LÖNSAMHETEN I DETALJHANDELN

Transkript

1 LÖNSAMHETEN I DETALJHANDELN Maj 2018

2 2

3 Innehåll Förord 4 Utgångspunkter för analysen och centrala begrepp 5 Fokus på rörelsemarginal 5 Viktigt att analysera alla typer av företag för att förstå lönsamheten i detaljhandeln 6 Statistiska underlag för analysen 9 Rörelsemarginalen lägre i detaljhandeln än i näringslivet totalt 10 Avmattning i omsättningstillväxten leder till minskad rörelsemarginal 12 Handelns andel av hushållens konsumtion faller 14 Lönsamheten har sjunkit i medelstora sällanköpsföretag 16 Minst en fjärdedel av sällanköpsvaruhandlarna har negativ rörelsemarginal 18 Bruttomarginalen kritisk för lönsamheten 20 Lönsamheten i de största branscherna 23 Elektronikhandeln fortsatt hårt pressad 23 Järn och bygghandeln går starkt under gynnsamma förutsättningar 26 God omsättningstillväxt i möbelhandeln men rörelsemarginalerna krymper 28 Sporthandelns marginaler krymper 31 Svag omsättningstillväxt och höjda personalkostnader i klädhandeln 34 Förbättrad lönsamhet i konkurrensutsatt skohandel 38 Tabellbilagor 42 3

4 Förord Detaljhandeln sysselsätter ca personer, omsätter 780 miljarder kronor och svarar för drygt 5 procent av BNP. En absolut majoritet av befolkningen har en nära nog daglig kontakt med någon del av detaljhandeln. Detaljhandeln har därmed en avgörande betydelse för såväl den svenska ekonomin som för oss alla som konsumenter. Om handelns företag ska kunna blomstra och fortsätta att tillhandahålla varor, livsmedel, bra service och goda råd är det centralt att de också är lönsamma. Annars kommer de förr eller senare att gå i konkurs, eller avvecklas på annat sätt. Från dessa utgångspunkter är det därför viktigt att analysera och följa utvecklingen av detaljhandelns lönsamhet, vilket alltså är syftet med denna rapport. En viktig slutsats är att företagen inom detaljhandeln är väldigt olika och därför måste analysen göras bredare än att enbart titta på genomsnitt för hela detaljhandeln. Detaljhandeln har generellt sett lägre lönsamhet, mätt som rörelseresultat, än näringslivet i stort. Och så har förutsättningarna sett ut under en längre tid. Det finns dock oroande trender för medelstora sällanköpsvaruföretag som uppvisar trendmässigt vikande rörelseresultat som inte heller hjälps upp nämnvärt av den goda konjunktur som har rått de senaste åren. Det är tydligt att den växande inhemska och utländska e-handeln sätter press på sällanköpsvaruhandelns företag. I den stora mängden företag finns det också många företag och branscher som går bra. Järn- och bygghandeln kan lyftas fram som ett exempel på detta. Dagligvaruhandeln har också förhållandevis stabila förutsättningar och rörelseresultat. Ett kvarhängande orosmoln finns dock kring sällanköpsvaruhandelns förutsättningar att klara lönsamheten i den snabba strukturomvandling som nu pågår. Trots god konjunktur är det många som ändå uppvisar mycket svaga rörelseresultat. Rapporten är skriven av analytiker Mattias Danielsson, som också svarar på frågor om innehållet. Stockholm, maj 2018 Johan Davidson Chefsekonom, Svensk Handel 4

5 Utgångspunkter för analysen och centrala begrepp Fokus på rörelsemarginal Hur mäter man ett företags lönsamhet? Det som vanligen avses med begreppet lönsamhet är rörelseresultatet, som enkelt uttryckt visar skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader i den normala driftverksamheten. Om rörelseresultatet (i kronor) relateras till företagets totala nettoomsättning (intäkter) så får man det som kallas rörelsemarginalen, som mäts i procent. I denna rapport ligger fokus på företagens utveckling av rörelseresultat och rörelsemarginal. Ett positivt rörelseresultat är en grundläggande förutsättning för lönsamhet. Andra mått är också vanliga för att åskådliggöra företags lönsamhet. Om man i stället vill relatera ett företags återbäring på insatta pengar i företaget, så brukar man studera det som kallas avkastning på eget kapital, eller avkastning på totalt kapital. Ett företag som ger förhållandevis låg rörelsemarginal, kan vara lönsamt i meningen att avkastningen i förhållande till det insatta kapitalet blir hög, om företaget inte krävt så mycket insatt kapital. Det omvända kan också gälla; ett företag med förhållandevis hög rörelsemarginal kan uppvisa sämre lönsamhet i termer av avkastning på eget kapital, om företaget krävt stora kapitalinsatser. Ett problem som kan finns med dessa mått är att de relaterar till det egna kapitalet eller balansomslutningen. Om det egna kapitalet är lågt kan avkastningen på insatt kapital se hög ut även om rörelseresultatet är förhållandevis lågt. Men ett lågt eget kapital kan samtidigt innebära en låg soliditet (långsiktig betalningsförmåga). Avkastning på insatt kapital bör därför alltid läsas tillsammans med soliditetsmått. I rapporten analyseras också företagens bruttoresultat och bruttomarginal. Bruttoresultatet beräknas som försäljningsintäkterna minus inköpskostnader för sålda varor. Bruttoresultatets andel av den totala omsättningen kallas för bruttomarginalen. Bruttomarginalen måste, givet att de finansiella intäkterna är små, vara så hög att den täcker samtliga driftskostnader i företaget och blir därmed vägledande för hur företaget prissätter sina varor. Återkommande realisationer och kampanjer i butik med syfte att minska lagerhållningen medför minskande bruttomarginaler vilket i sin tur kan medföra sjunkande rörelsemarginaler. Resultat efter finansiella poster utgör en tredje resultatnivå efter brutto- och rörelseresultat. Resultatet efter finansiella poster utgörs av rörelseresultatet justerat för finansiella intäkter och kostnader såsom aktieutdelningar vid värdepappersförsäljningar och räntekostnader på lån som företaget har. De finansiella posterna har inget samband med effektiviteten i detaljhandelsföretagets kärnverksamhet vilket istället mäts i rörelseresultatet. Om de finansiella kostnaderna överskrider motsvarande intäkter blir resultatet efter finansiella poster lägre än rörelseresultatet. Resultatet efter finansiella poster som andel av den totala nettoomsättningen utgör 5

6 företagets nettomarginal. Generellt sett är den genomsnittliga skillnaden mellan de analyserade detaljhandelsföretagens rörelsemarginaler och nettomarginaler små. Rörelseresultatet plus de finansiella intäkterna (inte de finansiella kostnaderna) som andel av företagets nettoomsättning utgör ett ytterligare mått som betecknas som företagets vinstmarginal. Årets resultat är den slutliga resultatraden i bokslutet. Här har även hänsyn tagits till bokslutsdispositioner och skatter. Vanligen innebär detta att årets resultat är lägre än rörelseresultatet och nettoresultatet. Viktigt att analysera alla typer av företag för att förstå lönsamheten i detaljhandeln Omsättningstillväxten i detaljhandeln är ojämnt fördelad. Stora delar av tillväxten under de senaste tjugo åren har tillfallit de allra största företagen med 50 eller flera. Företag med under 50 har sämre utveckling än den årliga totala tillväxttakten i handeln. Ju färre ett företag har desto lägre har den genomsnittliga omsättningstillväxten varit över tid. Enmansföretag, som 2016 utgjorde 62 procent av Sveriges detaljhandelsföretag, har en omsättningsutveckling som är lägre än den genomsnittliga prisutvecklingen i riket vilket innebär negativ omsättningsutveckling i reala termer. Indexerad omsättningsutveckling i detaljhandeln, totalt och per företagsstorlek, samt konsumentprisindex (100 = 1997), Samtliga företag Konsumentprisindex Som en konsekvens av att de stora företagen har en långt högre genomsnittlig omsättningsutveckling jämfört med mindre företag har de förstnämndas omsättningsandelar av detaljhandeln växt över tid. Företag med över 100 har 6

7 ökat sin andel av detaljhandelns nettoomsättning från 39 procent 1997 till 55 procent Samma företagsgrupps andel av det totala antalet har ökat från 37 procent till 48 procent under samma period. Detta samtidigt som personalökningen inom detaljhandeln varit kraftig. Samtliga företagsgrupper med färre än 50 har tappat både omsättningsandelar och personalandelar. Ovanstående fördelning av omsättning innebär att en analys av lönsamheten i detaljhandeln inte enbart bör göras på totalsiffror för hela branschen utan också med hänsyn taget till de olika företagsstorlekarna. De totalt 183 företagen, dvs ca 0,3 procent av företagen, i denna undersökning med över 100 står alltså för 55 procent av den totala omsättningen i detaljhandeln. Resterande drygt företag, dvs 99,7 procent av företagen, delar på 45 procent av omsättningen. En god genomsnittlig utveckling i de största företagen kan därmed maskera en betydligt sämre i den absoluta majoriteten av företag. Dessutom kan variationen i omsättningsutvecklingen vara stor även bland de största företagen. Vi kommer därför i denna rapport inte enbart att analysera totalsiffror inom detaljhandeln och dess delbranscher utan även göra analyser baserade på företag grupperade efter företagsstorlek. Företagsstorlekarna som analyseras i rapporten är företag med 0 (enmansföretag), 1-9, 10-19, 20-49, och Marknadsandelar per företagsstorlek i detaljhandeln med avseende på antal, antal företag och nettoomsättning, % 55% 5 48% % 33% % 9% 11% 1 7% 8% 9% 3% 1% 3% Antal Antal företag Nettoomsättning Förutom att analysera den totala omsättnings- och resultatutvecklingen samt genomsnitt av denna görs även analyser av resultatutvecklingen vid olika lönsamhetssegment. Dessa segment är lönsamheten vid undre kvartil (värdet avser den 25:e percentilen, p25), medianvärde (eller andra kvartilen, p50) samt övre kvartil (p75) för olika branscher och i olika företagsstorlekar. Se exempel nedan på hur en uppsättning statistiska värden kan ordnas i kvartiler. 7

8 Vid en kvartilanalys ordnas analysobjekten inom en viss grupp, till exempel rörelsemarginalen i företagen inom sporthandeln, i storleksordning och delas sedan upp i fyra lika stora delar. Värdet vid p25 underskrids därmed av 25 procent av företagen och överskrids av resterande 75 procent av företagen. Medianvärdet underskrids av hälften av företagen och överskrids av den andra hälften. Värdet vid p75 underskrids av 75 procent av företagen och överskrids av resterande 25 procent av företagen. Om företaget vid den undre kvartilen i en viss bransch uppvisar en negativ rörelsemarginal innebär det att samtliga företag i nedre fjärdedelen av segmentet har en ännu lägre rörelsemarginal än värdet för den undre kvartilen. Samtliga övriga företag har en högre rörelsemarginal. Viktigt att komma ihåg är att de företag som ingår i nedre kvartilen vid analys av ett enskilt nyckeltal inte nödvändigtvis är samma företag som vid analysen av ett annat nyckeltal. Ett företag kan till exempel ha låga rörelsemarginaler men högre avkastning på kapital i förhållande till övriga företag i analysgruppen. Nedan följer ett exempel på kvartilanalys utifrån Sveriges volymtillväxt i BNP Volymstaplarna vid P25, median och P75 är markerade i rött. Viktigt att komma ihåg är att värdet vid exempelvis P25 inte är ett genomsnitt för den nedre fjärdedelen utan det enskilda värde som just den observationen i rangordningen har. P25 är alltså det högsta värdet i den nedre fjärdedelen av observationer. P75 är det högsta värdet i den tredje fjärdedelen av observationer. Som framgår av exemplet nedan är värdet för den undre kvartilen (p25) positivt (och avser BNP-tillväxten 2013). Alla andra värden i den undre kvartilen uppvisar dock negativ BNPtillväxt. BNP, volymtillväxt, efter storleksordning, samt kvartilvärden, % 6% Median (P50) P75 4% P25 2% -2% -4% -6% 8

9 Statistiska underlag för analysen Nyckeltalen i denna rapport baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) årliga undersökning Företagens ekonomi (FEK). Syftet med FEK är att belysa strukturen för näringslivet med avseende på i första hand lönsamhet, tillväxt, utveckling, finansiering och produktion. Huvudsakliga användare av FEK är avdelningen för Nationalräkenskaper vid SCB som använder FEK som underlag för beräkning av bruttonationalprodukten (BNP) från produktionssidan samt för finansräkenskaperna. Statistiken används också som underlag för analyser av kostnadsläge, produktivitetsutveckling, näringsgrenars ekonomiska utveckling och nyckeltalsberäkningar. Huvudkällan i FEK är de standardiserade räkenskapsutdrag (SRU) som hämtas från Skatteverket, vilka är de uppgifter som företagen lämnar i en bilaga till inkomstdeklarationen. För de cirka 500 största företagen används dock inte SRUmaterialet utan istället görs en egen direktinsamling, den s.k. fullständiga blanketten (SCB). Nyckeltalen i rapporten sträcker sig från Nyckeltalen är baserade på samtliga detaljhandelsföretag med SNI-kod 47 i den svenska näringsgrensindelningen, dvs företag som bedriver återförsäljning av varor till allmänheten. Totalt ingår detaljhandelsföretag i datamaterialet år I de fall omsättningsutveckling i detaljhandeln för 2017 och 2018 analyseras är dessa uppgifter hämtade från SCB:s Detaljhandelsindex. Uppgifter i rapporten rörande BNP och hushållens konsumtion kommer från SCB:s nationalräkenskaper och uppgifter om prisutveckling från SCB:s konsumentprisindex. E-handelns andelar av detaljhandelsbranschers omsättning är hämtade från E-barometern som tas fram av PostNord i samarbete med Svensk Digital Handel och HUI Research. 9

10 Rörelsemarginalen lägre i detaljhandeln än i näringslivet totalt Rörelsemarginalen i detaljhandeln har de senaste tjugo åren varierat mellan 2 och 3,5 procent. Mellan dessa nivåer är rörelsemarginalen konjunkturkänslig. Perioder med låg BNP-tillväxt och ekonomisk osäkerhet resulterar generellt sett i att rörelsemarginalerna pressas ned mot två procent medan perioder av högre tillväxttal innebär återhämtade marginaler. Rörelsemarginal i detaljhandeln samt BNP-tillväxt, % 4% 2% -2% -4% -6% BNP-tillväxt Rörelsemarginal Under perioden har den goda konjunkturen medfört förbättrad rörelsemarginal i detaljhandeln, liksom inom näringslivet i stort. I jämförelse med det totala näringslivet är rörelsemarginalerna i detaljhandeln dock flera procentenheter lägre oavsett konjunktur. Under gynnsamma ekonomiska förutsättningar når näringslivet i sin helhet marginaler på cirka åtta procent under den senaste tjugoårsperioden. Oavsett hur gynnsamma förutsättningarna är har detaljhandeln under de senaste tjugo åren alltså svårt att producera rörelsemarginaler som är högre än strax över tre procent. 10

11 Rörelsemarginal i detaljhandeln och i näringslivet totalt, % 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Rörelsemarginal - Detaljhandeln Rörelsemarginal - Näringslivet totalt I detaljhandeln reagerar dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln olika kraftigt på konjunktursvängningarna i ekonomin. Rörelsemarginalen är generellt sett högre i sällanköpsvaruhandeln. Under ekonomiskt svaga år faller dock rörelsemarginalerna i sällanköpsvaruhandeln kraftigare än vad de gör i dagligvaruhandeln som är mindre konjunkturkänslig. År 2012 var volymtillväxten negativ i ekonomin, och detta år var rörelsemarginalerna nästintill lika stora i de båda branscherna. Efter det har gapet återigen ökat i takt med en växande ekonomi. Svängningarna i den beskrivna dynamiken har emellertid mattats efter finanskrisen. Det beror på att de långsiktiga trenderna mellan branscherna konvergerar. Dagligvaruhandeln har trendmässigt ökande marginaler medan sällanköpsvaruhandelns marginaler minskar. Bland annat på grund av prispress av sällanköpsvaror. Gemensamt för båda branscherna är att de haft svårt att kapitalisera i form av ökande rörelsemarginaler på de konjunkturellt goda förutsättningar för handeln som funnits de senaste åren. Rörelsemarginalerna förbättras som förväntat i takt med att ekonomin i stort går från svaga tillväxttal till högre men i högkonjunkturen har rörelsemarginalen planat ut. Sällanköpsvaruhandelns rörelsemarginaler utvecklades både snabbare och på en högre nivå under högkonjunkturen

12 Rörelsemarginal, total detaljhandel, dagligvaruhandel och sällanköpsvaruhandel, % 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Total detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel Avmattning i omsättningstillväxten leder till minskad rörelsemarginal Under 2017 mattades tillväxten i den totala detaljhandeln efter att ha uppvisat relativt höga tillväxttal under föregående treårsperiod. Omsättningen ökade med måttliga 2,1 procent 2017 enligt Detaljhandelsindex. Under den senaste tjugoårsperioden har tillväxten i detaljhandelsföretagens nettoomsättning i löpande priser enbart varit lägre under tre år. Samtliga dessa var under perioden efter finanskrisen 2008/2009 och fram till Nettoomsättning i detaljhandeln, utveckling i procent jämfört med föregående år, (Företagens ekonomi) samt försäljningsutveckling 2017 (Detaljhandelsindex). 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 12

13 En konsekvens av lägre omsättningstillväxt är, som tidigare nämnts, att lönsamheten i sällanköpsvaruhandeln minskar. Det finns givetvis även andra påverkansfaktorer än omsättningstillväxt på handelns marginal- och avkastningsmått men sett över tid finns ett positivt samband mellan omsättningstillväxt och lönsamhet. I nedanstående diagram illustreras detta av sambandet mellan sällanköpsvaruhandelns omsättningstillväxt och rörelsemarginal under perioden Sambandet kan tyckas självklart men är värt att framhålla eftersom de tillgängliga nyckeltal som analyseras i denna rapport bara sträcker sig till Perioden har kännetecknats av hög BNP-tillväxt, låga räntor, minskande arbetslöshet och, som en konsekvens av detta, kraftigt ökande konsumtion bland hushållen. Det har bland annat inneburit att handelns genomsnittliga rörelsemarginal under samma period har stigit något. Eftersom omsättningstillväxten sjönk under 2017 riskerar även lönsamheten att påverkas negativt. Under första kvartalet 2018 har vi också sett att många branscher brottas med lönsamheten, till exempel klädhandeln och skohandeln. Men även i analysen av 2016 års relativt starka nyckeltal finns tendenser till vikande lönsamhet inom vissa branscher och företagsgrupper. Detta är oroande just eftersom de konjunkturella förutsättningarna för att prestera en god lönsamhet varit så goda. Förhållande mellan omsättningstillväxt och rörelsemarginal i sällanköpsvaruhandeln, , 4,5% 4, Rörelsemarginal 3,5% 3, 2,5% 2, 1,5% 1, 0,5% 0, -2% 2% 4% 6% 8% 1 12% 14% Omsättningstillväxt, löpande priser 13

14 Handelns andel av hushållens konsumtion faller Ytterligare en anledning att förvänta sig minskande lönsamhet framöver är den fortsatta prispressen i sällanköpsvaruhandeln, bland annat till följd av växande inhemsk och utländsk e-handel. Prisutvecklingen på dagligvaror följer den genomsnittliga prisutvecklingen i privat inhemsk konsumtion och priserna har därmed, i linje med KPI, ökat med drygt 40 procent sedan tidigt 90-tal. Priserna på sällanköpsvaror har emellertid under samma period minskat med 14 procent. Skillnaderna i prisutveckling tog fart under början av 2000-talet och utvecklingen har accentuerats under de senaste tio åren. Under samma period har e-handeln vuxit från att omsätta cirka fem miljarder kronor om året till en omsättning på 80 miljarder kronor E-handelns andel av sällanköpsvaruhandeln var 15,4 procent 2017 medan motsvarande andel inom dagligvaruhandeln bara var cirka 2 procent. Indexerad prisutveckling i riket (Konsumentprisindex), i dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln (Detaljhandelsindex), , samt inhemsk e-handel i miljarder kronor, Indexerad prisutveckling (1991=100) E-handel, miljarder kr E-handel Konsumentprisindex Dagligvaruhandel Sällanköpshandel E-handeln driver nu så gott som all tillväxt i sällanköpsvaruhandeln. Det medför fortsatt pristransparens för konsumenter och fortsatt prispress i e-handelsexponerade branscher. Trots hög BNP-tillväxt och trots att tillväxten i hushållens totala konsumtion är god växer inte försäljningen i handeln uttryckt i löpande priser lika fort. Hushållens konsumtionstillväxt var märkbart högre än handelns omsättningstillväxt hela Se diagram på nästa sida. 14

15 Utveckling av detaljhandelns försäljning och hushållens konsumtionsutgifter, Kvartal Kvartal % 6% 5% 4% 3% 2% 1% -1% 2010K1 2010K2 2010K3 2010K4 2011K1 2011K2 2011K3 2011K4 2012K1 2012K2 2012K3 2012K4 2013K1 2013K2 2013K3 2013K4 2014K1 2014K2 2014K3 2014K4 2015K1 2015K2 2015K3 2015K4 2016K1 2016K2 2016K3 2016K4 2017K1 2017K2 2017K3 2017K4 Detaljhandeln löpande priser (DHI) Hushållens konsumtionsutgifter löpande priser Förutom att prisutvecklingen i sällanköpshandeln, bland annat till följd av växande e-handel, är betydligt lägre än prisutvecklingen i riket medför e-handeln också att konsumtionen av sällanköpsvaror i större utsträckning emigrerar till utlandet. E- handeln i utlandet beräknas 2017 ha omsatt ca 13 miljarder kronor. Utvecklingen går snabbt. I genomsnitt handlade var tredje svensk e-handelskonsument från utlandet varje månad under 2017 enligt E-barometerns årsrapport. Hushållens totala konsumtionsutgifter i utlandet uppvisade kraftiga tillväxttal under hela 2017 både jämfört med utlandskonsumtionen tidigare år samt jämfört med hushållens inhemska konsumtionstillväxt. Priskonkurrensen för svenska sällanköpshandlare blir i allt större utsträckning och för allt fler produkter global. Utveckling av hushållens konsumtion i Sverige och i utlandet, kvartal Kvartal % 2 15% 1 5% -5% 2010K1 2010K2 2010K3 2010K4 2011K1 2011K2 2011K3 2011K4 2012K1 2012K2 2012K3 2012K4 2013K1 2013K2 2013K3 2013K4 2014K1 2014K2 2014K3 2014K4 2015K1 2015K2 2015K3 2015K4 2016K1 2016K2 2016K3 2016K4 2017K1 2017K2 2017K3 2017K4 Hushållens konsumtionsutgifter löpande priser Hushållens konsumtion i utlandet löpande priser 15

16 Lönsamheten har sjunkit i medelstora sällanköpsföretag Den genomsnittliga rörelsemarginalen är högre i sällanköpsvaruhandeln än dagligvaruhandeln på totalnivå. Detta förhållande gäller dock inte för alla företagsstorlekar. För företag med mellan 10 och 99 är förhållandet 2016 det omvända. I dessa företagsstorlekar är rörelsemarginalen i genomsnitt lägre inom sällanköpsvaruhandeln än inom dagligvaruhandeln. Rörelsemarginal fördelat på företagsstorlek, dagligvaruhandeln och detaljhandeln, % 1 8% 6% 4% 2% anställd Samtliga företag Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel Företag inom sällanköpsvaruhandeln med har under den senaste tjugoårsperioden konsekvent haft lägre rörelsemarginaler än företag av samma storlek inom dagligvaruhandeln. Sällanköpsvaruhandlare inom segmentet är extremt konjunkturkänsliga och når endast under mycket starka år för detaljhandeln, 2006 och 2015, upp till dagligvaruhandlarnas nivå på rörelsemarginaler. Under lågkonjunktur är sällanköpsvaruhandlarnas marginaler inom storleksgruppen ofta negativa. Motsvarande marginaler för dagligvaruhandlarna inom samma storleksgrupp är stabila mellan tre och fyra procent över tid. Se nedanstående diagram. Rörelsemarginal, företag med 50-99, dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln, % 4% 3% 2% 1% -1% -2% -3% -4% Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel Linjär (Sällanköpsvaruhandel) 16

17 För företag med har förhållandet mellan dagligvaruhandelns och sällanköpsvaruhandelns rörelsemarginaler förändrats över tid. Dagligvaruhandeln har svagt stigande marginaler sedan Sällanköpshandelns marginaler varierar även i det här fallet starkt med konjunkturen men faller också kraftigt över tid, vilket framgår i nedanstående diagram. År 1998 var sällanköpsvaruhandelns rörelsemarginal nästan 2 procentenheter högre än dagligvaruhandelns. År 2015 och 2016 är motsvarande marginaler 1,7 procentenheter lägre trots stark konjunktur. Rörelsemarginal, företag med 20-49, dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln, % 4% 3% 2% 1% -1% -2% Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel Linjär (Sällanköpsvaruhandel) För företag med är sällanköpsvaruhandelns marginaler högre än dagligvaruhandelns mellan 1997 och 2007 men efter det enbart under generellt starka år för handeln. Detta beror dels på att dagligvaruhandlarnas marginaler inom storleksgruppen trendmässigt ökar sedan över tio år tillbaks samt att sällanköpsvaruhandlarnas marginaler varierar kring en lägre nivå än tidigare sedan början av 2000-talet. Den sammanfattande bilden till och med 2016 är att sällanköpsvaruhandeln totalt sett fortfarande har något högre rörelsemarginaler än dagligvaruhandeln men att skillnaderna minskar över tid. Det beror på att flera storlekssegment inom dagligvaruhandeln kontinuerligt förbättrat sina marginaler under drygt tio år. Det beror också på att medelstora företag, särskilt de med 20-49, inom sällanköpsvaruhandeln har vikande eller kraftigt vikande marginaler. Företag med har inte lika kraftigt minskande rörelsemarginaler men har betydligt minskat sin andel av sällanköpsvaruhandelns totala omsättning såväl som totala antal företag och. 17

18 Minst en fjärdedel av sällanköpsvaruhandlarna har negativ rörelsemarginal Förutom att sällanköpsvaruhandeln har variationer i lönsamhet sett till företagets storleksgrupp är även variationerna inom varje storleksgrupp stora. Den genomsnittliga rörelsemarginalen år 2016 är, till följd av den goda konjunkturen, positiv för sällanköpsvaruhandeln inom samtliga redovisade företagsstorlekar. En betydande andel av företagen uppnår emellertid inte positiva rörelsemarginaler. I sällanköpsvaruhandeln uppvisar flertalet storleksgrupper negativa rörelsemarginaler vid 25:e percentilen (P25). Rörelsemarginalen vid 25:e percentilen för hela sällanköpsvaruhandeln är minus 2,4 procent. Det betyder att den fjärdedel av företagen som har sämst rörelsemarginaler samtliga har negativa rörelsemarginaler lägre än minus 2,4 procent. Eftersom det 2016 fanns ca företag inom sällanköpsvaruhandeln motsvarar det nära företag som, trots en stark konjunktur, hade kraftigt negativa rörelsemarginaler Av allt att döma finns det även en betydande mängd företag med negativa marginaler utöver dessa inom den andra kvartilen. Som en jämförelse kan nämnas att inom dagligvaruhandeln är värdet vid 25:e percentilen inte negativt för någon storleksgrupp. Rörelsemarginal i sällanköpsvaruhandeln. Medelvärde, kvartiler och median, % 2 15% 1 5% % -1 Medelvärde P25 Median P75 18

19 Rörelsemarginal i dagligvaruhandeln. Medelvärde, kvartiler och median, % 2 15% 1 5% Medelvärde P25 Median P75 Förutom att minst en fjärdedel av sällanköpsvaruhandlarna uppvisar starkt negativa rörelsemarginaler är även trenden över tid för den sämsta fjärdedelen starkt fallande. Sett över denna rapports analyserade period är rörelsemarginalen i gruppen positiv varje år fram till 2002 men är sedan konsekvent negativ. Viss konjunkturell återhämtning ses 2007 och under de senaste åren men långsiktigt har marginalerna fallit. Marginalerna viker samtidigt som e-handelns framväxt börjar pressa priserna inom flera branscher i sällanköpsvaruhandeln. Konkurrensen har först skett nationellt men nu även globalt i takt med att delar av e-handelskonsumtionen flyttar utomlands. Eftersom lönsamheten trendmässigt sjunker i nedersta fjärdedelen är det också sannolikt att en allt högre andel av det totala antalet företag, dvs även de företag som ligger underst i den andra kvartilen, uppvisar negativa marginaler sett över konjunkturcyklerna. Rörelsemarginal i sällanköpsvaruhandeln, undre kvartilen, samt e-handel i miljarder kronor, % E-handel, miljarder kronor % 2% 1% -1% -2% -3% Rörelsemarginal -70-4% E-handel - miljarder kr Rörelsemarginal Linjär (Rörelsemarginal) 19

20 Bruttomarginalen kritisk för lönsamheten Bruttomarginalens utveckling i den totala detaljhandeln har under den senaste tjugoårsperioden varit svagt stigande från 28 procent till 32 procent under en tioårsperiod för att sedan mer eller mindre plana ut fram till Bruttomarginalen visar hur stor andel av försäljningsintäkterna som återstår efter direkta kostnader för varuinköp, och som ska räcka för att täcka bland annat rörelse- och räntekostnader. Om rörelsekostnaderna ökar måste således bruttomarginalen också göra det för att rörelsemarginalen inte ska sjunka. De stigande bruttomarginalerna inom detaljhandeln har bland annat krävts för att möta detaljhandelns stigande personalkostnader i förhållande till nettoomsättningen under samma period. Generellt högre personalkostnader i relation till nettoomsättningen, i kombination med bland annat avsevärt lägre försäljning räknat i volymer, förklarar också att bruttomarginalerna är högre över tid i sällanköpsvaruhandeln än i dagligvaruhandeln. Bruttomarginaler, total detaljhandel och dagligvaru- respektive sällanköpsvaruhandel, % 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Total detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel Sällanköpsvaruhandelns bruttomarginaler ökade främst under perioden Det beror till stor del på de största företagens (100+ ) utveckling. Dels genom att deras bruttomarginaler ökade mer än mindre företags. Dels genom att deras marknadsandel sett till omsättning inom sällanköpsvaruhandeln ökade från 45 procent till nära 55 procent under perioden. Samma marknadsandel är procent. Ju större andel av marknaden de största företagen besitter desto 20

21 mer slår deras stordriftsfördelar i varuproduktion/inköp igenom i ökade bruttomarginaler för den totala sällanköpsvaruhandeln. Variationerna i bruttomarginal inom sällanköpsvaruhandeln är stora beroende på bransch. Exempelvis uppgick den genomsnittliga bruttomarginalen i elektronikhandeln 2016 till 25,7 procent vilket bara är marginellt högre än den totala dagligvaruhandelns bruttomarginal på 25,4 procent. I det avseendet liknar elektronikhandeln mer dagligvaruhandeln, trots att det inte är fråga om volymförsäljning i samma utsträckning, än den liknar övriga sällanköpsvarubranscher. Elektronikhandelns personalkostnader är dock också lägre i förhållande till flertalet andra stora sällanköpsvarubranscher. Sällanköpsvarubranscher med högre personalkostnader, såsom kläd- och skohandeln samt optikhandeln, måste försöka kompensera för detta med högre bruttomarginaler. Branscher med lägre personalkostnader, såsom distanshandeln, har också lägre bruttomarginaler. Bruttomarginaler fördelat per bransch inom sällanköpsvaruhandeln, Elektronikhandel Distanshandel Järn- och bygghandel Diversehandel Sporthandel Färghandel Leksakshandel Heminredningshandel Bokhandel Guldsmedshandeln Klädhandel Skohandel Urhandel Möbelhandel Optikhandel 26% 29% 34% 36% 37% 41% 41% 45% 45% 47% 49% 49% 51% 52%

22 Förhållande mellan bruttomarginal och personalkostnadens andel av nettoomsättningen, 15 sällanköpsvarubranscher, % Personalkostnad/nettoomsättning 3 25% 2 15% 1 5% Bruttomarginal 22

23 Lönsamheten i de största branscherna Elektronikhandeln fortsatt hårt pressad Efter ett antal bättre år uppvisar elektronikhandeln återigen negativ omsättningsutveckling. Försäljningen i löpande priser sjönk 2017 med 2,9 procent jämfört med föregående år enligt Detaljhandelsindex. Prispressen i branschen är hård vilket innebär att volymförsäljningen behöver öka kraftigt för att generera positiv försäljningsutveckling. Som en konsekvens av de relativt goda tillväxttalen under den senaste högkonjunkturen var rörelsemarginalerna i elektronikhandeln under återigen positiva efter sex år med negativa siffror. I jämförelse med sällanköpsvaruhandelns totala rörelsemarginaler är lönsamheten i branschen emellertid låg. Rörelsemarginalen uppgick till 0,5 procent Med tanke på den negativa omsättningsutvecklingen i elektronikhandeln 2017 finns det risk att rörelsemarginalen kommer att sjunka till negativa tal. Antalet företag i elektronikhandeln har, till stor del till följd av lönsamhetsproblemen i branschen, minskat kraftigt under en tioårsperiod. Antalet företag med har minskat med en fjärdedel. Inkluderas enmansföretag i beräkningen har nära var tredje företag försvunnit. Med tanke på att företag lämnat branschen i hög takt de senaste åren trots något bättre lönsamhet kommer sannolikt branschen krympa ytterligare under kommande år. Rörelsemarginal, elektronikhandeln och sällanköpsvaruhandeln, % 4% 3% 2% 1% -1% -2% -3% Rörelsemarginal - Elektronikhandeln Rörelsemarginal - hela sällanköpsvaruhandeln 23

24 Indexerad utveckling av antalet företag (exklusive enmansföretag) i hela sällanköpsvaruhandeln respektive elektronikhandeln, Indexerat antal företag (100 = 1997) Elektronikhandel Sällanköpsvaruhandel Trots positiva rörelsemarginaler i elektronikhandeln som helhet 2016 uppvisar samtliga företagsgrupper med 20 eller flera negativ genomsnittlig rörelsemarginal. Särskilt medelstora företag har hårt pressade marginaler över tid. Mindre företag har dock bättre marginaler vilket medför att den totala lönsamheten är svagt positiv Rörelsemarginal per företagsstorlek och totalt, elektronikhandeln, % 4% 2% -2% -4% -6% -8% -1-12% Samtliga företag

25 Med tanke på den låga genomsnittliga lönsamheten i elektronikhandeln är det inte förvånande att rörelsemarginalen vid 25:e percentilen är mycket låg. Endast små företag uppvisar där en svagt positiv lönsamhet. I företag med 20 eller flera är marginalerna hårt pressade. Särskilt i medelstora företag är marginalerna dåliga oavsett hur bra ekonomin utvecklats. Detta är ytterligare ett tecken på att fler företagsnedläggningar förmodligen är att vänta. Rörelsemarginal vid 25:e percentilen*, per företagsstorlek, elektronikhandeln, % -2% -4% -6% -8% -1-12% -14% * SCB har censurerat värdet för år 2016 eftersom antalet företag som nyckeltalet baseras på är färre än fem detta år. Som en konsekvens av den dåliga lönsamheten har även avkastningen på eget och totalt kapital varit låg. Resultatet efter finansiella poster var negativt för branschen som helhet mellan 2008 och 2013 vilket medförde negativ avkastning på både eget och totalt kapital. En med historiska mått mätt god nettomarginal 2015 innebar en viss förbättring men sjunkande marginaler 2016 innebar att avkastningen återigen vände nedåt

26 Avkastning på eget kapital samt eget kapital och resultat efter finansiella poster, elektronikhandeln Miljoner kr Avkasning eget kapital, procent Eget kapital Res. efter finansiella poster Avkastning eget kapital Järn och bygghandeln går starkt under gynnsamma förutsättningar Bygghandeln hade från sent 90-tal till sent 00-tal en generellt sett högre omsättningstillväxt än sällanköpsvaruhandeln som helhet. Under 10-talet har dock omsättningsutvecklingen mattats något och legat nära eller strax under utvecklingen i sällanköpsvaruhandeln som helhet med undantag för 2015 då omsättningen växte kraftigt. Bygghandeln är starkt konjunkturdriven och gynnas av en god ekonomisk tillväxt på nationell nivå. Indexerad omsättningsutveckling, sällanköpsvaruhandeln och järn- & bygghandeln, Index (100 = 1997) Järn-och bygghandel Sällanköpsvaruhandel 26

27 I ljuset av den mycket starka omsättningstillväxten i branschen 2015 presterar branschen imponerande tillväxttal även 2016 och Även om rotavdraget gjordes mindre förmånligt 2016 är det låga ränteläget i kombination med en stark ekonomi fortsatt en drivare av försäljningen. Bygghandelns bruttomarginaler på strax under 34 procent är konstanta över tid och har sedan sent 90-tal ökat i något långsammare takt än sällanköpsvaruhandelns som helhet där genomsnittet 2016 är 38 procent. Rörelsemarginalerna har dock utvecklats starkt och har 2016 bara sjunkit marginellt jämfört med Rörelseresultat och rörelsemarginal, järn- och bygghandeln, % 5% 4% 3% 2% 1% Rörelseresultat miljoner kr Rörelsemarginal Trots god genomsnittlig lönsamhet har vissa segment av bygghandeln problem med låga rörelsemarginaler. Bland de allra största företagen har den lägsta kvartilen negativa marginaler. Även de näst största företagen med har låga marginaler i samma kvartil. De minst lönsamma större företagen i branschen har dock förbättrat marginalerna till följd av de senaste årens starka försäljningstillväxt. Rörelsemarginal, medelvärde och kvartilvärden, järn- och bygghandeln, % 2 15% 1 5% -5% Medelvärde P25 Median P75 27

28 I takt med att rörelsemarginaler och nettomarginaler i bygghandeln förbättrats de senaste åren har avkastningen på både eget och totalt kapital ökat. Avkastningen på totalt kapital är med cirka 12 procent uppe på samma nivåer som Avkastning på totalt kapital, järn- och bygghandeln, % 12% 1 8% 6% 4% 2% Totala tillgångar Avkastning totalt kapital Bygghandeln har från låga nivåer haft snabbt växande e-handelsandelar svarade e-handeln för nio procent av branschens försäljning. Hittills finns inga tydliga tecken på att växande e-handelsandelar har påverkat den totala lönsamheten negativt. Lönsamheten är låg bland de sämst presterande företagen men har ändå förbättrats under den senaste femårsperioden till följd av stark konjunktur och en het bostadsmarknad. Branschen sticker ut något i jämförelse med den totala sällanköpsvaruhandeln där lönsamheten minskat kraftigt i motsvarande företagssegment under samma period som e-handeln tagit försäljningsandelar. Frågan är hur marginalerna utvecklas under kommande år med en sjunkande tillväxttakt i ekonomin som helhet, en osäker bostadsmarknad samt en e-handel som tar ytterligare marknadsandelar från butiksförsäljningen. God omsättningstillväxt i möbelhandeln men rörelsemarginalerna krymper Möbelhandeln har, efter ett par år av sviktande omsättning i samband med finanskrisen, under de senaste årens starka konjunktur haft en omsättningstillväxt som överträffar sällanköpsvaruhandeln som helhet. I likhet med bygghandeln har möbelhandeln gynnats av bland annat det låga ränteläget och den starka prisutvecklingen och rörligheten på bostadsmarknaden. 28

29 Indexerad omsättningsutveckling i löpande priser, möbelhandeln och sällanköpsvaruhandeln, Index 1997= Nettoomsättning - Möbelhandeln Nettoomsättning - Sällanköpsvaruhandeln Trots att nettoomsättningen ökade sjönk rörelseresultatet något Det innebär att rörelsemarginalen i branschen sjönk från 4 procent till 2,8 procent och understeg den totala sällanköpshandelns. Sett i ett längre perspektiv över konjunkturcyklerna sjunker branschens marginaler relativt kraftigt. Inom grupperna små och medelstora företag är rörelsemarginalerna vid 25:e percentilen negativa eller svagt positiva De större företagen uppvisar starkare marginaler både i genomsnitt och i de olika lönsamhetssegmenten. Rörelsemarginal i möbelhandeln och sällanköpsvaruhandeln, % 5% 4% 3% 2% 1% Rörelsemarginal - Möbelhandeln Rörelsemarginal - Sällanköpsvaruhandeln 29

30 Rörelsemarginal, medelvärde och kvartilvärden, möbelhandeln, % 1 5% -5% % Medelvärde P25 Median P75 Den långsiktiga trenden med fallande genomsnittliga rörelsemarginaler påverkar lönsamheten i samtliga delar av branschen och har inneburit att den fjärdedel av möbelföretagen som presterar sämst uppvisar negativa rörelsemarginaler sedan 10 år tillbaka. De goda makroekonomiska förutsättningarna de senaste åren har inneburit en viss återhämtning men lönsamheten är ändå hårt pressad. Sämst är utvecklingen bland små och medelstora företag. För företag med över 50 ser det i nuläget bättre ut. Rörelsemarginal, kvartilvärden, möbelhandeln, % 1 5% -5% P25 Median P75 En konsekvens av att den minst lönsamma fjärdedelen av de mindre företagen har upplevt sjunkande rörelsemarginaler är att många småföretag lagts ned samt att antalet i mindre företag har minskat kraftigt. Företag med 1-9 och 20-49, som har drabbats hårdast av denna utveckling, har förlorat 20 respektive 36 procent av medelantalet samt 15 respektive 39 procent av antalet företag mellan 2007 och

31 Under samma period har medelantalet i hela branschen ökat med 11 procent. Ökningen har skett nästintill uteslutande i en handfull företag med fler än 100. Om trenden med sjunkande genomsnittliga marginaler i branschen och sämre lönsamhetsutveckling bland de mindre företagen fortsätter kommer sannolikt en allt större del av omsättning och personal att tillfalla ett litet antal stora möbelföretag. Sporthandelns marginaler krymper Omsättningen i sporthandeln har utvecklats i ungefär samma takt som sällanköpsvaruhandeln i stort över en tjugoårsperiod. Sporthandeln har under 2010-talet uppvisat en hög omsättningsökning i löpande priser. Bruttomarginalerna har dock minskat med fyra procentenheter från 41 till 37 procent sedan Det är en sämre utveckling än sällanköpsvaruhandeln i stort. Nettoomsättning, bruttoresultat och bruttomarginal, sporthandeln, % Miljoner kronor % % 0 2 Nettoomsättning Bruttoresultat Bruttomarginal Mest har bruttomarginalerna fallit i företag med där bruttomarginalerna fallit med hela 13 procentenheter på sju år. Även de allra största företagen och företag med har kraftigt sjunkande bruttomarginaler. Enmansföretag har haft en motgående trend fram till 2016 då marginalerna föll kraftigt även för den gruppen. De minsta företagen med färre än 10 har bäst lyckats behålla sina bruttomarginaler under 10-talet medan medelstora och stora företag ser stora marginaltapp vid 25:e percentilen. Medelstora företag har även fallande bruttomarginaler vid medianen och företag med år 2016 till och med vid 75:e percentilen. 31

32 Med sjunkande bruttomarginaler har rörelsemarginalerna också påverkats negativt. Sporthandeln har, mätt i rörelsemarginaler, inte lyckats kapitalisera på de senaste årens goda konjunktur i samma utsträckning som sällanköpsvaruhandeln i stort. Rörelsemarginalerna i sporthandeln är, i likhet med möbelhandeln, trendmässigt fallande över tid de senaste tjugo åren. Sämst utveckling under 10-talet har, i likhet med i flera andra branscher inom sällanköpsvaruhandeln, medelstora företag haft. Företag med uppvisar negativa rörelsemarginaler sedan Även företag med har pressade rörelsemarginaler under samma period. I båda grupperna har rörelsemarginalen fallit kraftigt sedan Rörelsemarginal, sporthandeln och sällanköpsvaruhandeln, % 5% 4% 3% 2% 1% Rörelsemarginal - Sporthandeln Rörelsemarginal - Sällanköpsvaruhandeln Rörelsemarginal i genomsnitt per företagsstorlek, sporthandeln, % 1 5% Samtliga företag -5%

33 Det enda segment som förbättrar rörelsemarginalerna de senaste åren är de allra mest lönsamma av de allra största företagen. Dessa uppvisar en positiv trend alternativ behåller marginaler på en hög nivå. Även företag med 1-9 har lyckats upprätthålla stabila marginaler över tid i den lönsammare halvan av segmentet. I samtliga andra lönsamhetssegment och storleksgrupper sjunker rörelsemarginalen. Bland den minst lönsamma fjärdedelen av företag med upp till 50 har marginalerna sedan 2011 gått från positiva till negativa. Företag med har haft dålig lönsamhet i sista fjärdedelen under längre period än så och uppvisar vissa år även negativa rörelsemarginaler vid medianen. En förklaring till att brutto- och rörelsemarginaler i branschen faller under 10-talet är att e-handeln börjar ta allt större försäljningsandelar från butiksförsäljningen. E-handelns andel av försäljningen har mer än fördubblats mellan 2012 och Den påföljande prispressen leder till att företag med redan dålig lönsamhet får se denna försämras ytterligare till negativa tal samt att även mer effektiva företag får se sina marginaler falla när konkurrensen om kunden ökar. Rörelsemarginal vid P25, företag med 1-9, och 20-49, samt e-handelns andel av total försäljning E-handelns andel av försäljningen 1 8% 6% 4% 2% -2% -4% -6% -8% -1 5% 4% 3% 2% 1% -1% -2% -3% -4% -5% Rörelsemarginal E-handel Vinnaren i utvecklingen blir de allra mest effektiva av de allra största företagen. I det mest lönsamma segmentet har de största företagen, i motsats till övriga företagsgrupper, sedan 2011 förbättrat sina marginaler. De näst största företagen, med 50-99, har till exempel tappat fem procentenheter i rörelsemarginal vid 75:e percentilen. Företag med över hundra, vilka numerärt är lika många 2011 som 2016, har ökat sin marknadsandel av branschens totalomsättning från 32 procent 2011 till 52 procent procent av företagen i branschen har försvunnit sedan Merparten är enmansföretag men även företag med 1-9 har minskat mycket. Företag med ökade fram till cirka 2010 men har sedan snabbt minskat till samma nivåer som De större företagen med över 50 har ökat från sex till 15 på tjugo år men var som flest 2013 då det fanns

34 Rörelsemarginal vid P75, per företagsstorlek, samt företag med 100+ s andel av branschens totala omsättning, % Marknadsadel Företag med % 6% 4% 2% Rörelsemarginal Andel av marknaden Svag omsättningstillväxt och höjda personalkostnader i klädhandeln Klädhandeln har under de senaste två decennierna haft en lägre omsättningsutveckling än den totala sällanköpsvaruhandeln. Enskilt starka tillväxtår är åren innan och efter finanskrisen Även har klädhandeln presterat relativt goda tillväxttal jämfört med föregående tre år men sällanköpsvaruhandeln som helhet har utvecklats starkare var klädhandelns försäljningstillväxt negativ enligt detaljhandelsindex och under inledningen av 2018 presterar många stora klädhandelsföretag svaga kvartalsrapporter. Det innebär att lönsamheten sannolikt kommer att sjunka ytterligare i branschen jämfört med de nyckeltal för 2016 som analyseras i denna rapport. Indexerad omsättningsutveckling, klädhandeln och sällanköpsvaruhandeln, Index (100 = 1997) Klädhandeln Sällanköpsvaruhandeln 34

35 Bruttomarginalerna i klädhandeln är, i likhet med sällanköpsvaruhandeln som helhet, svagt stigande under den analyserade perioden. Klädhandelns bruttomarginaler har dock ökat marginellt snabbare, och är 49 procent i genomsnitt 2016, bland de högsta i sällanköpsvaruhandeln. Bland mindre klädföretag är bruttomarginalerna dock betydligt lägre. Under det sena 90-talet var skillnaderna i bruttomarginaler mellan företagsstorlekarna små men under 2000-talet har de större företagen succesivt höjt sina marginaler, bland annat på grund av de inköpsfördelar som finns i att sälja större volymer. En annan viktig förklaring till de ökade bruttomarginalerna är dock att personalkostnadens andel av nettoomsättningen i större företag i genomsnitt ökat kraftigt under 2010-talet. I sällanköpsvaruhandeln som helhet är personalkostnaderna sedan 2010 konstanta i förhållande till omsättningen medan klädhandelns personalkostnadsandel har gått upp med tre procentenheter under samma period. Medelantalet är nästintill exakt detsamma 2016 som 2010 och nettoomsättningen har endast ökat svagt. Det innebär att uppgången i personalkostnadernas andel av nettoomsättningen i genomsnittsföretaget inte drivs av kraftiga nedgångar i omsättning relaterat till en konstant personalstyrka eller av ökningar av mängden personal uttryckt i heltidstjänster i förhållande till nettoomsättningen. De största företagens andel av medelantalet i branschen har dock ökat snabbare under 2010-talet än vad dess andel av nettoomsättningen gjort. Klädhandelns ökade personalkostnader sker samtidigt som e-handelsföretag har tydliga konkurrensfördelar i att de inte behöver bära samma kostnader för personal och lokaler som traditionell klädhandel i fysisk butik. Personalkostnadernas andel av nettoomsättningen i klädhandeln och sällanköpsvaruhandeln, % 22% 2 18% 16% 14% 12% Personalkostnader/Nettoomsättning - Klädhandeln Personalkostnader/Nettoomsättning - Sällanköpsvaruhandeln 35

36 Klädhandelns rörelsemarginaler sjönk från höga nivåer 2010 till under tre procent De efterföljande tre åren genererade den starka utvecklingen i handeln något förbättrade marginaler men klädhandelns rörelsemarginaler är numera mer i nivå med den totala sällanköpsvaruhandelns jämfört med perioden då klädhandelns lönsamhet var markant bättre. Rörelsemarginal i klädhandeln och sällanköpsvaruhandeln, % 6% 5% 4% 3% 2% 1% Rörelsemarginal - Klädhandeln Rörelsemarginal - Sällanköpsvaruhandeln Trots starka år för klädhandeln som helhet var den genomsnittliga rörelsemarginalen i företag med negativ under Även för företag med är marginalutvecklingen över tid sedan 2008 oroande även om gruppen presterat positiva om än låga genomsnittliga rörelsemarginaler Gemensamt för båda grupperna är att marginalerna i genomsnitt är mer konjunkturkänsliga än för de mindre företagen, som presterar mindre konjunkturkänsliga resultat, och för de allra största företagen, som har högre fallhöjd under sämre år. Rörelsemarginal i klädhandeln, genomsnitt, per företagsstorlek, % 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% -1% %