FORSKNINGSPROGRAMMET FÖR BERÄKNINGSVETENSKAPER LASTU

Transkript

1 FORSKNINGSPROGRAMMET FÖR BERÄKNINGSVETENSKAPER modeller och tillämpningar från samhällsvetenskap till naturvetenskap LASTU Finlands Akademi Programbeskrivning

2 - 2 - Innehåll 1 Förord Bakgrund Beräkningsvetenskap Anknytning till andra forskningsprogram Referenser Mål Temaområden Genomförande Finansiering Nationellt samarbete Internationellt samarbete Tidtabell Programgrupp Programkoordinering Utvärdering av programmet Ansökningsförfarande och bedömningskriterier Preliminära ansökningar Preliminär ansökan för enskilda forskargrupper Preliminär ansökan för konsortier Egentliga ansökningar Egentlig ansökan för enskilda forskargrupper Konsortieledarens egentliga ansökan Ansökan av den ansvariga ledaren för ett delprojekt inom konsortiet Bedömningskriterier Mer information... 17

3 - 3-1 Förord Styrelsen för Finlands Akademi beslöt vid sitt möte den 2 oktober 2007 att i anslutning till verksamhets- och ekonomiplanen för bevilja förhandlingsrätt för beredningen av ett forskningsprogram för beräkningsvetenskaper. En beredningsgrupp tillsattes i mars Akademins vetenskapliga forskningsråd representerades av professor Jaakko Astola (forskningsrådet för naturvetenskap och teknik; Tammerfors tekniska universitet, ordförande), professor Jaana Bamford (forskningsrådet för biovetenskap och miljö; Jyväskylä universitet), professor Pia Vuorela (forskningsrådet för hälsa; Åbo Akademi) och professor Jaakko Pehkonen (forskningsrådet för kultur och samhälle; Jyväskylä universitet). Som inbjudna experter ingick dessutom professor Christer Carlsson (Åbo Akademi), professor Mats Gyllenberg (Helsingfors universitet), akademiprofessor Risto Nieminen (Tekniska högskolan), professor Pekka Neittaanmäki (Jyväskylä universitet) samt professor Marjo Yliperttula (Helsingfors universitet). Teknologie doktor Juha Fagerholm (CSC) fungerade som beredningsgruppens vetenskapssekreterare. Dessutom medverkade vetenskapsrådgivare Tiina Forsman, ledande vetenskapsrådgivare Pentti Pulkkinen samt programcheferna Anssi Mälkki och Merja Kärkkäinen från Finlands Akademi. En rundabordsdiskussion hölls på CSC (IT-centret för vetenskap) onsdagen den 4 juni Utöver ovan nämnda deltog experterna Raimo Hämäläinen (Tekniska högskolan), Arto Kotipelto (Tekes), Hannu Oja (Tammerfors universitet), Kari Rummukainen (Uleåborgs universitet), Keijo Ruotsalainen (Uleåborgs universitet), Outi Savolainen (Uleåborgs universitet) och Arto Urtti (Helsingfors universitet). Torsdagen den 21 augusti 2008 hölls en forskningsworkshop på Hotell Presidentti i Helsingfors. Ordförande för de olika arbetsgrupperna var Risto Nieminen, Pia Vuorela, Jaana Bamford och Christer Carlsson. Antalet föranmälda deltagare var 110. Från Finlands Akademi deltar forskningsrådet för biovetenskap och miljö, kultur och samhälle, naturvetenskap och teknik samt hälsa i forskningsprogrammet, som enligt planerna kommer att bedrivas under fem år.

4 - 4-2 Bakgrund IT-revolutionen har på ett avgörande sätt förändrat de sätt på vilka vetenskap bedrivs. Beräkningsvetenskap eller numerisk analys har blivit en tredje hörnsten vid sidan av experimentell och teoretisk vetenskap. Inom alla discipliner pågår en intensiv utveckling av dess metoder och instrument. Inom beräkningsvetenskapen studerar man olika fenomen med hjälp av beräkningsmodeller i stället för eller vid sidan av experimentella mätningar eller matematisk-teoretiska analyser. Skillnaden mot traditionell datorstödd forskning är beräkningsintensiteten, de stora mängderna data och beräkningarnas ofta interaktiva karaktär. En beräkningsvetenskaplig approach kan resultera i avsevärda besparingar då dyra och tidskrävande experiment kan ersättas av datorsimuleringar. Dagens forskning gäller allt mer komplexa fenomen där beräkningsvetenskapliga tillämpningar är den enda möjligheten till problemlösning, till exempel då man vill klarlägga människans genom, ta fram väderprognoser eller lösa komplexa samhällsproblem. Vetenskapens utveckling har gjort det möjligt att mäta och påverka allt mer komplexa system. Med hjälp av beräkningsvetenskapen kommer man åt lagbundenheterna i själva systemet även när dess komplexitet omöjliggör tillämpning av traditionella modeller. Därigenom får vi kanske bättre möjligheter att svara mot mänsklighetens stora utmaningar, såsom reglering av klimatet, främjande av människors hälsa, förståelse av sociala nätverk osv. Med beräkningsvetenskapens hjälp löser man redan nu avancerade forskningsproblem inom många vetenskapsgrenar. Men för att kunna tillämpa den måste man utöver att behärska metoderna även ha ingående kunskap om tillämpningsområdet. Beräkningsvetenskapen kännetecknas följaktligen av mång- och tvärvetenskaplig forskning och ett tätt samarbete mellan experter från olika områden. Ett annat karaktäristiskt drag är att forskningsområdet och dess beräkningsmetoder utvecklas simultant och i tät interaktion med varandra. Av grundläggande betydelse för beräkningsvetenskapens genombrott är datateknikens snabba utveckling, i synnerhet datorernas kraftigt ökade beräknings- och datahanteringskapacitet, utvecklingen och breddningen av metodkompetensen inom olika forskningsområden samt den enorma ökningen av data som produceras av allt snabbare och mer exakta mätinstrument. Beräkningsvetenskapen och beräkningstekniken går mot allt mer komplexa system där många traditionella discipliner möts. Systemen karaktäriseras ofta av icke-linearitet, flerskalighet, många samtidiga målsättningar och dataintensitet. Vintern arbetade en grupp vid undervisningsministeriet med att ta fram ett förslag till utveckling av beräkningsvetenskapen på nationell nivå. Arbetsgruppen föreslår i sin promemoria (Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2007:23) att undervisningsministeriet och den övriga offentliga sektorn under åren ska finansiera tvärvetenskapliga projekt inom beräkningsvetenskap, både sådana som gäller metodvetenskaperna och sådana som gäller tillämpningsområdena. Tekes och Finlands Akademi bör stärka forskningsfinansieringen till beräkningsvetenskapen och utveckla sin kompetens inom

5 - 5 - detta område. Likaså föreslår den arbetsgrupp som tillsattes för att utarbeta Finlands gridstrategi i sin promemoria (Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2007:7) att ett e-scienceprogram ska skapas i Finland. Som ett led i detta föreslås att Finlands Akademi och Tekes bereder och finansierar ett beräkningsvetenskapligt forskningsprogram för åren Syftet är att utveckla och tillgodogöra sig beräkningsvetenskapliga metoder inom nya områden och att stärka kompetensen inom denna vetenskap. Forskningsprogrammet för beräkningsvetenskaper är ett konkret steg mot fullföljandet av Finlands e-scienceprogram. 2.1 Beräkningsvetenskap Beräkningsvetenskaperna eller numerisk analys definieras på olika sätt i olika källor. I USA avgränsas vetenskapen kanske något snävare än man traditionellt gör i Europa. I den viktiga PITAC-rapporten [1] ges följande definition. Beräkningsvetenskapen är ett snabbt växande mångvetenskapligt område som använder sig av avancerade beräkningsmöjligheter för att förstå och lösa komplexa problem. Beräkningsvetenskapen förenar tre delområden: 1. Algoritmer (numeriska och icke-numeriska) samt modellerings- och simuleringsprogram som har utvecklats för att lösa naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga uppgifter (t.ex. biologiska, fysikaliska och sociala). 2. Data- och kommunikationsvetenskap som utvecklar och optimerar avancerad utrustning, program och nätverk samt komponenter för datahantering som behövs för att lösa beräkningsvetenskapligt avancerade, ofta dataintensiva uppgifter. 3. Beräkningsinfrastruktur som stöder både vetenskaplig och teknisk problemlösning samt datateknik och informationsvetenskap till stöd för denna. Definitionen betonar starkt kombinationen av och interaktion mellan de tre delområdena. Särskilt interaktionen mellan det första och andra delområdet är en betydande framgångsfaktor då man vill finna den bästa lösningen. Den ofta använda, närstående termen escience uppfattas ofta som synonym till beräkningsvetenskap. Definitionen på escience i till exempel handlingsplanen (Action plan) till det norska programmet evita [2] är snarlik den ovanstående definitionen. 2.2 Anknytning till andra forskningsprogram Vid Tekes pågår ett tillämpat forskningsprogram, Modellering och simulering (MASI), som rör sig inom samma område. Programmets fokus ligger på fenomenmodeller och sammankoppling av dem, metoder och verktyg för modellering, utveckling av tjänster och affärsprocesser samt tillämpning och tillgodogörande av modellering. Som en föregångare kan man även se Akademins forskningsprogram för matematiska metoder och modeller (MaDaMe) för olika discipliner. Beräkningsvetenskaplig forskning, modellering och simulering finns med som teman i alla strategiska center för vetenskap, teknologi och innovation, antingen som särskilt

6 - 6 - nämnda eller generellt tvärgående aktiviteter. Sålunda har forskningsprogrammet möjlighet att via olika projekt bidra med betydelsefullt stöd till den forskning som bedrivs inom de olika centren. Utvecklingen av beräkningsvetenskapen har även internationellt konstaterats vara av strategisk betydelse för konkurrenskraften bland annat i USA:s, Kinas, Indiens, Japans och EU:s innovationssystem. De flesta EU-länderna har satsat kraftigt på denna utveckling, i synnerhet Storbritannien och Tyskland och nu senast även Frankrike. På nordisk nivå har det också igångsatts ett antal betydande gemensamma projekt. Omfattande och mångvetenskapliga forskningsprogram pågår dessutom bland annat i USA, Kina, England och Norge, som alla är potentiella samarbetspartner. Ser man på EU:s sjunde ramprogram har forskningsprogrammet för beräkningsvetenskap ett flertal beröringspunkter med området Capacities, som särskilt stöder ett optimalt utnyttjande av befintliga och utveckling av nya infrastrukturer i Europa. Forskningsprogrammet gör det lättare för finländska grupper att medverka i dessa europeiska projekt, trots att dess fokus ligger på helt andra områden än infrastrukturen. Forskningsprogrammet har också beröringspunkter med NordForsks program NORIA-net ( ) samt med Akademins forskningsprogram för nanovetenskap (FinNano) och forskningsprogrammet för fotonik och moderna avbildningsmetoder, som enligt planerna ska igångsättas samtidigt, samt med ERA-NET-programmet ERASysBio. 2.3 Referenser 1. Computational Science: Ensuring America s Competitiveness, Report to the President, President s Information Technology Advisory Committee, June escience Infrastructure, Theory and Application (evita), Action Plan, The Research Council of Norway, January 2007.

7 - 7-3 Mål Sammanfattning av målen för forskningsprogrammet: Ökad användning av beräkningsvetenskapliga metoder Ett centralt mål för forskningsprogrammet för beräkningsvetenskaper är ett bättre utnyttjande av beräkningsmetoder inom forskningen och i samhället. I linje med detta ligger att utveckla beräkningsmetoder inklusive statistiska, matematiska och datatekniska lösningar för dem, att främja en effektiv och ändamålsenlig användning av infrastrukturen, att stödja beräkningsvetenskaplig forskning och att i bred skala tillämpa beräkningsvetenskapliga metoder i tvärvetenskaplig forskning kring frågeställningar som rör olika discipliner och samhällsproblem. Förbättrad metodologisk kompetens Till detta mål hör att höja forskarsamhällets matematiska och datatekniska bildningsnivå samt att höja den metodologiska kompetensen. Ett centralt mål är ökad interaktion mellan vetenskaper som tillämpar matematik, datavetenskap, datateknik och beräkning. Eftersom problemen återfinns inom så många områden anknyter programmet till Akademins hela forskningsverksamhet. Ökad interaktion mellan vetenskapsgrenar Via de ovannämnda målsättningarna vill programmet öka interaktionen mellan olika forskargrupper och olika discipliner. Beräkningsvetenskapen är till sin natur tvärvetenskaplig och präglas av samarbete mellan substansvetenskaperna och utveckling av algoritmer och metoder. En förutsättning för goda vetenskapliga resultat är då en bra informationsgång. Projekten ska i mån av möjlighet involvera experter som representerar olika discipliner eller metoder. Enskilda, exakt fokuserade projekt kan ha en stor betydelse. Forskningen eftersträvar lösningar som representerar den internationella spetsen inom det aktuella området och som visar vägen för framtida forskningspraxis. Genom att öka interaktionen mellan forskningsorganisationer och forskargrupper kan man skapa nya sammanslutningar som når över den kritiska massa som krävs för forskning på internationell spetsnivå. Forskningsprogrammet kan vara just den faktor som gör att man övergår från idé och intresse till konkret samarbete. God praxis Programmet vill även främja god arbetspraxis i forskning som bedrivs med hjälp av beräkningsmetoder. I god praxis ingår till exempel kännedom om datamaterialets ursprung och användbarhet samt en omsorgsfull dokumentering. Programmet förutsätter dessutom att en informationshanteringsplan upprättas. Internationella nätverk

8 - 8 - Forskningsprogrammet vill också främja forskarnas internationella nätverkssamarbete. Detta sker både via programkoordineringen och via forskarnas egna internationella kontakter. Planer på nordiskt och internationellt finansieringssamarbete presenteras senare i programbeskrivningen.

9 - 9-4 Temaområden Eftersom forskningsprogrammet har en sådan vetenskaplig bredd innehåller beskrivningen ingen täckande förteckning över dess teman utan närmast några exempel på möjliga inriktningar. Karaktäristiskt är att många av programmets temaområden är tvär- och mångvetenskapliga. Programmet fokuserar på problembaserad beräkningsvetenskaplig forskning som tillämpar beräkningsvetenskapliga metoder. I programmet ingår såväl beräknings- som datainriktade forskningsområden inom alla vetenskapsgrenar, bland annat biologi, fysik, kemi, språkforskning, hälsoforskning, ekonomi, teknik och samhällsvetenskap. Viktiga kriterier är att forskningsobjektet är unikt och betydelsefullt, att metodutvecklingen är högklassig och att använda data har tillräcklig täckning. Exempel på detta är de nya möjligheter som öppnar sig inom många områden i och med datateknikens utveckling. Ett viktigt temaområde är de så kallade stora utmaningarna ( Grand challenges ), där man studerar beräkningsmässigt mycket krävande problem av stor vetenskaplig betydelse. Aktuella exempel är klimatförändringen, energifrågorna, hälsan och välfärden, säkerheten i globala informationsnät samt hanteringen av global ekonomi. I modellerna för beskrivning av dessa problem ingår flera element som anknyter till varandra. Att lösa, verifiera och tolka dem är både en samhälleligt viktig och vetenskapligt krävande uppgift. Andra typiska exempel är modellering av sjukdomsmekanismer och läkemedels spridning och verkningar, användning av ultraeffektiv sekvensering, modellering av naturliga språk, hantering av logistiska nätverk, förståelse av genetisk reglering osv. Betecknande för biologin och samhällsvetenskaperna är att de i sin forskning använder sig av nytt och avsevärt mer omfattande material än tidigare. Många av den moderna fysikens och kemins grundläggande problem är föremål för intensiv beräkningsvetenskaplig forskning. Eftersom ett av programmets mål är att förbättra den metodologiska kompetensen är det av väsentlig betydelse att utveckla beräkningsmetoderna. Beräkningsvetenskapens problembaserade algoritmer och metoder samt dess simulerings- och modelleringsmetoder är centrala delar i forskningsprogrammet. Till de vanligaste temana med anknytning till de olika metoderna hör flerskalig modellering. Som exempel på metoder som tillämpas inom beräkningsvetenskapen kan nämnas den diskreta matematikens metoder, kombinering av stokastiska och deterministiska metoder, den stokastiska, storskaliga och komplexa optimeringens metoder, metaheuristiker, adaptiva metoder, fysikaliskt eller biologiskt inspirerade algoritmer och databaserade metoder. Även många andra algoritmer och metoder används i stor utsträckning. Till stöd för algoritmisk och statistisk dataanalys samt dataintensiva beräkningar behövs metoder för datautvinning. Problemlösningen kan förutsätta utveckling av tekniker och verktyg, till exempel parallellisering av program för beräkningar i teraskala, visualisering av omfattande datamaterial och forskningsresultat samt hantering och lagring av stora och eventuellt strukturerade datamaterial. Programmets fokus ligger dock på de vetenskapliga problem

10 som ska lösas, inte på den teknik som möjliggör lösningarna. Utvecklandet av verktyg och tekniker kan ingå i projektet i den mån det stöder eller är en förutsättning för lösningen av den aktuella vetenskapliga frågan. Forskningsprogrammets fokus är inte att utveckla infrastrukturen. Enligt diskussioner som har förts med IT-centret för vetenskap CSC, som sorterar under undervisningsministeriet och som är den instans som beviljar resurser för vetenskaplig beräkning, har projekten inom forskningsprogrammet en särskild ställning när resurser beviljas. Inom sådana områden där det inte finns färdig datateknisk infrastruktur kan det behövas till exempel datatekniska tjänster, program eller databaser till stöd för forskningen, och finansieringen av dem kan därför vara motiverad. Programmet försöker stödja i synnerhet sådana projekt som bidrar till att det bildas nationellt betydelsefulla forskningssammanslutningar där sökandena med hjälp av den know-how som ett brett internationellt samarbete ger har möjlighet att utveckla nya genombrott. Även forskningsprojekt som överskrider gränserna mellan Akademins forskningsråd uppmuntras.

11 Genomförande 5.1 Finansiering Forskningsprogrammet för beräkningsvetenskaper är ett forskningsprogram som finansieras av Finlands Akademi. Programmet koordineras vid Akademin av en programchef. Forskningsprogrammet har planerats för fem år och avsikten är att finansiera fyraåriga forskningsprojekt som inleds 2010 respektive 2011 under perioden Styrelsen för Finlands Akademi har beviljat 8,5 miljoner euro för den första utlysningen. 5.2 Nationellt samarbete Forskningsprogrammet tangerar till sitt tema Tekes forskningsprogram om modellering och simulering (MASI), Finlands Akademis pågående forskningsprogram för nanovetenskap (FinNano, ) samt forskningsprogrammet om fotonik och moderna avbildningsmetoder, som för närvarande bereds. 5.3 Internationellt samarbete Genom internationellt finansieringssamarbete vill Akademin främja och stödja samarbete på internationell nivå. Finlands Akademis centrala samarbetsländer under de närmaste åren är Indien, Japan, Kina och Ryssland samt Kanada, USA, Brasilien och Chile, med vilka finansieringssamarbetet kommer att stärkas. Vetenskapsråden har förslagit samarbete inom beräkningsvetenskapliga områden med Brasilien, Indien, Japan, Kina och Ryssland. Preliminärt har samarbete inom forskningsprogrammet diskuterats med NSF (USA). Dessutom har man tillsammans med Forskningsprogrammet för fotonik och moderna avbildningsmetoder planerat en gemensam utlysning med Kina (NSFC) Utöver eventuella bilaterala utlysningar kopplas de finländska projekt som antas i ERA- NET-utlysningen (ERASysBio) 2008 till forskningsprogrammet. Diskussioner har även förts med det norska projektet evita och med det samnordiska enoria om samarbete till exempel i form av gemensamt koordinerade forskarseminarier. 5.4 Tidtabell Inom forskningsprogrammet finansieras projekt åren För de projekt som antas 2009 börjar finansieringsperioden senast och för dem som antas 2010 på motsvarande sätt Projekten upphör senast respektive Forskningsprogrammet utvärderas För programmet anordnas två utlysningar i två steg, 2009 och Frågan om en eventuell inriktning av forskningsområdena i utlysningen 2010 avgörs av en programgrupp under I utlysningens första steg (januari 2009, för 2010 fastställs datum senare) lämnar sökandena in korta planskisser. Programgruppen gör en framställning till

12 programsektionen om vilka ansökningar som bäst motsvarar programmets teman och mål. De som går vidare deltar i den egentliga utlysningen ( ), där fullständiga forskningsplaner ska lämnas in. Utifrån en vetenskaplig bedömning av ansökningarna och med beaktande av programmets mål bereder programgruppen ett förslag till programsektionen om vilka projekt som ska beviljas finansiering. Programsektionen fattar finansieringsbesluten hösten Tidtabellen för de internationella samutlysningarna i programmet preciseras senare. 5.5 Programgrupp Forskningsprogrammet leds av en programgrupp som består av medlemmar i Akademins forskningsråd, representanter för andra relevanta organisationer samt av expertledamöter. Till programgruppen kan dessutom andra experter inbjudas. Programgruppens uppgift är att leda och övervaka programmet bereda utvärderingen av ansökningar föreslå projekt för finansiering för finansiärerna vid behov föreslå kompletterande utlysningar och/eller tilläggsfinansiering för forskningsråden och de andra finansiärerna föreslå projekt som tas med i programmet i ett senare skede ansvara för den slutliga utvärderingen av programmet styra och stödja koordineringen av programmet främja utnyttjandet av programmets resultat. 5.6 Programkoordinering Programmet vill med hjälp av aktivt informationsutbyte och samarbete länka samman de enskilda forskningsprojekten till en helhet. Detta förutsätter programkoordinering, där man i samarbete med de medverkande projekten arbetar för att programmets mål ska uppnås. Meningen är att projekten på så vis stöder varandra och att programmet leder till nya mångvetenskapliga rön. Av ledarna för de antagna projekten förutsätts därför att de förbinder sig att arbeta för programmets mål och att aktivt samarbeta under programmets gång och vid utvärderingen av programmets resultat. De ansvariga ledarna för de antagna projekten har till uppgift bland annat att i enlighet med programchefens och finansiärernas anvisningar svara för och rapportera om projektets vetenskapliga framsteg och om användningen av de beviljade medlen försäkra sig om att de själva och forskargruppens medlemmar deltar i de möten, seminarier och verkstäder som programchefen anordnar och att främja informationsutbytet och samarbetet mellan programmets olika forskargrupper, medverka i framställningen av översikter, synteser och informationsmaterial om forskningsprogrammet

13 aktivt informera om programmets framsteg och resultat på offentliga och vetenskapliga forum. Programchefen samarbetar med programmets projekt för att främja programmets mål. Programchefen samordnar informationen, främjar samarbetet mellan forskare och skapar kontakter till samhället, industrin och utländska forskningsorganisationer. Viktiga kommunikationsverktyg är bland annat gemensamma seminarier, verkstäder, utbildningsmöten och elektroniska verktyg. Finlands Akademi och programchef Merja Kärkkäinen svarar för koordineringen av forskningsprogrammet. 5.7 Utvärdering av programmet Efter att forskningsprogrammet har avslutats utvärderas dess genomförande och resultat. Vid utvärderingen beaktas bl.a. följande omständigheter: hur programmets mål har uppnåtts genomförandet (koordineringen, programgruppens roll, medverkan i programmet) resultatens vetenskapliga kvalitet resultat och effekter, integrering av resultaten och syntes på programnivå programmets vetenskapliga, samhälleliga och ekonomiska genomslag forskarutbildningen och främjande av forskarkarriären nationellt och internationellt samarbete informationsverksamheten. De forskningsgrupper som finansieras ska årligen eller enligt programgruppens anvisningar rapportera om hur deras projekt framskrider samt tillställa Finlands Akademi en slutrapport när projektet har avslutats. Av rapporterna ska framgå bland annat vilka vetenskapliga publikationer och lärdomsprov som har presterats inom projekten.

14 Ansökningsförfarande och bedömningskriterier Programmets utlysning genomförs i två steg. Ansökningstiderna är bindande. Ansökningarna jämte bilagor ska göras på engelska och lämnas in via Akademins e-tjänst ( > För forskare > Logga in på e-tjänsten). Välj Ny ansökan > Beräkningsvetenskaperna. Både enskilda forskargrupper och konsortier som består av flera forskargrupper kan ansöka om finansiering genom forskningsprogrammet. Finansieringsansökningar till Akademin ska följa nedanstående anvisningar: 1. De anvisningar för samtliga utlysningar som ges i Akademins kungörelse för januariutlysningen Detaljerade anvisningar om hur du lämnar in en ansökan som finns på > För forskare > Söka bidrag > Anvisningar 3. Detaljerade anvisningar om bilagornas struktur och längd på > För forskare > Söka bidrag > Bilagor 4. Denna programbeskrivning. 6.1 Preliminära ansökningar De preliminära ansökningarna lämnas in i Finlands Akademis elektroniska kommunikation senast 30 januari 2009 kl Ansökningstiden är bindande. Till ansökan bifogas endast de bilagor som begärs och de ska beredas enligt Akademins anvisningar. De preliminära ansökningarna bedöms enligt följande kriterier: projektets lämplighet med avseende på forskningsprogrammets tema, hur programmets målsättningar uppnås samt projektförslagets nyhetsvärde och användbarhet. Akademin fattar beslut under mars 2009 om de projekt som inbjuds att lämna in egentliga ansökningar. Projekten offentliggörs på Akademins webbplats och Akademin meddelar skriftligen om beslutet till de sökande Preliminär ansökan för enskilda forskargrupper Elektronisk ansökan Bilagor till ansökan: planskiss, högst fyra sidor meritförteckning för den ansvariga ledaren, högst fyra sidor publikationsförteckning för den sökande, utan begränsning i fråga om längd. Sökande ska i förteckningen tydligt markera de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen Preliminär ansökan för konsortier Endast konsortieledaren lämnar in en preliminär ansökan.

15 Elektronisk ansökan Bilagor till ansökan: konsortiets planskiss, högst sex sidor meritförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda dokument, högst fyra sidor/forskare publikationsförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda dokument, i vilket de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen av varje ansvarig ledare för ett delprojekt är tydligt markerade. 6.2 Egentliga ansökningar De projekt som inbjuds att delta i den egentliga utlysningen väljs under mars 2009 på basen av de preliminära ansökningarna. Akademins e-tjänst för de projekt som inbjudits till det andra steget öppnar ungefär en månad innan ansökningstiden går ut. Ansökningstiden går ut 15 maj 2009 kl Ansökningstiden är bindande. Till ansökan bifogas endast de bilagor som begärs och de ska beredas enligt Akademins anvisningar Egentlig ansökan för enskilda forskargrupper Elektronisk ansökan Bilagor till ansökan: abstrakt, högst en sida forskningsplan, högst 12 sidor meritförteckning för den ansvariga ledaren, högst fyra sidor publikationsförteckning för den ansvariga ledaren. Sökande ska i förteckningen tydligt markera de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen. vid behov utlåtande av en etisk kommitté eller djurförsöksnämnden progressrapport över den ansvariga ledarens akademifinansierade projekt för vilka slutrapport inte har lämnats in ifall arbetet utförs utomlands: inbjudan av det utländska universitetet eller forskningsinstitutet Konsortieledarens egentliga ansökan Elektronisk ansökan, med vilken finansiering söks endast för konsortieledarens egen forskargrupp. Bilagor till ansökan: abstrakt enligt konsortieanvisningar, högst en sida forskningsplan enligt konsortieanvisningar, högst 15 sidor

16 meritförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda dokument, högst fyra sidor/forskare publikationsförteckningar för konsortieledaren och delprojektens ansvariga ledare, som ett enda dokument, i vilket de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen av varje ansvarig ledare för ett delprojekt är tydligt markerade vid behov utlåtande av en etisk kommitté eller djurförsöksnämnden progressrapport över konsortieledarens och delprojektens ansvariga ledares akademifinansierade projekt för vilka slutrapport inte har lämnats in, som ett dokument ifall arbetet utförs utomlands: inbjudan av det utländska universitetet eller forskningsinstitutet Ansökan av den ansvariga ledaren för ett delprojekt inom konsortiet elektronisk ansökan med vilken finansiering söks endast för den forskargrupp som leds av delprojektets ansvariga ledare Inga bilagor bifogas till delprojektets ansökan. Konsortieledaren för samman alla bilagor till sin egen ansökan. 6.3 Bedömningskriterier Ansökningarnas vetenskapliga nivå bedöms av en internationell expertpanel. Bedömningskriterier är bl.a. hur projektet passar in i forskningsprogrammet forskningsplanens vetenskapliga kvalitet och innovativitet forskningsplanens genomförbarhet sökandens/forskargruppens/konsortiets nationella och internationella samarbetsnätverk forskarutbildningen och utvecklande av forskningsmiljön sökandens/forskargruppens/konsortiets kompetens och lämplighet om ansökan gäller ett konsortieprojekt, det mervärde konsortiet tillför forskningen. Detaljerade anvisningar för de sakkunniga som bedömer de ansökningar som lämnats in till Akademin finns på Akademins webbplats på > För forskare > Bedömer du ansökningar?. Det är nyttigt att även läsa dessa innan man lämnar in en ansökan.

17 Mer information Mer information finns på Akademins webbplats på Kontaktpersoner: Programchef Merja Kärkkäinen tfn Programchef Anssi Mälkki tfn Projektsekreterare Ritva Helle tfn Fax: E-post: