Innehållsförteckning. Inledning. Förvaltningsberättelse. Ekonomi. Revisionsberättelse

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 Innehållsförteckning Inledning Syfte och innehåll 4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Kommunchefen har ordet 6 Vision och styrmodell (inklusive organisation) 7 Gnesta i korthet 9 Förvaltningsberättelse Gnesta och omvärlden 14 Gnestas mål 17 Gnestas ekonomi 41 Gnestas bolag 48 Gnestas medarbetare 50 Året som gått i nämnderna 54 Framtiden Vad händer i Gnesta? 63 Ekonomi Finansiell analys 66 Redovisningsprinciper 73 Resultaträkning jämfört med budget 75 Resultaträkning och balansräkning för Gnesta/sammanställd 76 Resultaträkning och balansräkning inklusive ansvarsförbindelse 85 Resultaträkning och balansräkning för avgiftsfinansierad verksamhet 87 Kassaflödesanalys för Gnesta/sammanställd 93 Driftredovisning 95 Investerings- och exploateringsredovisning 97 Ordlista ekonomiska begrepp 99 Revisionsberättelse Revisionsberättelse 102 2

3 Inledning

4 Syfte och innehåll Årsredovisningen för Gnesta kommun beskiver processen från politikernas ord till handling, från inriktningen i framtidsplanen till hur det gångna året faktiskt blev. Formellt är årsredovisingen kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige. Lika mycket är den till för att ge kommuninvånarna och andra intressenter viktig information. Årsredovisningen redovisar hur kommunen arbetat för att uppnå politikernas mål och hur det gick. Verksamheternas kostnader samt eventuella budgetavvikelser redovisas och analyseras. Vidare finns viktiga finansiella nyckeltal, statistik och jämförelser med tidigare år. Därtill beskrivs viktiga händelser under året som påverkat ekonomin och verksamheten samt framtida utmaningar. Årsredovisningen ska underlätta styrning och uppföljning av kommunens verksamhet. Styrning och uppföljning av en så komplex verksamhet som Gnesta kommun förutsätter bland annat att det finns en korrekt och relevant bild av hur det sett ut under året och en analys av årets resultat både vad gäller ekonomi och verksamhet. Årsredovisningen granskas av förtroendevalda revisorer och deras synpunkter finns i revisions berättelsen. Årsredovisningen består av tre delar: inledning, förvaltningsberättelse och ekonomisk analys. Inledningen innehåller bland annat en övergripande presentation av kommunens vision och styrsystem och hur kommunen är organiserad. Avslutningsvis finns en avrapportering av Gnestas verksamhet i korthet med fokus på viktiga indikatorer för medborgarna i förhållande till andra kommuner. Förvaltningsberättelsen innehåller en bredare översikt över kommunens verksamhet. Först beskrivs Gnesta med omvärld och förutsättningar. Nästa avsnitt är en uppföljning av de åtta mål som kommunfullmäktiga beslutat om för verksamheten. I förvaltningsberättelsen ingår också en sammanfattning av Gnestas ekonomi samt årets resultat. Därpå följer en redogörelse för viktiga förhållanden kring medarbetarna i kommunen och sedan beskrivs av en del av de händelser som varit viktiga för kommunens olika verksamheter och kommun invånarna. Förvaltningsberättelsen avslutas med en titt i spåkulan för att se vilka utmaningar som kommunen kan se framför sig. Ekonomiska analysen inleds med en grundlig finansiell analys av ekonomin i Gnesta kommun. Detta följs av resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys, driftredovisning och en redovisning av investeringar och exploateringar. 4

5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2012 var ett bra år i Gnesta kommun. Befolkningen ökade markant, det ekonomiska resultatet blev bra och många aktiviteter lockade till ett brett engagemang som gett mycket glädje. Arbetet med den så kallade föreningsmiljonen och projektet Gnesta företagsutveckling är två tydliga exempel där engagemanget varit stort och aktiviteterna många. Olika evenemang och nya nätverk har på olika sätt stärkt och berikat såväl föreningar och företag som Gnesta kommun. Invånare och besökare har genom detta kunnat delta i spännande evenemang, ett fortsatt starkt föreningsliv och en allmänt god och utvecklad service från företag. Inom Gnesta kommun håller ett spännande kreativt klimat på att växa sig starkt och med rätt prioriteringar, ett öppet och lyssnande förhållningssätt samt fortsatt fokus på samverkan finns alla förutsättningar att utveckla Gnesta till en riktigt intressant och attraktiv plats. Organisation, rutiner, öppenhet och tydlighet är viktiga i utvecklingsarbetet. Inom vissa verksamheter återstår en del arbete för att långsiktigt kunna säkra en god kvalitet för invånare och brukare, men samtidigt har vi under året också sett stora framsteg. Skolinspektionens genomgång av kommunens förskolor och grundskolor likväl som länsstyrelsens utvärdering av kommunens miljötillsynsarbete är exempel på utomstående granskningar av kommunens verksamheter som visat väldigt goda resultat. Det bådar gott för framtiden, såväl för dessa verksamheter som för kommunen i övrigt. Det har snart gått två år sedan fullmäktige beslutade om de kommunövergripande målen för mandatperioden. Vissa mål är mycket högt satta och att nå dem är ingen enkel uppgift. Dock börjar nu resultaten av arbetet i kommunens olika förvaltningar att visa sig, både i form av aktiviteter och måluppfyllelse, och det känns väldigt glädjande. Halvvägs in i mandatperioden kan vi konstatera att vi har en hel del utmaningar framför oss. Men det är samtidigt nödvändigt att blicka tillbaka för att se det positiva som vi faktiskt åstadkommit och som det är lätt att glömma bort. I Gnesta kommun arbetar många kompetenta och engagerade medarbetare som dagligen bidrar med att tillhandahålla en god service för alla de människor som kommunen finns till för. Ett stort tack för alla viktiga insatser under det gångna året! Nu blickar vi framåt mot ett nytt år ett år av nya utmaningar som kommer att innebära nya erfarenheter. Gnesta kommun utvecklas och går en spännande framtid till mötes. Johan Rocklind Kommunstyrelsens ordförande, Gnesta kommun 5

6 Kommunchefen har ordet 2012 var ett händelserikt år i Gnesta kommun. Gnesta firade till att börja med 20-årsjubileum, något som manifesterades på olika vis med många aktiviteter för Gnestas medborgare och besökare. Bland annat arrangerades en skördemarknad och en kultur- och föreningsdag. En del av firandet var även att alla kommunens medarbetare bjöds på julfest i början av december. Under året gick kommunen med i ett projekt som drivs av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet handlar om att utveckla medborgardialogen. Syftet är att få till en levande demokrati mellan valen och öka kontaktytorna mellan väljare och förtroendevalda. Arbetet med kommunens jämställdhetsprojekt fortsatte och omfattade hela den kommunala verksamheten. Det kommer på olika sätt att göra avtryck i vår verksamhet under de kommande åren. I arbetet med kommunens varumärkesplattform, Bilden av Gnesta, väcktes idén om att bilda någon form av organisation som kan marknadsföra Gnesta genom olika aktiviteter och publikdragande händelser. Idéerna har utvecklats och nu finns en förening som heter c/o Gnesta (care of Gnesta). Privatpersoner, föreningar och företag kan bli medlemmar. I arbetet med att ständigt förbättra verksamheten provar kommunen nu en ny metod. Metoden heter Systemtänk och handlar om att på ett systematiskt sätt arbeta med förbättringar. Metoden har ett tydligt kundfokus och syftar till att göra medborgare och brukare mer nöjda genom att fokusera på vad som är viktigast för dem. Många kommuner arbetar med Lean. Metoden vi provar innehåller vissa delar från Lean men är anpassad till tjänsteproduktion. Under 2012 prövades metoden inom miljöenheten, bygglov, it samt kultur och fritid. Två stora ESF-projekt (projekt med medel från europeiska socialfonden) har pågått under I ett av projekten har kommunen fått närmare 9 miljoner kronor från ESF att använda för att kompetens utveckla det lokala näringslivet, och 137 företag deltar i projektet. Det andra projektet omfattar cirka 6,5 miljoner kronor och handlar om att kompetens utveckla personal inom barn- och utbildnings förvaltningen. Nils-Erik Selin Kommunchef, Gnesta kommun 6

7 Vision och styrmodell Styrmodell för Gnesta All verksamhet inom kommunen styrs utifrån Gnesta kommuns vision: Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Till visionen finns både långsiktiga mål och en tillväxtstrategi. Kommunens långsiktiga mål Målen fram till 2020 är: en ökande befolkning kommunen ska ha invånare 2020 en trygg och hållbar livsmiljö kunskapstillväxt (bland annat genom utbildning). Utifrån kommunfullmäktiges mål sätter varje nämnd sedan sina egna mål. Nämndernas mål anger hur de kan bidra till de kommunövergripande målen och på så sätt arbeta för att uppnå kommunens vision. Uppföljningen av mål för verksamhet och ekonomi sker sedan i delårsrapporten och i årsredovisningen. Delårsrapporten och årsredovisningen bildar tillsammans med jämförelser och annan statistik ett viktigt underlag som kommunen kan använda när man beslutar om förändringar inför nästa planeringsperiod. På så sätt får kommunen en kontinuitet och ständig utveckling av verksamheten samtidigt som den har politiska mål som styr verksamheten. Tillväxtstrategi För att nå målen ska kommunen arbeta för: ett förbättrat vägnät och god kollektivtrafik att kommuninvånare och besökare ska få berikande upplevelser. Framtidsplanen Det övergripande styrmedlet för att uppnå vision en är kommunfullmäktiges Framtidsplan. Planen antas varje år i juni av kommunfullmäktige för den kommande treårsperioden. Framtidsplanen anger inriktningen för kommunens verksamhet de närmaste tre åren, med politiska prioriteringar i form av mål och mått samt förutsättningar som påverkar kommunen, till exempel skatteintäkter, byggnation och befolkningstillväxt. Gnesta har en målstyrning där förbättringsarbete och uppföljning av indikatorer är grundstenar. För att bedöma måluppfyllelsen använder kommunen flera indikatorer eller mått: Beslutade mått i Framtidsplanen Resultat från medborgar- och brukarundersökningar och fokusgrupper Aktiviteter, insatser och åtgärder som kan kopplas till respektive mål Alla mått ska successivt förbättras jämfört med föregående år. Politiska partier i fullmäktige Kommunfullmäktige har 31 mandat. Under mandatperioden styrs Gnesta av Socialdemokraterna med 11 mandat, Miljöpartiet med 4 mandat och Vänsterpartiet med 1 mandat. Moderaterna har 8 mandat, Centerpartiet har 3 mandat, Folkpartiet 2 mandat, Kristdemokraterna 1 mandat och Sverigedemokraterna 1 mandat. I slutet av året övergick representanterna för vänsterpartiet och sverigedemokraterna till att bli sk. politiska vildar. Gnesta kommun har tre kommunalråd: ett vardera från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Moderaterna. Gnestas organisation Gnestas organisation omfattar Gnesta kommun med dess nämnder samt Gnesta kommunkoncern AB. I Gnesta kommunkoncern AB ingår Gnestahem AB, Gnesta Förvaltnings AB, Gnesta Stadsnät AB och Gnesta Centrumfastigheter AB. 7

8 Överförmyndare Revision Kommunfullmäktige Valnämnd Gnesta kommunkoncern AB Planeringsutskott Kommunstyrelsen Personalutskott Kommunledningskontoret Miljö- och byggnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och tekniknämnd Socialutskott Samhällsbyggnadsförvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Socialförvaltning Kultur- och teknikförvaltning 8

9 Gnesta i korthet Här redovisas kommunens resultat och förbättringar jämfört med 2011 och 2010 för några indikatorer som har betydelse för kommunens medborgare. Indikatorerna omfattar ett brett perspektiv på läget i kommunen. Resultaten redovisas också i jämförelse med ett medelvärde av 200 kommuner som använder samma indikatorer som Gnesta. Försämrade resultat för kontakter med handläggare och svar via e-post En serviceundersökning som kommunen genomfört i flera år visar att Gnesta blivit sämre när det gäller kontakt med handläggare och svar via e-post. Gott bemötande var 2012 på ungefär samma nivå som tidigare. Gnesta fick också sämre resultat än kommungenomsnittet för handläggarkontakt och svar via e-post och samma resultat för bemötande. Kommunen ska göra en handlingsplan för kontakter via e-post och telefon för att förbättra dessa. Kortare väntetid till äldreboende och längre till förskola Efter flera år då det inte varit någon väntetid till förskola uppstod en väntetid på 22 dagar under första halvåret Orsaken var en ökad efterfrågan på platser och att barn- och utbildningsnämnden beslutat att minska antalet barn i grupperna. En ny förskola med två avdelningar som var planerad att starta i januari 2012 blev också försenad. Väntetiden till äldre boende minskade från 30 till 25 dagar sedan 2011 och väntetiden för ekonomiskt bistånd var ungefär samma som tidigare. Väntetiderna till äldreboende och för att få ekonomiskt bistånd var kortare i Gnesta än för kommungenomsnittet medan Gnestas väntetid på 22 dagar till förskoleplats var densamma som kommungenomsnittet. Antal dagar Medel Medel Plats i förskola Plats i äldreboende Ekonomiskt bistånd 25 0 Svar via e-post inom 2 dagar (%) Kontakt med handläggare via telefon (%) Gott bemötande via telefon (%) Ungefär lika resultat för skolan Indikatorerna för skolan visar sammantaget att de var ungefär på samma nivå som kommungenomsnittet. Andelen som fullföljer gymnasiet minskade något från 2010 till Där pågår en satsning med uppsökande verksamhet för Gnestas gymnasieelever för att motverka att eleverna hoppar av gymnasiet. På grund av att kommunen bytt indikatorer mellan åren kan man inte göra helt rättvisande jämförelser mellan åren. 9

10 Gnesta i korthet Medel Medel Nationella prov åk 6, genomsnittlig andel i % (sv, ma, en) Elever i åk 9 som är Elever som fullföljer behöriga till ett yrkesprogram, andel i % år inkl IV, andel i gymnasiet inom 4 % 0 Återvinning av hushållsavfall (beräknat värde, %) Andel miljöbilar i kommunorganisationen (%) Andel inköpta ekologiska livsmedel (%) Samma betyg för äldreboenden och hemtjänst som kommungenomsnittet Resultatet från den nationella brukarundersökningen inom äldreomsorgen visar att betygen för Gnesta var ungefär som för kommungenomsnittet. Värden för tidigare år redovisas inte eftersom SCB ändrat frågorna från och med Medel 2012 Serviceutbud Brukarundersökning Serviceutbud SÄBO äldreboende hemtjänst Brukarundersökninutbud LSS Service- hemtjänst Goda betyg inom miljöområdet Andelen ekologiska livsmedel i kommunorganisationen ökade markant mellan 2011 och Hushållens återvinning och kommunens andel miljöbilar minskade däremot något. För alla indikatorer var Gnestas resultat högre än kommungenomsnittet. Högre kostnader än förväntat inom tre och lägre inom två områden En jämförelse av Gnesta kommuns kostnader jämfört med den beräkning som görs i det statliga utjämningssystemet (standardkostnad) visar att Gnestas kostnader 2011 var högre inom barnomsorg (2,8 mkr), grundskola (13,5 mkr) och äldreomsorg (6,6 mkr). Lägre kostnader redovisas för gymnasieskola (2,6 mkr) och IFO, individ- och familjeomsorg (4,9 mkr). Standardkostnaden beräknas utifrån den struktur (befolkning i olika åldersgrupper, geografisk täthet, barn med utländsk bakgrund etc.) som Gnesta kommun har och därmed förväntade kostnader inom respektive område. (Uppgifter för 2012 är tillgängliga först i juni 2013). (%) ,5 mkr 15 +2,8 mkr ,6 mkr 3,7 mkr IFO +6,6 mkr Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg 10

11 Gnesta i korthet Allmänt Befolkning Kommunal skattesats i % 22,18 22,18 22,18 Antal årsarbetare i kommunen Antal barn i förskola Antal elever i grundskola Antal elever i gymnasieskola Antal äldre i särskilt boende Antal hemtjänstärenden Antal funktionsnedsatta i särskilt boende Antal funktionsnedsatta med personlig assistans Antal hushåll med försörjningsstöd Restavfall i kilo per invånare Antal boklån Producerat vatten i m Antal bygglov Antal ordinarie, tillsynsbesök miljö Antal bostadsanpassningar (ansökningar) Ekonomi Resultat före extraordinära poster i % av skatteintäkter 6,2 1,7 1,4 Resultat före finansnetto och extraordinära poster i % av skatteintäkter 5 0,4 0,05 Verksamhetens kostnader i % av skatteintäkter Finansiella nettotillgångar (mkr) Soliditet i % (inklusive ansvarsförbindelse)

12 Vart gick skattepengarna? Så här får kommunen sina pengar 84,36 procent av kommunens intäkter kommer från skatter och utjämningsbidrag. 14,49 procent kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder. 1,14 procent är finansiella intäkter såsom placeringar i värdepapper. 84,36 % 14,49 % 1,14 %... och 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2012 så här... 23,17 kronor till förskoleklass- och grundskoleverksamhet 11,76 kronor till förskola 21,26 kronor till hälsa, vård och omsorg 9,44 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning 8,90 kronor till insatser funktionsnedsatta 3,59 kronor till individ- och familjeomsorg 3,89 kronor till kommunövergripande verksamhet 4,51 kronor till särskoleverksamhet och elevhälsa 2,37 kronor till teknisk verksamhet och planering av till exempel byggnation 2,48 kronor till subventioner för kommuninvånarnas resor med SJ, SL och busstrafik 1,69 kronor till fritidsverksamhet 1,28 kronor till kulturverksamhet 1,10 kronor till räddningstjänst 0,59 kronor till plan- och byggverksamhet 0,18 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 1,19 kronor till politiker, överförmyndare och revision 2,63 kronor till kommunens pensioner 12

13 Förvaltningsberättelse

14 Gnesta och omvärlden Gnesta är en ung och växande kommun vid västra stambanan, i hjärtat av den sörmländska kulturbygden. Kommunen ligger cirka 6,5 mil sydväst om Stockholm. Restiden med bil är omkring 45 minuter och knappt 40 minuter med regionaltåg. Gnesta har dessutom täta pendeltågsförbindelser med Södertälje och Stockholm. Antalet invånare är (31 december 2012). Sommartid är det många, många fler tack vare fler än fritidshus. Gnesta är en utpräglad småföretagarkommun. Här finns cirka registrerade företag i en mängd olika branscher. Många av dem är lantbruk som, tillsammans med alla sjöar, lägger grunden för det vackra, mångskiftande naturlandskapet. I Gnesta finns ett brett utbud av fritidsaktiviteter i en frisk och om växlande miljö. Den sköna naturen bjuder på äventyr för alla intressen, åldrar och säsonger. Befolkningen ökade 2012 Gnesta kommuns befolkning ökade med nästan 200 personer under åren År 2011 minskade befolkningen med 15 personer, men 2012 ökade den återigen med 91 invånare (till och med den 30 november). Ökningen består till lika delar av invandring och inflyttning från övriga landet. Kommunens vision är att ha invånare år Bedömningen i dagsläget är en fortsatt ökning men att befolkningen år 2020 kommer att vara omkring För 15 år sedan var befolkningen 9 700, vilket innebär att den årliga ökningen har varit ett 50-tal in vånare per år (se diagrammet ovan). Befolkningsutveckling Antal Vision 2020: Dec 2012: Befolkningsökningen är ojämnt fördelad i kommunen, och ökar mest i Gnesta tätort som har cirka invånare. I tätorterna Björnlunda med 830 invånare, Stjärnhov med 560 invånare och Laxne med 180 invånare har befolkningen de senaste åren i princip varit oförändrad. På landsbygden minskar befolkningen och särskilt i den norra delen kring Laxne ökade befolkningen i åldersgruppen 0 12 år och minskade i åldersgruppen år. Särskilt stor var ökningen i åldern år. Kommunen har en relativt hög inflyttning av pensionärer, bland annat för att det finns många fritidshus i kommunen. År 14

15 Gnesta och omvärlden Befolkningsförändringar i olika åldersgrupper åren Antal Gnestas befolkning i ettårsklasser Kvinnor Antal w Åldersgrupper Ålder Gnestas befolkning i ettårsklasser 2012 Gnesta tappar många ungdomar redan i samband med att de börjar gymnasiet men framför allt ung domar i åldern år, vilket visar sig i en mycket liten andel invånare i åldern år. Däremot sker en inflyttning av barnfamiljer vilket märks av den stora andelen invånare i åldern år, det vill säga den period där många är föräldrar och har barn i skolan. Den stora andelen i åldern år förklaras av de stora 40-talskullarna och att Gnesta är attraktivt för pensionärer. Gnestas befolkning i ettårsklasser Män Antal Ålder Antal Ålder 15

16 Gnesta och omvärlden Arbetsmarknaden i Gnesta I Gnesta finns arbetstillfällen. De större företagen har mellan 25 och 50 anställda. De flesta är fåmansföretag, många med inriktning mot tjänsteproduktion. Gnestas arbetsmarknad domineras av arbeten inom vård och omsorg samt utbildning. Totalt står de för arbetstillfällen, vilket motsvarar 40 procent av arbetstillfällena i kommunen. Den näst största näringsgrenen är handel och kommunikationer som står för 360 arbetstillfällen, eller 13 procent av arbetstillfällena. Tillverkning och byggindustri syssel sätter ungefär 300 personer, eller drygt 10 procent vardera Gnestabor pendlar till arbeten i andra kommuner, varav till Södertälje och 600 till Stockholm. 700 personer pendlar in till Gnesta kommun, främst från Södertälje kommun. Regionbildning och länstillhörighet I början av 2012 var frågan om att bilda nya regioner aktuell. Landstinget i Sörmland föreslog att Sörmlands läns landsting skulle gå samman med Västmanlands och Örebro läns landsting och därmed bilda en ny stor region. Förslaget fick dock inte gehör och drogs tillbaka. Samtidigt lät Gnesta kommun SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, göra en utredning om konsekvenserna för Gnesta kommun om Gnesta skulle byta län från Sörmland till Stockholms län. Utredningen konstaterade att det i sak inte finns några hinder enligt indelningslagen för Gnesta att byta län. 16

17 Gnestas mål Gnesta kommun har åtta övergripande mål. För 2012 uppfyllde kommunen två av målen: att kommunen ska ha ett gott företagsklimat och aktivt samverka med kultur-, förenings- och näringslivet. De övriga sex målen uppfylldes delvis. Eftersom målen är så kallade strävansmål bygger bedömningen på om kommunen har uppfyllt beslutade mått, gjort tillräckligt många aktiviteter och åtgärder för att man ska se förbättringar mellan åren som visar att kommunen är på rätt väg. I bedömningen ingår också hur nöjda medborgare och brukare är med kommunens service och verksamheter. Redovisningen av måluppfyllelsen följs av ett avsnitt som sammanfattar de viktigaste insatserna under året inom kommunens olika verksamheter som skola, vård och omsorg, kultur och fritid, planering för trafik och mark med mera. Kommunen följer upp mål som beslutats i kommunfullmäktige för åren För att bedöma om målen uppfyllts, granskar kommunen flera olika indikatorer: beslutade mått i framtidsplanen resultat från medborgar- och brukarundersökningar och fokusgrupper, aktiviteter samt insatser och åtgärder som kan kopplas till respektive mål. Måluppföljningen sammanfattas i en bedömning för Kommunen bedömer måluppfyllelsen utifrån om det skett förbättringar eller inte mellan åren. Det baseras på styrsystemets grundtanke i om en organisation som kännetecknas av ständiga förbättringar. Det är viktigt att komma ihåg att eftersom målen är strävansmål baseras bedömningen på i vilken utsträckning kommunen har uppnått resultat och genomfört tillräckliga aktiviteter för respektive år. Uppföljningen av målen handlar därför om att analysera om kommunen är på rätt väg att uppnå målets avsikter eller om det behövs andra aktiviteter eller ändrad inriktning i form av andra vägval för att nå målen. Bedömningen av måluppfyllelsen redovisas i fyra sammanfattande slutsatser som presenteras nedan. Slutsatserna har varsin definition och presenteras även med varsin färg. 1. Uppfyllt Målet är uppfyllt. Under året har kommunen gjort märkbara resultatförbättringar jämfört med föregående år och/eller viktiga aktiviteter/åtgärder. (Grönt) 2. Delvis uppfyllt Årets resultat var oförändrat eller visade en viss förbättring jämfört med föregående år, och/eller har kommunen genomfört några aktiviteter. Delar av målet uppfylldes eller utvecklingen gick i målets riktning, men uppfylldes inte helt. (Gult) 3. Arbete inlett Inga effekter kan ännu avläsas i resultat men kommunen har påbörjat arbetet med att uppnå målet och/eller har genomfört aktiviteter till viss del. (Vitt) 4. Ej uppfyllt Arbetet har inte inletts (inga genomförda aktiviteter) eller utvecklingen går i fel riktning med sämre resultat utifrån målets intentioner. (Rött) Nedan redovisas fullmäktiges åtta mål med förklaringar samt uppföljning av mått och andra resultat, aktiviteter, insatser etc. 17

18 Gnestas mål 1. Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras Gnesta centrum ska vara en plats av liv och rörelse. Den fysiska utformningen av kommunens tätorter ska förbättras och förskönas. Det berör bland annat infarterna till tätorterna samt utformningen av Gnesta centrum. Tillgängliga parkområden såväl som en stärkt lokal handel är viktiga delar i en levande stadsbild. Halva kommunens befolkning är bosatt utanför centralorten. Därför är det viktigt att utvecklingen i kommunen planeras för att komma alla till del. Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms vara delvis uppfyllt för Framtidsmöten, mötesplatser och planberedskap i hela kommunen samt nya bussturer och hastigheter talar för en relativt god måluppfyllelse Uppföljning av mått Antal framtidsmöten Under 2012 hölls totalt sex framtidsmöten i de tre tätorterna Stjärnhov, Björnlunda och Laxne (sju möten 2011). Antal aktiviteter efter framtidsmöten Tre aktiviteter: Strandpromenad i Stjärnhov, utveckling av badplats vid Naten och flytt av återvinningsstation i Stjärnhov. Antal påbörjade bostäder i nyproduktion (enfamiljs- och flerfamiljshus) På grund av eftersläpning i rapporteringen redovisas uppgifter för Antalet påbörjade bostäder 2011 var 37 varav 24 flerfamiljshus i Vackerby. Motsvarande siffra var 22 bostäder (Se även avsnittet Mycket god planberedskap nedan). Kommentar: Aktuella uppgifter finns däremot för bostäder som beviljats bygglov beviljades bygglov för nio småhus och två parhus (fyra bostäd er), det vill säga totalt 13 bostäder beviljades bygglov för 38 bostäder inklusive byggnationen vid Vackerby Hage. Genomsnittlig handläggningstid och antal aktiviteter efter medborgarförslag Handläggningstiden för de medborgarförslag som blev färdighanterade under 2012 var 213 dagar från att man skickat in sitt medborgarförslag till att protokollet justerats i den berörda nämnden. Det omfattar totalt 32 medborgarförslag varav 15 inkom under 2012 och 17 under Kommentar: Handläggningstiden för medborgarförslag varierar stort beroende på när kommunen får ett medborgarförslag och när nästa kommunfullmäktigemöte är. Alla medborgarförslag anmäls först till kommunfullmäktige för att därifrån delegeras till den nämnd som ska hantera förslaget. De nya reglerna från 2011 för handläggning av medborgarförslag, med syfte att göra förslagsställarna mer delaktiga i hanteringen av förslagen samt minska handläggningstiden, fortsatte kommunen att arbeta med under året. Exempel på aktiviteter som medborgarförslagen resulterat i är möjlighet att kunna fylla i medborgarförslag via en blankett på hemsidan, nya parkbänkar vid Frönäsområdet och vid slutet av Solåkravägen samt röjning av sly kring en medeltida ruin. Tabellen nedan visar statistik över vem/vilka som skickar in medborgarförslag. År Antal Inskickade Inskickade Inskickade medborgar- av kvinnor förslag av män av grupper

19 Gnestas mål Invånarnas uppfattning om bland annat tillgänglighet och information på hemsidan I den nationella undersökning som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gör årligen har Gnesta kommuns webbplats klättrat flera poäng och ligger strax över genomsnittet. Kommunen har blivit bättre när det gäller stöd och omsorg, förskola och skola. Informationen om gymnasieskolor och sökfunktionen fick fortfarande inte godkänt, eftersom matsedlarna inte finns på kommunens hemsida. Kommentar: Hemsidan har utvecklats i flera avseenden En förbättring är lättlästa sidor. På hemsidan finns numera också skolportalen där personal och föräldrar direkt kommer till Infomentor, som är ett system för kommunikation och information mellan skola och hem. Dessutom har kommunen infört ett webbaserat system för ansökan och information om förskole- och fritidshemsplatser. Dessa system tillsammans med skolornas och förskolornas egna sidor på Gnesta kommuns webbplats gör att föräldrar både besöker hemsidan kontinuerligt och får regelbunden information om förskolan och skolan. Dagbefolkning (antal personer som arbetar i kommunen) Dagbefolkningen uppgick 2011 till personer, en ökning med tre procent sedan Ökningen mellan 2010 och 2009 var sex procent. Uppgifter för 2012 är tillgängliga först i december Uppföljning av övriga indikatorer Mycket god planberedskap En planberedskap finns för cirka 320 bostäder i kommunen. I Gnesta tätort finns planer för 160 bostäder. Planen för ytterligare cirka 140 bostäder i projektet Frösjö strand blir klar i början av I Stjärnhov finns planer för cirka 95 bostäder, i Laxne för 32 bostäder, i Björnlunda för 10 bostäder och utanför tätorterna 24. För närvarande är bostadsmarknaden mycket trög, bland annat för att bankerna har infört ett lånetak. Utökad busstrafik En särskild utredning om busstrafiken i länets alla kommuner har genomförts av länstrafiken. Syftet med utredningen är att öka resandet med kollektivtrafik. Ledorden för utredningen är enklare linjer, tätare trafik, genare linjer och fördubblat resande. Den nya trafiken innebär framför allt fler turer till Gnestas tätorter Björnlunda, Stjärnhov och Laxne. Även den regionala trafiken mellan Gnesta och Nyköping har utökats. Dessutom har en extra satsning från kommunen på utökad kvällstrafik till Björnlunda och Stjärnhov, nattrafik fredag-lördag mellan Nyköping och Gnesta samt tidtabellslagd trafik mellan Laxne och Läggesta genomförts. Den nya trafiken startade den 9 december De nya busslinjerna har ökat kostnaderna för skolskjutsar redan från hösten 2012 på grund av att vissa landsbygdslinjer drogs in. Förslag om nya hastigheter på gator Under 2012 har kommunen med hjälp av bidrag från Trafikverket gjort en utredning som lett till förslag till förändrade hastigheter i kommunens fyra tätorter. Utredningen heter Rätt fart i staden och berör alla tätorter. Förenklat innebär förslaget att alla gator med enbart bostäder får hastighetsbegränsningen 30 km/tim och genomfartsgatorna i tätorterna 40 km/tim. Förslaget behandlas i kommunfullmäktige i februari 2013 och förändringarna införs successivt från våren Minskat klotter Under 2012 anmäldes klotter vid 13 tillfällen på sex platser på kommunens fastigheter var motsvar ande siffra 32 anmälningar. Förutom klotter som saneras via ett upphandlat saneringsföretag utför va- och renhållningsenheten övermålning på egna anläggningar så fort klotter upptäcks. Det har stor betydelse för att det inte ska upprepas på samma anläggning. Ett förnyat arbete ska genomföras i samarbete med privata fastighetsägare för att hitta lösningar för klotter på deras fastigheter. 19

20 Gnestas mål Förbättrad vatten- och avloppsstandard De nya borrhål för vattenproduktion som borrades 2011 togs i drift Det har fördubblat kapaciteten att producera vatten. Dessutom har det förbättrat vattenkvaliteten i huvudvattentäkten i Gnesta tätort. Tryckstegringsstationer, pumpar för att hålla tillräckligt tryck i de kommunala ledningarna, renoverades också under året. Dessutom satte kommunen upp nya stängsel runt Gnesta reningsverk, Gnesta vattentorn och Stjärnhovs vattenverk. Insamlingscontainrar utbytta Efter påtryckningar från renhållningsenheten ersatte förpackningsinsamlingen alla gamla containrar för hård- och mjukplast med nya och fräscha. Förnyelsearbetet fortsätter med att införa fler hämtningar av pappersförpackningar för att minska onödig nedskräpning, framför allt i ytterområdena. Simskolor på tre orter Simskolor hölls på tre orter sommaren 2012 med 116 deltagare i Nyckelsjön, Dammhagen och Frejahallen. Simundervisningen sker i samarbete mellan kommuner och föreningar. Under 2011 hölls två simskolor. Kulturskolan Kulturskolan kartlade möjligheten att förlägga mer av sin verksamhet till ytterområdena. Kulturskolan ska analysera kartläggningen och påbörja aktiviteter Besöksguiden i nytt format Besöksguiden, som delas ut till boende i kommunen och även till turister, fick ett nytt och mer hanterligt format. Besöksguiden presenterar alla Gnestas sevärdheter och samlar både kultur-, förenings- och näringsliv i en broschyr. Satsning på turism Kommunen har anställt en turismsamordnare med huvuduppgift att tillsammans med föreningar, näringsliv och grannkommuner hitta nya samarbetsformer för att öka turismen i regionen. 20

21 Gnestas mål 2. Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat Gnesta kommun ska vara en bra kommun att driva verksamhet i. Den kommunala servicen till företagare ska hålla hög kvalitet. En förutsättning för ett framgångsrikt företagsklimat är tillgången till kunskap och kompetens. Kommunen bör därför aktivt verka för att stärka utbildningsnivån hos invånarna. Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms vara uppfyllt för Ett stort antal aktiviteter mot företag har pågått i projektet Företagsutveckling och mer är på gång. Målets inriktning att stärka utbildningsnivån i kommunen kräver långsiktighet för att nå effekter, men kommunen kan konstatera positiva resultat för Uppföljning av mått Antal nystartade företag 57 företag nyregistrerades 2012 och 27 företag lades ner nyregistrerades 86 företag och 23 företag lades ner. Kommentar: Minskningen av nya företag motsvarar den generella utvecklingen i hela landet. Antal företag med fler än fem anställda 72 företag hade vid 2012 års slut fler än fem anställda. Det finns ingen jämförbar statistik för Andel invånare med fullföljd gymnasieskola och högskola Gymnasiebehörighet Det pågår sedan länge ett arbete för att höja studiemotivationen och 2012 ökade andelen elever som valt högskoleförberedande program i gymnasiet från 46 till 49 procent. Gymnasiebehörigheten till något av de nationella programmen var också mycket god, 91 procent jämfört med riksgenomsnittet 87,5 procent. För Gnesta kommuns avgångsklasser var resultatet bättre än föregående år. Bland pojkar ökade gymnasiebehörigheten till hela 100 procent (från 93 procent 2011). Behörighet till de naturvetenskapliga och tekniska programmen ökade från 80 till 86 procent och skillnaden mellan pojkar och flickor var bara omkring en procentenhet. Här står både pojkar och flickor för den positiva ökningen. Behörighet för högre studier Andelen avgångselever i Gnesta kommun med be hörighet till högskola är 10 procent lägre än vad som kan förväntas enligt den socioekonomiska situationen i kommunen. Av andelen elever med högskolebehörighet är det också betydligt färre som gått vidare till högskolestudier. Jämfört med andra kommuner är Gnestas andel 24-åringar med högskoleexamen den sjunde lägsta i landet. Bland de sex kommuner som har lägre andel finns främst kommuner från inre Norrland och Värmland. Samtidigt är det en stor andel elever i Gnesta som går direkt till yrkeslivet efter fullföljd gymnasieskola. Utveckling för högre studier Från och med 2012 fick den gymnasieansvariga ett utökat uppdrag att följa upp elevernas gymnasie studier, besöka gymnasieskolorna och se hur kommunens elever klarar sig under gymnasietiden. Dessutom ingår i uppdraget att följa upp hur eleverna går vidare efter avslutade gymnasiestudier och analysera orsakerna till varför så få går vidare till högre studier. Arbetet har redan gett bra resultat genom att eleverna får hjälp tidigare. Vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen? I undersökningen från Svenskt Näringsliv för 2012 fick kommunen ett sammanfattande betyg på 3,6 för sitt företagsklimat. Det var en ökning från 2011 då betyget var 3,4. Nöjdhet vid kommunal enkätundersökning till företag SBA (Stockholm Business Alliance) gör vartannat år en NKI-undersökning (Nöjd-kund-index) för att ta reda på vad företag som haft kontakt med kommun en tycker om kommunens service. För att vara mer 21

22 Gnestas mål lyhörda kommer en särskild NKI-undersökning för Gnesta att göras med start 2013 för åren däremellan, som redovisas i årsredovisningen. Uppföljning av övriga indikatorer Gnesta företagsutveckling Gnesta företagsutveckling är ett projekt med medel beviljade från ESF (Europeiska socialfonden). Projektet handlar om att erbjuda kompetensutveckling till de 137 deltagande företagarna och deras personal och inkluderar utbildning även för kommunens anställda för att möta företagens behov. Hösten 2012 startade projektet på allvar med kurser i företagande, marknadsföring, informationsmaterial, prissättning, målstyrning med mera. Dessutom har två morgonsoffor, företagsfrukostar med nätverkande och tv-soffliknande program, genomförts, liksom två nätverksträffar med föreläsningar i retorik och försäljning. Utvärdering av projekt Gnesta företagsutveckling Den genomförda första etappen i projektet Gnesta företagsutveckling har utvärderats av en forskare och har redan visat goda resultat. 85 procent av alla företag i projektet har deltagit i någon av alla aktiviteter. Av dem som gått grundutbildningen På rätt kurs ansåg 71 procent att de har fått bättre förutsättningar att växa och att de också har fått inspiration att utveckla sitt företag. 94 procent ansåg att deras kompetens har stärkts och 54 procent ansåg att de redan har omsatt de nya kunskaperna praktiskt. Deltagarna ansåg också att de känner en positiv anda, att de har lärt känna andra företagare och att Gnestas näringsliv nu har mobiliserats. Intern samordningsgrupp för företagskontakter Inom ramen för ESF-projektet Gnesta företagsutveckling påbörjade kommunen kompetensutvecklingen av kommunanställda som har företagskontakter. Ett kartläggningsseminarium genomfördes för att kommunen tillsammans med dessa nyckelpersoner ska ta fram kompetensbehov och börja bilda en intern samordningsgrupp för myndighetsbeslut och företagskontakter. Företagsträffar under året Sex företagsträffar arrangerades Två Våga starta eget-träffar arrangerades tillsammans med Nyföretagarcentrum. Dessutom erbjöd kommunen två starta eget-kurser med fyra kurstillfällen. Dessa var välbesökta med totalt 70 blivande företagare. Tillsammans med Skatteverket ordnade kommunen även två skatteträffar för blivande företagare. Antal företagsbesök Under 2012 besökte kommunstyrelsens ordförande och oppositionsråd tillsammans med näringslivschefen 28 företag i olika branscher och storlek. Företagen i Gnesta växer mest i Sörmland Företagen i Gnesta har genom sin tillväxt placerat kommunen på första plats i Sörmlands län. Det är kreditupplysningsföretaget Syna som delar ut priset Bästa Tillväxt och priset går till den kommun i varje län som har störst andel företag som har nyanställt, ökat omsättningen och går med vinst. I Gnesta handlar det om 17 aktiebolag som har ökat sin omsättning, ökat antalet anställda och går med vinst. Nyhetsbrev till företagare Kommunen skickade ut totalt elva nyhetsbrev till drygt 400 av kommunens företagare som finns i kommunens register. Nyhetsbreven berättade om de aktiviteter som beskrivits ovan. Näringslivsrådet Näringslivsrådet blev aktivt igen under året. Nya representanter har bjudits in och rådet höll totalt fyra möten. Fokus har varit att hitta gemensamma områden för rådet att arbeta med. Ett sådant område är ungdomsarbetslösheten. Planlagd mark En förutsättning för utveckling av företagen är att det finns planlagd mark för etablering. I Gnesta finns planlagd mark på totalt 23 hektar varav 20 hektar är kommunal mark i Vackerby industriområde. En mindre tomt i ett centralt läge på kommunal mark ingår i planen för Frösjö strand. Planarbete pågår för 22

23 Gnestas mål att utveckla ett befintligt industriområde i centrala Stjärnhov. Kommunen avser också att förvärva mark vid stationsskrivarbostaden i Björnlunda och ändra detaljplanen för att möjliggöra etablering av nya verksamheter. Kommunen har gjort en utredning om lokalisering av nya arbetsområden längs väg 57 för att inför framtiden öka beredskapen ytterligare. Fortsatt arbete med bemötandefrågor Arbetet med att förbättra bemötandet hos medarbetare som har många externa kontakter pågår kontinuerligt. Alla medarbetare med många externa kontakter deltog under året i ett fördjupnings seminarium om ett välkomnande förhållningssätt. Alla handläggare ska också få utbildning om kundservice i projektet Gnesta företagsutveckling. Detta arbete fortsätter Samverkan för vidareutbildning För att kunna erbjuda praktikplatser samverkar kommunen med aktörer som arbetsförmedling, Försäkringskassan, gymnasieskola och högskola. Syftet är att stimulera invånarna till vidareutbildning samtidigt som kommunens personal får växa i sin yrkesroll som handledare. Bibliotekets aktiviteter för att stärka utbildningsnivån Under 2012 arrangerade biblioteket 106 aktiviteter (122 under 2011) för att motivera till läsning och öka läskunnigheten. Aktiviteterna omfattade exempelvis klassbesök, bokprat, bokcirkel, skrivarcirkel med mera. Minskningen beror främst på att biblioteket fokuserat på vissa årskurser och aktiviteter. Bibliotekets verksamhet för vuxna studerande omfattade fjärrlån (1 415 under 2011). Minskningen kan bero på att biblioteket köpt böcker i stället för att fjärrlåna, eftersom fler haft behov av böckerna. Insatser för utbildning och praktik för funktionsnedsatta Under året har personal tillsammans med brukare med funktionsnedsättning besökt utbildningsanordnare, folkhögskola och komvux, för att öka de funktionsnedsattas deltagande i utbildning. 23

24 Gnestas mål 3. Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla Jämställdhet är ett tillstånd som vi ännu inte nått. Det är en rättighet för människor att behandlas lika, därför krävs aktiva åtgärder. Genom normbrytande arbete kan vi skapa kunskap som ger människor möjlighet till ett jämställt förhållningssätt. Kommunen behöver också kontinuerligt göra översyn och utvärderingar av styrdokument och praktiska arbetssätt. Kommunen ska erbjuda valfrihet inom de verksamhetsområden där det är möjligt. De individuella behoven och önskemålen kan se olika ut för olika människor, därför är det angeläget att kommunen så långt som möjligt möter de förväntningar invånarna har. En god delaktighet från invånare såväl som anställda är att eftersträva för att den kommunala verksamheten ska kunna utvecklas och det individuella inflytandet ska kunna öka. Kommunens invånare ska ges förutsättningar att leva ett fritt och aktivt liv. Vissa grupper har idag sämre möjlighet till deltagande än andra, därför krävs ett aktivt arbete för att ta bort eventuella hinder. Barnens perspektiv likväl som äldreperspektivet ska vara en viktig del i kommunens verksamhet. Gnesta ska vara en kommun där man oavsett kön, köns överskridande identitet, ålder, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etniskt eller nationellt ursprung har möjlighet att leva ett aktivt liv. Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms vara delvis uppfyllt för 2012, på grund av att jämställdhetsprojektet blivit mer systematiskt och att kommunen gjort flera insatser för att öka tillgängligheten för olika grupper av människor. Uppföljning av mått Uppföljning av indikatorer i jämställdhetsprojektet Framtagande och analyser av könsuppdelad statistik pågår i de flesta verksamheter. Förberedelser för att ta fram aktiviteter i nästa framtidsplan pågår. Checklistan för konsekvensanalys utifrån jämställdhet har under året använts i två nämnder enligt plan. Flera verksamheter har påbörjat en kartläggning som ska ligga till grund för verksamhetsförbättrande åtgärder. Några verksamheter, till exempel inom barn- och utbildningsförvaltningen, genomför större, övergripande kartläggningar och aktiviteter. Utbildningar för tjänstemän genomfördes enligt tidsplanen: Två ledarforum för alla, checklisteutbildning för politiker inom två nämnder samt en föreläsning för kommunfullmäktige. Chefer har fått handledning främst utifrån chefernas egna behov och efterfrågan. I november deltog kommunens ledningsgrupp och ekonomienhet i en utbildning i jämställd budgetering. Alla chefer i kommunen deltog också i en utbildningsdag i genusteori och normkritiskt tänkande. En politisk referensgrupp bildades för att följa projektet och politiskt förankra de åtgärder som behövs utföras inom området. Kommentar: Projektet Hållbar jämställdhet Gnesta startade våren Under 2012 har arbetet fördjupats och i samband med att antalet aktiviteter ökat har vissa utvecklingsprocesser visat sig behöva mer tid än beräknat av olika skäl. Bland annat har det varit svårt att få fram könsuppdelad statistik, och att införa konsekvensanalyser i politiska beslut är en framgångsrik men tidskrävande process. Slutsatsen är därför att alla indikatorer inte uppfyllts enligt tidsplanen för Bedömningen är dock att målindikatorerna kommer att bli uppfyllda i slutet av

25 Gnestas mål Antal individuella valmöjligheter till medborgare/ brukare per verksamhetsområde Nedan redovisas valmöjligheter inom olika verksamhetsområden. Renhållningen: Det finns möjlighet att välja olika storlek på sophämtningskärlet, ansöka om förlängt hämtningsintervall och välja till extrahämtningar i samband med storhelger och sportlov. Förskola: Förskola finns i alla kommundelar, och möjlighet att välja förskola finns i mån av plats. I Gnesta tätort finns både kommunal och fristående förskola. Skola: Grundskola F 5 finns i alla kommundelar. Föräldrar och elever har rätt att välja skola var de önskar, elevpengen följer då eleven. I Gnesta tätort finns både kommunal grundskola och friskola. Gymnasieskola: Gnesta kommun har ingen egen gymnasieskola, men en fristående gymnasieskola. Eleverna väljer utifrån samverkansavtal med fem kommuner, med samma turordning som dessa kommuners egna elever, och kan fritt välja fristående gymnasieskolor och till andra kommunala gymnasieskolor om de erbjuder andra val än samverkanskommunerna. Ytterligare ett samverkansavtal skrevs inför hösten 2012, nu kan våra gymnasieelever även söka till gymnasieskola i Strängnäs kommun. Kulturskola: Inför år 2012 tilldelades Kulturskolan extra medel för inköp av musikinstrument för yngre elever som en åtgärd för att bredda utbudet. Kulturskolan erbjuder också flera olika valmöjligheter inom dans, drama och instrumentalmusik. Skolan har börjat arbeta för att skapa förutsättningar för att erbjuda aktiviteter i alla kommundelar. Vuxenutbildning: Vuxenutbildningen erbjuder många olika ämneskompletteringar i kommunen och i övrigt köp från andra kommuner, samt även en del yrkesutbildningar och SFI (svenska för invandrare). Äldreomsorg: Kommunen erbjuder val av kommunal eller privat utförare inom hemtjänst, två rätter inom hemtjänst (på prov i Björnlunda), deltagande i gårdsråd med mera. Flera olika projekt pågår inom både äldreomsorgen och verksamheten för funktionsnedsatta där personalen tittar på hur de val som görs i vardagen styrs, exempelvis om det beror på kön hur man bemöter eller erbjuder insatser, aktiviteter eller gruppindelningar. Funktionsnedsatta: Kommunen erbjuder val av arbetsuppgifter inom daglig verksamhet, aktiv - it et er och maträtt i boenden, fritidsaktivitet en gång per vecka, deltagande i brukarråd, boendemöten med mera. Medborgarenkät: Invånarnas möjligheter till insyn, inflytande och påverkan Nästa medborgarundersökning genomförs Enkelt avhjälpta hinder för fysisk tillgänglighet i olika byggnader och anläggningar Kommentar: Alla fastighetsägare skulle vid årsskiftet ha genomfört så kallade enkelt avhjälpta hinder. Kommunen har inventerat 13 offentliga kommunala lokaler för att peka på lämpliga åtgärder. Gnesta Förvaltnings AB (GFAB) har informerats om att de som ett kommunägt bolag måste genomföra de åt gärder som föreslagits för de offentliga lokalerna. Arbetet med en mer omfattande inventering har ännu inte påbörjats. Det finns möjlighet att via kommunens hemsida påtala brister i offentliga lokaler för att förvaltningen ska kunna uppmärksamma fastighetsägarna på deras skyldighet att åtgärda bristerna. Antal möten med handikappråd och pensionärsråd Under 2012 höll råden fyra möten vardera. I handikapprådet har tillgänglighetsfrågor stått i fokus. Här redovisas några av åtgärderna 2012: Gnesta kommun har utvecklat en funktion på hemsidan som kallas lättläst svenska där texter är anpassade för bland annat dyslektiker. En handikappramp med ledstänger är installerad vid Klemmingsbergsbadet. Gnestahem har inventerat tillgängligheten i sina fastigheter och 2013 inventeras skolorna. 25

26 Gnestas mål Ett nytt system infördes för att öka tillgängligheten på Elektron. Det är ett ljud- och ljussystem som signalerar till dem som hyr lokalen att besökare med funktionshinder vill komma in via handikappsingången på baksidan. I pensionärsrådet arbetade man med dessa frågor: Nya larm inom äldreomsorgen (installerade). Bemanning i äldreboenden. Försäkringsfrågor för frivilligverksamheten Väntjänsten. Löpande information om ombyggnation av Liljedalshemmet. Ändring av namnet Äldredagen till Seniordagen. Information om handlingsplan för hemtjänsten. Uppföljning av övriga indikatorer Jämställdhetsarbete i förskolor och skolor Inom ramarna för ESF-projektet Lärande samverkan i Gnestas förskolor och skolor, genomfördes ett antal utbildningar inom jämställdhet och likabehandling. För att de rutiner som utvecklas ska bli hållbara har en processledare i varje verksamhet fått special utbildning. Deras uppdrag är att fungera som stöd för sina kolleger och chefer i att planera lika behandlingsarbetet. Kommunens samarbete med forskare från organisationen Män för jämställdhet visar att pojkar upplever en utsatthet när det gäller våld och att de är ovana vid att prata om utsatthet och begränsande normer eller maktfrågor. Flickor upplever sin skolgång helt annorlunda pojkarna när det gäller normer och sociala villkor. Stressen kring betyg är avsevärt högre hos flickor än hos pojkar. Arbetet med jämställdhetsfrågor i förskola och skola har börjat ge effekter. Bland annat har pojkarnas betygsresultat förbättrats. Dessutom har andelen pojkar som får godkänt i alla ämnen ökat och ligger över resultatet i riket, där pojkars resultat sjunker. Arbete med familjecentral inlett Kommunen har inlett ett arbete för att starta en familje central, och både politiker och tjänstemän gjorde under året studiebesök till Familjecentrum i Strängnäs. En arbetsgrupp har börjat arbeta med att ta fram förslag på lokal för verksamheten. Familjecentralen beräknas starta hösten Jämställdhetsarbete inom omsorg för äldre och funktionsnedsatta Jämställhetsprojekt påbörjades bland annat på Frustuna gården där alla personalgrupper har fått möjlighet att reflektera över exempelvis hur man samtalar med boende beroende på om man är man eller kvinna. En annan fråga har varit hur man väljer tv-kanal till en boende som inte kan välja själv. Tre boenden för funktionsnedsatta påbörjade ett jämställdhetsprojekt genom att göra en miniundersökning. Undersökningen granskade om män och kvinnor bemöttes på samma sätt i matsituationer eller om man ställde olika krav och förväntningar på de boende utifrån deras kön. Könsuppdelad besöksstatistik på Chill Fritidsgården Chill samlade in statistik över hur många pojkar och flickor som besökt verksamheten. Kvaliteten på statistiken har varit skiftande men en preliminär beräkning visar att Chill besöktes av 35 procent flickor och 65 procent pojkar. Integrationsverksamheten Kommunen tog under 2012 emot 11 flyktingar, vilket var färre än vad som anges i avtalet med länsstyrelsen och Migrationsverket (25). Det beror på den rådande bostadssituationen i Gnesta. Totalt finns för närvarande 25 personer som omfattas av inte grationsverksamheten. Av de flyktingar som kom 2012 var tre ensamkommande flyktingbarn. Avtalet med länsstyrelsen omfattade fem barn, men det avtalet upphörde i våras. Kommunen har diskussioner med länsstyrelsen om frågan. Seniorguiden invigd Under året invigdes Seniorguiden på Gnesta bibliotek och fick även efterföljare i filialerna i Laxne och Stjärnhov. Seniorguiden är ett samarbete mellan Gnesta bibliotek och socialförvaltningen, och består av en informationshörna för seniorer. 26