LÖNSAMHETEN I PARTI- OCH DETALJHANDELN

Transkript

1 LÖNSAMHETEN I PARTI- OCH DETALJHANDELN Maj 2019

2 2

3 Innehåll Förord... 4 Centrala begrepp för analysen... 5 Fokus på rörelsemarginal... 5 Statistiska underlag och avgränsningar... 6 Om branschindelningar och distanshandeln... 6 Lönsamheten i handeln... 8 Lönsamheten i detaljhandeln Omsättnings- och företagstillväxt Rörelsemarginalen i dagligvaru- och sällanköpsvaruhandeln Lönsamheten i de största sällanköpsvarubranscherna Elektronikhandeln Klädhandeln Möbelhandeln Järn- & bygghandeln Distanshandeln Lönsamheten i partihandeln Lönsamheten i de största partihandelsbranscherna Partihandel med livsmedel, drycker och tobak Partihandel med hushållsvaror Partihandel med informations- och kommunikationsutrustning Partihandel med övriga maskiner och övrig utrustning Annan specialiserad partihandel Tabellbilagor

4 Förord Handeln sysselsätter närmare personer, omsätter miljarder kronor (2017) och svarar för 11 procent av BNP. Nästan varje dag har vi kontakt med någon del av handeln. Antingen som konsumenter i detaljhandeln eller som företag som handlar från partihandeln. Handeln har därmed en avgörande betydelse för såväl den svenska ekonomin och företagen som för oss alla som konsumenter. Om handelns företag ska kunna blomstra och fortsätta att tillhandahålla varor, livsmedel, bra service och goda råd är det centralt att de också är lönsamma. Annars kommer de förr eller senare att gå i konkurs, eller avvecklas på annat sätt. Det är därför viktigt att analysera och följa utvecklingen av handelns lönsamhet, vilket Svensk Handel gör i denna årligen återkommande rapport. I år omfattar rapporten inte bara detaljhandelns utan för första gången även partihandelns lönsamhet och omsättningsutveckling. En viktig slutsats är att företagen inom både parti- och detaljhandeln är väldigt olika och därför måste analysen göras bredare än att enbart titta på genomsnitt för hela handeln. En övergripande iakttagelse, som står sig över tid är att detaljhandeln generellt sett har lägre rörelseresultat än näringslivet i stort. Partihandeln har i genomsnitt ett något högre rörelseresultat än detaljhandeln, men fortfarande under genomsnittet för näringslivet i stort. Och så har förutsättningarna sett ut under en längre tid. De oroande trender för medelstora sällanköpsvaruföretag som påtalades i förra årets rapport om detaljhandelns lönsamhet kvarstår. Dessa företag uppvisar trendmässigt vikande rörelseresultat som inte heller hjälps upp nämnvärt av den goda konjunktur som har rått de senaste åren. Den stora mängden distanshandelsföretag, där de flesta nya e-handelsföretagen ingår, uppvisar också än så länge mycket svaga rörelsemarginaler. Det är tydligt att den växande inhemska och utländska e-handeln sätter press på sällanköpsvaruhandelns företag. I den stora mängden företag finns det också många företag och delbranscher som går bra. Järn- och bygghandeln kan fortsatt lyftas fram som ett exempel på detta. Partihandeln med hushållsvaror visar goda rörelsemarginaler. Dagligvaruhandeln har också förhållandevis stabila förutsättningar och rörelseresultat. Kvarhängande orosmoln finns dock kring sällanköpsvaruhandelns förutsättningar att klara lönsamheten i den snabba strukturomvandling som nu pågår. Trots god konjunktur är det många som uppvisar mycket svaga rörelseresultat. Rapporten är skriven av analytiker Mattias Danielsson, som också svarar på frågor om innehållet. Stockholm, maj 2019 Johan Davidson Chefsekonom, Svensk Handel 4

5 Centrala begrepp för analysen Fokus på rörelsemarginal Hur mäter man ett företags lönsamhet? Det som vanligen avses med begreppet lönsamhet är rörelseresultatet, som enkelt uttryckt visar skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader i den normala driftverksamheten. Om rörelseresultatet (i kronor) relateras till företagets totala nettoomsättning (intäkter) så får man det som kallas rörelsemarginalen, som mäts i procent. I denna rapport ligger fokus på företagens utveckling av rörelseresultat och rörelsemarginal. Ett positivt rörelseresultat är en grundläggande förutsättning för lönsamhet. Andra mått är också vanliga för att åskådliggöra företags lönsamhet. Om man i stället vill relatera ett företags återbäring på insatta pengar i företaget, så brukar man studera det som kallas avkastning på eget kapital, eller avkastning på totalt kapital. Ett företag som ger förhållandevis låg rörelsemarginal, kan vara lönsamt i meningen att avkastningen i förhållande till det insatta kapitalet blir hög, om företaget inte krävt så mycket insatt kapital. Det omvända kan också gälla; ett företag med förhållandevis hög rörelsemarginal kan uppvisa sämre lönsamhet i termer av avkastning på eget kapital, om företaget krävt stora kapitalinsatser. Ett problem som kan finns med dessa mått är att de relaterar till det egna kapitalet eller balansomslutningen. Om det egna kapitalet är lågt kan avkastningen på insatt kapital se hög ut även om rörelseresultatet är förhållandevis lågt. Men ett lågt eget kapital kan samtidigt innebära en låg soliditet (långsiktig betalningsförmåga). Avkastning på insatt kapital bör därför alltid läsas tillsammans med soliditetsmått. I rapporten analyseras också företagens bruttoresultat och bruttomarginal. Bruttoresultatet beräknas som försäljningsintäkterna minus inköpskostnader för sålda varor. Bruttoresultatets andel av den totala omsättningen kallas för bruttomarginalen. Bruttomarginalen måste, givet att de finansiella intäkterna är små, vara så hög att den täcker samtliga driftskostnader i företaget och blir därmed vägledande för hur företaget prissätter sina varor. Återkommande realisationer och kampanjer i butik med syfte att minska lagerhållningen medför minskande bruttomarginaler vilket i sin tur kan medföra sjunkande rörelsemarginaler. Resultat efter finansiella poster utgör en tredje resultatnivå efter brutto- och rörelseresultat. Resultatet efter finansiella poster utgörs av rörelseresultatet justerat för finansiella intäkter och kostnader såsom aktieutdelningar vid värdepappersförsäljningar och räntekostnader på lån som företaget har. De finansiella posterna har inget samband med effektiviteten i detaljhandelsföretagets kärnverksamhet vilket istället mäts i rörelseresultatet. Om de finansiella kostnaderna överskrider motsvarande intäkter blir resultatet efter finansiella poster lägre än rörelseresultatet. Resultatet efter finansiella poster som andel av den totala nettoomsättningen utgör företagets nettomarginal. Generellt sett är den genomsnittliga skillnaden mellan de analyserade detaljhandelsföretagens rörelsemarginaler och nettomarginaler små. Rörelseresultatet plus de finansiella intäkterna (inte de finansiella kostnaderna) som andel av företagets nettoomsättning utgör ett ytterligare mått som betecknas som företagets vinstmarginal. Årets resultat är den slutliga resultatraden i bokslutet. Här har även hänsyn tagits till bokslutsdispositioner och skatter. Om årets resultat är positivt tillförs det företagets egna kapital i balansräkningen. 5

6 Statistiska underlag och avgränsningar Nyckeltalen i denna rapport baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) årliga undersökning Företagens ekonomi (FEK). Syftet med FEK är att belysa strukturen för näringslivet med avseende på i första hand lönsamhet, tillväxt, utveckling, finansiering och produktion. Huvudsakliga användare av FEK är avdelningen för Nationalräkenskaper vid SCB som använder FEK som underlag för beräkning av bruttonationalprodukten (BNP) från produktionssidan samt för finansräkenskaperna. Statistiken används också som underlag för analyser av kostnadsläge, produktivitetsutveckling, näringsgrenars ekonomiska utveckling och nyckeltalsberäkningar. Huvudkällan i FEK är de standardiserade räkenskapsutdrag (SRU) som hämtas från Skatteverket, vilka är de uppgifter som företagen lämnar i en bilaga till inkomstdeklarationen. För de cirka 500 största företagen används dock inte SRUmaterialet utan istället görs en egen direktinsamling, den s.k. fullständiga blanketten (SCB). Nyckeltalen i rapporten sträcker sig från Nyckeltalen är baserade på samtliga företag inom partihandeln och detaljhandeln, dvs företag med SNI-kod 46 och 47 i den svenska näringsgrensindelningen. Totalt ingår partihandelsföretag och detaljhandelsföretag i datamaterialet år Företag med SNI-kod 45 analyseras inte i denna rapport. I de fall omsättningsutveckling i detaljhandeln för 2018 och 2019 analyseras är dessa uppgifter hämtade från SCB:s Detaljhandelsindex. Uppgifter i rapporten rörande BNP och hushållens konsumtion kommer från SCB:s nationalräkenskaper och uppgifter om prisutveckling från SCB:s konsumentprisindex. E-handelns andelar av detaljhandelsbranschers omsättning är hämtade från E-barometern som tas fram av PostNord i samarbete med Svensk Digital Handel och HUI Research. Om branschindelningar och distanshandeln Klassificeringen av svenska företag i branscher görs med hjälp av Standarden för svensk näringsgrensindelning, SNI, som tas fram av Statistiska Centralbyrån, SCB. Företagen väljer själva klassificering utifrån den detaljgrupp inom SNI som bäst motsvarar den egna verksamheten. De större handelsbranscher som analyseras i rapporten utgörs av kombinationer av detaljgrupper. I samtliga fall utom ett definieras branscherna i denna rapport utifrån vilka produktgrupper som säljs, exempelvis dagligvaror, kläder eller elektronik. Undantaget utgörs av distanshandeln inom detaljhandeln (tidigare postorderhandel men idag vanligen e-handel) som istället definieras utifrån vilken försäljningskanal som avses. Detta är en följd av hur SCB:s statistik är ordnad. Ett distanshandelsföretag har i dag sin huvudsakliga försäljning via Internet snarare än via fysisk butik. Distanshandeln omfattar i denna rapport produkter från samtliga övriga detaljhandelsbranscher. Några av de största distanshandelsföretagen säljer exempelvis böcker, apoteksvaror, kläder, livsmedel respektive byggvaror. I övriga branscher inom detaljhandeln som analyseras i denna rapport går merparten av försäljningen via fysisk butik, även om enskilda företag kan ha viss eller till och med stor andel av omsättningen via e-handel. Eftersom distanshandeln särredovisas av SCB omfattar inte övriga branschers omsättnings- och lönsamhetsutveckling hela 6

7 utvecklingen kopplad till exempelvis produktgruppen kläder. Av motsvarande anledning innehåller inte distanshandeln heller all e-handel. Detta problem är en följd av den tillgängliga statistikens indelning, och är något som man bör ha i åtanke när de olika branschernas utveckling analyseras. 7

8 Lönsamheten i handeln Lönsamheten inom handeln är i likhet med andra branscher beroende av den ekonomiska utvecklingen i stort. När BNP-tillväxten är hög tenderar rörelsemarginalerna i handeln att öka något. När konjunkturen mattas sjunker i regel handelns marginaler. Partihandelns marginaler är högre än detaljhandelns. Under den senaste konjunkturtoppen 2015 uppnådde partihandeln och detaljhandeln rörelsemarginaler på 4,6 respektive 3,3 procent. Marginalerna har sedan sjunkit i takt med avtagande BNP-tillväxt. Rörelsemarginal i detalj- och partihandeln samt BNP-tillväxt i volym, % 5% Rörelsemarginal 3% - BNP-förändring 1% Rörelsemarginal - Detaljhandeln BNP - Volymförändring, procent Rörelsemarginal - Partihandeln Rörelsemarginalerna i näringslivet i stort är i genomsnitt tre till fyra procentenheter högre än inom handeln. Handelns marginaler är dock något mindre konjunkturkänsliga än det totala näringslivets lyckades till exempel handeln trots finanskris att bibehålla sina marginaler. Å andra sidan ökade marginalerna i det totala näringslivet mycket kraftigare än handelns när ekonomin återhämtade sig Rörelsemarginal i detalj- och partihandeln samt i hela näringslivet, % 8% 7% 5% 3% 1% Rörelsemarginal - Detaljhandeln Rörelsemarginal - Näringslivet totalt Rörelsemarginal - Partihandeln 8

9 Att lönsamheten i handeln som helhet är mindre konjunkturkänslig beror till stor del på att handel med dagligvaror påverkas relativt lite av ekonomiska upp- och nedgångar. Handel med sällanköpsvaror är betydligt med konjunkturkänslig. Under de senaste åren har lönsamheten avtagit både inom handeln och näringslivet som helhet i takt med att konjunkturen mattats något. Även om lönsamheten i handeln på en aggregerad nivå kan tyckas stabil i förhållande till konjunkturen finns det stora variationer i lönsamhet inom detalj- och partihandeln. Den genomsnittliga lönsamheten varierar till exempel stort beroende på vilken bransch som företaget är verksam i och hur stort företaget är. Vissa branscher har under längre perioder uppvisat i genomsnitt negativa rörelsemarginaler medan andra haft mycket god lönsamhet. Många mindre företag inom detaljhandeln har tvingats lägga ned sin verksamhet medan många större företag har ökat sin omsättning och öppnat nya butiker och skapat nya arbetstillfällen. En del branscher uppvisar god lönsamhet totalt sett medan lönsamheten sjunker kraftigt i vissa segment. I denna rapport analyseras lönsamhetsutvecklingen inom både detalj- och partihandeln. Vi analyserar lönsamheten i sektorernas olika delbranscher samt i olika företagsstorlekar. 9

10 Lönsamheten i detaljhandeln Under 2017 sjönk tillväxten i detaljhandeln mätt i nettoomsättning från 4,9 procent 2016 till 1,8 procent. Det är bara marginellt högre än omsättningstillväxten 2012 på historiskt sett svaga 1,5 procent 1. Skillnaden mellan 2012 och 2017 är att även BNP-tillväxten i löpande priser var svag 2012, 0,8 procent, medan den 2017 uppgick till 4,4 procent. Omsättningstillväxten i detaljhandeln som helhet har under 2010-talet tenderat att växa ungefär i takt med BNP. Under 2017 uppstår dock ett omsättningsgap mellan detaljhandel och BNP. Nettoomsättning i detaljhandeln totalt och uppdelat på daglig- och sällanköpsvaruhandel, utveckling i procent jämfört med föregående år, samt BNP-tillväxt, löpande priser, Omsättningsutveckling 1 9% 8% 7% 5% 3% 1% Dagligvaruhandeln Sällanköpsvaruhandel Total detaljhandel (ex Bensinhandel) BNP-tillväxt löpande priser Det är främst sällanköpsvaruhandeln som tappat i tillväxttakt jämfört med BNPtillväxten. Det är också främst i sällanköpsvaruhandeln som lönsamheten påverkats. Det beror inte bara på att omsättningsutvecklingen sjunkit mer än i dagligvaruhandeln utan också, som tidigare nämnts, att sällanköpsvaruhandelns lönsamhet är konjunkturellt känsligare än dagligvaruhandelns. När omsättningstillväxten sjunker tenderar lönsamheten också att sjunka. Rörelsemarginal i detaljhandeln totalt och uppdelat på daglig- och sällanköpsvaruhandel, Rörelsemarginal 3% 1% Dagligvaruhandeln Sällanköpsvaruhandeln Total detaljhandel (ex Bensinhandel) 1 Notera att utvecklingstalen och andra statistiska mått i denna rapport bygger på bokslutsdata från undersökningen Företagens ekonomi (FEK) och därmed skiljer sig åt från t.ex. Detaljhandelsindex. 10

11 Förhållande mellan omsättningstillväxt och rörelsemarginal i sällanköpsvaruhandeln, , 4,5% 4, Rörelsemarginal 3,5% 3, 2,5% 2, 1,5% 1, 0,5% 0, - 8% Omsättningstillväxt, löpande priser Under 2018 uppvisar detaljhandeln fortsatt svagare tillväxtsiffror än ekonomin i stort. Tillväxten i hushållens totala konsumtionsutgifter (inklusive utlänningars konsumtion i Sverige) var sista kvartalet 2018 påtagligt högre än försäljningstillväxten i detaljhandeln enligt Detaljhandelsindex för tionde kvartalet i rad. Inte sedan 1990-talet har handeln upplevt en lika lång period av underskott jämfört med vad hushållen spenderar totalt. Se nedanstående diagram. Det är ovanligt att tydliga skillnader i tillväxt mellan detaljhandelsindex och hushållens totala konsumtionsutgifter förekommer i perioder av hög och stabil konsumtionstillväxt såsom varit fallet under de senaste åren. Utveckling av detaljhandelns omsättning (DHI) och av hushållens konsumtionsutgifter (inklusive utländsk konsumtion i Sverige). Förändring mot samma kvartal föregående år, % 5% 3% 1% Detaljhandeln löpande priser (DHI) Hushållens konsumtionsutgifter löpande priser (inkl utlänningars konsumtion i Sverige) 11

12 Var hamnar då hushållens ökade konsumtion när den inte går till svensk detaljhandel? Dels har tillväxten i bostadsutgifterna ökat. Hushållens spenderar dessutom mer pengar på att äta ute på café eller restaurang och att bo på hotell. Starkast tillväxttal uppvisar dock konsumtionen i utlandet. Detta beror dels på ett ökat resande men också på att e- handel med varor har möjliggjort att konkurrensen inom främst sällanköpsvaruhandeln har blivit global. Med ett fåtal klick kan konsumenten beställa hem varor lika enkelt från ett europeiskt, amerikanskt eller kinesiskt företag som från ett svenskt företag beräknas svenskarna ha handlat detaljhandelsvaror från utlandet för 13 miljarder kronor. Tillväxt i hushållens konsumtionsutgifter för restauranger, caféer och hotell samt i utlandet och försäljningstillväxten i detaljhandeln enligt Detaljhandelsindex, % 2 15% 1 5% -5% Detaljhandeln löpande priser (DHI) Restauranger, caféer, hotell, löpande priser Hushållens konsumtion i utlandet, löpande priser Även e-handeln från svenska företag ökar kraftigt. Andelen svenskar som köper varor och tjänster på Internet har enligt SCB ökat från 23 procent 2003 till 67 procent Under samma period har omsättningen i e-handeln av detaljhandelsvaror enligt PostNords undersökningar ökat från cirka 5 miljarder kronor till cirka 67 miljarder kronor. Hela 94 procent av tillväxten i sällanköpsvaruhandeln beräknades genereras i e-handeln hade omsättningen ökat till 77 miljarder kronor och hela tillväxten i sällanköpsvaruhandeln gick via e-handel. Dessutom tog e-handeln ytterligare omsättning från den traditionella butikshandeln som alltså minskade sin försäljning något. E-handeln förväntas omsätta 88 miljarder kronor Merparten av e-handelskonsumtionen rör sällanköpsvaror. Det gäller i synnerhet e- handel från utlandet eftersom dagligvaror generellt sett inte lämpar sig för långa transporter. Även svensk e-handel rör dock främst sällanköpsvaror även om tillväxten i e- handeln med dagligvaror tagit fart de senaste åren. Lönsamheten i sällanköpsvaruhandeln hotas därmed inte bara av minskad omsättningstillväxt till följd av e-handel i utlandet utan också till följd av den prispress som följer av både utländsk och inhemsk e- handel. Den pristransparens som konsumenten åtnjuter, där det är lätt att ta reda på var en produkt kan köpas till lägsta pris, har medfört att prisutvecklingen inom sällanköpsvaruhandeln kraftigt avvikit från dagligvaruhandelns och rikets genomsnittliga. Denna utveckling tog fart just när e-handeln började ta konsumtionsandelar från den traditionella sällanköpsvaruhandeln under tidigt 2000-tal. Sedan 2003 har priserna inom sällanköpsvaruhandeln till följd av den hårda priskonkurrensen minskat med 13 procent. I dagligvaruhandeln, som på konsumentnivå inte är konkurrensutsatt från utlandet, har 12

13 under samma period de genomsnittliga priserna höjts med 32 procent vilket är ungefär i linje med den generella prisutvecklingen i Sverige enligt konsumentprisindex (KPI). Indexerad prisutveckling i riket (Konsumentprisindex), i dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln (Detaljhandelsindex), , samt e-handelns andel av detaljhandelns försäljning, Indexerad prisutveckling (1991 = 100) E-handelns andel av detaljhandelns försäljning (höger axel) Dagligvaruhandeln Sällanköpsvaruhandeln Konsumentprisindex 1 8% E-handelns andel av detaljhandelns försäljning I takt med att allt fler e-handlar för allt mer pengar har distanshandelns marknadsandel av sällanköpsvaruhandeln vuxit 2. Från 2007 till 2017 har andelen företag inom sällanköpsvaruhandeln registrerade som distanshandlare ökat från sex procent till 24 procent. Distanshandelns andel av omsättningen har ökat från sex procent till 14 procent. Andelen anställda har fördubblats från fyra till åtta procent. I takt med att distanshandeln tar allt större marknadsandelar sjunker lönsamheten ytterligare i sällanköpsvaruhandeln eftersom marginaler och kapitalavkastning är betydligt lägre i distanshandeln än i flertalet andra branscher. Distanshandelns andel av antalet företag, antalet anställda och nettoomsättningen i sällanköpsvaruhandeln, Marknadsandel av sällanköpsvaruhandeln 3 25% 2 15% % 8% Andel anställda Andel företag Andel av omsättningen 2 Beträffande distanshandeln som del av branschindelningen, se sidan 5. 13

14 Under 2018 ökade försäljningstillväxten i detaljhandeln något i löpande priser jämfört med 2017 enligt detaljhandelsindex. Det berodde främst på prisutvecklingen i dagligvaruhandeln. Sällanköpsvaruhandeln växer kraftigare än dagligvaruhandeln i volym men kan inte höja priserna i samma utsträckning. Därför står sällanköpsvaruhandeln kvar på ungefär samma tillväxttakt som tidigare. Försäljningstillväxt i detaljhandeln, dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln, löpande och fasta priser, , 3,5% 3, 3, 2,7% 2,5% 2, 1,5% 1, 1,5% 1, 2, 1, 0,5% 0, Total detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel Löpande priser Fasta priser Trots något bättre tillväxttakt i försäljningen i detaljhandeln som helhet riskerar lönsamheten i sällanköpsvaruhandeln att urholkas ytterligare under E- handelstillväxten fortsätter att pressa priserna i branschen samtidigt som allt större marknadsandelar tillfaller den än så länge mindre lönsamma distanshandeln. Dessutom har den svenska riksbanken valt att hålla styrräntan på fortsatt negativa nivåer. Detta innebär fortsatt låga räntekostnader för bland annat bostadslån för svenska konsumenter. Det konsumtionsutrymme som frigjorts av allt lägre räntenivåer är dock redan tillgodoräknat den svenska detaljhandeln. Räntenivåerna har legat på en konstant låg nivå under flera år. Däremot har den svenska kronan försvagats mot dollar, pund och euro i takt med att räntorna i dessa ekonomier höjts. Med en försvagad krona följer ökade importpriser för svenska detaljhandlare. I flera branscher har handlarna inte lyckats höja konsumentpriserna i samma utsträckning. Riksbankens reporänta, månadsgenomsnitt, Ränta, procent

15 Växelkurser, SEK mot EUR, USD och GBP, 2012-februari SEK per utländsk valutaenhet EUR 1 USD 1 GBP Av samtliga branscher inom sällanköpsvaruhandeln växer distanshandeln överlägset kraftigast. Det finns dock stora variationer i tillväxttakt även mellan övriga branscher. Dessutom pågår en strukturomvandling där enmansföretag och andra småföretag, oavsett vilken bransch de tillhör, förlorar marknadsandelar till de allra största företagen. Dessa faktorer har stor påverkan på lönsamheten. Omsättnings- och företagstillväxt Antalet företag i detaljhandeln är relativt konstant de senaste 20 åren uppgick antalet företag till knappt och 1997 var de stycken. Andelen företag som tillhör olika storleksgrupper är också relativt oförändrat. Cirka 60 procent av företagen är enmansföretag utan anställda. Långt ifrån alla dessa driver en butik på mer stadigvarande basis. Vissa av dem finns i distanshandeln. Därtill har, som tidigare nämnts, andelen distanshandelsföretag ökat dramatiskt de senaste 20 åren. Det finns därmed inget rakt samband mellan antalet företag inom detaljhandeln och den trendmässiga minskning av antalet butiker som också skett under samma period. Förändringar i det totala antalet företag över tid beror till övervägande del på förändringar i antalet enmansföretag. Ytterligare 36 procent av företagen är småföretag med 1 9 anställda. Andelen småföretag har minskat med ett par procentenheter jämfört med Tillsammans utgör emellertid enmansföretag och småföretag 96 procent av företagsstocken både idag och för 20 år sedan. Övriga företag, de medelstora och stora sett till antalet anställda, utgör alltså endast fyra procent av antalet företag inom detaljhandeln. Merparten av dessa är medelstora företag i segmenten eller anställda. Återstår gör drygt 400 stora företag som är relativt jämnt fördelade i segmenten och anställda. Dessa företag har dock blivit dubbelt så många de senaste 20 åren vilket påverkar fördelningen av branschens omsättning. Andelen företag per storleksgrupp har alltså inte förändrats nämnvärt de senaste 20 åren. Det totala antalet företag är också relativt oförändrat. Däremot har antalet stora företag växt med 100 procent (men utgör fortfarande en liten del av det totala antalet företag). Fördelningen av branschens omsättning har därför förändrats kraftigt. Samtliga företagsgrupper med under 50 anställda har lägre andelar av branschens totala omsättning idag än för 20 år sedan. Störst omsättningsandel har småföretagen med

16 anställda förlorat. De allra största företagen med över 100 anställda har växt mest omsättningsmässigt. De utgör 179 av företag och har 54 procent av detaljhandelns nettoomsättning Omfördelningen av omsättningen har medfört en omfördelning även av de anställda. Andelen anställda uttryckt som heltidstjänster har ökat i de stora företagen och minskat i övriga företag, mest i småföretagen. Nettoomsättningen i detaljhandeln, fördelad på företagsstorlek, 1998 och % 2 1 5% 3% 1 11% 13% 1 8% 9% 0 anställda 1-9 anställda anställda anställda anställda 100+ anställda Omsättningsutvecklingen i detaljhandeln speglar i synnerhet utvecklingen i den omsättningsmässigt större sällanköpsvaruhandeln. Den genomsnittliga omsättningsutvecklingen i sällanköpsvaruhandeln de senaste fem åren är under en procent för småföretag med 1 9 anställda medan större företag har växt kraftigt, i synnerhet de med anställda som i genomsnitt växt med 10 procent per år. I dagligvaruhandeln har istället medelstora företag uppvisat högst omsättningstillväxt de senaste fem åren medan småföretagen även där har haft lägst omsättningstillväxt. Sällanköpsvaruhandelns nettoomsättning i miljarder kronor per företagsstorleksgrupp 2017 samt genomsnittlig omsättningsutveckling Bollarnas storlek speglar nettoomsättning Nettoomsättning anställda anställda anställda anställda anställda 0 anställda 0 8% 1 1 Genomsnittlig omsättningsutveckling

17 Dagligvaruhandelns nettoomsättning i miljarder kronor per företagsstorleksgrupp 2017 samt genomsnittlig omsättningsutveckling Bollarnas storlek speglar nettoomsättning Nettoomsättning anställda anställda anställda 1-9 anställda anställda 20 0 anställda 0 1% 3% 5% Genomsnittlig omsättningsutveckling Förutom att omsättningstillväxten är ojämnt fördelad beroende på vilken storleksklass företaget tillhör varierar omsättningstillväxten också per bransch. Distanshandeln har under de senaste fem åren växt med i genomsnitt cirka 13 procent. Den kraftiga omsättningstillväxten har inneburit att distanshandeln, såsom den definieras i denna rapport 3, 2017 är störst inom sällanköpsvaruhandeln. Andra snabbväxande branscher med stor omsättning är möbelhandeln, apotekshandeln och järn- och bygghandeln. Elektronikhandeln och leksakshandeln har dock knappt växt alls, skohandeln och färghandeln krymper och klädhandeln växer betydligt långsammare än tidigare. På branschnivå tydliggörs e-handelns effekter på omsättningens fördelning i sällanköpsvaruhandeln. Distanshandeln växer kraftigt medan branscher med höga e- handelsandelar såsom kläder och skor, elektronik samt leksaker växer långsammare än sällanköpsvaruhandeln som helhet och därmed tappar marknadsandelar. Det sker dels genom att omsättning som tidigare tillfallit till exempel den konventionella klädhandeln nu tillfaller e-handelsföretag som handlar med kläder, både i Sverige och i utlandet. Det sker dels genom att höga e-handelsandelar medför en ökad priskonkurrens enligt mekanismer som tidigare beskrivits. Är priserna för höga riskerar varor att bli osålda och lagersaldona att växa. Konsumenterna handlar då i stället från utlandet. Om priserna sänks sjunker även bruttomarginalen vilket tär på lönsamheten givet att inte exempelvis personal- och lokalkostnader anpassas. 3 Definition återfinns under Om branschindelningar och distanshandeln i det inledande rapportavsnittet Centrala begrepp för analysen. 17

18 Nettoomsättning per bransch inom sällanköpsvaruhandeln i miljarder kronor 2017 samt genomsnittlig omsättningsutveckling Blå bollar växer snabbare än sällanköpsvaruhandeln som helhet. Bollarnas storlek speglar nettoomsättning Distanshandel Nettoomsättning Elektronik Diversehandel 30 Kläder Apotek Möbler Järn & bygg 20 Sport Heminredning 10 Skor Blommor Optik Guld Färg Böcker Båt Leksaker Zoo 0-3% -1% 1% 3% 5% 7% 9% 11% 13% 15% Genomsnittlig omsättningsutveckling Omsättningstillväxten påverkar även företagstillväxten. Även om antalet företag i detaljhandeln sett till totalnivå är relativt konstant över tid minskar antalet företag i nästan alla sällanköpsvarubranscher. Antalet företag minskar generellt sett mindre ju högre omsättningstillväxten i branschen är. Det krävs mycket hög omsättningstillväxt över tid för att det ska etableras fler företag än vad som upphör eller går i konkurs. Distanshandeln, med de kraftiga tillväxttal som branschen uppvisar, kompenserar till stor del för nedläggningarna i övriga branscher, vi har tidigare visat att andelen distanshandelsföretag inom sällanköpsvaruhandeln växt från åtta till 24 procent sedan Apotekshandeln har god omsättningsutveckling men antalet företag är mycket få i förhållande till den höga omsättningen. Undantaget från regeln är diversehandeln där det tillkommit företag trots en låg omsättningstillväxt. I likhet med apotekshandeln är antalet företag i diversehandeln i relation till omsättningen fortfarande lågt. Inga stora företag har tillkommit. Företagstillväxten sker nästintill uteslutande bland enmans- och småföretag. 18

19 Genomsnittlig omsättningstillväxt och genomsnittlig företagstillväxt i sällanköpsvaruhandeln, Bollarnas storlek speglar nettoomsättning Genomsnittlig företagstillväxt % Guld Diversehandel Färg Böcker Blommor Leksaker Elektronik Sport Kläder Skor Järn- och bygg Apotek Båt Optik Zoo Heminredning Möbler Distanshandel -8% - - 8% Genomsnittlig omsättningstillväxt Rörelsemarginalen i dagligvaru- och sällanköpsvaruhandeln Rörelsemarginalen i detaljhandeln har som tidigare nämnts sjunkit de senaste åren trots en fortsatt god konjunktur. Dagligvaruhandelns marginaler har sjunkit mindre men från lägre nivåer än sällanköpsvaruhandelns som generellt är känsligare för konjunkturförändringar. Rörelsemarginal i detaljhandeln, dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln samt BNP-tillväxt i volym, BNP-tillväxt 5, 4,5% 4, 3,5% 3, 2,5% 2, 1,5% 1, 0,5% 0, 3, 3, 2, , 3,5% 3, 2,5% 2, 1,5% Rörelsemargianl BNP-tillväxt volym Sällanköpsvaruhandel Dagligvaruhandel Total detaljhandel 19

20 Det finns inget tydligt samband mellan omsättningsutveckling och rörelsemarginal sett till företagsstorlek. I dagligvaruhandeln är lönsamheten relativt likvärdig oavsett vilken storleksklass företaget tillhör. Undantaget är enmansföretag (utan anställda) som i regel har lägre kostnader för bland annat lokaler och löneutbetalningar än andra företag. En del av lönen tas i stället ut som utdelning och påverkar därför redovisningsmässigt inte rörelseresultatet. De allra största företagen har lägre marginaler än övriga grupper. Detta möjliggörs av större volymförsäljning. Dagligvaruhandelns genomsnittliga omsättningstillväxt och rörelsemarginal 2017, fördelat på företagsstorlek. Bollarnas storlek speglar nettoomsättning % 8% 0 anställda 7% Rörelsemarginal % 3% anställda 1-9 anställda anställda anställda anställda 1% 1% 3% 5% Genomsnittlig omsättningstillväxt Sällanköpsvaruhandelns genomsnittliga omsättningstillväxt och rörelsemarginal 2017, fördelat på företagsstorlek. Bollarnas storlek speglar nettoomsättning % 9% 0 anställda Rörelsemarginal % 5% 1-9 anställda 3% anställda anställda anställda 1% anställda 8% 1 1-1% Genomsnittlig omsättningstillväxt

21 Även i sällanköpsvaruhandeln har enmansföretagen av samma anledning som i dagligvaruhandeln högre rörelsemarginaler. Av företagen med anställda har de minsta och största företagen högst marginaler, cirka 3 procent. Omsättningstillväxten i de största företagen är dock avsevärt högre. Medelstora företag med anställda uppvisar trots en relativt god omsättningsutveckling en lönsamhet nära noll. Företagssegmentet har länge haft en negativ trend och rörelsemarginalerna har sjunkit kraftigt trots en måttlig konjunkturnedgång. Under samma period som marginalerna i sällanköpsvaruhandeln fallit kraftigt har företag inom samma segment i dagligvaruhandeln lyckats öka sina marginaler något. Rörelsemarginal för företag med anställda i dagligvaruhandel och sällanköpsvaruhandeln, % Rröelsemarginal 3% 1% -1% - Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel Linjär (Sällanköpsvaruhandel) På branschnivå inom sällanköpsvaruhandeln är sambandet mellan en god omsättningsutveckling och lönsamheten uttryckt i rörelsemarginaler tydligare än sett till företagsstorlek. Flertalet branscher med en lönsamhet under genomsnittet i sällanköpsvaruhandeln har också haft låg omsättningstillväxt under den senaste femårsperioden. Undantaget är distanshandeln med dess kraftiga tillväxttal men mycket låga lönsamhet. Den låga lönsamheten i distanshandeln är dock delvis en konsekvens av den extrema utvecklingsfas som e-handeln befinner sig i med starkt fokus på tillväxt. Det är noterbart att flertalet av de branscher som brottas med låg lönsamhet och tillväxt är mogna eller mycket mogna e-handelsbranscher. Det tydligaste exemplet är elektronikhandeln som har vuxit obetydligt i omsättning och presterar en lönsamhet som är bland de absolut lägsta i sällanköpsvaruhandeln. 21

22 Genomsnittlig omsättningstillväxt och rörelsemarginal 2017 i sällanköpsvaruhandeln per bransch. Bollarnas storlek speglar nettoomsättning Bollar i blått har en högre rörelsemarginal än genomsnittet för sällanköpsvaruhandeln. 1 9% Optik 8% Rörelsemarginal Guld 7% 5% Blommor Järn & bygg Apotek Leksaker Färg 3% Heminredning Skor Kläder Böcker Båt Elektronik Sport 1% Zoo Diversehandel Möbler Distanshandel -3% -1% 1% 3% 5% 7% 9% 11% 13% Genomsnittlig omsättningsutveckling

23 Lönsamheten i de största sällanköpsvarubranscherna Elektronikhandeln Elektronikhandeln har haft stora lönsamhetsproblem under en lång period. Rörelsemarginalen avtog trendmässigt från sent 1990-tal till tidigt 2010-tal. Under var lönsamheten negativ. Trots förbättringar i lönsamheten efter 2013 är den genomsnittliga rörelsemarginalen fortsatt långt under branschgenomsnittet för sällanköpsvaruhandeln. Den årliga omsättningstillväxten har i genomsnitt varit nära noll under perioden Nettoomsättning, genomsnittlig årlig omsättningstillväxt och rörelsemarginal i elektronikhandeln, ,1% 39,6 35,4 36,2 37,5 38,0 1,8% 1,5% 0,7% 0, -0, , 3,5% 3, 2,5% 2, 1,5% 1, 0,5% 0, -0,5% -1, Nettoomsättning (mdr sek) Genomsnittlig omsättningstillväxt Rörelsemarginal (%) Förbättringen i rörelsemarginaler har skett genom omfattande företagsnedläggningar. 30 procent av företagen, varav flera tidigare marknadsledande aktörer, har försvunnit på 10 år. Rörelsemarginal, elektronikhandeln och sällanköpsvaruhandeln som helhet, % 1% -1% % Elektronikhandeln Sällanköpsvaruhandeln 23

24 Bara de senaste fem åren har 12 procent av de anställda, mätt i antal heltidstjänster, sagts upp. Motsvarande siffra för de tio senaste åren är 25 procent. Elektronikhandeln, antal anställda fördelat på företagsstorlek, 2013 och Antal anställda Antal anställda 1-9 anställda anställda anställda anställda 100+ anställda De största företagen har genomsnittlig nolltillväxt räknat i nettoomsättning. De näst största företagen (50 99 anställda) har som grupp betraktat tappat stora omsättningsandelar under samma period. De stora företagen har i genomsnitt låg men positiv lönsamhet Rörelsemarginalen är fortsatt negativ 2017 för medelstora företag med anställda trots god omsättningstillväxt. Småföretagen har lyckats bättre som grupp betraktat. Företag med anställda har god omsättningsutveckling och relativt goda rörelsemarginaler. Även företag med 1 9 anställda har goda marginaler men negativ omsättningsutveckling de senaste åren. Elektronikhandeln, genomsnittlig omsättningsutveckling, och rörelsemarginal 2017, fördelat på företagsstorlek. Bollarnas storlek speglar nettoomsättning % 0 anställda Rörelsemarginal anställda anställda anställda 100+ anställda -2-15% -1-5% 5% 1 15% anställda - Genomsnittlig omsättningsutveckling

25 Elektronikhandeln konkurrensutsattes av e-handeln tidigare än flertalet andra sällanköpsvarubranscher. Detta medverkade till att bruttomarginalerna jämfört med sällanköpsvaruhandeln som helhet utvecklades sämre under särskilt tioårsperioden Under samma period ökade antalet anställda uttryckt i heltidstjänster kraftigt på grund av företagsexpansion och strid om marknadsandelar. Som en konsekvens av detta minskade produktiviteten kraftigt när personalkostnadens andel av bruttoresultatet steg vilket i sin tur medförde försämrade och slutligen negativa rörelsemarginaler. Bruttomarginal, elektronikhandeln och sällanköpsvaruhandeln, % 3 25% 2 Elektronikhandeln Sällanköpsvaruhandeln Efter 2010 har produktiviteten i elektronikhandeln stabiliserats, om än på historiskt relativt låga nivåer, och lönsamheten sakta förbättrats. Detta har, vilket tidigare nämnts, uppnåtts med stora minskningar av branschens personalkostnader i relation till nettoomsättning och bruttoresultat. Personalneddragningar motsvarande var fjärde heltidstjänst har genomförts. Svaga prisökningar och förlorad omsättning till e-handeln på en överetablerad marknad innebar för höga lokal- och personalkostnader. Indexerad tillväxt i antalet heltidstjänster och personalkostnadernas andel av bruttoresultatet, elektronikhandeln, Personalkostnad/bruttoresultat 6 58% % Heltidstjänster - Indexerad utveckling Elektronikhandeln - Indexerad tillväxt i antal heltidstjänster (1997 = 100) Elektronikhandeln - Personalkostnad/bruttoresultat Elektronikhandelns lönsamhet påverkades kraftigt av de förändrade konsumtionsmönster som e-handeln medförde. Framförallt medförde de nya konsumtionsmönstren att det uppstod en tydlig överetablering av stora företag i butiksledet. Antalet företag växte medan omsättningen flyttade till nätet svarade antalet företag i elektronikhandeln med över 50 anställda för 60 procent av branschens omsättning. Sedan dess har antalet sådana företag halverats. 25

26 Klädhandeln Rörelsemarginalen i klädhandeln sjönk till 2,7 procent 2017 från nivåer runt fyra procent under den föregående treårsperioden. Den genomsnittliga årliga omsättningstillväxten den senaste femårsperioden, 2,2 procent, är låg i relation till omsättningstillväxten i sällanköpsvaruhandeln som helhet. Nettoomsättning, genomsnittlig årlig omsättningstillväxt och rörelsemarginal i klädhandeln ,2 % 45,9 47,2 47,6 49,9 51,2 8, 7, 6, ,3% 3,9% 3,8% 4,1% 2,7% 5, 4, 3, 2, 1, Nettoomsättning (mdr sek) Genomsnittlig årlig omsättningstillväxt Rörelsemarginal (%) 0, Omsättningen i småföretag med 1 9 anställda har under samma period i genomsnitt minskat med nära fem procent om året. Medelstora företag med anställda har i likhet med elektronikhandeln negativ lönsamhet. Klädhandeln, genomsnittlig årlig omsättningsutveckling, och rörelsemarginal 2017, fördelat på företagsstorlek. Bollarnas storlek speglar nettoomsättning Rörelsemarginal anställda 8% 100+ anställda 1-9 anställda anställda anställda -8% % anställda - - Genomsnittlig omsättningsutveckling

27 En anledning till de sjunkande rörelsemarginalerna i klädhandeln är ökande personalkostnader. E-handelns andel av omsättningen i klädhandeln växer och tar allt större andelar av omsättningen i branschen. Under perioden växte omsättningen, bruttomarginalen och personalkostnaderna lika snabbt. Efter det har dock omsättningstillväxten försvagats samtidigt som personalkostnaderna fortsatt växa i samma takt som tidigare. Förbättrade bruttomarginaler har inte lyckats kompensera fullt ut för de ökade personalkostnaderna. Personalkostnadernas andel av bruttoresultatet har därför fortsatt att stiga, med sjunkande rörelsemarginal som följd. Indexerad utveckling av nettoomsättning, bruttoresultat och personalkostnader samt personalkostnadernas andel av bruttoresultatet, Indexerad utveckling av omsättning, bruttoresultat och personalkostnader (2008 = 100) % 4 43% 4 41% 4 39% Personalkostnadernas andel av bruttoresultatet Personalkostnad/bruttoresultatet Bruttoresultat Nettoomsättning Personalkostnad Personalkostnadernas andel av bruttoresultatet och rörelsemarginal, klädhandeln, % Personalkostandernas andel av bruttoresultatet 45% 4 43% 4 41% 4 5% 3% 1% Rörelsamrginal 39% Personalkostnad/Bruttoresultat Rörelsemarginal 27

28 En jämförelse av tre olika företagssegment inom klädhandeln visar hur personalkostnaderna kan äta upp rörelseresultatet. Medelstora klädhandelsföretag med anställda omsätter tillsammans mer än företag med anställda och anställda. Bruttomarginalen är också högre, 48 procent jämfört med 44 procent för jämförelsegrupperna. Utväxlingen per anställd är dock betydligt lägre. Personalkostnadernas andel av bruttoresultatet är 53 procent jämfört med 47 procent för de mindre företagen och 37 procent för de större. Det bidrar till att rörelseresultatet och resultatet efter finansiella poster totalt för företagen i segmentet blir negativt. Klädhandelns nettoomsättning, bruttoresultat och rörelseresultat 2017 i miljoner kronor samt personalkostnadernas andel av bruttoresultatet för företagsstorlekarna 10 19, och anställda. Miljoner kronor % % 37% anställda anställda anställda Personalkostnadernas andel av bruttoresutlatet Nettoomsättning Rörelseresultat Bruttoresultat Personalkostnader/bruttoresultat Rörelsemarginalen i klädhandeln 2017 är för första gången på 20 år lägre än rörelsemarginalen i den totala sällanköpsvaruhandeln. Svaga försäljningssiffror under 2018 och flera svaga kvartalsrapporter bland branschens större aktörer under 2018 och 2019 ger anledning att befara fortsatt svag lönsamhet under kommande år. Kläder är enligt E-barometern (PostNord) den vanligaste detaljhandelsprodukten att handla på nätet. E-handelns andel av omsättningen i klädhandeln uppgick 2017 till cirka 15 procent och fortsätter att växa. Samtidigt har antalet stora företag växt med cirka 50 procent Klädhandelns situation liknar nu den som elektronikhandeln befann sig i för tio år sedan. Växande e-handel pressar priserna i klädhandeln och omsättning som tidigare tillfallit den konventionella klädhandeln i butik hamnar till dels nu i svenska distanshandelsföretag eller hos utländska e-handelsföretag. Etablerade inhemska klädhandlares egna e-handelssatsningar motverkar till viss del omsättningsläckaget men det finns anledning att tro att butiksantalet behöver minska och personalkostnaderna bantas om inte klädhandelns marginaler ska fortsätta att sjunka var antalet heltidstjänster i klädhandeln dock något högre än det var Ökningen har mestadels skett i de största företagen. Flera större klädhandelsföretag har dock meddelat att de som en konsekvens av dåliga resultat i de senaste delårsrapporterna avser att stänga butiker alternativt minska butiksytor samt säga upp butikspersonal under

29 Klädhandeln, antal anställda fördelat på företagsstorlek, 2013 och anställda anställda anställda anställda 100+ anställda Möbelhandeln Möbelhandeln har vuxit kraftigt under den senaste femårsperioden jämfört med flertalet andra branscher i sällanköpsvaruhandeln. Låga räntor och en stark prisutveckling och rörlighet på bostadsmarknaden har gynnat möbelhandeln. Rörelsemarginalen har dock minskat något över tid och har under perioden legat i nivå med eller under snittet för sällanköpsvaruhandeln. Nettoomsättning, genomsnittlig årlig omsättningstillväxt och rörelsemarginal i möbelhandeln ,5% 38,2 41,3 34,8 29,5 31,0 4, 4, 3, 2,8% 2,7% % 7% 5% 3% 1% Nettoomsättning (mdr sek) Genomsnittlig årlig omsättningstillväxt Rörelsemarginal (%) Lönsamheten i möbelhandeln påverkas i ännu större utsträckning än i sällanköpshandeln som helhet av hur de allra största företagen presterar. Sex företag av totalt cirka har över 100 anställda och de företagen svarar för 78 procent av branschomsättningen Det totala antalet företag har minskat med 8 procent mellan 2013 och 2017 medan antalet anställda uttryckt i heltidstjänster har ökat med 18 procent. Ökningen har till övervägande del skett i de största företagen. 29

30 Marknadsandelar, möbelhandeln, fördelat på företagsstorlek, Enmansföretag 1-9 anställda anställda anställda anställda anställda Antal anställda fördelat på företagsstorlek, möbelhandeln, 2013 och Antal anställda Antal anställda 1-9 anställda anställda anställda anställda 100+ anställda Rörelsemarginalerna i mindre företag med under 20 anställda är i nivå med de största företagens under perioden Medelstora företag med mellan 20 och 99 anställda har emellertid med undantag för några få år låga och ofta negativa rörelsemarginaler. De medelstora företagen är känsliga för försämringar i bruttomarginalen. De största företagen har ökat sina bruttomarginaler sedan 2013 från 52 procent till 57 procent. Övriga företagsstorlekars bruttomarginaler har konvergerat kring 41 procent Trots en kraftig ökning i antalet anställda uttryckt i heltidstjänster i stora företag har personalkostnadernas andel av bruttoresultatet minskat från i genomsnitt ca 32 procent ett par år tillbaka till 28 procent

31 Rörelsemarginal i möbelhandeln, fördelat på företagsstorlek, % 1-9 anställda anställda anställda anställda 100+ anställda Bruttomarginal i möbelhandeln, fördelat på företagsstorlek, % 5 45% 4 35% anställda anställda anställda anställda 100+ anställda Möbelhandeln som helhet har i motsats till klädhandeln lyckats växa i omsättning utan att den medförande ökningen av personalkostnader har växt snabbare än bruttoresultatet. Ökande bruttomarginaler har kompenserat för ökningarna i personalkostnader under åren mellan 2013 och 2016 då personalkostnaderna växte snabbare än nettoomsättningen. En förklaring till detta är att e-handeln i möbelhandeln har lägre andel av omsättningen än i klädhandeln. Omsättningen går fortfarande till övervägande del via butik och på grund av att möbler ofta är skrymmande varor är konkurrensen från utländsk e-handel mindre än i fallet med kläder. 31

32 Indexerad utveckling av nettoomsättning, bruttoresultat och personalkostnader i möbelhandeln, Indexerad utveckling av nettoomsättning, bruttoresultat och personalkostnader (2010 =100) Nettoomsättning Bruttoresultat Personalkostnader Det är dock inte sannolikt att kommande femårsperiod kommer att vara lika gynnsamma för möbelhandeln som under Försäljningstillväxten i möbelhandeln under 2018 stannade på 1,5 procent enligt Detaljhandelsindex. Det är betydligt sämre än föregående femårsperiod. Bostadsmarknaden präglas i nuläget av osäkerhet kring kommande prisutveckling. Det gynnar inte möbelhandeln. E-handeln kommer gradvis att ta större försäljningsandelar och utmana den rådande affärsmodellen. Erfarenheten från elektronik- och klädhandeln är att de nödvändiga justeringarna av butiksyta och personalkostnader som nya konsumtionsmönster kräver, för många företag tenderar att ske för sent. Järn- & bygghandeln I likhet med möbelhandeln har järn- & bygghandeln dragit nytta av en het bostadsmarknad. Den genomsnittliga omsättningstillväxten har inte varit lika hög men rörelsemarginalerna har varit goda och når även 2017, trots något svagare tillväxttakt i ekonomin, upp till fyra procent. Samtliga företagsstorlekar presterar god lönsamhet under Omsättningstillväxten sedan 2013 har varit högst bland företag med fler än 50 anställda men samtliga grupper växer i omsättning. I motsats till flera andra branscher i sällanköpsvaruhandeln går även medelstora företag relativt starkt med positiv omsättningstillväxt och höga rörelsemarginaler under flera år. Nettoomsättning, genomsnittlig årlig omsättningstillväxt och rörelsemarginal i järn- och bygghandeln ,9 28,9 2,7% 3,7% 4, 32,2 33,5 4,8% 4, 35,1 4, Nettoomsättning (mdr sek) Genomsnittlig årlig omsättningstillväxt Rörelsemarginal (%) 8% 7% 5% 3% 1% 32