minska hälsoskillnader Hur förändringsagenter kan bygga en gynnsam miljö Skapa ett "mottagligt sammanhang" för förändring Hur man vinner hjärtan och sinnen Navigera i komplexa system, som förbinder personligt förhållningssätt till ett systemtänkande Hur man identifierar och utveckla förändringsagenter
20 Hur ser deras värld ut?
21 Innehåll i soft skills ehiap 1. Hälsa, välbefinnande och inkluderande utveckling: vetenskaplig plattform för gemensamma insatser och jämlika utfall. 2. Forma den politiska agendan för jämlikhet i hälsa och utveckling. Del 1: Inramning av frågan Del 2: Sätta dagordningen 4. Den effektiva förändringsagentens roll för att överbrygga sektorer och handling: personliga förmågor hos förändringsagenter och innovatörer. 5. Bygga upp och bibehålla samstämmighet mellan olika policyer för jämlik hälsa: policycykeln som mekanism för förändring. 6. Att bygga allianser och överkomma hinder. Del 1: Intressentanalys och engagemang. Del 2: Förhandla för jämlika och inkluderande resultat. 8. Bibehålla sammanhållet genomförande: att arbeta i partnerskap.
22 5. Bygga upp och bibehålla samstämmighet mellan olika policyer för jämlik hälsa: policycykeln som mekanism för förändring. Översyn Rapportera Utvärdera Övervaka Sätta agendan Identifiera problem Forskning Sätt agendan Implementering Genomföra policyn Formulering Utveckla alternativ och strategier förhandla /kom överens Formulera policy
23 5. Bygga upp och bibehålla samstämmighet mellan olika policyer för jämlik hälsa: policycykeln som mekanism för förändring.
24 Innehåll i soft skills ehiap 1. Hälsa, välbefinnande och inkluderande utveckling: vetenskaplig plattform för gemensamma insatser och jämlika utfall. 2. Forma den politiska agendan för jämlikhet i hälsa och utveckling. Del 1: Inramning av frågan Del 2: Sätta dagordningen 4. Den effektiva förändringsagentens roll för att överbrygga sektorer och handling: personliga förmågor hos förändringsagenter och innovatörer. 5. Bygga upp och bibehålla samstämmighet mellan olika policyer för jämlik hälsa: policycykeln som mekanism för förändring. 6. Att bygga allianser och överkomma hinder. Del 1: Intressentanalys och engagemang. Del 2: Förhandla för jämlika och inkluderande resultat. 8. Bibehålla sammanhållet genomförande: att arbeta i partnerskap.
25 6. Att bygga allianser och överkomma hinder. Del 1: Intressentanalys och engagemang.
26 Intressenter olika roller Nyckelaktörer - hög effekt - Intresserade: det är dessa människor du hantera noga och göra ditt yttersta för att uppfylla deras mål Påverkare - Hög effekt - mindre intresserade: arbeta tillräckligt för att de ska vara nöjda men inte för mycket fokus så att de blir uttråkade Observatörer - låg effekt - intresserade: hålla dessa människor hålla informerade, och prata med dem för att säkerställa att inga större frågor uppstår. Dessa människor kan ofta vara till stor hjälp med detaljerna i ditt arbete Crowd - Låg effekt - mindre intresserade: hålla ajour, men inte överösa dem med överdriven kommunikation.
27 Innehåll i soft skills ehiap 1. Hälsa, välbefinnande och inkluderande utveckling: vetenskaplig plattform för gemensamma insatser och jämlika utfall. 2. Forma den politiska agendan för jämlikhet i hälsa och utveckling. Del 1: Inramning av frågan Del 2: Sätta dagordningen 4. Den effektiva förändringsagentens roll för att överbrygga sektorer och handling: personliga förmågor hos förändringsagenter och innovatörer. 5. Bygga upp och bibehålla samstämmighet mellan olika policyer för jämlik hälsa: policycykeln som mekanism för förändring. 6. Att bygga allianser och överkomma hinder. Del 1: Intressentanalys och engagemang. Del 2: Förhandla för jämlika och inkluderande resultat. 8. Bibehålla sammanhållet genomförande: att arbeta i partnerskap.
28 8. Bibehålla sammanhållet genomförande: att arbeta i partnerskap Fördelar med partnerskap Informationsutbyte och bästa praxis Dela roller och ansvar Pooling andra perspektiv och resurser Förverkliga stordriftsfördelar; delade tjänster
29 Behov av utbildningspaket för soft skills ehiap? Diskutera Dokumentera Motivera kod:
Implementering av Östgötakommissionens rekommendationer genom partnerskap och överenskommelser.
Implementering av Östgötakommissionens rekommendationer genom partnerskap och överenskommelser. - från politik till praktik Margareta Wandel Strateg kompetensförsörjning och företagande, Region Östergötland
Läs merFör en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket - SOU 2017:4
YTTRANDE Vårt ärendenr: 17/01252 2017-05-12 Ert dnr: S2017/00671/FS Sektionen för hälsa och jämställdhet Filippa Myrbäck Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM För en god och jämlik hälsa En utveckling av
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs mer2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun
2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy
Läs mer5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017
5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017. Hälsa 2020 och Agenda 2030 med fokus på hälsa i alla politikområden Folkhälsomyndighetens strävan att - identifiera
Läs merFriluftsliv och naturupplevelser
2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se https://youtu.be/stbfxlfzgf4 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp
Läs merHantering av ojämlikhet i hälsa på lokal nivå - de skandinaviska erfarenheterna (Diderichsen, Scheele och Little, 2015)
Hantering av ojämlikhet i hälsa på lokal nivå - de skandinaviska erfarenheterna (Diderichsen, Scheele och Little, 2015) 11 rekommendationer I: En övergripande strategi Den politiska prioriteringen och
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merHandlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet
Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merNätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merRegeringens prioriteringar för hälso- och sjukvården
Regeringens prioriteringar för hälso- och sjukvården Agneta Karlsson Statssekreterare Ny regering och budgetproposition Ett Sverige som håller ihop Statsråd på Annika Strandhäll Socialförsäkringsminister
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merVälkommen till Mötesplats social hållbarhet. Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting
Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting Några praktikaliteter www.mötesplatssocialhållbarhet.se WiFi: choiceguest
Läs merMiljömålsarbetet bidrar till folkhälsa
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet
Läs merSju års arbete för hälsosamma levnadsvanor rapport från Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Anna Kiessling, projektledare
Sju års arbete för hälsosamma levnadsvanor rapport från Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt Anna Kiessling, projektledare Svenska Läkaresällskapet har drivit Levnadsvaneprojektet på uppdrag av
Läs merSocial inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
Läs merFör en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (6) Dnr: 01082-2017 Mottagare: Socialdepartementet Dnr S2017/00671/FS För en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4) Sammanfattning Region Norrbotten anser att Kommissionens delbetänkande
Läs merVägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige
Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Mötesplats social hållbarhet 5 december 2016 Johan Carlson, gd Folkhälsomyndigheten Agenda 2030 för en hållbar utveckling People Planet Prosperity Peace
Läs merMötesplats social hållbarhet
Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson
Läs merFem fokusområden fem år framåt
REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens
Läs merPolicy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun
Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merFolkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen
Läs merGuide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning
Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är
Läs merUNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE
UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att
Läs mer2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merAnsökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Läs merÖstgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Läs merHandlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Läs merStrategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg
Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.
Läs merMål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad
Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och
Läs merRAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE
RAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE Presentation lärprojekt Regionala resultat Med finansiering från: VAD ÄR UPPGIFTEN? Systematisering av arbetet med uppföljning, utvärdering och lärande för ett effektivt
Läs merVad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merVISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merKartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017
Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017 Innehåll Bakgrund Processen och tillvägagångssätt Prioriterade delområden
Läs merRegion Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel
Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel Emma Mårtensson, folkhälsa och hållbarhet Definition av social investering En social investering är en avgränsad insats som i förhållande till ordinarie
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merI Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merFör en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merKommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna
Läs merImplementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet
Implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Lärdom från 50 års implementationsforskning: Det blir aldrig som man tänkt sig!! 2011-09-12 Institutionen för socialt arbete
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa
Läs merFolkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Läs merAgenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13
1(5) Miljödepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Gunilla.Blomquist@regeringskansliet.se Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 (Er beteckning: M2019/00661/S)
Läs merMasterprogram i folkhälsovetenskap
1 Medicinska fakultetsstyrelsen Masterprogram i folkhälsovetenskap 120 högskolepoäng (hp) Nivå A LADOK VAFHÄ Undervisningsspråk Engelska Programbeskrivning Utbildningen bygger vidare på tillämpliga kunskaper
Läs merAgenda I riktning mot en hållbar välfärd. Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan
Agenda 2030 I riktning mot en hållbar välfärd Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan Agenda 2030 kräver en samhällsomställning där hållbar utveckling är ett övergripande mål för
Läs merHjärnstark Hur motion och träning stärker din Hjärna. Ny bok av Anders Hansens, överläkare i psykiatri och författare,
Hjärnstark Hur motion och träning stärker din Hjärna. Ny bok av Anders Hansens, överläkare i psykiatri och författare, Hjärnan verkar vara det organs som stärks allra mest när vi rör på oss. Förutom att
Läs merSeminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting
Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Upplägg Göran Henriksson, Västra Götalandsregionen Samling för social hållbarhet. Åtgärder för
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland
Deklaration om folkhälsa i Östergötland Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland boende, närmiljö / fritid, kultur, föreningsliv / skola, utbildning / arbete, försörjning
Läs merLokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Läs merInternationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg
Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett
Läs merRecentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige
Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Mio Fredriksson, Forskare Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet mio.fredriksson@pubcare.uu.se
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merDel 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merHÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Läs merSå här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.
Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s
Läs merPlattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson, Boverket Samordnare
Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson, Boverket Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Plattformen ska öka den tvärsektoriella samverkan för att möta städernas, tätorternas
Läs merSyfte & mål med strategin
Syfte & mål med strategin Syftet är att under 2016 i samverkan med andra samhällsaktörer utarbeta en strategi för ett mer fysisk aktivt Östergötland. - Uppdragsgivare är Hälso- och sjukvårdsdirektören
Läs merPlattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare
Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merVerksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Läs merFolkhälsopolicy för Uppsala län
Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar
Läs merPÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU
Läs merköpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten
köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten Alla de skandinaviska länderna prioriterar insatser mot ojämlikhet i hälsa och har i samband med det lagt ett stort ansvar på kommunerna.
Läs merSocial hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015
Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens
Läs merDatum 2016-01-21 Dnr 1500342
Folkhälsoberedningen Jerker Bjurnemark Samhällsplaneringschef 044-309 33 44 Jerker.Bjurnemark@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-01-21 Dnr 1500342 1 (5) Folkhälsoberedningen Budget 2016 - folkhälsoarbete
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merBefolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
Tjänsteskrivelse 1 (11) Kommunledningsförvaltningen Susanne Stålhammar och Anders Netin 2017-03-24 Dnr KS 2017-126 Kommunstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merSvårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10
Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merFORTE:s hearing. 3 oktober 2017
FORTE:s hearing 3 oktober 2017 FoU-Skåne 2017-09-25 Nytt från KFSK ESF-ansökan Digitalisering Innovationsområdet Personlig hälsa Position 2020 Innovationsområdet Personlig hälsa utgår från utmaningar
Läs merSamverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor
Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Resultat från en intervjustudie i Finland, Norge och Sverige Mötesplats social hållbarhet Uppsala 17-18 september 2018 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs mer