Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling Gäller Sonfjällsskolan och Rymdens fritidshem Läsåret 2018/2019 Ansvarig för planen är rektor Agneta Ljungsparr 1

2 Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck. Människor är olika känsliga för upplevelser, vilket innebär att de uppfattar situationer på olika sätt. Om ett barn/elev uttrycker/visar att hon/han känner sig kränkt skall verksamheten agera. Gemensamt för kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller att bli kallad bög, hora etc.) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) I text och bild (t.ex. nedlåtande bilder och kommentarer via klotter, sociala medier.) Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i den årliga kartläggningen (se nedan). Under de första veckorna på höstterminen ska förslaget till årets plan gås igenom på ett klassråd. Elevrådet tillsammans med Trygghetsgruppen reviderar planen i enlighet med förslag från klassråden. Eleverna är även delaktiga i utvärderingen av planen under vårterminen. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen presenteras på höstens föräldramöten där vårdnadshavarna har möjlighet att komma med synpunkter. Planen finns även tillgänglig på skolans hemsida och via schoolsoft. Personalens delaktighet Personalen är delaktig i kartläggningen, utformandet av mål och åtgärder, och utvärdering. Representanter från alla stadier sitter med i Trygghetsgruppen som har ett särskilt ansvar för att planen efterlevs. Förankring av planen Personalen har ett personligt ansvar att läsa in sig på planen och lägga in relevanta delar av den i sin planering. Förankring hos eleverna sker via elevråd och klassråd. Vårdnadshavare får information om planen på föräldramöten och kan ta del av planen på skolans hemsida och via schoolsoft. Utvärdering Varje arbetslag gör en årlig kartläggning av verksamheten som synliggör utfallet av föregående års åtgärder. Denna kartläggning ligger sedan till grund för nästa års förebyggande arbetet för att avvärja risker för kränkande behandling. Årets plan ska utvärderas senast Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Se resultat och analys av kartläggningen där utvärdering av förra årets mål och åtgärder har ingått som en del. 2

3 Främjande insatser läsåret Rastvakter på alla stadier enligt rastvakts-schema - Caféverksamhet i 7-9:ans rasthall som drivs av PRO. Målet är att eleverna ska känna sig trygga och veta att det finns vuxna att vända sig till på rasterna. Arbetet pågår under hela året. - Klassutflykter på alla stadier och särskilda uppstartardagar med samarbetsövningar på högstadiet. - Temadagar där elever och personal deltar i små och ibland blandade grupper. Tex; Hösttemadag och Storängetsvängen. Målet är att skapa samhörighet och främja respekten för allas lika värde. Uppstartardagar ligger i början av höstterminen, klassutflykter och temadagar pågår under hela året. - Klassråd och Elevråd och Skol IF - Gemensamma regler för ordning, trivsel och trygghet. Reglerna arbetas fram och revideras årligen av personal och elever tillsammans. Målet är att eleverna ska ha kännedom om demokratiska värderingar känna att deras åsikter blir respekterade och ta del av ansvaret för sin skolmiljö. Arbetet pågår under hela läsåret. - Samtalsgrupper i åk 8 med externa samtalsledare. Ca 10 träffar under höstterminen. - Samtal och övningar kring Hälsa, Arbetsmiljö, Självkänsla och Prestation (HASP) genomförs i åk 4 och 7. Målet är att eleverna ska ha möjlighet att diskutera frågor som rör värdegrund, diskrimineringsgrunderna och andra frågor som rör deras liv och utveckling. - Trygghet och trivsel som en stående punkt på AP-träffar och utvecklingssamtal. - Personal och elever arbetar med Trygghetsplanen schemalagt och löpande under året. - Schemalagda tider för Trygghetsgruppens möten. Målet är ett systematiserat arbete kring frågor som rör trygghet och trivsel. 3

4 Kartläggning Områden som berörs i kartläggningen Föregående års åtgärder och mål, Trygghet och Trivsel, Kränkande behandling Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat en anonyma enkäter, deltagit i skolsköterskans hälsosamtal med enskilda elever, skolkurators trivselsamtal med enskilda elever, utvecklingssamtal samt deltagit i klassvisa diskussioner. Hur personalen har involverats i kartläggningen Trygghet och trivsel finns med som en stående punkt vid konferenser och utvecklingssamtal. Det som framkommer vid dessa tillfällen, samt resultaten av elevenkäter, analyseras av personalen inom arbetslagen. Elevhälsan analyserar resultaten från hälsosamtal och trivselsamtal. Resultaten från Elevhälsans och arbetslagens kartläggning sammanställs av Trygghetsgruppen. Resultat och analys Fritids och Fsk: kartläggningen visar att det fortfarande är matsalen, hallar och toaletter som är platser där det främst kan uppstå konflikter och oro. Personalen upplever att de förebyggande åtgärderna leder till förbättringar men pga ständigt förändrade barngrupper måste samma mål och åtgärder bestå. Åk 1-6: Kartläggningen visar att de flesta eleverna trivs bra på skolan och känner sig trygga. Rastvaktschemat har fungerat bra och det har alltid varit minst två vuxna ute och detta har gjort att det inte inträffat några större incidenter. Det som fortfarande påtalas från eleverna är att omklädningsrummen på idrotten upplevs som högljudda. Detta tror vi främst beror på byggnaden i sig och inredningen. Även i år hade vi flera snöhögar för barnen att leka i och det gjorde att det blev lugnare med mindre konflikter. Målet att skapa en känsla av samhörighet och gemenskap för hela F-9:ans elever och personal, upplevs inte som uppnått. Under nästa läsår väljer vi att främst fokusera på att skapa gemenskap i F-6. Åk 7-9: Kartläggningen visar att de flesta eleverna trivs bra på skolan, känner sig trygga och upplever en trevlig och kamratlig stämning. Några elever har blivit kränkta av andra elever. De kränkningar som har anmälts eller på andra sätt upptäckts har utretts av lärare och Trygghetsgrupp. De flesta eleverna upplever att de behandlas med respekt av lärarna, att de oftast blir lyssnade på och får den hjälp de behöver. Trivseln i matsalen har förbättrats och det fungerar bra med bestämda bord. Rasthallen är fortfarande i behov av att göras trevligare för att öka trivseln. Behovet av sopsortering och bättre sittplatser kvarstår. Ug s lokaler kan inte användas när det inte är bemannat. Platser för lugn och ro måste skapas i rasthall och korridorer. 4

5 Mål och förebyggande åtgärder läsåret Fritids och förskoleklass: Mål 2018/19 - Eleverna ska utveckla nya och goda relationer. - Hallar, toaletter och matsal ska upplevas som trygga platser. Förebyggande åtgärder - Personal ska vägleda barnen i lek och sociala samvaro, ute och inne. - Ingen lek i hallarna och alltid personal närvarande vid av och påklädning. - En elev åt gången vid toalettbesök. Åk 1-6: Mål 2018/19 Eleverna ska känna sig trygga och obesvärade i omklädningsrum, matsal och på skolgård. Skapa en känsla av samhörighet och gemenskap i hela F-6 för elever och personal. Alla elever är allas elever. Snöhögarna ska vara en rolig och trygg plats. Förebyggande åtgärder: Sätta upp skiljevägg med handdukshållare i duscharna. Minst 2 vuxna ute på rasterna från båda stadierna så eleverna lär känna all personal. Undvika att skapa onödiga konflikter kring elevernas matintag. Skapa ett schema som gör att alla elever hinner äta upp innan de måste flytta på sig. Vuxna som äter TILLSAMMANS med eleverna från alla stadier för att skapa ett lugn och minimera skadegörelse Åk 7-9: Mål 2018/19 - Att skapa en trivsam stämning och trevlig miljö i rasthallen. - Att skapa en större känsla av ansvar och delaktighet hos eleverna för frågor kring trivsel och trygghet. - Skapa platser för lugn och ro. Förebyggande åtgärder - Schemalägga rastvärdar som rör sig i korridorer och rasthall. - Ordna sopsortering i rasthallen och skruva fast sopkorgar så att de inte kan sparkas omkring. - Trivsel och trygghet som återkommande punkter på klassråd och elevråd. - Förslag på platser för lugn och ro tas upp på klassråd och elevråd. 5

6 Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka kränkande behandling Rastvakts-schema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Trygghetsgruppen består av personal från alla stadier samt rektor och skolkurator. Elever och föräldrar kan vända sig till den personal på skolan som de har mest förtroende för. Trygghetsgruppen: Johanna Jonsson Förskoleklass och Fritids Therese Gunnarsson åk 1-3 Annmari Arve åk 4-6 Margaretha Revelj åk 7-9 Marie Lövnord Fritidsgården Angela Myhr Skolkurator Rutiner för att utreda och åtgärda vid konflikter och kränkningar elever emellan 1. Personal som bevittnar eller informeras om incidenter samtalar med utsättande elev/elever och ifrågasätter handlingen eller beteendet. Samma person talar också med eleven som blivit utsatt. Vårdnadshavare till berörda elever informeras. Vad som framkommit dokumenteras i tjänsteanteckningar. 2. Övrig personal inom arbetsenheten informeras och uppmanas till ökad uppmärksamhet kring det som framkommit. Finns det liknande tendenser i gruppen? Är det något man inom arbetsenheten behöver arbeta med? 3. Inom en vecka görs i arbetslaget en uppföljning där det kontrolleras att konflikten är utredd och kränkningen har upphört. 4. Om så inte är fallet lämnas en skriftlig anmälan till rektor (bilaga 1). Trygghetsgruppen startar skyndsamt en vidare utredning av ärendet. 6

7 Trygghetsgruppens utredning sker i följande steg: 1. Samtal med den som anser sig ha blivit kränkt/trakasserad eller diskriminerad. Vid samtalet deltar två personer från Trygghetsgruppen. En samtalar och den andre dokumenterar på blankett, bilaga Samtal med den som är misstänkt för att ha kränkt eller diskriminerat. Vid samtalet deltar två personer från Trygghetsgruppen. En samtalar och den andre dokumenterar, bilaga Information om samtalen till båda parters vårdnadshavare ska ske samma dag. 4. De som genomfört samtalen gör tillsammans en bedömning av grad och insats samt informerar mentorer och övrig berörd personal. Insatserna tidsbestäms och dokumenteras noggrant. Vårdnadshavarna informeras. 5. Efter genomförda insatser görs ett uppföljande samtal med båda berörda parterna. Samtalet dokumenteras på bilaga 3 och vårdnadshavarna informeras. Om ovanstående åtgärder ej är tillräckliga för att nå ett avslut på ärendet vidtas någon av följande åtgärder: A. Upprättande av åtgärdsprogram och möte med elever och berörda vårdnadshavare B. Insatser från elevhälsan C. Kontakt med polis/socialtjänst Rutiner för uppföljning Trygghetsgruppen följer upp ärendet första gången efter två veckor. Om den utsatte upplever att situationen inte har förändrats sätts ytterligare åtgärder in och nytt datum för uppföljning bestäms. Om situationen inte har förändrats vid nästa uppföljning lämnas ärendet över till Rektor för fortsatt elevvårdsarbete. Rutiner för dokumentation De två personerna ur Trygghetsgruppen som suttit med i utredningen och uppföljningen ansvarar för att allt noga dokumenteras. Om ärendet inte avslutas av Trygghetsgruppen tar rektor över ansvaret för vidare dokumentation. Ansvarsförhållande I första hand är det de personer bevittnar eller får information om situationen som har ansvaret för att överenskomna rutiner följs. När Trygghetsgruppen startar en utredning ligger ansvaret på utredarna. Ansvaret för att arbetsgången är väl känd i verksamheten och att verksamheten har de redskap som behövs för att den ska kunna följas, vilar ytterst på rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om någon misstänker att personal i verksamheten utsätter barn, elev eller annan personal för diskriminering/trakasserier eller annan kränkande behandling ska detta omedelbart anmälas till rektor. Rektor ansvarar för att en utredning påbörjas utan dröjsmål. Detta förfarande gäller även i de fall när en personal känner sig utsatt av en elev/förälder. 7

8 Ordningsregler på Sonfjällsskolan Läsåret 18/19 1. Godis, tuggummi och fika är inte tillåtet under lektionstid. 2. Skolområdet är en tobaksfri zon. Gäller både elever och personal. 3. Skolan skall vara en trevlig plats att vistas i. Allt skräp skall läggas i papperskorgarna. 4. För allas säkerhet är det inte tillåtet att cykla på skolgården mellan kl och Vid skadegörelse av skolans egendom, t.ex. dator, skåp, möbler etc., skall skadan ersättas enligt särskilda regler. Om olyckan är framme skall du omedelbart tala om vad som hänt på expeditionen eller till vaktmästaren. 6. Allt personligt skolmaterial förvaras i bänk eller tilldelat skåp. Skåpet skall vara låst med skolans lås. 7. Inga ytterkläder i klassrummen. 8. Mobiltelefoner får inte tas med till idrottslektioner. Vid övriga lektioner skall de förvaras i mobillådan med ljudet avstängt. Detta gäller om inte läraren tillåter dem i sin undervisning. 9. Mobiltelefoner får inte användas i matsalen. 10. Cyklar ska parkeras på cykelparkeringen och lämnas ifred under skoldagen. Inga elever ska leka/vara på cykelparkeringen under rasterna. 11. Elever får använda motorfordon för att komma till och från skolan. Dessa måste vara parkerade under skoldagen. All motortrafik på skolans område är förbjuden kl. 06:30 18:00. 8

9 Bilaga 1 Anmälan kännedom om kränkande behandling I skollagen 6 kap 10 anges att en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechef eller rektor. En förskolechef eller rektor som får kännedom ovanstående är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Detsamma gäller om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som anges i diskrimineringslagen. Personal som anmäler kränkande behandling ska lämna in denna blankett till förskolechef/rektor. Förskolechef/rektor som anmäler kränkande behandling ska skicka det till förvaltningschefen. Uppgifter om eleven Namn Skola Personnummer Klass Datum för anmälan Enhet Beskrivning av incident: Vidtagna åtgärder Anmälan inkommen till rektor/förskolechef datum: Anmälan inkommen till förvaltningschef datum: Underlag som bifogas: Underskrift anmälare Namnförtydligande:.. 9

10 Samtal vid diskriminering eller annan kränkande behandling. Bilaga 2 Datum: Ansvariga för samtalet: Elevens namn: Den utsattas version: Elevens namn: Utsättarens version: 10

11 Uppföljningssamtal Bilaga 3 Datum: Ansvariga för samtalen: Elevens namn: Den utsattes version: Elevens namn: Utsättarens version: 11