KVALITETSREDOVISNING TREKANTEN

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING TREKANTEN förskola grundskola F-6 fritidshem Trekanten den 13 oktober 2008 Ann-Charlotte Nilsson Rektor

2 Kvalitetsredovisning läsåret 2007/2008 Inom barn- och ungdomsnämndens och Södermöre kommundelsnämnds verksamhetsområden upprättar varje förskola och skola årligen en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av den verksamhet eller de verksamheter som bedrivits under det gångna läsåret. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/2008 innehåller: A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information Fakta Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen, inkl åtgärder för förbättring Sammanställning av åtgärder för förbättring enligt föregående kvalitetsredovisning (06/07) B Arbetet i verksamheten Uppföljningen och utvärdering av nämndens gemensamma utvecklingsområden Uppdragen Mångfald och jämställdhet Samverkan Praktisk IT- och mediekompetens PIM C Måluppfyllelse i verksamheten/verksamheterna som helhet Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Uppföljningen och utvärdering av likabehandlingsplanen Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/2008 har utarbetats under medverkan av lärare, övrig personal, elever och föräldrar till elever i skolan. Ur Förordning om kvalitetsredovisning SFS 2005:609

3 Sammanfattning I augusti 2007 tillträdde jag tjänsten som rektor i Trekanten. Under läsåret har jag haft förmånen att lära känna personal, elever och föräldrar inom samtliga enhetens verksamheter. I mitt uppdrag som rektor ingår att leda och utveckla verksamheten mot nationella och lokal mål utifrån tilldelade resurser. Till min hjälp i detta ledningsuppdrag har jag under läsåret haft Camilla Svensson som arbetat som biträdande rektor fram till mars då hon gick på mammaledighet. I dag har jag hjälp av Katarina Sandberg som arbetar som vik. biträdande rektor sedan mars månad. För att hålla god kvalitet i verksamheten krävs samarbete mellan ledning, personal, elever, barn och föräldrar. Erfarenhet och nytänkande bör blandas i en ändamålsenlig mix. I vår kvalitetsredovisning kan man läsa om arbetet från läsåret 07/08 och se vilka åtgärder vi anser att vårt utvecklingsarbete bör inriktas mot läsåret 08/09. Här finns också Barkestorpsnätets gemensamma områden, vilka under läsåret varit: mångfald och jämställdhet språkutveckling matematik i förskola och skola dokumentation i Rexnet miljöarbete Under läsåret 07/08 har yttre faktorer påverkat verksamheten. Stora byggprojekt pågår inom enheten där ny sporthall, nya slöjdsalar, ny skolsköterskemottagning, miljöhus och två nya förskoleavdelningar byggs. Detta har bla inneburit att vi ej haft tillgång till gymnastiksal på hela läsåret och att nästan hela skolgården varit avstängd under vårterminen. Mycket tid har fått avsättas till projekterings- och byggmöten. Nätövergripande diskussioner har under vårterminen påbörjats kring framtiden för skolans elever i år 6. Ska de gå på Trekantenskolan eller på Barkestorpsskolan? Frågan väckte stort engagemang men också mycket oro och ilska bland skolans personal och föräldrar. Vid ett flertal tillfällen har den speglats i media. Som rektor valde jag under våren att lämna tillbaka delegationen i denna fråga till nämndens politiker då jag anser att frågan inte bara berör Trekantenskolan. Den påverkar kommunens skolorganisation i ett större sammanhang samt har frågan utvecklats till att bli en samhällsfråga som berör hela Trekanten. Under senvåren bordlades frågan och den påbörjade processen av tf. förvaltningschef. Dessa yttre faktorer har säkerligen påverkat vårt kvalitetsarbete i vilken utsträckning är svårt att avgöra Jag väljer därför att här nämna dem för att synliggöra dem då de inte finns närmare beskrivna i kvalitetsredovisningen som belyser vårt arbete utifrån våra arbetsplaner

4 A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information Fakta om enheten Trekanten är ett gammalt stationssamhälle, cirka 1,5 mil väster om Kalmar. Här finns övervägande småhus och en ganska omfattande utbyggnad har skett sedan 60-talet. Vi erbjuder följande verksamheter: Familjedaghem Förskola Förskoleklass Skola 1-6 Fritidshem Under läsåret 07/08 har verksamheten sett ut på följande sätt: Skola År F-6 med cirka 190 barn. Skolbarnsomsorg Fritidshem, två avdelningar. En avdelning som arbetar lokalintegrerat med förskoleklassen, gruppen består av ca 25 barn. En avdelning för barnen i skolår 1-5, gruppen består av ca 80 barn och bedriver sin verksamhet till huvudsak i allaktivitetshuset Metropolen. Fritidshemmet samverkar med skolan. Förskola Fem avdelningar med cirka 80 barn med åldrarna 1-4 år varav tre ligger i samma hus och en i ett närliggande hus vilket har gett möjlighet till ett nära samarbete. Under läsåret har vi haft två 5-årsgrupper, en mindre som använt Wohlinska villan som lokal och en större som vi pga lokalbrist hyrt in i idrottsföreningens lokaler. Dagbarnvårdare Sex barn har vistas hos en dagbarnvårdare. Trekantenskolan tillhör Barkestorpsnätet, som utöver vår enhet omfattas av enheterna Silvergärdsskolan, Tinbydalskolan samt Barkestorpsskolan, alla belägna i Smedby. På Barkestorpsskolan går nätets samtliga elever skolår 7-9.

5 Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram den lokala kvalitetsredovisningen Trekanten följer allmänna råd för kvalitetsredovisning. Underlaget är föregående års kvalitetsredovisning som resulterat i enhetens lokala arbetsplan, årets utvecklingsområde, som både kommer centralt från förvaltningen och de områden som vi tagit fram i Barkestorpsnätet. De områden som vi arbetat med i hela nätet har haft nätverksgrupper och i dessa har planerings och utvärderingsarbete gjorts som finns med i denna redovisning. Vid läsårets slut har även tid lagts för arbetslagen på enheten i förskola, fritidshem och i skola för att utvärdera mål. Personalens redovisning har varit mycket kortfattad. Det är rektor som sammanställt och skrivit kvalitetsredovisningen. Åtgärder för förbättringar ang rutiner för framtagande av lokal kvalitetsredovisning. Under kommande läsår är det önskvärt att vi kan påbörja ett förbättringsarbete när det gäller vårt kvalitetsarbete. Delaktigheten hos personalen bör öka så att alla känner sig förtrogna med utvecklingsarbete och den årliga kvalitetsredovisningen. Målsättningen är att det ska bli personalens redovisning. Diskussioner bör påbörjas i lokal samverkansgrupp och på arbetsplatsträffar för att gemensamt komma fram till hur vi ska påbörja detta förbättringsarbete så att det leder oss mot vår målsättning. Sammanställning av åtgärder för förbättring enligt föregående kvalitetsredovisning Texten nedan är direkt hämtad från föregående läsårs ( 06/07) kvalitetsredovisning. I årets redovisning redovisas resultatet utifrån dessa Likabehandlingsplanen ( förskola, fritidshem och grundskola) Att alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare ska få information om lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och om skolans likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen läggs ut på skolans webbplats. Normer och värden (förskola, fritidshem och grundskola) Fler pedagogiska diskussioner i personalgruppen. Kunskaper, utveckling och lärande ( förskola) Arbetet fortsätter i samtliga mål, då det är en bit kvar innan målet är uppnått. I miljöarbetet kommer hösten att starta med ett miljöcafé (forum där pedagoger ges möjlighet att diskutera miljöfrågor). Detta för att implementera miljöarbetet till samtlig personal. Vi fortsätter med TRAS-utbildningen (Tidig registrering av språkutveckling 2-5 år) tills att samtliga tillsvidareanställda på förskolan har genomgått den. Det ska i personalens schema inför nästa år avsättas tid till TRAS-utbildningen. Kunskaper, utveckling och lärande ( fritidshem) Arbetet fortsätter i samtliga mål, då det är en bit kvar innan målet är uppnått. I miljöarbetet kommer hösten att starta med ett miljöcafé. Detta för att implementera miljöarbetet till samtlig personal. Vårt mål blir att kunna erbjuda barnen mer praktiska övningar i både matematik & språkutveckling i samspel med skolan för att utveckla barnens förmågor.

6 Kunskaper, utveckling och lärande ( grundskola) Arbetet fortsätter i samtliga mål, då det är en bit kvar innan målet är uppnått. I miljöarbetet kommer hösten att starta med ett miljöcafé. Detta för att implementera miljöarbetet till samtlig personal. Vårt mål blir att kunna erbjuda barnen mer praktiska övningar i både matematik & språkutveckling i samspel med fritidshemmet för att utveckla barnens förmågor. Vi kommer göra uppföljning av solotaxonomin och redovisa resultatet i kvalitetsredovisningen 07/08. All personal i skolan ska under det kommande läsåret besöka språkverkstaden. Förskola skola och omvärld, ( förskolan, fritidshem och, grundskola) Skriva en rutin för lärande i omvärlden tillsammans med förskola, fritidshem och skola i ett års perspektiv. All personal ska ha kännedom om materialet. Bedömning och betygssättning, (grundskola) De barn som inte når målen får extra stöd i år 6 enligt åtgärdsprogram. Vi behöver avsätta tid till diskussioner kring förebyggande arbete.

7 B Arbetet i verksamheten Gemensamma utvecklingsområden Uppdragen Förskolan och skolans uppdrag är omfattande och allt det som görs skall också kunna analyseras, bedömas och redovisas. Det krävs därför en fokusering på både förskolans och skolans uppdrag. En större tydlighet krävs också av dem som arbetar i skolan, för att få veta att rätt saker görs. För en ökad måluppfyllelse krävs en tydligare fokusering på kunskapsbegreppet. Uppdrag till rektor: * Prioritera arbetet med att tydliggöra uppdraget för personalen inom enhetens verksamheter. * Tillse att kvaliteten är hög och att måluppfyllelsen ökar bland annat genom att bemanna och tjänstefördela utifrån behörighet och så att personalens kompetens nyttjas på ett optimalt sätt. * Ständigt arbeta för en ökad måluppfyllelse i kvalitetsredovisningen. * Prioritera läs och skrivutveckling samt matematik. Barn och ungdomsnämndens åtgärder för förbättringar Fortsatta diskussioner kring vad uppdraget innebär kommer att hållas, tillsammans med en översyn av rutiner och uppdrag. Är det rätt saker vi gör och gör vi dem på rätt sätt? Våga pröva nya lösningar och ta lärdom av andras idéer. Arbeta mera i rektorsteam för att renodla arbetsuppgifter och fördela dem inom teamet. De administrativa rutinerna ska ses över för att få ett effektivare flyt i arbetet. Uppföljning och utvärdering Arbetet med att tydliggöra uppdraget har pågått under hela läsåret. Vi terminsstartens studiedagar ägnades tid med samtlig personal till att gå igenom styrdokument och de prioriterade uppdrag vi fått från förvaltningschefen. Under läsåret har ledningen påtalat att personalen ska göra skriftlig grovplanering och utvärdering, samt önskat att få ta del av densamma. Samtlig personal inom enheten har fått ta del av föreläsningen Pricken i pannan av KBT-psykologen Charlotte Sideståhl Blomqvist, denna föreläsning belyser bla skillnaden mellan att agera i profession och att agera i känsla. Personalen inom förskolan har läst och diskuterat Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskolan. En översyn kring personalens behörighet har gjorts för att bättre kunna fördela resurser inför kommande läsår. Vi har i Barkestorpsnätet gemensamt arbetat med läs och skrivutveckling samt matematik i förskola och skola, detta arbete finns redovisat under avsnittet Kunskaper. Rektorer och biträdande rektorer i nätet har haft regelbundna gemensamma ledningsmöten.

8 Resultat Medvetenheten kring uppdraget och kvalitetsarbetet har ökat. En stor del av personalgruppen upplever att uppdraget är tydligare och efterfrågar fler gemensamma rutiner. Arbetet med att ta fram dessa gemensamma rutiner har påbörjats men stor del av arbetet återstår. Utvärderingen från den enhetsövergripande föreläsningen var positiv och flera påpekar att de önskar fler gemensamma föreläsningar. Diskussioner kring behörighet, bemanning och schemaläggning har synliggjort att vår timplan inte stämt överrens med den nationella. Detta har föranlett till fler pedagogiska diskussioner och en revidering av enhetens timplan. Schemaprogrammet Novaschem har köpts in för att vi på ett effektiv och tydligt sätt ska kunna lägga personalschema inför kommande läsår. Verksamheten på fritidshemmet har under läsåret haft svårt att leva upp till nationella och lokala mål pga organisatoriska orsaker. Verksamheten har vuxit de senaste åren och vi har nu nått en nivå där barnantal, lokaler och resursfördelning ej fungerar tillfredställande. Diskussioner kring höstens organisation har påbörjats med personal och föräldrar. En åtgärd som vidtagits under läsåret är att förbättra ljudmiljön på de två fritidshem som vi har. Fritidshemmet som delar lokaler med förskoleklassen har fått nya ljudabsorberande plattor monterade i lokalen och på det större fritidshemmet Metropolen har nytt undertak installerats. Resultatet av dessa åtgärder har upplevts positivt från både elever och personal. Rektorer och biträdande rektorer i Barkestorpsnätet har under läsåret 2007/2008 arbetat vidare på en plan för att fördela de administrativa arbetsuppgifterna så att de renodlas mer inom nätverket. Vi har också presenterat en plan för den fortsatta samverkan utifrån det sjunkande elevantalet i skolan och det ökande elevantalet i förskolan för personal, föräldrar och politiker. Åtgärder för förbättringar Fortsätta att tydliggöra uppdraget för personal, elever och föräldrar. Arbeta med att medvetandegöra processen för kvalitetsarbete : mål planering genomförande utvärdering förbättringsåtgärder. Samt utveckla former för dokumentation kring denna process. Läsåret 08/09 ska vi arbeta utifrån reviderad timplan där matematik sätts i fokus. Använda Novaschem som stöd i schemaläggningen på skolan samt utveckla möjligheter till att använda schemaprogrammet även inom förskolan. Genomföra organisationsförändring inom fritidshemsverksamheten för att nå en högre måluppfyllelse och bättre arbetsmiljö. Rektorer och biträdande rektorer i Barkestorpsnätet arbetar vidare på en plan för att fördela de administrativa arbetsuppgifterna så att de renodlas mer inom nätverket. Exempel på detta är samordning av de administrativa assistenternas arbetsuppgifter.

9 Mångfald och jämställdhet I förskolan finns så gott som alla barn och i skolan finns alla barn. Det ställer krav på stor flexibilitet och ett stort kunnande för att möta alla individer utifrån var och ens behov. För att bli bättre på det krävs att vi synliggör våra normer och värden genom att jobba aktivt med dessa frågor. Uppdrag till rektor: * Tillse att modersmålsstöd och modersmålsundervisning utvecklas på de enheter som har sådan verksamhet. * Belys arbetet med mångfald och jämställdhet i vardagen, genom att till exempel anställa personal med invandrarbakgrund. * Arbeta fokuserat med jämställdhetsarbetet tillsammans med de genuspedagoger som finns Återrapporteras i årsredovisningen 2007 och Barn- och ungdomsnämndens åtgärder för förbättringar: Använda de genuspedagoger som finns. Målet är att det ska finnas en genuspedagog inom varje nätverksområde. Lokalt mål för Barkestorpsnätet Belysa arbetet med mångfald och jämställdhet i vardagen. Målet är uppnått när: Alla enheter fått redovisning från 5-poängskursen. All personal läst häftet Introduktion till interkulturell pedagogik. Alla enheter avsatt tid för reflektion utifrån vad man läst och hört. Resultat Tidsplanen har inte kunnat hållas. Någon enhet eller del av enhet - väntar på att få ta del av redovisning från högskolekursen. Häftet som skulle läsas och som var beställt har inte kommit. På Barkestorp har man läst två flugor i en smäll som studiecirkel. På skolan i Tingbydal har man diskuterat att läsa Stärkta trådar på samma sätt. Barn med flera språk kan passa förskolan. Flera deltog vid föreläsning med Gunilla Ladberg. Denna föreläsning rekommenderas av flera deltagare. Inom Trekanten enheten har mångfaldsarbetet ej fått genomslagskraft under läsåret. En orsak till detta anses vara att nätverkets arbete under läsåret belyst mycket kring mottagande och integrering av invandrarelever. Personal på enheten har inte haft erfarenhet eller ansett sig ha behov av dessa diskussioner varför annat arbete prioriterats. Åtgärder för förbättringar Framåt behöver arbetet fortsätta med samma mål som grund. Förslag finns att komplettera med någon föreläsning eller besök från antidiskrimineringsbyrån. På enhetsnivå behöver vi lyfta mångfaldsdiskussionen så att det blir en bredare diskussion som konkret kan beröra personal och elever på enheten.

10 Samverkan Förskolan och skolan måste samverka mera med omvärlden. Vi i förskolan och skolan måste vara tydliga med vad vårt uppdrag är genom att öppna upp för samverkan med olika samarbetspartner. I samarbetet med hemmen och föräldrarna kan vi bli ännu bättre. Uppdrag till rektor: * Medverka till ett gott samarbete med föräldrar. * Utveckla samarbetet med socialförvaltningen och landstinget. Återrapporteras i årsredovisningen 2007 och Uppföljning och utvärdering Utifrån förvaltningschefens uppdrag att bilda nätverksgrupper för barn/ungdomar med behov av stöd har Barkestorpsnätet bildat en grupp där socialtjänsten, kultur och fritid och skolan är representerade. Gruppen har träffats vid sex tillfällen under läsåret. Gruppen har undersökt vad elever 6-16 år gör och skulle vilja göra på sin fritid. Målet för gruppen är att få igång fler fritidsaktiviteter i Smedby för att öka måluppfyllelsen i Kalmar kommuns förskole- och skolplan. Då eleverna från Trekanten går skolår 7-9 i Smedby så har även de elevernas fritidsaktiviteter undersökts och diskuterats. Resultat I enkäten som gjorts har elever från alla skolor i Smedby och Trekanten deltagit. På fritiden ägnar elever 6-12 år sig åt Fotboll Musik Ridning Simning Scouter På fritiden skulle elever 6-12 år vilja ägna sig åt Fotboll Simning Ridning Innebandy Teater Volleyboll Elever år på Barkestorpsskolan 5 % besöker fritidsgården mer än 2 ggr/vecka 15 % besöker fritidsgården 1-2 ggr/vecka 80 % besöker aldrig fritidsgården 50 % av eleverna på Barkestorpssskolan tycker att fritidsgården har tillräckligt mycket öppet under skoldagen. 60 % av eleverna på Barkestorpsskolan är med i någon förening. 32 % av eleverna på Barkestorpsskolan skulle vilja börja med någon ytterligare kvällsaktivitet såsom filmkvällar, innebandy, foto, dans eller data.

11 Åtgärder för förbättringar Nätverksgruppen ser att flera av aktiviteterna som eleverna skulle vilja ägna sig år skulle kunna arrangeras på ett enkelt och billigt sätt. Samtidigt som denna undersökning har genomförts har rektor på Högalids folkhögskola i Smedby startat det sk Smedbyprojektet. Projektet arbetar mot samma mål som nätverksgruppen. Eleverna på Trekantenskolan ägnar sig i hög grad åt aktiveter som de önskar på fritiden. Sporthallen som byggs på skolgården kommer att stå klar under höstterminen vilket troligen kommer att innebära att det lokalt erbjuds fler aktiviteter. PIM Att kunna hantera hjälpmedel som IT och olika medier är viktigt. I förskolan och skolan finns idag ett stort kunnande, men med nya metoder och kunskaper måste skolan vara i framkant. Olika metoder finns för både arbete med elever och för dokumentation av arbetet i förskolan och skolan. I Kalmar vill vi ytterligare utveckla detta arbete. Lpfö 98: Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Lpo 94:... har kunskaper om medier och deras roll,... kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. Uppdrag till rektor: * Se till att all personal som arbetar i den pedagogiska verksamheten får utbildning till nivå 2 inom två år. Avsätta tid för utbildning och sörja för att verktyget används i verksamheten. * Redovisa hur många som gått utbildningen och vad det har kostat i tid och pengar. * Redovisa hur verktyget används och vilka effekter det har fått i verksamheten. Återrapporteras i årsredovisningen 2010.

12 C Måluppfyllelse i verksamheten Normer och värden Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen ska ta sikte på rutiner för akuta situationer, verksamhetens förebyggande och uppföljande verksamhet. Den ska upprättas, följas upp och utvärderas tillsammans med barnen och eleverna varje år. Elevdeltagandet finns reglerat i förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. Det är viktigt att även involvera vårdnadshavarna i arbetet med likabehandlingsplanen. Det är också lämpligt att planen innehåller en ansvarsfördelning vid akuta situationer och för det förebyggande arbetet. (Barn- och elevombudet) Allmänna råd och kommentarer - för arbetet med att främja likabehandling Enhetens likabehandlingsplan, se bilaga.. Uppföljning och utvärdering av enhetens likabehandlingsplan läsåret 2007/2008 Likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas av skolan antimobbningsgrupp. Resultat Likabehandlingsplanen finns from detta läsår på skolans hemsida. Personalen har under läsåret fått information ang lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Vid utvärdering av planen framkom dock synpunkter på att planen inte är allmänt känd bland personal och föräldrar. Planen reviderades i april och man enades då om att göra ett bättre implementeringsjobb vid terminsstarten 08/09 Åtgärder för förbättringar Vid terminsstarten ht-08 ska skolledningen gå igenom planen med samtlig personal. Likabehandlingsplanen ska diskuteras vid terminens första brukarråd och skolans personal ska informera om planen och dess innehåll vid föräldramöten under höstterminen. Även eleverna bör göras uppmärksamma på planen. Vi ska aktivt informera om att planen finns att läsa på skolans hemsida. Anti-mobbningsgruppen ska ta fram en informationsfolder som kortfattat beskriver skolans arbete mot mobbning Likabehandlingsplanen har följts upp och utvärderats under medverkan av x Lärare i förskolan x Lärare i skolan x Lärare i fritidshemmet x Övrig personal på enheten

13 Normer och värden MÅL Mål i Lpfö 98 s Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan s.28 Mål i Lpo94 s Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Mål i den lokala arbetsplanen Se bifogad anti-mobbningsplan Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Vi upplever att det råder ett lugnt och tryggt klimat på förskolan och skolan. Under läsåret har antimobbningsgruppen varit inkopplade i några få konfliktärenden. Det har under läsåret från elever, föräldrar eller barn ej rapporterats några signaler om mobbning. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Det pågår ständigt ett arbete i alla barngrupper och klasser där man arbetar med värdegrundsfrågor. De pedagogiska diskussionerna kring detta har ökat. Hur man ska vara mot andra och hur man hanterar sina känslor är något som alla som jobbar inom enheten tycker är viktigt och det får stor plats i undervisningen. Man upplever det som positivt att det finns färdiga material att arbeta utifrån detta innebär att eleverna växer in i arbetssättet. På förskolan och skolan används framförallt Lions Quest och EQ-verkstaden som metodmaterial. Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Dokumentationen av antimobbningsarbetet bör blir tydligare och mer strukturerat. Viktigt att allt dokumenteras även sådan som omedelbart avskrivs som mobbningsärende. En ny dokumentationsblankett har framtagits när planen reviderades nyligen och vi ska nu under läsåret börja använda den och sedan i vår utvärdera den. Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/2008 har utarbetats under medverkan av X Lärare i förskolan X x x x Lärare i skolan Lärare i fritidshemmet Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan

14 Kunskaper, utveckling och lärande MÅL Mål i Lpfö 98 s Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar, utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker, utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum, utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som på sitt modersmål Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan s.24 Mål i Lpo94 s Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, lär sig att kommunicera på främmande språk, lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden och inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

15 Mål i den lokala arbetsplanen 1. Språkutveckling i Barkestorpsnätet Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolan skall bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Lpfö 98 s. 10 Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin egen språkliga förmåga. Lpo 94 s. 5 Lokalt mål i Barkestorpsnätet: Fr o m läsåret 08/09 har all personal kunskap om barn/elevers språkutveckling gällande första/andraspråksutveckling och arbetssätt som gynnar dess utveckling. Målet är uppnått när All förskolepersonal har fått utbildning i TRAS (Tidig registrering av språkutveckling 2-5 år) All personal har kunskap om modersmålets betydelse genom Eva-Kristina Salamehs föreläsning och efterföljande diskussion/reflektion i arbetslagen Matematikundervisning i förskola och skola Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Lpfö s. 6 Förskolan skall sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhangutvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum Lpfö s. 9 Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökande flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället. Utbildningen syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer. Utbildningen i matematik skall ge eleven möjlighet att utöva och kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer i ett aktivt och öppet sökande efter förståelse, nya insikter och lösningar på olika problem. Kursplan i matematik s. 26 Lokalt mål i Barkestorpsnätet: Vid vårterminsstarten 2008 har det matematikdidaktiska förhållningssättet utvecklats hos Barkestorpsnätets personal i förskola, skola och fritidshem. I ett 1-16 års perspektiv arbetar nätet för ett gemensamt matematikspråk och ett laborativt arbetssätt. Målet är uppnått när personalen har fått fortbildning samt använder matematiska begrepp på ett mer korrekt sätt

16 3. Dokumentation i Rexnet Förskolan och skolans uppdrag är omfattande och allt det som görs skall också kunna analyseras, bedömas och redovisas. Det krävs därför en fokusering på både förskolans och skolans uppdrag. En större tydlighet krävs också av dem som arbetar i skolan, för att få veta att rätt saker görs. För en ökad måluppfyllelse krävs en tydligare fokusering på kunskapsbegreppet. Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Lpfö 98 Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Lpo 94 Lokalt mål i Barkestorpsnätet: From ht 2008 dokumenterar Barkestorpsnätets lärare från år 1 år 9.elevernas utveckling i svenska, svenska som andra språk, matematik och engelska i Rexnet. Målet är uppnått när Barkestorpsnätets lärare i år 1 år 6 arbetar fram kriterier för måluppfyllelsen i år 3 och år 5. Förskollärare och fritidspedagoger i Barkestorpsnätet fått lämna sina synpunkter på kriterierna för måluppfyllelsen i år 3. Kommentarer Barkestorpsskolans arbete med att ta fram kriterier för dokumentationen presenteras under september månad samt måndag v 44 för lärare i år 1- år 6. Ansvarig bitr rektor på Barkestorpsskolan Studiedagen måndag v 44 bidrar Barkestorpsskolans lärare i ämnesgrupper med sin kunskap om hur man tagit fram kriterier och arbetar med dokumentationen i Rexnet i år 7-9. Tid avsätts för lärare i år 1 år 6 för att arbeta fram kriterierna och för förskollärare/fritidspedagoger att lämna sina synpunkter på kriterierna.

17 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 1. Språkutveckling i Barkestorpsnätet All personal i förskolan i Barkestorpsnätet (frånsett föräldralediga och vikarier) har nu genomgått TRAS fortbildningen. Tid för enskild planering kring TRAS har avsatts för de pedagoger som genomgått utbildningen. Under våren fick all personal i Barkestorpsnätet möjlighet att lyssna på Eva-Kristina Salamehs föreläsning om en- och flerspråkiga barns språkutveckling samt hur vi i skolan tidigt identifierar språkstörning i båda grupperna. Under en halvdag i anslutning till föreläsningen diskuterade personalen innehållet i densamma utifrån givna punkter. Diskussionerna/reflektionerna kring föreläsningen dokumenterades och sammanställdes. På enheten har arbetet med språkutveckling haft stor prioritet under läsåret. Samtliga personal i grundskolan har under en av läsårets studiedagar besökt språkverkstaden. Skolan har under läsråret genomför ett språkprojekt som man kallat Orden runt, det är de båda speciallärarna på skolan som ansvarat för detta arbete. Klasserna har arbetat med ordförståelse och varje månad har en skolgemensam ordvandring genomförts där eleverna fått testa sina nyvunna kunskaper Matematikundervisning i förskola och skola Personalen har fått utbildning genom föreläsningen Matematikens språk och inre bilder av Karl-Åke Kronqvist. SOLO-taxonomi ( form av självskattning som görs vid två tidstillfällen för att se om egen utveckling har skett) har genomförts på grundskolan och så har man haft gruppdiskussioner om hur man arbeta med matematik i olika ämnen och hur man använder matematiska begrepp. Kommunens matematikutvecklare har besökt enheterna och informerat om sitt uppdrag samt om de möjligheter till vidare utvecklingsarbete som erbjuds. De föreläste om bakgrunden till regeringens satsning på matematik och gav idéer till vad som kan utvecklas inom matematikämnet.. En kartläggning av personalens kompetensutvecklingsbehov inom matematikområdet har genomförts. Personalens medvetenhet när det gäller matematik som finns i vardagssituationer har ökat och man försöker att arbeta vidare utifrån detta. Arbetet med praktisk matematik har ökat och man är på väg mot ett gemensamt matematiskt språk, men det är ett långsiktigt arbete som tar tid Dokumentation i Rexnet Arbetet drog igång med en hel studiedag, den 26/10-07, för alla nätets pedagoger som arbetar i år F-9. På studiedagen presenterades de preliminära mål för år 3 som fanns samt målen för år 5. Därefter samlades man i åldersövergripande grupper och man diskuterade och konkretiserade målen. Från varje skola utsågs sedermera en representant att ingå i en arbetsgrupp som leds av Barkestorpsskolans biträdande rektor.

18 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 1. Språkutveckling i Barkestorpsnätet TRAS fortbildningen har inneburit att personalen har fått ökad kunskap om barns språkutveckling, vilket konkret innebär tidigare upptäckt av barn med svårigheter och redskap att följa samtliga barns språkutveckling. Då förskollärarna har bättre kunskap om språkets samtliga delar kan de nu bättre förstå vad som brister och förhoppningsvis sätta in rätt pedagogiska åtgärder. Personalen är mycket positiv till detta arbetsmaterial. Planeringstiden för TRAS arbetet har ibland upplevts som svår att genomföra och prioritera. Språkutvecklingsgruppen i Barkestorpsnätet sammanställde nätets synpunkter på Eva-Kristinas föreläsning. I denna sammanställning framkom samstämmigt att det är svårt att hitta en föreläsare som kan hålla intresset och engagemanget uppe för både förskollärare och lärare. De efterföljande diskussionerna och den pedagogiska handledningen ger mest anser pedagogerna. Projektet Orden runt har varit mycket uppskattat av både elever och personal. Motivationen till inlärning av ordförståelse har ökat och därmed de faktiska kunskaperna. Ordvandringarna har genomförts i åldersblandade grupper vilket gett resultatet att eleverna lärt känna varandra bättre på skolan och samhörigheten har ökat. 2. Matematikundervisning i förskola och skola Personalen tycker att det har varit svårt att få den tid som behövs för att kunna arbeta aktivt med matematikutveckling, många andra utvecklingsområden konkurrerar om tiden. Beroende på olika personalkategoriers skilda kompetenser inom matematikområdet har det visat sig vara svårt att få föreläsningar som tillgodoser allas önskemål och behov. På enheten har SOLO-taxonomi ej genomförts inom förskolan 3. Dokumentation i Rexnet Målet är inte uppnått pga att skolverket tog tillbaka målen för år 3 för revidering samt att förvaltningen signalerar om ett kommunövergripande arbetssätt. Vi har därför lagt arbetet i träda tills vidare.

19 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår 1. Språkutveckling i Barkestorpsnätet Barkestorpsnätet fortsätter att erbjuda TRAS fortbildningen till personal i förskolan som ännu inte fått utbildningen samt personal i förskoleklasserna. Återkommande pedagogiska diskussioner ska erbjudas, gärna ledda av tal- och/eller resurspedagog alt sva-lärare. Förslag på gemensam litteratur att utgå ifrån är Två flugor i en smäll eller Stärk språket, stärk lärandet 2. Matematikundervisning i förskola och skola Från och med hösten 2009 har det matematikdidaktiska förhållningssättet utvecklats hos personal i förskola, skola och fritidshem. I ett 1-16 års perspektiv arbetar Barkestorpsnätet vidare för ett gemensamt matematikspråk och ett laborativt arbetssätt. Personalen önskar fortbildning inom tre olika områden, små barns matematik, utomhuspedagogik i matematik och matematikverkstad. För att uppnå ett gemensamt matematiskt språk krävs ett långsiktigt aktivt arbete med dessa frågor och tid behöver avsättas för detta. Solotaxonomin har visat att vi är en bit på vägen. Barkestropsnätet har beslutat att forstsätta det långsiktiga arbetet kring matematik. Inom enheten kommer matematikarbetet att få stort fokus under nästkommande läsår. En fortbildningsinsats i form av studiecirkel planeras. 3. Dokumentation i Rexnet En förvaltningsövergripande arbetsgrupp arbetar nu för att implementera målen i år 3 samt ta fram förslag på en kommunövergripande dokumentation. Trekantenskolans rektor är Barkestorpsnätets representant i denna grupp. Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/2008 har utarbetats under medverkan av X Lärare i förskolan X X x Lärare i skolan Lärare i fritidshemmet Elever i skolan

20 Barns och ungdomars ansvar och inflytande MÅL Mål i Lpo94 s.15 Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Klassråd Samtliga klasser har under läsåret genomfört klassråd. Eleverna har utifrån stigande ålder och mognad fått träna på att vara ordförande och sekreterare. Elevråd. Under läsåret har skolan genomfört elevråd vid sex tillfällen. Elevrådet har bestått utav två elevrepresentanter från skolår 2-6. Representanterna i år 6 har varit ordförande och sekreterare. Under höstterminen deltog vaktmästaren som ansvarig vuxen detta förändrades inför vårterminen då vaktmästaren ersattes med rektor. Matråd Under läsåret har skolan även genomfört matråd vid några tillfällen, här har också klasserna haft två representanter per klass. En lärare har varit ansvarig och kökspersonalen har alltid varit närvarade vid dessa möten. En personalrepresentant från förskolan har även deltagit. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Klassråd I de flesta klasserna har formen för klassråd satt sig sedan flera år och de fungerar bra. Men i några utav klasserna saknas kontinuitet för dessa möten, ibland har prat och diskussioner på ex morgonsamling fått ersätta klassrådet. Elevråd Att genomföra elevråd med elever i åldersspannet 7-12 år är svårt. Vi har upplevt att dessa möten i huvudsak har varit tillfällen då klasserna haft med sig önskelistor till vaktmästare och rektor. Elevrådet har inför sina möten ej haft någon i förväg utsänd dagordning utan istället har klass efter klass fått redovisa om de önskat att ta upp något på mötet. Ombyggnationen och avstängning av skolgården har varit en punkt som fungerat bra på elevrådet, här har elevrådet varit med och tyckt om ex flytt av volträcken. Eleverna har sedan inom kort fått se reultat av sitt beslut. Matråd Även här är det lätt att det blir önskestund utav mötet. Men här har läraren som haft ansvar för mötet arbetat aktivt för att så inte ska bli fallet. Under senare delen av läsåret har matrådet genomfört en enkät bland eleverna där de fått tycka till om maten.