Årsredovisning. F ö rva lt n i n gsb er ät t el se 1

Transkript

1 Årsredovisning 2013 F ö rva lt n i n gsb er ät t el se 1

2 Så här läser du årsredovisningen Det här är Landstinget Blekinges samlade årsredovisning. Redovis ningen innehåller två olika huvudavsnitt: förvaltningsberättelsen och den ekonomiska redovisningen. Förvaltnings berättelsen innehåller en översikt av utvecklingen i landstinget och belyser sådant som inte framgår av balans- eller resultaträkningarna men som är viktigt för bedöm ningen av landstinget. Utgångspunkten för förvaltningsberättelsen är de mål landstinget presenterade i landstingsplanen De olika målområdena presenteras i var sitt kapitel. Här finns också landstings rådet Kalle Sandströms (S) och landstingsdirektören Peter Liljas syn på landstingets verksamhet under Förvaltningsberättelsen innehåller också ett kapitel som beskriver förvaltningarnas verksamhet under året och ett kapitel för de strategiska satsningar som gjorts utöver de uppsatta målen. I den ekonomiska redovisningen finns finansiell redovisning: resultaträkning, balansräkning och kassa flödesanalys. Sist i årsredovisningen finns en sammanställning av årsstatistik för Landstinget Blekinge under de senaste fem åren, en överskådlig sammanställning av måluppfyllelsen och en skiss över Landstinget Blekinges organisation. Här finns också revisionsberättelsen, som redogör för landstingets revisorers granskning av räkenskaper och verksamhet, och en ordlista som förklarar facktermer och andra svåra ord som före kommer i årsredovisningen. Framsidan: Folktandvården är en konkurrensutsatt verksamhet och att bemöta och ta hand om patienterna på ett bra sätt är viktigt. Under 2013 har all personal fått utbildning i bemötande, bland annat för att kunna inspirera och motivera patienterna att aktivt delta i sin egen vård.

3 Innehållsförteckning Tillgänglig sjukvård av hög kvalitet i Blekinge Detta är Landstinget Blekinge En god hälso- och sjukvård och insatser för en bättre folkhälsa Aktivt klimat- och miljöarbete för hållbara livsmiljöer 18 Stabil ekonomi för hållbar kostnadsutveckling Engagerade medarbetare med goda utvecklingsmöjligheter Övriga strategiskt viktiga områden Landstingets verksamheter Ekonomisk redovisning Revisionsberättelse Måluppfyllelse Årsstatistik Organisationsskiss Ordlista Årsredovisning

4 Ingen annanstans i Sverige tar man emot barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt snabbare än i Blekinges psykiatri. Landstingsrådet Kalle Sandström och landstingsdirektör Peter Lilja besöker här barn- och ungdomspsykiatrins mottagning tillsammans med verksamhetschefen Jens Boäng och psykolog Ida Reiz. 4 F ö r va lt n i n gsb er ät t el se

5 Landstingsrådet Kalle Sandström (S) och landstingsdirektören Peter Lilja är överens om vad som ska känneteckna en god hälso- och sjukvård. Den ska vara tillgänglig och hålla hög kvalitet. Vi har en mycket god hälso- och sjukvård i Blekinge men den kan givetvis bli ännu bättre, säger Kalle Sandström. Tillgänglig sjukvård av hög kvalitet i Blekinge När Kalle Sandström och Peter Lilja summerar det gångna året är det med stolthet och ödmjukhet. Landstinget Blekinge spelar en viktig roll i människors liv. Förr eller senare kommer man i kontakt med vården och inte sällan vid ett tillfälle då man är sårbar. Det är självklart viktigt att man då får bästa möjliga omhändertagande och möts med respekt, säger landstingsdirektör Peter Lilja. Under 2013 har Landstinget Blekinge arbetat för att förverkliga fyra politiskt prioriterade mål: en god hälso- och sjukvård aktivt klimat- och miljöarbete engagerade medarbetare och goda utvecklingsmöjligheter en stabil ekonomi. Konkreta förbättringar har skett inom en rad områden. Till exempel har Landstinget Blekinge förbättrat vården för de äldre. Fokus har varit på att skapa ett väl fungerande samarbete med länets kommuner. Det är viktigt att samverkan fungerar väl och att det finns rutiner som säkerställer ett gott omhändertagande av våra äldre, säger Peter Lilja. Tillgängligheten till hälso- och sjukvården har också förbättrats. Under 2013 klarade Blekingesjukhuset kraven för att få ta del av kömiljaden under tio av årets tolv månader för besök och nio månader för behandling. Motsvarande siffra för 2012 var sex respektive fem månader. Särskilt glädjande är den goda tillgäng ligheten till psykiatrisk sjukvård. Barn- och ungdomspsykiatrin och vuxen psykiatrin har bäst tillgänglighet i landet, säger Kalle Sandström. Även inom området patientsäkerhet märks tydliga förbättringar. Här klarade landstinget samtliga grundkrav och alla indikatorer utom en, för att få ta del av riktade statsbidrag. Folkhälsofrågorna fick stor uppmärksamhet under Arbetet med att ta fram en länsgemensam folkhälsopolicy påbörjades och landstinget satsade sammanlagt 4,3 miljoner kronor på insatser som ska bidra till en god och jämlik folkhälsa. Särskilt viktigt är det att satsa på ungdomarna, menar Kalle Sandström. De är vår framtid. Vi startar därför en social investeringsfond som ska fokusera på förebyggande åtgärder för att förbättra barns och ungdomars hälsa. Blekinge är ett av de län som drabbats hårt av ungdomsarbetslöshet. För att hjälpa ungdomar att få in en fot på arbetsmarknaden och få dem intresserade av ett vårdyrke startade Landstinget Blekinge projektet 100 nya möjligheter. Arbetslösa ungdomar har fått tillfällig anställning hos oss och erfarenheterna har varit mycket positiva. Många har redan gått vidare till studier eller andra jobb och det finns även de som fått en förlängd anställning i landstinget, säger Kalle Sandström. Landstinget Blekinge, liksom övriga landsting och regioner i landet, befinner sig i ett läge där behovet av sjukvård ökar i takt med att andelen äldre stiger. Nya, dyra läkemedel kommer i snabb takt och den medicinsktekniska utvecklingen gör det möjligt att hjälpa människor till ett bättre liv. Samtidigt är de ekonomiska resurserna begränsade. Under 2013 har landstingsdirektören presenterat utredningen Framtidens hälso- och sjukvård, som beskriver hur Landstinget Blekinge ska utvecklas för att möta framtida vårdbehov. Ett politiskt prioriterat område där det skett förbättringar är klimat och miljö. Landstinget investerade till exempel i förnyelsebar energi i form av ett vindkraftverk. Vi är en av länets största arbetsgivare och vår verksamhet har stor påverkan på miljön. Det är därför självklart att vi ska ligga i framkant, säger Kalle Sandström. För att fortsätta utveckla hälso- och sjukvården krävs engagerade och kompetenta medarbetare. Landstinget fick ett kvitto på medarbetarnas engagemang i samband med att enkäten Hållbart medarbetarengagemang genomfördes under senhösten. Hela 94 procent upplevde sitt arbete som meningsfullt vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Att rekrytera och behålla medarbetare är en central fråga. Möjligheter till utveckling i yrkeslivet, en god arbetsmiljö och konkurrenskraftiga löner är viktiga faktorer i arbetet med att skapa en attraktiv arbetsplats, säger Peter Lilja. F ö rva lt n i n gsb er ät t el se 5

6 En del av förbättringsarbetet Akut förbättring är att ta time out. Då samlas alla för korta lägesrapporter. Det motverkar att personalen på akutmottagningen springer omkring utan att ha koll på vad som ska göras och istället för att springa fortare blir effektivare. 6 F ö r va lt n i n gsb er ät t el se

7 Landstinget Blekinges viktigaste uppdrag är att ge god hälso- och sjukvård till Blekinges invånare. En annan viktig uppgift är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Målet är att invånarna ska få så mycket hälsa och vård som möjligt för varje skattekrona. Detta är Landstinget Blekinge Landstingets arbete styrs till stor del av befolkningens behov av hälso- och sjukvård och hur det utvecklas i framtiden. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är minst lika viktigt och avgörande för att effektivisera vården. Som alla landsting och regioner är Landstinget Blekinge en politiskt styrd organisation. Hur styrs landstinget? Hälsan i befolkningen, befolkningens behov av hälso- och sjukvård och befolkningsutvecklingen i länet är grunden för mål, uppdrag och resursfördelning. Detta sammanställs i landstingsplanen som landstingets folkvalda politiker enas om i landstingsfullmäktige varje år. Det är politikernas uppgift att ange visionen och målen, att fördela resurserna och att följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Landstinget Blekinges vision lyder: Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss. Utifrån visionen har också en verksamhetsidé tagits fram som beskriver vad Landstinget Blekinge vill verka för och uppnå: Landstinget ska, med en tillgänglig, säker och kostnadseffektiv vård av god kvalitet, medverka till bästa möjliga livskvalitet för Blekingeborna. Utifrån landstingsfullmäktiges mål beslutar sedan landstingets styrelse och nämnder om mål för sina ansvarsområden. Dessa mål är direkt styrande för landstingsdirektören, landstingets högste tjänsteman. I överenskommelse med respektive förvaltning tas verksamhetsspecifika mål och mått fram som presenteras i förvaltningarnas verkställighetsplaner och som är styrande för alla medarbetare. Årets planeringsprocess kan illustreras med figuren till höger. Landstingsstyrelsens uppföljning, som redovisas för landstingsfullmäktige, sker i form av landstingets samlade årsredovisning. Därutöver redovisas två delårsrapporter under året. Grunden för års redovisningen är landstingsfullmäktiges inriktningsmål som 2013 var följande: en god hälso- och sjukvård samt insatser för en bättre folkhälsa aktivt klimat- och miljöarbete för hållbara livsmiljöer en stabil ekonomi för hållbar kostnadsutveckling engagerade medarbetare och goda utvecklingsmöjligheter. Denna årsredovisning är därmed en redo visning av i vilken utsträckning ovanstående fyra inriktningsmål har uppfyllts. En utförlig redovisning av måluppfyllelsen finns på sidan 66. Uppföljning Kunskapsunderlag Verkställighetsplaner Uppdrag fullmäktige Mål för styrelse och nämnder Befolkningen i Blekinge För att kunna planera landstingets verksamhet behövs kunskap om Blekinges demografi (befolkningslära). Befolknings utvecklingen påverkas i huvudsak av förändrade födelsetal och dödstal och variationer i in- och utflyttning. Blekinge har jämfört med riket färre invånare i de yngre åldersgrupperna och i åldergrupper i arbetsför ålder. Andelen personer över 60 år är istället högre i Blekinge. Enligt Statistiska centralbyråns befolkningsprognos som sträcker sig till 2030 kommer Blekinge att ha ett så kallat negativt födelseöverskott (fler som avlider än som föds), men det kommer att jämnas ut genom att fler flyttar in till än ut från Blekinge. Mellan åren 2025 och 2030 kommer de personer som är födda på 1940-talet att vara 80 år eller äldre. De är då mer vård krävande, vilket blir en utmaning för hälso- och sjukvården. Samtidigt måste allt färre förvärvsarbetande försörja allt fler som inte är i arbetsför ålder. Vad går skattepengarna till? Skattepengarna är landstingets viktigaste inkomstkälla sänktes landstingsskatten med 32 öre eftersom ansvaret för hemsjukvården lämnades över till kommunerna. Av varje hundralapp som en invånare i Blekinge tjänade 2013 gick 11,19 kronor till landstingsskatt. Intäkter under 2013 (miljoner kronor) Landstingsskatt Statsbidrag 931 Avgifter från patienter 144 Finansiella intäkter 59 Övriga intäkter Kostnader under 2013 (miljoner kronor) Hälso- och sjukvård och tandvård Folkhögskoleverksamhet 28 Hjälpmedelsverksamhet 55 Serviceverksamhet 607 Finansiella kostnader 36 Övriga kostnader F ö rva lt n i n gsb er ät t el se 7

8 Viktiga händelser 2013 Februari Din guide om hälsa från Landstinget Blekinge Goda vanor skapas av Mars Den 18 mars besökte socialminister Göran Hägglund landstinget för att diskutera patientsäkerhet. Vårdbarometern visade att Blekinges invånare inte har något emot att diskutera kost, motion, tobak och alkohol när de besöker vården. De är dessutom positiva till att sjukvården kan kräva rökstopp inför operationer, för att minska risken för komplikationer. April Alla kan lyfta Styrkelyft är en sport för alla, menar världsmästaren Frida Leandersson. Mika, mamma och pappa Rörelser gör gott vid ryggskott Spelglada pensionärer Dataspel får pensionärer att må bra. Juni I juni kom första numret av Landstinget Blekinges nya tidning Topp till tå. I tidningen, som delas ut till alla medborgare fyra gånger om året, står Blekingebornas hälsa i centrum. September I september presenterade landstings direktör Peter Lilja utredningen Fram tidens hälso- och sjukvård. Utredningen innehåller en långsiktig handlingsplan för hur hälso- och sjukvården i Blekinge ska utvecklas så att blekingarnas framtida behov av vård blir tillgodosett på bästa sätt. Arbetet med att ta fram en läns gemen sam folkhälsopolitisk policy engagerade många representanter på besluts nivå i bland annat landstinget och länets kommuner. F ö r va lt n i n g s b e r ät t e l s e Akutmottagningen i Karlskrona har deltagit i det nationella projektet Akut förbättring, som avslutades i oktober. Förbättringsarbetet har bland annat gett ökad patientsäkerhet, minskad belastning och nöjdare medarbetare som har blivit inspirerade att arbeta tätare i team. bättre i ryggen, Vila gör inte att du blir mycket du kan! tvärtom. Rör på dig så Maj Trots många olika insatser ökade antalet klamydiafall i Blekinge med 10 procent under Som ett led i att minska smittspridningen startade landstingets infektionsmottagning drop in-provtagning för klamydia. Folktandvården och primärvården arbetar för att bli miljövänligare. Folktandvårdskliniken i Karlshamn är före gångare i arbetet och fick sitt certifikat i maj. Inom ett år ska samtliga folktandvårdskliniker vara miljöcertifierade. Även primärvården har arbetat med att miljöcertifiera alla vårdcentraler under året. 8 JUNI 2013 Smak för det sunda Årets kulturkommun satsar för att unga ska må bra och vilja bo kvar. Topp till tå I februari började en ny säsong av dokumentärserien 112 på liv och död på tv-kanalen Sjuan. En av de del tag ande verksamheterna var Blekinge sjukhuset, med bland annat ambulansverksamheten, förlossningsavdelningen och Thoraxcentrum. Oktober Landstinget Blekinge tog beslut om att skänka två ambulanser till sjukhus i Kroatien och Kosovo. Det handlar om ambulanser som blivit för gamla för att använda i Blekinge, men som kan hjälpa till att förbättra vården vid sjukhuset i Imotski i Kroatien och sjukhuset i Istog i Kosovo. November Patienterna blir väl bemötta och har stort förtroende för personalen på akutmottagningarna i Blekinge. Det visade den patientenkät som gjordes under våren. Patienterna känner att personalen bemöter dem med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Sociala och etiska krav ställs i landstingets alla upphandlingar enligt en nationell landstingsgemensam upp förandekod. Uppförandekoden skrivs under av landstingets samtliga leverantörer i samband med kontraktskrivningen. Landstingsstyrelsen tog beslut om en uppdaterad version av uppförandekoden, vilket bland annat innebär ökat fokus på antikorruption gick ihop med Vårdguiden och blev därmed Sveriges största tjänst med information inom hälso- och sjukvård. I och med sammanslagningen fick den nya 1177 Vårdguiden en mängd nytt material på webben. Bland nyheterna finns temasidor för seniorer och om sex och relationer. Tack vare Landstinget Blekinges satsning 100 nya möjligheter var 21-åriga Therese Gunnarsson, som tidigare varit arbets lös, en av dem som fick chansen att prova på ett arbete inom vården.

9 December Ingen annanstans i Sverige tar man emot barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt snabbare än i Blekinges psykiatri. Det visade Öppna jämförelser, som presenterades i decem ber av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Den operationsrobot som Landstinget Blekinge tog beslut om att köpa in levere rades till landstinget. All personal som ska arbeta med roboten har fått sin utbildning och i vissa fall certifiering för robotkirurgi, och de första operationerna genomfördes i januari och februari personer gör läkarbesök på vårdcentralerna (inklusive jourcentralerna) 543 En vanlig dag i landstinget Under en fyraårsperiod kommer alla blekingar i kontakt med hälso- och sjukvården i Blekinge. Det kan vara i samband med graviditet och den förebyggande barnhälsovården eller olika besök till primär vård och tandvård, akuta besök på grund av sjukdom eller skada eller planerade operationer. 319 personer luncher serveras till patienter och medarbetare besöker psykiatrin och habiliteringen Landstinget Blekinge är det landsting som de senaste sex åren har fått mest belönings pengar per invånare för insatser för de mest sjuka äldre och för per soner med psykisk ohälsa. Totalt har landstinget sedan 2007 fått 334 miljoner kronor i olika prestationsbaserade statsbidrag. Det placerar Blekinge på femte plats när landstingen rankas efter hur mycket de fått per invånare av samtliga statsbidrag. 617 personer besöker folktandvården personer är inlagda på sjukhuset 429 personer gör läkarebesök på sjukhuset 4 nyfödda barn välkomnas på förlossningsavdelningen 4 F ö rva lt n i n gsb er ät t el se 9

10 En viktig uppgift för landstinget är att främja folkhälsan. En välmående befolkning ger mer utrymme till effektiviseringar i vården och innebär också att de som har störst behov av vård kan prioriteras. 10 F ö rva lt n i n gsb er ät t el se

11 En god hälso- och sjukvård och insatser för en bättre folkhälsa är ett av landstingets fyra övergripande inriktningsmål. Att erbjuda en god hälso- och sjukvård är också Landstinget Blekinges huvuduppdrag. En god hälso- och sjukvård och insatser för en bättre folkhälsa Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig, jämlik, ges i rätt tid och vara patientsäker. Inte minst ska den bidra till en bättre och mer jämlik fördelning av hälsan bland länets medborgare. I det här kapitlet presenteras de områden som har prioriterats för att säkra kvaliteten i den vård landstinget erbjuder Blekinges medborgare. Genom ständigt förbättrings- och utvecklingsarbete strävar landstinget efter bästa möjliga kvalitet. Tillgänglighet Blekingarnas tillgänglighet till hälsooch sjukvården följs upp ur flera olika perspektiv: telefontillgänglighet och tillgäng lighet till läkarbesök i primärvården och tillgänglighet till besök och behandling på Blekingesjukhuset och inom psykiatrin. Det pågår också ett arbete för att öka tillgäng ligheten genom att använda e-tjänster av olika slag. Vårdgarantin Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska landstinget erbjuda patienterna kontakt med primärvården samma dag som de söker kontakt. De patienter som är i behov av ett läkarbesök ska få det inom sju dagar. Den senaste nationella telefonmätningen, som gjordes hösten 2013, visade att 92 procent av patienterna fick kontakt med primärvården samma dag. Genomsnittet i riket låg på 92,7 procent. Samma mätning visade att 93 procent av patienterna fick komma på besök inom vårdgarantitidens sju dagar. Genom snittet i riket låg på 92,6 procent. Den specialiserade vården (Blekingesjukhuset, psykiatrin och habiliteringen) ska erbjuda sina patienter besök respektive behandling inom 90 dagar. Blekingesjukhuset arbetar målmedvetet med att korta väntetiderna. Resultatet för 2013 visade att 95 procent av patient erna fick komma på besök inom 90 dagar och 98 procent av patienterna fick behandling inom denna tid. I resultatet ingår även de patienter som själva valt att vänta längre än vårdgarantins ramar. Kömiljarden Kömiljarden är ett statsbidrag som finns till för att stimulera arbetet med att öka tillgängligheten och minska köerna till vården. För att få ta del av statsbidraget måste landstinget klara ett antal grundkrav. Därutöver eftersträvas också att uppnå kraven i de särskilda prestationsbaserade delarna. Inför 2013 skärptes kraven. Det tidigare prestationsbaserade kravet att andelen patienter som väntar 60 dagar eller mindre på ett planerat nybesök eller en beslutad behandling inom den specialiserade vården ska uppgå till minst 70 procent av alla väntande patienter vid varje månadsmätning blev i stället ett grundkrav. Dessutom krävs rapporter varje månad av ledtider för vissa undersökningar inom bland annat bild- och funktionsmedicin. Utöver detta ska landstinget, för november och december, redovisa uppföljning av återbesök enligt en nationellt beslutad modell. För att få ta del av kömiljarden krävs först att landstinget klarar samtliga grundkrav. Då får landstinget ersättning för varje månad som den faktiska väntetiden har varit kortare än 60 dagar för minst 70 procent av patienterna som varit på ett första planerat besök inom den specialiserade vården. Det gäller även patienter som varit på en planerad operation eller behandling inom den specialiserade vården. Landstinget får dessutom ytterligare ersättning om minst 80 procent av patienterna inte har väntat mer än 60 dagar. Under 2013 klarade landstinget kömil jardens krav för planerade besök under tio av årets tolv månader. För planerade operationer och behandlingar klarade landstinget kraven under nio Resultat kömiljarden 2013 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Uppfyllda grundkrav besök ja ja ja ja ja ja ja nej ja ja ja ja Besök 74% 73% 85% 81% 81% 85% 86% 70% 66% 75% 80% 84% Uppfyllda grundkrav behandling ja ja ja ja ja ja nej nej ja ja ja ja Behandling 74% 74% 82% 80% 77% 80% 92% 62% 65% 85% 87% 86% Klarat 80 % Klarat 70 % Inte klarat 70 % Inte klarat grundkraven F ö rva lt n i n gsb er ät t el se 11

12 månader. Det är en förbättring jämfört med 2012, då landstinget klarade kraven för besök under sex månader och för operation och behandling under fem månader klarade landstinget dessutom 80-procentsgränsen för besök under sju av årets månader och för behandling i sex månader vilket kan jämföras med 2012 då motsvarande resultat för besök var en månad och för behandling tre månader. Landstingets psykiatri har bäst tillgänglighet i landet. För barn- och ungdomspsykiatrin finns ett nationellt tillgänglighetskrav för barn och unga med psykisk ohälsa. Kravet är att ett nybesök ska erbjudas inom 30 dagar. Samma krav finns för neuropsykiatriska utredningar. De patienter som behöver dessa utredningar är i många fall gemensamma för barn- och ungdomspsykiatrin och barnhabiliteringen. Därför sker ett verksamhetsgemensamt arbete kring dessa patienter för att kunna samordna resurserna optimalt och klara den kortare väntetiden. Båda enheterna klarar detta krav. Tillgänglighet via webb Landstingen och regionerna började följa upp hur stor andel invånare som känner till 1177-konceptet (landstingens gemensamma rådgivning om vård både på webb och telefon) på nationell nivå under 2012 via befolkningsenkäten Vårdbarometern. Resultatet för Landstinget Blekinge var då 33 procent. Motsvarande siffra för riket var 27 procent. Resultatet från 2013 års mätning med Vårdbarometern visade att 39 procent av Blekinges invånare kände till konceptet Resultatet för riket var 36 procent år Besöksstatistik för 1177.se mäts också varje månad i form av antal sidvisningar i genomsnitt. Denna statistik visade att antalet sidvisningar på 1177.se/blekinge nästan har dubblerats mellan 2012 och Under år 2013 var antalet sidvisningar i genomsnitt per månad Motsvarande siffra för år 2012 var Under 2013 har Landstinget Blekinge deltagit i arbetet med att utveckla innehållet på 1177.se och öka webbplatsens kännedom. Landstinget Blekinge har numera fört över all patientinformation från till 1177.se. Innehållet har också utökats. Till exempel förbättrades informationen om hur barn, unga och deras familjer ska göra för att söka hjälp kring psykisk ohälsa. I och med det fick Landstinget Blekinge ta del av statsbidrag för riktade insatser inom psykisk ohälsa. I början av november gick 1177 på nationell nivå samman med Stockholms läns landstings motsvarighet, Vårdguiden. För Blekinges invånare har sammanslagningen inte inneburit någon större förändring, annat än att 1177.se har kompletterats med innehåll från Vårdguiden, till exempel temat seniorer. Landstinget Blekinge har därför i begränsad utsträckning marknadsfört förändringen gentemot länsinvånarna. Däre mot har landstinget påbörjat ett internt förankringsarbete för att öka kunskapen om 1177.se i landstinget och få medarbetare i hälso- och sjukvården att i större utsträckning rekommendera webbplatsen och dess innehåll till blekingarna. Sveriges landsting och regioner arbetar utifrån en gemensam handlingsplan för att förverkliga strategin Nationell e-hälsa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Syftet med strategin är att förbättra informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet för medborgare och patienter. Under hösten har tester gjorts för att koppla tidbokningen i landstingets journalsystem till e-tjänsterna på 1177.se, Mina vårdkontakter. Under året har andelen anslutna invånare till e-tjänsterna stadigt ökat från 5,1 procent i januari till 7,6 procent i december. Blekinge ligger fortfarande lägre än riket där 11,4 procent av invånarna är anslutna. För att öka möjligheten till dialog med medborgarna och kommunicera landstinget som en attraktiv arbetsgivare använder Landstinget Blekinge numera Facebook som en kommunikationskanal. Arbetet med att använda Facebook inleddes under 2012 men har kommit igång med regelbundenhet under Målet var att landstinget vid halvårsskiftet 2013 skulle ha minst 100 följare. Målet nåddes och i slutet av 2013 hade sidan 250 följare. Jämlik vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett bland annat personliga egenskaper, bostads ort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Lika villkor är inte detsamma som lika vård. Insatserna måste anpassas så att de motsvarar olika människors förutsättningar och behov. Hälso- och sjukvården har ett lagstadgat ansvar att erbjuda likvärdig vård till alla. Rapporter visar dock att vården inte alltid lever upp till detta krav och att det finns skillnader i såväl vilken vård människor får som vilken hälsa de har. Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad bör en sjukvård som strävar efter att uppnå god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. Vårdbarometern undersöker om befolkningen uppfattar att vården ges på lika villkor utifrån vårdbehov. Resultatet för 2013 visade att 57 procent tycker att vården ges på lika villkor jämfört med 58 procent Genomsnittet för riket 2013 var 50 procent. 12 F ö r va lt n i n gsb er ät t el se

13 ställdhet. Den ska utgöra ett stöd för kom muner och landsting i deras arbete med att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i verksamheten. Även Landstinget Blekinge har för avsikt att stärka sitt arbete för en mer jämlik vård och har under 2013 förberett för att ett underteck nande av dek larationen ska kunna ske under Jämställda sjukskrivningar Landstinget Blekinge har en handlingsplan med åtgärder för att åstadkomma en jämställd sjukskrivningsprocess. Åtgärderna ska bland annat bidra till att minska omotiverade skillnader mellan kvinnors och mäns sjukskrivningar och rehabilitering. En viktig del av arbetet är att följa och analysera sjukskrivningsmönstret ur ett köns pers pektiv för att kunna identifiera lämpliga åtgärder för en jämställd sjukskrivningsprocess. Upp följningen visar bland annat att sjukpenningtalet i april 2013 uppgick till 9,9 för kvinnor och 5,7 för män. Under 2013 har könsperspek tivet uppmärksammats i all ordinarie utbildning. Verktyg och riktlinjer för sjukskrivningsplan och rehabiliteringsplan med möjlighet till dokumentering, analys och uppföljning av könsuppdelad statistik har tagits fram. Barns rättigheter Landstinget har en handlingsplan för att synliggöra och förtydliga att alla verksamheter i lands tinget har ett ansvar för att tillämpa FN:s konvention om barns rättigheter, ofta benämnd Barnkonventionen. Handlingsplanen ska inspirera med arbetare till lyhördhet och respekt för barns och ungas synpunkter och verka för barns bästa i olika sammanhang. Det övergripande målet är att förverkliga barns och ungas rättigheter och Insatser för en jämlik vård I flera av landstingets verksamheter pågår utvecklingsarbete för att säkra en jämlik vård. Inom psykiatrin används bland annat kvalitetsindikatorer för att följa upp och identifiera ojämlikheter i vården. Dessutom har ett antal vårdprogram tagits fram som ett led i att säkra att vården bedrivs jämlikt och jämställt (bland annat suicid, ätstörning och demens sjukdom). Som ett sätt att öka kunskapen om jämlik vård använder primärvårdsförvaltningen en internetbaserad utbildning. Folktandvården har 2013 genomfört en geografisk kartläggning av tandhälsan för barn och ungdomar 3-19 år. Arbetet visar att barn och ungdomar har 25 procents högre risk för att utveckla karies i vissa områden i länet. Cirka 15 procent av länets befolkning bor i dessa riskområden. Målet är att kunna styra mer resurser till områden där risken för att utveckla karies är högre. Europeisk deklaration för jämställdhet De europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation CEMR (Council of European Municipalities and Regions) har tagit fram den så kalllade europeiska deklarationen för jäm- anlägga ett barnperspektiv i alla beslut och åtgärder som rör barn. Landstingets barnrättsstrateg ska stödja de olika verksamheterna, bland annat vid införande av barnrättsombud, och verka för utbildningsinsatser, information och erfarenhetsutbyte. Arbete mot våld i nära relationer Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och inbegriper såväl rättsliga och sociala aspekter som hälso- och sjukvårdsaspekter. Landstingets arbetsgrupp, nätverket våld i nära relationer, har uppdraget att verka för ökad medvetenhet och kunskap hos medarbetar- F ö rva lt n i n gsb er ät t el se 13

14 na, så att våld i nära relationer ska upptäckas i högre utsträckning och rätt insatser erbjudas. Möjligheterna till dokumen tation och uppföljning har förbättrats under Patientens förtroende och medverkan Som skattefinansierad organisation är medborgarnas och patienternas syn på och erfarenheter av hälso- och sjukvården oerhört viktiga för landstinget. Dessa används för att ständigt förbättra och förfina landstingets tjänster till befolkningen. Medborgarnas syn Vårdbarometern mäter medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården. Vårdbarometern är en nationell befolkningsundersökning där alla Sveriges landsting och regioner deltar varje år. Vid undersökningen genomförs mer än intervjuer varav 500 personer i Blekinge intervjuas under våren och ytterl igare 500 under hösten. År 2013 visade mätningar med Vårdbarometern att 63 procent av Blekinges vuxna befolkning har stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet. Motsvarande resultat 2012 var 61 procent. Resultatet för riket 2013 var 61 procent. Patienternas erfarenheter och synpunkter på vården Nationell patientenkät är en mätning av patientupplevd kvalitet som genomförs vartannat år i olika delar av landstingets verksamheter, med undantag från primär vården där den genomförs varje år. Under 2013 har mätningar skett vid primär vården, barn- och ungdomskliniken, barn- och ungdomspsykiatrin och akut- och dagakutmottagningarna. Resultaten från barn- och ungdomspsykiatrin har inte offentliggjorts än. Mätningen på barn- och ungdomskliniken visade att 90 procent av patienterna som vårdats inom klinikens slutenvård ansåg att vården var bra, mycket bra eller utmärkt. Motsvarande resultat vid föregående mätning 2011 var 96 procent. Resultatet för riket 2013 var 95 procent. Mätningen av klinikens öppenvård visade att 95 procent av patienterna ansåg att vården var bra, mycket bra eller utmärkt. Motsvarande resultat vid föregående mätning 2011 var 96 procent. Resultatet från primärvårdens mätning 2013 visade att 89 procent av patienterna som besökt den offentliga primär vården ansåg att vården var bra, mycket bra eller utmärkt. Motsvarande resultat 2012 var 90 procent. Resultatet från mätningen 2013 av den privata primärvården visade att 94 procent av patienterna ansåg att vården var bra, mycket bra eller utmärkt. Motsvarande resultat från 2012 var 93 procent. Hur patienter upplever och uppfattar att de är delaktiga i beslut om vård och behandling i den omfattning som de önskar mättes 2013 på barn- och ungdomskliniken. Resultatet redovisas med ett så kallat PUK-värde (patientupplevd kvalitet) som för slutenvården 2013 var 77. Motsvarande resultat 2011 var 85. Resultatet för riket 2013 var 82. För öppen vården var PUK-värdet 90 år 2013 jämfört med rikets 85. Motsvarande värde 2011 var 91. Den mätning som genomfördes våren 2013 vid Blekinges akut- och dagakutmottagning ersatte den nationella mätningen som gjordes 2012, då underlaget till undersökningen inte var tillförlitligt. Resultatet 2013 visade att 88 procent av patienterna ansåg att vården vid akutmottagningen i Karlskrona var bra, mycket bra eller utmärkt. Motsvarande resultat för 2010 var 85 procent. Resultatet 2013 för dagakutmottagningen i Karlshamn visade att 84 procent ansåg att vården var bra, mycket bra eller utmärkt. Motsvarande resultat 2010 var 87 procent. Folkhälsoarbetet Landstinget Blekinges folkhälsoarbete har trappats upp under Tre stora seminarier genomfördes för att ta fram en länsgemensam folkhälsopolitisk policy. Målgrupp för arbetet var högre politiker och tjänstemän i landstinget, länets kommuner, Region Blekinge och länsstyrelsen. Ett förslag till policy tas nu fram och kommer att skickas ut på remiss. I samband med policyarbetet har landstinget tagit initiativ till att bilda en länsgemensam arbetsgrupp för folkhälso frågor med representanter från kommunerna, länsstyrelsen och Region Blekinge. Landstinget samordnar arbetsgruppen som ska driva och utveckla det länsövergripande folkhälsoarbetet. Topp till tå landstingets nya tidning Under 2013 startade Landstinget Blekinge en tidning för Blekinges in vånare, Topp till tå. Tidningen som kom ut vid fyra tillfällen under året, ska stötta landstingets folkhälsoarbete. Den ska bygga på vetenskap och be prövad erfarenhet och vara ett evidensbaserat alter nativ i den flod av hälso information av varierande kvalitet som finns. En särskild ambition finns att nå grupper vars hälsoläge visat sig vara utsatt, exempelvis människor med lägre utbildningsnivå och sämre ekonomi än riket. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i vardagen För att stötta och driva användningen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i landstingets verksamheter har flera utbildningsinsatser genomförts om motiverande samtal och om levnadsvanorna alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. Dialogmöten har genomförts med närmare 50 verksamheter under året för att diskutera arbetssätt, behov av stöd, utbildning, material och möjligheter till samverkan mellan olika vårdinstanser. För att anpassa de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder till Landstinget Blekinges förutsättningar har ett vårdprogram tagits fram som kommer att presenteras för landstingets ledningsgrupp i början av Samtliga förvaltningar har medverkat i arbetet med vårdprogrammet. Nya uppföljningsmöjligheter har skapats för arbetet med levnadsvanorna och primärvården har uppnått sitt mål om att patienterna vid 10 procent av alla planerade besök ska ha tillfrågats om minst en levnadsvana (24 procent tillfrågades). Den offentliga primärvården har nått framgång i det abortförebyggande arbetet och under året minskat antalet aborter. Psykiatrin och habiliteringen har infört rökstopp även inom heldygnsvården, vilket innebär att samtliga rökrum nu är borta från landstingets lokaler. Folk- 14 F ö rva lt n i n gsb er ät t el se

15 tand vårdens arbete med skolinformation för att främja god tandhälsa har varit framgångsrikt och alla tilltänkta skolor har besökts. Patientsäkerhet Patientsäkerhet innebär att vården ska förebygga, tidigt upptäcka risker och mildra konsekvenserna av vårdskador. Att vårdskador förekommer kan verka skrämmande därför att vi i våra avsikter att bota, lindra och före bygga inte alltid lyckas utan i stället orsakar ytterligare lidande för våra patienter. Men i vården, liksom i alla andra verksamheter, kan människor göra fel och begå misstag. Därför ska det finnas väl utvecklade system och rutiner så att den mänskliga faktorn inte leder till att patienter utsätts för skador. En nationell patientsäkerhetssatsning mellan åren 2011 och 2014 ska gradvis minska antalet vårdskador. Socialstyrelsen konstaterar att det hittills har skett en påtaglig utveckling och uppbyggnad av en nationell infrastruktur för patientsäkerhetsarbetet. Detta har bland annat gjorts genom nationella insatser kring definitioner, införande av metoder och system för datainsamling och analys. För att få ta del av pengarna i satsningen ska landstinget uppfylla fem grundkrav och sex indikatorer uppfyllde Landstinget Blekinge alla grundkraven: att upprätta en patientsäkerhetsberättelse, genomföra en nationell patientenkät för primärvården, ta fram en handlingsplan och påbörja ett förbättringsarbete kring patientsäkerhetskultur, granska journaler och införa en nationell patientöversikt som gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra vårdgivare. Landstinget uppfyllde också fem av indikatorerna: att minska antibiotikaförskrivningen, ta fram riktlinjer för läkemedelsberättelsen, mäta och minska förekomsten av trycksår, mäta överbeläggningar och påbörja införandet av ett infektionsverktyg. Landstinget klarade inte kravet att följa basala hygienrutiner och klädregler. Även om det har blivit bättre så går det långsamt. Medarbetarna måste följa alla de sju hygienrutiner och klädregler som mäts för att landstinget ska få godkänt. Under 2013 har patientsäkerhetsavdelningen haft fortsatt fokus på att öka följsamheten till basala hygien rutiner i Blekinge genom många olika aktiviteter. Nationellt mäts förekomsten av vårdrelaterade infektioner och andelen infektioner har minskat till 8,7 procent. Blekinges resultat var 8 procent på våren och 12 procent på hösten, vilket kan jämföras med tidigare mätningar där resul tatet legat omkring 8 procent. Mot bakgrund av detta är det för tidigt att säga om höstens resultat är ett trendbrott. Det är första året som landstinget kan få en samlad överblick över de avvikelser som rapporteras inom vården. Ett IT-stöd för avvikelsehantering är nu tillgäng ligt för vårdpersonalen och statis tiken presenteras i ett uppföljningsverktyg. Enligt patientsäkerhetslagen är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls och ska i detta syfte rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. F ö rva lt n i n gsb er ät t el se 15

16 Processarbete En processorientering, det vill säga ett medvetet och genomgripande arbete med processer, av landstingets verksamheter ska underlätta och säkerställa samverkan i hela vårdkedjan oavsett vem som är huvudman. De värdeskapande insatserna för patienten tydliggörs i en processbeskrivning. Dessutom tydliggörs och omvärderas de olika vårdgivarnas ansvar och roller. Under 2013 har Blekingesjukhuset och primärvården tillsammans inlett ett arbete för att vidareutveckla specialistvårdens arbete med vårdprocesserna för patienter med långvarig godartad smärta och patienter som drabbats av stroke. Sammanhållen vård och omsorg Under 2012 påbörjades ett arbete med en nationell överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Syftet med regeringens satsning är att stödja ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på förbättrad kvalitet och mer sammanhållen vård och omsorg. Satsningen inne håller såväl prestationsersättningar som grundkrav som ska visa att kommuner och landsting samverkar på alla nivåer för att uppnå en bättre vård för de mest sjuka äldre. Satsningen utgår från följande områden: god vård i livets slutskede preventivt arbete, det vill säga förebygga fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen god vård vid demenssjukdom god läkemedelsbehandling sammanhållen vård och omsorg. Arbetet i Blekinge leds av Ledningssamverkan vård och omsorg (LSVO). För att stötta arbetet erbjöds landsting och kommuner att medverka i utvecklingsprogrammet Ledningskraft. Blekinge deltar med en grupp representanter från primärvården, psykiatrin, Blekingesjukhuset, kommuner, landstingets planerings- och utvecklingsavdelning och Blekinge kompetenscentrum. Planerings- och utvecklingsavdelningen i landstingsdirektörens stab samordnar arbetet. Fokus har bland annat varit på att skapa lokala arenor för förbättringsarbete, så kallade triadmöten, utveckling av vårdplaneringar, planering av pilotprojekt för uppföljande telefonsamtal från vårdcentral till patienter som varit inskrivna inom specialistvården och förbättringsarbete inom läkemedelsområdet. Landstinget klarade målen för statsbidraget inom områdena läkemedel och återinskrivna, men ytterligare arbete behövs för att uppnå kraven inom satsningens övriga områden. Vårdnära servicetjänster Genom vårdnära servicetjänster ska vården få mer tid till patienten. Under 2013 infördes vårdnära servicetjänster på sex vårdavdelningar på sjukhuset. Det är en stor fördel för hälso- och sjukvårdspersonalen att inte behöva ägna tid åt att inventera, beställa och packa upp material och textilier i avdelningens olika förråd, utan istället kunna koncentrera sig på patientens hälsotillstånd och behov. Några exempel på projekt inom vårdnära servicetjänster är: Avdelningsnära kökstjänster är ett pilot projekt som till exempel innebär att avdelning 57 på Blekingesjukhusets medicinklinik troligen kan uppnå positiva arbetsmiljöeffekter och en ur smittsynpunkt säkrare livsmedelshantering genom ny bemanning och nya rutiner i köket. På fyra avdelningar har förvaltningen landstingsservice tagit över försörjningen av textilier och material för att få bättre logistik och kostnadseffektivitet. Efter pilotprojekt och utvärdering har textiloch materialförsörjning införts på ytterligare två avdelningar. Under våren fick en arbetsgrupp i uppdrag att titta på hur sänghanteringen på sjukhusen ska fungera framöver. Tanken är att landstingsservice ska ansvara för att det finns förråd med sängar och annat rullande material, som extra sängar, sängbord, britsar, rullstolar med mera, när behov uppstår på avdelningarna, till exempel vid överbeläggningar. Landstingsservice ska leverera en färdigbäddad säng till avdelningen. Allt för att underlätta för vårdpersonal men även för patienten. Samtidigt blir logistiken smidig för servicepersonalen som då inte behöver vänta på avdelningen utan kan ta den gamla sängen med sig direkt. Sjukskrivningar Det är viktigt att landstingets patienter får rätt sjukskrivning och att de patienter som är i behov av särskilda rehabiliteringsinsatser identifieras tidigt. En tydligare organisation för tidig samverkan och bedömning är under utveckling, där också roll och funktion hos de sjukskrivningskoordinatorer som finns i landstingets olika verksamheter diskuteras. Samverkan om sjukskrivningar mellan hälso- och sjukvården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen har utveck lats. Alla parter ingår nu i den försäkringsmedicinska kommittén och deltar i de obligatoriska AT- och STläkarutbildningarna i försäkringsmedicin. Särskilda samverkansavtal mellan psykiatrin, försäkringskassan och arbetsbetsförmedlingen har också tagits fram. Våld i nära relationer har lyfts fram som en av flera viktiga orsaker till långa sjukskrivningar och har under 2013 därför fått extra uppmärksamhet. Bland annat har sjukskrivningskoordinatorerna fått utbildning i frågan. För att ytterligare förstärka arbetet med rehabilitering har en plan tagits fram som stöttar 16 F ö rva lt n i n gsb er ät t el se

17 samverkan i team kring patienten. På uppdrag av försäkringskassan genom för landstinget fördjupade medicinska utredningar, teambaserade medicinska utredningar och särskilda läkar utredningar. För att underlätta hanteringen av läkarintyg i samband med sjukskrivning utvecklas en e-tjänst, intygstjänsten. Landstinget Blekinges samtliga handlingsplaner inom sjukskrivningsområdet har godkänts av Sveriges kommuner och landsting Systematiska förbättringar Landstinget Blekinge strävar efter att ständigt utveckla och förbättra sina verksamheter. För att säkra kvaliteten i den vård landstinget erbjuder Blekinges medborgare mäts kontinuerligt landstingets prestationer och jämförs, dels med de egna resultaten över tid, dels med andra vårdgivare. Mätresultaten utgör ett viktigt underlag i landstingets kvalitetsuppföljning för att ständigt kunna förbättra verksamheten, framför allt inom områden som medborgarnas självupplevda hälsa, patienternas nöjdhet med vården de fått, tillgänglighet, patientsäkerhet, kvalitet och kostnadseffektivitet. Övergripande handlingsplan Arbetet med en strategisk övergripande handlingsplan för ständigt och systematiskt förbättringsarbete pågår. Den presenterades på chefsdagen. Den är dock inte fastställd men kriterier för prioritering av förbättringsarbeten har definierats och beslutats. Förvaltningarnas systematiska förbättringsarbeten Samtliga förvaltningar har bedrivit systematiska förbättringsarbeten i enlighet med landstingets övergripande mål. Några stora förbättringsarbeten under 2013 har bland annat varit Akut förbättring inom akutsjukvården, utvecklingen av ett nytt operationsplaneringssystem och psykiatrins arbete Mindre tvång, bättre vård. I framtiden bör pågående och genomförda förbättringsarbeten synliggöras på intranätet för att sprida erfarenheter och informera om vad som pågår i landstingets verksamheter. Sammanfattning och analys av måluppfyllelse Allt utvecklingsarbete i landstingets verksamheter har under året gett resultat. Av 16 mål är 10 uppfyllda, tre är på god väg att uppfyllas och tre är inte uppfyllda. Landstingets arbete med ständiga förbättringar utvecklas successivt. Det saknas dock fortfarande en övergripande utvecklingsstrategi i Landstinget Blekinge hade landstinget en bättre tillgänglighet än året innan, avseende både kraven i vårdgarantin och i kömiljarden. Barn- och ungdomspsykiatrin har bäst tillgänglighet i landet. Dessutom har tillgängligheten via webben förbättrats enligt landstingsplanens mål, till exempel vad gäller 1177 Vårdguiden, e-tjänster och sociala medier. Medborgarnas förtroende för hälsooch sjukvården har höjts sedan senaste mätningen med Vårdbarometern. Däremot ser resultaten från den nationella patientenkäten lite sämre ut än sist. Verksamheter som mätts under 2013 är primärvården, barn- och ungdomskliniken och akutmottagningarna. Primärvården ligger trots en liten försämring generellt bra till i förhållande till riksgenomsnittet. Landstingets folkhälsoarbete har förstärkts under 2013 genom en ökad budget. Detta har möjliggjort flera utbild ningsinsatser och tre folkhälso seminarier där politiker och högre tjänstemän har träffats för att in leda arbetet kring en länsgemensam folkhälsopolitisk policy. Arbetet med den europeiska deklarationen för jämställd het kommer att vara en viktig del i arbetet för att integrera jämställdhetsperspektivet i den poli tiska styrningen och i verksamheten inrättades en barnrättsstrategisk funktion som ytter ligare ett steg i arbetet för barns rättig heter och rätt till jämlik hälsa. Resultatet för patientsäkerhetsarbetet är gott uppfyllde Landstinget Blekinge de fem grundkraven och fem av sex indikatorer. Ett intensivt utvecklingsarbete som involverar många medarbetare pågår för att ständigt förbättra patientsäkerheten och då i synnerhet de basala hygien- och klädrutinerna där det finns stora brister. Landstinget klarade de mål som regeringen satt för sammanhållen vård för de mest sjuka äldre inom områdena läke medel och återinskrivna, men mer arbete behövs för att uppnå kraven inom de övriga nationella målområdena. Ytterligare insatser för en högkvalitativ vård har varit arbetet för att uppnå en rättssäker sjukskrivningsprocess. Samarbetet mellan hälso- och sjukvården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen har förstärkts under året och landstingets medarbetare har fått utbildning och tekniska lösningar för att underlätta arbetsgången. Det pågår utvecklingsarbeten inom samtliga delmål i landstingsplanens strate giska område En god hälso- och sjukvård och insatser för en bättre folkhälsa för att strukturera och systematisera insatserna för bästa effekt. Landstinget har lyckats uppnå majoriteten av delmålen och flera av de nationella målen i 2013 års statsbidragsfinansierade satsningar, vilket visar att landstingets verksamhet bedrivs och utvecklas enligt de inriktningsmål som fullmäktige beslutat om i Landstingsplanen. F ö rva lt n i n gsb er ät t el se 17

18 St-Pierre Hållbar upphandling är ett av de viktigaste områdena för hållbar utveckling. Genom att ta ett socialt ansvar kan landstinget ställa krav på leverantörerna att arbeta aktivt med miljö och mänskliga rättigheter i samband med produktionen av de artiklar de levererar till landstinget. 18 F ö r va lt n i n gsb er ät t el se

19 Ett av landstingets fyra övergripande inriktningsmål är ett aktivt klimat- och miljöarbete för hållbara livsmiljöer. Hållbar utveckling innebär, enligt miljöbalkens definition, att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Aktivt klimat- och miljöarbete för hållbara livsmiljöer Begreppet hållbar utveckling innehåller både miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Målet är att landstinget ska verka för att bidra till en hållbar utveck ling och att verksamhetens miljöoch klimatpåverkan ska vara så liten som möjligt. Ett minskat resursutnyttjande sparar pengar, gagnar hälsan och minskar miljöpåverkan. Hållbarhetspers pektivet ska genomsyra alla processer och all planering och styrning i ett tidigt skede. Det leder till eftertanke redan i planeringsstadiet, vilket är resurseffektivt eftersom både tid och pengar sparas. Det blir rätt från början och investeringar som görs är hållbara för framtiden. En hållbar hälso- och sjukvård Landstingets viktigaste drivkraft i miljöarbetet är att god miljö är en förutsättning för god folkhälsa och långsiktig håll bar samhällsutveckling. I landstingets vision Livskvalitet för dig vårdkvalitet för oss lyfts livskvaliteten fram som en viktig faktor för länets invånare. En giftfri, god miljö med ren luft och friskt vatten är grunden för god livskvalitet. Landstinget arbetar med ständiga förbättringar på miljö- och hållbarhetsområdet genom ett väl utbrett engagemang hos landstingets medarbetare. Landstinget analyserar och planerar kontinuerligt behovet av miljöinsatser utifrån lagstiftningens krav och den egna verksamheten. Landstingets verksamhet är omfattande och komplex och den påverkar ständigt miljön och klimatet genom utsläpp till mark, luft och vatten. Ett aktivt arbete för att minimera miljö- och klimatpåverkan pågår ständigt på alla nivåer inom hela organisationen. I takt med att klimatfrågan blir en allt större global och politisk fråga ökar lagkrav och ekonomiska styrmedel, vilket är viktigt att planera för. Arbete pågår för att miljö- och hållbarhetsfrågorna ska bli helt integrerade i frågor som rör kvalitet, utveckling, säkerhet, folkhälsa, arbetsmiljö, upphandling, logistik, läkemedel och liknande. I stort sett allt miljöarbete minskar resursanvändningen, vilket även ger positiva effekter på landstingets ekonomi och hushållning i stort. Ständigt visar ny forskning att klimat förändringarna har och kommer att ha stora effekter på hälsan genom till exempel fler värmerelaterade problem, ökad smittspridning, fler tropiska sjukdomar och ökade luftvägsproblem, även i ett framtida Blekinge. Det gör landstinget till en viktig aktör och förebild för att minska den miljörelaterade ohälsan i samhället. Tillsammans med arbetsoch miljömedicinska kliniken i Lund på går ett arbete med en strategi för minskade negativa hälsoeffekter av klimat förändringarna. Nytt miljöprogram Under året har ett stort arbete påbörjats för att revidera landstingets miljöpolicy och ta fram ett miljöprogram för verksamheten som sträcker sig över en mandat period. Ett stort antal kunskapsseminarier och möten har anordnats kring detta. En miljöutredning har påbörjats för att kartlägga den faktiska miljöpå verkan som verksam heten har och ta fram de miljöaspekter som är betydande. Utredningen kommer att ligga till grund för målen i miljö programmet. Arbetet har också resulterat i en ny modell för beräkning av landstingets klimat påverkan. Läkemedels miljöeffekter åtgärdas Ett ständigt arbete pågår med att minska miljöpåverkan från de läkemedel som används i landstinget. Det görs genom att till exempel ställa miljökrav vid upphandling av läkemedel, minska läkemedelsavfallet, säkra en miljöriktig avfallshantering och minska överanvändningen av läkemedel. Landstinget Blekinge deltar i ett nationellt forskningsprojekt, Mistra Pharma. Projektet kartlägger risker med läkemedelutsläpp i miljön, tar fram förbättrad reningsteknik och tittar på vilka läkemedel som är skadliga för miljön och hur man kan minska deras miljöeffekter. Projektet drivs av samlad expertis från landets största universitet och är världsunikt. Läkemedlens påverkan på miljön belystes under året i olika sammanhang, exempelvis genom föreläsningar och information till landstingets medarbetare, F ö rva lt n i n gsb er ät t el se 19