Rapport. Uppföljning och utvärdering av skolpolisverksamheten i Stockholms stad. år 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport. Uppföljning och utvärdering av skolpolisverksamheten i Stockholms stad. år 2010"

Transkript

1 Rapport Uppföljning och utvärdering av skolpolisverksamheten i Stockholms stad år 2010 av Anders Ingelstam, Ingelstam AB Lotta Trosell, Acumenta AB Niklas Carlsson, Markör Marknad & Kommunikation AB Markör Örebro Kungsgatan Örebro Fax: Markör Stockholm Virkesvägen Stockholm Fax: Telefon: markor.se )

2 SAMMANFATTNING INTRODUKTION UPPDRAGET METOD FÖRSTUDIEN MÄTNINGARNA TEORIN VERKSAMHETENS BAKGRUND SKOLPOLISER STOCKHOLM SYSTEMET OCH STYRNINGEN ROLLER OCH ANSVAR EMPIRIN MÄTNINGAR/UNDERSÖKNINGAR OMVÄRLDSBEVAKNING ALTERNATIVA ÅTGÄRDER ANALYS VAD GÄLLER FRÅGAN? SLUTSATSER AV OMVÄRLDSBEVAKNING SLUTSATSER AV MÄTNINGAR ARGUMENTEN ANSVARET REKOMMENDATIONER STYRNING ATT TA ANSVAR MÅLUPPFYLLELSE ATT SE HELHETEN EN TRYGG OCH SÄKER MILJÖ ATT INTA BARNPERSPEKTIVET UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER VÅGA TA BESLUT VIDARE UTVECKLING

3 Sammanfattning Uppdraget för denna studie har varit att genomföra en uppföljning och utvärdering av skolpolisverksamheten i Stockholm. I uppdraget ingår även att redovisa om verksamheten behöver förbättras eller utvecklas och i så fall föreslå metoder och åtgärder för detta. Den fråga vi sökt diskutera i denna utvärdering är inte främst huruvida skolpoliser har räddat liv eller inte. Istället har vi utgått från de mål som staden ställt upp för det framtida trafiksäkerhetsarbetet. Studien har haft ett utvecklingsdrivet framåtperspektiv för att se hur staden nu, i dialog med andra aktörer däribland polisen, skall utveckla arbetet för trafiksäkerhet runt skolorna. I Sverige startades skolpolisverksamhet i början på 1950-talet. Skolöverstyrelsen utfärdade riktlinjer för verksamheten år 1953, vilka reviderades I dessa riktlinjer, som fortfarande gäller år 2010, beskrivs var och när Skolpoliserna ska arbeta och vilken utbildning de ska ha för att kunna utföra sin uppgift. Under år 2010 deltar 63 av Stockholms 240 grundskolor i skolpolisverksamheten. Cirka 1000 elever är skolpoliser. De flesta rekryteras ur årskurs fem. Resultatet av de mätningar som genomförts i denna utvärdering visar att skolpoliser av många upplevs som en trygghets- och säkerhetsåtgärd. Denna upplevelse delas av såväl vuxna som barn som har erfarenhet av vad en skolpolis är. Resultatet av mätningarna visar emellertid det faktum att skolpoliserna inte är en åtgärd som ger den säkerhet som speglas i upplevelsen. Resultatet av omvärldsbevakningen visar att studier, forskning och utvärdering av skolpolisverksamheten är bristfällig. De studier som tidigare genomförts har inte kunnat påvisa något samband mellan olyckstillfällen och skolpolisers vara eller icke vara men, precis som i den här studien, framkommer att skolpoliser inger en trygghetskänsla hos såväl barn som föräldrar. Vuxna har med ett historiskt perspektiv trott mycket på trafikundervisning och trafikträning. En övertro på sådana åtgärder skapar en falsk trygghet bland de vuxna, menar forskare. Skolpolisverksamheten vänder sig idag till barn som är år, vilket enligt forskningen är mognadsmässigt på gränsen för att klara att hantera en komplex trafiksituation. Omvärldsbevakningen pekar på att arbetet med att göra barns skolvägar säkra måste kombineras med en rad olika åtgärder för att barn och föräldrar inte bara ska uppleva en säkerhet och trygghet, utan att de faktiskt också ska vara säkra. Skolpolisverksamheten är, som den är utformad idag, inriktad på punktinsatser i skolans närmiljö, och bidrar därmed i mycket liten utsträckning till att öka barns fria rörlighet och möjlighet att på egen hand ta sig till och från skolan. Resultatet av omvärldsstudien kring alternativa åtgärder pekar på ett stort behov av att mäta effekter av olika åtgärder samt kreativitet och nytänkande. Allt för att se hur man på bästa sätt skall kunna nå stadens mål. Skolpoliserna väcker känslor hos många människor, såväl positiva som negativa. I vår analys har vi delat upp åsikterna om skolpoliser i fyra olika grupper; De oroligt nöjda som är för skolpoliser för att de är oroliga för sina barn och inte känner till eller har erfarenhet av någon annan bättre åtgärd. Talar för skolpoliser gör också Systemförsvararna som arbetat länge och engagerat med verksamheten. Mot skolpoliser finns gruppen De principfasta. Detta är en grupp som tar ett barnperspektiv och ifrågasätter hur vi kan använda barn till den här typen av verksamhet. Den fjärde gruppen är Reformisterna som vill se en utveckling och modernisering av trafiksäkerhetsarbetet runt skolor och barns skolvägar. 3

4 Slutsatserna av argumenten är att forskningen säger nej, omvärldsbevakningen visar på tveksamheter, mätningarna visar på marginell effekt men att de som berörs direkt av skolpoliser i sin vardag är positivt inställda till verksamheten. Samhället har förändrats mycket sedan 1950-talet när skolpolisverksamheten startade. De senaste tio åren har bilens roll börjat ifrågasättas på allvar. Med utgångspunkt i den omvärldskunskap som finns idag, de mätningar som gjorts i denna utvärdering, den argumentation som föreligger, samt sist men inte minst i de mål som finns uppsatta för Stockholms stad, så landar utvärderingen i att det inte finns mycket stöd för att bedriva en skolpolisverksamhet vidare. Stockholms stad har nu möjlighet att börja arbeta med nya intressanta lösningar. Tidpunkten är idag gynnsam, då diskussionen om hur vi ska uppnå hållbarhet över tid finns inom alla delar av samhället. För att få till en utveckling av trafiksäkerheten runt skolorna, i linje med de styrande måldokument, som finns på såväl lokal som nationell nivå, så rekommenderar denna utvärdering följande: Att Stockholms stad styr verksamhet och resurser till att i första hand vidta åtgärder i de geografiska områden där barnens säkerhet är som mest bristfällig. Att Stockholms stads trafikkontor prioriterar åtgärder som har ett hela resan perspektiv för att nå målet att barn på egen hand ska kunna ta sig till och från sin skola. Att Stockholms stad, i samverkan, utnyttjar alla de olika kompetenser som finns såväl internt som externt. Att Stockholms stad gör en probleminventering med barnperspektiv för varje skola och använder brukarna i respektive område som en resurs för bättre beslutsunderlag. Att Stockholms stad utvecklar, prövar och utvärderar både befintliga och nya alternativa åtgärder som kan säkra barns skolvägar och närmiljön runt Stockholms skolor. Att Stockholms stads beslutsfattare sätter målen i centrum, ser nästa steg som ett utvecklingsarbete och vågar tänka nytt och kreativt då det gäller trafiksituationen runt stadens skolor. Avslutningsvis pekar studien ut några överväganden som bör göras i det nya utvecklingsarbetet där den viktigaste uppmaningen är att våga ta ett helhetsperspektiv, eftersom det inte hjälper den myllrande myrstacken mycket om man endast försöker säkra upp en enda ingång. 4

5 1. Introduktion 1.1 Uppdraget Stockholms stad har drivit skolpolisverksamhet sedan Under de år som gått sedan starten har staden utvecklats och förändrats mycket. Dessutom har synen på barn, deras förmågor och deras begränsningar förändrats. Mot bakgrund av detta vill trafikkontoret genomföra en utvärdering och uppföljning av skolpolisverksamheten. Uppdraget är att redovisa om verksamheten behöver förbättras eller utvecklas och i så fall föreslå metoder och åtgärder för detta. Uppdraget omfattar även en redovisning av alternativa verksamheter som ger en lika god eller bättre effekt eller om sådana saknas. Resultat och slutsatser från uppdraget ska utgöra underlag för beslut om och hur verksamheten kan utvecklas och bedrivas i framtiden. 1.2 Metod Denna utvärdering har genomförts under 2010 med inledande intervjuer av berörda personer, omvärldsbevakning av ämnesområdet, workshop med involverande parter, insamling av teoretiska ansatser, genomförande av mätningar och undersökningar, flera delanalyser av olika resultat, kreativa framåtriktade diskussioner om alternativt tänkande, slutanalys och slutsatser. Utvärderingen har följt följande arbetsprocess: 1. Inledning med diskussion och beslut om mål och föreslagen metod 2. Fastställande av vilka aspekter som ska belysas i utvärderingen 3. Fastställande av vad inom respektive aspekt som ska utvärderas 4. Genomförande av utvärdering a. Förstudie med djupintervjuer b. Omvärldsbevakning c. Workshop d. Diskussionsmöten e. Mätningar/undersökningar 5. Analys av framtaget underlag 6. Redovisning av mätresultat 7. Framtagande av förslag till förändrade alternativt nya metoder 5

6 8. Rapportframställning 9. Slutrapportering De första faserna i arbetsprocessen ledde fram till att skolpoliserna skulle utvärderas i relation till Stockholms stads övergripande mål: En minskning på 40 procent av antalet dödade och svårt skadade i polisrapporterade trafikolyckor Målet för skolpolisverksamheten var inte helt tydligt visade den första fasen. Gemensamma nämnare var dock att verksamheten skulle leda till säkerhet och trygghet runt stadens skolor. Inom utvärderingen har inledningsvis djupintervjuer genomförts samt en omvärldsbevakning av området. Dessutom har en mindre telefonundersökning med kontaktpersoner på skolor som har skolpoliser genomförts, samt en workshop där representanter från såväl Trafikpolisen som trafikkontoret och skolor med skolpolisverksamhet, deltagit. Avgränsning Utvärderingen mäter inte kvaliteten på skolpolisverksamhetens innehåll i form av upplägg av skolpolisernas arbete, eller utbildningen av skolpoliser och kontaktlärare. 1.3 Förstudien Förstudie med djupintervjuer med ansvariga för trafiksäkerhetsverksamhet 12 djupintervjuer genomfördes med ansvariga inom Stockholms stad och Polismyndigheten Stockholms län samt kontaktlärare för skolpolisverksamhet. I undersökningen framkom följande skiljelinjer/olika uppfattningar: Ansvarsfrågan: + Barn mår bra, lär och utvecklas av att få ta ansvar i trafiken - Barns trafikmiljö är vuxnas ansvar och det är fel att låta barn ta det ansvar som det innebär att vara skolpolis Säkerhetsfrågan: + Skolpoliser står bara på platser där vuxna kan garantera deras säkerhet - Barnen utsätts för fara i den miljö de står 6

7 Mognadsfrågan: + Barn som är år får en uppgift som de under handledning av vuxna på ett säkert sätt klarar av och som dessutom stärker barnet i dess utveckling - Barn som är år saknar fysiska förutsättningar att klara uppgiften under trygga och säkra omständigheter Metodfrågan: + Skolpoliser är det bästa vi har idag för att säkra barnens skolvägar - Det finns andra åtgärder som är bättre för att säkra barnens skolvägar Alla var överens om att det krävs en samsyn bland inblandade parter, och att det behövs strategiskt arbete för att förbättra den fysiska miljön. Ingen av de tillfrågade ansåg att skolpoliser ersätter fysiska åtgärder. I denna första inledande del av utvärderingen framkom följande: - Det finns en tydlig polariserande bild av skolpolisverksamheten som delar sig i argument för och emot verksamheten - Mycket kunskap om effekter saknas 1.4 Mätningarna Som ett viktigt komplement till intervjuer och diskussioner har därefter mätningar gjorts av effekten av skolpolisverksamheten. Mätningarna som genomfördes koncentrerade sig på de områden inom skolpolisverksamheten som kan förväntas ha en direkt effekt på trafiksäkerheten kring skolans närmiljö. 2 Teorin 2.1 Verksamhetens bakgrund Idén med skolpolisverksamheten kommer ursprungligen från Detroit i USA. År 1919 organiserade en lärarinna trafikpatruller bland sina elever i syfte att minska trafikolyckorna bland eleverna till och från skolan. Det blev så lyckat att det senare spred sig över världen. I Sverige startades skolpolisverksamhet i början på 1950-talet. Skolöverstyrelsen utfärdade riktlinjer för verksamheten år Under andra världskriget var nästan all privatbilism förbjuden i Sverige. Då samhället nu skulle återanpassas till en biltrafik som kom att öka sågs skolpolisverksamheten i USA som en förebild. Den första svenska kursplanen i trafik kom Den gällde från första till åttonde skolåret, och omfattade hur barnen skulle gå och cykla. Undervisningen skulle knytas till ämnena hembygdskunskap, gymnastik, samhällskunskap och som en del i friluftsverksamhet års handbok för trafikundervisning kom i en tid då bilismen började bli alltmer intensiv. Vid 7

8 sidan av skolpolisverksamheten som växte sig allt stakare runt om i hela Sverige, arrangerades trafiktävlingar där varje skola utsåg skolmästare i trafik. Riksfinalerna sändes via skolradio från 1949 och upphörde reviderades riktlinjerna för skolpolisverksamheten av Skolöverstyrelsen (ASÖ 1974/75:24). I dessa riktlinjer, som fortfarande gäller år 2010, beskrivs var och när skolpoliserna ska arbeta och vilken utbildning de ska ha för att kunna utföra sin uppgift. Under 1970-talet började alltmer olika nackdelar med trafikutvecklingen att uppmärksammas. Miljöförstöring och förbrukning av ändliga resurser började debatteras, samt att barnen blev utsatta i alltmer intensiva trafikmiljöer. I en utredning 1979, Barns trafiksäkerhet, konstaterades att det är osannolikt att även den mest effektiva trafikträning skulle garantera att barnen kan bete sig på ett säkert sätt i trafiken. I slutet av 1970-talet intensifierades debatten om hälsorisker. Samtidigt började olycksantalet att sjunka. Detta trots att bilismen fortsatte att öka. Under 1980-talet startade diskussionen Hur farlig får en skolväg egentligen vara? Det kom undersökningar som visade att allt fler föräldrar valde att skydda sina barn från trafiken genom att begränsa deras fria rörlighet. Ett resultat av den ökade bilismen och dess medföljande faror hade därmed blivit att allt fler barn skjutsades i bil till skolan. I en studie 1 med syfte att bl.a. beskriva skolpolisverksamheten visade det sig att omfattningen av verksamheten år 1998, rent procentuellt inte var stor - endast 335 av landets grundskolor, fördelade på 80 kommuner, var aktiva med skolpolisverksamhet. 2.2 Skolpoliser Stockholm 2010 Under år 2010 deltar 63 av Stockholms 240 grundskolor i skolpolisverksamheten. Cirka 1000 elever är skolpoliser. De flesta rekryteras ur årskurs fem och tjänstgör i årskurs sex. Förutom en särskild utbildning i trafikkunskap får skolpolisen träning i att ta ansvar för en arbetsuppgift, den att hjälpa sina kamrater i trafiken. Som tack för det trafiksäkerhetsarbete som eleverna utför anordnas ett antal speciella arrangemang för dem under läsåret. Skolpoliserna måste alltid bära en orange uniform när de arbetar. Det är mycket viktigt för säkerheten att de syns bra. Verksamheten förekommer vanligtvis på morgonen under ett 20- minuterspass. Skolpoliserna arbetar vid övergångsställen som ligger närmast skolan. Skolpoliserna varnar sina skolkamrater genom att sträcka ut armarna när det är fordon i säkerhetszonen (ca 100 m från övergångsstället). När det är tomt i säkerhetszonen eller om fordonet har stannat för att släppa över gående, tar skolpolisen ner armarna och stiger åt sidan. Skolpoliserna går aldrig ut i körbanan för att stoppa fordon! 2. Polismyndigheten i Stockholms län har tillsammans med Stockholms stad det övergripande ansvaret för skolpolisverksamheten. I skolan har rektorn det yttersta ansvaret, men det är en kontaktlärare som tar hand om skolpoliserna och leder verksamheten. För dessa finns ett utbildningsprogram som erbjuds och genomförs av Trafikpolisen i Stockholm. 1 Skolpoliser ett 45-årigt provisorium, Björklid & Öberg, Information om skolpolisernas uppdrag, Trafikkontoret, Polismyndigheten Stockholms län

9 2.3 Systemet och styrningen Skolpolisverksamheten prövas i den här utvärderingen i relation till de mål och styrdokument som Stockholms stad har att utgå från i sitt miljö- och trafiksäkerhetsarbete. Det är flera mål, såväl nationella som stockholmsspecifika, som har bäring på skolpolisverksamheten samt de problem den söker lösa. Nedan visas schematiskt hierarkin av de formulerade mål som har med verksamheten att göra. Visionen: Stockholm, en stad i världsklass Stockholms Vision 2030 ska styra prioriteringar och prägla utvecklingsarbetet inom staden: År 2030 väljer många att åka kollektivt eller att cykla. Stockholm arbetar ständigt med att förbättra den lokala demokratin mellan medborgarna och erbjuder en trygg, inspirerande miljö att växa upp i från förskola till gymnasium. Ett rikt utbud av fritidsaktiviteter får barn och ungdomar att må bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Kollektivtrafiken fungerar prickfritt och allt fler väljer att använda dessa färdmedel. Satsningar har kunnat genomföras tack vare en bred regional samsyn med staten och näringslivet. 3 Stockholms stad har genom denna Vision 2030 tydliggjort stadens långsiktiga ambitioner och strävanden. Stockholm är en växande stad och bedömningen är att Stockholms stad kommer att ha en miljon invånare omkring år Visionen talar om en hållbar storstad - en 3 Vision 2030 Framtidsguiden, Stockholm the Capital of Scandinavia. 9

10 sammanhållen stad utan fysiska och sociala barriärer med ett väl fungerande transportsystem. Vision 2030 är ett strategiskt åtagande från Stockholms stad. Hela stadens organisation har i uppdrag att arbeta i visionens riktning. Visionen ska styra prioriteringar och prägla utvecklingsarbetet inom staden, och enligt Vision 2030 ska Stockholm göras till en mer promenadvänlig stad. Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad Trafiksäkerhetsprogrammet anger mål och inriktning för trafiksäkerhetsarbetet i Stockholm. Åtgärder ska årligen konkretiseras och presenteras i handlingsplaner. Ett systematiskt målstyrt arbete ska successivt generera erfarenhet och kunskap som gör det möjligt att utveckla allt bättre åtgärdsplaner. Trafiksäkerhetsprogrammet redogör för ett attraktivt stadsbyggande som inbjuder till närvaro och förflyttningar som gående och cyklist i staden. En förutsättning för en attraktiv miljö är att den också upplevs som säker och trygg för de människor som ska vistas där. Trafiksäkerhetsprogrammet lyfter fram att med en ökad trafiksäkerhetsnivå på stadens gatunät finns också förutsättningar att öka mobiliteten (rörligheten) för fler grupper, vilket leder till en friskare befolkning. Det övergripande målet är en minskning på 40 procent av antalet dödade och svårt skadade i polisrapporterade trafikolyckor För störst effekt ska staden fokusera på de delmål som har stor effekt på de största trafikproblemen. Hastighetsefterlevnad är ett prioriterat delmål. Likaså Säkra huvudgator, där åtgärder ska prioriteras för säkra och lättförståeliga korsningspunkter, säkra gång- och cykelpassager och säkra sidoområden. Ytterligare en högsta klassens prioritering har staden gett delmålet Ökad kunskap hos alla som bor och verkar i staden. Här ingår att ta fram en långsiktig kommunikationsstrategi för hur kunskaper om god trafiksäkerhet kontinuerligt sprids och säkerställs, liksom en långsiktig mät- och analysplan för att metodiskt följa trafiksäkerhetsutvecklingen. Pedagogisk verksamhet för att stödja stadens skolor Ett i Trafiksäkerhetsprogrammet prioriterat område är att ge ökad kunskap hos alla som verkar och bor i Stockholm 4. Här menas att staden måste vara tydlig gentemot medborgare och trafikanter om vad staden vill uppnå i trafiksystemet och varför olika typer av åtgärder införs eller inte är lämpliga. För att få förståelse och acceptans för de åtgärder och prioriteringar som staden gör krävs en god dialog med medborgarna. Trafiksäkerhetsprogrammet pekar också på att det är viktigt att lägga en grund för goda trafikkunskaper, och lyfter i detta sammanhang fram vikten av att fortsättningsvis bedriva pedagogisk verksamhet för att stödja stadens skolor att arbeta med trafik. Trafikmiljön runt skolor är ett av Stockholms stad prioriterat problemområde Trafiksäkerhetsprogrammet lyfter fram stärkt samverkan mellan olika förvaltningar och avdelningar inom staden som en förutsättning för att nå målen. Många verksamheter i staden har möjlighet att påverka trafiksäkerheten. Några exempel är lokalisering av nya skolor, skolskjutsar, upphandling av entreprenörer. Här tar programmet upp att det behöver utvecklas former för hur stadens olika förvaltningar och bolag kan ta ett större ansvar för sin del i trafiksäkerhetsarbetet. 4 Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad, del 2, Inriktning, mål och åtgärder (8.3) 10

11 Ett sätt att få god målstyrning och systematik är att stadens arbete följer samma principer som det nationella arbetet. För att åstadkomma detta har staden brutit ner det övergripande målet till ett antal åtgärdsnära delmål för de största problemområdena som staden har att arbeta med. Ett av dessa prioriterade problemområden är trafikmiljön runt skolor. Nollvisionen och andra nationella mål Det övergripande nationella målet för hela trafikarbetet är Nollvisionen tanken om att få ner antalet dödade och svårt skadade i trafiken till noll. Trafiksäkerhetsarbete i nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon i högre grad ska anpassas till människans förutsättningar. Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Den är ett etiskt ställningstagande där omsorgen om människors liv och hälsa är viktigare än allt annat. I maj 2009 tog riksdagen beslut om nya transpolitiska mål 5 där det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. De mer specifika målen 6 under det övergripande talar bland annat om Tillgänglighet, och Säkerhet, Miljö och hälsa. I en precisering till målet för tillgänglighet anges att barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer ska öka. Målet innebär bland annat att barn i ökad utsträckning ska kunna, säkert och tryggt, på egen hand ta sig till skolan. FN:s konvention om barnets rättigheter Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 7. Det innebär, enligt FN:s konvention om barns rättigheter, att vid förändringar i samhället är beslutsfattare skyldiga att kontrollera hur barns och ungas villkor påverkas. Uppföljningar och utvärderingar måste därför göras för att visa hur barnkonventionen har beaktats och vilka effekter beslut eller åtgärder har fått för barn och unga. Det är ett viktigt led när man ska formulera nya mål och arbetsmetoder. På samma sätt har i analysen i denna utvärdering barnets perspektiv hållits i centrum. 5 Regeringens proposition 2008/09:93 Mål för framtidens resor och transporter 6 Funktions- och hänsynsmål 7 Barnets bästa i främsta rummet, FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige, SOU 1997:116 11

12 2.4 Roller och ansvar Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit initiativ till en samarbetsgrupp med myndigheter och aktörer inom trafikområdet för att kunna ge stöd till grundskolans arbete med trafikfrågor. Anledningen är att tidigare har olika myndigheter och aktörer haft olika fokus och inriktning. Samarbetsgruppens arbete har resulterat i ett gemensamt underlag 8 där de olika aktörernas roller i systemet deklareras: Trafikverkets uppgift är att inhämta och sprida kunskap och information om tillgänglighet, framkomlighet, miljö, hälsa och säkerhet. Trafikverket ska samverka med andra aktörer och vidta åtgärder i syfte att nå de transportpolitiska målen. Trafikverkets riktlinjer för myndighetens arbete med kundgruppen barn innefattar tre områden - barns tillgänglighet, barns trafiksäkerhet och barns rättigheter. Riktlinjen har fokus på barns skolvägar med i huvudsak två trafikantkategorier, gående och cyklister. Internationellt har Sverige lägst antal dödade barn i förhållande till antalet invånare. Den goda säkerheten har dock en avigsida, försämrad självständig rörlighet för barn. Fokus i riktlinjer för barn är att öka barns självständiga mobilitet (rörlighet) med bevarande av god säkerhet och trygghet samt att verka för att barns rättigheter stärks. Polisens grundläggande uppgift är enligt polislagen att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. En del i detta arbete är att genom övervakning se till att trafikreglerna följs för att det nationella trafiksäkerhetsmålet, att ingen ska dödas eller skadas i trafiken, kan uppnås. Polisen kan ha en konsultativ roll gällande lagkunskap i trafikfrågor till skolans personal (ej undervisning). Polisen kan även utföra trafikkontroller runt skolorna vid strategiska tidpunkterför att förbättra trafiksäkerheten för elever och personal. Polisens roll kan också vara att utifrån aktuell information om trafikläget initiera lokala samarbeten mellan skola och polis kring aktuella problem på orten. Skolverket stöder skolor med utvecklingsinsatser inom nationellt prioriterade områden. Skolverket kan informera om hur frågor om trafik och transporter kan kopplas till uppdragen i läro- och kursplaner och ge exempel på hur det kan integreras i skolornas undervisning och övrig verksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en intresseorganisation för Sveriges 290 kommuner. När det gäller kommunernas och skolornas arbete med trafik är SKL:s roll att sammanställa och sprida kunskap, skapa möjlighet till utveckling, erfarenhetsutbyte och samverkan samt påverka regelverk, råd och riktlinjer för kommunens arbete. SKL sprider kunskap och goda exempel inom trafikområdet genom bl. a idéskrifter, nyhetsblad, kurser och konferenser. Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF) arbetar med opinionsbildning för att öka politikers, myndigheter, organisationers, företags och enskilda medborgares förmåga och vilja att ställa krav på och själva bidra till bättre trafiksäkerhet och folkhälsa. NTF kan ge stöd till och fortbildning av lärare. Detta kan göras genom t ex planering av temaarbete, mätningar runt skolor, inventering av trafikmiljön. NTF kan även ta fram stödmaterial till skolorna. 8 Stöd till skolans arbete med trafik, Gemensamt underlag och några exempel, Trafikverket SKL, Skolverket, Polisen, NTF 12

13 3. Empirin 3.1 Mätningar/undersökningar Bakgrund till undersökningarna Som en fördjupning till utvärderingen genomfördes ett antal undersökningar. Undersökningarna har fungerat som en del av utvärderingen med huvudsyfte att påvisa olika effekter av dagens skolpolisverksamhet. Mätningarna koncentrerade sig på de områden inom skolpolisverksamheten som förväntas ha en direkt effekt på trafiksäkerheten och diskussionen om trafiksäkerhet vid skolor. Följande övergripande frågeställningar skulle undersökningarna ge svar på Hastigheten Har skolpolisers närvaro en dämpande effekt på hastigheten, dvs om bilar som passerar vid övergångsställe med skolpoliser håller en lägre genomsnittlig hastighet? Beteenden Har skolpolisers närvaro en positiv effekt på beteendet i samband med vägövergång? Kunskap/medvetenhet/attityd om trafiksäkerhet/skolpolisverksamheten Är personer (föräldrar, rektorer, lärare, barn) i skolor med skolpolisverksamhet mer medvetna, har högre kunskap och positivare attityd till trafiksäkerhetsarbetet i skolmiljön, än personer i skolor utan skolpolisverksamhet? Följande undersökningar är genomförda En mindre telefonintervjuundersökning med ansvariga kontaktpersoner på skolorna Undersökning av rektorers inställning till skolpolisverksamheten Observationer och hastighetsmätningar utanför sex skolor Personalundersökningar på sex skolor Föräldraundersökningar på sex skolor Elevundersökningar på sex skolor Varje undersökning finns att tillgå hos trafikkontoret i separata rapporter i PowerPoint. Här ges en sammanfattning av resultaten från respektive undersökning. 13

14 Undersökning av skolpolisansvariga (kontaktpersoner) på skolor Metod Telefonintervju med kontaktpersoner på Stockholms grundskolor. Undersökningen genomfördes i mars Svarsfrekvens 79 % (50 av 63 kontaktlärare) Viktigaste resultat för utvärderingen 98 % ansåg att skolpolisverksamheten bidrog till ökad trafiksäkerhet vid skolan 70 % hade inte utvärderat skolpolisverksamheten de senaste 2 åren 52 % arbetade inte med några andra åtgärder för att öka trafiksäkerheten % 100 Har ni utvärderat skolpolisverksamheten på er skola under de senaste åren (2 år)? Ja Nej Vet inte Tveksam

15 Undersökning av Stockholms rektorers inställning till skolpolisverksamheten Metod Rektorsundersökningen genomfördes som telefonintervju med samtliga rektorer i Stockholm som har grundskola. Undersökningen genomfördes i maj/juni 2010 Svarsfrekvensen var 88/121 = 73 % Viktigaste resultat för utvärderingen: 1 av 5 arbetar inte med trafiksäkerhet Hälften anser att de har en bra trafikmiljö runt skolan. 2 av 3 uppger att de arbetar aktivt med skolpolisverksamheten, bland annat genom att utse ansvarig person för verksamheten och utbildning av skolpoliser. Hälften av rektorerna på skolor som har skolpolis är inte involverade i skolpolisverksamheten. 3 av 4 rektorer är positivt inställda till skolpolisverksamheten. Nästan hälften av rektorerna ser inget alternativ till skolpolisverksamheten. Arbetar ni aktivt för att utveckla skolpolisverksamheten på din skola? % Ansvarig person 52% Ansvarig person utbildar sig 19% I samarbete med polisen 7% Utbildar barnen i förberedande syfte 19% Annat 3% Ja Nej Vet ej 3 15

16 Hur involverad är du själv i skolpolisverksamheten? % Mycket involverad Delvis involverad Inte alls involverad Undersökning genom observationer utanför sex stycken skolor Har skolpolisers närvaro en positiv effekt på beteendet i samband med vägövergång? Metod Studien innefattar observationer vid sex platser utanför sex skolor. Hälften av skolorna hade skolpolisverksamhet. Skolorna är utvalda utifrån att vara så lika varandra som möjligt till trafikbetingelser vid befintliga övergångsställen i närheten av skolan. Skolorna är utvalda av Trafikkontoret tillsammans med Markör. Studien genomfördes under hösten Följande skolor ingick i studien. Västbergaskolan, utan skolpoliser Sofia skola, utan skolpoliser Hammarbyskolan, utan skolpoliser Alviksskolan, med skolpoliser Tyska skolan, med skolpoliser Fruängens skola, med skolpoliser Observationerna genomfördes av Markörs fältpersonal vid följande betingelser A) Före skolpolistid = perioden innan skolpoliser finns på plats B) Under skolpolistid = perioden då skolpoliserna finns på plats 16

17 C) Efter skolpolistid = perioden efter att skolpoliserna varit på platsen För skolor utan skolpolis utgick observationerna ifrån tiden för skolstart. Vi observerade följande variabler: Antal barn som står för nära gatan Antal barn som går ut i gatan utan att se sig för Antal barn som korsar gatan på andra ställen än övergångsstället Antal bilar som stannar till/stannar vid övergångsstället Antal barn som går över övergångsstället utan att ta hänsyn till skolpolisens anvisningar (endast vid skolor med skolpolis) Antalet bilar Antalet passerande barn via övergångsstället Observationerna genomfördes under fem vardagar över en fyraveckorsperiod (v ). Viktigaste resultat för utvärderingen: Trafiksituationerna kan sägas vara mycket lika varandra om man ser till antalet barn och bilar som passerade skolor med respektive utan skolpoliser. 35 % av alla bilar passerar övergångsstället när 67 % av alla barn går till skolan. Skolpoliser påverkar med sin närvaro inte bilar till att i högre grad stanna vid övergångsstället. Skolpoliser ser till att barn som går över vid övergångsstället inte går rakt ut utan att se sig för. Fler barn står för nära gatan där det finns skolpoliser Färre barn korsar gatan på andra ställen än övergångsstället vid skolpolisens närvaro. 17

18 Andel bilar som stannar vid övergångsstället Totalt antal observationer = % 80% Skolor med skolpolis Skolor utan skolpolis 60% 52% 51% 40% 20% 25% 21% 23% 28% 0% Tidperiod 1 Tidsperiod 2 Tidsperiod 3 Antal barn Antal barn som går ut i gatan utan att se sig för Totalt antal observationer = Skolor med skolpolis Skolor utan skolpolis Tidperiod 1 Tidsperiod 2 Tidsperiod

19 Hastighetsmätningar utanför sex stycken skolor Har skolpolisers närvaro en dämpande effekt på hastigheten, dvs. om bilar som passerar vid övergångsställe med skolpoliser håller en lägre genomsnittlig hastighet? Metod Studien innefattar observationer vid sex platser utanför sex skolor. Hastighetsregleringen var 30 km/h vid mätpunkterna. Hälften av skolorna hade skolpolisverksamhet. Skolorna är utvalda utifrån att vara så lika varandra som möjligt till trafikbetingelser vid befintliga övergångsställen i närheten av skolan. Skolorna är utvalda av Trafikkontoret tillsammans med Markör. Studien genomfördes under hösten Följande skolor ingick i studien. Västbergaskolan, utan skolpoliser Sofia skola, utan skolpoliser Hammarbyskolan, utan skolpoliser Alviksskolan, med skolpoliser Tyska skolan, med skolpoliser Fruängens skola, med skolpoliser Mätningarna gjordes av Markörs fältpersonal vid följande betingelser A) Före skolpolistid = perioden (tidsperiod 1) innan skolpoliser finns på plats B) Under skolpolistid = perioden (tidsperiod 2) då skolpoliserna finns på plats C) Efter skolpolistid = perioden (tidsperiod 3) efter att skolpoliserna varit på platsen Vi mätte hastigheten på alla bilar som passerade under de olika betingelserna A, B och C. Vi mätte endast de bilar som körde fritt och inte befann sig i en kösituation. Vi stod utom synhåll för förare. För skolor utan skolpolis utgick vi ifrån tiden för skolstart. Observationerna genomfördes under fem vardagar över en fyra-veckorsperiod (v ). Viktigaste resultat för utvärderingen: Det finns inga stora skillnader i medelhastigheter när man jämför skolor med skolpoliser och skolor utan skolpoliser. Störst effekt på medelhastigheten har bredden på vägbanan. De två skolor med bredast vägbana har högst medelhastighet samtidigt som skolorna med smalaste vägbanan hade lägst medelhastighet. 19

20 Det är liten skillnad i medelvärde på hastighet med och utan skolpoliser vid betingelse B, tidsperiod 2 (då skolpoliser var närvarande på de skolor som hade skolpoliser). Medelhastigheten är lägre för tidsperiod 2 jämfört med de andra tidsperioderna. Medelhastigheten blir lägre när skolpoliserna är på plats om det är fritt på övergångsstället, inga gående ska gå över. Om det inte är fritt på övergångsstället, gående ska gå över, sjunker inte medelhastigheten när skolpoliserna är på plats vid jämförelse. 50 km/h Medelhastigheten per tidsperiod Totalt antal observationer = Skolor med skolpolis Skolor utan skolpolis Skolpoliser finns på plats Tidsperiod 1 Tidsperiod 2 Tidsperiod 3 20

Information om. skolpolisernas uppdrag

Information om. skolpolisernas uppdrag Information om skolpolisernas uppdrag Skolpolisverksamheten började redan 1919 i Detroit i USA. Många elever skadades i trafiken. För att minska antalet olyckor organiserade lärarinnan Harriet Beard trafikpatruller

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Var rädd om våra barn i trafiken!

Var rädd om våra barn i trafiken! Var rädd om våra barn i trafiken! Du är förälder till ett barn som just har börjat skolan Nacka kommun arbetar aktivt med trafiksäkerheten och tryggheten runt skolorna. Idag skjutsar många föräldrar sina

Läs mer

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad. Beslut om remiss

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad. Beslut om remiss Sida 1 (5) 2015-08-28 Handläggare Fariba Daryani 08-508 400 34 Till Trafiknämnden 2015-09-24 Lovisa Strandlund 08-508 261 31 Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad. Beslut om remiss Förslag

Läs mer

Information till skolor

Information till skolor Information till skolor Många föräldrar känner en oro för sina barns skolväg. Det leder ofta till att barnen skjutsas ända fram till dörren. Detta beteende skapar kaotiska trafiksituationer runt skolan,

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby Håll hastigheten för säkra vägar i Täby Hastigheten påverkar trafiksäkerheten Vi är många som rör oss i trafiken i Täby. Men oavsett om vi ska till jobbet, affären eller barnens fotbollsträning är det

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012

Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012 Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012 I inventeringsarbetet har tekniska förvaltningen och bildningsförvaltningen bett alla rektorer om hjälp att nå ut till samtliga klasslärare i årskurserna

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Säkra och trygga skolvägar

Säkra och trygga skolvägar Säkra och trygga skolvägar Vägverket Region Mitt Britt-Inger Gustafsson Samhällsavdelningen Nattviksgatan 8 871 24 Härnösand britt-inger.gustafsson@vv.se 0611-441 83, 070-521 50 23 Samhällsmål och styrande

Läs mer

Trafiken i praktiken Åk 2-3

Trafiken i praktiken Åk 2-3 2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 2-3 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

HEJ! Skolorna ska under två valfria veckor samla så många respoäng som möjligt genom att gå, cykla eller resa kollektivt till och från skolan.

HEJ! Skolorna ska under två valfria veckor samla så många respoäng som möjligt genom att gå, cykla eller resa kollektivt till och från skolan. HEJ! FÖR TIONDE ÅRET I RAD ARRANGERAS DEN NATIONELLA UTMANINGEN GÅ OCH CYKLA TILL SKOLAN SOM VÄNDER SIG TILL SVERIGES ALLA ELEVER OCH PEDAGOGER I ÅR F-6. AKTIVITETEN ARRANGERAS AV TRAFIKKALENDERN - SVERIGES

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka

Läs mer

Trafiken i praktiken Åk 4-5

Trafiken i praktiken Åk 4-5 2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 4-5 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Skolans arbetsmiljö:

Skolans arbetsmiljö: Barn och ungdomsnämndens plan 2004-2007 Folkhälsoplanen 2004-2008 Skolans arbetsmiljö: Trygga, säkra och utvecklande skolor. Götene tryggt och säkert Utgångspunkter: Läroplaner och styrdokument Arbetsmiljölagen

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Polisens trafiksäkerhetsarbete. www.polisen.se

Polisens trafiksäkerhetsarbete. www.polisen.se Polisens trafiksäkerhetsarbete www.polisen.se Den folder du har i din hand är en sammanfattning av strategin och handlingsplanen för Polisens trafiksäkerhetsarbete som började att gälla våren 2006. Strategin

Läs mer

Trafikdiplomerad skola

Trafikdiplomerad skola 2012-09-21 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafikdiplomerad skola Att arbeta långsiktigt med trafiksäkerhet är avgörande för vilken effekt trafikundervisningen har. Det är det lilla arbetet i vardagen som

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Skolvägsplan. Näsviken skola

Skolvägsplan. Näsviken skola Skolvägsplan Näsviken skola 15-03-04 Beskrivning av skolan Om skolan Näsvikens skola ligger 1.5 mil från Hudiksvall vid Södra Dellens södra del. Området erbjuder vacker natur med närhet till både skog

Läs mer

Beslut. Till Hans-Äke Heinemo Vitbergsgatan 72 och. Blomlådor eller inte? Inlämnas senast den: 27 /4. Kent Nilsson Hagagatan B5.

Beslut. Till Hans-Äke Heinemo Vitbergsgatan 72 och. Blomlådor eller inte? Inlämnas senast den: 27 /4. Kent Nilsson Hagagatan B5. HÄRNÖSAND 20r2-04-18 Blomlådor eller inte? IA Namn: Gatuadress: Inlämnas senast den: 27 /4 Till Hans-Äke Heinemo Vitbergsgatan 72 och Kent Nilsson Hagagatan B5 Beslut uännösanr 2012-04-r8 Förslag till

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011 Trafiksäkerhet och vintertrafik Svevias trafikbarometer, januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning av huvudresultat... 4 1. Vintertrafik... 6 2. Köra för fort...10 3. Farliga trafiksituationer...14

Läs mer

Dnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad

Dnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad Dnr TE11/409 Blomlådor som farthinder Reviderad 110429 Dnr Dnr 2/9 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Vad gäller för gatan där blomlådan ska placeras?... 3 3 Placering av blomlådor... 3 4 Det här

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet!

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet! ! 2010-04-21 Sida 2(5) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler som gäller kan du läsa mer om här. En grundförutsättning

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Stöd till skolans arbete med trafik. Gemensamt underlag och några exempel

Stöd till skolans arbete med trafik. Gemensamt underlag och några exempel Stöd till skolans arbete med trafik Gemensamt underlag och några exempel Ett gemensamt stöd till skolans arbete med trafik Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting har bildat en samarbetsgrupp

Läs mer

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm Förslag från trafiknämnden

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm Förslag från trafiknämnden Utlåtande 2016:126 RVII+RIV (Dnr 123-788/2016) Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm Förslag från trafiknämnden Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Plan för säkra

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare...

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare... Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare......för fotgängare, cyklister och bilister. Hornsgatan är ett av Stockholms viktigaste trafikstråk. Den är också en livlig stadsgata med många butiker,

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Laxå Kommun

Skolskjutsreglemente för Laxå Kommun Skolskjutsreglemente för Laxå Kommun 170201 1 Skolskjutsreglemente Laxå kommun Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET samt riktlinjer för att säkra miljövänliga transporter i samband med träning, tävling och läger (Reviderad 2012-11-14) 1 Denna trafiksäkerhetspolicy

Läs mer

Skolskjutsreglemente Laxå kommun

Skolskjutsreglemente Laxå kommun Skolskjutsreglemente Laxå kommun Ur Skollagen 4 kap 7 Hemkommunen är skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden,

Läs mer

NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000

NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000 NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000 Cecilia Mallard Augusti 2000 1. BAKGRUND Hösten 1999 genomförde NTF Skåne en undersökning i tio kommuner vad gäller säkerheten i samband med skolskjutsar.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Utbildningsnämndens arbetsutskott Utbildningsnämnden godkänner förslaget till IT-plan för Vallentuna gymnasium

Utbildningsnämndens arbetsutskott Utbildningsnämnden godkänner förslaget till IT-plan för Vallentuna gymnasium VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-12-01 80 IT-plan Vallentuna gymnasium 2017-2020 (UN 2016.040) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Utbildningsnämnden

Läs mer

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden DIARIENUMMER UN 2016.040 VALLENTUNA GYMNASIUM IT-plan 2017-2020 Antagen av utbildningsnämnden 2016-12-08 87 IT-plan 2017-2020 Innehåll IT-plan Vallentuna gymnasium 2017-2020... 1 1 Inledande ord... 1 2

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende 1(6) Service- och teknikförvaltningen Datum 1998-03-06 Handläggare Mats Rydell Tel. 0142-851 76 mats.rydell@mjolby.se Reviderad 2003-08-18, 2009-07-21, 2015-04-22 Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet

Läs mer

BILFRITT. because they re worth it

BILFRITT. because they re worth it BILFRITT because they re worth it BILFRI MÅNAD SÄKER SKOLVÄG Trafiksituationen är farlig för våra barn och det är främst vi föräldrar som är orsaken till detta när vi skjutsar barnen till och från skolan.

Läs mer

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information till dig som vill ställa ut blomlådor 2012-02-23 Sida 2(11) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman 2015-05-19 2015-2085 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 för ett trafiksäkert beteende

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. 611 39 NYKÖPING Fax: 0155-29 02 28 Hemsida: www.n.se/sormland

VERKSAMHETSPLAN. 611 39 NYKÖPING Fax: 0155-29 02 28 Hemsida: www.n.se/sormland VERKSAMHETSPLAN 2011 NTF Sörmland Blommenhovsvägen 26 Tel: 0155-29 02 29 E-postadress: sormland@n.se 611 39 NYKÖPING Fax: 0155-29 02 28 Hemsida: www.n.se/sormland Verksamhetsplan för år 2011 sida sida

Läs mer

Bilisters beteende vid övergångsställe

Bilisters beteende vid övergångsställe Bilisters beteende vid övergångsställe Observationer av bilisters benägenhet att lämna gående företräde vid fem obevakade övergångsställen i Stockholm stad. Linda Hallenberg RAP. 1 mars 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma

Läs mer

Strategi för mer cykling

Strategi för mer cykling Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1318 av Stina Bergström m.fl. (MP) Strategi för mer cykling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av

Läs mer

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2013-12-16 TN-295/2012 623 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2012 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Samsas i trafiken. Malmö stad, Gatukontoret

Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Samsas i trafiken. Malmö stad, Gatukontoret Trafiksäkra skolan Lärarhandledning Tema Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret Samsas i trafiken Lärarhandledning Trafiksäkra Skolan ska ses som både en uppmaning och ett påstående. Övergripande mål

Läs mer

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information till dig som vill ställa ut blomlådor 2015-02-10 Sida 2(11) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Utbildnings- och kulturkontoret Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Bakgrund och styrdokument Sverige ratificerade konventionen om barns rättigheter 1989 utan

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer