Kvalitetsmärkning ( remissvar )

Transkript

1 1 Upplands Ridsportförbund Möllersvärdsgatan Uppsala Kvalitetsmärkning ( remissvar ) Inledning Vi har nu fått ta del av ett förslag till ett förändrat system för kvalitetsmärkning. Den stora bristen i det nya förslaget liksom i de gällande bestämmelserna är att ingen på förbundet bryr sig om den samlade kvalitén på den verksamhet som bedrivs inom resp förening och hur den kvaliten skapas. Förbundets förslag till kvalitetsmärkning kan, som vi ser det, till och med vara skadlig för föreningarna i vissa situationer och dessutom kan den vara kostnadsdrivande. I remissen säger förbundet att kvalitetsmärkningen ger möjligheterna för ökat marknadsvärde, synlighet och också en styrka i argumentation med exempelvis kommuner, sponsorer o s v. Om det nu skulle vara så att en kvalitetsmärkning enligt förbundets förslag är av mycket stor vikt för föreningarna inställer sig frågan varför föreningarna inte är kvalificerade för att vara remissinstanser? Det är ju vår framtid som står på spel. Samtidigt kan man vända på frågan och fundera över varför vi är den enda föreningen i distriktet som hörsammat inbjudan till ett möte med distriktets besöksgrupp för att diskutera remissen. Vi borde varit tolv föreningar närvarande. Den springande punkten i hela resonemanget runt kvalitetsmärkningen är frågan om vad kvalitet är i sammanhanget och hur den mäts. Den här frågan är inte genomarbetad utan förbundet har valt att välja den lätta vägen där man i huvudsak ska kryssa i att 50% av ridskolans allmänna lektioner ska ledas av ridlärare med minst SRL II behörighet. Vad är kvalité? För oss innebär en god kvalité att vi som förening uppfyller eller helst överträffar våra medlemmars/ridskoleelevers krav, behov och förväntningar till lägsta möjliga kostnad. Vi måste därför börja med att klarlägga och fastställa krav, behov och förväntningar vilka kan skilja sig kraftigt beroende på föreningens struktur och verksamhet. Kvalitet utgår nämligen, enligt vår uppfattning, från medlemmarna och deras behov och förväntningar och inte från någon riksorganisation.

2 2 Kvalitet är som vi ser det ett resultat av föreningens samlade kompetenser, resurser och arbetssätt på alla nivåer och inte ett resultat av att man har en instruktör på SRL II nivå som håller i 50% av ridlektionerna. I vårt kvalitetstänkande ingår hela personalgruppen, ungdomssektionen, tävlingskommitén, styrelsen, foderleverantör, hovslagare, veterinär m fl. Inte minst frågan om kollektivavtal för personalen hör hemma inom begreppet kvalité. Förbundets sätt att arbeta med frågan Förbundet har valt en annan väg där man pekar med hela handen och säger att vad som är god kvalitet avgör förbundet och inte de betalande medlemmarna i föreningarna. Inom ramen för organisationsprojektet identifierades olika föreningsstrukturer med eller utan ridskoleverksamhet. Det är naturligtvis ogörligt att hantera alla dessa olikheter i ett organisationsprojekt men det är rimligt att man tänker på det när man formulerar krav i olika sammanhang bl a vad gäller kvalitetsmärkning. Är det rimligt att (bortsett från djurskyddslagstiftningen) ställa samma krav på en shettisridskola som på en ridskola med ridande? För att få skylten Kvalitetsmärkt RIDSKOLA krävs att schettisridskolan ger en god grundutbildning enligt upprättade utbildningsplaner, som också ger möjlighet till individuell sportslig utveckling. Det krävs också att minst hälften av lektionerna leds av ridlärare med lägst SRL II behörighet. Exemplet har vi valt för att visa på bristerna i det liggande förslaget som saknar helhetssyn och som uppenbarligen styrts av andra hänsyn än att uppnå en kvalitetsmärkning som är värd namnet. Problemen Det blir knepigt när förbundet kopplar kvalitet i föreningarnas verksamhet till vissa utbildningar som tillhandahålls av förbundet eller förbundet närstående organisationer. Följer man debatten i media vad gäller t ex vårdsektorn finner man att trots att alla läkare och sköterskor är utbildade och legitimerade samt arbetar i moderna lokaler är det stora problemet brister i vårdkvalitén. Med detta vill vi ha sagt att kopplingen mellan de utbildningar som förbundet säljer och förbundets förslag till kvalitetsmärkning inte känns i alla delar seriöst. Med all respekt för utbildning, det krävs också andra inslag, kompetenser/erfarenheter för att nå en god kvalitet. Till sist det viktigaste. I förbundets förslag pratar man om anläggning, hästhållning och utbildning. Inget står att läsa om kvaliten på de tjänster vi erbjuder våra medlemmar/ridskoleelever! Därför är det inte fråga om någon kvalitetsmärkning utan i första hand en kontroll av att vi följer djurskyddslagstiftningen (vilket för övrigt är tillsynsmyndighetens uppgift) och i övriga delar insamlandet av statistikuppgifter över anläggning och personal. Ingen besöksgrupp eller någon centralt placerad kvalitetsrevisor har en rimlig möjlighet att kontrollera kvalitén på själva verksamheten genom några timmars besök vart tredje fjärde år.

3 3 Kommentarer till märkningarna. Medlemsskylten Vi tycker att kravet för att få medlemsskylten är hyfsat balanserat. Den talar om att vi sköter om våra hästar på ett, från djurskyddssynpunkt bra sätt, är noga med säkerheten och har de myndighetstillstånd som krävs. Dessutom ger den information om att det finns en riksorganisation dit man kan vända sig med eventuella frågor/klagomål. Däremot säger den inte något om kvalitén i själva verksamheten. Kvalitetsmärkt RIDSKOLA Definitionen ridskola skall vara densamma som i Riktlinjer för framtidens ridskola, fastställda av Svenska Ridsportförbundets Förbundsstyrelse Vi har inte lyckats hitta den angivna definitionen men vill påpeka att nämnda riktlinjer drevs igenom utan att föreningarna fick en ärlig chans att yttra sig. 162 medlemmar av c:a ( c:a 1 promille) närvarade vid de tre möten som arrangerades! I övrigt ingen demokratisk process trots att det berör c:a 550 ridskoleföreningar. I övrigt finns kraven redovisade i fyra punktsatser. 1. All verksamhet leds av personal med relevant kompetens 50% av ridskolans allmänna lektioner ska ledas av ridlärare med minst SRL II behörighet. Alternativt av ridlärare med SRL I behörighet som har minst två års yrkeserfarenhet. Kommentar: Vi uppskattar att man talar om relevant kompetens och inte bara utbildning. Men glädjen blir kortvarig för i nästa mening kommer man in på %-satser och utbildningar. Vad ligger till grund för detta? Om vi förstår det rätt innebär detta att om en ridskola rekryterar en SRL II utan erfarenhet av ridskoleverksamhet så blir ridskolan kvalitetsmärkt! Pratar vi verkligen om kvalitetsmärkning? Idag finns möjligheten att med annan utbildning och lång, väl vitsordad yrkeserfarenhet kan av Svenska Ridsportförbundets Ridskole- och Utbildningssektion godkännas för ovanstående efter särskild ansökan och prövning. Detta har tagits bort. Varför? 2. Utgår från att den person som är utsedd av förbundet centralt liksom distriktets besöksansvarige/besöksgrupp verkligen får möjlighet att avsätta nödvändig tid för att följa lektionsverksamheten under den tid som behövs för att bilda sig en korrekt uppfattning om hästarnas lämplighet. 3.

4 4 4. För att få skylten Kvalitetsmärkt ridskola måste man upprätta utbildningsplaner som också ger möjlighet till individuell sportslig utveckling. Vi förstår att det här är en konsekvens av Framtidens ridskola men vad gäller för en shettisridskola som bedrivs under säkra former, god hästhållning och nöjda elever/föräldrar. Måste man satsa på att också ge sig in i tävlingssvängen med sina shettisar för att ge möjlighet till individuell sportslig utveckling? Eller den lilla ridskolan som bedriver en uppskattad verksamhet men som inte har råd att satsa på tävling utan rekommenderar sina löften att satsa vidare i en annan förening eller köpa egen häst. Har den föreningen gått miste om möjligheten till kvalitetsmärkning? Det är rimligt att ställa krav på utbildningsplaner i någon form men resten har inget med kvalité att göra utan är förmodligen en konsekvens av att förbundet har så många bollar i luften att man inte klarar av att hålla isär olika intressen och begrepp. Framtidens ridskola Som vi påtalat tidigare drevs frågan om Framtidens ridskola igenom på ett icke demokratiskt sätt. Förbundsstyrelsen har därefter använt Framtidens ridskola för att legitimera olika satsningar. Så har också skett i arbetet med kvalitetsmärkningen av ridskolor. FS har uttalat att ridskolan är platsen där verksamheten innebär allt från motionsridning till tävling. Man tror också på att ridskolan ännu mer kan vara skolan för den som äger egen häst. Den svenska ridskolan ska bli den framtida samlingspunkten för ridsport och hästkunskap. Alla från nybörjaren till elitryttaren, ska kunna vända sig till ridskolan och ridklubben för att hämta kunskap. Många vill säkert kalla det här för en vision men den ger redan nu avtryck i förbundets agerande. Dagens situation Det är svårt att få en enhetlig bild av hur det ser ut hos landets ridskolor idag. I en artikel i DN.se säger förbundets ordförande att det är en strukturomvandling på gång. De mindre ridskolorna får allt svårare att leverera den service som krävs till de ridande då kraven ökar. Förbundet försöker hjälpa de mindre aktörerna genom att föreslå sammanslagningar. Dessutom måste de små ridskolorna vara mer beredda på att specialisera sig. Ställer man dessa uttalanden mot visionen Framtidens ridskola hackar det lite. Om det nu är så att alla ridintresserade skall lockas till ridskolorna för att förkovra sig inom olika områden måste det naturligtvis finnas ridskolor inom närområdet. Om Framtidens ridskola ska medföra ett brett utbud till alla ridintresserade känns rådet till de små ridskolorna att specialisera sig knepigt.

5 5 När det gäller ökade krav känner vi inte igen bilden av att det är våra ridande som driver på. Däremot ser vi hur vårt förbund hela tiden anstränger sig för att av olika anledningar pressa föreningarna genom att hela tiden höja ribban i olika avseenden och styra mer än stödja. Det ger oss inga nya medlemmar men skapar mer administration och ökade kostnader. Senast i raden är nu aktuell kvalitetssäkring och kommande (?) certifiering. Certifiering I sammanhanget ( Framtidens ridskola ) har också en intentionsförklaring avseende nordisk certifiering inom ett antal områden förts fram. FS har i detta sammanhang uttalat att i ett sådant system får man en absolut samsyn på kvalitet och säkerhet för vår ridskoleverksamhet. Frågan vi ställer oss är om förbundet är medvetna om vad en certifiering värd namnet innebär i tid och kostnader för alla inblandade och då framför allt för ridskoleföreningarna. Eller är tanken att certifieringen i likhet med kvalitetsmärkningen skall få karaktären av en låtsasprodukt. Innan ett ev arbete med certifiering dras igång måste en förstudie genomföras så att man klarlägger nyttan och kostnader för oss föreningar. Sammanfattning Vår uppfattning är att det är näst intill obegripligt att remissen efter ett par års arbete skickats ut i det här skicket. Det är också svårt att förstå att de som påverkas mest av förslaget, föreningarna, inte är remissinstanser. Förbundet måste fokusera på dagens problem och låta Framtidens ridskola vara en vision tills vidare. Man bör också ta ett omtag och i god demokratisk ordning arbeta igenom frågan om hur framtidens ridskola skall se ut. Att gå från dagens mångfald till en enda modell är orealistiskt och för ridsporten negativt. Vi måste tvärtom utnyttja mångfalden för att stärka förbundet. Se det som en möjlighet och inte som något hinder. För detta krävs dock att alla aktörer inom förbundets ramar arbetar för föreningarnas/förbundets bästa och lämnar ev särintressen bakom sig. Mot bakgrund av att vi inte anses vara någon remissinstans vill vi att distriktet företräder oss i ärendet och då genom att ställa följande krav: Återkalla remissen. Gör om gör rätt. Kvalitetsmärkning skall handla om kvalitet. Se till att det finns kompetens inom området kvalitet när man börjar om. För en dialog med föreningarna under arbetets gång. Plocka ner alla bollar som är i luften och se till att det finns en röd tråd i förbundets verksamhet. Skrota alla särintressen och bedöm människor efter deras faktiska kompetens. Behåll förslaget om en medlemsskylt men då som en information.

6 6 Starta inte upp några nya projekt ( t ex certifiering) utan att genomföra en förstudie och förankra projektet hos de som ska betala (föreningarna). Personliga intressen måste komma i andra hand. För Uppsala Ponnyklubb 7 Lars Pernler ordförande 4-