FRAMTIDENS BOENDE (ASU-LIVE)

Transkript

1 -1- FINLANDS AKADEMI FRAMTIDENS BOENDE (ASU-LIVE) The Future of Living FORSKNINGSPROGRAM Programbeskrivning

2 -2- INNEHÅLL FÖRORD 1. BAKGRUND MÅL REFERENSRAM OCH TEMAOMRÅDEN GENOMFÖRANDE Finansiering Nationellt samarbete Internationellt samarbete Tidtabell Ledningsgruppen Koordinering Utvärdering ANSÖKNINGSFÖRFARANDE OCH BEDÖMNINGSKRITERIER Preliminära ansökningar Egentliga ansökningar MER INFORMATION... 14

3 -3- FÖRORD I februari 2007 mottog Finlands Akademi från forskarsamhället ett initiativ till ett forskningsprogram kring boendefrågor. Forskningsrådet för kultur och samhälle föreslog hösten 2007 och hösten 2008 för Akademins styrelse att ett forskningsprogram om framtidens boende ska beredas. Akademins styrelse beslöt vid sitt möte i oktober 2008 att i anslutning till verksamhets- och ekonomiplanen för bevilja förhandlingsfullmakt för beredningen av ett forskningsprogram kring ämnet Framtidens boende. I januari 2009 tillsattes en beredningsgrupp för programmet med medlemmar från samtliga forskningsråd. Ordförande för gruppen var forskningsdirektör Päivi Hovi-Wasastjerna (forskningsrådet för kultur och samhälle), vice ordförande Jouni Häkli (forskningsrådet för biovetenskap och miljö) samt medlemmar professor Kirsti Husgafvel-Pursiainen (forskningsrådet för hälsa) och professor Hannu Hänninen (forskningsrådet för naturvetenskap och teknik). Förvaltningsämbetets experter i beredningsgruppen har varit vetenskapsrådgivare Tiina Forsman (enheten för kultur- och samhällsvetenskaplig forskning), direktör Mikael Fogelholm (enheten för hälsoforskning), direktör Pirjo Hiidenmaa (enheten för kultur- och samhällsvetenskaplig forskning), vetenskapsrådgivare Maaria Lehtinen (enheten för naturvetenskaplig och teknisk forskning), vetenskapsrådgivare Kyösti Lempa (enheten för biovetenskap och miljöforskning) ja och ledande vetenskapsrådgivare Jaana Roos (programenheten). Beredningsgruppen hörde utomstående experter vid ett rundabordsmöte vid Akademin i mars Inbjudna experter till mötet var professor Sirkka Heinonen (Åbo handelshögskola), forskningsprofessor Anneli Juntto (Kuopio universitet), forskningsprofessor Markus Laine (Helsingfors stad), programchef Mika Lautanala (Tekes), överarkitekt Aila Korpivaara (miljöministeriet), koordinator Kimmo Kurunmäki (Helsingfors universitet), direktör Jukka Pekkanen (Byggnadsindustrin) och professor Kauko Viitanen (Tekniska högskolan). Beredningsgruppen sammanträdde fem gånger och ordnade i juni 2009 en viktig forskarverkstad där 117 medlemmar i forskarsamhället deltog. De hade möjlighet att i tre arbetsgrupper kommentera beredningen och utveckla programmets teman. Finlands Akademis styrelse beslöt vid sitt möte att genomföra utlysningen för första steget i forskningsprogrammet Framtidens boende (ASU-LIVE) på hösten Finlands Akademis styrelse kommer att besluta om programmets slutliga finansiering i november Meningen är att programmet ska pågå under fyra års tid. 1. BAKGRUND Boendets samhälleliga betydelse är obestridlig. Därför är det viktigt att följa dess utveckling och förändringar. Boende måste uppfattas som ett avsevärt vidare begrepp än bara byggnads- och bostadsproduktion. Förändringarna inom familje- och åldersstrukturen, arbetslivet och livsstilen har i kombination med t.ex. energifrågornas växande betydelse och de utmaningar som hållbar utveckling medför ställt boendet i fokus på ett helt nytt sätt. Nu studeras inte bara sociala och fysiska, utan också virtuella fenomen. Kraven på boendet har vuxit och inkluderar tillgänglighet,

4 - 4 - hållbarhet och variationsmöjligheter på ett nytt sätt. Samhället behöver vetenskapligt belagd kunskap om markanvändning och andra miljöfrågor samt om ombyggnad och reparationsbyggande, som blivit allt viktigare. Trots boendets centrala betydelse har grundforskningen i boendefrågor i Finland varit ytterst blygsam i jämförelse med många andra europeiska länder. Forskningsprogrammet har sprungit fram dels ur frågans aktualitet, dels som ett resultat av forskarsamhällets initiativ. Bakom programinitiativet står en bred grupp forskare från olika områden vid olika universitet. Därigenom är forskningsprogrammets bakgrund mångvetenskaplig från allra första början. Också till sina temaområden är programmet genuint mångvetenskapligt: det inkluderar bio- och miljövetenskap, naturvetenskap och teknik, hälsoforskning och kultur- och samhällsforskning. Inom alla dessa områden har man forskat också i boende. Företrädare för Finlands Akademis samtliga fyra forskningsråd har deltagit i programberedningen. Forskningsprogrammet koncentrerar sig på grundforskning. Programmets effekter är mångförgrenade; det viktiga är kontakten med dem som använder och tillämpar resultaten. Bakgrundsmaterial om boende har redan samlats in i samband med olika utredningar, såsom Gott boende 2010 och Framtidens behov inom boende. Inom tillämpad forskning finns flera program som antingen direkt berör eller tangerar boende, till exempel Tekes program Bebyggd miljö , Rum och plats och Det hållbara samhället Det strategiska centret för vetenskap, teknologi och innovation inom byggd miljö och Kompetenscentret inom boende (Nyland) hör till de samarbetspartners som använder forskningsresultaten. Det vore önskvärt att olika forskningsorganisationer inom boende i vidare utsträckning kunde finna varandra via programmets forskningsobjekt och användarcentrerade forskning. Forskningsprogrammet främjar också internationella forskarnätverk på boendets område. I början av programberedningen valdes den japanska forskningen i bl.a. hälsa och åldrande som internationell referensram. Eftersom grundforskningen i boendefrågor har varit obetydlig i Finland kan man hävda att forskningsprogrammet fyller ett akut behov; för närvarande finns det bara en egentlig professur i boende. Forskarkåren är splittrad, och forskningsprogrammet kan därför tjäna som en samlande och koordinerande kraft. Programmet ska förhoppningsvis ge upphov till nya typer av forskningsprojekt och nya forskargrupper och konsortier. Som forskningstema är boende mycket omfattande. Därför har det varit viktigt att avgränsa forskningsområdet. Programmets forskningsperspektiv placerar de boende i centrum. Boendet och miljöplaneringen i framtiden behöver såväl förutseende och långsiktig forskning som djupgående analyser av historien och nuläget.

5 MÅL Forskningsprogrammets referensram och temaområden har valts så att programmet täcker olika utvecklingslinjer inom boende, i synnerhet sociala, ekonomiska, tekniska och miljömässiga aspekter. Akademin förutsätter att de projekt som finansieras är genuint mångvetenskapliga och når resultat med bred täckning. Förutom att skapa högklassig vetenskaplig kunskap är det meningen att programmet ska fördjupa dialogen mellan forskarsamhället och slutanvändarna och ta upp resultat till diskussion redan på ett tidigt stadium. Samtidigt ska programmet bidra till att göra ny kunskap snabbt tillgänglig. Programmet ska också stödja forskarutbildningen på detta område och stärka forskaryrkets ställning. Dessutom vill programmet öka forskarnas medverkan i internationella nätverk och främja det nationella tvärvetenskapliga samarbetet. Forskningsprogrammets vetenskapliga mål är: att ur de boendes synvinkel studera boendets framtid som en helhet som inkluderar såväl miljö- och konsumentaspekter som kulturella faktorer och omständigheter som påverkar boendehälsan att betona sambandet mellan grundforskning och praxis i samband boendeplanering (byggande, stadsplanering, bostadspolitik, planläggning m.m.) att ta fram internationellt betydelsefull vetenskaplig kunskap om boendefrågor att förstärka det mångvetenskapliga kunnandet och forskningsmiljöerna inom sådana delområden som gagnar forskningen i boendefrågor och dess utveckling i Finland. Programmets forskningspolitiska mål är: att skapa nya nationella och internationella nätverk för forskningssamarbete att öka mobiliteten bland forskare och forskarstuderande att förbättra koordineringen och samarbetet med andra aktörer, både nationella (bl.a. sektorforskningen, Metropolforskningsprogrammet, strategiska centret för vetenskap, teknologi och innovation inom byggd miljö och internationella aktörer att lyfta fram frågor som gäller framtidens boende som ett tema i både samhällsdebatten och beslutsfattandet. 3. REFERENSRAM OCH TEMAOMRÅDEN Inom programmet studeras boendet ur ett helhetsperspektiv som inkluderar dels miljöfrågor börjande från hållbar utveckling till markanvändning, logistik och tjänster, dels konsumentfrågor börjande från kulturella behov och önskningar ända till hälsoaspekter. Bland annat förändringarna i familjestrukturen och arbetslivet, det allt vanligare distansarbetandet, bostadsprisernas utveckling, den fortgående urbaniseringen, befolkningens åldrande, invandringen och multikulturalismen samt de allt fler fritids- och andrabostäderna har påverkat boendeformerna och boendebehoven. Likaså har strävan efter en ekologiskt och socialt hållbar utveckling förändrat inte bara boendet, utan också våra uppfattningar om gott boende. Därigenom har bostadsplaneringen kommit att bli en del av miljöplaneringen. Den gynnsamma

6 - 6 - utvecklingens frånsida har varit ökade risker, instabilitet på bostadsmarknaden, riskerna med bostadsfinansieringen, växande sociala skillnader, tilltagande fattigdom och rentav bostadslöshet. Efterhand som användarvänlighet, estetiska aspekter och hinderslös tillgänglighet blivit viktigare har också den eftersträvade boendenivån stigit. Samtidigt påverkas boendet allt mer av sociala och kulturella faktorer. Boendebehoven förändras under livets lopp, och t.ex. aktiva seniorer kommer i framtiden att vara en betydande boendegrupp. Det växande internationella umgänget och flyttningsrörelsen öppnar strömmar av kulturella influenser som avspeglas i bl.a. hur boendet förvandlas till ett individuellt uttrycksmedel. De föränderliga boendebehoven medför utmaningar i synnerhet för samhällsplaneringen, miljötekniken, arkitekturen, bostadsproduktionen och de boendes ställning som konsumenter. En viktig aspekt är också att utveckla boendets gemenskapsstärkande sidor. Forskningsprogrammet inbegriper tre teman som alla har ett samband med varandra: livscyklarna, rummen och samhället. Temana och sambanden mellan dem anger sådana områden där programmet förväntas ge betydande forskningsresultat. I programmet förenar boendebegreppet forskning i olika frågor, allt från den konkreta bostaden via samhällsplaneringen ända till de politiska beslutsprocesserna och deras verkningar. Perspektivet är dock genomgående de boendes, den enskilda människans. Utanför programmets avgränsning lämnas således till exempel rent byggnadstekniska frågor, materialtekniska frågor, frågor som gäller inomhusluftens kvalitet m.m. Forskningen inom ramen för programmet ska vara mångvetenskapligt människocentrerad. Arbetstid, fritid Teknik, material Välmående, hälsa Estetik, upplevelser LIVSCYKLAR Värderingar, livsstil Rörlighet Data- och annan kommunikation Förändringar i behoven Tillgänglighet, varierbarhet RUM BOENDE Hållbart boende Samhällenas utveckling Distansar SAMHÄLLE Utbud, efterfrågan Socialt och fysiskt rum Miljöer, gemensamhet Bostadsproduktion, alternativ Bostadspolitiken Reglering, styrning Framtidens utmaningar inom boende gäller till stor del frågan om hållbar utveckling, ur både miljöns och den sociala utvecklingens perspektiv. Såväl i människornas vardag som i den samhälleliga regleringen är våra möjligheter att till exempel minska utsläppen av koldioxid

7 - 7 - beroende av energibehovet inom boendet, våra boendeval, våra arbets- och fritidsresor samt samhällsstrukturens utveckling. Dessa fenomen har ett komplicerat samband med varandra, och att påverka dem kräver förutseende information om både snabba och långvariga förändringsprocesser och deras effekter på miljön och den samhälleliga välfärden. Bostadspolitikens många sociala och ekologiska effekter och dess betydelse för bostadsmarknaden kräver att frågan granskas ur ett helhetsperspektiv; byggnader kan ju stå kvar rentav i hundratals år. Reparation och utveckling av existerande bostadsområden (1960- och 1970-talens industriella höghusförorter är problematiska i många länder) är en utmaning för både politiken och forskningen. Frågan har också ett samband med områdenas differentiering. Eftersom byggnadsbeståndet årligen förnyas med bara omkring en procent sker alla förändringar per definition långsamt. Det är någonting som ytterligare understryker vikten av långsiktigt planeringsansvar, och det öppnar ett perspektiv på hållbart boende som en generationsövergripande fråga. Urbaniseringen och de urbana regionernas utveckling mot ökad splittring resp. förtätning ger boendefrågan också en miljödimension. Det finns ett behov av att studera i vilken mån de finländska målen för boende, miljöpolitik och ekonomi varit samstämmiga och vilka slags mål och åtgärder som överlag är förnuftiga. Vi behöver vetenskapligt bekräftad kunskap om bl.a. hur styrmetoderna för markutbud och markanvändning (i synnerhet lagstiftning och planläggning) påverkar hushållens boendeval, lokaliseringar, boendekostnaderna, trafik- och serviceval och konsumtionsstruktur. Boendet studeras ofta ur byggandets perspektiv, och därför är det viktigt att i framtiden fästa större uppmärksamhet vid det som sker inuti bostäderna och i bostadsområdena. I synnerhet behöver vi kunskap om kulturella betydelser visavi boende, hur de påverkar människornas val och lösningar. Vi behöver större förståelse av hur byggnaderna, boendet och människornas livscyklar möts. Inte heller den växande betydelsen av invandring och intern flyttningsrörelse har undersökts tillräckligt. Kulturella frågor och möjligheterna att variera bostäderna blir viktiga då boendet granskas med avseende på olika befolkningsgruppers och åldersklassers livsstilar. Olika beställar- och byggarkoncept för bostäder, t.ex. gruppbyggande, påverkas dels av nya uppfattningar om boende och rumsplanering, dels av behovet att ge de boende möjligheter till medbestämmande. Samtidigt avspeglar de värden och influenser. För att framtidens boende ska vila på en hållbar grund behövs en djupare förståelse av värderingarnas betydelse för hur de boende agerar och beter sig som konsumenter. Vidare behöver vi vetenskapligt bekräftad kunskap om den estetiska miljöns inverkan på människornas välbefinnande och boendehälsa. God planering spelar en viktig roll. Faktorer som är viktiga med tanke på boendehälsan är bostadens läge, goda trafikförbindelser, möjligheterna att variera bostaden och använda den för olika ändamål, de olika lösningarnas användbarhet samt goda möjligheter till motion och idrott och andra fritidshobbyer. Det bör också finnas ett tillräckligt utbud av tjänster som kan beställas hem. En viktig fråga inom boendehälsan i Finland är inomhusluftens kvalitet i bostäderna och de hälsorisker och sjukdomar som är förknippade med den. Förutom forskning i hälsorisker behöver

8 - 8 - vi information om vilken betydelse god planering, byggandet, reparationsbyggandet, materialvalen och utbildningen har då man vill förebygga hälsorisker. Äldre människor, andra specialgrupper och t.ex. hemmaboende konvalescenter och rehabiliteringsklienter är boendegrupper vilkas behov och boendeförutsättningar bör kartläggas. Vetenskaplig kunskap om trygghet, säkerhet och ergonomisk planering är viktig för att äldre ska kunna klara sig i sitt eget hem. Detta är viktigt inte minst med tanke på att merparten av alla som fyllt 85 fortfarande bor i normala bostäder. Bostaden är allt oftare både ett hem och en arbetsmiljö. I framtiden distansarbetar allt fler hemma antingen på hel- eller på halvtid, och då måste hemmet uppfylla också vissa krav som normalt ställs på arbetsmiljöer. I dagens läge har vi endast obetydlig vetenskaplig kunskap om det allt vanligare arbetandet i hemmet, dess förutsättningar och de krav det ställer på hemmet och de boende. Den mångvetenskapliga forskningen i det framtida boendet har starka band till samhället, kulturen, miljön och teknologin. På denna mångfasetterade grundval byggs ett forskningsprogram som är så omfattande som möjligt och samtidigt koherent och som ställer de boende i centrum. 4. GENOMFÖRANDE 4.1 Finansiering Forskningsprogrammet Framtidens boende (ASU-LIVE) finansieras av Finlands Akademi och koordineras vid Akademin av en programchef. Programmet ska enligt plan pågå i fyra år ( ). Finlands Akademis styrelse kommer att besluta om programmets slutliga finansiering i november Akademin finansierar mångvetenskaplig forskning inom forskningsprojekt och - konsortier. Ett konsortium är i praktiken en tidsbestämd sammanslutning av självständiga delprojekt som arbetar under en gemensam forskningsplan. Genom att systematiskt samarbeta som ett konsortium strävar projekten efter att producera mer mervärde än genom vanligt projektsamarbete. 4.2 Nationellt samarbete Inom ramen för ASU-LIVE-programmet kommer Akademin att samarbeta med Tekes program TILA (Rum och plats ). I TILA-programmet undersöker man användarbehov och hur de förändras i olika utrymmen för boende, arbete, inlärning, handel, välmående, underhållning och industri. Programmets tema ligger således nära knutet till forskningsprogrammet ASU-LIVE. 1 ASU-LIVE-programmet har också tematiska anknytningar till sektionerna inom statsrådets delegation för sektorsforskning 2, särskilt till sektionen för region- och samhällsstrukturer samt infrastrukturer men också till sektionerna för hållbar utveckling och kompetens, arbete och välfärd. Programmet följer grundprinciperna för sektorsforskning och erbjuder skräddarsydd finansiering för projekt som tillgodoser informationsbehov och stödjer beslutsfattande på 1 (på finska) 2

9 - 9 - ministerienivå. Om sektionerna finansierar sådana projekt som hänger ihop med ASUprogrammets teman, kan dessa projekt tas med som associerade medlemmar i forskningsprogrammet. I mån av möjlighet kommer forskningsprogrammet också att samarbeta med miljöministeriets avdelning för den byggda miljön. De strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation, särskilt det strategiska centret för den byggda miljön (RYM-SHOK), omfattar utvecklingsområden som har anknytning till framtidens boende. I mån av möjlighet kommer ASU-LIVE-programmet också att samarbeta med RYM-SHOK, som bereder tre forskningsprogram inom följande temaområden: informationsmodellering och affärsprocesser, inomhusmiljö och energisparande samhällskoncept Internationellt samarbete ASU-LIVE-programmet siktar till att skapa samarbete med forskningsfinansiärer i länder där man utför högklassig forskning som också är relevant med tanke på boendeforskningen i Finland. Inom ramen för programmets temaområden genomfördes i januari 2010 en core-utlysning med japanska JSPS (Japan Society for the Promotion of Science) på basis av ett bilateralt avtal. Utlysningens tema var framtidens boende. Enligt avtalet finansierar Akademin och JSPS högst fyra tvååriga finsk-japanska forskningsprojekt som kan integreras i ASU-LIVE-programmet. Utöver att samarbeta med Japan är målet också att lansera en bilateral utlysning med t.ex. Nederländerna, Sverige eller Kanada. Gemensam programplanering (Joint Programming) är en ny verksamhetsform som utvidgar det europeiska samarbetet inom forskning och forskningsfinansiering och samtidigt stärker det europeiska forskningsområdet. Utgångspunkten för verksamheten är de s.k. stora europeiska och globala utmaningarna, på vilka man söker lösningar genom högklassig forskning. Gemensam programplanering innebär gemensam beredning och gemensamt genomförande av stora forskningshelheter. I praktiken sker samarbetet med hjälp av redan existerande strukturer, till exempel med nationellt finansierade forskningsprogram. Ett av de teman som lyfts fram är framtidens stad, som tematiskt ligger mycket nära ASU-LIVE-programmet. Finlands Akademi och Tekes kommer att följa upp hur den gemensamma programplaneringen utvecklas. 4.4 Tidtabell I forskningsprogrammet ASU-LIVE finansieras enskilda projekt och konsortieprojekt för högst fyra år under perioden Finansieringsperioden börjar senast och slutar senast Ansökningsprocessen är indelad i två steg. I det första steget lämnar sökande in korta preliminära ansökningar. De ska lämnas in i Akademins e-tjänst senast kl Ansökningstiden är bindande. Programmets ledningsgrupp gör en framställning till sektionen om vilka projekt som ska gå vidare till den egentliga utlysningen. Vilka dessa projekt slutligen är meddelas senast i början av december Den egentliga ansökningen med en fullständig forskningsplan ska lämnas in i e-tjänsten senast kl Ansökningstiden är bindande. Utifrån en vetenskaplig bedömning av ansökningarna och med beaktande av programmets mål bereder ledningsgruppen ett förslag till programsektionen om vilka projekt som ska beviljas finansiering. Programsektionen fattar finansieringsbesluten i juni Tidtabellerna för eventuella andra internationella utlysningar och utlysningar tillsammans med andra finansiärer ska överenskommas skilt. 3

10 Ledningsgruppen I forskningsprogrammets ledningsgrupp ingår representanter för Akademins forskningsråd och intressentgrupper samt expertledamöter. Också andra experter kan inbjudas till gruppen. Programgruppens sammansättning: Ordförande: professor Jouni Häkli, forskningsrådet för biovetenskap och miljö, Finlands Akademi Viceordförande: professor Pauline von Bonsdorff, forskningsrådet för kultur och samhälle, Finlands Akademi Medlemmar: professor Kirsti Husgafvel-Pursiainen, forskningsrådet för hälsa, Finlands Akademi professor Erno Keskinen, forskningsrådet för naturvetenskap och teknik, Finlands Akademi Expertmedlemmar: professor Bo Bengtsson, Uppsala universitet forskningsdirektör Päivi Hovi-Wasastjerna, Aalto-universitetet programchef Sampsa Nissinen, Tekes forskningsdirektör Anssi Salonen, Strategiska centret för den byggda miljön, RYM-SHOK överarkitekt Aulis Tynkkynen, miljöministeriet Ledningsgruppens uppgifter: bereda programmet och göra ett förslag till programsektionen om projekt som ska finansieras föreslå till Akademins forskningsråd och övriga finansiärer eventuella nya utlysningar och/eller tilläggsfinansiering leda programmet och svara för uppföljningen styra koordineringen av forskningsprogrammet svara för den slutliga utvärderingen av programmet främja utnyttjandet av programmets forskningsresultat 4.6 Koordinering Programmet vill med hjälp av aktivt informationsutbyte och samarbete länka samman de medverkande forskningsprojekten till en enda helhet. Detta förutsätter programkoordinering där man i samarbete med de medverkande projekten arbetar för att uppnå programmets mål. Meningen är att projekten på så vis stödjer varandra och att programmet leder till nya mångvetenskapliga rön. Av ledarna för de antagna projekten förutsätts därför att de förbinder sig att arbeta för programmets mål och aktivt samarbeta både under programmets lopp och i programutvärderingen efter att programmet avslutats. De ansvariga ledarna för de antagna projekten har till uppgift: att i enlighet med programchefens och finansiärernas anvisningar svara för och rapportera om projektets vetenskapliga framsteg och om användningen av de beviljade medlen att försäkra sig om att de själva och forskargruppens medlemmar deltar i de möten, seminarier och verkstäder som programchefen anordnar och att främja informationsutbytet och samarbetet mellan programmets olika forskargrupper,

11 att medverka i framställningen av översikter, synteser och informationsmaterial om forskningsprogrammet att aktivt informera om programmets framsteg och resultat på offentliga och vetenskapliga forum Under programmets lopp deltar forskningsprojekten i möten med slutanvändare och i annan verksamhet där information om forskningen förmedlas till olika intressentgrupper. För koordineringen av programmet svarar ledningsgruppen och en programchef som utnämnts av Finlands Akademi. Som sekreterare för ledningsgruppen fungerar en projektsekreterare vid Akademin. 4.7 Utvärdering Efter att forskningsprogrammet avslutats utvärderas dess genomförande och resultat. Hur utvärderingen konkret genomförs avgörs först under programmets lopp, men bland annat följande omständigheter kan beaktas: hur programmets mål har uppnåtts, genomförandet (koordineringen, ledningsgruppens roll, medverkan i programmet) resultatens vetenskapliga kvalitet resultat och effekter, integrering av resultaten och syntes på programnivå programmets vetenskapliga, samhälleliga och ekonomiska genomslag forskarutbildningen och stärkandet av forskarkarriären nationellt och internationellt samarbete, informationsverksamheten. Utvärderingen kan genomföras som en del av en bredare utvärdering av flera av Akademins program eller av en nationell programhelhet eller i samarbete med andra nationella aktörer. De forskargrupper som finansieras ska årligen enligt ledningsgruppens anvisningar rapportera om hur deras projekt framskrider samt tillställa Akademin en slutrapport efter att projektet har avslutats. Av rapporterna ska framgå bland annat vetenskapliga publikationer och avlagda lärdomsprov inom ramen för programmet. 5. ANSÖKNINGSFÖRFARANDE OCH BEDÖMNINGSKRITERIER Programmets utlysning genomförs i två steg. De preliminära ansökningarna lämnas in i Akademins e-tjänst senast kl Ansökningstiden är bindande. Ansökningarna jämte bilagor ska göras på engelska och lämnas in via Akademins e-tjänst, > För forskare > Logga in på e-tjänsten. Välj Ny ansökan > Framtidens boende. De projekt som går vidare till utlysningens andra steg väljs senast i början av december 2010 på basis av de preliminära ansökningarna. De som valts ut till utlysningens andra steg ombeds att lämna in sin egentliga ansökan i Akademins e-tjänst senast kl Ansökningstiden är bindande. Både enskilda forskargrupper och konsortier som består av en eller flera forskargrupper kan ansöka om finansiering genom forskningsprogrammet. Utlysningen har två steg. Finansieringsansökningar till Akademin ska följa nedanstående anvisningar:

12 Anvisningarna för samtliga finansieringsformer som ges i Akademins kungörelse för oktoberutlysningen De detaljerade anvisningarna om hur man lämnar in en ansökan, > För forskare > Söka bidrag > Anvisningar 3. De detaljerade anvisningarna om bilagor, > För forskare > Söka bidrag > Bilagor 4. Denna programbeskrivning Finlands Akademi tillämpar totalkostnadsmodellen i sin programfinansiering. Totalkostnadsmodellen inverkar dels på hur man ansöker om och använder finansiering, dels på finansieringsbesluten och rapporteringen. Mer information finns på Akademins webbplats, se > För forskare > Söka bidrag > Totalkostnadsmodellen. 5.1 Preliminära ansökningar Akademins e-tjänst öppnas och de preliminära ansökningarna ska lämnas in i e- tjänsten senast kl Ansökningstiden är bindande. Till ansökan bifogas endast de bilagor som begärs och de ska beredas enligt Akademins anvisningar. De preliminära ansökningarna bedöms enligt följande kriterier: projektets lämplighet med avseende på forskningsprogrammets tema, hur programmets målsättningar uppnås samt projektförslagets nyhetsvärde och användbarhet. Akademin fattar besluten om de projekt som får lämna in egentliga ansökningar senast i början av december Projekten offentliggörs på Akademins webbplats och Akademin meddelar skriftligen om beslutet till de sökande. Preliminär ansökan av projektets ansvariga ledare: I enskilda projektansökningar lämnar projektets ansvariga ledare in en preliminär ansökan. elektronisk ansökan Bilagor till ansökan: planskiss, högst fyra sidor meritförteckning för den ansvariga ledaren, högst fyra sidor publikationsförteckning för den ansvariga ledaren; tydligt markera de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen. Konsortier: I konsortieansökningar lämnar endast konsortiets ledare in en preliminär ansökan. Bilagor till konsortieansökan: konsortiets planskiss, högst sex sidor meritförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda dokument, högst fyra sidor/forskare publikationsförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda dokument; tydligt markera de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen, för varje ansvarig ledare av ett delprojekt 5.2 Egentliga ansökningar Akademins e-tjänst öppnas för de projekt som valts ut till utlysningens andra steg. De egentliga ansökningarna ska lämnas in i e-tjänsten senast kl Ansökningstiden är bindande.

13 Till ansökan bifogas endast de bilagor som begärs och de ska beredas enligt Akademins anvisningar. Enskilda projekt: Egentlig ansökan av projektets ansvariga ledare elektronisk ansökan Bilagor till ansökan: abstrakt, högst en sida forskningsplan, högst 15 sidor meritförteckning för projektledaren, högst fyra sidor publikationsförteckning för projektledaren; tydligt markera de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen vid behov utlåtande av en etisk kommitté eller djurförsöksnämnden progressrapport över projektledarens och delprojektens ansvariga ledares akademifinansierade projekt för vilka slutrapport inte har lämnats in, som ett dokument ifall arbetet utförs utomlands: inbjudan av det utländska universitetet eller forskningsinstitutet om ansökan har en direkt koppling till ett strategiskt centrum så ska den sökande uppge detta i e-tjänsten och bifoga ett utlåtande av det strategiska centrets verkställande direktör Konsortier: Egentlig ansökan av konsortieledaren elektronisk ansökan, med vilken finansiering söks endast för konsortieledarens egen forskargrupp Bilagor till ansökan: abstrakt enligt konsortieanvisningar, högst en sida forskningsplan enligt konsortieanvisningar, högst 15 sidor meritförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda dokument, högst fyra sidor/forskare publikationsförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda dokument; tydligt markera de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen, för varje ansvarig ledare av ett delprojekt vid behov utlåtande av en etisk kommitté eller djurförsöksnämnden progressrapport över konsortieledarens och delprojektens ansvariga ledares akademifinansierade projekt för vilka slutrapport inte har lämnats in, som ett dokument ifall arbetet utförs utomlands: inbjudan av det utländska universitetet eller forskningsinstitutet om ansökan har en direkt koppling till ett strategiskt centrum så ska den sökande uppge detta i e-tjänsten och bifoga ett utlåtande av det strategiska centrets verkställande direktör Ansökan av den ansvariga ledaren för ett delprojekt inom konsortiet elektronisk ansökan med vilken finansiering söks endast för den forskargrupp som leds av delprojektets ansvariga ledare inga bilagor bifogas till delprojektets ansökan. Konsortieledaren för samman alla bilagor till sin egen ansökan.

14 Bedömningskriterier Ansökningarnas vetenskapliga nivå bedöms av en internationell expertpanel. Bedömningskriterier är följande: hur projektet/konsortiet passar in i forskningsprogrammet forskningsplanens vetenskapliga kvalitet och innovativitet forskningsplanens genomförbarhet forskningens nationella och internationella samarbetsnätverk och forskarnas mobilitet forskarutbildningen och utvecklande av forskningsmiljön den sökandes/forskargruppens/konsortiets kompetens och lämplighet främjandet av mångvetenskaplig och interdisciplinär forskning Detaljerade anvisningar för de sakkunniga som bedömer ansökningar som lämnas in till Akademin finns på Akademins webbplats på > För forskare > Bedömer du ansökningar?. Det lönar sig att läsa också dessa anvisningar innan man lämnar in en ansökan. 6. MER INFORMATION Den här programbeskrivningen har lagts ut på Finlands Akademis webbplats, se Programchef: Projektsekreterare: Petteri Pietikäinen Hanna-Kaisa Haaksi Finlands Akademi Finlands Akademi Tfn: Tfn: Fax: E-post: fornamn.efternamn@aka.fi Postadress: Finlands Akademi PB 99 (Vilhelmsbergsgatan 6) Helsingfors Tfn (växel):