Forskningsprogrammet KLIMATFÖRÄNDRINGEN DESS KONSEKVENSER OCH HUR DEN KAN BEMÄSTRAS (FICCA, )

Transkript

1 FINLANDS AKADEMI Forskningsprogrammet KLIMATFÖRÄNDRINGEN DESS KONSEKVENSER OCH HUR DEN KAN BEMÄSTRAS (FICCA, ) Programbeskrivning

2 FICCA-programbeskrivning (16) INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 FÖRORD BAKGRUND MÅL REFERENSRAM OCH TEMAOMRÅDEN Miljöförändringar till följd av klimatförändringen Klimatförändringens samhälleliga effekter och konsekvenser Hur miljön och samhället kan anpassa sig till klimatförändringen och dess effekter Samhälleliga och tekniska lösningar för att stävja klimatförändringen Mångvetenskaplig approach GENOMFÖRANDE Programfinansiering Annat nationellt samarbete Internationellt samarbete Tidtabell Ledningsgruppen Programkoordinering Programutvärdering ANSÖKNINGSFÖRFARANDE OCH BEDÖMNINGSKRITERIER Preliminära ansökningar Egentliga ansökningar Bedömningskriterier YTTERLIGARE INFORMATION... 16

3 FICCA-programbeskrivning (16) FÖRORD Alla fyra vetenskapliga forskningsråd vid Finlands Akademi föreslog på hösten 2008 för Akademins styrelse att ett forskningsprogram om klimatförändringen ska beredas. Frågan hade redan tidigare varit aktuell inom Akademin, och i det sammanhanget tog Akademin åren 2007 och 2008 emot många programinitiativ av utomstående. Akademins styrelse beslöt vid sitt möte att i anslutning till verksamhets- och ekonomiplanen för bevilja förhandlingsfullmakt för beredningen av ett forskningsprogram kring ämnet klimatförändringen, hur den kan bemästras och stävjas och hur vi kan anpassa oss till den. I mars 2009 tillsattes en beredningsgrupp för programmet med medlemmar från samtliga forskningsråd. Ordförande för gruppen var professor Jyrki Luukkanen (forskningsrådet för biovetenskap och miljö), vice ordförande forskningsprofessor Tuija Pulkkinen (forskningsrådet för naturvetenskap och teknik) samt medlemmar professor Jaana Bamford (forskningsrådet för biovetenskap och miljö), professor Pauli Niemelä (forskningsrådet för kultur och samhälle) och professor Marja-Liisa Hänninen (forskningsrådet för hälsa). Beredningsgruppen hörde utomstående experter dels på sina möten, dels via kommentarer till programtexten. Inbjudna experter var professor Timothy Carter (Finlands miljöcentral), projektchef Pirkko Heikinheimo (Statsrådets kansli), miljörådet Antero Honkasalo (sektionen Hållbar utveckling vid Delegationen för sektorforskning, miljöministeriet), direktör Mikko Peltonen (sektionen Hållbar utveckling vid Delegationen för sektorforskning, jord- och skogsbruksministeriet), ledande teknologiexpert Raija Pikku-Pyhältö (Tekes), programkoordinator Reija Ruuhela (forskningsprogrammet ISTO för anpassning till klimatförändringen, Meteorologiska institutet), teknologiexpert Tuomo Suortti (Tekes), generaldirektör Petteri Taalas (Meteorologiska institutet), programkoordinator Tiia Yrjölä (forskningsprogrammet ISTO för anpassning till klimatförändringen, jord- och skogsbruksministeriet). Beredningsgruppen sammanträdde sju gånger och deltog därtill i sin helhet i den s.k. forskarverkstad som ordnades i juni 2009 som ett led i programberedningen. I verkstaden deltog 130 forskare som hade möjlighet att kommentera beredningen och utveckla dess olika teman. Forskarna kunde också efter själva verkstaden kommentera temana via webben. Finlands Akademis styrelse beslöt vid sitt möte att inleda forskningsprogrammet Klimatförändringen dess konsekvenser och hur den kan bemästras (FICCA) och anvisade ur 2010 års bevillningsfullmakt programmet 12 miljoner euro i programfinansiering. Meningen är att programmet ska pågå under fyra års tid. Tekes har nyligen börjat att bereda sitt eget program av temat klimatekonomi. Finlands Akademi och Tekes har planer av ett gemensamt nationellt program.

4 FICCA-programbeskrivning (16) 1. BAKGRUND Klimatförändring är en term som här används för att syfta på det nuvarande klimatets förändring, i synnerhet den globala uppvärmningen. Med klimatförändring kan man också syfta på andra regionala eller globala klimatrelaterade förändringar på en tidsaxel från några tiotal år till miljoner år. Den nuvarande klimatuppvärmningen är tydlig observationerna visar att jordens medeltemperatur har stigit och att bl.a. världshaven har blivit varmare. Uppvärmningen beror med mycket stor sannolikhet på växande halter av växthusgaser till följd av människans utsläpp. 1 Vi vet också att klimatförändringen ger upphov till en mängd direkta och indirekta miljöförändringar och samhälleliga reaktioner som i sin tur kan ha återkopplingar till klimatförändringen. 2 Klimatförändringen och dess konsekvenser är föremål för intensiv forskning runtom i världen. Till exempel den naturvetenskapliga forskningen i ämnet är omfattande och bildar globala nätverk. 3 Den skapar en grundval för observationen av fenomenet och forskning i dess mångahanda miljökonsekvenser. Forskningen har spridits också till andra vetenskapliga discipliner. 4 I synnerhet olika åtgärder för hur klimatförändringen ska kunna stävjas och hur vi kan anpassa oss till den har studerats flitigt. Anpassningen till klimatförändringens konsekvenser sker på många plan: bl.a. teknik, ekonomi, infrastruktur och kultur. Stävjandet av klimatförändringen utgår från att det är möjligt att bromsa upp jordens uppvärmning om människans utsläpp minskas. Det krävs mångvetenskaplig och tvärvetenskaplig forskning från olika vetenskapliga traditioner för att kombinera information från olika områden och förbättra vår systemiska förståelse av klimatförändringen. Sådan forskning behövs också dels för att aktivera samhällsdebatten, dels som stöd för nationella och internationella beslut. Besluten om hur klimatförändringen ska bemästras fattas inom klimatpolitiken. De kan gälla till exempel valet av åtgärder, teknik och styrmedel eller på vilken nivå (lokal, nationell, global) besluten ska fattas. Också någon viss serie av åtgärder eller en klart angiven politisk process kan kallas för klimatpolitik. Finland har på många sätt förbundit sig att genomföra de ofta sektoriella åtgärder som klimatförändringen kräver. 5 Internationell klimatpolitik förs inom ramen för EU, och i ännu vidare sammanhang framför allt utgående från FN:s klimatavtal. För närvarande är Köpenhamnprocessen särskilt aktuell. Klimatpolitiken är en sektor som direkt eller indirekt i betydande utsträckning utnyttjar klimatforskningens resultat. Finlands Akademi har tidigare genomfört två forskningsprogram med kopplingar till klimatförändringen: forskningsprogrammet för atmosfäriska förändringar SILMU ( ) och forskningsprogrammet för global förändring FIGARE ( ). Jämfört med den tiden då dessa program genomfördes har frågan om att stävja och anpassa sig till klimatförändringen blivit allt viktigare, och idag påverkar de samhällsutvecklingen såväl i Finland som överallt i världen. Samtidigt spelar den mång- och tvärvetenskapliga grundforskningen i klimatfrågor en allt viktigare roll. Klimatförändringen har idag kopplingar till forskningen inom samtliga huvudsakliga vetenskapliga discipliner: naturvetenskaperna, teknik, medicin, vårdvetenskap, agronomie- och forstvetenskap, samhällsvetenskaperna och humaniora. Ny kunskap behövs dels för att främja den samhälleliga debatten om dessa frågor, dels för att stödja nationella och internationella beslut om åtgärder för att stävja och anpassa sig till klimatförändringen, minska utsläppen från hushållens och trafikens växande 1 FN:s klimatpanel (IPCC), fjärde utvärderingsrapporten Anpassning till klimatförändringen: en europeisk handlingsram. KOM (2009) Till exempel IGBP (The International Geosphere-Biosphere Programme) är ett internationellt forskningsprogram som sedan år 1987 har forskat i globala förändringar på fenomennivå. ( 4 Till exempel IHDP (The International Human Dimensions Programme on Global Environmental Change) är ett internationellt mångvetenskapligt program som sedan år 1996 har forskat i de globala förändringarnas effekter. ( 5 Nationell klimatstrategi, Statsrådets redogörelse till riksdagen ; Nationell strategi för anpassning till klimatförändringen, Jord- och skogsbruksministeriets publikationer 1/2005; Klimat- och energistrategi för Finland på lång sikt, Statsrådets redogörelse till riksdagen den 6 november 2008.

5 FICCA-programbeskrivning (16) energiförbrukning, tillämpa ny teknologi och anpassa sig till extrema situationer till följd av klimatförändringen. Vetenskapens fundament i Finland är högklassigt, vilket i kombination med de åtgärder vi redan vidtagit ger oss goda möjligheter att bedriva nyskapande mångvetenskaplig grundforskning. Klimatförändringen ses som det viktigaste miljöproblemet för hela jorden, dess natur och människans verksamhet, och den har kopplingar till många andra miljöproblem. Den är dock fortfarande förknippad med många osäkerhetsmoment på grund av de komplicerade kausalkedjorna och återkopplingarna. Efterhand som klimatförändringen accelererar räknar man med att dess direkta och indirekta konsekvenser kommer att bli verklighet redan under de närmaste åren och årtiondena. I till exempel u-länderna hotar klimatförändringen att öka och fördjupa fattigdomen och göra det svårare att uppnå utvecklingsmålen. De fattigaste ländernas utsläpp är fortfarande försvinnande små, men dessa länder är särskilt utsatta för klimatförändringens konsekvenser. Som ett nordligt land hör Finland till en zon där klimatets förväntade uppvärmning är mer än dubbelt så snabb som den genomsnittliga hastigheten. Samtidigt kommer klimatförändringens konsekvenser här att synas tidigare och kraftigare än i sydligare zoner. Efterhand som klimatpolitiken spelar en viktigare roll behövs mera information om med vilka åtgärder klimatförändringen kan bemästras och vilka följder dessa åtgärder har såväl nationellt som internationellt. Exempel på områden där vi fortfarande har endast obetydlig kunskap är mekanismerna för ren utveckling (CDM) samt kolhandelns möjligheter och ekologiska och samhälleliga konsekvenser. CDM-projekten, som oftast handlar om förnybar energi och energieffektivitet, tar sikte förutom på hållbar utveckling i u-länderna också på att erbjuda industriländerna kostnadseffektiva sätt att minska sina koldioxidutsläpp. Man räknar med att klimatförändringen för Finlands del kommer att medföra dels hot, dels också vissa potentiellt nyttiga effekter. I bägge fallen krävs forskning och anpassningsåtgärder. Det är viktigt att utöka den nationella forskningen i klimatförändringen, någonting som påpekats i många bedömningar och rekommendationer under den senaste tiden. Till exempel i rekommendationerna i utvärderingarna av både energiforskningen 6 och vattenforskningen 7 tangeras frågan om utvecklingsbehoven på dessa områden. I sitt färska ställningstagande understryker Naturresursrådet 8 vikten av att forskningen i anknytning till energifrågorna och klimatförändringen utökas, och utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning lyfter i sina strategiska riktlinjer fram behovet av mer forskning i hur utvecklingen påverkas av klimatförändringen. Delegationen för sektorforskning nämner i sina forskningsagendor utvärderingar och jämförelser av olika åtgärder för att hantera och anpassa sig till klimatförändringen, vilket i sin tur förutsätter en gedigen kunskapsbas som bygger på grundforskning. Också EU:s vitbok om anpassning till klimatförändringen poängterar behovet av mer kunskap om bland annat klimatförändringens sannolika effekter, deras olika socioekonomiska aspekter samt kostnaderna för och nyttan av olika åtgärder för att bemästra dem. 9 Inom den nationella innovationsverksamheten beaktas forskningen i klimatförändringen på olika sätt, bl.a. i arbetet inom ramen för de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation inom miljö- och energisektorerna. Meningen är att det nya forskningsprogrammet Klimatförändringen dess konsekvenser och hur den kan bemästras FICCA (FInnish research programme on Climate ChAnge) på bred front ska svara mot de utmaningar som klimatförändringen för med sig. En central princip i forskningsprogrammet är att stödja sådan mångvetenskaplig forskning som samtidigt behandlar både samhälls- och miljöfrågor. Forskningsprogrammet eftersträvar en systemisk behandling av de forskningstemana. 6 Finlands Akademis publikationer 14/ Finlands Akademis publikationer 1/ Naturresursrådets ställningstagande om forskning i energi och energipolitik Anpassning till klimatförändringen: en europeisk handlingsram. KOM (2009) 147.

6 FICCA-programbeskrivning (16) 2. MÅL Forskningsprogrammets referensram och temaområden har valts så att programmet ska täcka många olika samband mellan miljö och samhälle med avseende på klimatförändringen. Eftersom ämnet är så omfattande förutsätter Akademin att de projekt som finansieras är genuint mångvetenskapliga och når resultat med bred täckning. Temaområdena beskrivs i avsnitt 3. Förutom att skapa högklassig vetenskaplig kunskap är det meningen att programmet ska fördjupa dialogen mellan naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning. I synnerhet vill man att naturvetenskap i växande utsträckning ska utnyttjas som en del av den samhällsvetenskapliga forskningen. Därtill ska programmet främja växelverkan mellan forskarna och dem som använder forskningsresultaten. Resultaten av grundforskningen ska offentliggöras så tidigt som möjligt siktet är inställt på att göra ny kunskap snabbt tillgänglig. Programmet ska också stödja forskarutbildningen på detta område och stärka forskaryrkets ställning. Dessutom vill programmet öka forskarnas medverkan i internationella nätverk och främja det nationella mångvetenskapliga samarbetet. Forskningsprogrammets primära mål är att ta fram kunskap om klimatförändringen, dess konsekvenser och hur den kan bemästras att utöka det mångvetenskapliga kunnandet och skapa mångvetenskapliga forskningsmiljöer för att därigenom förstärka forskningen i klimatförändringen och åstadkomma synergifördelar att tjäna det finländska samhället genom att kombinera det globala och det lokala perspektivet Andra syften med programmet är: att skapa nya nationella och internationella nätverk för forskningssamarbete att öka mobiliteten bland forskare och forskarstuderande att förbättra samarbetet med andra nationella aktörer (bl.a. sektorforskningen) och internationella aktörer (bl.a. IPCC) att ta fram kunskap som kan leda till nya innovationer att öka kunskapen och den allmänna medvetenheten om klimatförändringen i samhället

7 FICCA-programbeskrivning (16) 3. REFERENSRAM OCH TEMAOMRÅDEN En central princip i forskningsprogrammet är att närma sig forskningen i klimatförändringen via en holistisk referensram. I det perspektivet ses klimatförändringsprocessen som en helhet där miljöns och samhällets tillstånd är en följd av många olika komplicerade interaktioner och av kausalkedjor som löper i olika riktningar. Med miljö avses i en sådan referensram den helhet som klimatet och ekosystemet tillsammans bildar (figur 1). Samhället kan möta klimatförändringen med dels anpassande, dels stävjande åtgärder. Forskningen kan närma sig dessa olika sidor separat, och det är också vad man gör då man till exempel följer hur klimatuppvärmningen påverkar naturen eller då man gör (smala) bedömningar av kostnaderna för de anpassande och stävjande åtgärderna. Forskningsprogrammet FICCA fokuserar på växelverkan mellan miljö och samhälle, inte på smala forskningsteman. Figur 1. Referensram för forskningsprogrammet FICCA. Programmet fokuserar på forskning som tar fram ny kunskap om växelverkan och kausalkedjor mellan miljön och samhället visavi klimatförändringen. Forskningsprojekten är mångvetenskapliga och studerar både samhället och miljön. Forskningsprogrammet har en bred täckning av alla olika vetenskapliga discipliner och forskningsområden med anknytning till klimatförändringen. En gemensam nämnare för alla forskningsprojekt som finansieras inom programmet är dock det äkta mång- eller tvärvetenskapliga grepp som nämns ovan.

8 FICCA-programbeskrivning (16) Forskningsprogrammet har fyra forskningsteman som inte är avskilda från, utan inflätade i varandra. På så vis stöder de också varandra. Forskningsplanerna förutsätts följa referensramen i figur 1. Forskningsprogrammets teman är: 1. Miljöförändringar till följd av klimatförändringen 2. Klimatförändringens samhälleliga effekter och konsekvenser 3. Hur miljön och samhället kan anpassa sig till klimatförändringen och dess effekter 4. Samhälleliga och tekniska lösningar för att stävja klimatförändringen 3.1 Miljöförändringar till följd av klimatförändringen Forskning i klimatförändringen bildar utgångspunkten. Forskningsplanerna förväntas greppa kausala kedjor med kopplingar till klimatförändringen på ett mångvetenskapligt sätt så att man samtidigt skapar en genuin länk mellan miljö och samhälle. Exempel på forskningsobjekt inom detta tema: klimat- och miljöobservationer och -modeller samt konsekvenserna av regionala förändringar hur klimatförändringen och åtgärderna för att bemästra den påverkar ekosystemen ekologiska förändringar till följd av klimatförändringen och klimatförändringens effekter på smittbärare och sjukdomsalstrare extrema klimatfenomen och deras konsekvenser 3.2 Klimatförändringens samhälleliga effekter och konsekvenser Klimatförändringen har globala samhälleliga konsekvenser som oftast är resultat av olika slag av sambandskedjor. Att kombinera klimatscenarier och andra miljöfakta med samhällsforskning är ett sätt att bedriva genuint mångvetenskaplig forskning. Exempel på forskningsobjekt inom detta tema: klimatförändringens effekter på ekonomin och arbetet, staterna och politiken, kulturen och utbildningen och sociala strukturer samt de klimat- eller väderleksrelaterade förändringarna i infrastrukturerna klimatförändringens effekter på hälsan och incidensen kommunikationens betydelse och samhällsdialogen klimatförändringens effekter på globala flyktingströmmar och på den globala ekonomins strukturer och finansieringsmekanismer 3.3 Hur miljön och samhället kan anpassa sig till klimatförändringen och dess effekter Anpassningen till klimatförändringen är en omfattande process som kan inbegripa anpassning till miljöförändringar eller till de olika anpassande och stävjande åtgärder som klimatförändringen föranleder Forskningsplanerna förväntas vara mångvetenskapliga enligt referensramen ovan, och de ska satsa på att klargöra olika sambandskedjor. Exempel på lämpliga forskningsobjekt inom detta tema: näringslivets, samhällenas och olika befolkningsgruppers anpassning till klimatförändringen anpassningsåtgärdernas genomslag, kostnadseffektivitet och återkopplingar samhällets och miljöns sårbarhet och förmåga att anpassa sig till de växande klimatvariationerna och extrema klimatfenomenen synergier och konflikter till följd av de anpassande och stävjande åtgärderna

9 FICCA-programbeskrivning (16) 3.4 Samhälleliga och tekniska lösningar för att stävja klimatförändringen Med hjälp av stävjande åtgärder och genom att minska utsläppen av växthusgaser ska klimatförändringens samhälleliga konsekvenser hållas i styr. En djupare förståelse av dessa åtgärder och deras såväl samhällspolitiska som teknologiska aspekter skapar en hållbar kunskapsbas som gör det möjligt att uppnå de klimatpolitiska målen. Forskningsplanerna förväntas inbegripa forskning som stöder antingen teknologiska eller strukturella och funktionella samhälleliga lösningar och som är kopplade till miljöförändringarna eller klimatscenarierna. Exempel på lämpliga forskningsobjekt inom detta tema: handlingsmodeller och strukturer med gynnsamma klimateffekter koldioxidneutrala och utsläppsminskande lösningar internationell och nationell politisk reglering av hur klimatförändringen stävjas samt effekterna av sådan reglering i Finland, i u-länderna och i de framväxande ekonomierna förändringar i värden, attityder och världsuppfattningar till följd av klimatförändringen 3.5 Mångvetenskaplig approach Forskningsprogrammet eftersträvar nya kopplingar såväl mellan olika vetenskapliga discipliner som mellan vetenskap, beslutsprocesser och innovationer. Forskningsplanerna ska i bred skala svara mot de vetenskapliga och samhälleliga utmaningar som klimatförändringen för med sig. Forskningen ska vara klart mång- eller tvärvetenskaplig vad gäller såväl problemställningar som arbetsmetoder. Forskningsprojekten inom programmet ska via grundforskning ta fram ny kunskap. Den kunskap som programmet alstrar kan nyttiggöras till exempel i olika beslutsprocesser och då nya innovationer tas fram inom olika samhällssektorer.

10 FICCA-programbeskrivning (16) 4. GENOMFÖRANDE 4.1 Programfinansiering Forskningsprogrammet Klimatförändringen dess konsekvenser och hur den kan bemästras är ett nationellt forskningsprogram finansierat av Finlands Akademi. Programmet koordineras vid Akademin av en programchef. Programperioden är fyra år, Finlands Akademis styrelse har beviljat 12 miljoner euro för programmets första utlysning 2010 och planerar en 4 miljoners finansiering för andra utlysningen, i första hand i samarbete med utländska finansieringsorganisationer. Akademin finansierar mångvetenskaplig forskning inom forskningskonsortier där varje projekt har mer än en part och där samarbetsparterna typiskt arbetar på olika institutioner. 4.2 Genomförande tillsammans med Tekes Tekes förebereder ett eget program inom klimatekonomi. Meningen är att Akademins och Tekes program ska genomföras som ett gemensamt nationellt program om klimatförändringen. Samarbetsplanerna preciseras under år Syftet med samarbetet är att koordinera de nationella resurserna så att de bättre kan svara mot de globala utmaningar som klimatförändringen för med sig. Samtidigt är samarbete viktigt för att vi effektivt ska kunna utnyttja alla forskningsinsatser på ett sätt som stärker Finlands ställning i den internationella konkurrensen inom forsknings- och innovationsverksamhet. Figur 2 visar en möjlig modell för Akademins och Tekes gemensamma program: programmet fungerar som ett paraply för olika funktioner. Den strategiska ledningsgruppen ansvarar för samarbetet mellan de olika delarna och för kommunikationen utåt. Modellen ger rum för eventuella andra nationella organisationer att foga sina verksamheter under samma strategiska ledningsgrupps koordinering. Figur 2. En eventuell organisationsmodell för det nationella klimatförändringsprogrammet: ett paraply för olika verksamheter. 4.3 Annat nationellt samarbete Sektionen för hållbar utveckling vid statsrådets delegation för sektorforskning 10 genomför en forskningshelhet kring hur klimatförändringen kan stävjas och hur vi kan anpassa oss till den (SETUILMU). Enligt sektorforskningens principer finansieras där på beställningsbasis projekt som 10

11 FICCA-programbeskrivning (16) tjänar olika ministeriers informationsbehov och praktiska beslutsprocesser. Forskningsprogrammet FICCA och forskningshelheten SETUILMU är parallella nationella program som behandlar samma tema och som samarbetar åtminstone inom planering, informationsutbyte om finansieringsbeslut, kommunikation och gemensamma evenemang. Dessutom följer och i mån av möjlighet samarbetar FICCA med jord- och skogsbruksministeriets koordineringsgrupp för anpassning till klimatförändringen. Akademin har under många år bedrivit finansieringssamarbete inom u-landsforskning med utrikeministeriets utvecklingspolitiska avdelning. Det årliga bidraget för u-landsforskning är tre miljoner euro. I programmet FICCA ingår teman som är relevanta också med tanke på utvecklingspolitiken. Akademin och utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning utreder möjligheten att bereda och genomföra en gemensam utlysning för u-landsforskning. De strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation, i synnerhet CLEEN Oy, behandlar områden som också tangerar olika utmaningar som klimatförändringen för med sig. Programmet FICCA kommer i mån av möjlighet att samarbeta med CLEEN Oy Internationellt samarbete Akademin eftersträvar en bilateral FICCA-utlysning tillsammans med en utländsk finansiär. Vilken finansiär och vilket land det kan bli fråga om avgörs senare. Med tanke på forskningsprogrammets teman hör Kina, Indien och Ryssland till de intressantaste länderna, och dessa länder har också varit aktuella i beredningen. Andra tänkbara samarbetsländer för bilaterala utlysningar är Brasilien, Storbritannien, Tyskland och USA. Finlands Akademi förbereder en gemensam utlysning så att både själva utlysningen och finansieringen kan genomföras med 2011 års anslagsfullmakt. Nordiska ministerrådets toppforskningsinitiativ (TFI) Klimat, energi och miljö samlar en stor del av Nordens främsta vetenskapliga krafter och innovationskapacitet. 12 Av programmets sex delprogram har två samband med programmet FICCA:s teman: Effektstudier och anpassning till klimatförändringar och Klimatförändringens växelverkan med kryosfären. Finlands Akademi är en av TFI:s finansiärer och samlar finländska klimatforskare från spetsenheter och nätverk under FICCA:s paraply. TFI fungerar för sin del som ett internationellt visitkort för den nordiska klimatförändringsforskningen, vilket Finlands Akademi och forskningsprogrammet FICCA understöder. ERA-Net-projektet CIRCLE-2 (Climate Impact Research and Response Coordination for a Larger Europe, ) är ett nätverk för europeiska forskningsfinansiärer och forskningsprogram. 13 Dess huvudsakliga syfte är att främja samarbetet och koordineringen mellan å ena sidan finansiärer, å andra sidan såväl nationella som regionala forskningsprogram. Finlands Akademi är en av de 21 egentliga deltagarna i CIRCLE-2, som för programmet FICCA är en plattform för brett europeiskt samarbete. För FICCA är de multilaterala utlysningarna inom CIRCLE-2 viktiga instrument för samfinansiering. Forskningsrådet för biovetenskap och miljö har i sin verksamhetsplanering räknat med att under de kommande åren finansiera en eventuell CIRCLE-2-utlysning. Gemensam programplanering (Joint Programming) är en ny verksamhetsform som utvidgar det europeiska samarbetet inom forskning och forskningsfinansiering och samtidigt stärker det europeiska forskningsområdet. Utgångspunkt för verksamheten är de s.k. stora europeiska och globala utmaningarna, som man söker lösningar på genom högklassig forskning. Gemensam programplanering innebär gemensam beredning och gemensamt genomförande av dylika stora forskningshelheter. I praktiken sker samarbetet med hjälp av redan existerande strukturer, såsom till exempel nationellt finansierade forskningsprogram. Klimatförändringen är ett av de teman som varit

12 FICCA-programbeskrivning (16) framme. Finlands Akademi och programmet FICCA följer den gemensamma programplaneringens utveckling och är beredda att axla ansvaret som en av de nationella koordinatorerna och finansiärerna inom klimatförändringstemat. 4.5 Tidtabell I programmets första, egentliga utlysning i januari 2010 finansierar Akademin konsortieprojekt under åren Finansieringsperioden börjar senast och slutar senast Meningen är att programmets planerade andra utlysning i januari 2011 ska genomföras tillsammans med utländska samarbetspartners. Temana för denna utlysning eller eventuellt flera utlysningar avgörs senare. Forskningsprogrammet utvärderas Ansökningsproceduren i första utlysningen är indelad i två steg. I det första steget lämnar konsortierna in preliminära ansökningar och korta planskisser. Den preliminära ansökan lämnas in via e-tjänsten senast kl Ansökningstiden är ovillkorlig. Programgruppen gör en framställning till sektionen om vilka projekt som ska gå vidare till den egentliga utlysningen. Vilka dessa projekt slutligen är meddelas senast i början av mars De egentliga ansökningarna med en fullständig forskningsplan ska lämnas in via e-tjänsten senast kl Också här är ansökningstiden är ovillkorlig. Utifrån en vetenskaplig bedömning av ansökningarna och med beaktande av programmets mål bereder programgruppen ett förslag till programsektionen om vilka projekt som ska beviljas finansiering. Programsektionen fattar finansieringsbesluten på hösten Akademins styrelse har i sin verksamhetsplanering för åren beslutat att Akademin anvisar finansiering för programmets andra utlysning år De planerade bilaterala utlysningarna och andra former av internationell samfinansiering planeras under Tidtabellerna för dem meddelas senare. Också tidtabellerna för eventuella övriga utlysningar tillsammans med andra finansiärer meddelas senare. 4.6 Ledningsgruppen Forskningsprogrammet leds av en programgrupp i vilken ingår representanter för Akademins forskningsråd och andra medverkande finansiärer samt expertledamöter. Också andra experter kan inbjudas till gruppen. Programgruppens sammansättning är: Ordförande: professor Paavo Pelkonen, forskningsrådet för biovetenskap och miljö, Finlands Akademi Vice ordförande: professor Tuija Pulkkinen, forskningsrådet för naturvetenskap och teknik, Finlands Akademi Medlemmar: professor Hannele Hakola, forskningsrådet för biovetenskap och miljö, Finlands Akademi professor Ilmo Keskimäki, forskningsrådet för hälsa, Finlands Akademi professor Pauli Niemelä, forskningsrådet för kultur och samhälle, Finlands Akademi Expertmedlemmar: projektchef Pirkko Heikinheimo, Statsrådets kansli miljöråd Antero Honkasalo, miljöministeriet direktör Kimmo Kanto, Tekes Ledningsgruppen har till uppgift: att bereda programmet och föreslå projekt för finansiering för programsektionen att leda programmet och ansvara för uppföljningen att ansvara för den slutliga utvärderingen av programmet att styra koordineringen av forskningsprogrammet.

13 FICCA-programbeskrivning (16) 4.7 Programkoordinering Programmet vill med hjälp av aktivt informationsutbyte och samarbete länka samman de medverkande forskningsprojekten till en helhet. Detta förutsätter programkoordinering där man i samarbete med de medverkande projekten arbetar för att programmets mål ska uppnås. Meningen är att projekten på så vis stöder varandra och att programmet leder till nya mångvetenskapliga rön. Av ledarna för de antagna projekten förutsätts därför att de förbinder sig att arbeta för programmets mål och aktivt samarbeta både under programmets lopp och i programutvärderingen efter att programmet avslutats. De ansvariga ledarna för de antagna projekten har till uppgift bland annat: att i enlighet med programchefens och finansiärernas anvisningar svara för och rapportera om projektets vetenskapliga framsteg och om användningen av de beviljade medlen att försäkra sig om att de själva och forskargruppens medlemmar deltar i de möten, seminarier och verkstäder som programchefen anordnar och att främja informationsutbytet och samarbetet mellan programmets olika forskargrupper, att medverka i framställningen av översikter, synteser och informationsmaterial om forskningsprogrammet att aktivt informera om programmets framsteg och resultat på offentliga och vetenskapliga forum. Under programmets lopp deltar forskningsprojekten i möten med slutanvändare och i annan verksamhet där information om forskningen förmedlas till olika intressentgrupper. För koordineringen av programmet svarar ledningsgruppen och en programchef som utnämns av Finlands Akademi. Sekreterare för ledningsgruppen är en projektsekreterare från Akademin. 4.8 Programutvärdering Efter att forskningsprogrammet avslutats utvärderas dess genomförande och resultat. Hur utvärderingen konkret genomförs avgörs först under programmets lopp, men bland annat följande omständigheter kan beaktas: hur programmets mål har uppnåtts, genomförandet (koordineringen, programgruppens roll, medverkan i programmet) resultatens vetenskapliga kvalitet resultat och effekter, integrering av resultaten och syntes på programnivå programmets vetenskapliga, samhälleliga och ekonomiska genomslag forskarutbildning och stärkande av forskaryrkets ställning nationellt och internationellt samarbete, informationsverksamheten. Utvärderingen kan genomföras som en del av en bredare utvärdering av flera av Akademins program tillsammans eller av Akademins och andra nationella aktörers program tillsammans. De forskargrupper som finansieras ska årligen enligt programgruppens anvisningar rapportera om hur deras projekt framskrider samt tillställa Finlands Akademi en slutrapport när projektet har avslutats. Av rapporterna ska framgå bland annat vetenskapliga publikationer och avlagda lärdomsprov inom ramen för programmet.

14 FICCA-programbeskrivning (16) 5 ANSÖKNINGSFÖRFARANDE OCH BEDÖMNINGSKRITERIER Programmets utlysning genomförs i två steg. De preliminära ansökningarna lämnas in i Finlands Akademis e-tjänst senast kl Ansökningstiden är bindande. Ansökningarna jämte bilagor ska göras på engelska och lämnas in via Akademins e-tjänst, > För forskare > Logga in på e-tjänsten. Välj Ny ansökan > Klimatförändringen. De projekt som går vidare till utlysningens andra steg väljs senast i början av mars 2010 på basis av de preliminära ansökningarna. De som valts ut till utlysningens andra steg ombeds att lämna in sin egentliga ansökan i Akademins e-tjänst senast kl Ansökningstiden är bindande. Både enskilda forskargrupper och konsortier som består av flera forskargrupper kan ansöka om finansiering genom forskningsprogrammet. Utlysningen har två steg. Finansieringsansökningar till Akademin ska följa nedanstående anvisningar: 1. De anvisningar för samtliga finansieringsformer som ges i Akademins kungörelse för januariutlysningen Detaljerade anvisningar om hur du lämnar in en ansökan som finns på > För forskare > Söka bidrag > Anvisningar 3. Detaljerade anvisningar om bilagornas struktur och längd på > För forskare > Söka bidrag > Bilagor 4. Denna programbeskrivning. 5.1 Preliminära ansökningar Akademins e-tjänst öppnas och de preliminära ansökningarna ska lämnas in i e-tjänsten senast kl Ansökningstiden är bindande. Till ansökan bifogas endast de bilagor som begärs och de ska beredas enligt Akademins anvisningar. De preliminära ansökningarna bedöms enligt följande kriterier: projektets lämplighet med avseende på forskningsprogrammets tema, hur programmets målsättningar uppnås samt projektförslagets nyhetsvärde och användbarhet. Akademin fattar beslut senast i början av mars 2010 om de projekt som inbjuds att lämna in egentliga ansökningar. Projekten offentliggörs på Akademins webbplats och Akademin meddelar skriftligen om beslutet till de sökande. Endast konsortieledaren lämnar in en preliminär ansökan. Elektronisk ansökan Bilagor till ansökan: konsortiets planskiss, högst sex sidor meritförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda dokument, högst fyra sidor/forskare. publikationsförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda dokument, i vilket de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen av varje ansvarig ledare för ett delprojekt är tydligt markerade. 5.2 Egentliga ansökningar Akademins e-tjänst öppnas för de projekt som valts ut till utlysningens andra steg och de egentliga ansökningarna ska lämnas in i e-tjänsten senast kl Ansökningstiden är bindande.

15 FICCA-programbeskrivning (16) Till ansökan bifogas endast de bilagor som begärs och de ska beredas enligt Akademins anvisningar Konsortieledarens egentliga ansökan Elektronisk ansökan, med vilken finansiering söks endast för konsortieledarens egen forskargrupp. Bilagor till ansökan: abstrakt enligt konsortieanvisningar, högst en sida forskningsplan enligt konsortieanvisningar, högst 15 sidor meritförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda dokument, högst fyra sidor/forskare publikationsförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda dokument, i vilket de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen av varje ansvarig ledare för ett delprojekt är tydligt markerade vid behov utlåtande av en etisk kommitté eller djurförsöksnämnden. Forskningsplanen ska alltid innehålla en redogörelse för de etiska aspekterna. progressrapport över konsortieledarens och delprojektens ansvariga ledares akademifinansierade projekt för vilka slutrapport inte har lämnats in, som ett dokument ifall arbetet utförs utomlands: inbjudan av det utländska universitetet eller forskningsinstitutet Ansökan av den ansvariga ledaren för ett delprojekt inom konsortiet elektronisk ansökan med vilken finansiering söks endast för den forskargrupp som leds av delprojektets ansvariga ledare inga bilagor bifogas till delprojektets ansökan. Konsortieledaren för samman alla bilagor till sin egen ansökan. 5.3 Bedömningskriterier Ansökningarnas vetenskapliga nivå bedöms av en internationell expertpanel. Bedömningskriterier är bl.a.: hur projektet passar in i forskningsprogrammet, forskningsplanens vetenskapliga kvalitet och innovativitet, forskningsplanens genomförbarhet, sökandens/forskargruppens/konsortiets nationella och internationella samarbetsnätverk, forskarutbildningen och utvecklande av forskningsmiljön, sökandens/forskargruppens/konsortiets kompetens och lämplighet samt det mervärde konsortiet tillför forskningen. Detaljerade anvisningar för de sakkunniga som bedömer de ansökningar som lämnats in till Akademin finns på Akademins webbplats på > För forskare > Bedömer du ansökningar?. Det är nyttigt att även läsa dessa innan man lämnar in en ansökan.

16 FICCA-programbeskrivning (16) 6 YTTERLIGARE INFORMATION Denna programbeskrivning fås på Finlands Akademis webbsidor Programchef Projektsekreterare Paavo-Petri Ahonen Sanna Vitikainen Tfn: (09) Tfn: (09) Fax: (09) E-post: fornamn.efternamn@aka.fi Adressuppgifter: Finlands Akademi PB 99 (Vilhelmsbergsgatan 6) Helsingfors Telefon: (09)