Prognostisering Hur länge kommer patienten leva?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognostisering Hur länge kommer patienten leva?"

Transkript

1 Prognostisering Hur länge kommer patienten leva? Bertil Axelsson och Matthias Brian Hur lång tid har jag kvar att leva? En fråga vi alla får vad svarar du? hur gör du? Det handlar om prognostisering Svårt men viktigt Varför viktigt? 1

2 Det traditionella spåret Spårbyte Konsten att veta var i förloppet vi befinner oss Det palliativa spåret Döende av sin obotliga sjukdom eller obotligt sjuk med reversibel komplikation? Finns ytterligare sjukdomsinriktad behandling som rimligen kan ge effekt? Orkar/tål patienten den behandlingen? Patientens veto 2

3 Döende av sin obotliga sjukdom eller obotligt sjuk med reversibel komplikation? Finns ytterligare sjukdomsinriktad behandling som rimligen kan ge effekt? Orkar/tål patienten den behandlingen? Patientens veto När ytterligare sjukdomsspecifik behandling bedöms gagnlös (Udo) Cancer? Hjärtsvikt? Demens? Förvåningsfrågan: Skulle du bli förvånad om patienten dog av sin/sina sjukdomar inom 6-9 månader? När det inte är självklart att göra allt Så här dåliga är vi på att förutsäga överlevnad Christakis, Lamont BMJ 2000;320:

4 80-85% är väntade dödsfall i Region Jämtland Härjedalen Objektiv information om patienten centralt! Förvåningsfrågan: Skulle du bli förvånad om patienten dör av sin sjukdom inom 6-9 månader? Hur är allmäntillståndet? Hur har det varit/utvecklats över tid? WHO performance status/ecog 0 = Opåverkad, orkar som frisk 1 = Klarar sig själv i vardagen utan vilor 2 = Vilar <50% av dagen 3 = Vilar > 50% av dagen 4 = Helt sängbunden/vilar hela dagen När krafterna är slut dör man! 4

5 Förloppet viktig ledtråd Ork? Tid Prognostisering PSßà PS+takt (n= 210) 5

6 Överlevnad efter diagnos (från SveDems årsrapport 2016) 3,5år 5,5år Surprise-question Prognostiska modeller ECOG-ACRIN performance status Karnovsky performance status Palliative Performance Scale (PPS) Klinisk bedömning, aktivitetsförmåga, vårdbehov, oralt intag, medvetenhetsgrad Palliative Prognostic Score (PaP) Klinisk bedömning, Karnovsky, anorexi, dyspne, leukocytos, lymfopeni Palliative Prognostic Index (PPI) Allmäntillstånd, delirium, födointag, ödem Modified Glasgow prognostic score (mgps) Albumin <35g/l, CRP >10mg/l TEACHH Tumörtyp, ECOG, ålder, kemoterapi, sjukhusvård, levermetastaser 6

7 Bedömning av allmäntillståndet ECOG-ACRIN performance status: 0 = opåverkad, orkar som frisk 1 = klarar sig själv i vardagen utan vila 2 = vilar <50% av dagen 3 = vilar >50% av dagen 4 = helt sängbunden/hjälp med allt Bedömning av allmäntillståndet Karnovsky skala 100 Normal, inga besvär, inga tecken på sjukdom Möjlighet till normal aktivitet, svaga tecken till eller symtom av sjukdom Normal aktivitet med ansträngning, måttliga tecken till eller symtom av sjukdom 70 Sköter sig själv, klarar inte av normal aktivitet eller aktivt arbete Motsvarar ECOG Behöver ibland hjälp, men klarar av det mesta av ADL 50 Behöver avsevärd hjälp och ofta medicinsk vård 40 Handikappad, behöver specialiserad vård och hjälp Svårt handikappad, behöver sluten vård, men döden inte omedelbart hotande Svårt sjuk, behöver sluten vård, aktiv stödjande behandling nödvändig 10 Döende, den dödliga utgången progredierar snabbt Död 5 7

8 Glasgow Prognostic Index Albumin >35g/l och CRP< 10 mg/l. = 0 poäng à månader till år Antingen Albumin <35g/l eller CRP > 10 mg/ml = 1 poäng à månader Både Albumin <35 g/l och CRP > 10 mg/ml = 2 poäng à veckor till månader CRP och Albumin över tid 53-årig man gallvägscancer 59 årig man med spridd skivepitelcancer PCT normalt 8

9 edian laboratory values (IQR) Gray S, Axelsson B. The prevalence of laboratory cachexia in advanced cancer patients approaching death. PLoS One 2018 Mar 13;13(3):e ochemical measure N 0-30 days N days P-valu emoglobin, g/l (27) (20) NS (0,8 RP, mg/l (103) (77) <0,01 ukocytes, 10e9/L ,9 (8,1 ) 138 9,9 (6,8) <0,01 eatinine, µmol/l (43) (28) NS (0,8 lbumin, g/l (8) (8) <0,000 rrected Calcium, mmol/l 134 2,37 (0,26) 135 2,42 (0,23) NS (0,0 dium, mmol/l (8) (5) NS (0,1 CRP och Alb normala eller CRP normalt = 0 CRP förhöjt men Alb normalt = 1 CRP förhöjt och Alb sänkt = 2 colorectal ca 9

10 Palliative prognostic index Allmäntillstånd Karnofsky /WHO PS 0-2 = 0p Karnofsky 30-50/ WHO PS 3 = 2,5p Karnofsky 10-20/ WHO PS 4 = 4p Andnöd i vila Ingen = 0p Ja = 3,5p Delirium/förvirring Ingen = 0p Ja = 4p Ödem = 1p Födointag Normalt = 0p Reducerat = 1p < 1 munfull/d = 2,5p PPI medianöverlevnad d 4, d > 6 7 d Chou et al. BMC Palliative Care201514: hematologiska pat inskrivna i spec pall vård Proaktivitet - att vara steget före Fundera i förväg vad som ev kan hända Kunskap om sjukdomsförlopp och var i sjukdomsförloppet vi befinner oss Ställningstaganden i etiska spörsmål HLR Avsluta behandlingar mm Vårdnivå 10

11 Proaktivitet vårdnivån Om patienten ska åka hem är det realistiskt? Hur stor är risken att patienten tvingas återvända till sjukhuset inom kort? Finns tillgång till aktuella läkemedel hemma? Finns det någon som kan ge läkemedel? Hur ser hemmet ut och kan det fungera i nuvarande situation? Fungerar det med den personliga hygienen? Hem kan lika väl bytas ut mot särskilt boende Indikation om brytpunkten vid olika diagnoser 11

12 Hur lång tid har jag kvar att leva? Fyra vanliga sjukdomsförlopp Hjärtsvikt, KOL mm Demens, frailty, multisjuk, ålderdom Cancer Hur vill Du dö? Sepsis, hjärtinfarkt, stroke Endast 10% dör på det här mönstret, 90% dör i de andra tre mönstren 12

Medicinsk brytpunktsbedömning

Medicinsk brytpunktsbedömning Medicinsk brytpunktsbedömning Bertil Axelsson Diagnosticera var patienten befinner sig! Obotligt Obotlig sjukdom (månader år) Palliativa insatser Brytpunkt till vård i livets slutskede Sen palliativ fas

Läs mer

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Identifiera den döende patienten

Identifiera den döende patienten Identifiera den döende patienten SK-kurs i Palliativ vård i livets slutskede Anna Milberg Docent, överläkare Varför viktigt att identifiera den döende patienten? För att bedöma och planera för möjliga

Läs mer

Behandlingsbegränsningar och -strategier i palliativ vård

Behandlingsbegränsningar och -strategier i palliativ vård Behandlingsbegränsningar och -strategier i palliativ vård Matthias Brian och Bertil Axelsson Doktor Lynn Black s svärmor Lynn Black s svärmor, som hade lupus och lungcancer, kom förra sommaren in akut

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar

Läs mer

Palliativregistret - värdegrund

Palliativregistret - värdegrund Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden

Läs mer

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla

Läs mer

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare Är patienten i ett skede där sjukdomsinriktad behandling har goda förutsättningar att förbättra både livskvalitet och livslängd, är den naturliga utgångspunkten att "göra allt" också vid akut försämring.

Läs mer

Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret

Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret Bertil Axelsson Docent, överläkare Inst f strål vetenskaper, Umeå universitet Kirurgkliniken, Östersunds sjukhus Hög täckningsgrad = gott underlag för

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Samarbete: Närståendeinformation om palliativ vård

Samarbete: Närståendeinformation om palliativ vård Samarbete: Närståendeinformation om palliativ vård En projektarbetsgrupp tillsatt av Regionalt cancercentrum norr (RCC Norr) har tagit fram underlag till information om palliativ vård, riktat till närstående.

Läs mer

Palliativt förhållningssätt

Palliativt förhållningssätt Palliativt förhållningssätt Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC Hur såg rötterna

Läs mer

Utmaningar vid palliativ vård

Utmaningar vid palliativ vård Utmaningar vid palliativ vård av människor med hjärtsvikt 2018-03-22 Gunnar Carlgren Vilka är de palliativa hjärtsviktspatienterna Inga valida skattningsskalor (SHFM, GSF) Skulle du bli förvånad om din

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för

Läs mer

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant 2016 06-13 Varför är palliativ vård viktigt? Världen har en åldrande befolkning. Cancer ökar kraftigt (från 14 miljoner 25 miljoner inom 20 år).

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC

Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC Palliativ vård i Västra Götaland Processgruppen för palliativvård inom RCC Pionjär inom palliativ vård You matter because you are you, And you matter to the last moment of life And we will do all we can,

Läs mer

Mobilt närvårdsteam (MNT) och Närvårdsavdelning (NÄVA).

Mobilt närvårdsteam (MNT) och Närvårdsavdelning (NÄVA). Mobilt närvårdsteam (MNT) och Närvårdsavdelning (NÄVA). Bild från UNT 11 mars 2018 Befolkningsutveckling. Sängplatser per 1000 invånare (2014). Hur det hela började. Mobila äldreakuten projektform 2011.

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund En dag om palliativ vård Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund RÖJ-regionala öppna jämförelser 9802 personer avled i norra regionen 2014 2269 av dessa

Läs mer

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg Eva Piscator Specialist Internmedicin och Akutsjukvård Capio St Göran Doktorand Centrum för hjärtstoppsforskning

Läs mer

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand

Läs mer

KOL påverkar hela kroppen och hela livet

KOL påverkar hela kroppen och hela livet KOL påverkar hela kroppen och hela livet Att inte kunna gå uppför en trappa utan att behöva stanna och hämta andan flera gånger. Att tvingas ställa in sociala aktiviteter på grund av att andningsfunktionen

Läs mer

Jag vill dö. tankar kring dödshjälp. Utmaningarna i livets slutskede

Jag vill dö. tankar kring dödshjälp. Utmaningarna i livets slutskede Jag vill dö tankar kring dödshjälp En ny hel dag med palliativ vård, 3 maj 2019 Matthias Brian Spec läk palliativ medicin Mellannorrlands Hospice (Utbildning) AB matthias.brian@telia.com www.hospice.se

Läs mer

Palliativt förhållningssätt

Palliativt förhållningssätt Palliativt förhållningssätt Professor Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem Vetenskaplig ledare för PKC (Palliativt Kunskapscentrum

Läs mer

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Palliativt Forum, Linköping, 2009-03-05 Per-Anders Heedman Maria Jakobsson Coming soon to a cinema near you Vårdprogram Basal palliativ vård i Östergötland

Läs mer

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av

Läs mer

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.

Läs mer

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare Tjänsteställe, handläggare Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén 2019-04-06 1(5) Andreas Koro, ST-läkare Etisk vårdplanering 1. Bakgrund Vård av äldre och/eller svårt sjuka i eget eller särskilt boende

Läs mer

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR 2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04

Läs mer

Integrerande. MEQ-fråga. Delexamination 2. Klinisk medicin poäng

Integrerande. MEQ-fråga. Delexamination 2. Klinisk medicin poäng Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin 2016-04-19 22 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första. Anvisning: Frågan är

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng Delexamination 2 restskrivning 2011-04-26 1(8) Integrerad MEQ fråga 2 Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning 2011 04 26 Totalt 21 poäng skrivningsnummer:. Anvisning: Frågan är uppdelad på åtta

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor

Läs mer

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan. Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge

Läs mer

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan 10.30-11.00 Endobronkiella stentar vid emfysem Lars

Läs mer

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och

Läs mer

Söker akutmottagning 29/7 pga svår huvudvärk, nackvärk och feber. Symtomen började 6 dagar tidigare och har tilltagit successivt.

Söker akutmottagning 29/7 pga svår huvudvärk, nackvärk och feber. Symtomen började 6 dagar tidigare och har tilltagit successivt. Söker akutmottagning 29/7 pga svår huvudvärk, nackvärk och feber. Symtomen började 6 dagar tidigare och har tilltagit successivt. Tidigare sjd: Väsentligen frisk Cholecystektomi 16 år sedan Gastric by-pass

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Cancerläkemedel möjligheter och visioner

Cancerläkemedel möjligheter och visioner Cancerläkemedel möjligheter och visioner Mef Nilbert, MD, PhD 2014-03-14 Namn Sammanhang Danish Cancer Society Dagens cancerpatient 4 av 10 utvecklar cancer, sjukdomen för många kronisk 3.9 milj Européer

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?

Läs mer

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Kursansvarig: Rolf Pettersson Examinator: Mikael Ivarsson Poängfördeini ng: Endokrinologi Palliativ

Läs mer

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun Projektet: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 2017-05-16 God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 1 PROJEKTPLAN: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun Övergripande målsättning:

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

SEPSIS från 1177 till IVA. Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala

SEPSIS från 1177 till IVA. Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala SEPSIS från 1177 till IVA Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala Ca 6 miljoner samtal/år Patienten ringer 1177 öppet dygnet runt, kan samverka

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Personcentrerad vård Jämlik hälsa

Personcentrerad vård Jämlik hälsa Personcentrerad vård Jämlik hälsa Lina Johannesson Vice ordförande Barnmorska Iréne Sjövall Sanned Styrelseledamot Biomedicinsk analytiker Personcentrerad vård Etiskt förhållningssätt en människosyn som

Läs mer

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder 1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt

Läs mer

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet! Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 10 april poäng MEQ 2

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 10 april poäng MEQ 2 Delexamination 3 Klinisk Medicin 10 april 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Prevention och folkhälsoarbete

Prevention och folkhälsoarbete Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p En tidigare väsentligen frisk 55 årig kvinna söker på medicinakuten för trötthet och andfåddhet vid ansträngning. Sista dagarna har hon även haft tryckkänsla i bröstet vid

Läs mer

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands universitetssjukhus Fatigue medicinsk term för trötthet Fatigue kan

Läs mer

Del 7_10 sidor_16 poäng

Del 7_10 sidor_16 poäng Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har

Läs mer

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer

Läs mer

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken! Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%

Läs mer

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004 De tio vanligaste diagnoskategorierna

Läs mer

Modell för bättre kommunikation. Utvecklades för Ubåtsfartygspersonal i USA

Modell för bättre kommunikation. Utvecklades för Ubåtsfartygspersonal i USA SBAR Modell för bättre kommunikation SBAR Utvecklades för Ubåtsfartygspersonal i USA Förmedla information specifikt och på ett organiserat sätt. Stress och tidspressad miljö A d fö häl h j k å d Anpassades

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling Socialstyrelsen Dnr 3900/00 YTTRANDE Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling Sveriges Pensionärsförbund SPF har fått tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Läs mer

Palliativ vård Sörmland Katrineholm. Greger Fransson Registerhållare

Palliativ vård Sörmland Katrineholm. Greger Fransson Registerhållare Palliativ vård Sörmland Katrineholm Greger Fransson Registerhållare Preliminär agenda Kunskapsstyrning Palliativ vård i Katrineholm Indikatorer Utvecklingsarbete Detta beslutas just nu MEN Er hjälp behövs

Läs mer

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD Datum: Personnummer: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser n TECKEN PÅ ATT PATIENTEN KAN VARA DÖENDE Patienten är sängliggande Patienten har sväljningssvårigheter Patienten är

Läs mer

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Angelique Flöter Rådestad Docent, Lektor, KBH, KI Överläkare gynekologisk

Läs mer