Ny energi. Forskningsprogram Programbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "17.1.2014. Ny energi. Forskningsprogram 2015-2018. Programbeskrivning"

Transkript

1 Ny energi Forskningsprogram Programbeskrivning

2 1 (9) FORSKNINGSPROGRAMMET NY ENERGI Programbeskrivning Förord Finlands Akademis styrelse beslutade vid sitt möte på hösten 2011 att inleda beredningen av ett nytt forskningsprogram inom energiforskning. Programmet skulle startas efter att forskningsprogrammet Hållbar energi ( ) avslutats. Den 4 mars 2013 tillsattes en beredningsgrupp för att planera forskningsprogrammet. Gruppens ordförande var professor Erno Keskinen (forskningsrådet för naturvetenskap och teknik) och vice ordförande var Mari Walls (forskningsrådet för biovetenskap och miljö). Gruppens medlemmar var professor Jarkko Ketolainen (forskningsrådet för hälsa), professor Sirkka-Liisa Jämsä-Jounela (forskningsrådet för naturvetenskap och teknik), professor Juuso Välimäki (forskningsrådet för kultur och samhälle), forsknings- och utvecklingschef Marja Englund (Fortum), forskningschef Päivi Tikka (Maj och Tor Nesslings stiftelse), industriråd Timo Ritonummi (arbets- och näringsministeriet) och programchef Pia Salokoski (Tekes). I gruppen ingick även experter från Akademins förvaltningsämbete: vetenskapsrådgivarna Jan Bäckman, Jaana Lehtimäki, Heikki Vilen och Tiina Forsman, programcheferna Tuula Aarnio och Saila Seppo samt sekreterare Elina Sarro. Akademin ordnade två evenemang i anslutning till programberedningen: ett seminarium i december 2012 och en forskarverkstad i september Seminariet ordnades tillsammans med Centret för framtidsforskning vid Åbo universitet. Deltagarna diskuterade framtidsbilder och scenarier om framtidens energianvändning och relaterade forskningsbehov. Vid forskarverkstaden i september 2013 var temat framtidens energiforskning. Deltagarna diskuterade bl.a. utmaningar för energiproduktion, -transmission och -lagring, en optimal kombination av energiproduktionsmetoder samt olika energilösningar för kolfritt boende. Under verkstaden blev det klart att olika länder behöver olika energilösningar och att Finlands lösning bör baseras på forskningskunskap. Bland deltagarna fanns forskare och representanter för intressenter och slutanvändare. 1. BAKGRUND Den moderna livsstilen och en fortsatt välfärd kräver mycket energi. Den ökande energiförbrukningen har samtidigt framkallat frågor om energiresurserna kommer att räcka och hur utsläpp ska åtgärdas. I energiförsörjningen har man av säkerhetsskäl strävat efter självförsörjning, men det är få länder som har tillräckligt med egna naturresurser eller naturliga energikällor. Eftersom kärnkraften blivit en allt större politisk fråga har användningen av konventionella fossila energikällor ökat, vilket motverkat uppnåendet av de internationella utsläppsmålen. Utifrån forskningsinstitutet Global Footprint Networks 1 kalkyler inföll Earth Overshoot Day 2, den ekologiska skuldens dag, redan den 20 augusti I vissa jämförelseländer har man därför systematiskt ökat andelen decentraliserad energiproduktion för att främja en kolfri energiförsörjning som inte är beroende av kärnkraft. Även om en betydande andel av Finlands energiförsörjning baserar sig på kärnkraft måste användningen av fossila bränslen dock så småningom ersättas med förnybar och helst kolfri energiproduktion för att Finland ska kunna leva upp till internationella 1 2 Earth Overshoot Day, den ekologiska skuldens dag, är den tidpunkt då människorna i världen förbrukat produktionen av förnybara naturresurser för ifrågavarande år och kapaciteten att hantera utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen.

3 2 (9) avtal. En energiproduktion med små utsläpp kopplad till nya processer inom bioekonomi är en naturlig möjlighet att utnyttja Finlands naturresurser på ett hållbart sätt. Decentraliserad energiproduktion har betraktas som en utmaning i Finland på grund av klimatfaktorerna. Ersättande energiproduktionsformer kräver satsningar på testanläggningar för att man ska kunna studera fenomen och processer i äkta miljöer. Idag väntar Finland med sina energilösningar och söker efter referenser i länder med motsvarande klimat och konsumtionsprofil. Det behövs mångvetenskaplig forskning om mekanismer relaterade till förbrukning, produktion och lagring av energi för att hitta en förmånlig energilösning för Finland. Namnet på Finlands Akademis forskningsprogram, Ny energi, beskriver övergången till en resurs- och systemeffektiv ekonomi, där energi som baserar sig på outsinliga energikällor produceras utan utsläpp. Lösningar behövs för bland annat en optimal kombination av olika produktionsformer så att variationerna i produktion och konsumtion kan hanteras. Det här är ett svårt reglerproblem om det finns många små matarenheter vars produktion varierar slumpmässigt med väderleksförhållanden på samma sätt som konsumtionen varierar av olika orsaker. Att öka användningen av förnybar energi kräver sammanfallande intressen hos samhället och individen samt energiproducerande och - konsumerande parter. Här behövs djärva investeringar, nya teknologier samt uppdaterade affärsmodeller. Man kan med andra ord tala om ett brytningsskede inom energiförsörjningen. Stora omvälvningar börjar ofta långsamt, men den utlösande faktorn kan vara konsumtionsbeteendet, som bland annat styrs av miljömedvetenheten och även av konsumentens nya roll som energiproducent. Därför fokuserar detta forskningsprogram på konsumenten. Forskningsprogrammet Ny energi är i linje med Finlands Akademis strategiska mål och sammanfaller på centrala punkter även med målen för den nationella energi- och klimatstrategin. Enligt de mål som Akademins styrelse ställde 2011 borde forskningsprogrammen i högre grad fokusera på de nämnda stora utmaningarna för samhället och människorna. Hållbar energi är en sådan utmaning. Akademins forskningsprogram Hållbar energi (SusEn, ) fokuserade på teknologier för energiproduktion, energisystem och energieffektivitet. Temana för forskningsprogrammet Ny energi reflekterar över den föränderliga operativa miljön, där centrala frågeställningar är hanteringen av energiproduktion och -konsumtion på ett övergripande plan, nya energimarknader samt nya energilösningar som integrerats i den industriella produktionen, boendet och avfallshanteringen. 2. FORSKNINGSPROGRAMMETS MÅL Forskningsprogrammet söker efter lösningar för hanteringen av de stora framtida förändringarna inom energisektorn. Eftersom förändringen redan pågår i världen är det viktigt att ligga i spetsen av forskningen, trots att inga modeller som i sig kunde tillämpas i Finland ännu utvecklats. I programmet strävar man efter att med vetenskapliga metoder närma sig de mångfacetterade frågor som anknyter till omvälvningen inom energisektorn och att komma med lösningar som leder till nya energiprodukter, affärsmodeller, processprinciper, energitransformationer, lagrings-, transmissions- och distributionsmekanismer, reglerlösningar för komplexa nät och integration av energifrågor på ett nytt sätt i boendet, trafiken, handeln, återvinningen och utnyttjandet av biomassa. Även om forskningsfältet är så här mångfacetterat och mångvetenskapligt kan det indelas i tre centrala teman: Konsumenternas energipreferenser Anpassning av energiproduktionen och -konsumtionen Integrerade energilösningar.

4 3 (9) Konsumenternas energipreferenser Energilösningarna bidrar till samhällets strävan efter ökad välfärd som återspeglar individers och sociala gruppers värden och värderingar. Efterfrågan på energi beror på konsumenternas preferenser som påverkas av rent ekonomiska aspekter och uppfattningar om en hållbar och rättvis användning av naturresurser. Forskningsprogrammet har som mål att undersöka ekonomiska och sociala incitament för energipreferenser samt den offentliga sektorns möjligheter att påverka preferenserna. Anpassning av energiproduktionen och -konsumtionen Finlands energilösning kommer sannolikt att vara i linje med ett scenario där decentraliserad småskalig produktion och bioenergi i allt högre grad kombineras med kärnkraft. Detta leder å ena sidan till teknologiska utmaningar med att hantera komplexa nät och å andra sidan till uppkomsten av nya energimarknader, där konsument-producenterna spelar en dubbel roll. Målet är att ta fram modeller på systemnivå för både hantering av balansen mellan produktion och konsumtion samt dynamiken på de nya energimarknaderna. Integrerade energilösningar Nya fastigheter eller helt nybyggda områden kan producera en del av den energi de behöver. Byggnadernas konstruktioner kan lagra värme och invånarnas avfall omvandlas till bioenergi. Även processanläggningar modifieras så att de flexibelt kan producera t.ex. material, biobränslen, kemikalier eller energi. Målet är att undersöka processer och reglermetoder i integrerade energilösningar samt deras tillämplighet för lokal produktion och kompatibilitet med distributionsnät. Forskningsprogrammets övriga mål omfattar: uppkomsten av nya mångvetenskapliga forskningsgrupper och internationella samarbetsnätverk ökad rörlighet bland forskarstuderande och forskare förbättrad internationell konkurrenskraft hos forskningen och industrin främjande av finländsk energiforskning så att den når den internationella toppen på vissa delområden samhälleligt genomslag. 3. TEMAOMRÅDEN Forskarkåren väntas komma med nya mångvetenskapliga idéer relaterade till programmets tre forskningsteman. Ett särskilt syfte är att koppla ihop konsumtionsbeteende, nya affärsmöjligheter i anslutning till energi och innovationer inom energisektorn. Ett annat synsätt kunde koppla ihop grundläggande naturvetenskapliga fenomen med relaterade nya processprinciper i synnerhet med beaktande av resurserna och klimatförhållandena i Finland. Ett tredje synsätt kunde ta upp modeller för samt reglering och optimering av integrerade system och komplexa nät för producent-konsumenter. Eftersom Finlands energilösningar just nu befinner sig i ett brytningsskede är projektens internationella dimension mycket viktig. Samtidigt som man söker efter nya lösningar och verksamhetsmodeller gäller det att se på relevanta forskningsrön för att skaffa sig en bild av konsekvenserna av lösningar som genomförts på annat håll.

5 4 (9) 3.1 Konsumenternas energipreferenser Konsumenternas energipreferenser är centrala när produktionen och konsumtionen av energi förändras. Användarna anpassar snabbt och konsekvent sin konsumtion till variationer i utbudet. Behovet av energi påverkas av enskilda användares val av boende, teknologier för kommunikation samt industrins produktionstekniker. En framtid som bygger på liten användning av kol och som stöder människornas välfärd uppstår ur dessa val som påverkas av ekonomiska incitament, ekologiska, etiska, sociala och hälsorelaterade aspekter samt den offentliga sektorns politik. Forskningsprogrammet fokuserar uttryckligen på dessa teman: ekonomiska incitament för energipreferenser ekologiska, etiska, sociala och hälsorelaterade aspekter i valet mellan olika alternativ den offentliga sektorns möjligheter att påverka preferenserna. Enskilda hushåll kan i hög grad påverka sin energiförbrukning genom att ändra sina konsumtionsvanor och teknologiska lösningar. Anpassningen av konsumtionsvanor i smarta elnät och estimeringen av långsiktiga besparingar under investeringarnas livscykel är exempel på ekonomiska incitament. Den ökande miljömedvetenheten styr konsumenternas energipreferenser vid sidan av rent ekonomiska faktorer. Livsmedel klassificeras enligt deras kolavtryck, och nyttigheter marknadsförs t.ex. med argument om att de producerats med finsk vindkraft. Preferenserna styrs av den allmänna samhällssynen på en hållbar användning av naturresurser och bevarandet av välfärden. Det behövs forskningsbaserad kunskap om hur individuella och sociala värderingar relaterade till miljön och energiproduktionen föds och vilken betydelse de har i konsumenternas beslut. Den energipolitik som gäller konsumenter har fokuserat på reglering samt olika bidrag och skatter. Väsentliga beståndsdelar i en kritisk energiförbrukning är decentraliserad och lokal produktion samt medvetna individuella val. Människorna formar sin identitet utifrån konsumtionspreferenser. Hur ska man skapa stödformer och incitament för medborgare som i allt högre grad styr sig själva? En effektivt implementerad politik kräver kompletterande forskningsdata om de genomförda åtgärdernas effektivitet och kartläggning av nya påverkningsmöjligheter. 3.2 Anpassning av energiproduktionen och konsumtionen Produktion, transmission, distribution och konsumtion av energi bildar en komplex teknisk och kommersiell helhet som även omfattar en tung och värdefull infrastruktur. Trycket att övergå till en kolfri produktion leder till ökande decentraliserad produktion, som utgör en del av den helhet som bygger på centraliserad produktion. Eftersom konsumenterna i denna modell som eventuell kommer att implementeras kan ansluta sig till produktionsnätet, blir den nya situationen en stor utmaning både teknologiskt och kommersiellt sett. Teman för forskningsprogrammets systemnivå är hantering av komplexa nät nya energimarknader. I ett nät som delvis bygger på decentraliserad energiproduktion tryggar kärnkraften basbelastningen medan de andra produktionsformerna jämnar ut variationer. Situationen är emellertid inte helt enkel, eftersom lösningar för decentraliserad produktion (vind, sol) beror på väderleksförhållanden och inte följer samma cykel som energiförbrukningen. För att åtgärda detta glapp behövs det flexibel produktion samt säkring av tillgången till energi genom olika mekanismer, t.ex. lagring. Kärnkraftens reglerbarhet och driftsäkerhet får också ny

6 5 (9) betydelse. Helheten leder till hantering av komplexa nät som man kan få ett grepp om genom simulering på systemnivå. Modellen kan kompletteras med väderleksinformation som påverkar den lokala produktionen och konsumtionen, och genom den kan man skapa virtuella kraftverk för att beskriva olika sammanslutningar av producenter. Beskrivningen av helheten kräver täckande undermodeller för enskilda och sammankopplade decentraliserade enheter samt reglerprinciper för en optimal styrning av förbrukningen till olika källor. Optimeringen kan anknyta till minimering av transmissionsförluster eller utjämning av konsumtionstoppar och kapacitetsbrist som är bundna till en viss plats eller tid. I konsumtionsmodellerna bör man dessutom beakta den lokala energiproduktionen som inte är kopplad till nätet såsom jordvärme. I decentraliserad produktion av förnybar energi är efterfrågan och utbud samt konsumentens och producentens roller sällan i balans tids- och rumsmässigt. Optimering av decentraliserad produktion kräver därför styrning på systemnivå samt teknologiska innovationer och aktivering av kunderna. I framtiden används näten på allt mångsidigare sätt, och den som konsumerar el kan också sälja el. Nätet är föremål för olika slags produktion och konsumtion (t.ex. småskalig produktion, laddning av elbilar), som har som mål att spara energi samt möjlighet att styra belastningen och eventuellt lagra energi. Än så länge har man inte lyckats utveckla ekonomiskt lönsamma lösningar för lagring av energi i stor skala. Vad gäller prissättningen i framtiden måste man komma med idéer om hur belastningen kan styras med olika incitament och hur kostnaderna för byggandet och underhållet av näten fördelas mellan olika parter (producenter och konsumenter) samt hur man kan sänka effekttopparna i nätet. En timbaserad mätning och nya tekniska lösningar möjliggör en mångsidigare uppföljning och styrning av förbrukningen och tillhandahållande av nya tjänster för kunder. 3.3 Integrerade energilösningar Om det finns tillgång till energi där den förbrukas är läget fördelaktigt för integrerade lösningar. Det ger inte bara möjligheter till självförsörjning utan också till energiproduktion. Lösningarna lämpar sig för bland annat följande sektorer: samhällens energiförsörjning energi som en del av bioekonomi. Nya fastigheter eller nybyggda bostadsområden erbjuder lockande möjligheter att tillämpa idén bakom decentraliserad energiproduktion på ett integrerat sätt. Till exempel kan fasadbeläggningar och tak på byggnader tjänstgöra som integrerade samlare av värme och strålning så att byggnaden blir självförsörjande på energi. Fraktioner från samhället som inte går att återvinna kan användas till energiproduktion i en lokal förbränningsanläggning, vilket förutsätter utveckling av förbränningsprocesser med låga utsläpp. I framtiden blir industrifastigheter självförsörjande på energi genom att integrera VVSE-tekniken i produktionsprocessen eller ansluta fastigheterna till decentraliserad energiproduktion. Det finns otaliga andra motsvarande möjligheter, från smart användning av energi till genomförande av samhällets olika aktiviteter, men planeringen och realiseringen av dem kräver forskningsfakta. Om utvecklingen av grön energiteknologi fortsätter med en lovande årlig tillväxt på procent innebär det att sektorns globala marknad kommer att fördubblas eller fyrdubblas fram till Tillväxtpotential söks också i traditionell industri, där låga utsläpp och resurseffektivitet ses som en allt viktigare konkurrensfaktor. Bioenergi spelar en viktig roll för tillväxtpotentialen hos grön energi i Finland. Den omfattar skogsavverkningsrester, åkerbiomassa, industrins biflöden, bioavfall och algenergi. Forskningsbehoven anknyter till produktionskoncept som bl.a. integrerar bioenergi, råvaror och slutprodukter samt miljökonsekvenser under livscykeln. Användningen av nationella biobränslen i trafiken och maskindrivna arbetsprocesser bör utvecklas så att den relativa förbrukningen av fossila bränslen minskar. Värmeenergi från

7 6 (9) sekundära biomassaposter bör utnyttjas genom nya förbränningsprocesser som binder kol och vid behov lagrar energin i form av t.ex. kemikalier. Framtidens processanläggningar utgör en del av den övergripande bioekonomin och kan mer flexibelt anpassa sig till variationer i efterfrågan genom att beroende på läge satsa på produktion av t.ex. material, biobränslen, kemikalier och/eller energi. Anpassningsbara produktionsmetoder kräver dock avancerad optimering och processreglering, vilket förutsätter ett forskningsmässigt grepp. 4. GENOMFÖRANDE Forskningsprogrammet siktar till att främja en mångvetenskaplig och interdisciplinär approach i forskningen om energi. Finlands Akademi uppmuntrar samtliga projekt inom forskningsprogrammet att bygga upp sådant forskningssamarbete som kopplar ihop både mångvetenskaplig och interdisciplinär forskning. 4.1 Finansiering Forskningsprogrammet Ny energi finansieras och koordineras av Finlands Akademi. Programmets forskningsprojekt finansieras i fyra år ( ). Genom programmet vill Akademin finansiera mångvetenskaplig forskning inom forskningsprojekt och -konsortier samt stödja nationellt samarbete och nätverkande. Ett konsortium är en tidsbestämd sammanslutning av självständiga delprojekt som arbetar under en gemensam forskningsplan. Genom att systematiskt samarbeta som ett konsortium och kombinera metoder och vetenskapsgrenar strävar projekten efter att producera ett större mervärde än genom vanligt projektsamarbete. Programmets nationella utlysning år 2014 har en budget på 10 miljoner euro. 4.2 Nationellt samarbete Finlands Akademis forskningsprogram Ny energi ska omfatta samarbete med Tekes teknologiprogram och CLEEN Oy, det strategiska centret för vetenskap, teknologi och innovation 3 inom området energi och miljö. Programmet har också en koppling till Tekes program Grön tillväxt Hållbar framtid och Groove Tillväxt genom förnybar energi. Forskningsprogrammet Ny energi har också beröringspunkter med Akademins forskningsprogram för det arktiska området (inleds 2014), Programmerbara material (OMA) och Klimatförändringen dess konsekvenser och hur den kan bemästras (FICCA). 4.3 Internationellt samarbete Forskningsprogrammet strävar till att selektivt skapa samarbete med forskningsfinansiärer i länder där man utför högklassig forskning som också är relevant och nyttig med tanke på den finländska forskningen inom energi. I Akademins forskningsprogram Hållbar energi (SusEn, ) genomfördes flera internationella utlysningar bl.a. med de nordiska länderna, Tyskland, Brasilien, Kina och Chile. År 2012 ordnade Akademin en gemensam utlysning inom temat hållbar energi med både en brasiliansk (CNPq) och en chilensk (CONICYT) forskningsfinansiär. De projekt som finansieras inom dessa satsningar kommer senare att kopplas till forskningsprogrammet Ny energi. 3 Läs mer om strategiska center på

8 7 (9) Akademin deltar dessutom i ERA-NET-projektet New Indigo (www.newindigo.eu) inom ramen för EU:s sjunde ramprogram. New Indigo siktar till att öka samarbetet mellan europeiska och indiska forskare bl.a. genom att finansiera gemensamma utlysningar. I augusti 2013 öppnade New Indigo en utlysning inom energiforskning med två teman: Smart Energy Grids och New Energy Materials. De projekt som finansieras inom denna utlysning kommer att kopplas till forskningsprogrammet Ny energi. Indien är ett viktigt samarbetsland för Finlands Akademi. För tillfället bereder Akademin en gemensam utlysning inom energiforskning med den indiska forskningsfinansiären Indian Department of Science and Technology (DST). Utlysningen torde öppna år Akademin vill också främja samarbetet mellan energiforskare och IIASA, Internationella institutet för tillämpad systemanalys. Om senare internationellt samarbete avtalas skilt. 4.4 Tidtabell Det första steget av programmets nationella utlysning öppnas i samband med Finlands Akademis aprilutlysning Det andra steget öppnas i höst Finansieringsbesluten fattas i slutet av I forskningsprogrammet finansieras högst fyraåriga projekt och konsortieprojekt. Finansieringsperioden börjar den 1 januari 2015 och slutar den 31 december En noggrannare tidtabell för utlysningen och utvärderingen finns i programbeskrivningens kapitel 5. Ett inledande seminarium kommer att ordnas under vårvintern Om eventuella kompletterande utlysningar, deras finansiärer, forskningsområden, tidtabeller och ansökningsprocesser meddelas skilt. 4.5 Ledningsgruppen I forskningsprogrammets ledningsgrupp ingår medlemmar av Akademins forskningsråd och andra expertmedlemmar. Också andra experter kan inbjudas till gruppen. Ledningsgruppen har till uppgift att bereda programmet och göra ett förslag till programsektionen om de projekt som ska finansieras föreslå till Akademins forskningsråd och övriga finansiärer eventuella nya utlysningar och/eller tilläggsfinansiering leda programmet och svara för dess uppföljning styra koordineringen av programmet svara för den slutliga utvärderingen av programmet främja utnyttjandet av programmets resultat. 4.6 Programkoordinering Forskningsprogrammet vill med hjälp av aktivt informationsutbyte och samarbete länka samman de medverkande forskningsprojekten till en enda helhet. Programkoordineringen sköts av ledningsgruppen samt programcheferna och projektsekreteraren, som utnämns av Finlands Akademi och vars uppgift är att i samarbete med de medverkande projekten arbeta för att uppnå programmets mål. Meningen är att projekten på så vis stöder varandra och att programmet leder till nya mångvetenskapliga rön. Av ledarna för de antagna projekten förutsätts därför att de förbinder sig att arbeta för programmets mål och aktivt samarbeta både under programmets lopp och i programutvärderingen efter att programmet avslutats.

9 8 (9) De ansvariga ledarna för programmets forskningsprojekt har till uppgift att i enlighet med programchefens och finansiärernas anvisningar svara för och rapportera om projektets vetenskapliga framsteg och medelsanvändning försäkra sig om att de själva och forskargruppens medlemmar deltar i de möten, seminarier och verkstäder som programkoordinationen anordnar samt att främja informationsutbytet och samarbetet mellan programmets olika forskargrupper medverka i framställningen av översikter, synteser och informationsmaterial om forskningsprogrammet samt att aktivt informera om programmets framsteg och resultat på offentliga och vetenskapliga forum. Under programmets lopp deltar forskningsprojekten i möten med slutanvändare och i annan verksamhet där information om forskningen förmedlas till olika intressentgrupper. 4.7 Utvärdering Efter att forskningsprogrammet avslutats utvärderas dess genomförande och resultat. Hur utvärderingen konkret genomförs samt dess mål avgörs under programmets lopp, men bl.a. följande faktorer kan beaktas: hur programmets mål har uppnåtts genomförandet (koordinering, ledningsgruppens roll, medverkan i programmet) programmets genomslag nationellt och internationellt samarbete forskningens synlighet och publicitet. Utvärderingen kan genomföras som en del av en bredare utvärdering av Akademins program eller av en nationell programhelhet och i samarbete med andra nationella och internationella aktörer. De forskargrupper som finansieras ska enligt ledningsgruppens anvisningar rapportera om hur deras projekt framskrider samt tillställa Akademin en forskningsrapport efter att projektet har avslutats. Av rapporten ska framgå bland annat projektets vetenskapliga publikationer och de lärdomsprov som avlagts inom ramen för programmet. 5. ANSÖKNINGSANVISNINGAR OCH BEDÖMNINGSKRITERIER Utlysningen för forskningsprogrammet Ny energi genomförs i två steg. I det första steget lämnas in en preliminär ansökan som innehåller en planskiss (se anvisningar t.ex. i Akademins aprilutlysning 2014). De preliminära ansökningarna ska lämnas in senast den 29 april 2014 kl (enligt preliminära uppgifter). Ansökningstiden är bindande. Kontrollera ansökningstiden i utlysningskungörelsen, som publiceras i slutet av februari Utifrån de preliminära ansökningarna framför ledningsgruppen till programsektionen ett förslag om de projekt som bäst uppfyller programmets mål. De projekt som går vidare till det andra steget meddelas om programsektionens beslut i juni I det andra steget lämnas in en ansökan som innehåller en fullständig forskningsplan. Dessa ansökningar ska lämnas in i Akademins e-tjänst enligt preliminära uppgifter senast den 15 september 2014 kl (se den exakta tidtabellen och anvisningarna i kungörelsen för Akademins aprilutlysning 2014). Utifrån en vetenskaplig bedömning av ansökningarna och med beaktande av programmets mål bereder ledningsgruppen ett förslag till

10 9 (9) programsektionen om vilka projekt som ska beviljas finansiering. Programsektionen fattar finansieringsbesluten senast i december De preliminära ansökningarna bedöms av en panel som består av ledningsgruppens medlemmar och eventuella andra experter. De fullständiga ansökningarna bedöms av en internationell expertpanel. Ansökningarna bedöms enligt Akademins allmänna bedömningskriterier för forskningsprogram (se > Finansiering & stöd > Bedömning). Utöver de vanliga kriterierna kommer man i bedömningen att fästa uppmärksamhet vid programmets mål, såsom de beskrivs i programbeskrivningens kapitel 2. Detta kommer att beaktas under bedömningsblankettens punkt Projektets lämplighet för forskningsprogrammet. 6. MER INFORMATION Denna programbeskrivning har lagts ut på Finlands Akademis webbplats på > På svenska. programchef Saila Seppo tfn projektsekreterare Laura Pekkarinen tfn E-post: fornamn.efternamn(at)aka.fi Fax: Adress: Finlands Akademi PB 131 (Hagnäskajen 6) Helsingfors

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 1 Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 Dessa anvisningar förklarar hur man gör och lämnar in en konsortieansökan, vilka bilagor som behövs och hur de skrivs. Anvisningarna förnyades den 26 juni 2014.

Läs mer

LÄRANDE OCH KUNNANDE I FRAMTIDEN (TULOS) FORSKNINGSPROGRAM 2014 2017. Programbeskrivning

LÄRANDE OCH KUNNANDE I FRAMTIDEN (TULOS) FORSKNINGSPROGRAM 2014 2017. Programbeskrivning (TULOS) FORSKNINGSPROGRAM 2014 2017 1. BAKGRUND OCH MOTIVERINGAR Finlands Akademi preciserade 2011 de processer som följs i fråga om forskningsprogram. I enlighet med den preciseringen söker Akademins

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

FOTONIK OCH MODERNA AVBILDNINGSMETODER FORSKNINGSPROGRAM FINLANDS AKADEMI. Programbeskrivning

FOTONIK OCH MODERNA AVBILDNINGSMETODER FORSKNINGSPROGRAM FINLANDS AKADEMI. Programbeskrivning FOTONIK OCH MODERNA AVBILDNINGSMETODER FORSKNINGSPROGRAM FINLANDS AKADEMI 2010 2013 Programbeskrivning - 2 - INNEHÅLL INNEHÅLL 2 FÖRORD 3 1. BAKGRUND 2. MÅL 3. TEMAOMRÅDEN 3.1 Optiska material och interaktiva

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Plast i ett hållbart samhälle

Plast i ett hållbart samhälle Stockholm den 29 april 2015 Plast i ett hållbart samhälle Utlysning av medel till ett forskningsprogram Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Förväntad motfinansiering från deltagande

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl-seminarium den 10 november 2010 Christer Bergerland, Manager R&D, Sweden - New Business Fortum Power & Heat, ESD 1 Organisationen för den

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Framtidens Energilösningar

Framtidens Energilösningar Framtidens Energilösningar Marie Holmberg Schneider Electric Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Faktum Energidilemmat Behov Efterfrågan År 2050 Elförbrukning år 2030 Källa: IEA 2007 vs CO

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Europaforum norra Sverige välkomnar den nya

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Kina-programmet, utlysning 2014

Kina-programmet, utlysning 2014 Asien-programhelhet utbildningssamarbete Kina-programmet, utlysning 2014 1. Allmänt CIMOs Asien-program finansierar projekt inom högskolornas utbildningssamarbete med målområden i Asien som anses speciellt

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Visste du det här? Nästan 70 procent av Tekes företagsfinansiering kanaliseras till utvecklingsprojekt i små- och medelstora företag. Tekes finansieringstjänster

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU

POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU Smart flerstegsanvändning av biomassa Bioekonomisk strategi Resurseffektivitet & lagstiftning om avfallshantering FÖRDELAR MED BIOPLAST

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i?

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i? t i l l v ä x t k r ä v e r n y a l ö s n i n g a r, v ä r l d e n v ä l j e r e n e r g i s t r a t e g i, s m a r t a s t ä d e r o c h t r a n s p o r t e r b l i r e n k o n s e k v e n s m e n v a

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Allestädes närvarande datateknik (ubicomp) och diversifierad kommunikation (MOTIVE) Ubiquitous Computing and Diversity of Communication

Allestädes närvarande datateknik (ubicomp) och diversifierad kommunikation (MOTIVE) Ubiquitous Computing and Diversity of Communication Allestädes närvarande datateknik (ubicomp) och diversifierad kommunikation (MOTIVE) Ubiquitous Computing and Diversity of Communication Programbeskrivning Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. MÅL... 6 3. FORSKNINGSBEHOV...

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas.

Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas. 8.11.2012 Energirådgivning för konsumenter: Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas. På uppdrag av arbets och näringsministeriet (ANM) ber

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Erfarenheter från Sverige Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Traditionell passiv värmelagring Energibesparingarna mellan 0-12 % (köpt energi) för

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

Frågeformulär: Allmänna uppgifter. Vilken typ är din organisation? * Organisationens namn? Uppgiftslämnarens namn?

Frågeformulär: Allmänna uppgifter. Vilken typ är din organisation? * Organisationens namn? Uppgiftslämnarens namn? Frågeformulär: Den här enkäten innehåller 29 frågor Nedan ber vi om några bakgrundsuppgifter. Dessa kommer att användas för en bakgrundsanalys men publiceras inte i något skede och vi lämnar heller inte

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer