Utkast till KRUts strategidokument, vers 4/HS

Transkript

1 Utkast till KRUts strategidokument, vers 4/HS Att läsa detta ukast Det är inte helt enkelt att utveckla den första skissen av dokumentet med hjälp av alla LUP, anteckningar och tidigare inlägg på hemsidan. Därför kommer här några punkter jag tycker är viktiga i arbetet: Dokumentet skall skrivas på danska, norska och svenska. Jag kan bara skriva på svenska. Därför blir det först på svenska och sedan översatt. Inte den bästa, men den enda möjliga lösningen. Jag anser att vi skall utforma dokumentet i tre steg 1. Vilka rubriker skall bort och vilka skall läggas till? Vad skall dokumentet innehålla under dessa rubriker? 2. Vad kan kortas ner utan att innehållet försvinner?. Hur skall dokumentet layoutas? I denna version handlar det bara om punkt 1. Synpunkter på 2 och kan komma när punkt 1 är klar. Skall dokumentet fylla något syfte skall det dels peka ut en riktning som inte alla självklart ställer sig bakom. Om vi tar en mening som alla har lika värde som är väldigt bra och viktig är den ändå meningslös om den inte följs av hur detta skall hanteras på en kulturskola. Hur uttrycks allas lika värde? Kommer inte texten till en sådan slutsats blir även rubriken meningslös som jag ser det. Tyck därför till om punkterna så att det finns substans överallt i dokumentet! På några ställen är det markerat att det saknas texter. Jag har bara tagit med åsikter som framförts skriftligt inom projektet. Om det är allas eller någras åsikt är ibland svårt att veta. När text saknas kan jag ha missat någon text som bör föras in. Min utgångspunkt är att dokumentet skall kunna läsas även om de som inte deltagit i projektet. Mina kommentarer finns i gult. Citat från ansökan finns i kursivt och också färgade gula. De senare finns med eftersom de beskriver de frågeställningar som vi i projektet arbetet med att svara på. Kommentarer och citat, liksom denna text, tas bort i det färdiga dokumentet. Nu är det dags för dina inspel på denna text. Skriv vilken text ni vill lägga till och vilka delar ni vill ta bort. Lägg dem i kommentarsfältet på hemsidan, eller maila dem till hakan.sandh@smok.se 1

2 Vägledare till utveckling av kulturskolorna i KASK- regionen Innehållsförteckning Utkast till KRUts strategidokument, vers 4/HS 1 Att läsa detta ukast 1 Vägledare till utveckling av kulturskolorna i KASK- regionen 2 Innehållsförteckning Fel!Bokmärket är inte definierat. Bakgrund 2 Sammanfattning Verksamhetsidé Värdegrund Utvecklingsområden för framtidens kulturskola Tillgänglighet Kulturell mångfald 4 Reell integration 6 Unga talanger 7 Samverkan Tydlig struktur Delaktighet Entreprenörskap och kreativitet Låt barn och ungdomar ta plats 9 Kompetens 9 Bakgrund EU-projektet KRUt, , har strategiskt arbetat med att binda samman regionen genom en gemensam utveckling av kulturskolorna i KASK- regionen. 11 svenska, danska och 9 norska kommuner har deltagit i projektet. Projektet omfattar tre huvudspår, Kulturell mångfald, Reell integration (verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättning) och Unga talanger, där utveckling skulle ske bland annat med hjälp av lilla t:et i KRUt som står för teknik, entreprenörskap och kreativitet. 2

3 Erfarenheter från arbetet med dessa områden har dokumenterats i rapporter från LUP lokala utvecklingsprojekt. Dessa har kompletterats genom att olika kulturskolor spanat på varandra och bildat sparringgrupper som också skrivit rapporter. Olika verktyg som kan användas i ett lokalt utvecklingsarbete finns samlade i bilagor till denna rapport. Sammanfattning Kommer senare Vision Vi har i projektet arbetat utifrån en vision av en framtida kulturskola. Denna har vi kallat möjligheternas mötesplats. Möjligheternas mötesplats i den framtida musik- och kulturskolan handlar om möten i såväl stora som små sammanhang. Möten mellan människor, mellan olika konstnärliga uttryck och mellan olika länder. Möjligheternas mötesplats är också mötet mellan elev och lärare, elever och lärare, elever och elever, lärare och lärare, lärare och föräldrar och möten med alla övriga människor i det samhälle kulturskolan verkar i. Kulturskolornas uppdrag är att ge alla möjlighet att utveckla sina idéer och tankar, utveckla sig konstnärligt, kunna spegla sig i andra och att utvecklas som människa. Verksamhetsidé Skapa en mötesplats för lärande och kulturella upplevelser för alla. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp. Värdegrund Alla är olika Alla har samma värde Alla har rätt till intryck, uttryck och att skapa avtryck Framtidens kulturskola skall vara tillgänglig för alla. Det betyder att alla oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar har rätt till kulturskolans verksamhet. Det gäller att ta tillvara människans olikheter. Det är utmanande men också berikande. Utvecklingsområden för framtidens kulturskola Vi kan inte här ta upp alla områden som är viktiga utvecklingsområden. Projektet har haft fokus på många områden, men långt ifrån alla. Vi har valt att förutom de som fanns i projektstart här ta upp några andra strategiska områden som diskuterats inom projektet. Tillgänglighet Idag präglas kulturskolorna i alla våra tre länder av att elever med välutbildade föräldrar, med föräldrar med egen erfarenhet av kulturskoleverksamhet, är överrepresenterade. Skall kulturskolan bli tillgänglig för alla måste den vila på den värdegrund som är beskriven ovan. Den måste tolkas så att kulturskolornas uppdrag är att aktivt arbeta för tillgänglighet för underrepresenterade grupper. Att bara vara öppen för alla är inte tillräckligt. För att kunna möta alla deltagares behov är det viktigt att kartlägga olika gruppers förutsättningar. Detta kan göras genom att man tar på sig olika glasögon/briller, för att kunna se på verksamheten ur olika perspektiv. Varje kulturskola måste fråga sig om den verksamhet de bedriver aktivt vänder sig även till de med mentala hinder, med fysiska hinder, ekonomiska hinder eller kulturella hinder etc.

4 Det kan vara en svår uppgift att kartlägga vilka potentiella elever som finns inom grupper som av mentala, fysiska, kulturella, sociala, och geografiska eller ekonomiska förutsättningar inte deltar. Flera av dessa grupper finns dock inte minst inom det som varit i fokus i KRUt-projektet; Kulturell mångfald, Reell integration och kanske även Unga talanger. Andra områden som också kan behöva kartläggas är genusperspektivet och olika samhällsgruppers ekonomiska förutsättningar. Det kan vara svårt för en liten kulturskola att samtidigt genomföra särskilda insatser mot alla underrepresenterade grupper. Kulturskolans värdegrund måste dock vila på insikten att för att möta dessa grupper krävs extra kunskap och extra åtgärder. För att alla skall kunna anses ha lika värde. De grupper som kräver större insatser vid rekryteringen, kommer naturligtvis att kosta mer innan de börjar än de grupper som själva söker sig kulturskolan. Extra medel till rekrytering/projekt måste budgeteras. Vissa av de elever som har funktionsnedsättningar kräver mer resurser för att de skall få likvärdig verksamhet i förhållande till andra barn. På samma sätt kommer en del unga talanger få mer undervisning än andra barn/ungdomar. Kulturskolans värdegrund måste vila på insikten att även om alla barn har samma värde och rätt att uttrycka sig estetiskt, så kommer de av flera anledningar inte få ta del av lika stora resurser inom kulturskolan. Detta för att kulturskolans uppdrag skall vara att aktivt rekrytera elever som inte söker sig till kulturskolan, kunna ta emot elever som kräver extra stöd och även kunna erbjuda talanger en fördjupad verksamhet. Detta kan tyckas motsägelsefullt och det är därför viktigt att värdegrunden diskuteras och kommuniceras inom kommunerna, regionalt och nationellt. Ett ytterligare hinder för breddad rekrytering är ofta att det redan finns tillräckligt med elever för att fylla alla platser. Varför satsa extra resurser på rekrytering när alla platser redan är fyllda? Även om den bästa lösningen naturligtvis är att alla elever bereds plats måste, menar vi, en breddad rekrytering ske även om detta innebär att fler elever hamnar på en kölista. Utifrån FN s barnkonventions målsättning om alla barns lika värde måste underprivilegierade barn stimuleras till ökad deltagande. I annat fall permanentas en segregerad kulturskola. Finns det en kö till kulturskolan brister den i tillgänglighet. Målsättningen bör alltid vara att ta in alla elever när deras intresse är som störst, dvs. när de anmäler sig. Kulturskolan skall sträva efter att i dialog med sin uppdragsgivare, hitta former och finansiering så att alla sökande kan beredas plats. Kulturell mångfald Från ansökan Målgruppen, personal på musik- och kulturskolorna, kommer att få en kompetenshöjning som i sin tur ger som effekt en bättre verksamhet. Den kommer framförallt att bli bättre gentemot de unga kommuninvånare som projektet är fokuserat mot; ungdomar med annat kulturbakgrund än det västerländska, ungdomar med olika funktionsnedsättningar, och ungdomar med ambition till yrkesverksamhet inom kulturomrdået. I speciella fall kan en individ tillhöra samtliga dessa tre grupper så dessa kategorier bör inte ses som väsenskilda. Ungdomarna, eleverna är den största indirekta målgruppen, de största intressenterna i projektet. kulturell mångfald, som handlar om att hitta metoder för en ökad andel av ungdomar med annan kulturbakgrund än den nordiska. Det handlar om rekrytering, erbjuda möjligheter att hitta till musik- eller kulturskolan, att göra tröskeln mindre. Praktiskt kan det handla om verksamhet i flyktingförläggningar, uppsökande verksamhet i skolor, kontakt med invandrarföreningar mm. Det handlar också om att bredda utbudet att genrer, instrument, språk i vid mening på kulturskolorna. På många skolor finns inom musikområdet tradition att arbeta med västerländsk konstmusik och västerländsk populärmusik. Den nordiska folkmusiken är däremot relativt sett mindre förekommande. Ett sätt att öka mångfalden är att arbeta med folkmusik från hela världen. Där kan möten uppstå naturligt. Även dans och bildkonst kan lätt kopplas till ett sådant tema. Goda förebilder finns Flera lokala utvecklingsprojekt inom KRUt har haft som målsättning att möta de föräldrar som av kulturella, sociala eller ekonomiska orsaker inte normalt deltar i kulturskolans verksamhet. Vissa har även inkluderat ungdomar med olika funktionsnedsättning i denna bredare målgrupp. Många av dessa projekt har haft som målsättning att nå elever inom grundskolan eller på fritidshemmen (Sfo är det?) Några har varit mer inriktade på den frivilliga verksamheten efter skoltid. Några områden återkommer i flera av rapporterna från projekten. 4

5 Kontakt med barnens föräldrar När kulturskolorna går ut i grundskolorna och erbjuder extra instrumentalundervisning är det ett mycket uppskattat inslag bland barnen. Det lokala projektet i Larvik skriver: Gjennom Kultursfo har det vært mulighet for å gi barn i de mest utsatte områdene i Larvik mulighet til å få oppleve og delta i ulike kulturuttrykk uavhengig av foresattes sosioøkonomiske situasjon. Föräldrarna som inte har samma kulturella kapital 1 ser många gånger annorlunda på verksamheten. I ett skolsamarbete med inriktning på musik beskrivs frågan helt enkelt som att det finns en barriär till föräldrarna. Vi menar att denna barriär kan beskrivas som kulturell. Föräldrarna anser att instrumenten som barnen fått låna hem låter för mycket, eller är de rädda att barnen tar sönder dem och att de som föräldrar därmed blir ersättningsskyldiga. Förmodligen är dessa invändningar, eller oro, något som alla föräldrar delar, men när dessa uppvägs av en stor förståelse för vilka värden som tillförs barnen genom musicerandet tonas de ner och uttrycks inte. Inom några av de lokala projekten har man under projekttiden alltmer arbetet efter den modell av El Sistema som utvecklades först i Göteborg. (Ursprungligen kommer El Sistema verksamheten från Venezuela) Den bygger, lite förenklat, på att en professionell symfoniorkester samverkar och utgör förebild till en ungdomssymfoniorkester i ett bostadsområde. Bostadsområdena har valts utifrån att de som bor där på olika sätt är underprivilegierade. I det första El Sistema- projektet skapades, för att ha en regelbunden dialog med föräldrarna, Vänstay. Varje onsdag stannar eleverna och föräldrarna ansluter efter arbetet. I projektredovisningen skriver några lärare: Vänstay, vårt sociala forum för hela familjen, fortsätter att vara ryggraden. Här möter vi eleven med sin familj och umgås. Spelar, sjunger, äter Inom skola eller utanför? Även om många lokala projekt har som mål att nå barnen inom grundskola/fritidshem bör ett ökad deltagande i kulturskolans frivilliga verksamhet vara det långsiktiga målet. Ett lokalt projekt tvekar om detta är möjligt; Målet om å få disse elevene inn i kulturskolen, er det reelt? Mer hensiktsmessig med tilbudet i SFO-tid? Vi anser att det långsiktiga målet alltid måste vara att det är inom kulturskolans huvudsakliga verksamhet, den frivilliga, som en inkludering av alla barn skall ske. Behålla eleverna En annan utmaning för de projekt som arbetat mot breddad rekrytering är att behålla eleverna. Finns inte föräldrarna där med sitt kulturella kapital så krävs det förmodligen andra insatser för att engagera barnen. Ett El Sistema-projekt skriver: Vi har GSO (Göteborgs Symfoniorkester) som fantastiska förebilder men behöver fler nivåer. Eleverna behöver fler delmål för att kunna greppa den progression som vi önskar se. När vi har hållit på med El Sistema i tio år har vi säkert kommit en bra bit på väg men hur gör vi till dess? En annan skola skriver: I ensemblens repertoar har dans och sång från olika länder integrerats, bland annat har en kurdisk dansgrupp deltagit vid flera tillfällen, och även musikerna/sångarna i ensemblen har fått lära sig olika slags danser. Solistinslag har välkomnats, vi har t.ex. haft en kille som steppade till en haitisk låt (!) Även här skulle vi ha stor hjälp av en administratör som kan ragga spelningar och bidrag och ordna med praktiska ting... Resurser, alltså! Ett projekt skriver också att även om deras modell är mycket framgångsrik så passar den inte alla barn. Några vill ha en mer traditionell kulturskola, andra önskar något vi ännu inte sett. En annan lärarroll El Sistema är mer av ett färdigt koncept än flera av de andra lokala utvecklingsprojekten. En viktig faktor i El Sistema, förutom kontakten med föräldrar, är att alla barn får många tillfällen till lektioner varje vecka, och därmed också möter de vuxna och varandra väldigt mycket mer än vid normal kulturskoleverksamhet. En grupp skriver Barnen får mycke vuxenkontakt ok vi ær inte bara lærare utan æven en vuxen førebild ok medmænniska. 1 Se Bourdieu mfl. 5

6 Vem inkluderas? Vad inkluderas? Om det finns en bristande inkludering av elever kan det också betyda att dessa elever i sin hemmiljö möter kulturella uttryck som även de saknas på kulturskolan. Skall alla känna sig välkomna skall också den kulturella miljön på kulturskolan avspegla mångfald. Någon skriver: Vi sträcker oss ut för att nå elever och få dem till oss inte för att föra in deras kultur till oss. Målsättningen att föra in deras kultur är angelägen genom att den kan visa upp kulturskolan som en öppen verksamhet som tar intryck och inte minst värdesätter estetiska uttryck från olika kulturer. Olika kulturinslag kan integreras i alla ämnen. En kulturskola som innebär en etnisk separation, ex alla ungdomar med afrikansk bakgrund spelar djembe, skulle vara mycket olycklig och snarare motverka inkludering. Särskilt uppdrag Någon KRUt-deltagare skrev: Det burde være selvklart, men det trengs nok et oppdrag, dessverre. Detta pekar på att kulturskolorna idag inte har en värdegrund som vilar på allas lika värde utan behöver ett särskilt uppdrag för att rekrytera de elevgrupper som idag saknas. Hur uppdraget ser ut till varje kulturskola är naturligtvis upp till varje kommun och/eller land, men vi anser inom KRUt att uppdraget att nå alla barn måste finnas för alla kulturskolor. Oavsett om det är uttalat eller ej. Slutsatser: Att möta barn och ungdomar från underprivilegierade grupper i skolan och på fritidshem kan vara ett sätt att få dem intresserade av kulturskolans verksamhet. I vilken utsträckning detta leder till ökat frivilligt deltagande är oklart För ett framgångsrikt arbete med en breddning av kulturskolornas elevgrupp krävs ett medvetet arbete med att skapa förståelse för kulturskolans värde hos barnens föräldrar Finns inte deltagande i kulturskolan i den kulturella normen måste kulturskolan erbjuda fler, och kanske större, utmaningar till eleven Det finns många olika slags elever, därför måste eleverna också erbjudas många slags olika kulturskoleverksamheter En lärarroll som innebär att eleven möter läraren flera gånger i veckan och genom detta också får en annan mer social roll är ett sätt att nå barn som inte självklart har musik- eller kulturskola som ett val Kulturskolorna bör förändra sitt innehåll i takt med elevrekryteringen Alla kulturskolor har ett uppdrag att rekrytera elever från alla samhällsgrupper Reell integration Enligt ansökan avses Lösningar för ökad tillgänglighet inom programområdet 1 Utveckling av strategier för att ge ungdomar med funktionshinder en möjlighet att delta i verksamheten inom musik- och kulturskolorna. Med begreppet Reell integration avsåg vi när projektet startade möjligheten för elever med olika funktionsnedsättningar att delta. Självkritiskt kan vi konstatera att Reell inkludering skulle varit ett bättre begrepp. Det betyder att alla barn och ungdomar är med från början, det som krävs är att de inkluderas i verksamheten. Integration får mer betydelsen av att en grupp står utanför och skall föras in i gruppen alla barn vilket naturligtvis motsäger sig självt. Viktiga frågeställningar: Samverkan med andra institutioner eller egen verksamhet En första stor fråga är om barnen skall komma till kulturskolan eller om kulturskolan skall komma till barnens skola/särskola/vårdinstitution. Å ena sidan är det svårt för kulturskolan att inom sig ha den kompetens som finns i en specialskola. Å andra sidan blir det omöjligt att ha en reell inkludering av dessa elever om de möts på en annan plats och i ett annat sammanhang och därmed nästan aldrig möter andra elever på kulturskolan. På sikt måste därför strategin vara att alla elever kommer till kulturskolan på samma villkor. 6

7 Ett projekt kommenterar också den motsättning som finns i att söka upp barnen med att elevernas musikbehov tillgodoses i skolan, så att de inte känner ett måste att gå till musikskolan. Initialt kan det ändå vara en mycket positiv väg att kulturskolan söker sig till barnens skola/särskola/vårdinstitution. Inte minst för att genom detta samarbete öka kulturskolans kompetens på området. Ett lokalt projekt skriver Fantastisk at se pædagogernes håndtering af børnene, så det blev en positiv oplevelse for alle. Deres råd var guld værd. f.eks om hvor aktiv den enkelte elev er, hvornår/hurtigt der skulle nyt materiale. Speciella grupper för elever med funktionsnedsättning eller total inkludering från start Nästa steg på samma tema är i vilken grad kulturskolorna skall göra speciella grupper för elever med funktionsnedsättning eller arbeta för total inkludering från start. Även på denna punkt bör strategin vara att det i ett första skede kan vara framgångsrikt att skapa separata grupper, men att detta bör kombineras med att så snart det är möjligt slussa elever vidare till mer blandade grupper. Några av de lokala projekten beskriver också att det har gjort just detta. Rekrytering kan vara ett problem Veldig vanskelig å få informasjon om prosjektet videreformidlet til målgruppene. Vrient å finne samarbeidspartnere i kommunen som tar arbeidet vårt seriøst, noe som resulterer i dårlig rekruttering til gruppene. Citatet beskriver tydligt hur det inte är helt enkelt att nå en grupp elever som av tradition inte söker sig till kulturskolan. Strategin måste vara att skapa uthållighet, kunna visa upp goda exempel både för föräldrar, barn och samarbetspartners och på så vis under en längre period på flera år sakta men säkert göra kulturskolan till ett naturligt val även för elever med någon funktionsnedsättning. Unga talanger Arbete med kulturskolornas unga talanger är relativt etablerat i Norge och Danmark. Där finns även nationella satsningar. I Sverige är ordet talanger mindre vanligt och det finns även negativa associationer till begreppet. Däremot finns i många av Sveriges kommuner särskilda kurser som kallas fördjupningskurs, högre kurs etc. Målet med en större satsning på talanger har i första hand motiverats av att kulturskolorna även har en uppgift att lägga grunden till det professionella kulturlivet. Viktiga frågor Vad innehåller en satsning på unga talanger för delar Det finns många olika delmål med en särskild satsning på talanger. Ett mål kan vara en att skapa en grupp av elever som kan sporra varandra: Det er blitt større gruppetilhørlighet der elevene inspirerer hverandre til å bli bedre, frammøteprosenten har gradvis blitt høyere, elevene kjenner større eierforhold, også møteplasser med mer spissing. Det arrangeres faste reiser for elever og lærere til andre skoler i inn og utland. jobber dermed litt mere mot å få motivert unge musikere/dramaelever til å høyne nivået mot å bli med på f.ex slike konkuranser. Kulturskolen setter opp en årlig musikal som er med på å bygge opp unge dramatalenter, slik at skolen ikke kun bygger opp kun musikktalenter, men og ungdommer fra andre kunstformer Mer text om innehåll önskvärd. Vid vilka åldrar kan talangutveckling motiveras? Av de exempel som finns inom KRUt projektet har ett par som lägsta ålder år. Om det skett via ett genomtänkt beslut eller mer av praktiska orsaker är svårt att avläsa. En annan skola skriver Nytt av høsten er at aldersgrensen er hevet til 14 år. I fremtiden har vi talenttilbud til alle elever i alderen år Mer text önskvärd. Hur görs antagning till särskilda kurser för talanger? Någon kulturskola skapar en gemensam ensemble där olika nivåer på eleverna kan samsas. Då behövs ingen särskild antagning. Eleverna har fått känna sig utvalda. Detta har bidragit till ökat individuellt självförtroende, höjt sin kunskapsnivå och tagit ett socialt ansvar för gruppen. Stark vi-känsla i grupperna! 7

8 Det burde informeres bedre til lærere og elever om hva som kreves av elevene for å komme inn på talentprogrammet. Mer text önskvärd. Hur ser överenskommelsen med elev och föräldrar ut? Ställa tydliga delmål och mål Mer text önskvärd. Svårigheter som uppmärksammas är främst tid för eleverna att delta. Äldre elever är väldigt uppbokade med skola och andra aktiviteter. Vanskelig å omorganisere undervisning. Å få flere lærere til å fnne felles møtetid. Å gi utfordringer nok til talentene når målet er felles møteplasser. Nivåforskjeller i samspillgrupper. Ett annat mål, som inte bör ses som ett mål för talangutveckling utan ett eget mål, nämns ändå i sammanhanget: vi ønsker å skape en ny konsertarena for barn og ungdom som spiller klassisk musikk. Samverkan För att kunna nå vår vision krävs ett omfattande samarbete inom varje kulturskola, inom varje kommun och med andra delar av kommunen företag och organisationer. Även samverkan regionalt, nationellt och internationellt behöver utvecklas. Tillsammans ansvarar vi för att lyfta kulturskolornas verksamhet! Tydlig struktur Tydlig rollfördelning inom kulturskolan. Text saknas Delaktighet Vi behöver arbeta med att öka elevernas delaktighet och inflytande. För att kunna uppnå flexibilitet krävs att vi tänker: våra elever att eleverna har ägarskap över hela kulturskolan. Alla anställda är vägvisare och dörröppnare. Med ägarskap över hela kulturskolan menar vi att eleverna ska få veta om alla möjligheter som finns för dem att ta del av inom verksamheten; grupper, projekt, produktioner och andra mötesplatser som är möjliga för dem. Alla elever bör varje år möta andra konstarter, genrer och lärare än de han/hon oftast möter. All elevintagning bör ske på ett sådant sätt att alla elever känner tillhörighet till kulturskolan och inte en enskild lärare. Barn och ungdomar, och deras föräldrar, skall kunna se en tydlig struktur i verksamheten. Vilka möjligheter finns för mig som elev, vilka val kan jag göra. De behöver också tydligt se vilka krav som ställs på dem. Precis som ovan, vad gäller talanger, skall det finnas en överenskommelse mellan de tre parterna kulturskolan, föräldrarna och eleverna. Denna behöver inte vara skriftlig men måste ändå vara tydlig. Entreprenörskap och kreativitet Definition av entreprenörskap inom KRUt Att stärka personlige egenskaper och attityder hos den enskilde eleven som gör dem bättre rustade att bedriva samarbete, tänka nytt, tåla motgång, vara kreativa och vara trygga i sina egna val Text om vad kreativitet betyder inom kulturskolan. Finns i bilaga också? Alle udfordrer sig selv, eleverne og hinanden og arbejder på at styrke egenskaber som nytænkning, at tåle modgang og være kreative.

9 Låt barn och ungdomar ta plats Kulturskolorna skall ge barnen och ungdomarna verktyg att uttrycka sig. Det är också viktigt att det de uttrycker får möta andras ögon, öron och känslor. Det gör det genom att alla elever minst varje år får framföra eller visa upp sitt uttryck inför en publik. Det kan lika gärna handla om två elever som framför ett musikstycke i ett litet rum eller stor produktion med olika konstformer inom kulturskolan eller en samproduktion med andra skolor eller professionella kulturinstitutioner. Kompetens Anställda på kulturskolorna måste ha en gedigen hantverkskunskap inom ett konstområde. Dessutom kännedom om andra konstformer för att kunna arbeta med samarbetsprojekt. Det är också viktigt att kunna möta elever i alla åldrar. Kunskap inom IT-området är en förutsättning. (Skall IT vara med som eget utvecklingsområde?) Fler av utvecklingsområdena ovan kräver kompetens inom dessa områden hos alla anställda; entreprenörskap, kreativitet, delaktighet, tillgänglighet, produktioner. Det är också viktigt att förstå att alla lär på olika sätt och att många har funktionsnedsättningar som ställer särskilda krav på undervisningen. Det är också grundläggande att den anställde förstår sitt uppdrag i en politiskt styrd organisation, känner till de mål som finns för verksamheten och har förmåga att tillsammans med kollegor tolka dessa utifrån den egna kulturskolans förutsättningar. Bilaga: Verktyg och metoder 9