Förbundsstyrelsens förslag till Ridsportens framtida organisation och finansiering ORGANISATIONSPROJEKTET

Transkript

1 Förbundsstyrelsens förslag till Ridsportens framtida organisation och finansiering ORGANISATIONSPROJEKTET

2 Innehåll Inledning/förord/sammanfattning/definitioner 3. Kap 1 Medlemsnytta medlem 5. Kap 2 Medlemsnytta förening 6. Kap 3 Ett förbund samverkansmodell 7. Kap 4 Sektioner/roller/ansvar 9. Kap 5 Distrikt/ Regioner/Organisation 11. Kap 6 Den demokratiska processen 12. Kap 7 Ekonomi/Finansiering 12. Bilagor finns på Svenska Ridsportförbundets hemsida www3.ridsport.se Slutrapport Organisationsprojektets styrgrupp Organisationsprojektet Finansiering Öppet forum redovisning Kortversion av Ridsportens Organisation och framtida finansiering Remiss Ridsportens framtida organisation och finansiering Remissinstanser: Svenska Ridsportförbundets medlemsföreningar och distriktsförbund. Remisstid: Remissvaren skulle ha inkommit 15 januari Behandling: Efter remisstidens utgång har förbundsstyrelsen, med styrgruppens slutrapport, remissen, inkomna remissvar och egna överväganden, utarbetat ett förslag som kommer att föreläggas förbundsstämman 18 maj 2013.

3 Sammanfattning Svenska Ridsportförbundets styrelse har sammanställt ett förslag till Ridsportens framtida organisation och finansiering. Förslaget överlämnas till förbundsstämman 18 maj Detta förslag baseras på Organisationsprojektets styrgruppsrapport, analyser gjorda av Öppna forum i de 19 distrikten, inkomna remissvar samt egna överväganden. Remissinstans har varit Svenska Ridsportförbundets föreningar (913) och distrikt (19). 93 föreningar och 19 distrikt har svarat på remissen. Svenska Ridsportförbundets sektioner och kommittéer är inte remissinstanser men har fått möjlighet att inkomma med synpunkter. I svaren på remissen nämns som positivt ambitionen att förändra och utveckla organisationen i syfte att skapa största möjliga medlemsnytta och de som svarat uppskattar ambitionen att få föreningarna delaktiga i en demokratisk process och lämna synpunkter. I några remissvar poängteras att delar av det som diskuteras i förbundsstyrelsens förslag inte är stämmofrågor utan att mycket kan genomföras inom ramen för förbundsstyrelsens beslutsprocess. I andra svar efterlyses en analys av viktiga utmaningar och konsekvenser och avsaknaden gör det svårt att värdera förslagets relevans i väsentliga delar. I svaren på remissen nämns också att förbundsstyrelsen inte tydligt redovisar grunderna för sina förslag Förbundsstyrelsens förslag utgår, enligt uppdraget, från de fyra inriktningsmålen och fokuserar på åtgärder som i första hand skapar värde för medlemmar och föreningar. Förbundsstyrelsen anser också att det inte är försvarbart att göra allt för djuplodande konsekvensanalyser innan förbundsstämman tagit inriktningsbesluten. Förbundsstyrelsen kan utifrån stämmans beslut göra genomföranden på ett förbättrat beslutsunderlag. Mycket av det arbete som utförs i föreningarna och för medlemmarna görs på ideell basis och det ideella arbetet måste ges förutsättningar att utföras på ett ändamålsenligt sätt. För att ge största möjliga medlemsnytta för alla föreslår Svenska Ridsportförbundet en kategorisering av medlemmarna och föreningarna för att utifrån det kunna definiera medlemsnytta för de olika kategorierna. Ridskoleryttaren har sitt behov av medlemsnytta via ett basutbud och förbättrade erbjudanden till den enskilde medlemmen i dag, men också morgondagens medlemmar, tävlingsryttaren och motionsryttaren har andra. Inom ridsporten finns det också en stor andel aktiva som i första hand inte är ryttare, till exempel ledare, tränare, funktionärer, förtroendevalda, hästskötare, allmänt ridsportintresserade m fl. En gemensam faktor för alla är dock att för att utöva eller vara delaktig i sporten krävs oftast en anläggning och ett behov av stöd och gemenskap i en förening av något slag. Med en omfattande och definierad medlemsnytta finns förutsättningar att behålla nuvarande medlemmar och rekrytera nya. Medlemsnyttan avhandlas i de två första avsnitten i förslaget där förbundsstyrelsen för att förenkla har ändrat rubrikerna till Medlemsnytta och Föreningsnytta. En indelning av verksamheten som ser likadan ut centralt som regionalt kan skapa större förutsättningar för ett hållbart samarbete, samarbete över administrativa gränser och tydligare rollfördelningar. Definitioner I förbundsstyrelsens förslag till remiss används nedanstående definitioner. Medlem Avser de individer som är medlemmar i en förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Förening Avser förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. I förbundsstyrelsens förslag till remiss används nedanstående definitioner av begreppet ryttare. Ryttare Avser alla aktiva vid uppsutten verksamhet, inklusive kuskar och voltigörer. I förbundsstyrelsens förslag till remiss används nedanstående definitioner av begreppet Svenska Ridsportförbundet. Svenska Ridsportförbundet Med Svenska Ridsportförbundet menas det samlade förbundet på central-, distrikt- och lokal nivå. Om viss del av Svenska Ridsportförbundet avses anges det med hänvisning till central, distrik eller lokal nivå. 3 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

4 Förbundsstyrelsen anser att ett sätt att uppnå en större tydlighet i organisation och resursfördelning är att den ideella organisationen omgrupperas och delas in i fem likalydande sektioner centralt och regionalt. I uppdraget från förbundsstämman framgår att ett mål med organisationsprojektet är att utbud av tjänster och stöd skall harmoniseras, vilket indikerar att medlemmar och föreningar i högre grad skall ska nås av samma medlemsnytta, service och stöd. En stor enighet finns att utveckla och förtydliga det nuvarande basutbudet. Detta arbete föreslår genomföras inom ramen för den årliga verksamhetsplaneringen. I dag är Svenska Ridsportförbundet indelat med en central organisation och 19 distriktsförbund. Distrikten har på grund av storlek och ekonomi olika förutsättningar. Förbundsstyrelsen ser fördelar med en struktur som innebär färre och större distrikt i stället för dagens distriktsorganisation så att medlemmar och föreningar ska kunna få samma service oavsett var i landet man är verksam och vill stimulera till en tydligare samverkan mellan distrikten samt mellan distrikten och förbundet centralt. Förbundsstyrelsen anser också att en betydligt bättre samverkan måste till mellan distriktskanslierna och den centrala delen av förbundet. Det årliga verksamhetsplaneringsarbetet kommer därför att ta fasta på detta och dessutom föreslås att det administrativa arbetet inom till exempel tävlingsområdet ses över så att det kan förenklas och genomföras så lokalt som möjligt. Genom samverkan på alla nivåer i förbundet där medlemmarnas och föreningarnas önskemål och behov identifieras, kan medlemsnyttan anpassas och utvecklas. Detta vill förbundsstyrelselen paketera i ett basutbud och, baserat på verksamhetsårets behov, ett fokusutbud. Fokusutbudet skall baseras på föreningars och distriktens behov. För att säkerställa den röda tråden i förbundet och möjliggöra samverkan och stöd behövs en gemensam verksamhetsplan. Den förtydligar hur allt hänger ihop och på vilket sätt mål ska nås samt var och när samverkan och samordning kan ske. Förbundsstyrelsen vill att Svenska Ridsportförbundets framtagna strategi har sin grund i vad förbundets medlemmar tillsammans vill uppnå. Fokusutbudet är mer flexibelt och kan variera från år till år medan basutbudet är mer långsiktigt och ändras därmed inte så ofta. Förbundsstyrelsen anser, liksom de inkomna remissvaren visar, att den demokratiska processen kan förstärkas ur ett förenings- och medlemserspektiv genom att föreningarna får ett större inflytande i de beslut som tas på förbundsstämman. Förbundsstyrelsen avser därför att lägga fram ett förslag till stadgeändring vad gäller den demokratiska processen inom Svenska Ridsportförbundet. Finansieringen av Svenska Ridsportförbundet består idag av medlemsavgifter, licensintäkter och bidrag. Förbundsstyrelsen har inte funnit några tillräckliga skäl att förändra denna modell. att förbundsstämman beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet med Ridsportens Organisation och Finansiering enligt förbundsstyrelsens förslag Förbundsstyrelsen, Svenska Ridsportförbundet Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

5 Kapitel 1 Medlemsnytta att förbundsstämman beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utveckla ett bas- och fokusutbud med de fyra medlemsprofilerna Ridskoleryttare, Tävlingsryttare, Motionsryttare och Annan medlem som grund. Förbundsstyrelsens kommentar och förslag till beslut Medlemsnyttan i Svenska Ridsportförbundet ska komma alla medlemmar till del. Förbundets omfattande och diversifierade verksamhet ska finnas i åtanke vid planering av verksamhet och utbud. Förbundsstyrelsen har profilerat medlemmarna i fyra grupper för att utifrån det kunna definiera och erbjuda medlemsnytta. Många medlemmar återfinns i flera av profilerna och deltar i verksamhet som riktar sig till olika profiler men ambitionen är också att presentera medlemsnytta för dem som ännu inte är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Medlemsnyttan kommer de enskilda medlemmarna till del främst genom föreningens verksamhet. Varje förening ska genom stöd och service från distrikt och det centrala förbundet vara ett efterfrågat och attraktivt alternativ för redan aktiva ryttare och dem som söker sig till ridsporten. Analysen av remissvaren visar att trots att ridskoleryttaren är den dominerande medlemsgruppen i förbundet hamnar fokus för ofta på tävling och tävlingsryttare på distrikts- och central nivå. Å andra sidan kan föreningarna också behöva utveckla sina elevers tävlingsverksamhet. I dagsläget är det ofta speciella tävlingsklubbar som tillgodoser och utvecklar det behovet.. I utbudet till förbundets enskilda medlemmar måste ridskoleryttaren och behov av utveckling och glädje med ridningen prioriteras. I det basutbud som ska erbjudas och utvecklas de enskilda medlemmarna spelar föreningen och ridskolan en stor roll när det gäller att erbjuda ett utbud som passar och lockar ridskoleryttaren. Den första kontakten med ridsporten sker för de flesta på ridskolan. De som söker sig till ridskolan ska mötas av professionell personal, en välskött anläggning och för ridskola lämpliga hästar. I remissen sidorna 6 och 7 finns en lista över vad förbundsstyrelsen vill att medlemmarna ska erbjudas. Det är exempel på vad ett basutbud kan innehålla. Alla medlemmar ska ha tillgång till samma utbud men alla medlemmar har inte behov av allt i utbudet. Basutbudet utvecklas inom ramen för verksamhetsplaneringen och den i denna process inbyggda principen att föreningarna ger årligen inspel på vad som skall förändras eller förnyas. I basutbudet kommer en del att komma medlemmen till via föreningen och en del via förbundet centralt och distrikten. Basutbudets innehåll kan bygga på avtal som tecknas centralt där innehållet kommer alla medlemmar till del eller utbildningar eller information som underlättar för hästägande eller ridutbildning. Synpunkter har kommit på benämningen Avsuttna Medlemmar. Med det avsåg förbundsstyrelsen medlemmar som är aktiva i föreningarna eller i ridsporten på annat sätt än som ridskole- tävlings- eller motionsryttare. Det kan vara ledare i olika led och sammanhang, ridlärare, funktionärer, domare, styrelseledamöter och andra med ideella uppdrag, team runt en ryttare m fl. Med andra ord någon som är aktiv i ridsporten på annat sätt än som i första hand ryttare. En bättre benämning på gruppen föreslås vara Andra medlemmar. 5 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

6 Kapitel 2 Föreningsnytta att förbundsstämman beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utveckla ett paket för föreningarna så att de kan bedriva en rationell verksamhet och leverera maximal medlemsnytta till föreningarna enligt de fyra föreningskategorierna Förbundsstyrelsens kommentar och förslag till beslut Den ideella föreningen utgör ridsportrörelsens bas. Det är där den dagliga verksamheten bedrivs. Svenska Ridsportförbundet ska erbjuda sina föreningar en service och ett utbud för att underlätta och utveckla den dagliga verksamheten. Liksom i avsnittet om Medlemsnytta där medlemmarna deltas in i fyra olika profiler för att kunna ta fram ett basutbud som motsvarar olika behov och kommer många till del har förbundsstyrelsen kategoriserat föreningarna för att utifrån det kunna definiera och erbjuda medlemsnytta. Fördelningen mellan Ridskola, Tävling och Annan Verksamhet kan variera från förening till förening. I de flesta föreningar finns en kombination av verksamheter. Det utbud eller föreningsstöd som ska erbjudas föreningarna ska vara till nytta både för föreningen och för föreningens medlemmar. För föreningen kan medlemsnytta till exempel innebära tillgång till utbildning, rådgivning i frågor rörande föreningens verksamhet, IT-stöd, centrala avtal mm. Genom att föreningen har tillgång till olika verktyg och kan erbjuda ett utbud till sina medlemmar som är motsvarande vad andra föreningar har överlandet vet medlemmarna vilka krav de kan ställa och vilket utbud de kan förvänta sig. Medlemmen upplever i första hand sin medlemsnytta i föreningen och i föreningens verksamhet. Anläggningsverksamhet/Hästhållning utvecklingsområde En anläggning och lämplig miljö, vare sig det är för ridskola, tävling eller annan verksamhet, är en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas ändamålsenligt, modernt och med ett miljöanpassat hållbart kretslopp. Förbundsstyrelsen och en övervägande del av remissvaren anser att det är viktigt att Svenska Ridsportförbundet har en samlad kompetens för anläggningsfrågor kopplad till hästhållning och att vi vet var den kompetens och kunskap vi inte själva besitter finns. Ridskola Tävling Anläggning Annan verksamhet Många föreningar har en kombination av alla de här verksamheterna. 6 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

7 Kapitel 3 Ett förbund samverkansmodell att förbundsstämman beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att fortsätta utveckla den verksamhetsplanering där föreningarna är delaktiga och deras krav, behov och förväntningar är grunden för den utveckling som sker i förbundets olika led och processen för framtagande av ett basutbud och former för ett fokusutbud till den enskilde medlemmen är grunden inleds. Förbundsstyrelsens kommentar och förslag till beslut En majoritet av remissvaren ställer sig positiva till en samverkansmodell som innebär att Svenska Ridsportförbundet än mer närmar sig det av förbundsstyrelsen prioriteradeområdet Ett förbund vi arbetar tillsammans. Farhågor framförs dock att detta kan bli en toppstyrd och uppifrån och ner process om inte mer delaktighet och dialog med föreningarna sätts i fokus. Sedan 2012 arbetar förbundsstyrelsen utifrån en modell där föreningarnas behov och önskemål är i fokus. I februari varje år får föreningarna en enkät där de kan berätta om vad de saknar i utbudet, vad de behöver och vad de ser som förbundets viktigaste frågor kommande verksamhetsår. Det är utifrån föreningarnas behov nästkommande års verksamhet ska planeras både på central och distrikts- nivå. Enkätsvaren från februari 2012 ligger till grund för planeringen Den dialogen med föreningarna kommer att förbättras och även i framtiden ligga till grund för den gemensamma verksamhetsplaneringen. Föreningarna är de som med utbud och service är närmast medlemmarna och medlemsnyttan ska i första hand komma från förening till medlem. Det är därför naturligt att föreningarnas behov och önskemål ska ligga till grund för de verksamhetsplaner som görs gemensamt. Förbundsstyrelsen ska lägga fast förbundets strategier för framtiden och stå för den övergripande planeringen vad gäller fokusområden och inriktning med hänsyn tagen föreningarnas behov och trender i samhället i övrigt. Det är förbundsstyrelsens mening att med ett starkt basutbud och en gemensam värdegrund där den enskilda medlemmen känner igen sig, oavsett med vilken förening eller annan gruppering som kontakt tas, blir Svenska Ridsportförbundet ett attraktivt alternativ för den som söker kunskap om eller gemenskap med ridpsorten. Svenska Ridsportförbundet har en policy och ett värdegrundsarbete med ledstjärnor. Med en gemensam värdegrund som genomsyrar hela förbundet på alla nivåer och ett basutbud för medlemmens bästa som återfinns i alla föreningar kan Svenska Ridsportförbundet bli ett konkurrenskraftigt alternativ bland de aktiviteter som erbjuds i samhället. Inom området styrning uppföljning samverkan har Organisationsutredningen visat att det finns olika uppfattningar om vad styrning är och att det är en svag uppföljning av detta inom hela organisationen. En uppföljning av verksamheten som helhet saknas. Den stora variationen av vision, värdegrund och ledstjärnor på organisationens olika nivåer bidrar till att förbundet inte upplevs som ett förbund. 7 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

8 Kapitel 3 Med verksamhetsstyrning menas alla de åtgärder som ledningen på olika nivåer i förbundet vidtar för att uppnå ett visst resultat och syftar till att använda alla tillgängliga resurser på ett säkert, demokratiskt och effektivt sätt. 8 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

9 Kapitel 4 Sektioner/Roller/Ansvar att förbundsstämman beslutar att Svenska Ridsportförbundets organisation utökas till fem sektioner, Utbildning, Ridskola/ Anläggning, Tävling, Medlemsutveckling samt Ungdom. att detta sker på central nivå från och med förbundsstämman 2013 och på distriktsnivå i samband med årsmötena Förbundsstyrelsens kommentar och förslag till beslut Förbundsstyrelsen har föreslagit en utökning av Svenska Ridsportförbundets sektioner för att bättre kunna möta efterfrågan på den medlemsnytta och service basutbudet ska erbjuda. Förslaget har tagits emot positivt både i remissvaren och på de öppna forum som anordnades i augusti/september Förslaget innebär att Svenska Ridsportförbundet centralt och på distriktsnivå har samma sektionsindelning. Det är en del i den samverkansmodell som diskuteras i förra punkten och innebär att det finns en avsändare och en mottagare i båda riktningarna. Frågor som diskuteras och beslut som tas i sektionerna når organisationen på ett bättre sätt. Önskvärt är att även föreningarna kan ha samma grupperingar men beroende på storlek på förening och inriktning är det inte alltid praktiskt genomförbart. Remissvaren visar att anläggningsfrågan är ett prioriterat område för många. En anläggning, vare sig det är för ridskola, tävling eller annan verksamhet, är en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas. Från samhället i övrigt ställs också krav på hur våra anläggningar och utemiljöer ser ut. Det finns regler och anvisningar som måste följas, och vi måste ha en beredskap för de nya krav på anläggning som kan komma i framtiden. Det är alltså av vikt att det finns en samlad kompetens för anläggningsfrågor kopplad till hästhållning på som kan följa utvecklingen i samhället vad gäller djurskydd, miljöarbete, regler mm och ha framförhållning och ett helhetsgrepp på anläggningsfrågan. I förslaget är anläggningsfrågan kopplad till sektionen Ridskola. Av de ridsportanläggningar som finns i Sverige är en majoritet kopplade till någon av landets 450 ridskolor. Anläggning för tävling får av den anledningen inte komma på undantag utan sektionen ska ha fokus riktat mot såväl ridskola som tävling och övriga frågor kopplade till anläggning och hästhållning. Förslaget med en sektion Utbildning med ansvar för utveckling och innehåll i all utbildning inom Svenska Ridsportförbundet inklusive yrkesutbildningar, funktionärsutbildningar, ledarutbildningar mm har bemöts mycket positivt. Medlemsutveckling, både när det gäller att behålla medlemmar och att rekrytera nya medlemmar, är en avgörande fråga för Svenska Ridsportförbundets utveckling och framtida ställning. Förbundsstyrelsen har därför föreslagit en egen sektion för Medlemsutveckling. Förbundsstyrelsen anser att utskott och kommittéer inte ger samma kraft och förankring som en sektion. 9 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

10 Kapitel 4 I remissvaren finns resonemang kring att detta i stället ska planeras och hanteras på centralstyrelsenivå med föreningarna som en resurs. Förbundsstyrelsen vill under de närmaste åren lägga stort fokus på denna fråga på alla nivåer och väljer att ha kvar förslaget med en sektion för Medlemsutveckling. På regional och föreningsnivå kan sektionen ingå i någon av de andra sektionerna. 10 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

11 Kapitel 5 Regioner/Organisation att förbundsstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att initiera en samverkansprocess mellan distrikten samt mellan distrikten och förbundet centralt där stöd ges till distrikten i form av: legalt och ekonomiskt stöd former för samverkan ska utgå från medlemsnytta och samverkan via verksamhetsplaneringen mellan alla kanslier, både centralt och på distriktsnivå. I detta arbete ska en grundligare analys av fördelar presenteras, både ur verksamhetsperspektiv som ur ekonomisk synvinkel. Förbundsstyrelsens kommentar och förslag till beslut I remissen till distrikt och föreningar var frågan om Regioner/Organisation uppdelad i två frågor. Den ena rör en sammanslagning av antalet distrikt till färre regioner och den andra rör en samordnad personalorganisation med gemensamt arbetsgivaransvar för personal anställda centralt och på distrikt. Förslaget om färre distrikt i stället för som dagens 19 har mötts av farhågor från föreningar och distrikt i remissvaren. Det finns farhågor för att med större regioner försvinner lokalkännedom och personkännedom om föreningarnas verksamhet och förhållanden. Det blir fler föreningar perdistrikt än i nuvarande distrikt och avståndet mellan förening och distriktskansli blir längre. Konsekvensen skulle bli att medlemsnyttan bli sämre, istället för det önskade resultatet, mycket bättre. I remissvaren anförs också att det inte finns några konsekvensanalyser vare sig organisatorsikt eller ekonomiskt som visar på fördelar med en regionalisering enligt förbundsstyrelses förslag. Förbundsstyrelsens mål med förbundets organisation är att medlemsnytta och utbud ska vara detsamma för alla föreningar och medlemmar oavsett var i landet man bor. Föreningarnas och medlemmarnas behov ska vara i fokus för hur Svenska Ridsportförbundet organiseras. Fysiska avstånd kan till stor del överbryggas med nya sätt att kommunicera. E-post, Internet, TV-konferenser och telefon underlättar kontakter mellan medlem, förening och distrikt/region. En mindre organisation är också snabbare, effektivare och mer flexibel. Andra idrottsförbund har redan förändrat sin regionala organisation till färre distrikt, till exempel Svenska Simförbundet och Svenska Gymnastikförbundet, och erfarenheterna därifrån talar för att en organisation med färre distrikt är att föredra. Med den samverkansmodell mellan förbundet centralt och distrikten där föreningarnas och medlemmarnas behov är grunden, som redan är påbörjad och ska utvecklas vidare, finns alla förutsättningar att den medlemsnytta som önskas kan uppnås. Förbundsstyrelsen inser att det i nuläget saknas övertygande argument för att ändra i distriktens regionala indelning men vill gå vidare med en process som tar fram fördelar och konsekvenser för mer samverkan. Denna process ska också belysa vad som händer då samverkan inte finns. Förbundsstyrelsen kommer att tillsätta resurser som stöd i denna process både vad gäller legala och ekonomiska frågor. Analysen av inkomna remissvar visar att det i nuläget inte finns stöd för eller önskan om en samordnad personalorganisation med gemensamt arbetsgivaransvar för det centrala kansliet och regionernas/distriktens kanslier. Ökad samverkan mellan kanslierna ska uppnås med en samordnad verksamhetsplan, ett gemensamt basutbud och bättre samverkansformer både mellan distrikt och det centrala förbundet och distrikten emellan. 11 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

12 Kapitel 6 Den demokratiska processen Förbundsstyrelsens förslag Förslaget till stadgeändring kommer att behandlas under en särskild punkt på stämman. Förbundsstyrelsens kommentar och förslag till beslut Förbundsstyrelsen har i sitt arbete haft som utgångpunkt, i enlighet med förbundsstämmans beslut 2011, att initiera stadgeändringar vad gäller rösträtten för föreningar och distrikt först efter att organisationsutredningen presenterats vid stämman Vid höstens Öppna forum i distrikten och i remissvaren från föreningar och distrikt så förordar en stor majoritet att det nuvarande röstsystemet bibehålls, dvs att både föreningar och distrikt har rösträtt. Många har dock framfört den synpunkten att systemet ska ändras till föreningarnas fördel så att föreningarna får en större rösttyngd vid stämman. Förbundsstyrelsen har därför valt att lägga fram ett förslag till stadgeändringar redan till stämman Kapitel 7 Ekonomi/Finansiering att förbundsstämman beslutar att nuvarande finansieringsmodell med fast avgift per medlem i föreningen kvarstår. Förbundsstyrelsens förslag till årsavgift för 2015 och 2016 behandlas under en särskild punkt på stämman. 12 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet