Växande företag fler i arbete. En rapport om småföretagarfrågor från en arbetsgrupp inom vänsterpartiets riksdagsgrupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växande företag fler i arbete. En rapport om småföretagarfrågor från en arbetsgrupp inom vänsterpartiets riksdagsgrupp"

Transkript

1 Växande företag fler i arbete En rapport om småföretagarfrågor från en arbetsgrupp inom vänsterpartiets riksdagsgrupp

2 Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets riksdagsgrupp 2008

3 Innehåll 4 Små företag ska växa och nyanställa 5 rapportens förslag i korthet 6 drygt 1,4 miljoner arbetar i företag med under 50 anställda 7 företagen behöver kapital för att utvecklas 9 miljöteknik skapar nya framtidsjobb 10 tydliga skatteregler gynnar SEriösa småföretag 13 företagare ska ha samma trygghet Som anställda 14 småföretag ska vara trygga arbetsplatser för anställda 15 snabb service från myndigheter till små företag 16 öka stödet till kvinnors företagande 17 stärk rättstryggheten för småföretagaren 18 satsa på forskning och utveckling i mindre företag 20 det ska gå att starta och driva företag i hela landet 22 gör det enklare att delta i offentlig upphandling 23 sociala företag och kooperativ förnyar företagandet

4 Små företag ska växa och nyanställa För vänsterpartiet är full sysselsättning arbete åt alla en prioriterad fråga. När alla människor oavsett ålder, kön och etniskt ursprung har möjlighet att ha ett arbete, fungerar vårt samhälle som bäst. Ett samhälle med hög arbetslöshet och ökande ekonomiska klyftor skapar stora motsättningar. Ojämlika samhällen är både orättvisa och ineffektiva. Det är därför ett grundläggande politiskt ansvar att skapa förutsättningar för att alla medborgare ska kunna arbeta. Vänsterpartiet driver frågan om fler anställda i kommuner och landsting. Det är jobb som berör de flesta människor i vardagen eftersom det handlar om fler anställda inom t.ex. hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Vi kallar det för folknära jobb. Vi tror också att satsningar på den offentliga sektorn kan skapa bra förutsättningar för små- och medelstora företag att växa och nyanställa. Fler i arbete ger också ökade skatteinkomster. Vi behöver fler arbetade timmar i den icke skattefinansierade sektorn. Det är också ett politiskt ansvar att skapa förutsättningar för ett arbetsliv som präglas av trygghet och goda möjligheter till inflytande och utveckling. En hög generell utbildningsnivå och aktiv arbetsmarknadspolitik är omistliga delar i den svenska modellen. Genom att bejaka strukturomvandling kan produktiviteten och kvaliteten i arbetslivet ökas. I det sammanhanget måste också de mindre företagen och företagarnas villkor lyftas fram. I en tid då vi knappast kan räkna med så många fler anställda i de stora mångnationella börsbolagen, bör den politiska kraften läggas på att utveckla de små- och medelstora företagen. Det är viktigt att denna del av näringslivet växer och fler anställs. Vi kommer därför i rapporten sätta fokus på bland annat trygghets- och rättstrygghetsfrågor, tillgång till kapital, regelförenklingar och minskade sjuklönekostnader. Vi sätter stor vikt vid forskningssatsningar som innebär att mindre företag får stor betydelse i den nödvändiga miljö- och energiomställningen. Vi uppmärksammar också kvinnors företagande och de omständigheter som är förknippade med det liksom självklarheten i att lagar och avtal följs på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet har gamla företagstraditioner. Det var faktiskt svartlistade vänstermedlemmar som startade de första småföretagen i Gnosjö och det var medlemmar i den italienska motståndsrörelsen som efter kriget startade nya företag i norra Italien (Emilia-Romagna). Idag är denna del av Italien fortfarande mycket företagstät. Nya fasta jobb i offentlig sektor kombinerat med nya fasta jobb i småföretagen är vår väg att klara den fulla sysselsättningen och för att utveckla den generella välfärden Marie Engström, skatteutskottet Kent Persson, näringsutskottet Hans Welander, politiks sekreterare, näringsutskottet Sofia Lindblad, politiks sekreterare, skatteutskottet

5 Rapportens förslag i korthet Vi vill skapa en miljöteknikfond för att utveckla och behålla miljöteknikföretag i Sverige. Då tar vi tillvara den fördel Sverige har av att ligga i framkant inom energiomställning och miljöteknik. För att få fram morgondagens företag krävs ett kraftigt stöd till såddfinansiering. Stöd kreditgarantiföreningarna i uppbyggnadsskedet och ge dem stöd att utveckla mentor- och rådgivningsinsatserna. Generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna bör prioriteras före selektiva nedsättningar. Inför skattesänkning för forskningssatsningar. Det bidrar gynnsamt till bl.a. miljö- och energiomställningen. Reklamskatten bör avskaffas eftersom den under lång tid orsakat tillämpningsproblem för både skattskyldiga och skatteadministrationen. Bekämpa skattefusk för att skapa rättvis konkurrens mellan företag, inför tidsbegränsade F-skattsedlar. Utvidga kravet om personalliggare och Skatteverkets möjlighet att göra oanmälda arbetsplatsbesök till att gälla fler branscher än idag. Inför individuell redovisning av skatter och arbetsgivaravgifter. Inför schablonbeskattning i kontantbranscher för att förenkla för både företagare och myndigheter. Satsning på servicetjänster åt äldre kan bli gynnsamt för många tjänsteföretag. Stärk det sociala skyddsnätet. En företagare ska ha samma sociala försäkringsskydd som en anställd. Mindre företag med upp till 10 anställda ska slippa betala 14 dagars sjuklön. Regelförenklingsarbetet måste påskyndas och de mindre företagens situation uppmärksammas. Vi vill så långt möjligt har ett system med en dörr in. Företagare ska på ett och samma ställe få tillgång till information och nödvändiga myndighetskontakter som han/hon behöver för sin verksamhet. Kvinnors företagande måste uppmärksammas mer. Satsa på jämställdhetsutbildning hos rådgivarna och nätverksbygge. Rättstryggheten måste uppmärksammas, t.ex. krävs ökade resurser till rättsväsendet för att agera mot annons- och fakturaskojare. Öka möjligheten till rättelser i Kronofogdemyndighetens register. Rättstrygghet vid kontakt med myndigheter. Satsa på KY-utbildningar för att möta företagens behov av kvalificerad arbetskraft med specialkompetens. Utöka stödet till forskning i små- och medelstora företag genom att ge mer pengar till Vinnovas forskningsprogram Forska och väx. Öka möjligheten för universitet och högskolor att ta patent på uppfinningar genom att avskaffa lärarundantaget. Uppmuntra forskning och entreprenörskap i unga åldrar genom satsning på Snilleblixtarna, kommunala teknikskolor och Ung Företagsamhet. Uppmärksamma flickors situation. God tillgång till IT-infrastruktur i hela landet är viktig. Uppmuntra företagare att i större utsträckning använda den resursen. Upprätthåll en väl utbyggd myndighetsservice i hela landet. Regelverket vid offentlig upphandling bör reformeras så att mindre företag ges större möjlighet att delta i anbudsförfarande. Det är viktigt att lagar och avtal på arbetsmarknaden följs och att anställdas trygghet sätts i centrum.

6 Drygt 1,4 miljoner arbetar i företag med under 50 anställda 1 De små företagen står för 53 procent av den privata sysselsättningen. Sverige har verksamma företag inom den privata sektorn och de sysselsätter närmare 2,7 miljoner personer. 99,2 procent av dessa företag har färre än 50 anställda och sysselsätter ca 1,4 miljoner personer. De små företagen är därmed Sveriges främsta arbetsgivare och står för 53 procent av den privata sysselsättningen och nära en tredjedel av den totala sysselsättningen. Sju av tio svenska företag är soloföretag, det vill säga enmansföretag. Vid utgången av 2006 uppgick antalet soloföretag i Sverige till Det är svårt att uppskatta hur stor andel av dessa företag som är aktiva i den meningen att företagaren arbetar minst halvtid i verksamheten. En grov uppskattning är att det rör sig om ca vartannat företag. Under 2006 startades det enligt ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska studier) och SCB (Statistiska Centralbyrån) nya företag. Det är en liten ökning med jämfört med I genomsnitt drivs de nystartade företagen till 35 procent av kvinnor. Den vanligaste företagsformen bland nystartarna är enskild näringsidkare. Den bransch som har flest nya företag är tjänstesektorn. 99,4 procent av tjänsteföretagen har färre än 50 anställda. Källor: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret ITPS, Nyföretagandet i Sverige 2005 och 2006 samt Fakta om små och stora företag 2007, Företagarna Antal Antal Ny- Lönesumma Företag sysselsatta sysselsatta (Mkr) Utan anställda anställda (småföretag) (medelstora företag) (storföretag) Summa företag exkl. jordburk Jordbruk Summa företag Offentlig Affärsverksamhet* Summa affärsverk- Samhet Offentlig myndighet Totalt * I offentligtägd verksamhet räknas affärsverk, kommunala och statliga bolag in. ** För enskilda firmor, handelsbolag och enkla bolag har antalet anställda räknats upp med 1 för att kunna uppskatta antalet sysselsatta.

7 Företagen behöver kapital för att utvecklas 2 För att skapa en hållbar tillväxt och fler jobb är tillgången till kapital av central betydelse. Många gånger är det en av de främsta förutsättningarna för att ett företag ska kunna växa. Historik Historiskt har staten varit en viktig, i många fall helt dominerande risktagare i blivande framtidsbranscher genom myndigheter och statliga företag i form av teknikutvecklare och kvalificerade beställare. De har därigenom medverkat till uppbyggnaden av dagens näringsliv (se under kapitel 12). Givna exempel är samverkan mellan Ericsson och Televerket, SJ:s betydelse för ASEA, eller den roll som Vattenfall har haft för teknisk och industriell utveckling. Det är viktigt att Sverige, som ett litet land, även i framtiden kan vara med att utveckla ny teknik inom centrala tillväxtområden, inte minst inom energi- och miljöområdet. Sverige i stort har ingen brist på riskkapital. Staten som står för en mindre part satsar genom olika fonder och myndigheter som Industrifonden, Innovationsbron och Almi en del kapital på olika sätt. Privata riskkapitalister står för merparten och har gått in med kapital i ett stort antal branscher. Men det finns vita fläckar- för staten och för samhället i stort - viktiga framtidssatsningar som inte kommer till stånd. Det kan bero på att riskerna upplevs för höga. Det kan bero på att man sitter fast i gamla föreställningar om vad som är värt att satsa på. Det kan bero på att privata riskkapitalister har en tendens att springa i flock vilket betyder att vissa branscher är på modet för till fället andra inte. Det kan slutligen också bero på att satsningen är för långsiktig och att uthålligheten bland privata riskkapitalister inte är så stor. När marknaden är imperfekt på något av ovanstående vis, då måste staten träda in och ta sitt ansvar. Fond för satsning på miljöteknik Vänsterpartiet vill satsa på en miljöteknikfond. När det privata kapitalet inte träder in måste staten göra det. Historiskt har det inte visat sig vara en framgångsrik väg att sitta med armarna i kors och vänta. Då träder istället andra stater in och tar över. När det gäller miljöteknik har USA placerat en ambassadör i Sverige med det uttalade syftet att satsa i svensk Tillväxten i svensk ekonomi har varit hög under de senaste åren. Effektiviteten i näringslivet ökar och sysselsättningen börjar återhämta sig. Dessutom är nyföretagandet rekordstort. Men det räcker inte. För att tillväxten i svensk ekonomi ska vara långsiktigt hållbar krävs en framtidsinriktad näringspolitik för att öka tillväxten i befintliga små och medelstora företag. Nuteks årsbok 2007 miljöteknik. Satsningar som innebär att produktionen mycket väl kan hamna i USA. På samma sätt har viktiga solenergisatsningar framtagna på Ångströms i Uppsala med statliga medel, hamnat för produktion i Tyskland eftersom intresset inte var nog stort i Sverige. Med detta som bakgrund menar vi att staten måste ta ansvar genom en miljöteknikfond. Det krävs satsningar både på den tidiga (sådd) fasen då det krävs djärvhet men också långsiktighet, och på den senare fasen när produktionen är på väg att starta upp. Det kommer att krävas stora investeringar i igångsättningsskedet och under den första kommersialiseringsfasen. Ett sådant exempel är svartlutsproduktion i Piteå där restprodukter från massatillverkning ger ersättningsbränsle till fossila bränslen. Staten har till stor del finansierat pilotanläggningen. Om man tänker på att drygt 30 procent av dagens bensin- och dieselförbrukning kan ersättas med metanol från svartlutsförgasning kopplad till massabruken förstår man hur viktig denna satsning är. På miljö- och energisidan står vi inför ett teknikskifte som Sverige kanske inte skådat sedan järnvägen och elektriciteten förändrade Sverige. En satsning i en miljöteknikfond måste därför vara starkt prioriterad. Såddfinansiering Såddfinansiering innebär att någon träder in med kapital och kompetens i det allra första skedet av företagsstart när det

8 ännu inte går att se om det finns säkra vinster att göra. En av statens viktigaste uppgifter är att träda in där det privata kapitalet inte har tillräcklig uthållighet. Detta gäller byggande av broar och vägar, men också i vissa fall uppbyggnad av företag. Privat kapital gjorde dyrbara uppköp av små IT-bolag med avancerade och ibland rätt skakiga idéer under IT-eran. När sedan IT-bubblan sprack i början av 2000-talet försvann det privata såddkapitalet mer eller mindre över en natt. Denna erfarenhet samt tidigare erfarenheter av samma karaktär visar tydligt på att staten har en viktig uppgift att fylla för att säkra långsiktig såddfinansiering. Idag har begreppet såddfinansiering fått två betydelser. Dels det lokala såddfinansieringskapitalet som kan komma från både Nutek (Verket för näringslivsutveckling) och lokala investerare och som stödjer uppbyggandet av mindre företag med lokal karaktär. Dels det nationella såddfinansieringskapitalet som med, förhoppningsvis, betydligt större resurser stödjer en utveckling av viktiga nationella nya storföretag av avancerad teknisk natur inom framtidsområden där det privata kapitalet tvekar. Till sin karaktär är såddfinansieringen sådan att den i många fall kommer att stödja projekt som misslyckas, men där det lyckas är det som i början var ett litet frö ett småföretag en av de viktiga beståndsdelarna i en fortsatt utveckling av välståndet i Sverige. Vänsterpartiet vill utveckla båda dessa stödjeben för de nya företagen. Det är här som Sverige, mitt i globaliseringsprocessen, kommer att hämta en hel del av sin kraft. är samlade under en paraplyorganisation, Sveriges Kreditgarantiföreningar. Dessa föreningar har en unik möjlighet att arbeta i de regioner i landet som inte är traditionella storstadseller tillväxtcentra och där tillgången till riskvilligt kapital många gånger är bristfällig. Ett av syftena med verksamheten är att skapa ett lokalt/regionalt engagemang och ta tillvara lokal kunskap om människors entreprenörsvilja för att på så sätt få ett starkt och aktivt näringsliv på orten eller i regionen. I regioner där t ex ett stort bruk länge varit den dominerande arbetsgivaren skulle föreningarna kunna få stor betydelse för att skapa nya företag och nya arbetstillfällen. Föreningarna kan också tillföra annat viktigt, såsom rådgivning, mentorer och nya nätverk. Kreditgarantföreningar är en ganska ny företeelse i Sverige jämfört med många länder i övriga Europa. Det gör att i det här avseendet ligger Sverige långt efter när det gäller att hitta alternativa finansieringslösningar. Kreditgarantiföreningarna i Europa är också mycket bra exempel på hur privat engagemang har kunnat förenas med offentligt. Det är nödvändigt att vi kan ge stöd till kreditgarantiföreningarnas uppbyggnad och organisation. För att bygga ut verksamheten är det också nödvändigt att se över möjligheten till återförsäkring av kreditgarantiföreningarnas kapitalbas, liksom att komma åt de strukturfondsmedel som finns i syfte att understödja och bygga upp verksamhet. För att underlätta uppbyggnad av Kreditföreningar i Sverige bör det finnas en nationell basfinansiering av verksamheten. Kreditgarantiföreningar En aktör som kan komma att spela en allt viktigare roll är de olika kreditgarantiföreningarna. I dag finns kreditgarantiföreningar i flera län. Nya föreningar är under uppbyggnad. Alla 8

9 Miljöteknik ger nya framtidsjobb 3 Klimathotet har tydligare än någonsin visat på bristerna i den förda politiken gentemot miljöteknikbranschen. Miljöteknik Det finns många småföretag i landet som har en stor potentiell marknad utanför landets gränser. Ändå tvekar många mindre företag inför att ta steget att exportera. Många småföretag uppger att ett av deras största problem är tidsbrist. Att satsa på export och hitta nya marknader kan ligga långt fram i tiden, eftersom arbetet fram till dess kan vara mycket krävande. Det handlar också om att skaffa kunskap om ett specifikt land eller område dit man vill exportera, eller att hitta de rätta kanalerna. En specifik bransch där vi i Sverige har goda förutsättningar att hitta nya affärsmöjligheter utomlands är miljöteknikbranschen. Svenska företag har stor kunskap och ligger i framkant vad gäller produktion, hållbara lösningar och forskning. USA har, som bekant, uppmärksammat detta och har en ambassadör i Sverige med särskilt intresse för svenska miljöteknikföretag. Vänsterpartiet har tagit initiativ till att skapa SWENTEC, råd för miljödriven affärsutveckling och miljöteknikexport. Dessutom har vi medverkat till att det ska finnas exportrådgivare i alla län. Syftet är att stärka svenska företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft inom området miljöteknik och miljöanpassade produkter och processer på den svenska och internationella marknaden. Vänsterpartiet vill nu ta ytterligare steg i att förstärka denna sektors konkurrensmöjligheter och därmed fler växande företag och fler jobb i Sverige. Vi vill inrätta en miljöteknikfond som skall ha till uppgift att stödja små företag i den svåra första fasen för att kunna växa med ny viktig miljöteknik, (se under kapitel 2). Energiomställning Energiomställningen både här och utomlands kommer att ge positiva sysselsättningseffekter fram till år Enligt branschorganisationernas egna bedömningar kan en storsatsning på de förnyelsebara energislagen vindkraft, bioenergi och solenergi generera nya jobb. Enligt energirådgivarna och återvinningsindustrierna skulle ytterligare nya jobb kunna skapas genom satsningar på energieffektivisering och utökad återvinning. Export av svensk miljöteknik skulle enligt Exportrådet kunna skapa mellan nya jobb redan inom fyra års tid. Sammanlagt ger detta arbetstillfällen i Sverige. Jobb som i första hand kommer att genereras i de små företagen, och över hela landet. Miljösanktionsavgiften Miljösanktionsavgiften är en avgift som rör producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter. Det visade sig att den var lika hög för stora som för små företag. Detta ledde till stora problem för de små företagen. Efter ett ingripande från vänsterpartiet har nu regeringen ändrat på denna regel. De företag som däremot var duktiga och anmälde sin verksamhet före ändringen skall fortfarande betala den gamla högre avgiften. Vilket i en del fall raderar ut hela vinsten i företaget. Här visas i blixtbelysning hur illa den kontroll som skall göras i regeringskansliet av att små företag inte drabbas onödigt hårt av nya regler fungerar. Fortfarande är Sverige ett land där storföretagens bästa gör att de små företagen kommer i kläm. Det här är säkert en orsak till att det är märkvärdigt svårt att lyfta från att vara småföretag till ett medelstort företag här jämfört med många andra länder.

10 Tydliga skatteregler gynnar seriösa småföretag 4 Vi tror inte att det är nödvändigt med stora skattesänkningar för att förbättra småföretagens situation. Däremot är vissa förbättringar och justeringar nödvändiga. Vi vill också peka på vikten av att ha ett enhetligt likformigt regelsystem med få undantag som är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde företagaren. Ett likformigt skattesystem förhindrar också inlåsningseffekter och en snedvriden konkurrens. Skattesubventioner i samband med start av företag I debatten framförs ofta att det finns behov av skatteincitament i samband med start av företag eller i samband med expansion. Att stimulera nyföretagande är viktigt men måste också vägas mot de krav på affärsmässighet och överlevnad som en del av företagandet. Om behov finns kan vi dock tänka oss ett begränsat stöd i ett inledningsskede. Vi avvaktar regeringens utredning om behov och förutsättningar för ett sådant stöd. På annan plats tar vi upp behovet av s.k. såddkapital och incitament för ökad satsning på forskning och utveckling. Vi vill påminna att det redan idag finns möjlighet att få skatteavdrag i samband med start av företag. Man kan få avdrag mot inkomst av tjänst med högst kronor per beskattningsår under fem år för underskott av aktiv nystartad näringsverksamhet. Det finns också möjlighet för ett nystartat företag att få uppskov i tre månader med att betala preliminär skatt på företagsinkomster. Arbetsgivaravgifter När Alliansregeringen tillträdde begränsade man möjligheterna till den generella nedsättning av arbetsgivaravgifterna som funnits sedan tidigare. Även om man inte kunnat påvisa en tydlig koppling mellan nedsättningen och sysselsättningen, kom de höjda arbetsgivaravgifterna att i första hand drabba mindre företag. Regeringen vill istället satsa på selektiva nedsättningar som gäller olika åldersgrupper. Den typen av åtgärder är förenat med gränsdragningsproblem och kan dessutom öppna upp för ökat krångel. Vänsterpartiet har tidigare varit med och tagit fram förslag till en tidsbegränsad nedsättning av egenavgifterna i så kallade soloföretag. Syftet är att öka viljan att anställa. Det har visat sig att det största motståndet att göra anställningar finns hos just ensamföretagare. Vi menar att dock man i första hand måste sträva efter generella lösningar och tycker därför att regeringens inriktning är olycklig. Forskning och utveckling (FoU) Forskning och utveckling är avgörande för framtida satsningar för att utveckla till exempel miljö- och energiteknik. Det behövs ökade resurser till alla delar inom FoU, från grundforskning till utveckling av produkter och tjänster. Inom ramen för Vinnova har små och medelsstora företag under några år kunnat få bidrag till behovsidentifiering av, förstudier till och genomförande av FoU-projekt. Intresset har varit mycket stort och indikerar att här behövs ytterligare insatser. Vi vill därför utöka möjligheterna genom kreditering på skattekonto. Stödet ska avse högst 35 procent av företagets kostnader upp till ett tak på 2,8 miljoner kronor. Alla företag med upp till 250 anställda ska omfattas. Den här typen av system är inte ovanliga i andra länder. Vårt grannland Norge har ett sådant skatteavdrag sedan några år tillbaka. Hushållstjänster Vi har inte ställt oss bakom reformen om skattereduktion för hushållstjänster. Vi menar att samhällets resurser i första hand ska gå till välfärdssatsningar som till exempel sjukvård, barnoch äldreomsorg. Däremot har Vänsterpartiet medverkat till att kommuner ges möjlighet att erbjuda servicetjänster åt äldre. Syftet är att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa. Efterfrågan på hushållstjänster visar stora regionala skillnader där storstadsregioner står för den absolut största efterfrågan. Erfarenheter från andra länder visar att det i stor utsträckning är människor med höga inkomster som efterfrågar tjänsterna. Vi menar att de ökade möjligheter som nu finns för kommuner att erbjuda servicetjänster kommer att vara positiva för att utveckla företag i branschen. 10

11 Reklamskatt Reklamskatten har under lång tid orsakat tillämpningsproblem för såväl skattskyldiga som skatteadministrationen. Bristerna kan delas upp i två kategorier. För det första är skatten inte generell och konkurrensneutral och för det andra är skattereglerna för reklam otillräckliga och svåra att tillämpa. Det är svårt att utöva beskattningskontroll när det gäller trycksaker som förs in från annan medlemsstat i EU. Det innebär konkurrensstörningar mellan svenska och utländska tryckerier men framför allt träffar reklamskatten inte reklam i medier som radio, TV och datakommunikation. Från och med år 2006 har fortlöpande begränsningar gjorts i reklamskatten. Vi anser att reklamskatten på sikt bör slopas helt. Förlängd momsredovisningsperiod Redovisningsperioden för mervärdesskatt har förlängts för mindre företag från en till tre månader. Vi tycker att det var en nödvändig åtgärd för att förbättra likviditeten för mindre företag och för att det innebar en viss förenkling för det enskilda företaget. Man måste ändå vara kritisk mot de företag som, genom sena betalningar, försätter framför allt mindre företag i en besvärlig situation. Med en bättre betalningsmoral företag emellan skulle problemet kunnat ha lösts mycket smidigare genom ett större ansvarstagande inom näringslivet. En utvärdering får så småningom visa om man uppnått önskad effekt. Det kan även finnas andra områden där framför allt mindre företag kan uppleva att de befinner sig i underläge gentemot större. Det är viktigt att företagens branschorganisationer uppmärksammar dessa frågor och skapar dialog. 3:12-regler mm Vänsterpartiet har medverkat till att 3:12-reglerna, som gäller beskattning av utdelningar och kapitalvinster från fåmansföretag till delägare, reformerats. Reglerna tillkom i och med 1990 års skattereform med syftet att förvärvsinkomster ska beskattas lika oavsett om de kommer från ett lönearbete eller från arbetsinsats i ett eget aktiebolag. Efter reformeringen 2006 beskattas vid utdelningar kapitaldelen med 20 procent upp till en viss nivå som bestäms schablonmässigt med hänsyn till företagets egna kapital och utbetalda löner och därutöver progressivt i tjänst. Om delägaren i stället säljer aktier beskattas vinst som ryms inom ett sparat utdelningsutrymme med 20 procent Utöver det utrymmet beskattas vinsten i tjänst (upp till 100 basbelopp) och därutöver i kapital med 30 procent Därefter har vissa justeringar gjorts bl.a. höjt schablonbelopp i förenklingsregeln och förändringar i löneunderlagsregeln. Dessutom har den hälftendelning som togs bort 2006 mellan inkomstslagen tjänst och kapital av kapitalvinster på kvalificerade andelar, återinförts övergångsvis för åren 2007, 2008 och Regelverket får ibland kritik för att vara krångligt. Syftet är dock att förhindra att det som ska betraktas som tjänsteinkomster omvandlas till kapitalinkomster. Vi tycker att det syftet är viktigt och måste upprätthållas. Om möjligt ska naturligtvis förenklingar genomföras. Samtidigt är det viktigt att olika organisationsformer behandlas så likvärdigt som möjligt skattemässigt. En översyn är nödvändig. Framskjuten beskattning vid andelsbyten, så kallad Restpomperipossa År 2002 infördes lagstiftning som rör reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Man utvidgade då reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten till att omfatta även onoterade och kvalificerade andelar. Reglerna trädde i kraft 1 januari 2003 men kunde tillämpas retroaktivt. Den möjligheten gjorde att man tog bort vissa negativa effekter. Tidigare regler, som innebar att skatteuppskovet som beräknades vid bytestillfället och som skulle tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst utan att kunna kvittas mot slutlig förlust på bytesaffären, togs bort. Syftet var då att lösa problem för de ägare till små företag, vanligtvis inom IT-branschen, som sålde sina andelar till börsbolag strax innan börsnedgången. Det var vanligt att man avtalade att aktier inte kunde avyttras förrän efter en tid. Med den då gällande lagstiftningen kunde värdeminskningen på IT-aktier få allvarliga konsekvenser. Många upplevde att man fick en mycket hård beskattning, trots förluster. Trots åtgärderna kvarstår problem för vissa ägare till uppköpta små företag (s.k. restpomperipossa). Det handlar dels om retroaktivt slopande av kontantgränsen, dels om reglerna om framskjuten beskattning också ska omfatta andra värdepapper än aktier och andelar. Vi beklagar att Alliansregeringen inte vill att dessa frågor ska få sin lösning. Skattefusk och svartjobb Varje år går staten miste om över 130 miljarder kronor i uteblivna skatteinkomster. Det är ett resultat av både medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag, men där fusket står för den största delen. Det handlar om skattepengar som skulle kunna användas till att anställa mer personal i äldreboende och fler lärare i skolan. För företag som vill vara seriösa blir skattefusk och svartarbete ett gissel eftersom man inte kan konkurrera på lika villkor. För att komma till rätta med problemet krävs tydlig lagstiftning och en rad åtgärder som bland annat ger myndigheter ökade befogenheter. Det är viktigt att lyfta fram det förtjänstfulla arbete som arbetsgivar- och fackliga organisationer inom bryggbranschen gjort för att motverka svartarbete och skattefusk. Skatteverkets möjlighet att göra oanmälda arbetsplatsbesök för att kontrollera personalliggare bör utökas till att omfatta fler branscher. En annan åtgärd är att den månatliga redovisningen av skatter och avgifter görs på individnivå. Dessutom 11

12 måste Skatteverket få ökade resurser inte minst för att möta en ökad ekonomisk brottslighet med internationella förgreningar. Det är också viktigt att få ett skattesystem där man undviker undantag och gränsdragningsproblem. Det blir lätt en grogrund för fusk och ökar dessutom krångelfaktorn. F-skatt Att det ska vara lätt att få F-skattsedel lyfts ofta fram som ett viktigt krav. Vi är inte av någon annan uppfattning. Det finns ett antal kriterier som ska vara uppfyllda för att verksamheten ska betraktas som näringsverksamhet. Naturligtvis ska den som söker F-skattsedel inte ha näringsförbud, dessutom ska krav på självständighet, vinstsyfte och varaktighet vara uppfyllda. Vi menar att dessa krav inte nämnvärt minskar möjligheten att få F-skattsedel. Om man ser till antal avslag på grund av att man inte bedrivit näringsverksamhet rör det om 1 1,5 procent av antalet ansökningar. En statlig utredning ser över kriterierna för F-skatt. Vi menar också att F-skattsedelns roll som ett skydd för den enskilde konsumenten inte får glömmas bort. Vi är också positiva till att införa tidsbegränsade F-skattsedlar i syfte att försvåra för oseriösa uppdragstagare att undanhålla inkomster från beskattning. De som omfattas av en tidsbegränsning ska gälla skattesedlar där gränsen för den debiterade skatten inte överstiger kronor. Reglerna ska gälla såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga. Förenklad skatt schablonbeskattning Vänsterpartiet har i flera sammanhang tagit upp frågan om att införa en schablonskatt. Vi menar att detta kan vara en viktig del i förenklingsarbetet eftersom det skulle underlätta såväl skattemyndigheternas arbete som för den enskilde företagaren. Vi skulle dessutom få ett system som på ett effektivt sätt skulle förhindra skatteundandragande. Skatteverket har i rapporter skisserat hur schablonbeskattning ska kunna användas. Schablonbeskattning lämpar sig bäst i kontantbranscher som till exempel restaurang-, frisör- eller taxibranscherna. Vi kan tänka oss att som ett första steg genomföra försök i en eller flera branscher. En övergång till schablonbeskattning bör främst vara ett frivilligt val och möjligheten att använda konventionell beskattning ska kunna finnas kvar. Det finns förebilder från andra europeiska länder där man genomfört förändringar med gott resultat. Det finns invändningar mot att en schablon inkräktar på kravet om rättvis beskattning och innebär mindre exakthet för den enskilde. Vissa menar att rättstryggheten kan sättas ur spel. Man bör vara medveten om att en schablon i sig innebär att träffsäkerheten blir mindre exakt. Vi menar att det vägs upp av andra positiva effekter såsom enkelhet och möjlighet att minska fusk. 12

13 Företagare ska ha samma trygghet som anställda 5 Personer som driver eget företag med F-skattsedel ska ha samma rätt till samma trygghet som anställda. Sjuklönen och små företag Idag har arbetsgivarna ansvar för att betala sjuklön i 14 dagar. Från och med 1 januari 2005 fick arbetsgivare dessutom ett medfinansieringsansvar från den 3:e sjukveckan. Medfinansieringen gällde under hela den period som sjukpenning betalas ut till den anställde. Om den anställde kom tillbaka till arbete på hel- eller deltid eller beviljas rehabilitering, upphörde arbetsgivarens medfinansieringsansvar. Regeringen tog bort medfinansieringsansvaret år Vänsterpartiet ställde sig bakom det förslaget. Vi menar dock att det behövs ytterligare åtgärder. När det gäller mindre företag kan även regeln om 14 dagars sjuklön innebära problem. Även om mindre företag som kollektiv har en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet, inser vi att sjuklönekostnaderna kan ge problem i det enskilda företaget. Ett mindre företag har inte alltid samma resurser och kanske inte tillgång till samma kunskaper på området som ett större företag. Det är mycket som talar för att gällande regler påverkar företagens vilja att göra anställningar. Vi befarar också att risken för utestängningseffekter på arbetsmarken kan vara stor. Trots företagens möjligheter att försäkra sig och det s.k. särskilda högriskskyddet finns risk att människor med återkommande sjukperioder stängs ute från arbetsmarknaden. Vi föreslår att mindre företag med upp till 10 anställda helt ska slippa betala 14 dagars sjuklön. Företag med upp till 10 anställda omfattas helt medan en avtrappning sker i företag med anställda. Det sociala skyddsnätet Personer som driver eget företag med F-skattsedel (enskild firma eller handelsbolag) ska ha samma rätt till socialförsäkringssystem som anställda. Det finns skillnader som är viktiga att belysa. Nettointäkten (resultat efter skatt) i ett företag ligger till grund för SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Om inkomsten i företaget är låg innebär det att företagaren får en låg sjukpenning, föräldrapenning etc. Det kan medföra stora ekonomiska konsekvenser om inkomsten i företaget är låg under en längre period. I vissa branscher är det också vanligt att uppbyggnadsfasen är lång. Nettoinkomsten ligger även till grund för en företagares framtida pension. Det kan också få betydelse för s.k. levebrödsföretag där nettoinkomsten är låg. Bland dessa företag finns fler kvinnor än män. Det har funnits möjlighet att hos Försäkringskassan få godkänd s.k. jämförelseinkomst i fem år. Det innebär att SGI beräknas på lönen för anställda med liknande arbetsuppgifter. Systemet har ibland uppfattats som godtyckligt och inte tilllämpats lika över landet. Efter lång väntan har nu regeringen tillsatt en utredning som ska behandla företagares sociala trygghet och regler som rör a-kassan. Att regeringen förhalat frågan innebär osäkerhet för många som står inför beslut om framtida verksamhet. Vi menar att man måste få en lösning där människor som driver eget företag inte får en sämre försäkring än anställda. Det kan lösas genom en speciell försäkring där en genomsnittslön kan vara grund för beräkning av ersättning istället för nettovinsten. Statistik visar att anställda i små företag har färre sjukdagar än anställda i stora företag. Man kan anta att ägare till ett litet företag håller sig inom den ramen. I direktiven till utredningen menar regeringen att det ska finnas att starkare samband mellan den avgift som betalas in och den ersättning som erhålls. Vi kan inte tro att det på ett avgörande sätt skulle förbättra företagens trygghet men återkommer när utredningen presenterat förslag. Vi kan bara konstatera att den koppling som idag finns mellan nettointäkten och utbetald ersättning hittills inte fungerat bra, som vi beskrivit ovan. Vad gäller a-kassan anser vi att anslutning ska vara frivillig och motsätter oss de förslag om tvångsanslutning som diskuteras i regeringen. 13

14 Småföretag ska vara trygga arbetsplatser för anställda 6 Vi tycker att arbetslinjen är grundläggande i den svenska arbetsmarknadspolitiken. Arbetslinjen en utgångspunkt En aktiv arbetsmarknadspolitik har stor betydelse i arbetet för full sysselsättning. Arbetsmarknadspolitiken måste ständigt utvärderas och förnyas, även om vi vet att flera av våra arbetsmarknadspolitiska åtgärder har en dokumenterat god träffsäkerhet. Vänsterpartiet har i riksdagen motionerat om en utredning för översyn av arbetsmarknadspolitikens mål och medel. Vår utgångspunkt är att arbetslinjen är grundläggande i den svenska arbetsmarknadspolitiken. Det innebär att aktiva åtgärder som syftar till att slussa de arbetslösa vidare till ett arbete ska prioriteras framför passivt kontantstöd. Arbetslösa som inte hittar ett arbete ska erbjudas utbildning, praktik eller i vissa fall subventionerad anställning som förbättrar förutsättningarna att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. På senare tid har teorier om sökintensitet och sökbeteende fått en mer framskjuten plats i utformningen av arbetsmarknadspolitiken. Fokus på den enskildes egna aktiviteter och stöd till självhjälp är centrala inslag i dagens arbetsmarknadspolitik. Även om nuvarande inriktning med betoning på individens egna aktiviteter har värdefulla poänger kan den samtidigt lätt leda till en ökad individualisering av problem som i grunden är strukturella. Den anställdes trygghet i centrum Det är viktigt att lagar och avtal på arbetsmarknaden följs och att anställdas trygghet sätts i centrum. Vi anser att fackliga rättigheter på arbetsmarknaden inte missgynnar företagande utan snarare skapar goda förutsättningar både för bra arbetsoch företagandevillkor. Därmed är det en bra förutsättning för att nå bra verksamhetsresultat i de enskilda företagen. Vi vill se ett förslag om lagstiftning till rätt till heltidsjobb och att deltid skall vara en möjlighet. Ett krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling skulle bidra till att skapa konkurrensneutralitet mellan olika företag. En aktuell fråga är Vaxholmsdomen. Företag från andra länder är naturligtvis välkomna men konkurrensen skall ske på lika villkor. Sedan början av 1990-talet har antalet otrygga visstidsanställningar fördubblats. Över (februari 2008) människor har idag tidsbegränsade anställningar. Det handlar främst om kvinnor och unga. Riksdagen har beslutat att begränsa antalet former för korta, otrygga anställningar. En arbetsgivare behöver inte ange skälen för att visstidsanställda upp till sammanlagt 24 månader inom en femårsperiod. En visstidsanställning som varar längre än 24 månader övergår till fast anställning. Detsamma gäller vikariat efter 24 månaders anställning inom en 5-årsperiod. Vänsterpartiet vill ha bort omotiverade tidsbegränsade anställningar Vänsterpartiet anser att säsonganställningar som i turistnäringen, grönsaksodlare, skogsnäringen, idrottsrörelsen etc. ska ges möjligheter att anställa säsongvis via kollektivavtal. Jämställdhetsarbetet Jämställdhetsarbetet är viktigt inom alla samhällssektorer. Inom företagssfären har frågan sin naturliga plats vare sig det gäller kvinnors representation i bolagsstyrelser eller jämställdhetsarbetet på den enskilda arbetsplatsen. Idag finns krav på att företag med över tio anställda varje år ska upprätta en jämställdhetsplan. Vi tycker att den regeln inte bör luckras upp utan bör användas som ett av flera redskap för att skapa jämställda arbetsplatser. Det kan också vara nödvändigt att tillsynen förbättras genom att ge länsstyrelserna ökade resurser. 14

15 Snabb service från myndigheter till små företag 7 En företagare behöver klara, tydliga och förutsägbara regler som är lätta att följa. Regelförenklingsarbetet Den största drivkraften för företagaren är att utveckla och driva sin verksamhet framåt. En företagare vill inte lägga mer tid än nödvändigt på att administrera de lagar och regler samhället sätter upp. De lagar och regler som finns ska hjälpa företagen att utvecklas och expandera inte kännas som ett hinder. Nutek genomför s.k. basmätningar på ett antal områden som är extra regeltyngda för företagen t.ex. skatt, arbetsmarknad, miljö- och livsmedelsområdet. Regeringen har satt upp ett mål att regelbördan ska minskas med 20 procent fram till år Den målsättningen övervakas genom att Nutek kommer att mäta förändringen år från år. Den uppföljning som hittills genomförts visar inte att den administrativa bördan har sänkts, snarare tvärt om. Vänsterpartiet anser att man inte enbart kan sätta upp kvantitativa mål de måste också kompletteras med kvalitativa. Regeringen har till exempel på skatteområdet gjort en lång rad avsteg från en likformighet i beskattningen som inneburit en rad gränsdragningsproblem och därmed ökad administration för både myndigheter och den enskilde företagaren. Vi vill se en inriktning där relevanta och enkla regler skapas både inom ramen för nya regler men att en revidering dessutom görs i tidigare beslutade regelverk. Vänsterpartiet anser dessutom att regelförenklingsarbetet måste påskyndas. Regeringen har tappat tempo. Småföretagens speciella situation måste uppmärksammas extra noga. De har samma lagar och regler att följa som de större företagen, men mindre resurser att lägga ned på administration. En dörr in Det är viktigt att så långt möjligt försöka tillskapa en modell med En dörr in. Ett system där företagaren på ett och samma ställe kan få information och nödvändiga myndighetskontakter som behövs för att driva verksamheten. Det vore en viktig del i arbetet för att förenkla för företagen. Myndigheterna måste också ta ansvar för att företagen kan få relevant information liksom att företagen ansvarar för att skaffa information och att lagar och regler efterlevs. Besked och information som lämnas från bl a myndigheter till företag måste också vara samordnade och likalydande. 15

16 Öka stödet till kvinnors företagande 8 Idag drivs 25 procent av företagen av kvinnor. Villkoren för män och kvinnor kan upplevas lika men ibland finns tydliga skillnader. Vi kommer här att lyfta några områden som vi ser behöver belysas extra. Finansieringssituationen för kvinnor I slutet av 2007 presenterade Nutek statistik över hur statligt beviljade företagsstöd fördelade sig mellan kvinnor och män, Utfall och styrning av statliga insatser för kapitalförsörjning ur ett könsperspektiv. En av flera slutsatser som redovisas är att kvinnor i betydligt mindre utsträckning än män är mottagare av statligt finansiellt stöd till företag. Det är bara i ett sammanhang som kvinnor blivit föremål för större insatser än män och det gäller ALMI:s mikrolån. Där stod kvinnor för 52 procent av de beviljade stödinsatserna. Av andra statliga aktörers stödinsatser till exempel Vinnova, regionalt investeringsstöd och regional såddfinansiering gick enbart 8, 7 respektive 11 procent av det totala stödbeloppet till kvinnor. Vi kan konstatera att vi inte är nöjda med detta utfall. De statliga stödinsatserna bör fördela sig jämnt mellan könen. En annan viktig slutsats är att andelen kvinnor varierar kraftigt som mottagare av olika typer av finansiellt stöd, kanske främst när det gäller forskning och utveckling samt insatser i tidiga skeden. När utvärderingar görs ska man naturligtvis beakta att kvinnor är i minoritet bland företagare. Variationen kan också vara stor mellan olika branscher. Ändå är det uppenbart att det behövs en översyn av hur styrningen av insatserna för kapitalförsörjningen fungerar. Dessutom hur man kan tillgodose just kvinnors behov. För få till stånd en mer jämn fördelning av det statliga finansiella företagsstödet anser vi att verksamheter som är kvinnodominerade bör uppmärksammas och speciell information riktas mot dessa branscher, det kan till exempel gälla mode- och design. Vidare tycker vi att alla som jobbar med företagsrådgivning eller annat gentemot företag, bör genomgå en jämställdhetsutbildning. Denna utbildning ska vara obligatorisk i verksamheter som stödjer småföretag med statliga pengar, och erbjudas i övrig verksamhet där man jobbar direkt mot småföretag. Det kan även gälla den privata sektorn. Innovationer Det finns idag viktig verksamhet inom innovationsområdet som vänder sig till kvinnor till exempel. Quis Qvinnliga Uppfinnare i Sverige. Det är viktigt att staten tar ansvar så att verksamheten kan leva vidare och utvecklas. Det finns många kvinnliga innovatörer i landet. De arbetar ofta med produkter och tjänster som skiljer sig från männens. Många kvinnors innovationer utgår från deras yrke eller hobby och uppfinningarna återfinns därför ofta inom handel, service och vård. Dessa områden är inga statusområden och kunskapen från samhället är ofta bristfällig, vilket leder till att det är svårt att finna kapital eller adekvat rådgivning från näringslivet och samhället. Här finns en stor framtidspotential vad gäller utvecklingen av nya innovationer och tillväxt. Kluster och nätverk Att tillhöra ett nätverk har visat sig vara ett framgångsrikt koncept när det gäller möjlighet att byta information och erfarenheter. Det har även visat sig att män i större utsträckning än kvinnor använder sig av nätverksbyggande. För att synliggöra kvinnors roll i en hållbar samhällsutveckling finns stort behov av kvinnliga nätverk. Det finns många framgångsrika kluster i landet t.ex. biltestklustret i Norrbotten och Paper Province i Värmland. Kluster växer fram själva genom att företagen i en speciell bransch eller marknad ser ett affärsvärde i att samarbeta. De kluster som är verksamma idag ligger företrädelsevis inom manligt dominerande branscher. Staten kan inte skapa kluster, men kan däremot uppmuntra och skapa goda arenor för möten i speciella kvinnliga branscher. 16

17 Stärk rättstryggheten för småföretagaren 9 Småföretagarnas rättstrygghet måste uppmärksammas. Annons- och fakturaskojare Under en längre tid har frågan om annons- och fakturaskojare uppmärksammats. I de flesta fall handlar det om olaglig verksamhet eftersom är fråga om rena bedrägerier. Vi tycker därför att olika rättsinstanser tydligare än idag måste prioritera dessa frågor. Det skulle ha en viktig preventiv effekt. Det förutsätter att regeringen bidrar med resurser. Företagare har inte samma konsumentskydd i lagstiftningen som privatpersoner. Privatpersoner kan vända sig till Konsumentverket resp. de lokala konsumentrådgivarna. Företagare har alltså inte samma möjlighet vilket kan öka utsattheten. Därför måste man se över samhällets roll vad gäller rådgivning och stöd även till företagare. Företagare kan alltid vända sig till bransch- eller intresseorganisationer. T.ex. har Svensk Handel upprättat en varningslista över oseriösa företag och lämnar information hur man ska agera om man fått en bluffaktura. Det är viktigt att den enskilde företagaren är vaksam. Vi har ändå förståelse för att den enskilde entreprenören inte tänkt sig att den här typen av bedrägeriverksamhet skulle vara en del av vardagen som företagare. Rättelser i Kronofogdemyndighetens register Nyligen har beslutats att såväl privata som juridiska personer ska ges möjlighet till rättelse av felaktiga uppgifter som hamnat i Kronofogdemyndighetens register. Vi tycker att det är en bra förbättring. Det finns många exempel där enskilda eller företag har blivit registrerade som skuldsatta hos Kronofogdemyndigheten på felaktiga grunder. Även om det har visat sig att registreringen var felaktig, har det inte varit möjligt att i efterhand rätta till misstaget. Den sekretessregel som nu införts omfattar bara Kronofogdemyndighetens verksamhet med utsökning och indrivning, dock inte betalningsföreläggande. Det innebär att den typen av uppgifter kan komma att lämnas ut vilket i praktiken kan innebära svårigheter att få lån eller handla på kredit för det enskilda företaget. Vi menar därför att sekretesskyddet bör utökas till att omfatta de fall som gäller missvisande uppgifter om betalningsföreläggande. Giltighet av skattehandläggares skriftliga svar Det kan finnas tillfällen då en näringsidkare vill förvissa sig hur hon/han ska agera för att inte begå skatterättsliga fel. Ett vanligt sätt är att skriva till skattemyndigheten. Trots att näringsidkaren handlat i enlighet med det skriftliga svaret kan det överprövas vid ett senare tillfälle, t.ex. vid en revision. Trots att samma omständigheter råder vid båda tillfällena kan olika bedömningar göras. Det betyder att det skriftliga svaret inte längre gäller, utan det är beslutet med anledning av revisionen som blir gällande. Om de omständigheter som ligger till grund för det skriftliga svaret överensstämmer med dem som föreligger vi revisionstillfället bör bedömningen som gjorts vid första tillfället (det skriftliga svaret) gälla. För att skapa trovärdighet för systemet är det viktigt att den skattskyldige känner sig trygg med myndigheters beslut. 17

18 Satsa mer på forskning och utveckling i mindre företag 10 Arbetsmarknadsutbildning Den ekonomiska tillväxten under 2007 var fortsatt stark och sysselsättningen utvecklades positivt. Men utvecklingen i landet ser olika ut. En tilltagande arbetskraftskrafts brist inom många sektorer är påtaglig. Arbetskraftens kompetens och företagens efterfråga av den är helt avgörande för en fortsatt tillväxt i ekonomin. Arbetsmarknadens storlek och utbildningsmöjligheter är avgörande för en regions utveckling. Vi befinner oss i ett läge med brist på kvalificerad arbetskraft inom flera branscher samtidigt som många går arbetslösa. Utredaren Åsa Sohlman fick i uppdrag av den förra regeringen att utreda arbetsmarknadsutbildningens kvalitet. Enligt studien har effekterna av arbetsmarknadsutbildningar varit mycket bättre än vad som tidigare varit känt. Utredaren menar också att arbetsmarknadsutbildningen bör ligga på minst platser för att en hög kvalitet ska kunna upprätthållas. Vi har motsatt oss alliansregeringens nedskärningar. För att underlätta omställningen av arbetskraften behövs alltså ytterligare medel till arbetsmarknadsutbildning. Kvalificerad yrkesutbildning Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är en specialiserad, eftergymnasial utbildningsform som ger arbetsgivare aktuell, skräddarsydd kompetens. KY är framgångsrikt. Resultatet för 2007 var att nio av tio studenter har anställning eller eget företag kort tid efter examen. KY bygger på ett nära samarbete mellan arbetslivet, utbildningsanordnare runt om i landet och staten. Utbildningsformen ska vara flexibel och träffsäker, två delar teori, en del i arbetslivet. Ett mycket bra arbetssätt, eftersom arbetslivet bäst känner till behoven framöver. En fortsatt satsning på KYutbildning kommer att vara ett bra komplement till övriga utbildningar för att få efterfrågan på arbetsmarknaden att fungera bättre. Forskning och utveckling Forskning och Utveckling (FoU) är en av de viktigaste faktorerna för att skapa tillväxt. Det behövs ökade resurser till alla delar i FoU-kedjan: från grundforskning, tillämpad och behovsmotiverad forskning till utvecklingen av produkter och tjänster. Invest in Sweden (en myndighet under utrikesdepartementet) skriver i en rapport (januari 2008) att Sverige halkar efter vad gäller life science-sektorn (läkemedel, bioteknik och medicinteknik). Ingen ny forskning eller tillverkning av betydelse har etablerats i Sverige under de senaste tjugo åren. Det är allvarligt och kan leda till stora problem för denna sektor i framtiden. En annan sida av samma mynt framtiden för svensk hightechproduktion är den brist på satsningar inom miljöteknik som vi just nu lever igenom. Den frågan tas upp på annan plats i vår rapport. Innovationer och FoU Uppfinningar och innovationer är i de allra flesta fall en följd av många års forskning och utveckling. I Sverige satsar staten stora resurser på grundforskning och den svenska forskningen håller en hög internationell kvalitet inom många områden. Den behovsmotiverade forskningen och utvecklingen har däremot fått stå tillbaka, vilket har inneburit att avkastningen på satsade forskningsmedel har varit låg. Få forskningsresultat har kommersialiserats. En orsak är att mycket av den behovsmotiverade forskningen och utvecklingen bedrivs av stora företag, som för några år sedan gjorde stora neddragningar av sina forskningsbudgetar. Nu har det vänt uppåt igen men det visar hur oerhört beroende FoUn är av de riktigt stora företagens utveckling. Den behovsmotiverade forskningen behöver stärkas både ekonomiskt och infrastrukturellt särskilt i de småoch medelstora företagen. Vilken kompetens som finns tillgänglig och i vilken grad som arbetskraftens kompetens motsvarar efterfrågan blir en allt viktigare tillväxtförutsättning. Detta i takt med att näringslivet och arbetsmarknaden blir allt mer kunskapsbaserad Nuteks årsbok

19 Stöd till forskning i små och medelstora företag Vänsterpartiet har aktivt drivit frågan om ökade satsningar på FoU i små och medelstora företag och det har lett till konkreta förbättringar för forskningen i dessa företag. Programmet Forska och Väx öppnades för ansökningar i december Programmet, som drivs av Vinnova (Verket för innovationssystem), erbjuder små och medelstora företag bidrag till forskning och utveckling. Söktrycket vid första utlysningen var mycket stort. Så har det också fortsatt. I samband med den senaste utlysningen april 2007 sökte 366 företag över 600 miljoner kronor. Det Vinnova kunde finansiera var endast 39 småföretag med sammanlagt 50,5 miljoner kronor. Enligt budgetpropositionen skulle det betyda att endast 17 procent av ansökningarna får finansiering, vilket är långt mindre än till exempel övriga program hos Vinnova vilka hamnar på 32 procents beviljande. Under tiden står mängder av småföretag med mycket goda projekt och stampar i portgången. Det stora söktrycket är en tydlig indikation på ett stort behov av ekonomiskt stöd, men också att 100-tals, kanske tals små företag bär på kommersiellt lovande innovationsidéer. Vänsterpartiet menar att en ökning av medelstilldelningen är viktigt för att öka Forska och Väx-programmets möjligheter att finansiera fler projekt. Lärarundantaget Ett sätt att bättre tillvarata forskningsresultat är att förbättra förutsättningarna för universiteten och högskolorna att söka patent på uppfinningar genom att avskaffa lärarundantaget. Lärarundantaget innebär att forskaren äger sina forskningsresultat och därmed rätten att söka patent på uppfinningar till skillnad från anställda i andra branscher. Enskilda forskare saknar ofta resurser, kunskap och kanske även intresse av att kommersialisera sin forskning. Högskolan har bättre organisatoriska och ekonomiska förutsättningar att göra det. I forskningsprojekt som finansieras med externa medel är det redan idag en regel att de deltagande forskarna överlåter rätten till forskningsresultaten till finansiären. Snilleblixtarna Snilleblixtarna vänder sig till barn i åldrarna sju till tolv år och deras lärare. Syftet med Snilleblixtarna är att stimulera barns kreativitet och företagsamhet och därigenom öka deras självförtroende och tillit. Idén bygger på learning by doing (lära sig genom att göra). Barnen får självständigt lösa problem som de stött på i vardagen genom att pillra, mickla och skruva. Det kan handla om allt ifrån att uppfinna en radiostyrd hockeypuck till att tillverka en kaffeluktande ansiktsmask som får sömniga föräldrar att vakna tidigare på morgnarna. Snilleblixtarna är öppet för alla som vill. KomTek KomTek (Kommunala teknikskolor) KomTek, den kommunala entreprenörs- och teknikskolan, började som en idé på Nutek inom programmet Kvinnor och innovationer. Nutek har på regeringsuppdrag etablerat KomTek på några platser i landet. KomTek är ett komplement till undervisningen i skolan och ger en allsidig teknisk kunskap med tonvikt på mekanik, elektronik och IT. Genom KomTek ska fler flickor och pojkar kunna se sig själva som framtidens ingenjörer, uppfinnare och entreprenörer. Flickor och teknik Varför visar dagens barn och ungdomar så lite intresse för teknik? Varför har de senaste decenniernas satsning på att få in flickor/kvinnor i teknikområden inte gett mer? Andelen flickor som går det tekniska programmet är ca.15 procent. De som läser och fullföljer sina ingenjörsstudier ökar sakta men ligger fortfarande på låga 26 procent av alla ingenjörstuderande. Inom KomTek ska flickor kunna uppleva och jobba med teknik på sina egna villkor. Tekniken ska vara genusneutral och fri från könsschabloner. Både flickor och pojkar ska bli varse att tekniken finns runt omkring oss och utgör en naturlig del av allas vardag. På KomTek deltar lika många flickor och pojkar i verksamheten. Vänsterpartiet vill stödja exempel som KomTek därför att det är viktigt för framtiden, både för utveckling och hållbar tillväxt, och att det finns välutbildad arbetskraft inom teknik och naturvetenskap. Idag har Sverige en god plats internationellt sett vad avser flera tillväxtområden. För att vi ska behålla vår position måste denna inriktning ges stort stöd. Vänsterpartiet tycker att det är vitalt att arbetslivet blir mer jämställt. Ung företagsamhet UF, Ung företagsamhet är en ideell organisation som sedan 1980 verkar för att införa företagsamhet och ett engagerat näringsliv i det svenska utbildningssystemet. Genom Ung Företagsamhets utbildningar ges ungdomar möjlighet att utveckla kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. Sedan starten 1980 har verksamheten utvecklats och efterfrågan från utbildningssystemet ökat varje år. För att ha ett brett näringsliv med både stora och små företag krävs det kunskap och förståelse för företagens vardag och arbetssätt. Genom att driva ett UF-företag får ungdomarna en god inblick i livet som företagare. De siffror som UF tar fram visar att 23 procent av dem som gått kursen driver företag efter tio år. Vi tror även att steget att starta företag är mindre för en person som har drivit ett UF-företag som ung. Det är viktigt att personer som startar ett företag är medvetna om arbetets omfattning, risk och möjligheter och där har en person som drivit ett UF företag ett stort försprång. 19

20 Det ska gå att starta och driva företag i hela landet 11 Små och medelstora företag har stor betydelse för hela landet. Att det finns tillgång till både kommersiell service men även service från myndigheter är vitalt för att landets småföretag ska kunna driva sin verksamhet i hela Sverige. Service i hela landet För att företag ska ha möjlighet att etablera och driva sin verksamhet i hela landet behövs en väl utbyggd samhällsservice. Idag ser vi en starkare lokalisering till storstadsområden när omstruktureringar genomförs. Det gäller till exempel Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen. Förändringar är nödvändiga. Med teknikens hjälp har många förbättringar kunnat göras. Men förändringar utan förankring är svårt. Att till exempel upprätta servicekontor i en del kommuner kan vara bra, det är dock viktigt att det görs på ett sådant sätt att privatpersoners och företagares oro och problematik uppmärksammas och tas på allvar. Det finns många statliga företag representerade i regionerna i landet. Vi tycker att de inte bara ska ha ett globalt ansvar utan också lokalt. Därför bör det i varje årsredovisning publiceras siffror på hur aktiva företagen varit lokalt. Hur engagerade de är på sina lokala kontor och produktionsanläggningar i Sverige. Kontaktyta med kommuner, föreningsliv, konsumentorganisationer, högskolor men även deltagande i branschorganisationer, nätverk med mera, bör också kunna utgöra exempel på social nytta. En vital förutsättning för att kunna bo på landsbygden är att det finns tillgång till en livsmedelsaffär inom rimligt avstånd. Vi vill att statens olika ansvariga myndigheter, till exempel Konsumentverket (som idag jobbar med lanthandelsfrågor), tillsammans med andra aktörer, på olika sätt stödjer utvecklingen av ett lokalt styrt och lanthandelsanpassad grossiströrelse för att komma bort från de stora grossistföretagens normgivande status på grossistmarkanden. Vi vill också att en förändring av konkurrenslagstiftningen kommer till stånd för att bryta de tre stora aktörernas nästan totala dominans inom grossistledet. Lanthandel behövs som en viktig närservice för över två miljoner människor. Det behövs också en strategi för att landsbygden ska ha tillgång till tankställen i framtiden. I det fallet bör krav ställas på ansvariga aktörer. Ett tankställe är ofta en förutsättning för en livsmedelsaffär och vice versa. IT i småföretag God infrastruktur i hela landet är en avgörande fråga för landets välstånd och utveckling. En viktig del är bra tillgång till IT-infrastruktur i hela landet med modern teknik. Idag finns det vissa delar av landet som inte har tillgång till bredband. Det ansvaret ligger på staten att säkerställa tillgången på bredband. I detta arbete är det självklart viktigt att jobba med nya tekniska lösningar till exempel trådlöst bredband. Både stora och små företag behöver god tillgång till modern IT-teknik i sin dagliga verksamhet. I och med att näten i större utsträckning fylls med tjänster både för enskilda personer och företag är det viktigt att alla kan ta del av de möjligheter som IT-tekniken erbjuder. Idag finns alla myndigheter och organisationer som ett företag behöver komma i kontakt med på Internet. Även många tjänster som kan underlätta företagens vardag finns på Internet. Denna utveckling är en viktig bit i det förenklingsarbete som bedrivs av staten. Det gäller då att företagen använder sig av IT-verktyg för att kunna tillgodoräkna sig den förenkling och tidsvinst som ny teknik skapar. Vidare kommer ett nytt lagförslag som innebär att för anbud som lämnas i offentlig upphandling ska det kunna krävas att anbudet lämnas in elektroniskt. Studier visar att småföretag inte utnyttjar IT i den utsträckning de skulle kunna. Det beror säkert på många orsaker där några kan vara att det inte finns tillräcklig hög hastighet i näten för att det ska vara värt att investera, men även att kompetens saknas i företagen och att investeringskostnaden för ny teknik och kunskap är hög. Staten behöver satsa pengar för att öka kunskap och ITmognad i de små företagen. Det är även en förutsättning för att de, på samma villkor som övriga näringslivet, ska kunna delta i till exempel offentliga upphandlingar och andra affärsmöjligheter liksom kunna tillgodogöra sig den information och e-tjänster som myndigheter erbjuder. När programmet 20

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Finansiering av förslagen sker i huvudsak genom att flera typer av skatteplanering stoppas.

Finansiering av förslagen sker i huvudsak genom att flera typer av skatteplanering stoppas. Promemoria 2008-09-08 Bättre villkor för företagande och konkurrens För att möta Sveriges utmaningar kommer Alliansregeringen i samband med höstens budgetproposition att lägga fram nya förslag för att

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. 2015:2 Beslut vid regeringssammanträde den 15 januari 2015. Ändring av och

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Sammanfattning Små och medelstora företag är motorn för hållbar tillväxt runt om i hela Sverige. Fyra

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-01-20 : Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) Översyn av skattereglerna

Läs mer

Information mars 2014 till

Information mars 2014 till Information mars 2014 till Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Föräldrapenning Sjukpenning Marianne Höök, Försäkringskassan Gamlestaden Göteborg Marianne.hook@forsakringskassan.se Sjukpenninggrundande inkomst

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Lagrådsremiss Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 oktober 2003 Bosse Ringholm Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet)

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ett PM om konsekvenserna av en borgerlig regerings politik Dyrare och lägre a-kassa, fler otrygga jobb, skrotad rätt till heltid och uteblivna satsningar på arbetsmiljö

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Sju förlorade år Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Handels utredningsgrupp Stefan Carlén Mars 2015 Innehåll Sammanfattning Inledning Anställningar av unga i detaljhandeln

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm

2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Regeringsbeslut I 12 Näringsdepartementet 2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Program för att främja kvinnors

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Skatteförslag för tillväxt och välstånd. Januari 2004

Skatteförslag för tillväxt och välstånd. Januari 2004 Skatteförslag för tillväxt och välstånd Januari 2004 1 Skatteförslag för tillväxt och välstånd Sverige behöver fler företagare och växande företag. Tillväxten i små och medelstora företag är bra för Sveriges

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Dir. 2007:169

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Dir. 2007:169 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag Dir. 2007:169 Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska

Läs mer

BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN

BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten från byggbranschens arbetsgivar- och fackförbund BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet

Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes med webbenkäter mellan den 12-17 augusti 2010 av Hero Kommunikation AB. Undersökningen gjordes

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet 2007-03-07 Förslag till regelförenklingar på skatteområdet INNEHÅLL 1 PERSONBESKATTNING... 3 1.1 REFORMERA EXPERTSKATTEN... 3 2 NÄRINGSBESKATTNING... 3 2.1 SLOPA CFC-REGLERNA FÖR VERKSAMHET INOM EES-OMRÅDET...

Läs mer

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se politik 0ör 0ler och tr3gga jobb. Att alla som kan och vill arbeta ska få ett jobb. Att anslagen till forskning

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir. Kommittédirektiv Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag Dir. 2012:116 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Sammanfattning En

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygghetssystemen för företagare. Dir. 2006:37. Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2006.

Kommittédirektiv. Trygghetssystemen för företagare. Dir. 2006:37. Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2006. Kommittédirektiv Trygghetssystemen för företagare Dir. 2006:37 Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Partigranskning mars 2006

Partigranskning mars 2006 Företagarna granskar del 2 Partigranskning mars 2006 Hur stämmer partiernas karta med företagens verklighet? mars 2006 Kopplingen mellan jobb, välfärd och företagande har spelat en viktig roll i årets

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande.

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tullavdelningen 190/2014 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2014/3383 2015-02-16 Remissyttrande avseende betänkande Förenklade skatteregler för enskilda

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Fördel Sverige. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Fördel Sverige. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Fördel Sverige Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. 1 Den vision vi vill förmedla till alla medborgare i Sverige är att företagsamma människor

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen i samverkan ska brett och aktivt delta i samhällsdebatten mot svartarbete. Vårt mål är en utbredd

Läs mer

GASELLVALET 2013-09-24

GASELLVALET 2013-09-24 GASELLVALET 2013-09-24 Varför behöver Sverige fler Gaseller? Nu börjar årets Gasellsäsong där Dagens Industri sammanställer och delar ut priser till några av Sveriges snabbast växande företag. Sedan förra

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Effekter av regeringens skattepolitik

Effekter av regeringens skattepolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) Effekter av regeringens skattepolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8)

Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8) Stockholm 2016-06-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM s.sf@regeringskansliet.se s. registrator@regeringskansliet.se Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

Kapitalförsörjning och riskkapital

Kapitalförsörjning och riskkapital Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) Kapitalförsörjning och riskkapital Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Fåmansföretagsbeskattning

Fåmansföretagsbeskattning Fåmansföretagsbeskattning Bakgrund Stora skillnader i beskattningen av tjänsteinkomster och kapitalinkomster Fåmansföretag skiljer sig från andra företag då samma personer ofta kan agera som både ägare

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer