Rapport. Uppföljning och utvärdering av skolpolisverksamheten i Stockholms stad. år 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport. Uppföljning och utvärdering av skolpolisverksamheten i Stockholms stad. år 2010"

Transkript

1 Rapport Uppföljning och utvärdering av skolpolisverksamheten i Stockholms stad år 2010 av Anders Ingelstam, Ingelstam AB Lotta Trosell, Acumenta AB Niklas Carlsson, Markör Marknad & Kommunikation AB Markör Örebro Kungsgatan Örebro Fax: Markör Stockholm Virkesvägen Stockholm Fax: Telefon: markor.se )

2 SAMMANFATTNING INTRODUKTION UPPDRAGET METOD FÖRSTUDIEN MÄTNINGARNA TEORIN VERKSAMHETENS BAKGRUND SKOLPOLISER STOCKHOLM SYSTEMET OCH STYRNINGEN ROLLER OCH ANSVAR EMPIRIN MÄTNINGAR/UNDERSÖKNINGAR OMVÄRLDSBEVAKNING ALTERNATIVA ÅTGÄRDER ANALYS VAD GÄLLER FRÅGAN? SLUTSATSER AV OMVÄRLDSBEVAKNING SLUTSATSER AV MÄTNINGAR ARGUMENTEN ANSVARET REKOMMENDATIONER STYRNING ATT TA ANSVAR MÅLUPPFYLLELSE ATT SE HELHETEN EN TRYGG OCH SÄKER MILJÖ ATT INTA BARNPERSPEKTIVET UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER VÅGA TA BESLUT VIDARE UTVECKLING

3 Sammanfattning Uppdraget för denna studie har varit att genomföra en uppföljning och utvärdering av skolpolisverksamheten i Stockholm. I uppdraget ingår även att redovisa om verksamheten behöver förbättras eller utvecklas och i så fall föreslå metoder och åtgärder för detta. Den fråga vi sökt diskutera i denna utvärdering är inte främst huruvida skolpoliser har räddat liv eller inte. Istället har vi utgått från de mål som staden ställt upp för det framtida trafiksäkerhetsarbetet. Studien har haft ett utvecklingsdrivet framåtperspektiv för att se hur staden nu, i dialog med andra aktörer däribland polisen, skall utveckla arbetet för trafiksäkerhet runt skolorna. I Sverige startades skolpolisverksamhet i början på 1950-talet. Skolöverstyrelsen utfärdade riktlinjer för verksamheten år 1953, vilka reviderades I dessa riktlinjer, som fortfarande gäller år 2010, beskrivs var och när Skolpoliserna ska arbeta och vilken utbildning de ska ha för att kunna utföra sin uppgift. Under år 2010 deltar 63 av Stockholms 240 grundskolor i skolpolisverksamheten. Cirka 1000 elever är skolpoliser. De flesta rekryteras ur årskurs fem. Resultatet av de mätningar som genomförts i denna utvärdering visar att skolpoliser av många upplevs som en trygghets- och säkerhetsåtgärd. Denna upplevelse delas av såväl vuxna som barn som har erfarenhet av vad en skolpolis är. Resultatet av mätningarna visar emellertid det faktum att skolpoliserna inte är en åtgärd som ger den säkerhet som speglas i upplevelsen. Resultatet av omvärldsbevakningen visar att studier, forskning och utvärdering av skolpolisverksamheten är bristfällig. De studier som tidigare genomförts har inte kunnat påvisa något samband mellan olyckstillfällen och skolpolisers vara eller icke vara men, precis som i den här studien, framkommer att skolpoliser inger en trygghetskänsla hos såväl barn som föräldrar. Vuxna har med ett historiskt perspektiv trott mycket på trafikundervisning och trafikträning. En övertro på sådana åtgärder skapar en falsk trygghet bland de vuxna, menar forskare. Skolpolisverksamheten vänder sig idag till barn som är år, vilket enligt forskningen är mognadsmässigt på gränsen för att klara att hantera en komplex trafiksituation. Omvärldsbevakningen pekar på att arbetet med att göra barns skolvägar säkra måste kombineras med en rad olika åtgärder för att barn och föräldrar inte bara ska uppleva en säkerhet och trygghet, utan att de faktiskt också ska vara säkra. Skolpolisverksamheten är, som den är utformad idag, inriktad på punktinsatser i skolans närmiljö, och bidrar därmed i mycket liten utsträckning till att öka barns fria rörlighet och möjlighet att på egen hand ta sig till och från skolan. Resultatet av omvärldsstudien kring alternativa åtgärder pekar på ett stort behov av att mäta effekter av olika åtgärder samt kreativitet och nytänkande. Allt för att se hur man på bästa sätt skall kunna nå stadens mål. Skolpoliserna väcker känslor hos många människor, såväl positiva som negativa. I vår analys har vi delat upp åsikterna om skolpoliser i fyra olika grupper; De oroligt nöjda som är för skolpoliser för att de är oroliga för sina barn och inte känner till eller har erfarenhet av någon annan bättre åtgärd. Talar för skolpoliser gör också Systemförsvararna som arbetat länge och engagerat med verksamheten. Mot skolpoliser finns gruppen De principfasta. Detta är en grupp som tar ett barnperspektiv och ifrågasätter hur vi kan använda barn till den här typen av verksamhet. Den fjärde gruppen är Reformisterna som vill se en utveckling och modernisering av trafiksäkerhetsarbetet runt skolor och barns skolvägar. 3

4 Slutsatserna av argumenten är att forskningen säger nej, omvärldsbevakningen visar på tveksamheter, mätningarna visar på marginell effekt men att de som berörs direkt av skolpoliser i sin vardag är positivt inställda till verksamheten. Samhället har förändrats mycket sedan 1950-talet när skolpolisverksamheten startade. De senaste tio åren har bilens roll börjat ifrågasättas på allvar. Med utgångspunkt i den omvärldskunskap som finns idag, de mätningar som gjorts i denna utvärdering, den argumentation som föreligger, samt sist men inte minst i de mål som finns uppsatta för Stockholms stad, så landar utvärderingen i att det inte finns mycket stöd för att bedriva en skolpolisverksamhet vidare. Stockholms stad har nu möjlighet att börja arbeta med nya intressanta lösningar. Tidpunkten är idag gynnsam, då diskussionen om hur vi ska uppnå hållbarhet över tid finns inom alla delar av samhället. För att få till en utveckling av trafiksäkerheten runt skolorna, i linje med de styrande måldokument, som finns på såväl lokal som nationell nivå, så rekommenderar denna utvärdering följande: Att Stockholms stad styr verksamhet och resurser till att i första hand vidta åtgärder i de geografiska områden där barnens säkerhet är som mest bristfällig. Att Stockholms stads trafikkontor prioriterar åtgärder som har ett hela resan perspektiv för att nå målet att barn på egen hand ska kunna ta sig till och från sin skola. Att Stockholms stad, i samverkan, utnyttjar alla de olika kompetenser som finns såväl internt som externt. Att Stockholms stad gör en probleminventering med barnperspektiv för varje skola och använder brukarna i respektive område som en resurs för bättre beslutsunderlag. Att Stockholms stad utvecklar, prövar och utvärderar både befintliga och nya alternativa åtgärder som kan säkra barns skolvägar och närmiljön runt Stockholms skolor. Att Stockholms stads beslutsfattare sätter målen i centrum, ser nästa steg som ett utvecklingsarbete och vågar tänka nytt och kreativt då det gäller trafiksituationen runt stadens skolor. Avslutningsvis pekar studien ut några överväganden som bör göras i det nya utvecklingsarbetet där den viktigaste uppmaningen är att våga ta ett helhetsperspektiv, eftersom det inte hjälper den myllrande myrstacken mycket om man endast försöker säkra upp en enda ingång. 4

5 1. Introduktion 1.1 Uppdraget Stockholms stad har drivit skolpolisverksamhet sedan Under de år som gått sedan starten har staden utvecklats och förändrats mycket. Dessutom har synen på barn, deras förmågor och deras begränsningar förändrats. Mot bakgrund av detta vill trafikkontoret genomföra en utvärdering och uppföljning av skolpolisverksamheten. Uppdraget är att redovisa om verksamheten behöver förbättras eller utvecklas och i så fall föreslå metoder och åtgärder för detta. Uppdraget omfattar även en redovisning av alternativa verksamheter som ger en lika god eller bättre effekt eller om sådana saknas. Resultat och slutsatser från uppdraget ska utgöra underlag för beslut om och hur verksamheten kan utvecklas och bedrivas i framtiden. 1.2 Metod Denna utvärdering har genomförts under 2010 med inledande intervjuer av berörda personer, omvärldsbevakning av ämnesområdet, workshop med involverande parter, insamling av teoretiska ansatser, genomförande av mätningar och undersökningar, flera delanalyser av olika resultat, kreativa framåtriktade diskussioner om alternativt tänkande, slutanalys och slutsatser. Utvärderingen har följt följande arbetsprocess: 1. Inledning med diskussion och beslut om mål och föreslagen metod 2. Fastställande av vilka aspekter som ska belysas i utvärderingen 3. Fastställande av vad inom respektive aspekt som ska utvärderas 4. Genomförande av utvärdering a. Förstudie med djupintervjuer b. Omvärldsbevakning c. Workshop d. Diskussionsmöten e. Mätningar/undersökningar 5. Analys av framtaget underlag 6. Redovisning av mätresultat 7. Framtagande av förslag till förändrade alternativt nya metoder 5

6 8. Rapportframställning 9. Slutrapportering De första faserna i arbetsprocessen ledde fram till att skolpoliserna skulle utvärderas i relation till Stockholms stads övergripande mål: En minskning på 40 procent av antalet dödade och svårt skadade i polisrapporterade trafikolyckor Målet för skolpolisverksamheten var inte helt tydligt visade den första fasen. Gemensamma nämnare var dock att verksamheten skulle leda till säkerhet och trygghet runt stadens skolor. Inom utvärderingen har inledningsvis djupintervjuer genomförts samt en omvärldsbevakning av området. Dessutom har en mindre telefonundersökning med kontaktpersoner på skolor som har skolpoliser genomförts, samt en workshop där representanter från såväl Trafikpolisen som trafikkontoret och skolor med skolpolisverksamhet, deltagit. Avgränsning Utvärderingen mäter inte kvaliteten på skolpolisverksamhetens innehåll i form av upplägg av skolpolisernas arbete, eller utbildningen av skolpoliser och kontaktlärare. 1.3 Förstudien Förstudie med djupintervjuer med ansvariga för trafiksäkerhetsverksamhet 12 djupintervjuer genomfördes med ansvariga inom Stockholms stad och Polismyndigheten Stockholms län samt kontaktlärare för skolpolisverksamhet. I undersökningen framkom följande skiljelinjer/olika uppfattningar: Ansvarsfrågan: + Barn mår bra, lär och utvecklas av att få ta ansvar i trafiken - Barns trafikmiljö är vuxnas ansvar och det är fel att låta barn ta det ansvar som det innebär att vara skolpolis Säkerhetsfrågan: + Skolpoliser står bara på platser där vuxna kan garantera deras säkerhet - Barnen utsätts för fara i den miljö de står 6

7 Mognadsfrågan: + Barn som är år får en uppgift som de under handledning av vuxna på ett säkert sätt klarar av och som dessutom stärker barnet i dess utveckling - Barn som är år saknar fysiska förutsättningar att klara uppgiften under trygga och säkra omständigheter Metodfrågan: + Skolpoliser är det bästa vi har idag för att säkra barnens skolvägar - Det finns andra åtgärder som är bättre för att säkra barnens skolvägar Alla var överens om att det krävs en samsyn bland inblandade parter, och att det behövs strategiskt arbete för att förbättra den fysiska miljön. Ingen av de tillfrågade ansåg att skolpoliser ersätter fysiska åtgärder. I denna första inledande del av utvärderingen framkom följande: - Det finns en tydlig polariserande bild av skolpolisverksamheten som delar sig i argument för och emot verksamheten - Mycket kunskap om effekter saknas 1.4 Mätningarna Som ett viktigt komplement till intervjuer och diskussioner har därefter mätningar gjorts av effekten av skolpolisverksamheten. Mätningarna som genomfördes koncentrerade sig på de områden inom skolpolisverksamheten som kan förväntas ha en direkt effekt på trafiksäkerheten kring skolans närmiljö. 2 Teorin 2.1 Verksamhetens bakgrund Idén med skolpolisverksamheten kommer ursprungligen från Detroit i USA. År 1919 organiserade en lärarinna trafikpatruller bland sina elever i syfte att minska trafikolyckorna bland eleverna till och från skolan. Det blev så lyckat att det senare spred sig över världen. I Sverige startades skolpolisverksamhet i början på 1950-talet. Skolöverstyrelsen utfärdade riktlinjer för verksamheten år Under andra världskriget var nästan all privatbilism förbjuden i Sverige. Då samhället nu skulle återanpassas till en biltrafik som kom att öka sågs skolpolisverksamheten i USA som en förebild. Den första svenska kursplanen i trafik kom Den gällde från första till åttonde skolåret, och omfattade hur barnen skulle gå och cykla. Undervisningen skulle knytas till ämnena hembygdskunskap, gymnastik, samhällskunskap och som en del i friluftsverksamhet års handbok för trafikundervisning kom i en tid då bilismen började bli alltmer intensiv. Vid 7

8 sidan av skolpolisverksamheten som växte sig allt stakare runt om i hela Sverige, arrangerades trafiktävlingar där varje skola utsåg skolmästare i trafik. Riksfinalerna sändes via skolradio från 1949 och upphörde reviderades riktlinjerna för skolpolisverksamheten av Skolöverstyrelsen (ASÖ 1974/75:24). I dessa riktlinjer, som fortfarande gäller år 2010, beskrivs var och när skolpoliserna ska arbeta och vilken utbildning de ska ha för att kunna utföra sin uppgift. Under 1970-talet började alltmer olika nackdelar med trafikutvecklingen att uppmärksammas. Miljöförstöring och förbrukning av ändliga resurser började debatteras, samt att barnen blev utsatta i alltmer intensiva trafikmiljöer. I en utredning 1979, Barns trafiksäkerhet, konstaterades att det är osannolikt att även den mest effektiva trafikträning skulle garantera att barnen kan bete sig på ett säkert sätt i trafiken. I slutet av 1970-talet intensifierades debatten om hälsorisker. Samtidigt började olycksantalet att sjunka. Detta trots att bilismen fortsatte att öka. Under 1980-talet startade diskussionen Hur farlig får en skolväg egentligen vara? Det kom undersökningar som visade att allt fler föräldrar valde att skydda sina barn från trafiken genom att begränsa deras fria rörlighet. Ett resultat av den ökade bilismen och dess medföljande faror hade därmed blivit att allt fler barn skjutsades i bil till skolan. I en studie 1 med syfte att bl.a. beskriva skolpolisverksamheten visade det sig att omfattningen av verksamheten år 1998, rent procentuellt inte var stor - endast 335 av landets grundskolor, fördelade på 80 kommuner, var aktiva med skolpolisverksamhet. 2.2 Skolpoliser Stockholm 2010 Under år 2010 deltar 63 av Stockholms 240 grundskolor i skolpolisverksamheten. Cirka 1000 elever är skolpoliser. De flesta rekryteras ur årskurs fem och tjänstgör i årskurs sex. Förutom en särskild utbildning i trafikkunskap får skolpolisen träning i att ta ansvar för en arbetsuppgift, den att hjälpa sina kamrater i trafiken. Som tack för det trafiksäkerhetsarbete som eleverna utför anordnas ett antal speciella arrangemang för dem under läsåret. Skolpoliserna måste alltid bära en orange uniform när de arbetar. Det är mycket viktigt för säkerheten att de syns bra. Verksamheten förekommer vanligtvis på morgonen under ett 20- minuterspass. Skolpoliserna arbetar vid övergångsställen som ligger närmast skolan. Skolpoliserna varnar sina skolkamrater genom att sträcka ut armarna när det är fordon i säkerhetszonen (ca 100 m från övergångsstället). När det är tomt i säkerhetszonen eller om fordonet har stannat för att släppa över gående, tar skolpolisen ner armarna och stiger åt sidan. Skolpoliserna går aldrig ut i körbanan för att stoppa fordon! 2. Polismyndigheten i Stockholms län har tillsammans med Stockholms stad det övergripande ansvaret för skolpolisverksamheten. I skolan har rektorn det yttersta ansvaret, men det är en kontaktlärare som tar hand om skolpoliserna och leder verksamheten. För dessa finns ett utbildningsprogram som erbjuds och genomförs av Trafikpolisen i Stockholm. 1 Skolpoliser ett 45-årigt provisorium, Björklid & Öberg, Information om skolpolisernas uppdrag, Trafikkontoret, Polismyndigheten Stockholms län

9 2.3 Systemet och styrningen Skolpolisverksamheten prövas i den här utvärderingen i relation till de mål och styrdokument som Stockholms stad har att utgå från i sitt miljö- och trafiksäkerhetsarbete. Det är flera mål, såväl nationella som stockholmsspecifika, som har bäring på skolpolisverksamheten samt de problem den söker lösa. Nedan visas schematiskt hierarkin av de formulerade mål som har med verksamheten att göra. Visionen: Stockholm, en stad i världsklass Stockholms Vision 2030 ska styra prioriteringar och prägla utvecklingsarbetet inom staden: År 2030 väljer många att åka kollektivt eller att cykla. Stockholm arbetar ständigt med att förbättra den lokala demokratin mellan medborgarna och erbjuder en trygg, inspirerande miljö att växa upp i från förskola till gymnasium. Ett rikt utbud av fritidsaktiviteter får barn och ungdomar att må bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Kollektivtrafiken fungerar prickfritt och allt fler väljer att använda dessa färdmedel. Satsningar har kunnat genomföras tack vare en bred regional samsyn med staten och näringslivet. 3 Stockholms stad har genom denna Vision 2030 tydliggjort stadens långsiktiga ambitioner och strävanden. Stockholm är en växande stad och bedömningen är att Stockholms stad kommer att ha en miljon invånare omkring år Visionen talar om en hållbar storstad - en 3 Vision 2030 Framtidsguiden, Stockholm the Capital of Scandinavia. 9

10 sammanhållen stad utan fysiska och sociala barriärer med ett väl fungerande transportsystem. Vision 2030 är ett strategiskt åtagande från Stockholms stad. Hela stadens organisation har i uppdrag att arbeta i visionens riktning. Visionen ska styra prioriteringar och prägla utvecklingsarbetet inom staden, och enligt Vision 2030 ska Stockholm göras till en mer promenadvänlig stad. Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad Trafiksäkerhetsprogrammet anger mål och inriktning för trafiksäkerhetsarbetet i Stockholm. Åtgärder ska årligen konkretiseras och presenteras i handlingsplaner. Ett systematiskt målstyrt arbete ska successivt generera erfarenhet och kunskap som gör det möjligt att utveckla allt bättre åtgärdsplaner. Trafiksäkerhetsprogrammet redogör för ett attraktivt stadsbyggande som inbjuder till närvaro och förflyttningar som gående och cyklist i staden. En förutsättning för en attraktiv miljö är att den också upplevs som säker och trygg för de människor som ska vistas där. Trafiksäkerhetsprogrammet lyfter fram att med en ökad trafiksäkerhetsnivå på stadens gatunät finns också förutsättningar att öka mobiliteten (rörligheten) för fler grupper, vilket leder till en friskare befolkning. Det övergripande målet är en minskning på 40 procent av antalet dödade och svårt skadade i polisrapporterade trafikolyckor För störst effekt ska staden fokusera på de delmål som har stor effekt på de största trafikproblemen. Hastighetsefterlevnad är ett prioriterat delmål. Likaså Säkra huvudgator, där åtgärder ska prioriteras för säkra och lättförståeliga korsningspunkter, säkra gång- och cykelpassager och säkra sidoområden. Ytterligare en högsta klassens prioritering har staden gett delmålet Ökad kunskap hos alla som bor och verkar i staden. Här ingår att ta fram en långsiktig kommunikationsstrategi för hur kunskaper om god trafiksäkerhet kontinuerligt sprids och säkerställs, liksom en långsiktig mät- och analysplan för att metodiskt följa trafiksäkerhetsutvecklingen. Pedagogisk verksamhet för att stödja stadens skolor Ett i Trafiksäkerhetsprogrammet prioriterat område är att ge ökad kunskap hos alla som verkar och bor i Stockholm 4. Här menas att staden måste vara tydlig gentemot medborgare och trafikanter om vad staden vill uppnå i trafiksystemet och varför olika typer av åtgärder införs eller inte är lämpliga. För att få förståelse och acceptans för de åtgärder och prioriteringar som staden gör krävs en god dialog med medborgarna. Trafiksäkerhetsprogrammet pekar också på att det är viktigt att lägga en grund för goda trafikkunskaper, och lyfter i detta sammanhang fram vikten av att fortsättningsvis bedriva pedagogisk verksamhet för att stödja stadens skolor att arbeta med trafik. Trafikmiljön runt skolor är ett av Stockholms stad prioriterat problemområde Trafiksäkerhetsprogrammet lyfter fram stärkt samverkan mellan olika förvaltningar och avdelningar inom staden som en förutsättning för att nå målen. Många verksamheter i staden har möjlighet att påverka trafiksäkerheten. Några exempel är lokalisering av nya skolor, skolskjutsar, upphandling av entreprenörer. Här tar programmet upp att det behöver utvecklas former för hur stadens olika förvaltningar och bolag kan ta ett större ansvar för sin del i trafiksäkerhetsarbetet. 4 Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad, del 2, Inriktning, mål och åtgärder (8.3) 10

11 Ett sätt att få god målstyrning och systematik är att stadens arbete följer samma principer som det nationella arbetet. För att åstadkomma detta har staden brutit ner det övergripande målet till ett antal åtgärdsnära delmål för de största problemområdena som staden har att arbeta med. Ett av dessa prioriterade problemområden är trafikmiljön runt skolor. Nollvisionen och andra nationella mål Det övergripande nationella målet för hela trafikarbetet är Nollvisionen tanken om att få ner antalet dödade och svårt skadade i trafiken till noll. Trafiksäkerhetsarbete i nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon i högre grad ska anpassas till människans förutsättningar. Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Den är ett etiskt ställningstagande där omsorgen om människors liv och hälsa är viktigare än allt annat. I maj 2009 tog riksdagen beslut om nya transpolitiska mål 5 där det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. De mer specifika målen 6 under det övergripande talar bland annat om Tillgänglighet, och Säkerhet, Miljö och hälsa. I en precisering till målet för tillgänglighet anges att barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer ska öka. Målet innebär bland annat att barn i ökad utsträckning ska kunna, säkert och tryggt, på egen hand ta sig till skolan. FN:s konvention om barnets rättigheter Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 7. Det innebär, enligt FN:s konvention om barns rättigheter, att vid förändringar i samhället är beslutsfattare skyldiga att kontrollera hur barns och ungas villkor påverkas. Uppföljningar och utvärderingar måste därför göras för att visa hur barnkonventionen har beaktats och vilka effekter beslut eller åtgärder har fått för barn och unga. Det är ett viktigt led när man ska formulera nya mål och arbetsmetoder. På samma sätt har i analysen i denna utvärdering barnets perspektiv hållits i centrum. 5 Regeringens proposition 2008/09:93 Mål för framtidens resor och transporter 6 Funktions- och hänsynsmål 7 Barnets bästa i främsta rummet, FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige, SOU 1997:116 11

12 2.4 Roller och ansvar Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit initiativ till en samarbetsgrupp med myndigheter och aktörer inom trafikområdet för att kunna ge stöd till grundskolans arbete med trafikfrågor. Anledningen är att tidigare har olika myndigheter och aktörer haft olika fokus och inriktning. Samarbetsgruppens arbete har resulterat i ett gemensamt underlag 8 där de olika aktörernas roller i systemet deklareras: Trafikverkets uppgift är att inhämta och sprida kunskap och information om tillgänglighet, framkomlighet, miljö, hälsa och säkerhet. Trafikverket ska samverka med andra aktörer och vidta åtgärder i syfte att nå de transportpolitiska målen. Trafikverkets riktlinjer för myndighetens arbete med kundgruppen barn innefattar tre områden - barns tillgänglighet, barns trafiksäkerhet och barns rättigheter. Riktlinjen har fokus på barns skolvägar med i huvudsak två trafikantkategorier, gående och cyklister. Internationellt har Sverige lägst antal dödade barn i förhållande till antalet invånare. Den goda säkerheten har dock en avigsida, försämrad självständig rörlighet för barn. Fokus i riktlinjer för barn är att öka barns självständiga mobilitet (rörlighet) med bevarande av god säkerhet och trygghet samt att verka för att barns rättigheter stärks. Polisens grundläggande uppgift är enligt polislagen att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. En del i detta arbete är att genom övervakning se till att trafikreglerna följs för att det nationella trafiksäkerhetsmålet, att ingen ska dödas eller skadas i trafiken, kan uppnås. Polisen kan ha en konsultativ roll gällande lagkunskap i trafikfrågor till skolans personal (ej undervisning). Polisen kan även utföra trafikkontroller runt skolorna vid strategiska tidpunkterför att förbättra trafiksäkerheten för elever och personal. Polisens roll kan också vara att utifrån aktuell information om trafikläget initiera lokala samarbeten mellan skola och polis kring aktuella problem på orten. Skolverket stöder skolor med utvecklingsinsatser inom nationellt prioriterade områden. Skolverket kan informera om hur frågor om trafik och transporter kan kopplas till uppdragen i läro- och kursplaner och ge exempel på hur det kan integreras i skolornas undervisning och övrig verksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en intresseorganisation för Sveriges 290 kommuner. När det gäller kommunernas och skolornas arbete med trafik är SKL:s roll att sammanställa och sprida kunskap, skapa möjlighet till utveckling, erfarenhetsutbyte och samverkan samt påverka regelverk, råd och riktlinjer för kommunens arbete. SKL sprider kunskap och goda exempel inom trafikområdet genom bl. a idéskrifter, nyhetsblad, kurser och konferenser. Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF) arbetar med opinionsbildning för att öka politikers, myndigheter, organisationers, företags och enskilda medborgares förmåga och vilja att ställa krav på och själva bidra till bättre trafiksäkerhet och folkhälsa. NTF kan ge stöd till och fortbildning av lärare. Detta kan göras genom t ex planering av temaarbete, mätningar runt skolor, inventering av trafikmiljön. NTF kan även ta fram stödmaterial till skolorna. 8 Stöd till skolans arbete med trafik, Gemensamt underlag och några exempel, Trafikverket SKL, Skolverket, Polisen, NTF 12

13 3. Empirin 3.1 Mätningar/undersökningar Bakgrund till undersökningarna Som en fördjupning till utvärderingen genomfördes ett antal undersökningar. Undersökningarna har fungerat som en del av utvärderingen med huvudsyfte att påvisa olika effekter av dagens skolpolisverksamhet. Mätningarna koncentrerade sig på de områden inom skolpolisverksamheten som förväntas ha en direkt effekt på trafiksäkerheten och diskussionen om trafiksäkerhet vid skolor. Följande övergripande frågeställningar skulle undersökningarna ge svar på Hastigheten Har skolpolisers närvaro en dämpande effekt på hastigheten, dvs om bilar som passerar vid övergångsställe med skolpoliser håller en lägre genomsnittlig hastighet? Beteenden Har skolpolisers närvaro en positiv effekt på beteendet i samband med vägövergång? Kunskap/medvetenhet/attityd om trafiksäkerhet/skolpolisverksamheten Är personer (föräldrar, rektorer, lärare, barn) i skolor med skolpolisverksamhet mer medvetna, har högre kunskap och positivare attityd till trafiksäkerhetsarbetet i skolmiljön, än personer i skolor utan skolpolisverksamhet? Följande undersökningar är genomförda En mindre telefonintervjuundersökning med ansvariga kontaktpersoner på skolorna Undersökning av rektorers inställning till skolpolisverksamheten Observationer och hastighetsmätningar utanför sex skolor Personalundersökningar på sex skolor Föräldraundersökningar på sex skolor Elevundersökningar på sex skolor Varje undersökning finns att tillgå hos trafikkontoret i separata rapporter i PowerPoint. Här ges en sammanfattning av resultaten från respektive undersökning. 13

14 Undersökning av skolpolisansvariga (kontaktpersoner) på skolor Metod Telefonintervju med kontaktpersoner på Stockholms grundskolor. Undersökningen genomfördes i mars Svarsfrekvens 79 % (50 av 63 kontaktlärare) Viktigaste resultat för utvärderingen 98 % ansåg att skolpolisverksamheten bidrog till ökad trafiksäkerhet vid skolan 70 % hade inte utvärderat skolpolisverksamheten de senaste 2 åren 52 % arbetade inte med några andra åtgärder för att öka trafiksäkerheten % 100 Har ni utvärderat skolpolisverksamheten på er skola under de senaste åren (2 år)? Ja Nej Vet inte Tveksam

15 Undersökning av Stockholms rektorers inställning till skolpolisverksamheten Metod Rektorsundersökningen genomfördes som telefonintervju med samtliga rektorer i Stockholm som har grundskola. Undersökningen genomfördes i maj/juni 2010 Svarsfrekvensen var 88/121 = 73 % Viktigaste resultat för utvärderingen: 1 av 5 arbetar inte med trafiksäkerhet Hälften anser att de har en bra trafikmiljö runt skolan. 2 av 3 uppger att de arbetar aktivt med skolpolisverksamheten, bland annat genom att utse ansvarig person för verksamheten och utbildning av skolpoliser. Hälften av rektorerna på skolor som har skolpolis är inte involverade i skolpolisverksamheten. 3 av 4 rektorer är positivt inställda till skolpolisverksamheten. Nästan hälften av rektorerna ser inget alternativ till skolpolisverksamheten. Arbetar ni aktivt för att utveckla skolpolisverksamheten på din skola? % Ansvarig person 52% Ansvarig person utbildar sig 19% I samarbete med polisen 7% Utbildar barnen i förberedande syfte 19% Annat 3% Ja Nej Vet ej 3 15

16 Hur involverad är du själv i skolpolisverksamheten? % Mycket involverad Delvis involverad Inte alls involverad Undersökning genom observationer utanför sex stycken skolor Har skolpolisers närvaro en positiv effekt på beteendet i samband med vägövergång? Metod Studien innefattar observationer vid sex platser utanför sex skolor. Hälften av skolorna hade skolpolisverksamhet. Skolorna är utvalda utifrån att vara så lika varandra som möjligt till trafikbetingelser vid befintliga övergångsställen i närheten av skolan. Skolorna är utvalda av Trafikkontoret tillsammans med Markör. Studien genomfördes under hösten Följande skolor ingick i studien. Västbergaskolan, utan skolpoliser Sofia skola, utan skolpoliser Hammarbyskolan, utan skolpoliser Alviksskolan, med skolpoliser Tyska skolan, med skolpoliser Fruängens skola, med skolpoliser Observationerna genomfördes av Markörs fältpersonal vid följande betingelser A) Före skolpolistid = perioden innan skolpoliser finns på plats B) Under skolpolistid = perioden då skolpoliserna finns på plats 16

17 C) Efter skolpolistid = perioden efter att skolpoliserna varit på platsen För skolor utan skolpolis utgick observationerna ifrån tiden för skolstart. Vi observerade följande variabler: Antal barn som står för nära gatan Antal barn som går ut i gatan utan att se sig för Antal barn som korsar gatan på andra ställen än övergångsstället Antal bilar som stannar till/stannar vid övergångsstället Antal barn som går över övergångsstället utan att ta hänsyn till skolpolisens anvisningar (endast vid skolor med skolpolis) Antalet bilar Antalet passerande barn via övergångsstället Observationerna genomfördes under fem vardagar över en fyraveckorsperiod (v ). Viktigaste resultat för utvärderingen: Trafiksituationerna kan sägas vara mycket lika varandra om man ser till antalet barn och bilar som passerade skolor med respektive utan skolpoliser. 35 % av alla bilar passerar övergångsstället när 67 % av alla barn går till skolan. Skolpoliser påverkar med sin närvaro inte bilar till att i högre grad stanna vid övergångsstället. Skolpoliser ser till att barn som går över vid övergångsstället inte går rakt ut utan att se sig för. Fler barn står för nära gatan där det finns skolpoliser Färre barn korsar gatan på andra ställen än övergångsstället vid skolpolisens närvaro. 17

18 Andel bilar som stannar vid övergångsstället Totalt antal observationer = % 80% Skolor med skolpolis Skolor utan skolpolis 60% 52% 51% 40% 20% 25% 21% 23% 28% 0% Tidperiod 1 Tidsperiod 2 Tidsperiod 3 Antal barn Antal barn som går ut i gatan utan att se sig för Totalt antal observationer = Skolor med skolpolis Skolor utan skolpolis Tidperiod 1 Tidsperiod 2 Tidsperiod

19 Hastighetsmätningar utanför sex stycken skolor Har skolpolisers närvaro en dämpande effekt på hastigheten, dvs. om bilar som passerar vid övergångsställe med skolpoliser håller en lägre genomsnittlig hastighet? Metod Studien innefattar observationer vid sex platser utanför sex skolor. Hastighetsregleringen var 30 km/h vid mätpunkterna. Hälften av skolorna hade skolpolisverksamhet. Skolorna är utvalda utifrån att vara så lika varandra som möjligt till trafikbetingelser vid befintliga övergångsställen i närheten av skolan. Skolorna är utvalda av Trafikkontoret tillsammans med Markör. Studien genomfördes under hösten Följande skolor ingick i studien. Västbergaskolan, utan skolpoliser Sofia skola, utan skolpoliser Hammarbyskolan, utan skolpoliser Alviksskolan, med skolpoliser Tyska skolan, med skolpoliser Fruängens skola, med skolpoliser Mätningarna gjordes av Markörs fältpersonal vid följande betingelser A) Före skolpolistid = perioden (tidsperiod 1) innan skolpoliser finns på plats B) Under skolpolistid = perioden (tidsperiod 2) då skolpoliserna finns på plats C) Efter skolpolistid = perioden (tidsperiod 3) efter att skolpoliserna varit på platsen Vi mätte hastigheten på alla bilar som passerade under de olika betingelserna A, B och C. Vi mätte endast de bilar som körde fritt och inte befann sig i en kösituation. Vi stod utom synhåll för förare. För skolor utan skolpolis utgick vi ifrån tiden för skolstart. Observationerna genomfördes under fem vardagar över en fyra-veckorsperiod (v ). Viktigaste resultat för utvärderingen: Det finns inga stora skillnader i medelhastigheter när man jämför skolor med skolpoliser och skolor utan skolpoliser. Störst effekt på medelhastigheten har bredden på vägbanan. De två skolor med bredast vägbana har högst medelhastighet samtidigt som skolorna med smalaste vägbanan hade lägst medelhastighet. 19

20 Det är liten skillnad i medelvärde på hastighet med och utan skolpoliser vid betingelse B, tidsperiod 2 (då skolpoliser var närvarande på de skolor som hade skolpoliser). Medelhastigheten är lägre för tidsperiod 2 jämfört med de andra tidsperioderna. Medelhastigheten blir lägre när skolpoliserna är på plats om det är fritt på övergångsstället, inga gående ska gå över. Om det inte är fritt på övergångsstället, gående ska gå över, sjunker inte medelhastigheten när skolpoliserna är på plats vid jämförelse. 50 km/h Medelhastigheten per tidsperiod Totalt antal observationer = Skolor med skolpolis Skolor utan skolpolis Skolpoliser finns på plats Tidsperiod 1 Tidsperiod 2 Tidsperiod 3 20

Var rädd om våra barn i trafiken!

Var rädd om våra barn i trafiken! Var rädd om våra barn i trafiken! Du är förälder till ett barn som just har börjat skolan Nacka kommun arbetar aktivt med trafiksäkerheten och tryggheten runt skolorna. Idag skjutsar många föräldrar sina

Läs mer

Trafikdiplomerad skola

Trafikdiplomerad skola 2012-09-21 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafikdiplomerad skola Att arbeta långsiktigt med trafiksäkerhet är avgörande för vilken effekt trafikundervisningen har. Det är det lilla arbetet i vardagen som

Läs mer

Stöd till skolans arbete med trafik. Gemensamt underlag och några exempel

Stöd till skolans arbete med trafik. Gemensamt underlag och några exempel Stöd till skolans arbete med trafik Gemensamt underlag och några exempel Ett gemensamt stöd till skolans arbete med trafik Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting har bildat en samarbetsgrupp

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

Trafiken i praktiken Åk 4-5

Trafiken i praktiken Åk 4-5 2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 4-5 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012

Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012 Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012 I inventeringsarbetet har tekniska förvaltningen och bildningsförvaltningen bett alla rektorer om hjälp att nå ut till samtliga klasslärare i årskurserna

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Skolskjutsreglemente Laxå kommun

Skolskjutsreglemente Laxå kommun Skolskjutsreglemente Laxå kommun Ur Skollagen 4 kap 7 Hemkommunen är skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden,

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder

Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Metod för effektivisering av för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Den metod som vi arbetat

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola. SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) BUN/2013:647 TJÄNSTESKRIVELSE Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Barnperspektiv på trafiken vid etablering av friskolor?

Barnperspektiv på trafiken vid etablering av friskolor? Barnperspektiv på trafiken vid etablering av friskolor? Helena Hartzell & Linda Hallenberg 2004 Notat 0410 2 3 4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 5 1 Bakgrund 6 2 Syfte 6 3 Metod 6 4 Resultat

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrift om kursplan för trafiklärarutbildning i yrkeshögskolan; beslutad den 21 september 2010. MYHFS

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län En observationsstudie utförd vid cykelstråk och grundskolor i fem kommuner Jennie Averby Nils-Anders Welander RAP. 1 Maj 2009 2 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN. Fotograf: Jenny Leyman

VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN. Fotograf: Jenny Leyman VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN Fotograf: Jenny Leyman Att inte uppfinna hjulet...igen. Hur ofta händer det inte att vi sitter vid varsitt skrivbord i varsin kommun och försöker lösa samma problem? Tyvärr alldeles

Läs mer

NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000

NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000 NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000 Cecilia Mallard Augusti 2000 1. BAKGRUND Hösten 1999 genomförde NTF Skåne en undersökning i tio kommuner vad gäller säkerheten i samband med skolskjutsar.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET samt riktlinjer för att säkra miljövänliga transporter i samband med träning, tävling och läger (Reviderad 2012-11-14) 1 Denna trafiksäkerhetspolicy

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Beslutat av bildningsnämnden 2011-05-30 SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN

Beslutat av bildningsnämnden 2011-05-30 SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN Beslutat av bildningsnämnden 2011-05-30 SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN Regler Övrig information 1. Fri skolskjuts Rätten till fri skolskjuts omfattar i Hammarö

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2002-09-09, 62/2002 Kompletterade 2005-01-31, BUN 4/2005 Växelvis boende, sid 3 1

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor 1 Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor i Nordanstigs kommun Gäller från 1 juli 2014 Fastställda av Kommunfullmäktige Nordanstigs kommun 2014-06-02 62 2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Avståndsregler

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Fritt fram En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel December 2014 Inledning Gång- och cykelvägar som är framkomliga vintertid är viktigt

Läs mer

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Hjälp oss få kunskap om ditt barns skolväg!

Hjälp oss få kunskap om ditt barns skolväg! Hjälp oss få kunskap om ditt barns skolväg! Projektet En lättare framtid arbetar nu med att se över barnens resvanor och skolvägar inom Norrtälje kommun. För att detta arbete ska bli så bra som möjligt

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun 1 (5) KF 125/2011 Dnr 2011/95 623 Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun Kommunfullmäktiges beslut Det reviderade skolskjutsreglementet för Hultsfreds kommun godkänns. Ärendebeskrivning Förslag till

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola

SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola Innehåll Inledning 1 Skolreseplan 2 - Varför en skolreseplan? - Genomförande av Skolreseplan? Syfte 4 - Mål Arbetsgrupp 5 Tidplan 6 Nulägesbeskrivning

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Hjälmanvändning cyklande skolelever

Hjälmanvändning cyklande skolelever Hjälmanvändning cyklande skolelever Håkan Ter-Borch RAP. 6 Oktober 2007 2 (12) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...7 SYFTE...7 METOD...7 URVAL...7 GENOMFÖRANDE...8 RESULTAT...8 SLUTSATS

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun 2013-10-03 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun Plats och tid: Klågerupskolans matsal, kl.18:30-21:00 Närvarande: Åhörare: 25-talet

Läs mer

(Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11)

(Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN REGLEMENTE 2011-11-09 Skolskjutsreglemente (Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11) Bilagor: 1. Kartor 2. Modell för bedömning av risk och otrygghet

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om?

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om? Fokusgrupp är en metod för att fördjupa sig i vissa frågor. I fokusgruppen får man fram vad som är viktigast för de som deltar. Politiker från demokratiberedningen och kommunfullmäktige har hållit i fokusgrupperna.

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Verksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling

Verksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling Hylte Naturskola att lära in ute Verksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling Ett LONA projekt Emma

Läs mer

Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder. Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014

Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder. Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014 Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014 Bakgrund Under juli 2014 har en enkätundersökning genomförts. Tre frågor ställdes till medlemmarna;

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön 2011-06-30 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett verktyg som många skolor i Örebro använder för att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Skolans arbete

Läs mer

Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun

Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun Gäller från och med 15 juni 2012 Antagna av barn- och skolnämnden 14 maj 2012 1 (12) Det här dokumentet beskriver de regler som gäller för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer