B U D G E T Med verksamhetsplan YDRE KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige Kommunstyrelsen

Transkript

1 B U D G E T Med verksamhetsplan YDRE KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Reviderat

2 1. Verksamhetsplan Visioner och inriktningsmål Vision (kf ): Ydre det attraktiva alternativet Detta innebär att leva, bo och verka i Ydre ska upplevas som hög livskvalitet. Inriktningsmål: 1. Kommunövergripande 1. Ydre Kommun ska bedriva en resurseffektiv förvaltning. 2. Ydre Kommun ska vara en lärande organisation. 3. De anställdas initiativ och ansvarstagande ska uppmuntras. 4. Alla anställda ska känna delaktighet och inflytande. 2. Barn och Utbildning 1. Alla barn och elever ska känna trygghet. 2. Alla barn och elever ska utveckla en förståelse för demokrati och alla människors lika värde. 3. Alla barn och elever ska utvecklas kunskapsmässigt. 4. Alla elever ska vara godkända i alla ämnen och fullfölja en gymnasieutbildning. 5. Andelen elever från Ydre som studerar vid eftergymnasiala utbildningar ska öka. 3. Socialtjänst & Omsorg 1. Verksamheten ska erbjuda en modern och god omsorg för individen. 2. Individens självständighet ska stödjas och uppmuntras. 4. Samhälle 1. Ydre Kommuns tjänster ska ha en hög kvalitet och närhet. 2. Ydre Kommun ska bidra till en hållbar miljö. 3. Ydre Kommun ska arbeta för att infrastruktur såsom kollektivtrafik, el, telekommunikation, vägar, IKT, vatten- och avfallstjänster har en hög kvalitet. 4. Ydre Kommun ska verka för att främja ett livskraftigt lokalt näringsliv. 5. Ydre Kommun ska främja ett rikt kulturliv. 6. Ydre Kommun ska stödja enskildas och föreningars engagemang i bygdens utveckling. God ekonomisk hushållning Följande ska gälla som Ydre kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Avstämning av de finansiella målens uppfyllelse ska göras i Tertialrapporter samt i årsbokslut 1

3 Finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning 1. Samtliga budgetansvariga ska hålla tilldelade budgetramar. 2. Årets resultat (före balanskravsutredning) ska årligen uppgå till 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. (motsvarar 3,9 mkr 2016) 3. Kommunens kostnader för äldreomsorgen ska inte vara högre än den strukturjusterade standardkostnaden i kostnadsutjämningen. 4. Kommunens kostnader för grundskolan ska inte vara högre än den strukturjusterade standard-kostnaden i kostnadsutjämningen. 5. Kommunens kostnader för förskolan ska inte vara högre än den strukturjusterade standardkostnaden i kostnadsutjämningen. 6. Soliditet a. Kommunens soliditet (exklusive pensions-förpliktelse) ska öka eller hållas oförändrad. b. Långsiktig målsättning är en soliditet på 55 % (exklusive pensionsförpliktelse) c. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelse ska på lång sikt vara större än noll. 7. Den långfristiga låneskulden ska minska med minst 4, 8 mkr per år. 8. Kommunens samlade borgensåtaganden ska på lång sikt vara mindre än egenkapitalet. 9. Bolagen inom koncernen ska på lång sikt klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott. 10. Bolagen inom koncernen ska på lång sikt generera resultat som möjliggör koncernbidrag eller utdelning till moderbolaget för att täcka moderbolagets kostnader. 11. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar*, dvs. där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. *Med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som över-stiger 4,8 mkr och har en livslängd på minst 20 år. För icke lånefinansierade investeringar gäller en lägsta beloppsgräns på 2,5 prisbasbelopp ca 0,1 mkr 12. Kommunens likviditet ska vara så stor att den klarar av en månads utbetalningar av löner inklusive personalomkostnader. (Motsvarar ca 9 mkr 2016) Ekonomiska styrprinciper Huvudprincipen är att det sker en fördelning av rambudget till varje förvaltningschef. Fördelning av budget sker sedan utifrån ansvar och huvudverksamhet. Anslag till verksamheter som inte kan knytas till en resultatenhet lämnas utan särskilda prestationsmål. För de medel som fördelas på detta sätt mäts redovisade kostnader och intäkter mot de budgeterade och en allmän bedömning görs om medlen använts på avsett sätt. Det kan handla om myndighetsutövning eller allmänna administrativa uppgifter. En resultatenhet har ett utföraruppdrag som definierats i omfattning och kvalitet i olika uppdragsdokument eller i uppsatta mål. En resultatenhet har både en kostnads- och en intäktssida. Vissa resultatenheter, främst inom de tekniska verksamheterna, arbetar enbart med intern service. Inrättande och avslutande av tjänster bestäms inte av kommunstyrelsen utan det sker inom förvaltningarna utifrån de ekonomiska resurser som beslutats för respektive verksamhet. Ekonomisk styrning med mål och resurstilldelning där enskilda enheter har ett långtgående självbestämmande och ansvar för hela sin verksamhet förutsätter att det finns en tydlighet i ansvarsfördelning, uppföljning och resurstilldelning. 2

4 Alla som arbetar som anställda hos Ydre Kommun har ett ekonomiskt ansvar för den verksamhet man arbetar i. Kunskap om verksamhetens ekonomiska förutsättningar och villkor ska tillsammans med befogenheter och utrymme för lokala anpassningar göra att verksamheten bedrivs på det ekonomiskt mest rationella sättet. Personalens delaktighet och egna förbättringsarbete får ett starkt genomslag. Kvalitetsredovisningar Den statliga kontrollen och tillsynen av barn- och utbildningsverksamheterna, de sociala verksamheterna, miljö och hälsoskyddet samt överförmyndarverk-samheten innebär att särskilda kvalitetsredovisningar årligen ska lämnas in. Kvalitetsredovisningarna är också viktiga för kommunens egna uppföljning av att verksamheterna utförs på det sätt som kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen bestämt. Ekonomisk översikt Fram till 2007 hade kommunen balans i sin ekonomi såtillvida att de samlade intäkterna översteg kostnaderna när året avslutades i de årliga boksluten. Under ett antal år hade ekonomin blivit allt kärvare beroende i huvudsak på ökade kostnader inom äldre-omsorg och färre födda vilket inverkat på minskade skatteintäkter och utjämningsbidrag. Förändringarna av verksamheterna har inte kunnat ske i den takt som ekonomin krävt vilket fått till följd att kommunen redovisat underskott sex år i följd, nu senast Kommunens finansiering har stärkts avsevärt under 2014 med anledning av den reviderade kostnads-utjämningsmodell som trädde i kraft. Resultatet för 2014 blev + 1,7 mkr. Kommunfullmäktige beslöt att hela det återstående underskottet på 11,6 mkr i bokslut 2013 inte skall återställas med hänvisning till synnerliga skäl. De beslut som kommunfullmäktige tagit kring de finansiella målen är liksom de ekonomiska verksam-hetsmålen viktiga delar för att komma tillbaka till en stark kommunal ekonomi. Kommunen har stora lån för de investeringar som gjorts varför det är det önskvärt att framtida överskott primärt avsätts för att konsolidera kommunens ekonomi och inte till nya kostnader och utgifter. Avsättning av medel för att täcka kommande pensionskostnader samt minskade borgensåtaganden är också önskvärt för att skapa en långsiktigt stark ekonomi. Budget, bokslut och ekonomisk uppföljning Budgeten för 2016 utarbetades under mars -maj 2015 efter de direktiv som kommunstyrelsen fastställt. Budgeten antas i fullmäktige i juni. Bokslutet för föregående år tas fram för behandling i kommun-fullmäktige i juni månad. Ekonomisk uppföljning inom verksamheterna ska ske genom månadsrapporter. Mer detaljerade rapporter ska göras efter varje tertial varav rapporten efter augusti är den obligatoriska delårsrapporten. I samband med årsredovisningen så ska träffsäkerheten på tertialrapporterna följas upp mot faktiskt utfall. Budgetdirektiv för 2016 Preliminära budgetdirektiv lämnades till förvaltningarna under februari. Kommunfullstyrelsen fastställde direktiven den 2 mars. Budgeten kommer att fastställas av kommunfullmäktige den 22 juni. Budgetdirektiven baseras på: 3

5 SKL s cirkulär 14:38 från oktober 2014 gällande uppräkningar. SKL s cirkulär 15:07 från december 2014 har legat till grund för beräkning av kommunalskatt, utjämningsbidrag, LSS-utjämning, fastighetsavgift med mera. Gällande finansiella mål för Ydre kommun KPA prognos för pensioner Internränta 2,5 % Kommunalskatt 21,70 % Invånarantal Budgetberedningens förslag Finansiering Finansieringen i kommunens driftsbudget innehåller finansiella poster kostnader såväl som intäkter. Kommunalskatten utgör den största intäktsposten tillsammans med de bidrag som kommunen erhåller i det mellankommunala och statliga kostnadsutjämningssystemet. De största kostnadsposterna är ersättning till LSS-utjämningen (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) inom landet samt pensionskostnader för personal. Kommunens finansiering har stärkts avsevärt med anledning av den reviderade kostnadsutjämningsmodell som trätt i kraft under Investeringsbudgeten 2016 uppgår till 32,9 mkr Investeringsbudgeten 2017 uppgår till 27,5 mkr Investeringsbudgeten 2018 uppgår till 13,4 mkr Investeringar totalt uppgår till 73,7 mkr Merparten av detta är 3 strategiska projekt om totalt 62 mkr Hestra skola och förskola 30 mkr, skolan i Österbymo 16 mkr och nybyggnad av 16 st bostäder 15 mkr. Detta innebär att låneramen för 2016 behöver höjas till 62 mkr det innebär att ny upplåning behövs med 21 mkr förutsatt att inlösen sker av lån på 13,5 mkr med förfall i september 2015 sker som planerat. Budget för 2016 innebär ett nettoöverskott om 3,9 mkr vilket innebär att Finansiellt mål nr 2 uppfylls. (Årets resultat före balanskravsutredning) ska årligen uppgå till 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Ekonomisk känslighetsanalys Kommunen påverkas i hög grad av förändringar som man inte själv kan påverka. Det rör sig ofta om förändringar som beror på den ekonomiska utvecklingen i landet men också riksdagsbeslut om hur välfärden ska utvecklas och finansieras. Sysselsättningens utveckling och befolkningstalet har också en mycket stor påverkan på kommunens ekonomi. Här förtecknas hur mycket några olika faktorer påverkar ekonomin för kommunen per år. Skattehöjning/sänkning med 1 krona Lönekostnadsförändring med 1 % Befolkningsförändring med 100 invånare Behovsförändring med 10 i särskilt boende Behovsförändring med 10 grundskolelever Ränteförändring med 1 % Ökning/minskning av 1 tjänst Boendeplats inom HVB +/- 6,9 mkr +/- 1,4 mkr +/- 4,5 mkr +/- 7,0 mkr +/- 1,3 mkr +/- 0,6 mkr +/- 0,6 mkr +/- 0,6 mkr 4

6 Särskilda förändringar som påverkar ekonomin 2016 och åren Revideringen av skatteutjämningssystemet är genomfört från 2014 och tillför kommunen ca 6,9 mkr årligen. Budgetberedningen beslutade att ta in statsbidrag för flyktingmottagande och samtliga bidrag från Migrationsverket för mottagande av ensamkommande barn, i finansieringen och att kompensera för de kostnader som uppstår i de olika verksamheterna. De stora strategiska investeringar som planeras för förskola och skola i Hestra (30 mkr), skolan i Österbymo (17 mkr) och byggande av 16 nya bostäder (15 mkr). Innebär en stor påfrestning och kommer kräva extra fokus på finansiering och återhållsamhet under de kommande 5-10 åren. Investeringsbudget 2016 med plan för åren Bredband Fortsatt bredbandsutbyggnad Fastigheter Värdshuset Fysisk miljö Fysisk miljö i tätorterna Bostadsområde Dalbylandet Fysiska miljön i Österbymo 365 Näringsliv Industriområde Österbymo Gator och vägar Rastplats Österbymo Campingplats Rydsnäs Renhållning och återvinning Återställning av Berghagsdeponin Vatten och avlopp Inget planerat under perioden Räddningstjänst Inventarier och materiel Kultur fritid och turism Inget planerat under perioden Barn och utbildning Skolgårdsinvesteringar Hestraskolan renovering Hestraskolan nybyggnad Skola Österbymo tillbyggnad Sociala verksamheterna Boende ensamkommande Solängens kök Summeringar, belopp i tkr

7 Ramar Kommunchef Ingående ram , , , ,0 Prisökningskompensation 151,0 164,7 178,4 Kapitaltjänstkostnader 347,3 5,6 66,3 Räddningstjänst -68,0 Utgående ram , , , ,7 Ekonomichef Ingående ram 6 461, , , ,1 Prisökningskompensation 98,1 101,7 103,7 Kapitaltjänstkostnader 0,1-0,8-26,8 Utgående ram 5 636, , , ,1 Socialchef Ingående ram , , , ,3 Prisökningskompensation 796,7 869,2 869,2 Kapitaltjänstkostnader 0,8-61,7-21,3 Budget 2016 korr under 2015: Migrationsverket , , ,5 821,3 Utgående ram , , , ,5 Utbildningschef Ingående ram , , , ,1 Prisökningskompensation 996, , ,2 Kapitaltjänstkostnader -65,4-83,3-60,6 Budget 2016 korr under 2015: Migrationsverket 5 173, , ,5 393,8 Utgående ram , , , ,5 Teknisk chef Ingående ram 6 469, , , ,6 Prisökningskompensation -116,2-126,7-137,3 Kapitaltjänstkostnader 1 287, ,1 461,4 Utgående ram 6 652, , , ,7 Verksamhetens kostnader , , , ,4 6

8 Finansiering KF& KS förfogande , , , ,0 KS till strategiska satsningar , ,0 Lönekostnadsökningar KF förfogande , , , ,0 KF& KS förfogande totalt , , , ,0 Budget direktiv 1 Skatteintäkter , , , ,0 Bidrag och utjämning , , , ,0 Pensioner , , , ,0 Kapitaltjänstkostnad , , , ,7 Kapitaltjänstkostnad förändring 0, , , ,8 Finansiella intäkter 100,0 100,0 100,0 100,0 Finansiella kostnader , , , ,0 Budget direktiv 2 Sjunkande räntekostnader 500,0 Intäkt migrationsverk HVB , , , ,0 Intäkt migrationsverk flyktingmot , , , ,0 Interna fördelningar Budget 2016 korr under 2015: Migrationsverket ,0 Utgående ram , , , ,4 Resultat efter finansiering , , , ,0 Avskrivning 7 700, , , ,0 RESULTAT 3 893, , , ,0 God ekonomisk hushållning 3 975, , , ,1 Avstämning -82,4 342, , ,1 Driftsredovisning Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 PLAN 2017 PLAN 2018 Kommunchef , , , , ,0 Ekonomichef 6 150, , , , ,1 Socialchef , , , , ,3 Utbildningschef , , , , ,1 Teknisk chef 6 065, , , , ,6 Verksamheternas nettokostnader , , , , ,1 Skatteintäkter och bidrag , , , , ,0 Övrig finansiering (- = kostnad) , , , , ,0 Resultat 1 715, , , , ,9 7

9 Bokslut Budget Budget PLAN PLAN Resultatbudget Verksamhetens intäkter , , , , ,2 Verksamhetens kostnader , , , , ,3 Avskrivningar , , , , ,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,1 Skatteintäkter , , , , ,0 Statsbidrag Migrationsverket , , ,0 Generella statsbidrag , , , , ,0 Summa Skatteintäkter och utjämning , , , , ,0 Finansiella intäkter 131,4 500,0 100,0 100,0 100,0 Finansiella kostnader , , , , ,0 Årets resultat 1 715, , , , ,9 Balansbudget Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 PLAN 2017 PLAN 2018 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar , , , , ,7 Finansiella anläggningstillgångar , , , , ,5 Summa anläggningstillgångar , , , , ,2 Summa omsättningstillgångar , , , , ,5 Summa tillgångar , , , , ,7 Eget kapital och skulder Eget kapital , , , , ,0 härav årets resultat 1 715, , , , ,9 Avsättningar , , , , ,0 Skulder: Kortfristiga skulder , , , , ,3 Långfristiga skulder , , , , ,4 Härav: Nya lån , ,1 Amortering , , ,8 Summa Eget kapital och skulder , , , , ,7 8