Säkrare, billigare och miljömässigt bättre resor inom Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Säkrare, billigare och miljömässigt bättre resor inom Västra Götalandsregionen 2006 Projektledare: Sara Eriksson Miljöhandläggare Enhet: Miljösekretariatet Borås

2 Projektgrupp Projektgruppen har bestått av en arbetsgrupp och en styrgrupp. Medlemmar i styrgruppen: Bodil Warolin, regionkansliet; Peter Holmberg, miljösekretariatet; Bengt Brunius, regionkansliet, personalstrategiska avdelningen; Claes Olsson, SU; Kerstin Engström, NU-sjukvården, Margaretha Jönsson, Primär- och tandvårdsförvaltningen, Sandra Hedström, SÄS samt Jonas Lundqvist, SkaS. Medlemmar i arbetsgruppen: Lisbeth Stevik, SÄS; Lennart Blank, Westma; Sven Engdahl, SU; Ingemar Bellung, SkaS samt Sara Eriksson, miljösekretariatet (projektledare) 2

3 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND - TRENDER OCH UTMANINGAR FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 4 PROJEKTMÅL - ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR SÄKRARE, BILLIGARE OCH MILJÖMÄSSIGT BÄTTRE RESOR 4 LÅNGSIKTIGT MÅL - MINSKADE UTSLÄPP I VÄSTRA GÖTALAND, SÄKRARE OCH BILLIGARE RESOR 4 METOD 4 RESULTAT OCH DISKUSSION 5 RESOR TILL OCH FRÅN ARBETET -NULÄGE 5 RESOR TILL OCH FRÅN ARBETET ANALYS OCH DISKUSSION 6 RESOR I TJÄNSTEN - NULÄGE 10 RESOR I TJÄNSTEN ANALYS OCH DISKUSSION 13 SAMMANFATTNING AV FÖRSLAG 19 LÅNGSIKTIGT MÅL 19 FRAMGÅNGSFAKTORER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG 19 REFERENSER 22 BILAGOR BILAGA 1 - FÖRSLAG TILL RESEPOLICY FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN BILAGA 2 - TRAFIKKONTORET GÖTEBORGS RESEPOLICY BILAGA 3 - VÄGVERKETS RESEPOLICY MED TILLHÖRANDE RIKTLINJER BILAGA 4 - JÄMFÖRELSE PRIS OCH TID MELLAN OLIKA ORTER I VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 5 - JÄMFÖRELSE MELLAN PARKERINGSAVGIFTER MELLAN SJUKHUSEN I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 3

4 Inledning/Bakgrund Transporter ger upphov till utsläpp av en mängd miljöstörande ämnen och ett av dessa är växthusgasen koldioxid. Ungefär en tredjedel av Sveriges bidrag av växthusgaser kommer från transportsektorn, där vägtrafiken är den dominerande utsläpparen. Resor i tjänsten men framför allt resor till och från arbetet står för en stor del av Västra Götalandsregionens bidrag till de globala klimatförändringarna. Detta redovisas i Västra Götalandsregionens årliga miljöredovisning och att minska miljöpåverkan från transporter och resor är ett mål i den interna miljöpolicyn. Vi står inför en stor utmaning att ställa om till ett samhälle mindre beroende av fossila bränslen. Västra Götalandsregionen har en viktig roll i detta arbete. Hållbar utveckling är ramen för utvecklingsarbetet i länet enligt Vision Västra Götaland. Det innebär bland annat att transportsystemet ska vara hållbart, vilket bl.a. betyder att oljeberoendet minskar. Vårt resande genererar inte bara utsläpp, utan kostar även pengar och utgör förstås en olycksrisk. Västra Götalandsregionen har en viktig uppgift att föregå med gott exempel. I regionfullmäktiges budget för 2006 har miljönämnden fått i uppdrag att i samverkan med övriga förvaltningar ta fram åtgärder för att minska miljöpåverkan, öka säkerheten samt minska kostnaderna för resor i tjänsten samt se över möjligheterna att minska utsläppen från resor till, från och i arbetet. Projektmål Målet med detta uppdrag är dels att föreslå åtgärder för att minska utsläppen, öka säkerheten och minska kostnaderna för personalens resor i tjänsten, dels att presentera alternativ till andra resvanor än ensamåkande i bil till och från arbetet för de anställda inom Västra Götalandsregionen. Långsiktigt mål Projektet syftar på längre sikt till att minska Västra Götalandsregionens bidrag till växthuseffekten samt att göra personalens resor i tjänsten säkrare och billigare. Metod Projektet har omfattat en kartläggning av arbets- och tjänsteresorna, en analys av hinder och möjligheter samt en prioritering av åtgärdsförslag. Kartläggningen av arbetsresorna bygger framför allt på resvaneundersökningar som har gjorts vid Västra Götalandsregionens förvaltningar samt från en del andra organisationer. Detta beskrivs närmare under avsnittet om arbetsresor. Uppgifter till kartläggningen av tjänsteresorna har fåtts via statistik ur koncernmiljöredovisningen, intervjuer samt inläsning av rapporter. Detta beskrivs närmare i avsnittet om tjänsteresor. Utgångspunkten har varit att dra generella slutsatser från kartläggningarna och föreslå åtgärder utifrån dessa. Diskussion och analys har gjorts i dialog med arbets- och styrgrupp samt med visst stöd från Vägverket, Trafikkontoret Göteborgs stad samt konsultinsatser. I källförteckningen redovisas de personer som har intervjuats. Med intervju menas även samtal under mindre formella former. 4

5 Resultat och diskussion En av förutsättningarna för att om några år veta om Västra Götalandsregionens resor har blivit säkrare, billigare och miljömässigt bättre är att ta reda på hur resandet går till och administreras idag. Därför har en inledande kartläggning gjorts, där kvantitativa data från 2005 har samlats in tillsammans med mer kvalitativa uppgifter. I rapporten kommer även de faktorer, som styr vårt resande samt vad Västra Götalandsregionen som arbetsgivare råder över, belysas. Kartläggningen har även omfattat en genomgång av lagar och regler samt andra verksamheters erfarenheter och arbete. Resor till och från arbetet -nuläge Hur vi väljer att ta oss till och från arbetet styrs av en rad omständigheter, som t.ex. var vi bor, var vi arbetar, vår ekonomiska situation, väder, tillgången på kollektivtrafik, vår hälsa, om vi har barn som måste skjutsas till dagis eller skola m.m. Våra värderingar har naturligtvis också en viktig roll för våra val. Flertalet studier 1 visar att vi väljer boende i första hand, d.v.s. att vi väljer var vi vill bo före närhet till arbetet. Som arbetsgivare har Västra Götalandsregionen ett ansvar för arbetsresorna, bl. a genom att anställda omfattas av regionens försäkring (arbetsskadeförsäkring för personskador) under resan till och från arbetet. Arbetsgivare har inte rätt att ställa krav på hur de anställda reser till och från arbetet, däremot finns det goda möjligheter att underlätta för den anställde att resa på ett annat sätt än ensam i bil. Detta har varit utgångspunkten i arbetet med att kartlägga och ta fram åtgärdsförslag för arbetsresorna bland regionens anställda. Insamling av data Under de senaste tre åren har resvaneundersökningar genomförts vid fyra av Västra Götalandsregionens förvaltningar. Enkäterna är representativa för sina verksamheter men ger dock ingen komplett bild av resmönstren bland alla Västra Götalandsregionens anställda. Framför allt är Göteborg, där mer än en tredjedel av de anställda arbetar, dåligt representerade i undersökningarna. Göteborg har dessutom en trafiksituation som skiljer sig från övriga länets, både vad gäller tillgång till kollektivtrafik, trängselproblem, avgaser mm. Data från en enkät 2 bland arbetsplatser i kommunen kommer därför att användas som referensmaterial. Även erfarenheter av liknande kartläggningar inom andra organisationer 3 kommer att användas för tolkningar. SU kommer att genomföra en resvaneundersökning under hösten liksom Westma och Hjälpmedelsförvaltningen. Resultatet från dessa kommer senare att komplettera bilden av Västra Götalandsregionens resmönster. De verksamheter i Västra Götalandsregionen som har genomfört resvaneundersökningar som kan anses representativa för sina respektive verksamheter är primär- och tandvården Skaraborg, Kärnsjukhuset Skövde (KSS), NU-sjukvården samt Tillväxt och utveckling. Kartläggningarna skiljer sig en del i utförande och i vissa fall går det inte att jämföra resultaten med varandra. Exempelvis har kopplingen mellan sträcka till arbetet och val av färdmedel enbart gjorts i Tillväxt och utvecklings enkät. Slutsatserna som presenteras i avsnitten som följer bygger därför på en blandning av Västra Götalandsregionens och andra organisationers kartläggningar. 1 Exempelvis Resvanor till och från arbetsplatser i Mölndal (det s.k. RAM-projektet). 2 Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg (Linfab/Trafikkontoret Göteborgs stad) 3 RAM-projektet (Bikupan/Mölndals stad) samt Underlag till mobilitetsplan för Vägverket Borlänge (Envia) 5

6 Resmönster/val av färdmedel De kartläggningar som är gjorda visar att det vanligaste sättet att ta sig till arbetet är ensam med bil, se tabell 1. Bil ensam Samåkning Kollektivt Gång/cykel Annat Antal svar (%) (%) (%) (%) (%) KSS 159 (6%) Skaraborgs primär- och tandvård ca 1000 (80%) NU-sjukvården 691 (ca 15%) 47/49 8/9 13/20 21/32 0,3/0,7 Tillväxt och utveckling 65 (86%) ,1 Tabell 1. Val av färdmedel under resan till och från arbetsplatsen enligt Västra Götalandsregionens resvaneundersökningar. NU-sjukvårdens siffror avser sommar respektive vinter. I Trafikkontoret Göteborgs undersökning går att utläsa att för de företag som är belägna i Göteborgs city, är det vanligast att åka kollektivt. I centrum finns både god tillgång på kollektivtrafik och liten tillgång på parkeringsplatser. Flertalet av Västra Götalandsregionens förvaltningar har en relativt hög andel som cyklar eller går till jobbet, framförallt inom Skaraborgs primär- och tandvård. Primär- och tandvården finns spridd över alla länets 49 kommuner och möjligheterna att få arbete nära bostaden är därmed större. Benägenheten att använda bil ökar med avståndet till arbetsplatsen. Detta gäller upp till ca 50 km enkel väg, därefter verkar andelen som åker kollektivt öka på bekostnad av ensambilisterna. Andelen som cyklar eller går ökar med minskat antal km till arbetet. Det finns även ett samband mellan mängden tjänsteresor och färdsättet. Ju fler kortare tjänsteresor (under 10 mil), desto oftare åker man bil till arbetet. De flesta anger dock att det inte är orsaken till att man tar bilen till arbetet. Av kartläggningarna vid Västra Götalandsregionens förvaltningar framgår att vid sjukhusen har ca en tredjedel av de anställda mer än 20 km enkel väg till arbetet. En tredjedel av sjukhusens anställda har mindre än fem km, vilket av Vägverket anses vara ett rimligt cykelavstånd. Inom primärvården har nära hälften av de anställda mindre än fem km. De som har svarat på Trafikkontoret Göteborgs enkät (gäller även Tillväxt och utveckling) har fått ange vilka skäl de har för att resa som de gör. Det skäl som, oavsett färdsätt, anses vara betydande är att det är bekvämt. Snabbhet anger alla utom de som åker kollektivt som en viktig anledning till sitt val av färdmedel. För cyklisterna är möjligheten till motion den främsta drivkraften och att det är billigt är också viktigt för dem som cyklar, går eller samåker. Mer objektiva skäl är att man måste hämta/lämna barn, att man inte har tillgång till bil eller att man inte har körkort. Resor till och från arbetet analys och diskussion Utifrån resvaneundersökningarna finns det möjligheter att dra ett antal generella slutsatser som kan ligga till grund för centrala åtgärder. En analys och diskussion kring dessa tillsammans med uppslag på tänkbara åtgärder presenteras nedan. De åtgärdsförslag som projektgruppen anser vara prioriterade för centrala beslut sammanfattas i slutet av rapporten. 6

7 Resvaneundersökningar som grund för lokala åtgärder En resvaneundersökning kan genomföras av flera skäl, t.ex. för att få en lägesbeskrivning/referens för att kunna mäta effekter eller som underlag för åtgärder och prioriteringar. Resvaneundersökningen är ett effektivt kommunikationsmedel 4 eftersom den startar tankar och diskussion samt medger dialog. Den är således viktig i förankringsprocessen för de åtgärder som ska genomföras. I de flesta av de enkäter som denna studie bygger på har de svarande fått ge förslag på åtgärder som skulle kunna förbättra resan alternativt få dem att ändra ressätt. Exempelvis NU-sjukvårdens resvaneundersökning resulterade i ett stort antal förslag till åtgärder. Dessa har bearbetats och kommer att fungera som underlag för NU-sjukvårdens fortsatta arbete med personalens resvanor. Förslag kring förbättring av vissa kollektivtrafikförbindelser har lämnats till Västtrafik och förslag om belysning på cykelvägar har lämnats till berörd kommun. Likaså har SkaS och primär- och tandvårdens resvaneundersökningar legat till grund för åtgärder inom deras respektive förvaltningar. Tillväxt och utvecklings enkät kommer att ligga till grund för de miljömål som tas fram inom ramen för verksamhetens miljöledningssystem. På grund av de olika lokala förutsättningarna är det nödvändigt att många av åtgärderna beslutas lokalt inom respektive förvaltning. Tänkbara åtgärder: 1. Att de verksamheter som inte har genomfört en resvaneundersökning gör det, antingen själva eller i samverkan med övriga inom samma geografiska område. 2. Att Westma uppdras att upphandla en regiongemensam enkät. Bättre kollektiva resor När det gäller kollektivtrafiken är tätare turer det som de flesta önskar, liksom bättre punktlighet. Detta gäller förstås befolkningen i stort och Västtrafik har mångas önskemål att ta hänsyn till. Möjligheterna att påverka Västtrafiks ruttplanering beror därför på verksamhetens storlek, geografisk placering samt på hur övriga medborgares behov ser ut 5. Västtrafik har en organisation för stöd till företag och organisationer när det gäller marknadsaktiviteter som exempelvis informationsinsatser. För Västra Götalandsregionen skulle det kunna innebära att personal från Västtrafik kommer och informerar om kollektivförbindelserna, kort och tariffer för patienter och anställda vid de större arbetsplatserna i samband med temadagar eller liknande. Förutom tätare turer och bättre punktlighet är billigare kollektivtrafik ett vanligt önskemål. Idag är kollektivtrafikkort som en del av lönen belagt med förmånsskatt samt sociala avgifter och därför inte särskilt ekonomiskt gynnsamt för vare sig arbetsgivare eller arbetstagare. I Miljövårdsberedningens betänkande 6 rekommenderas regeringen att göra cykel- och kollektivtrafikförmåner skattefria. Tänkbar åtgärd: Att genomföra en kampanjdag vid de större arbetsplatserna och då bjuda in Västtrafik att informera om sitt utbud. 4 Hans Arby, Trafikkontoret Göteborgs stad 5 Karolin Almgren, Västtrafik 6 Strategi för minskat transportberoende (Miljövårdsberedningen) 7

8 Hälsofrämjande cykelturer Bland cyklisterna anger majoriteten att bättre cykelvägar, främst separata cykelvägar, skulle göra cykelturen bättre. Likaså är bättre cykelparkering på arbetsplatsen samt möjligheter att duscha vanliga önskemål. För att få till förbättrade cykelvägar är det nödvändigt att Västra Götalandsregionen för en dialog med berörda kommuner. Västra Götalandsregionens anställdas behov ska dock sättas i relation till övriga medborgares behov och liksom för kollektivtrafiken är det viktigt att ha realistiska förväntningar på att få önskemålen tillgodosedda. Cykelparkeringar och utrymme för ombyte är åtgärder som löses bäst vid respektive förvaltning/arbetsplats. I likhet med skattereglerna för kollektivtrafiken är bidrag till cyklar, cykelleasing mm belagt med sociala avgifter och förmånsskatt. Det skulle dock kunna vara ett effektivt instrument för att uppmuntra fler till att cykla till och från arbetet. I Västra Götalandsregionens stora livsstilsprojekt tillsammans med Volvo, Livsstil i Väst, har det bland annat satsats på cykelfrämjande åtgärder som Cykelutmaningen. I Uppsala län har man genomfört en cykelkampanj som syftar till att få vanebilister med cykelavstånd till jobbet att ställa bilen och istället börja cykla. Under projektet har man mätt hur testpersonernas hälsa har förbättrats och resultaten har varit mycket goda. I takt med att koldioxidutsläppen har minskat har allmänkonditionen förbättrats och sjukfrånvaron minskat. Tänkbara åtgärder: Att varje förvaltning ser över och underlättar för de anställda att cykla till och från arbetet, både genom att ta bort hinder och att verka för cykling genom kampanjer och liknande. Arbete på distans Faktorer som skulle få dem som kör bil att inte ta bilen så ofta anges vara bättre kollektivtrafik samt större möjligheter att arbeta hemma 7. Den stora majoriteten av Västra Götalandsregionens anställda har sådana arbetsuppgifter att arbete hemifrån inte är möjligt annat än i en väldigt liten utsträckning. För de med administrativa uppgifter som inte är beroende av var arbetet uträttas finns bestämmelser 8 för distansarbete. Med distansarbete avses i bestämmelserna regelmässigt arbete såväl i hemmet som på en arbetsplats nära hemmet som Västra Götalandsregionen tillhandahåller. Regelmässigt distansarbete tillåts dock enbart i undantagsfall. Det skulle medföra alltför stora kostnader 9 att låta alla anställda som kan och vill arbeta regelbundet hemma att göra det. Det är därför inget realistiskt alternativ, även om det skulle innebära minskat resande. Ett alternativ skulle kunna vara att skapa fler arbetsplatser som kan nyttjas av flera personer för tillfälligt distansarbete i en av Västra Götalandsregionens lokaler. Detta är aktuellt främst i centrala Göteborg, där trycket på tillfälliga arbetsplatser är stort. Det är dock troligt att kostnaderna för detta skulle bli 7 Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg (Linfab/Trafikkontoret Göteborgs stad) 8 PM angående distansarbete 9 Kostnaderna består bl. a. i att arbetsgivaren har ansvar för att arbetsplatsen är ergonomiskt riktigt utformad. 8

9 väsentliga. Ytterligare ett alternativ är att på sikt göra kontoren mindre personliga och öppna upp för att fler kan nyttja samma kontor. Tänkbar åtgärd: Att utreda möjligheterna för fler att nyttja arbetsplatser i centrala Göteborg. Samåkning Att samåka är något som i teorin kan ge stora effekter eftersom både kostnader och utsläpp minst halveras (beroende på hur många man är) för varje gång man samåker. Flera försök med samåkning 10 visar dock att det är svårt för arbetsgivare att få igång samåkning bland de anställda i någon större skala. Det kan dock vara viktigt som ett komplement till andra åtgärder. Vägverket tipsar om ett antal framgångsfaktorer 11 som flera studier i Sverige och utomlands visar gynnar samåkning. Exempelvis är lång färdväg, minst 20 km enkel väg en viktig faktor. Andra centrala faktorer för lyckad samåkning är att man har samma och regelbundna tider, att man upplever en liten tidsförlust jämfört med att köra själv, att det finns dåligt och/eller är dyrt med parkeringsplatser vid arbetsplatsen. Tänkbara åtgärder: Att Personaltorget på Västra Götalandsregionens interna webbplats får en rubrik med samåkning önskas i kombination med att genomföra informationskampanjer riktade till de anställda. Parkeringsplatser Tillgången på parkeringsplatser är en faktor som påverkar valet av färdsätt och det finns exempel på företag 12 som har tagit bort eller kraftigt reducerat tillgången på parkeringsplatser som arbetsgivaren tillhandahåller och därmed fått till förändrade resvanor bland de anställda. Vid flera sjukhus är tillgången på parkeringsplatser mindre än efterfrågan. Ett sätt att hantera detta är att öka tillgången på parkeringsplatser genom att bygga fler. Ett annat, mer ekonomiskt fördelaktigt alternativ, är att istället minska efterfrågan på parkeringsplatser genom att styra över färdmedelsvalet från bil till något annat val av färdmedel. Centralsjukhuset i Karlstad är ett exempel på organisation som framgångsrikt har arbetat med att minska efterfrågan på parkeringsplatser 13. Tillgången på och kostnaderna för parkeringsplatser för de anställda inom Västra Götalandsregionen varierar stort mellan olika arbetsplatser. Vid de flesta av Västra Götalandsregionens verksamheter finns parkeringsplatser som arbetsgivaren tillhandahåller för de anställda. SU, Uddevalla sjukhus, Kungälvs sjukhus och SÄS/Borås tar ut en avgift för parkeringen (se tabell för sjukhusen i bilaga 6). Inom primär- och tandvården varierar parkeringsavgifterna mellan olika enheter. Parkeringsplatserna kan även användas för att styra de anställda mot att samåka. Detta görs exempelvis genom att upplåta de mest attraktiva personalparkeringsplatserna till dem som samåker. 10 Koucky&partners 11 Hållbara råd för samåkning, Vägverket 12 Ett exempel är Telia, som vid flytten till Gårda i Göteborg tog bort tillgången på fri parkering för de anställda. Referat från Trafikdag Västra Götaland Transporter ett nödvändigt ont? Landstinget i Värmland 9

10 Att låta de anställda ha tillgång till fri eller subventionerad parkering är en förmån 14, som ska beskattas. Arbetsgivaren måste varje månad göra skatteavdrag 15 på parkeringsförmånen om den är skattepliktig. Ett alternativ för att undvika detta är att arbetsgivaren tar ut en avgift, som står i proportion till det marknadsmässiga värdet av parkeringen. Parkeringen blir då inte längre en förmån. Tänkbara åtgärder: 1. Att se över möjligheterna att minska efterfrågan på nya parkeringsplatser. 2. Att se över parkeringsavgifterna och anpassa dem till marknadsvärdet på parkeringen. 3. Att avsätta de mest attraktiva personalparkeringsplatserna till dem som samåker. Bilpooler Vissa förvaltningar har organiserat sina tjänstebilar i en pool. För att få bättre ekonomi i bilpoolen och samtidigt underlätta för de anställda att avvara egen bil eller andrabil kan det vara lämpligt att låta de anställda använda bilarna på kväller och helger. För att inte de anställda ska förmånsbeskattas för bilförmån måste bilpoolen även öppnas upp för allmänheten och skötas av en kommersiell aktör. Det privata användandet faktureras separat till den anställde, och är kommersiellt prissatt. Ett exempel på detta är Trafikkontoret Göteborgs stad, som har upphandlat en kommersiell bilpool som de anställda och allmänheten kan nyttja. Tänkbar åtgärd: Att vid någon av Västra Götalandsregionens arbetsplatser testa och utvärdera möjligheterna till en öppen bilpool. Resor i tjänsten - nuläge För resor i tjänsten finns i dag många alternativa färdmedel: buss, flyg, tåg, privat bil, tjänstebil 16, hyrbil, förmånsbil, båt, taxi, cykel eller att helt enkelt promenera. Olika resor kräver olika färdmedel och behoven skiljer sig också stort mellan olika förvaltningar och olika yrkeskategorier. I detta projekt har stor vikt lagts dels vid att identifiera vilka strukturella hinder som behöver överbryggas för att få säkrare, billigare och miljömässigt bättre tjänsteresor, dels vid att se över behoven av optimeringar i de befintliga systemen. Insamling av data Volymen tjänsteresor samt vilka kostnader och utsläpp dessa leder till har kartlagts för resor i tjänsten, se tabell 2. Uppgifterna om hyrbilar och taxi är otillförlitliga och har därför inte redovisats här. Via reseräkningar skulle det gå att få reda på utlägg som anställda har gjort vid resor med kollektivtrafiken. Eftersom detta är ett mycket tidskrävande arbete som inte heller ger en heltäckande bild med tanke på Regionen Runtkort 17 och liknande, kommer detta inte redovisas inom ramen för projektet. Cykelresor och promenader registreras inte och det har inte gjorts något försök till att uppskatta volymen av dessa kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) 15 8 kap. 14 skattebetalningslagen (1997:483) 16 Med tjänstebil avses de fordon som Västra Götalandsregionen äger eller leasar och som används för resor i tjänsten. 17 Regionen Runtkort finns för ett dygn respektive en månad och tillåter fritt resande inom länet på samtliga trafikslag utom X2000 för den avsedda tidsperioden. 10

11 Statistik för tåg och flyg har inhämtats via Lingmerths, Västra Götalandsregionens upphandlade resebolag. Uppgifterna om antal mil i bil är tagna från miljöredovisningen för 2005 och är relativt säkra 18. Viss osäkerhet föreligger dock, främst när det gäller tjänstebilarna. Möten genererar resor I Västra Götalandsregionens personalvision 19 står det att det ska finnas mötesplatser där erfarenheter delas, ny kunskap inhämtas och där samverkan med andra etableras. Uppföljningen 20 av visionen från 2003 visar att det i hela organisationen ägnas mycket tid åt sammanträden. Många sjukhusgrupper (SU, NU-sjukvården, SÄS, SkaS) är organiserade i kliniker eller motsvarande som finns fördelade över flera sjukhus. Detta innebär att flera av de anställda har sin tjänstgöring vid flera sjukhus och därför regelbundet reser mellan sjukhusen. Läkare och i viss mån sjuksköterskor reser också en del till konferenser och utbildningar samt vid sjukhusen sker en del professionellt utbyte med andra sjukhus, både inom och utanför Västra Götaland. Distriktssköterskor, distriktssjukgymnastik och arbetsterapi, vissa psykiatriska team eller liknande samt har en del uppsökande vård i hemmen. Handikappförvaltningens konsulenter med flera har också en hel del uppsökande verksamhet. Vid varje sjukhus, vid skolorna och kulturinstitutionerna finns administrativ personal. En rad förvaltningar med administrativa uppgifter, administrationen för Västfastigheter och Westma samt de politiska kanslierna är placerade vid tretton olika regionens hus fördelade på sex orter. Flertalet av förvaltningarna som ryms inom regionens hus är fördelade mellan olika orter. Att Västra Götalandsregionens verksamheter är utspridda på ett stort antal orter i länet medför ett behov av att resa för att kunna träffas. Placering av möten Infrastrukturen i länet har Göteborg som nav. Det innebär bl. a. att möjligheterna att ta sig mellan centrala Göteborg och länets centralorter eller omvänt med kollektiva medel i de flesta fall är goda. En analys av skillnaderna i pris och tid mellan kollektivt och bil mellan de vanligaste orterna visar att det i samtliga fall är möjligt att ta sig till Göteborg med kollektivtrafiken, förutsatt att mötet förläggs centralt och tidigast kl Mellan övriga orter i länet är dock möjligheterna mer begränsade, se bilaga 4. För personalen inom SU driver SU en särskild busslinje som kör mellan Mölndal, Östra och Sahlgrenska 21. Det finns även planer på att förbättra spårvagnstrafiken mellan de tre sjukhusen 22. Att ta sig till Lillhagsparken med kollektivtrafiken ses av många 23 som ett 18 Leif Olofsson, Miljösekretariatet 19 Personalvision Personalvision 2010, Nulägesbilder Den s.k. SU-turen, som går en gång i timmen vardagar mellan kl Carin Johansson, utvecklingssekreterare SU/Östra 23 Enligt uppgift från Viola Johansson, receptionist på Regionens hus Lillhagsparken är det ca 100 personer som besöker Regionens hus dagligen (utöver de som arbetar där). Utöver Regionens hus finns även en del andra verksamheter belägna i Lillhagsparken, t.ex. Göteborgs primärvårdskansli. 11

12 stort hinder, eftersom turtätheten för lokalbussarna är låg och det anses ta lång tid (ca 20 min). Därför väljer många att åka bil, även om man åker från orter med i övrigt goda kollektivtrafikförbindelser med Göteborg. Ett sätt att minska mängden resor med bil är att förlägga möten till centrala Göteborg. Även Herrljunga är en centralort vad gäller tågförbindelser. Förläggs möten i Herrljunga måste dock samtliga resa, vilket kan tänkas minska den totala effektiviteten. Tänkbar åtgärd: Att möten förläggs dit resan kan ske på ett så smidigt och miljöanpassat sätt som möjligt, d v s att så få som möjligt behöver åka bil ensam. Fjärrkonferenser I vissa fall kan ett möte lika gärna ske per telefon- eller videokonferens. I regionen finns videokonferensutrustning installerad vid samtliga regionens hus samt vid ett flertal sjukhus. Telefonkonferens går enkelt att anordna, antingen genom beställning via Västra Götalandsregionens telefonväxel eller genom några knapptryckningar på telefonen. Av Tillväxt och utvecklings enkätsvar framgår att fler än hälften av dem som reser regelbundet i tjänsten skulle kunna byta ut mer än tio procent av sina kortare tjänsteresor (<10 mil) mot telefon- eller videokonferens. Genom att fjärrkonferera får vi möjlighet till fler möten, eftersom vi inte lägger tid på att resa. Tänkbar åtgärd: Jippodagar för att visa hur utrustningen fungerar samt för att påminna om möjligheterna till fjärrkonferens. Val av färdmedel De flesta av tjänsteresorna görs med bil och ca hälften av dessa sker med den anställdes egen bil, se tabell 2. För vissa befattningar finns ett behov av att resa till flera orter under samma dag och då är bilen i princip det enda alternativet. Utsläpp Utsläpp sträcka Sträcka Färdsätt (kg CO2) (% av total) (mil) (% av total) kostnad (kr) kostnad/mil tåg flyg tjänstebil privat bil förmånsbil totalt Tabell 2. Ekonomiska och miljömässiga aspekter kopplat till olika färdmedel Arbetsgivaren är skyldig att göra en bedömning av riskerna med resor i tjänsten samt att minimera dem. Det gäller oavsett om den anställde kör med företagets fordon, om tjänsteresorna sker med egen bil, tåg, buss eller om cykel används. För vissa sträckor 25 är tåg ett vanligt val. Vid utrikesresor är flyget det givna valet men ca 20 procent av antalet flygresor är mellan Göteborg och Stockholm. 24 Vissa källor, bland annat IPCC (FN:s klimatpanel), menar att halten CO 2 ska multipliceras med någonstans mellan 2 och 5 för att få den sammantagna växthuseffekten av flygplansutsläpp. I denna rapport fokuseras dock enbart på utsläpp av koldioxid. Penner, J E et al. 12

13 Resor i tjänsten analys och diskussion Tåg och buss Tåg är ett både billigt, säkert och miljöanpassat färdmedel och har en ytterligare fördel gentemot bilen i att det går att arbeta medan man förflyttar sig. Nackdelen är förstås att det inte är särskilt flexibelt jämfört med bil och att det för vissa sträckor gäller att vara ute i god tid för att få billiga biljetter (gäller främst för resor med X2000 till Stockholm). Tåg bokas via det upphandlade resebolaget och statistiken fås från SJ, där både utsläppsmängder och sträckor anges. För att undvika att bilen blir det slentrianmässiga valet är det viktigt att underlätta tillgången till de alternativa ressätten. Kunskap om kollektivtrafiken (tider och linjer) samt hur lätt det är att få tag i biljetter är viktigt för valet av färdsätt och något som Västra Götalandsregionen kan påverka. För resor inom Västra Götaland med buss och tåg använder sig t.ex. Hjälpmedelsförvaltningen av Regionen Runtkort. Likaså köper SÄS in ett antal Regionen Runtkort som kan bokas via den centrala bokningen på sjukhuset. Flertalet förvaltningar har också biljetter för frekventa sträckor på lager. Detta sker för att underlätta administrationen och för att få lägre kostnader för biljetterna. Tänkbar åtgärd: Att respektive arbetsplats tillhandahåller lättillgänglig information om kollektivtrafiken, kollektivtrafikbiljetter för frekventa resmål inom länet samt Regionen Runtkort. Cykel, gång Att cykla eller gå är, förutom att vara ett billigt och flexibelt sätt att ta sig fram, även hälsofrämjande. En förutsättning är att man använder hjälm när man cyklar. Cykel eller gång bör rimligtvis vara förstahandsvalet för tjänsteresor under 2 km. En del förvaltningar har skaffat tjänstecyklar och hjälm. Det förs dock inte någon statistik på användningen av dessa. Tänkbar åtgärd: Att varje arbetsplats förses med åtminstone en tjänstecykel med tillhörande hjälm. Miljöbilar och alkolås Regionfullmäktiges beslut om att enbart äga eller leasa miljöbilar är ett första stort steg i styrningen mot billigare, säkrare och mer miljöanpassade tjänsteresor. Vid årsskiftet 2005/2006 var ungefär en femtedel av bilflottan miljöbilar och beräknas vara 80% vid utgången av I samband med beslutet om miljöbilar skedde en ny upphandling av fordon, där Westma förutom att ställa miljökrav även skrev ett avtal som bl. a. innebär att Västra 25 Enligt statistik från SJ är resor på sträckorna Göteborg-Stockholm, Skövde-Göteborg, Skövde-Stockholm samt Borås-Skövde vanligaste tågresorna. Jörgen Hassling, SJ. 26 Utbytestakten beror på att de gamla avtalen löper över tre år och ca en tredjedel av flottan byts ut årligen. Vissa fordon kommer dock inte att kunna bytas ut beroende på att det saknas miljöbilar för vissa typer av fordon. Uppgifterna från Leif Olofsson, Miljösekretariatet 13

14 Götalandsregionen gick över från att leasa till att äga bilarna 27. I och med det nya avtalet fick man ner kostnaderna för tjänstebilarna betydligt. Det finns dock fortfarande en del att göra när det gäller att effektivisera användningen av bilarna, se avsnittet om administration. Förutom beslutet om miljöbilar har regionstyrelsen beslutat 28 att alkolås ska införas i samtliga av regionens fordon. För att beslutet ska ge den avsedda effekten, d v s minskade bidrag till växthuseffekten samt ökad säkerhet, är det viktigt att fler av tjänsteresorna med privatbilar styrs över till tjänstebilarna samt att tjänstebilarna i högre grad körs på det alternativa bränsle de är tänkta att drivas med. För att styra över från resor i egen bil till tjänstebil är det nödvändigt att se över hur väl bilarna nyttjas idag, var det finns behov av fler respektive färre bilar samt vilka alternativa lösningar som finns att komplettera den egna bilflottan med. En extern bilpool skulle kunna vara ett sådant alternativ, se avsnittet om bilpool under arbetsresekapitlet. Tänkbar åtgärd: Att styra från användning av egen bil i tjänsten till att använda tjänstebil. Fordonsekonomi Westma sköter idag den centrala administrationen av tjänstebilarna och Västra Götalandsregionens förvaltningar internleasar dem av Westma. Det är sen upp till respektive förvaltning att sköta och administrera bilarna efter förvaltningens behov. Hanteringen skiljer sig åt mellan olika förvaltningar, både när det gäller bokning av bilar, krav på körjournal, rutiner för uppföljning mm. Nyttjandegraden för de tjänstebilar som används inom primär- och tandvården är låg i förhållande till det avtalade milantalet, som oftast är mil per år. I vissa fall blir milkostnaden så hög som 60 kr. Arbetsgivaren är skyldig att göra en bedömning av riskerna förknippade med resor i tjänsten och exempelvis ställa säkerhetskrav på de bilar som används, vilket inte görs för de privata bilarna idag. Vilka krav som ska gälla är det upp till arbetsgivaren att bedöma. Ett exempel på hur en arbetsgivare kan styra mot säkrare privata bilar i tjänsten är Vägverket som har tagit fram minimikrav 29 för de bilar som används i tjänsten. Dessa regler gäller t.o.m. 30 juni 2007, därefter ställs betydligt tuffare krav på bilarna. Vissa förvaltningar, exempelvis NU-sjukvården och SkaS, har centrala bilpooler som syftar till att optimera tjänstebilsanvändningen. SÄS har också samlat sina bilar i en central pool och har ett avtal med näraliggande biluthyrningsföretag som ska täcka behovet vid toppar. Det finns idag få möjligheter att använda tjänstebilarna över förvaltningsgränserna och det finns inget centralt bokningssystem. Om man t ex bor i Falköping men arbetar i Mariestad 27 Sune Persson, inköpare fordon, Westma 28 Införande av alkolås i regionens fordon I minimikraven ställs krav på att de privata bilar som de anställda använder planmässigt i tjänsten ska ha krockkudde på förarplatsen, ska ha en tjänstevikt över 1000 kg, ha trepunktsbälte på de platser som används samt uppfylla 1993 års EU-krav avseende avgaser. Minimikrav på bilar som används i tjänsten. Vägverket

15 finns det inte någon möjlighet att använda sig av tjänstebilarna på Falköpings lasarett om man ska på en tjänsteresa närmare Falköping än Mariestad och där bil är nödvändig. Tänkbar åtgärd: Att pröva vilka möjligheter det finns att nyttja på tjänstebilarna på ett optimalt sätt Administration Bokningssystemen skiljer sig också åt mellan förvaltningarna. Vissa har manuell bokning och andra har datorbaserade bokningsprogram. Exempelvis är de flesta regionens hus anslutna till det webbaserade bokningssystemet SAMBO. I SAMBO kan de som arbetar inom regionens hus boka bl. a bilar. I och med att det är datorbaserat underlättas administration och uppföljningen, som görs årligen. Det saknas dock möjligheter till att enkelt se vilka man kan samåka med. Som administrationen är uppbyggd idag krävs passerkort för hämtning och lämning av bilar/nycklar utanför kontorstid. Landstinget Gävleborg har gjort en kartläggning 30 av olika bilbokningssystem som finns på marknaden och listat fördelar respektive nackdelar med de olika alternativen. I samtliga alternativ kan användarna nå bilbokningssystemet via internet. I det mest avancerade systemet kan man boka bilar, få en överblick över vilka bilar som finns och vilka som är bokade, vem som bokat, vilken destination, syfte med resan och hur länge bilen är bokad. Det finns en bildator installerad i bilarna som ger en rad möjligheter: Användarna behöver inte själva fylla i hur långt de rest utan bildatorn skickar den informationen till en dataserver. Användarna kan öppna bilarna med antingen ett kort eller ett mobilsamtal vilket innebär att användarna har tillgång till bilen dygnet runt och inte är beroende av att det ska finnas en reception där nycklarna behöver hämtas ut. Faktureringen och uppföljningen är automatiserad. Tänkbar åtgärd: Att införa ett centralt bokningssystem som kan nyttjas över förvaltningsgränserna Bränsle Andelen alternativt bränsle av den totala mängden bränsle var enligt 2005 års miljöredovisning 3,6 procent. Hittills har statistiken inte varit tillförlitlig (antingen för hög eller för låg förbrukning i förhållande till antalet mil). Det saknas idag ett vettigt system för att följa upp andelen miljöbränsle på ett lätt sätt. Det upplevs av många som besvärligt att tanka etanol och gas. En anledning är att tillgången på tankställen är liten och på vissa orter saknas möjligheterna helt. Ur ekonomisk synvinkel kan det vara klokt att skaffa en bil med alternativa bränslen enbart till de orter där alternativt bränsle finns inom ett rimligt avstånd. För övriga orter finns bensinoch dieselsnåla bilar upphandlade att välja bland. För att styra mot mer ändamålsenliga fordon kan det vara lämpligt att sätta upp ett mål för hur stor andelen alternativa bränslen ska vara 31 Förutom bränsletyp har bilens vikt betydelse för hur stora utsläppen blir. I den senaste upphandlingen ställdes kravet att bilarna ska ha minst fyra stjärnor i Euro N-CAP eller 30 Översyn bilbokningssystem, Mats-Ola Larsson, Trafikkontoret Göteborg 15

16 motsvarande. Dessa högt ställda säkerhetskrav betyder att även de mindre bilarna är säkra. Få av de bilar som köps in är dock små. Västra Götalandsregionens bilpark är tung, vilket för med sig att de drar mycket bränsle och att avsättningen av stora bilar på marknaden fortsätter. Tänkbara åtgärder: 1. Att se över möjligheterna till att följa upp exempelvis bränsleförbrukningen på ett bättre sätt. 2. Att sätta ett mål för hur stor andelen förnybara bränslen i tjänstebilarna ska vara. Hyrbilar Idag ställs inte några krav på att de hyrbilsleverantörer som Västra Götalandsregionen har avtal med levererar miljöbilar. Utvecklingen i hyrbilsbranschen gör att det bör kunna vara ett rimligt krav i framtida upphandlingar. Tänkbar åtgärd: Att avtalen med hyrbilsleverantörer styrs över till att Västra Götalandsregionen enbart hyr miljöbilar. Säkerhetsaspekter kring bilar och bilkörning Förarens beteende är centralt för hur säker bilkörningen blir. Att inte köra alkoholpåverkad samt att hålla hastigheten är av största vikt för att minska risken för olyckor. Senare studier visar också att användning av mobiltelefon påverkar körsäkerheten. Därför bör det undvikas i största möjliga mån. Bilbälte minskar riskerna att skadas vid en olycka avsevärt och är en förutsättning för att krockkuddar ska fungera ändamålsenligt. Andra typer av utrustning som påverkar säkerheten är anti-sladdsystem (ESP) som hindrar att bilen sladdar vid inbromsning, nackskydd samt hastighetspåminnare (ISA). Hastighetspåminnaren är kopplad till en GPS och ger ifrån sig ett ljud när föraren överstiger den tillåtna körhastigheten. Tänkbar åtgärd: Att resereglementen anpassas efter Vägverkets säkerhetsrekommendationer kring bilar och bilkörning. Flyg Flyg bokas via Lingmerths och statistiken fås via dem. Statistiken är dock bristfällig, eftersom de s.k. lågprisbolagen inte alltid anger distansen för resan. Med tanke på att koldioxidutsläppen från flyg är så oerhört mycket större än för tåg, bör flyg inte vara ett alternativ på resor kortare än 50 mil enkel resa. Ungefär 20% av flygresorna är till Stockholm. Det bidrar i stor utsträckning till växthuseffekten. För långa sträckor är dock flyg det bästa och ibland det enda alternativet. Tänkbar åtgärd: Rekommendation att resor till och från Stockholm i första hand ska ske med tåg. 16

17 Motorcykel och moped Det saknas statistik på hur vanligt det är att använda motorcykel eller moped i tjänsten. Olycksrisken är sjutton gånger högre 32 för resor med motorcykel och moped än för resor med bil och därför bör det inte användas i tjänsten. Tänkbar åtgärd: Att ingen ersättning ges för tjänsteresor med moped eller motorcykel. Styrning mot säkrare, billigare och miljömässigt bättre tjänsteresor Det finns idag inget centralt styrdokument som talar om hur de anställda ska resa i tjänsten, utan dessa regler är decentraliserade ut till förvaltnings- eller enhetsnivå. Däremot finns det centrala regler 33 och avtal för hur vi ska få betalt när vi väl reser och för vilka sträckor vi kan få betalt. För resor utöver ordinarie arbetstid tillämpas färdtidsersättning 34. Det finns också ett styrdokument 35 för förmånsbilar, som talar om vilka som har rätt till dessa samt vilken typ av bil det ska vara. Som ovan nämnts finns det också ett beslut 36 att samtliga bilar som regionen leasar eller äger ska vara miljöbilar och Västra Götalandsregionen har anslutit sig till den nationella definitionen av vad en miljöbil är. Reglerna för resor vid olika förvaltningar varierar Så gott som samtliga förvaltningar tillämpar principen om billigaste färdsätt, d v s den väg eller det färdsätt ska väljas som medför minsta totala kostnad. I styrdokument hos flera förvaltningar kan man läsa att tjänsteresor ska godkännas/beslutas av närmaste chef. På SkaS 37 innebär detta att det krävs en attesterad beställning för biljetter eller tjänstebil. I primär- och tandvården Skaraborgs rekommendationer för tjänsteresor anges att Det första grundläggande övervägandet är ett val om resan är nödvändig för att uppnå det resultat som eftersträvas. Inom flera primärvårdsområden anger man att som riktvärde kan gälla att tåg/buss bör väljas om mertid vid resan inte överstiger 35 %. Erfarenheter från andra verksamheter i regionen För att nå det långsiktiga målet om billigare, säkrare och miljömässigt bättre resor finns en mängd åtgärder att vidta samt en mängd olika arbetssätt. Flera aktörer i Västra Götaland har arbetat med frågan en längre tid. Trafikkontoret Göteborg och Vägverket är exempel på offentliga aktörer i regionen som har antagit policies och riktlinjer som styr mot samma långsiktiga mål som Västra Götalandsregionen. Deras policies redovisas i bilaga 2 och 3. Västra Götalandsregionens möjligheter till påverkan Västra Götalandsregionen har förutom sitt uppdrag att bedriva hälso- och sjukvård även ett uppdrag att verka för en hållbar regional utveckling. I egenskap av stor offentlig aktör har regionen både stora möjligheter och ett ansvar för att driva utvecklingen mot ett hållbart transportsystem, att vara föregångare helt enkelt. 32 Uppgifterna är hämtade från Västtrafiks webbplats. Riskfaktorn är baserad på Svensk offentlig olycksstatistik och resvaneundersökningar. Källa: Trafiksikkerhetshåndbok, TÖI Lokalt kollektivavtal om reseersättning, traktamenten och resetillägg 34 AB05 35 Riktlinjer förmånsbil 36 Riktlinjer om miljöbilar 37 Christina Ederström, personalchef, Eva Sundström, ekonomichef, Inger Bergman, informatör och Agneta Kullen-Engström, kvalitetskoordinator vid Skaraborgs sjukhus 17

18 Västra Götalandsregionen är en stor organisation med många anställda och transportbehovet ser olika ut beroende på personalkategori och typ av verksamhet. För att nå de övergripande mål och strävanden som Västra Götalandsregionen har antagit är det dock viktigt att ha ett antal gemensamma principiella regler för resandet och att sammanfatta dessa i en policy som styr mot säkrare, billigare och miljömässigt bättre resor. Det minskar också riskerna för att det uppstår orättvisor mellan olika förvaltningar. 18

19 Sammanfattning av förslag Av resonemanget i tidigare avsnitt går det att urskilja ett antal faktorer som påverkar valet av färdsätt. Västra Götalandsregionens roll i detta sammanhang är att motivera personalen till färdmedelsbyte 38. Motiven skapas genom att ta bort hinder samt genom att jobba med incitament och tydliga regler 39. Långsiktigt mål Säkrare, billigare och miljömässigt bättre resor inom Västra Götalandsregionen Framgångsfaktor Åtgärd Referens En minskning av det totala resandet per person med bil och flyg i tjänsten bland anställda och förtroendevalda inom Västra Götalandsregionen. 1) Att regionfullmäktige antar en central resepolicy som styr mot säkrare, billigare och miljömässigt bättre resor. För att policyn ska bli ett framgångsrikt instrument bör den: a) vara utformad enligt förslaget i bilaga 1. b) åtföljas av informationsinsatser och kampanjer c) stödjas av försök och åtgärder enligt förslagen nedan. d) utvärderas och utvecklas med jämna intervall Se sidorna samt bilagorna 1-3 för mer information Tjänsteresor i privata bilar styrs över till att i större utsträckning genomföras med tjänstebilar Tjänstebilar körs i högre grad på alternativa bränslen Att se över hur tjänstebilar kan nyttjas på bästa sätt samt hur bokningen kan göras rationell så att bilarna kan bokas över förvaltningsgränserna Att vid någon av Västra Götalandsregionens arbetsplatser testa och utvärdera möjligheterna till en öppen bilpool. Att avtalen med hyrbilsleverantörer styrs över till att Västra Götalandsregionen enbart hyr miljöbilar Att sätta ett mål för hur stor andelen förnybara bränslen i tjänstebilarna ska vara, förslagsvis 50%. Se sidorna för bakgrundsinfo Se sidan 10 för bakgrundsinfo Se sidan 15 för bakgrundsinfo Se sidan 15 för bakgrundsinfo 38 Lönsamma vägvanor, Trafikkontoret Göteborgs stad 39 Underlag till mobilitetsplan för Vägverket 19

20 Att följa upp bränsleförbrukningen på ett bättre sätt 20

21 Västra Götalandsregionen uppmuntrar och verkar för flexiblare resvanor bland de anställda Att införa en rubrik på intranätets personaltorg med samåkning önskas i kombination att respektive förvaltning marknadsför den för de anställda Att varje förvaltning ser över parkeringsavgifterna och anpassar dem till marknadsvärdet på parkeringen Att se över möjligheterna att minska efterfrågan på nya parkeringsplatser. Se sidan 9 för bakgrundsinfo Se sidan 9 för bakgrundsinfo Se sidan 9 för bakgrundsinfo Att respektive förvaltning tar fram en plan för hur de ska uppmuntra och underlätta för de anställda till ett flexiblare ressätt Se bl.a. sidorna 7-8 för förslag 21

22 Referenser Skriftliga: - Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg Lindab/Trafikkontoret Göteborgs stad - Transporter ett nödvändigt ont? Kalejdoskopisk översikt av landstingets arbete för att utveckla bättre, säkrare och med ekonomiska och miljövänliga transporter. Landstinget i Värmland - Underlag till mobilitetsplan för Vägverket. Bilaga E. Vägverket Rapport 2005:10. Envia. - Strategi för minskat transportberoende, Miljövårdsberedningens promemoria 2006:2 - Referat från Trafikdag Västra Götaland 2005: Arbetsresor och möten fysisk förflyttning eller telekommunikation. Marie Tranell, TeliaSonera - Personalvision 2010, Västra Götalandsregionen - Vision Västra Götaland. Västra Götalandsregionen - Aviation and the Global Atmosphere A Special Report of the Intergovernmental Panel of Climate Change. Penner JE, Lister D H, Griggs D J, Dokken D J, McFarland - Resvanor till och från arbetsplatser i Mölndal. - Införande av alkolås i regionens fordon Dnr RSK Lönsamma vägvanor. Trafikkontoret Göteborg, Hållbara råd för samåkning. Vägverket augusti Översyn av bilbokningssystem. Bodil Dürebrandt Landstinget Gälveborg - Resvaneundersökning för Vägverket Borlänge. Envia Samåkning. En kartläggning av läget gällande samåkning (arbetspendling och tjänsteresor) i Sverige inklusive stickprov från utlandet. Koucky & partners Lokalt kollektivavtal om reseersättning, traktamenten och resetillägg. LOK TRAKT 04/BIL 01 Dnr 16/99 - AB05. Allmänna bestämmelser. Återfinns på portal personal på intranätet. Muntliga: - Sune Persson, ansvarig för bl. a upphandling av fordon, Westma - Leif Olofsson, miljösekretariatet - Christina Ederström, personalchef, Eva Sundström, ekonomichef, Inger Bergman, informatör och Agneta Kullen-Engström, kvalitetskoordinator vid Skaraborgs sjukhus. Intervju 24 maj. - Karin Lundgren, Envia AB - Hans Arby, Trafikkontoret Göteborg - Boel Olin, Vägverket - Bi Puranen, Bikupan. Föreläsning på AstraZeneca för rapportering av RAMprojektet. - Carin Johansson, Sahlgrenska universitetssjukhuset, område Östra. - Viola Johansson, receptionist Regionens hus. 22

23 Internetadresser:

24 Bilaga 1 Förslag till resepolicy för Västra Götalandsregionen Resepolicyn syftar till att användningen av resor i tjänsten ska ske på ett sådant sätt att följande långsiktiga mål uppnås: En säker arbetsmiljö: Tjänsteresor ska ske på ett så trafiksäkert sätt som möjligt. Hänsyn ska tas både till resenären och till medtrafikanter. Ett miljöanpassat resande: Tjänsteresor ska planeras och genomföras på ett sådant sätt att påverkan på den yttre miljön minimeras. Detta innebär att energianvändning och utsläpp till luft ska minimeras. Ett kostnadseffektivt resande: Tjänsteresor ska företas så kostnadseffektivt som möjligt med hänsyn dels till medarbetarnas individuella förutsättningar och behov, dels till att arbetseffektiviteten optimeras. All användning av tjänsteresor ska planeras på ett sådant sätt att resenären även utvärderar möjligheten att undvika fysiska transporter till förmån för andra kommunikationsmedel. Omfattning och avgränsning Denna policy gäller alla de resor som företas i tjänsten och som betalas av Västra Götalandsregionen. Ansvar Varje chef har ansvar för att policyn efterlevs av medarbetarna. Det innebär att chefen ska 1. säkerställa att medarbetarna känner till innehållet i policyn medtillhörande styrdokument och följa upp att den efterlevs 2. säkerställa att medarbetarna har kunskaper om säker och miljöanpassad trafik så att de förstår syftet med policyn och handlar som goda föredömen 3. besluta om och regelbundet följa upp medarbetarnas tjänsteresor Varje medarbetare ansvarar för att hennes eller hans resor i tjänsten sker på ett ekonomiskt, säkert och miljöanpassat sätt i enighet med resepolicyn. Planering av resor Samtliga anställda samt de förtroendevalda inom Västra Götalandsregionen har ett ansvar för att planera sina resor så att de så långt möjligt lever upp till intentionerna i resepolicyn. Medarbetare och förtroendevalda ska därför pröva om någon teknisk mötesform kan ersätta resandet samt planera för ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt resande. Vid bedömning av miljöpåverkan ska utsläpp av fossil koldioxid prioriteras. Vid beräkning av totalkostnad ska hänsyn tas till alla delar: transport, logi, traktamente, tjänsteresetillägg, arbetstid och restid. Säkerhetsmässiga rekommendationer ska följas. Bilaga 1 sida 1