VÖRÅ KOMMUN. Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2012

Transkript

1 VÖRÅ KOMMUN Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2012 Godkänd av fullmäktige

2 Innehåll KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 4 Bokslutet Ekonomi... 4 Vörå kommuns organisation... 5 Förvaltningsorganisation... 5 Ledningsgruppen Avdelningschefernas ansvarsområdesindelning:... 6 BESTÄMMELSER OM BOKSLUT... 7 Kommunalförvaltningens verksamhetsidé... 8 Ekonomisk översikt... 8 Intern tillsyn Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Resultatanalys Finansieringsanalys och nyckeltal Balansräkning och nyckeltal ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN Kommunstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat DRIFTEKONOMIDELENS BUDGETUTFALL Centralvalnämnden Revision Fullmäktige Kommunstyrelsen Centralförvaltning Personalförvaltning Näringslivets befrämjande Övrig allmän förvaltning Primärhälsovården Specialsjukvården Västkustens tillsynsnämnd Räddningsväsendet Försäljningsvinst

3 Finansiering Landsbygdsnämnden Landsbygdsförvaltning Avbytarverksamheten - semesterförvaltning Avbytarverksamheten avbytarservice Byggnads- och miljönämnden Byggnadsinspektion och miljövård Planläggning Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens administration och socialarbete Äldreomsorgens förvaltning Hemservice Serviceboende Anstaltsvård Flyktingnämnden Flyktingbyrån Flyktingförläggning Svenska bildningsnämnden Barnomsorgen Grundutbildning åk Grundutbildning åk 7-9, Tegengrenskolan Vörå samgymnasium / idrottsgymnasium Utbildning på andra stadiet Suomenkielinen sivistyslautakunta Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och idrottsverksamhet Vörå-Oravais-Maxmo medborgarinstitut Vörå sockens historia Bibliotek Tekniska nämnden Byggnadskontoret Byggnader Trafikleder Idrottsanläggningar och övriga områden

4 Övrig verksamhet Affärsverk Totala externa och interna inkomster och utgifter RESULTATRÄKNINGSDELENS UTFALL FINANIERINGSDELENS UTFALL INVESTERINGSDELENS UTFALL BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Koncernresultaträkning Koncernens finansieringsanalys Koncernbalansräkning Nyckeltal för koncernbokslut NOTER Fullmäktige, styrelsen, nämnder och direktionerna KOMMUNSTYRELSENS OCH KOMMUNDIREKTÖRENS UNDERSKRIFT REVISIONSBERÄTTELSE PERSONALBOKSLUT PERSONALBOKSLUT Inledning Personalens struktur

5 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Bokslutet 2012 Vörå kommuns andra verksamhetsår är avslutat och vi har förverkligat över hälften av samgångsavtalet, tidsmässigt sätt. I skrivandets stund är vi dessutom på god väg in i det sista året av samgångsavtalet och det ger oss skäl att reflektera över den väg vi har valt och visionera över den väg vi ska ta i framtiden. Vi har lagt grunden i förvaltningen och kommer nu i ett kritiskt skede med pensionsavgångar som inte per automatik ska ersättas med nyrekryteringar. Ett inbesparingsbehov finns helt klart och en målsättning som ska uppnås vid periodens slut. Kommunalvalet var precis så spännande som kommunens första gemensamma kommunalval ska vara och kommuninvånarna har nu sagt sitt då det gäller fullmäktigeledamöterna för perioden Med ny energi har arbetet i de olika kommunala organen tagit fart och det är roligt att se att det finns ett genuint intresse från de förtroendevalda att jobba för kommunens bästa i alla väder! Den höga investeringstakten under början av perioden har varit ett problem. Inte så att investeringarna i sig är problematiska men eftersom samgångsavtalsperiodens längd numera är enbart tre år, jämfört med fem år för Vörå-Maxmo samgången, märks det att investeringarna tenderar att dra över till nästa år. I 2012 års investeringar finns således en del projekt som handlar om att slutföra sådant som påbörjats under 2011, och även en del projekt som inte blir klara under 2012 utan kommer att färdigställas under Glädjande under 2012 var att vi fick en fortsättning på företagandet i den kommunala industrihallen i Oravais och de senaste rapporterna visar att produktionen är i gång och ett flertal anställda har sin inkomst från det nya företaget. Under året har en del arbetsgrupper funderat på olika vägval då det gäller den fortsatta servicen för kommuninvånarna. Dagvårdsgruppen har lagt grunden för utbyggnaden och tidsplanen för att förbättra dagvårdssituationen i kommunen, gymnasiearbetsgruppen har lagt grunden för det stora beslutet om grundandet av ett gemensamt Campus Norrvalla i den tidigare rehabiliteringsfastigheten och ledningsgruppen har påbörjat strategiarbetet som tar sikte på var och vad vi vill att Vörå kommun ska vara om tio år framåt i tiden. Ekonomi Under en lång tid under hösten såg läget gott ut för kommunen rent ekonomiskt, men när alla bokslutstransaktioner är gjorda så landar vi för första gången på ett negativt slutresultat om nästan en halv miljon euro. I klartext betyder det att kommunen 2012 nog finansierar driften med egna medel, men en större mängd lånat kapital ska in för att helheten ska gå runt. Verksamheten har nettomässigt ökat med 6 % från 2011 till Detta medan våra stora finansieringskällor, skatter och statsandelar, endast ökat med 3,7 och 3,9 %. Det är en ohållbar situation och tyvärr så måste vi inse faktum att skatter och statsandelar inte kommer att öka automatiskt i fortsättningen. Världsekonomin håller på och svänger till det positivare ute i världen men hur det påverkar ekonomin i vårt eget land återstår att se. Men det kan vara svårt för vårt land att uppnå de riktigt kraftiga tillväxtsiffrorna. Rent konkret har vi under de första åren i den nya kommunen klarat oss med ett lågt skatteöre tack vare samgångspengarna som har lyft våra intäkter, men sista året dessa utbetalas är Faktum kvarstår ändå att om nettokostnaderna ökar med 6 % och inkomsterna med 4 % så är det 2 % per år som vi inte klarar av att finansiera. För en hållbar kommunalekonomi för vår kommun så fattas 4

6 euro per år och det blir utmaningen år 2013 att se över driften och anpassa den till den inkomstnivå som kommunen ligger på. Från statliga prognosinstitut har rapporter kommit som anser att kommunernas kostnadsutveckling borde hållas på en nivå om 2,5 % per år för att vara hållbar. Jag är mycket medveten om att vi har Österbottens lägsta kommunalskatt för tillfället och det är enkelt att lösa inkomstproblemet med att höja kommunalskatten för att få in mera pengar. Det låter sig enkelt göras, men problemet är ändå inte löst. En skattehöjning ger en större skatteinkomst det första året som den införs, sedan ökar skatteinkomsten i samma takt som tidigare d.v.s. med 3-4 % per år. Ökar kommunens kostnader fortsättningsvis med 6 % per år har vi efter ett år samma tråkiga situation, att vi har ett glapp mellan kostnader för verksamheten och finansieringen av den som inte räcker till. Därför ser jag det som det viktigaste uppdraget under 2013 att se över kostnadsuppföljningen och budgetdisciplinen för vi har helt enkelt inte råd med denna kostnadsutveckling, oberoende av vilken skatteprocent vi har! Christina Öling, kommundirektör Vörå kommuns organisation Förvaltningsorganisation Fullmäktige Centralvalnämnden Kommunstyrelsen Revisionsnämnden Landsbygdsnämnden Byggnads- och miljönämnden Omsorgsnämnden Flyktingnämnden Svenska bildningsnämnden Finska bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden Ledningsgruppen Kommundirektör Förvaltnings - Kommun- Kultur - och direktör sekreterare Omsorgschef Förläggningschef Bildningschef fritidschef Teknisk chef 5

7 Avdelningschefernas ansvarsområdesindelning: Förvaltningsdirektör Markku Niskala, förvaltningsavdelning: ekonomikansliet, landsbygdskansliet, avbytarverksamheten, byggnads- och miljökansliet Kommunsekreterare Tom Holtti, centralavdelning: centralkansliet, lönekansliet, IKT-kansliet Omsorgschef Esko Kuoppala, omsorgsavdelning: socialkansliet, äldreomsorgen, flyktingverksamhet o förläggningschef Mats Hägglund: föredragande i flyktingnämnden Bildningschef Helena Emaus (tjänstledig ), vikarie Nina Karls-Nygård, bildningsavdelning: småbarnsfostran, grundläggande utbildning, andra stadiets utbildning o finsk bildningschef Simo Saarijärvi: föredragande i finska bildningsnämnden Kultur- och fritidschef Mikael Österberg, kultur och fritidsavdelning: fritidskansliet, medborgarinstitutet, biblioteket Teknisk chef Lasse Sillanpää, tekniska avdelningen: vatten och avlopp, vägar och upphandling, fastigheter 6

8 GRUNDUPPGIFTER OM KOMMUNEN Kommunnamn Vörå kommun Vöyrin kunta Kommunkod 946 Grundades ; samgång av primärkommunerna Vörå-Maxmo och Oravais Befolkningsmängd, Befolkningsminskning, invånare, % - 69 pers / 1,02 % Landareal, km 2 781,31 Folktäthet, invånare/ km 2 8,5 Språk svenskspråkiga 83,2 % finskspråkiga 12,6 % övriga språk 4,3 % Inkomstskatteprocent 19,00 % Fastighetsskatteprocent, allmän 0,60 % stadigvarande boende 0,40 % övrigt boende 1,00 % Primärnäringar 16 % Industri 34 % Tjänster 49 % Övrigt 1 % Arbetslöshetsgrad, ,0 % BESTÄMMELSER OM BOKSLUT I verksamhetsberättelsen ska ingå en redogörelse för hur de mål för verksamheten och hur den av fullmäktige fastställda budgeten har förverkligats. I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens ekonomi som inte redovisas i resultat- eller balansräkningen. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen, eller i samband med att den föreläggs fullmäktige, ge förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Vid uppgörande av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen samt till tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen. Statliga bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bokföringslagen ska tillämpas. I bokslutet ingår resultaträkning, balansräkning och bilagor till dem, samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Dessutom uppgör kommunen ett komplett koncernbokslut med bilagor som en del av bokslutet. Revisorerna ska senast före utgången av maj med iakttagande av god revisionssed, granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisionsnämnden ska bedöma huruvida de mål för verksamheten och budgeten som fullmäktige satt upp har nåtts. 7

9 Kommunalförvaltningens verksamhetsidé Kommunen ska i samråd med kommuninvånarna skapa och upprätthålla förutsättningar för att inom ramen för befintliga resurser, på ett rationellt och effektivt sätt producera kommunal samhällsservice som motsvarar efterfrågan. Samtidigt strävar kommunen till en maximering av kommuninvånarnas trygghet och trivsel genom en balanserad utveckling av kommunen som modern, livskraftig och naturnära kommun. Kommunen strävar till att trygga rätten till utkomst, bostad, utbildning och hälsovård samt verkar för social omsorg, goda levnadsförhållanden och en ren miljö. Kommunens verksamhetsidé och målsättningar konkretiseras årligen via den av fullmäktige fastställda budgeten och ekonomiplanen. Ekonomisk översikt Kommunens ekonomiska situation stramades åt avsevärt under året. Trots en förhållandevis bra utveckling på skatteintäkter (+ 3,7 %) och statsandelar (+ 3,9 %) landade räkenskapsperiodens resultat euro på minus. Kostnadsutveckling på driften har varit snabb. Verksamhetens kostnader steg med 5,56 % jämförd med från året innan. Den ursprungliga budgeten för 2012 överskreds med 4,1 % och beaktat med tilläggsbudgeten, 2,2 %. Ökning på verksamhetens intäkter var rätt så bra, 4,77 % Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budgetutfall % Tillväxt-% 2011/2012 Allmän förvaltning ,0 % -1,3 % Hälso- och sjukvård ,8 % +7,8 % Landsbygdsnämnden ,8 % +8,0 % Byggnads- och miljö ,8 % + 1,5 % Omsorg ,2 % +8,3% Flyktingverksamhet ,5 % 0,0 % Svensk utbildning ,5 % +2,8 % Finsk utbildning ,2 % +13,6 % Kultur- och fritid ,5 % +6,4 % Teknisk verksamhet ,6 % +7,5 % Totalt ,2 % +5,56 % 8

10 Enligt kostnadsslag steg lönerna med 3,72 %, lönebikostnaderna med 8,61 % och personalkostnaderna totalt med 4,81 %. Personalkostnaderna i sin helhet understeg dock det som var budgeterat med 0,75 %. Köp av kundtjänster överskred budgeten med 3,62 % och köp av övriga tjänster med 9,31 %. Material, förnödenheter och varor anskaffades med ett värde som översteg budgeten med 7,45 %. Understöd och övriga kostnader hölls inom budgetramarna. Kommunens likviditet försämrades, dels på basis av de ökade utgifter samt att av den budgeterade låneupptagningen lyftes 1,14 M mindre än planerat. Kommunen har flitigt använt kommuncertifikatsprogrammet för att täcka finansieringsbehovet. I samgångsstöd har erhållits Det ekonomiska resultatet i bokslutet 2012 visar att kommunens ekonomi inte är i balans, d.v.s. årsbidraget räckte till att täcka 57 % av avskrivningarna. Investeringsutgifterna var budgeterade till 4,579 M och inkomsterna till 0,666 M. De faktiska investeringsutgifterna blev 3,699 M och investeringsinkomsterna blev 1,0 M. Försäljningsintäkter av mark och bostadsaktier förverkligades bättre än budgeterade, investeringskostnaderna på serviceboendet Kastusgården finansierades med donerade medel och renoveringen av Oravais industrihall med medel som hyrestagaren står för i form av ett kortfristigt lån. De totala avskrivningarna 2012 är 1,332 miljoner. I kommunalskatt har influtit 17,265 M, i samfundsskatt 2,612 M och i fastighetsskatt 1,12 M, vilket är totalt mera än budgeterade skatteinkomster. I statsandelar har influtit 18,259 M, vilket är mera än budgeterat. Den livliga investeringstakten har fortsatt även under De betydande satsningarna på HVCbädden Oravais har färdigställts. Resultatet blev lyckat och budgeten höll även för den samtidigt utförda hissrenoveringen. Kastusgårdens tillbyggnad på fyra lägenheter har påbörjats och arbetena blir färdiga under första halvan av Beträffande Tallmo / Kastusgårdens värmecentral och kulvert beslutade kommunen att, i stället för att bygga och producera själv, köpa värmeservicen åt nämnda fastigheter av privata värmeföretagare. Tallmo sprinklerinstallation har gjorts och kostnaden blev dryga hälften av den budgeterade. På Kastusgården installeras sprinklersystem i samband med nybyggnationen. Gymnasiets planering har fortsatt. De stora omändringarna i Norrvallas verksamhet har gjort att man mera koncentrerat sig på olika utredningar än själva planeringen. Arbetet fortsätter. Högstadiets lärarbostäder har genomgått en lätt renovering och under året har en komplett renoveringsplan utarbetats som är färdig att användas vid behov. Oravais industrihalls golvomändring samt förstoring av elanslutningen har genomförts och produktionen är i full gång. Det bör noteras att hyrestagaren betalar dessa kostnader tillbaka åt kommunen i form av förhöjda månadshyror. Arbetet med nya sociala utrymmen på tekniska lagret i Vörå har påbörjats och arbetena fortsätter Fjärrövervakning av fastigheter har startats. Syftet är att dels minska på arbetsbördan hos de anställda men framförallt möjliggöra energieffektiv användning av fastigheterna. HVC, bädden, Solängen i Oravais, Tallmo och Marielund är redan inkopplade. Karvsor skola och Centrumskolan i Oravais är också färdiga att kopplas in men väntar på att bli ihopkopplade med fiberförbindelsen. Utbyggnaden av eget fibernät mellan kommungården och hälsovårdsstation i Vörå samt förvaltningshuset och hälsovårdscentralen i Oravais har verkställts i samarbete med Korsholms kommun, som en fortsättning av det tidigare nätet från Vörå till Vasa via Korsholm. Ombyggnad av detaljplanevägar har bestått av Nickusbackvägens förbättring, vägbelysning har installerats på Furuberget i Rökiö och längs Kyttlandsvägen i Oravais. Tågsalvägen har grundförbättrats och Moravägen har byggts som en del av infrastrukturen till Nyåkerns planområde. 9

11 Affärsverket har förutom de sedvanliga årliga utvidgningarna på ledningsnäten byggt vatten och avlopp åt de boende längs Tågsalvägen och färdigställt samma längs Moravägen. Avloppsnätet har utvidgats också i Rökiö och i Maxmo. På båda ställen har intresset för anslutningar varit hyfsat varför det torde vara tryggt för kommunen att fortsätta med utbyggnadsarbeten. Oravais idrottsplan har under året fått en ny läktare och resten av iståndsättningsarbetena utförs under 2013 då banorna får en ny permanentbeläggning och gräsplanen konstbevattning. Bland annat för att trygga Vörås ställning som ett av Finlands främsta skidträningscentra har en plan till en rullskidbana på skidcentrum utarbetats. Till skidcentrum har en ny pistmaskin inhandlats och den gamla avyttrats. Summa summarum är de förverkligade investeringars eurovärde ca 75 % av de budgeterade. Det beror på ändrade omständigheter och projekt som fortsätter följande år. De förverkligade projekten har hållit sina budgeter. Räkenskapsperiodens resultat för driftsdelen visar ett underskott om Totala amorteringar under året är och ett nytt lån på lyftes i början av året. Kommunen har använt kommuncertifikatprogram under året mellan 0,3 och 1 miljon euro för att finansiera driften. Ett certifikat på betalades bort inför årsskiftet. Skuldbördan är vid årets slut 3,943 M eller 591 per invånare. Årsbidraget är eller 114 per invånare. Intern tillsyn Kommunstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över kommunens tillgångar och som fungerar som myndighet för genomförandet av den interna tillsynen. Kommunens förvaltningsstadga (fge ) styr och avgränsar organens och tjänsteinnehavarnas befogenheter samt ger regelverk för förvaltningen. Kommunstyrelsen i Vörå-Maxmo har godkänt en anvisning för intern kontroll och den följs tills en ny anvisning blir uppgjord. Med iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut ansvarar den för olika organ beredande tjänstemännen för lagligheten i ärendens beredning samt granskar lagligheten i organens beslut och verkställighet. Till delgivningen av gjorda beslut bifogas alltid anvisningar för ändringssökande, vilka följer de olika lagarna gällande besvär. Målen för verksamheten finns nämnda i kommunens budget och ansvarig tjänsteman samt respektive organ ansvarar för uppfyllandet av dessa på ett resursmässigt effektivt sätt. I samband med bokslutet redovisas för hur målen uppnåtts, vilket behandlas och godkänns i respektive berörda organ samt i kommunens styrelse och fullmäktige. Utomstående revisionssamfund sköter om revidering av kommunens verksamhet och ekonomi. Respektive organ och tjänstemän ansvarar kontinuerligt inom sin sektor för uppmärksamhet gällande risker för verksamheten och hantering av dessa. För personalens verksamhetsförutsättningar och för kommuninvånarnas trygghet görs kontinuerligt inom ramen för arbetarskyddet riskanalyser på samtliga kommunens verksamhetsplatser. Åtgärdsförslag för minimering av risker ges och uppföljs inom ramen för arbetarskyddskommissionen. För skolorna har bl.a. planer för riskhantering gjorts upp. Kommunens förvaltningsstadga ger ramarna för anskaffningsrättigheterna för tjänstemän och organ. Reglerna kring offentlig upphandling styr även anskaffningarna. Kommunen är försäkrad för eventuella förluster förorsakade av tjänstemans felbeslut. Vid anskaffningar är det alltid skilda anställda som granskar beställning mot leverans innan tjänsteman, annan än den beställande, 10

12 godkänner fakturan. Denna process har ytterligare formaliserats i samband med införandet av elektronisk fakturacirkulation. Personalen som bokför och sköter om betalningstrafiken har ingen rätt att godkänna räkningar. Avtal och förbindelser som ingås på kommunens eller kommunstyrelsens vägnar undertecknas av kommundirektören, kommunstyrelsens ordförande eller vice ordförande och kontrasigneras av kommunsekreteraren eller vederbörande medlem av ledningsgruppen, om inte kommunstyrelsen befullmäktigat andra personer. Kommunstyrelsen godkänner samtliga avtal. 11

13 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Resultatanalys RESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Värden Radetiketter VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER Verksamhetsbidrag Totalt SKATTEINKOMSTER STATSANDELAR FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens resultat Totalt Bokslutsdispositioner FÖRÄNDRINGAR I RESERVER OCH FONDER Ökning eller minskning av avskrivningsdifferens Ökning eller minskning av fonder Bokslutsdispositioner Totalt Räkenskapsperiodens överskott Totalt RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetintäkter/ Verksamhetskostnader, % 31 % 32 % Verksamhetsbidrag, euro/invånare Årsbidrag/ Avskrivningar, % 57 % 103 % Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

14 Finansieringsanalys och nyckeltal FINANSIERINGSANALYS Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 6 54 Förändring av omsättningstillgångar 0 0 Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 33 % 53 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 28 % 48 % Låneskötselbidrag 1,8 3,9 Likviditet, kassadagar 2,4 7,3 Invånarantal

15 Balansräkning och nyckeltal AKTIVA PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Övriga utgifter med lång verkningstid Uppskrivningsfond Materiella tillgångar Övriga egna fonder Mark- och vattenområden Överskott från tidigare räkenskapsperioder Byggnader Räkenskapsperiodens överskott Fasta konstruktioner och anordningar AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar och pågående anläggningar AVSÄTTNINGAR Placeringar Övriga avsättningar Aktier och andelar FÖRVALTAT KAPITAL Övriga lånefordringar Statliga uppdrag 8 25 Övriga fordringar 30 0 Donationsfondernas kapital FÖRVALTADE MEDEL Övrigt förvaltat kapital 1 2 Statliga uppdrag 8 25 FRÄMMANDE KAPITAL Donationsfondernas särskilda täckning Långfristigt Övriga förvaltade medel 0 0 Lån från finansinstitut och RÖRLIGA AKTIVA Erhållna förskott 0 0 Omsättningstillgångar 0 0 Övriga skulder Fordringar Kortfristigt Långfristiga fordringar Lån från finansinstitut och Kundfordringar 0 0 Lån från offentliga samfund 0 0 Lånefordringar Erhållna förskott Övriga fordringar 55 0 Skulder till leverantörer Kortfristiga fordringar Övriga skulder Kundfordringar Resultatregleringar, skulder Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Kassa och bank AKTIVA TOTALT PASSIVA TOTALT Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 59 % 62 % Relativ skuldsättningsgrad, % 24 % 23 % Ackumulerat överskott, Ackumulerat överskott, /inv Lånestock Lånestock /inv Lånefordringar, Invånarantal

16 ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN Kommunstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Enligt kommunallagen 70 ska styrelsen i verksamhetsberättelsen eller i samband med överlämnandet av den ge förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat samt åtgärder som berör utjämningen av ekonomin. Styrelsens förslag till behandling av årets resultat kan betyda investeringsreserv, avskrivningsdifferens, fondökningar eller att resultatet kvarstår på kontot räkenskapsperiodens över- och underskott i balansen. Kommunstyrelsen föreslår att: - avskrivningsdifferensen minskas med ,83 - utvecklingslånefonden minskas med ,40 - räkenskapsperiodens underskott om ,57 kvarstår på kontot Räkenskapsperiodens över-/underskott i balansräkningen. 15

17 DRIFTEKONOMIDELENS BUDGETUTFALL Centralvalnämnden Ansvarsperson: kommunsekreteraren Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,1 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,3 % Understöd och bidrag ,3 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,8 % Personalkostnader ,8 % Köp av tjänster ,6 % Material, förnödenheter och varor ,6 % 134 Övriga verksamhetskostnader ,1 % -282 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern VERKSAMHETENS KOSTNADER Köp av tjänster Totalt ,0 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Centralvalnämnden ansvarar för genomförandet av kommunala och statliga val samt vid kommunala rådgivande folkomröstningar. 16

18 Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Under året hålls två val. Presidentvalet förrättas i januari (första omgången) och eventuellt i februari (andra omgången). Vi har budgeterat för två omgångar eftersom det vanligtvis blir två omgångar. Eftersom det är ett statligt val ersätts kostnaderna för valet av staten. Kommunalvalet förrättas i oktober. Kommunen står för samtliga kostnader. Kommunen ansvarar för det administrativa genomförandet av val på kommunal nivå, genom att på bästa sätt ge kommuninvånarnas möjlighet till att rösta samt ansvara för att val genomförs i enlighet med lag. Centralvalnämnden har totalt hållit 14 sammanträden under året. I kommunen förrättades presidentval i två valomgångar och ett kommunalval utan problem. Förhandsröstning, hemmaröstning, anstaltsröstning och röstning på valdagen genomfördes utan problem. Elektronisk registrering av röstningsutövande på valdagen gjordes vid tre vallokaler under presidentvalet och vid fyra vallokaler vid kommunalvalet, vilket upplevdes som mycket positivt av valfunktionärerna. Från och med 2011 har lönekostnader bokförts på centralvalnämnden i relation till kommunens egen personals arbetsinsats vid respektive val. Nyckeltal 2012 Presidentvalet, Presidentvalet, Kommunalvalet omg. 1 omg. 2 antal röstberättigade 6 064* 6 064* * inkluderar utlandsfinländare röstande totalt (65,0 %) (58,0 %) (67,7 %) förhandsröstande (21,7 %) (21,0 %) (22,4 %) 17

19 Revision Ansvarsperson: ekonomisekreteraren Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,5 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,5 % Personalkostnader ,7 % -111 Köp av tjänster ,9 % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader ,3 % 24 Totalt ,5 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Nämndens uppgift är att organisera granskningen av kommunens förvaltning och ekonomi samt bedöma om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har uppnåtts. Revisionsnämnden består av fem ledamöter varav ordförande och viceordförande ska vara fullmäktigeledamöter. Revisionsnämnden uppgör en utvärderingsberättelse till fullmäktige över senaste verksamhetsår. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Nämndens målsättning är att genom att producera revisionsuppgifter säkerställa - lagligheten i förvaltning och ekonomi - funktionaliteten i den interna kontrollen - räkenskapsväsendets och bokföringens riktighet och tillräcklighet Sektorvisa granskningar samt utvärderingsbesök vid kommunens verksamhetsenheter och övriga servicepunkter görs enligt revisionsnämndens arbetsprogram Direktiven gällande intern kontroll uppföljs. Revision, konsultation och information 18 Revisionsdagarna 2012 har varit 12 st. Revisionsnämnden har sammanträtt 7 gånger. Tyngdpunktsområdena för utvärderingsarbetet under räkenskapsåret 2012 har varit landsbygdsnämnden, flyktingnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Besök har gjorts vid

20 - riktigheten och tillräckligheten i bokslutet och dess centrala ekonomi- och resultatinformation - att tillgångarna vid given tidpunkt är organisationens egendom och att äganderätten bekräftats samt att skulderna är organisationens skulder - en god förvaltning samt en disciplinerad kontroll över ekonomin flyktingförläggningen. Utvärderingsberättelse över verksamhetsåret 2011 har uppgjorts och överlämnats till fullmäktige där utfallet för målen för verksamhet och ekonomi har bedömts. Nyckeltal Antal revisionsdagar

21 Allmän förvaltning Ansvarsperson: kommunsekreteraren Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,7 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,6 % Försäljningsintäkter ,8 % Avgiftsintäkter ,5 % Understöd och bidrag ,8 % Övriga verksamhetsintäkter ,3 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,1 % Personalkostnader , ,0 % Köp av tjänster , ,9 % Material, förnödenheter och varor ,9 % Understöd , ,8 % Övriga verksamhetskostnader , ,1 % SKATTEINKOMSTER , ,2 % STATSANDELAR , ,3 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,4 % FÖRÄNDRINGAR I RESERVER OCH FONDER ,2 % Intern , ,9 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,0 % Övriga verksamhetsintäkter , ,0 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,7 % Köp av tjänster ,2 % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader ,2 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,6 % Kostnadsberäknad AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt , ,5 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Fullmäktige, kommunstyrelsen, allmän förvaltning, hälso- och sjukvård, räddningsväsendet och verksamhetens skattefinansiering. 20

22 Fullmäktige Ansvarsperson: kommunsekreteraren Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,6 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,6 % Personalkostnader ,5 % Köp av tjänster ,1 % Material, förnödenheter och varor ,8 % Övriga verksamhetskostnader ,3 % 550 Intern ,9 % -958 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,9 % -958 Köp av tjänster Övriga verksamhetskostnader ,9 % Totalt ,3 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Fullmäktige ansvarar för kommunens verksamhet och ekonomi. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Fullmäktige fastställer de centrala målen för kommunen och kommunkoncernen. Fullmäktige har 6-7 sammanträden. Under åren ska samgångsavtalet förverkligas. Fullmäktige har hållit 7 sammanträden och behandlat 85 paragrafer. Bl.a. utlåtande om kommunreformen, godkännande av flera planer, inrättande av tjänster inom landsbygdsförvaltningen, där Vörå blir värdkommun 2013, och indragningen av tjänster och befattningar 21

23 inom avbytarverksamheten eftersom den överförs till Pedersöre kommun från Det var sista året med ett sammanslaget fullmäktige bestående av 48 ledamöter. 22

24 Kommunstyrelsen Ansvarsperson: kommundirektören Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,3 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % 0 Understöd och bidrag ,0 % 0 Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,1 % Personalkostnader ,3 % Köp av tjänster ,2 % Material, förnödenheter och varor ,5 % -713 Understöd Övriga verksamhetskostnader ,2 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,8 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,6 % Köp av tjänster ,2 % Övriga verksamhetskostnader ,6 % Totalt ,5 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Leder och övervakar kommunens förvaltning och förvaltningsuppgifter i enlighet med vad som stadgas i kommunallagen, i speciallagar och i förvaltningsstadgan. 23

25 Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi Verkställer fullmäktiges beslut samt övervakar dess laglighet Kommunstyrelsen åläggs att göra en plan för åldringshem Aftonbos användning efter att serviceboende Solängen har tagits i bruk Styrelsen håller i regel möte var tredje vecka eller ca 20 möten per år Kommunstyrelsen har hållit 19 sammanträden och behandlat 376 ärenden. Ingen plan har gjorts för Aftonbo, eftersom fastigheten har varit i bruk under hela året. 24

26 Centralförvaltning Ansvarspersoner: kommunsekreteraren (Centralavdelningen) och förvaltningsdirektören (Förvaltningsavdelningen) Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,6 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,2 % Försäljningsintäkter ,2 % Avgiftsintäkter ,5 % Övriga verksamhetsintäkter ,7 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % Personalkostnader , ,6 % Köp av tjänster ,4 % Material, förnödenheter och varor ,6 % Övriga verksamhetskostnader , ,9 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,4 % -7 Intern ,4 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,6 % Övriga verksamhetsintäkter ,6 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,7 % Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader ,3 % Totalt , ,8 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Ansvarar för och sköter om fullmäktiges och kommunstyrelsens administration i enlighet med förvaltningsstadgan. 25

27 Sköter allmän verksamhet som inte specifikt hör under någon annan nämnds beslutsområde. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Centralkansliet Att handha förvaltningen kring fullmäktige och kommunstyrelsen samt funktioner som är av mera allmän karaktär så som hemsidor, adbfunktioner, löneräkning, telefonväxeln m.m. Dessa ska skötas enligt god förvaltningssed; snabbt, effektivt och kvalitativt. Nödvändig teknisk utrustning anskaffas och personalen utbildas kontinuerligt 26 Förberedelser till fullmäktiges 7 sammanträden och kommunstyrelsens 19. Centralavdelningens personal minskade med 1,1 årsverken genom pensionering på centralkansliet och verkställande av omstruktureringen på lönekansliet. Hemsidornas utveckling har pågått kontinuerligt bl.a. har största delen av nämndernas protokoll lagts ut på internet. Intranet har tagits i bruk för anställda och bl.a. elektroniska blanketter för resor och ledighetsansökningar har färdigställts. Intranet har till innehållet utvecklats med stadgor, regler, direktiv och blanketter, vilka nu är tillgängliga för anställda. Kontinuerlig utbildning sker av personal i ärendehantering, arkivfunktioner och tjänstemannabeslut. Arbetet med kommunens datasäkerhet och nätverkets stabilitet har prioriterats under året. Utbyggnaden av det egna fibernätet mellan kommungården i Vörå och förvaltningshuset i Oravais har verkställts. IP-telefonin har utbyggts till förvaltningshuset i Oravais. Samservicebyrån flyttade in på centralkansliet i augusti 2012 och kansliets verksamhet anpassades till detta.

28 Förvaltningskansliet Ekonomikansliets uppgift är att: - producera aktuell information om kommunens ekonomi till olika förtroendeorgan och tjänstemannaledning på olika avdelningar för att de kan uppnå de ekonomiska målsättningarna fästa uppmärksamhet vid intern kontroll Nyckeltal 2012 Kvartalsrapportering till KST och FGE upprätthållande av väl fungerande ledningsrapportering och utnyttjande av Abilitas rapportverktyg revidering av regler för intern kontroll Kvartalsrapporteringen, speciellt till fullmäktige, lyckades inte enligt tidsramarna. Behandling i respektive nämnd och i kommunstyrelsen drog ut på tiden med följden att fullmäktige fick rapporter som var föråldrade när de presenterades på mötet. Uppmärksamhet fästes vid saken och nytt direktiv angående månads- och mellanrapporteringen godkändes i samband med budgeten för Revideringen har inte gjorts. Direktiv för småupphandlingar godkändes. Upphandling av kommunens försäkringar utfördes och nya avtal trädde i kraft 1.7. och samt från årsskiftet 2012/13 Centralkansliet paragrafer i fullmäktige paragrafer i kommunstyrelsen antal diarieförda ärenden antal kungörelser till offentliga anslagstavlan antal användare i våra datanätverk antal arbetsstationer antal servrar Kommunens egna fibernät (stamkabel) ca 700 ca ca 70 km ca 550 ca 350 ca 40 km 27

29 Personalförvaltning Ansvarsperson: kommunsekreteraren Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,3 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,8 % Försäljningsintäkter ,8 % Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,3 % Personalkostnader ,9 % Köp av tjänster , ,1 % Material, förnödenheter och varor ,0 % Understöd Övriga verksamhetskostnader ,6 % -521 Intern ,0 % -520 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,0 % -520 Köp av tjänster ,0 % -520 Totalt , ,7 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Utvecklar och stöder personalen i deras arbetsförmåga samt eftersträvar en rättvis och jämlik behandling av personalen. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Upprätthålla personalens Företagshälsovårdstjänster köps av Korsholms Samarbetet och avtalen med 28

30 företagshälsovårdstjänster Ge förutsättningar för personalens lagstadgade fackliga intressebevakning och arbetarskyddsverksamhet Upprätthålla och utveckla personalens arbetsförmåga Trivsel och trygghet på arbetsplatserna kommuns företagshälsovård och av via Jakobstads stads upphandling av företagshälsovård av Työplus Arbetarskyddet utarbetar planer och information Budgetera medel för UUA-verksamhet MOVE projektet uppföljs och avslutas Sponsorering av personalens deltagande i lokala motionsevenemang och -kurser företagshälsovården har fullföljts. Ett mycket bra samarbete sker mellan företagshälsovården, arbetarskyddet och arbetsgivaren (kommunen). Kommunen uppfyller idag förutsättningarna för FPA:s regler kring tidigt stöd av arbetsförmågan Arbetarskyddschefen har utvecklat samarbetet med företagshälsovården. Under året har direktiv gjorts för samtal vid tidigt stöd av arbetsförmågan samtal vid anmälan om trakasserier i arbetet och en kartläggning av rökning bland anställda har genomförts på kommunens verksamhetsställen. Fackliga förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktigeledamöter har under året deltagit i utbildningar. Anställdas flitiga deltagande i MOVE-projektet. Aktivt deltagande av anställda i Medborgarinstitutets och GF Balans motionskurser och utnyttjande av motionsmöjligheterna vid Norrvalla och gymmet i Oravais. 29

31 Näringslivets befrämjande Ansvarsperson: kommundirektören Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,1 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,1 % Köp av tjänster ,2 % -228 Material, förnödenheter och varor ,5 % -435 Understöd , ,1 % Övriga verksamhetskostnader ,6 % -699 Totalt , ,1 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Genom samverkan med näringslivet stöds verksamhetsförutsättningar i kommunen. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Kommunen köper tjänster av näringslivsbolaget VASEK. Kommunen verkar aktivt för att få nyetableringar av företag till kommunen. VASEK fungerar både som nyföretagarcentral som huvudman för regionala projekt. Avgiften till VASEK är 14 euro/ invånare Industriområden utvecklas. Kommunen ordnar regelbundna träffar med företagare. 30 VASEKs företagsrådgivare använde 309,5 timmar i Vörå till att träffa, ge rådgivning och sporra uppemot 66 olika verksamma företag. Vasaregionens Nyföretagscentrum Startias år 2012 I startrådgivningen diskuterades 19 nya företags- eller verksamhetsidéer med företagarkandidater från Vörå. Till startrådgivningen i Vörå användes 161 timmar.

32 I Vörå grundades 9 nya företag med hjälp av Startia. Tack vare de grundade företagen fick Vörå 9 nya arbetsplatser. 31

33 Övrig allmän förvaltning Ansvarsperson: kommunsekreteraren Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,4 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,6 % Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag ,3 % Övriga verksamhetsintäkter ,3 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,2 % Personalkostnader ,5 % Köp av tjänster ,6 % Material, förnödenheter och varor ,3 % Understöd ,8 % Övriga verksamhetskostnader ,3 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern , ,7 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,3 % Övriga verksamhetsintäkter , ,3 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,4 % Köp av tjänster Övriga verksamhetskostnader ,2 % Totalt , ,4 % Nettokostnad per invånare

34 Verksamhet Övrig allmän förvaltning, kommunalbeskattning, kollektivtrafik, konsument- och skuldrådgivning. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Delta i olika samarbetsformer för att garantera en grundservice åt invånarna. Deltar i regionbiljettsamarbetet. Betalar till skatteverket för handhavandet av beskattningen. På grund av för lågt pris på regionbiljetten har resandenas självrisk varit ca 40 % och kommunens subvention 60 %. Det betyder att statens ersättning blev bara 33 % i stället för 48 %. 33

35 Primärhälsovården Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,9 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,2 % Personalkostnader Köp av tjänster , ,1 % Köp av kundtjänster , ,1 % Kundtjänster köpta av kommuner , ,1 % Köp av övriga tjänster Övriga verksamhetskostnader FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern VERKSAMHETENS KOSTNADER Material, förnödenheter och varor Kostnadsberäknad AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt , ,9 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Korsholms kommun är värdkommun för vårdnämnden. Vårdnämndens vision: Bra vård och bättre hälsa! 34

36 Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Sjukvårdtjänster, väntetiderna inom vårdgarantins ramar. Expertsjukskötartjänster vid varje hälsostation med egen mottagning. Sjukvårdsrådgivning. Mentalvårdstjänster. Tandvård. Mödra-, barn- och studenthälsovården. Omstrukturering av institutionsvård. Företagshälsovård. Teamarbete mellan läkare och sjukskötare. Mottagningsverksamheten inleds vid Smedsby och Norra Korsholms hälsostation ( ). Utökade resurser, t.ex. vårdkonsultationer via TeleQ. Bl.a. lågtröskelmottagning. Utredning av möjligheter att införa servicesedlar. Omorganisering av läkarresurser. Bäddavdelningen inriktar sig på rehabilitering samt akut- och eftervård. Alternativa lösningar under utredning. Den icke-brådskande vården har förverkligats inom tidsramarna för vårdgarantin till både läkare och tandläkare. Lågtröskel-mottagningen för rusmedels- och mentala problem, genom Välittäjä-projektet, fortsatte hela året 2012 inom samarbetsområdet. Planerna på införandet av servicesedlar inom tandvården uppsköts till år Elektronisk tidbokning för laboratorieprovtagning förverkligades till laboratoriet och hälsostationerna. Utbyggnad och renoveringen av bäddavdelningen i Oravais färdigställdes Numera sköts enbart kortvårdspatienter på avdelningen, med tonvikt på aktiverande och rehabiliterande vård. 35

37 Specialsjukvården Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,4 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,2 % Köp av tjänster , ,2 % Totalt , ,4 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Vasa sjukvårdsdistrikt producerar specialsjukvården för kommunens invånare. 36

38 Västkustens tillsynsnämnd Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,2 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,2 % Personalkostnader Köp av tjänster ,3 % Övriga verksamhetskostnader Totalt ,2 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Verksamheten gäller de avtalskommuner som samarbetar inom miljöhälso- och veterinärvården eller Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Malax, Närpes och Vörå. Kommunerna Korsholm, Laihela, Lillkyro, Vasa och Vörå ska ingå i den norra jourringen fr.o.m och betalningsandelarna fördelas så att Vasa, Laihela och Lillkyro svarar för 60 % av kostnaderna. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Tillsynsplaner utarbetas för att garantera god kvalitet av samarbetsområdets tillsynsarbete. Nämnden ger god information. En god servicenivå ges vid behandlingen av inlämnande ansökningar Effektiv hantering av tillsynsobjekt och information Tillsynsplanerna ganomförs Tillsynsnämndens protokoll läggs fram i samtliga avtalskommuner. Behandlingstid 90 dygn. Datasystemet Tervekuu : Kuti2 och Yhti 1 är klara 37 Planerna har genomförts till 57 % Verkställt. Verkställt Verkställt.

39 Räddningsväsendet Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,4 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,4 % Köp av tjänster ,4 % Övriga verksamhetskostnader Totalt ,4 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Räddningsverkets vision: För ett bra liv i en trygg vardag! 38

40 Försäljningsvinst Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,1 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,4 % Övriga verksamhetsintäkter ,4 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Övriga verksamhetskostnader Totalt ,1 % Nettointäkt per invånare Verksamhet Försäljningsintäkterna består av försäljning av 9 st. bostadstomter, virkesförsäljning och försäljning av tilläggsmark till egnahemstomter. Kostnaderna består av försäljningsförlust på aktielägenheter. 39

41 Finansiering Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,9 % VERKSAMHETENS KOSTNADER SKATTEINKOMSTER , ,2 % Kommunal inkomstskatt , ,8 % Fastighetsskatt , ,5 % Andel av samfundsskatt , ,0 % STATSANDELAR , ,3 % Statsandel för kommunal basservice utan utjämningar , ,3 % Statsandel, utjämning p.b.a. skatteinkomster Statsandel, utjämning till följd av systemändring Statsandel, övr. för undervisnings- o kulturverksamhet ,9 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,9 % Ränteintäkter ,1 % Övriga finansiella intäkter ,3 % Räntekostnader ,4 % Övriga finansiella kostnader ,0 % FÖRÄNDRINGAR I RESERVER OCH FONDER ,2 % Ökning eller minskning av avskrivningsdifferens ,0 % 0 Ökning eller minskning av fonder Intern ,6 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,6 % Övriga finansiella intäkter ,6 % Totalt , ,0 % Nettointäkt per invånare

42 Landsbygdsnämnden Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,9 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,2 % Försäljningsintäkter ,9 % Avgiftsintäkter ,8 % Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,8 % Personalkostnader ,7 % Köp av tjänster ,4 % Material, förnödenheter och varor ,4 % Understöd Övriga verksamhetskostnader ,3 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,0 % -254 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,0 % -254 Köp av tjänster ,3 % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader ,6 % Totalt ,2 % Nettokostnad per invånare

43 Landsbygdsförvaltning Ledande tjänsteinnehavare: förvaltningsdirektören Ansvarsperson: landsbygdschefen Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,3 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,6 % Personalkostnader ,2 % -180 Köp av tjänster ,7 % Material, förnödenheter och varor ,5 % Övriga verksamhetskostnader ,2 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,5 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,5 % Köp av tjänster ,1 % -617 Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader ,7 % -674 Totalt ,6 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Landsbygdsnämndens verksamhetsidé är att sköta bevarandet och utvecklandet av jordbruket och dess binäringar. Nämnden sköter lagstadgade uppgifter som åläggs av Jord- och skogsbruksministeriet. Huvudarbetsuppgifterna är handläggning av stödansökningar gällande EU- och nationella inkomststöd till 42

44 jordbruket samt utbetalning av dessa stöd. Förutom detta sköter nämnden bl.a. om värdering av skördeskador och hjortdjurskador samt övervakning av flyghavreförekomst. Nämnden informerar jordbrukarna genom att ordna infotillfällen och skicka ut informationsbrev. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Effektiv handläggning av stödansökningar. Informera jordbrukarna om olika stödformer och förändringar i stödvillkoren. Förbereda verksamheten för det nya samarbetsområdet inom landsbygdsförvaltningen som inleder sin verksamhet fr.o.m. år Tillräckligt med personal för att handlägga stödansökningar samt möjlighet för personalen att delta i utbildningar. Utveckla spridningen av information till jordbrukarna. Planeringen av det nya verksamhetsområdet med Laihela, Lillkyro, Korsholm och Vasa inleds så fort som möjlighet. Inlämnande stödansökningar registrerades och granskades inom utsatt tid. Utbetalningar har utförts enligt Landsbygdsverkets tidtabell. Informationen till jordbrukarna har försökts förbättrats med att skicka ut textmeddelande om aktuella saker gällande stöd. Textmeddelande tjänsten har tillämpats på en mindre grupp jordbrukare. Under hösten arbetades intensivt med planeringen av det nya samarbetsområdet som inledde sin verksamhet Bilagorna till avtalet gällande utbetalningsställe med Landsbygdverket krävde en hel del arbetsinsats. Avtalet blev klart inom utsatt tid. Under året har 4 blankettkurser ordnats och två stödinfotillfällen i samarbete med ELY-centralen. Landsbygdsnämnden har sammanträtt 5 gånger och behandlat 43 ärenden. 43

45 Nyckeltal Aktiva gårdar 347 st. 366 st. Ansökningar om lantbruksstöd 2058 st st. Mottagna blanketter 3073 st st. Lantbruksstöd/gård Beviljat stöd sammanlagt 13,01 M 12,81 M 44

46 Avbytarverksamheten - semesterförvaltning Ansvarsperson: avbytarsekreteraren Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,5 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,7 % Försäljningsintäkter ,7 % Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,4 % Personalkostnader ,5 % Köp av tjänster ,6 % Material, förnödenheter och varor ,0 % Övriga verksamhetskostnader ,6 % 784 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,2 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,2 % Köp av tjänster ,2 % Övriga verksamhetskostnader ,5 % Totalt ,9 % Nettokostnad per invånare 0,5-1,5 0,01 Verksamhet Avbytarservicen är en lokal enhet som styrs och övervakas av LPA. Nämnda organisation förmedlar också statsersättningar till såväl avbytarverksamheten som dess förvaltning. På det kommunal planet finns avbytarservicen som en del av landsbygdsnämndens uppgifter. Vår enhet administrerar även avbytarservice för jordbrukarna och pälsdjursuppfödarna i Nykarleby stad. 45

47 Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Serviceplaner för jordbrukare uppgörs genom gårdsbesök av ledande avbytare enligt uppgjord plan ca 90 gårdar/år under en 3 års period. Förverkligade avbytartjänster överförs elektroniskt från Lomitusnetti till kommunens lönesystem. Även faktureringen av avbytartjänster planeras att överföras elektroniskt från Lomitusnetti till kommunens faktureringsprogram. Omfördelning av arbetsuppgifterna eftersom avbytarnas lönetillägg inte mera inmatas manuellt i kommunens löneprogram. Nuvarande personal inom semesterförvaltningen avbytarsekreterare, två ledande avbytare och en kanslist behövs även i fortsättningen eftersom ledande avbytarna kommer att arbeta med uppgörande av serviceplaner genom gårdsbesök och således arbetar en stor del ute på fältet. 80 serviceplaner har gjorts under året. Totalt har 65 % av alla serviceplanerna gjorts till slutet av Avbytarnas löneuppgifter har börjat överföras elektroniskt till lönesystemet Överföring av faktureringsunderlag elektroniskt till kommunens faktureringsprogram förverkligades inte på grund av tekniken inte fungerade som den borde. 4 personer t.o.m och därefter tre personer, avbytarsekreterare, ledande avbytare och kanslist. Ingen ny personal anställdes i samband med att avbytarsekreteraren slutade på grund av att verksamheten kommer att överflyttas till Pedersöre kommun fr.o.m Nyckeltal 2012 Ordnande av semester och vikariehjälpsavbytare Till lantbruksföretagare Semesteransökningar 319 st. 351 st. Vikariehjälpsansökningar 221 st. 159 st. Avbytta semesterdagar 7243 dagar 8372 dagar Avbytta vikariehjälpsdagar 2861 dagar 1932 dagar Subventionerade köptimmar 3484 timmar 3968 timmar Mott full ersättning, timmar 0 timmar 0 timmar 46

48 Ordnande av semester och extra timmar för pälsdjursuppfödare Semester ordnade av kommunen 404 dagar 478 dagar Semester, självordnad 1965 dagar 1794 dagar Extra timmar ordnade av kommunen 1055 timmar timmar Extra timmar, självordnad 7629 timmar timmar Ansökningar totalt 174 st. 189 st. Avbytarverksamheten avbytarservice Ansvarsperson: avbytarsekreteraren Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ############# VERKSAMHETENS INTÄKTER ,1 % Försäljningsintäkter ,6 % Avgiftsintäkter ,8 % Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,7 % Personalkostnader ,4 % Köp av tjänster ,7 % Material, förnödenheter och varor ,2 % Understöd Övriga verksamhetskostnader ,4 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Totalt ############# Nettokostnad per invånare 0,8 0,0 1,4 47

49 Verksamhet Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Långsiktig planering av avbytarnas arbetsschema för att jordbrukarens önskemål om semestertidpunkt och avbytare om möjligt uppfylls. Preliminärt planeras önskad avbytare in i samband med att användaren gör en avbytarbeställning direkt på önskad avbytare. Långsiktiga planeringen har förverkligats i arbetet. Önskad avbytare blir inplanerad om så är möjligt i samband med ansökan. I ca 70 % av fallen har önskad avbytare kunnat skickas till gården. 48

50 Byggnads- och miljönämnden Ledande tjänsteinnehavare: förvaltningsdirektören Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,6 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,3 % Avgiftsintäkter ,0 % Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,2 % Personalkostnader ,4 % Köp av tjänster ,4 % Material, förnödenheter och varor ,2 % Övriga verksamhetskostnader ,8 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,2 % 535 VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgiftsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,1 % -323 Köp av tjänster ,7 % 260 Övriga verksamhetskostnader ,3 % -583 Kostnadsberäknad ,2 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,2 % Totalt ,2 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Byggnads- och miljönämnden handhar de lagstadgade uppgifter som i en kommun kan anses höra till byggnadsinspektionen, miljövården, planeringen och vägnämndsfrågor. Av dessa fem olika underansvarsområden kommer tyngdpunkten att falla på byggnadsinspektionen där en smidig behandling av 49

51 byggloven är den synligaste delen av verksamheten. Planeringsärenden kommer att i snabb takt föras framåt för att utveckla det fasta boendet och skapa nya bostadsområden. I miljövården ingår även marktäktsärenden, som kräver ett stort jobb i behandlingsskedet. 50

52 Byggnadsinspektion och miljövård Ansvarsperson: Byggnadsinspektören (byggnadsinspektion) och miljöinspektören (miljövård) Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,9 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,1 % Avgiftsintäkter ,5 % Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,9 % Personalkostnader ,4 % Köp av tjänster ,9 % Material, förnödenheter och varor ,2 % Övriga verksamhetskostnader ,6 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,2 % 535 VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgiftsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,1 % -323 Köp av tjänster ,7 % 260 Övriga verksamhetskostnader ,3 % -583 Kostnadsberäknad ,2 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,2 % Totalt ,7 % Nettokostnad per invånare

53 Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Byggnads- och miljönämnden har hand om de lagstadgade uppgifter som hör till byggnadsinspektionen, miljövården, planeringen samt övrigt. Av dessa olika underansvarsområden kommer tyngdpunkten under verksamhetsåret att ligga på byggnadsinspektionsverksamheten där en smidig behandling av bygglov och information åt byggarna är den synligaste delen av verksamheten. Inom miljövården kommer den nya avloppsförordningen att vara en stor utmaning. Miljötillståndsärendena samt muddringsanmälningarna tenderar dessutom att öka. I miljövården ingår även marktäktsärenden som kräver ett stort jobb i behandlingsskedet. Nyckeltal 2012 Budget 2012 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bygglov egnahemshus fritidsbostäder övr. bostadhus 4 8 Miljötillstånd Marktäktstillstånd Byggnads- och miljönämnden verkar för att uppnå de uppställda målen genom en effektiv förvaltning och uppföljning av verksamheten. Nämndens inkomster beror på den byggverksamhet som bedrivs i kommunen och kan variera mellan olika år. Behandlingstiden för bygglovsansökningar hålls korta och nämndens kostnader följs upp månadsvis. Under år 2012 behandlade byggnads- och miljönämnden 160 ärenden på 8 sammanträden. Inom byggnadsinspektionen: - Nybyggnader 122 st - Anmälningsärenden 46 st - Åtgärdstillstånd 99 st Under året har 53 st energi- och reparationsunderstöd behandlats. Beviljade tillstånd inom miljövård: - 8 miljötillstånd - 4 marktäktstillstånd - 25 övriga tillstånd Ely-centralen har övertagit behandlingen av muddringsanmälningarna. 52

54 Planläggning Ansvarsperson: förvaltningsdirektören Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,5 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgiftsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,9 % Personalkostnader Köp av tjänster ,2 % Material, förnödenheter och varor ,5 % 169 Övriga verksamhetskostnader FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -2 0 Intern -4 0 VERKSAMHETENS KOSTNADER -4 0 Köp av tjänster -4 0 Totalt ,5 % Nettokostnad per invånare -1,5-3,1-1,5 Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Genom planläggning strävar man till att utveckla bostadsområden samt planlägga för näringslivet och övrig samhällsservice. Övriga planeringsärenden består till stor del av stranddetaljplaner som uppgörs och förnyas. Kommunstyrelsen fungerar som planläggnings- Planläggningen ska utveckla kommunens boendemiljöer på ett positivt sätt för alla parter. 53 Detaljplan för Nyåkern godkändes och fullmäktige fastställde tomtpriserna på området. Tre stycken detaljplaner på privat initiativ (Bockberget II, Solbrinken och Tacksamviken) var anhängiga under året. Delgeneralplaneringen för vindkraft inleddes i slutet

55 myndighet och tar alla beslut gällande planeringen. av året. Revidering av byggnadsordningen godkändes och den trädde i kraft

56 Omsorgsnämnden Ledande tjänsteinnehavare: omsorgschef Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,4 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,7 % Försäljningsintäkter ,5 % Avgiftsintäkter ,6 % Understöd och bidrag ,2 % Övriga verksamhetsintäkter ,7 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,2 % Personalkostnader , ,2 % Köp av tjänster , ,9 % Material, förnödenheter och varor ,5 % Understöd , ,3 % Övriga verksamhetskostnader ,1 % -175 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,0 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,9 % Försäljningsintäkter ,4 % Avgiftsintäkter ,2 % Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,7 % Köp av tjänster ,4 % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader ,0 % Kostnadsberäknad ,7 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,7 % Totalt , ,7 % Nettokostnad per invånare

57 Omsorgsnämndens administration och socialarbete Verksamhet Personalen svarar för omsorgsnämndens förvaltning, utkomstskydd (utkomststöd, förebyggande utkomststöd, underhållsstöd för barn), socialarbete (egentligt socialarbete, familjevård, barnskydd, barns anstaltsvård), handikappservice (skyddat arbete och arbetsrehabilitering av handikappade, servicehus för invalider, bostäder för utvecklingshämmade, utvecklingshämmades anstaltsvård och övriga sociala tjänster) och missbrukarvård (A-klinik, rehabiliteringshem för missbrukare, rusvårdens anstaltsvård). Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,9 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,5 % Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter ,6 % -834 Understöd och bidrag ,0 % Övriga verksamhetsintäkter ,0 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % Personalkostnader ,3 % Köp av tjänster , ,4 % Material, förnödenheter och varor ,6 % Understöd , ,8 % Övriga verksamhetskostnader ,4 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,1 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,0 % Köp av tjänster ,1 % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader ,2 % Totalt , ,5 % Nettokostnad per invånare

58 Nyckeltal 2012 UTKOMSTSKYDD Antal hushåll Utgifterna, brutto Utgifterna/invånare, brutto

59 Äldreomsorgens förvaltning Ledande tjänsteinnehavare: äldreomsorgsledaren Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,9 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,2 % Avgiftsintäkter Understöd och bidrag ,4 % -632 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,2 % Personalkostnader ,7 % Köp av tjänster ,1 % Material, förnödenheter och varor ,5 % -222 Övriga verksamhetskostnader ,9 % -824 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 0 0 Intern ,6 % 59 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,6 % 59 Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader ,2 % 222 Totalt ,8 % Nettokostnad per invånare Verksamhet Att administrera, leda och utveckla äldreomsorgen. Äldreomsorgens personal är ca 175 tillsvidare anställda och långtidsvikarier. Dessutom anställs ca 40 korttidsvikarier inhoppare / månad, vilket gör att personaladministrationen är omfattande. Äldreomsorgens enheter finns fördelade på olika platser i de olika kommundelarna vilket påverkar verksamheten. 58

60 Äldreomsorgsledaren koordinerar alla studerande som gör sina praktikperioder på äldreomsorgens enheter. Äldreomsorgsledaren koordinerar alla intagningar och kön till äldreomsorgens enheter. Vårdhänvisning med hjälp av RAVA- index ligger som grund för beviljande av lämplig vårdplats. Projekt som äldreomsorgen deltagit i under året: Läsombudsprojektet och Äldrecentrum Österbotten. Tjänstemännen har för lite tid för utveckling av äldreomsorgen. Detta bör tas i beaktande i kommande budget med tanke på lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (äldrevårdslagen) som träder i kraft Inom administrationen arbetar: äldreomsorgsledaren, hemserviceledaren och en kanslist. Nyckeltal 2012 Under året har enheterna haft 18 studerande. Inom äldreomsorgen fanns läroavtalsstuderande som utbildar sig till närvårdare och 2 anställda som går specialyrkesexamen i ledarskap. Den fanns 28 klienter i kö till vårdplats på någon av äldreomsorgens enheter. 509 tjänstemannabeslut har tagit under året samt 670 paragrafförda timlistor för korttidsvikarier/ inhoppare. RAVA- mätning görs minst en gång/år och klienterna får vårdplats enligt nedanstående tabell. Rava värde Rava klass Hjälpbehov Vårdhänvisning (rekommendation), det primära alternativet är nämnt först 1,29-1,49 1 Sporadiskt I eget hem, självständigt eller med hjälp av anhöriga 1,50-1,99 2 Stödjande vård Hemvård/effektiverat serviceboende i särskilda situationer 2,00-2,49 3 Övervakad vård Effektiverad hemvård/effektiverat serviceboende 2,50-2,99 4 Övervakad vård Effektiverat serviceboende/ålderdomshem/effektiverad hemvård 3,00-3,49 5 Effektiverad vård Vård på ålderdomshem/långvård på hvc-sjukhus/effektiverad hemvård 3,50-4,02 6 Totalt vårdberoende Långvård på hvc-sjukhus/ålderdomshem/effektiverad hemvård 59

61 Hemservice Ledande tjänsteinnehavare: äldreomsorgsledaren Ansvarsperson: hemserviceledaren Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,1 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % Försäljningsintäkter ,4 % Avgiftsintäkter ,5 % Övriga verksamhetsintäkter ,8 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,4 % Personalkostnader ,7 % Köp av tjänster , ,3 % Material, förnödenheter och varor ,7 % 985 Understöd , ,3 % Övriga verksamhetskostnader ,2 % -751 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,1 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgiftsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,9 % Köp av tjänster ,9 % Övriga verksamhetskostnader Kostnadsberäknad AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt , ,3 % Nettokostnad per invånare

62 Verksamhet Hemservice ges till dem som pga. nedsatt prestationsförmåga, familjeförhållanden, sjukdom, barnsbörd, invaliditet eller annan motsvarande orsak är i behov av vård, omsorg och stöd för att klara de uppgifter eller funktioner som hör till boende, personlig omvårdnad, vård och uppfostran av barn samt annan normal och invand livsföring. Uppgiftsområdet omfattar hemservice stödtjänster närståendevård Visionen för all verksamhet inom äldreomsorgen är: Kärleksfullt och värdigt bemötande, professionell vård och omsorg för ett meningsfullt liv varje dag. De klienter som har vård- och serviceplan betalar för hemservice lagstadgad hemserviceavgift. För stödtjänsterna (matservice, trygghetstelefon m.m.) uppbärs avgift enligt skild taxa. Färdtjänst enligt socialvårdslagen beviljas på basen av behovsprövning. Hemservicepersonalen består av närvårdare, hemvårdare och hemhjälpare. 25 personer (20,1 befattningar) varav heltid 10 och deltid 15. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Klienten ges hemservice på basen av hjälpbehov uppgjorda individuella vård- och serviceplaner. Barnfamiljer ges hemservice enligt plan men ordnas på annat sätt om hemservicens resurser inte räcker till. Servicesedlar tas i bruk på försök för viss service. Stödtjänster ges till dem som är i behov av dessa. Närståendevården beviljas enligt prövning och är indelade i tre klasser. Hemservice med nattliga besök ordnas på Tallmo området. Samarbetet med hemsjukvården fortsätter och Regelbunden kontakt till hemsjukvården genom gemensamt veckomöte och vårdplaneringsmöten. Handlingsplanen för personalen inom äldreomsorgen implementeras i verksamheten. Vårddokumentationen sker elektroniskt. Nytt dataprogram för besöksplanering tas i bruk. Samarbetet mellan hemservicegrupperna fortsätter att utvecklas och intensifieras. 61 Hemserviceklienterna som får regelbundna besök har en individuelle vård- och serviceplan. De klienter som varit i behov av stödtjänster har fått dessa tjänster. Gemensamma veckomöten och månatliga vårdplaneringsmöten har hållits under året. Närståendevård har beviljats enligt fastslagna kriterier. Implementeringen av värdegrunden/handlingsplanen har delvis förverkligats. Vårddokumentationen är elektronisk men dokumenteringen bör förbättras.

63 utvecklas. Personalen arbetar utgående från ett rehabiliterande arbetsätt. Vårdens kvalitet förbättras kontinuerligt. Hemservicegruppen i Oravais flyttar till nya utrymmen i samband med de förändringar som sker i Aftonbo fastigheten. Anskaffning av hemservicebilar till Vörå och till Oravais (ersätter en befintlig bil och en del av arbetstagarnas reseersättningar) Dataprogrammet för hembesökplaneringen har delvis använts. Servicesedlar har tagits i bruk för närståendevårdarnas lediga dagar och för tillfälliga hembesök. Inga servicesedlar har beviljats under året. Samarbetet mellan hemservicegrupperna har fortsatt med delvis gemensam personal. Tallmos nattpersonal har besökt Kastusgården varje natt och Svens- och Ohlsgården vid behov. Samarbetet med hemsjukvården har fungerat bra. Personalen har arbetat utgående från ett rehabiliterande arbetssätt men detta bör ytterligare utvecklas. Hela personalen har gått utbildning för hygienpass. Hemservicegruppen i Oravais har inte flyttat till andra utrymmen. Framflyttat till nya hemservicebilar inköptes under året och kunde tas i bruk i juli. 2 bilar är stationerade i Vörå och 1 bil i Oravais. Nyckeltal 2012 HEMSERVICE Antal hushåll Utgifterna/hushåll, brutto Utgifterna/invånare, brutto

64 NÄRSTÅENDEVÅRD Antal mottagare Utgifterna/mottagare, brutto Utgifterna/invånare, brutto RAVA-mätning hösten 2012 Enhet Platsantal Antal klienter vid mätningen RAVA medeltal Ohls- och Svensgården 9 2,25 Röda byn 6 1,87 Hemservice ( hemmaboende ) 48 1,94 63

65 Serviceboende Ledande tjänsteinnehavare: äldreomsorgsledaren Ansvarsperson: alla enheter har en ansvarig vårdare Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,2 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,2 % Försäljningsintäkter ,2 % Avgiftsintäkter ,0 % Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,4 % Personalkostnader , ,3 % Köp av tjänster ,3 % Material, förnödenheter och varor ,5 % Understöd ,0 % 0 Övriga verksamhetskostnader ,5 % 381 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,4 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,5 % Försäljningsintäkter ,4 % Avgiftsintäkter ,1 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,6 % Köp av tjänster Övriga verksamhetskostnader ,3 % Kostnadsberäknad ,0 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,0 % Totalt , ,0 % Nettokostnad per invånare

66 Verksamhet Uppgiftsområdet omfattar serviceboende för åldringar. Tallmo vårdcenter i Vörå: Tallmogården med 14 rum Engården med 6 rum Lindgården med 11 rum Rosengården (demensboende) med 9 rum Marielund i Maxmo Oravais 21 rum, varav 5 är tillräckligt stora för makar Solrosen (demensboende) med 10 rum och Prästkragen med 6 rum Gullvivan med 12 rum och med plats för 14 klienter (inte effektiverat serviceboende) Solängen med 16 rum (öppnades i november) Sammanlagt finns 112 platser (efter Solängens öppnande) på serviceboendena. Visionen för all verksamhet inom äldreomsorgen är: Kärleksfullt och värdigt bemötande, professionell vård och omsorg för ett meningsfullt liv varje dag. Vårdpersonalen är sammanlagt 54,15 ( 71 personer). Dessutom finns kökspersonal och städpersonal. Solängens personal är inte medräknad här. För serviceboende uppbärs en avgift som är 85 % av den inkomst som fås genom att av hyresgästens faktiska nettoinkomster först avdras hyra, el, vatten och en handpenning på 150. I Vörå ordnas för dementa som bor hemma dagverksamhet (Minnesklubben) en dag/vecka. De klienter som vårdas med stöd för närståendevård har företräde. Gruppen sammankommer i Ohlsgårdens samlingssal. Gruppen har sammankommit sporadiskt under året pga. brist på ledare. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Enheterna för effektiverat serviceboende ordnar för åldringar och yngre som inte kan Personalen arbetar utgående från den handlingsplan som uppgjorts för äldreomsorgen. Satsningar har gjorts på hemtrevliga utrymmen. Personalen har arbetat utgående från den uppgjorda 65

67 bo självständigt, serviceboende i hemliknande förhållande. Vårdens kvalitet förbättras kontinuerligt. Personalen arbetar utgående från ett rehabiliterande arbetssätt. Solrosen och Gullvivan får resurser för rehabilitering. I samarbete med Kastusfonden utvidgas Kastusgården med 4 nya lägenheter med plats för 2 personer/lägenhet. På hösten 2012 kan Solängen tas i bruk för omsorgsnämndens verksamhet. Behovet av service och boende av dementa utreds. Fortsatt utbildning om rehabiliterande arbetssätt. Personalen genomgår nätbaserad utbildning i säker läkemedelshantering. Verksamheten utvecklas i enlighet med kvalitetsrekommendationer och Valviras krav. Solängen inreds enligt de planer som projektet konst och välmående utarbetat. Till Solängen flyttar Blåsippans klienter. värdegrunden/handlingsplanen men ännu återstår arbete innan den är helt implementerad i verksamheten. Serviceboendeenheterna på Tallmo och Marielund har deltagit i läsombudsprojektet och har utbildade läsombud som sköter läsombudsverksamheten på enheterna. Hela personalen har gått utbildning för hygienpass. Från hösten har studiecirkel om rehabiliterande arbetsätt hållits på Tallmos serviceboendeenheter med Jessica Fagerström från Äldrecentrum som ledare. Dessutom har personalen deltagit i skolningar. Sjukskötarna har genomfört utbildningen för säker läkemedelsbehandling (LOVe). Solrosen och Gullvivan har delvis fått resurser för rehabilitering men pga. personalbrist har det inte helt kunna förverkligas enligt planen. Utbyggnaden av Kastusgården inleddes på hösten och beräknas vara inflytningsklart under vården Solängen togs i bruk som effektiverat serviceboende i november. Enheten är inredd enligt projektet konst och välmående som Novia haft på Solängen. Projektet omfattar förutom inredningsplaneringen även konst, specialdesignade möbler och en personalklädskollektion. Projektet har också uppmärksammats i medierna. 66

68 Nyckeltal 2012 EFFEKTIVERAT SERVICEBOENDE Platser Utgifterna/plats, brutto Utgifterna/plats, netto RAVA-mätning hösten 2012 Enhet Platsantal Antal klienter vid mätningen Tallmogården/Engården (effektiverat serviceboende) Lindgården (effektiverat serviceboende) Rosengården, Demensboende (effektiverat serviceboende) Marielund (effektiverat serviceboende) Solrosen/Prästkragen (effektiverat serviceboende) Gullvivan ( serviceboende) Kastusgården (serviceboende) RAVA medeltal , , ,25 Max , , , ,41 67

69 Anstaltsvård Ledande tjänsteinnehavare: äldreomsorgsledaren Ansvarsperson: på varje enhet finns en ansvarig vårdare samt på köken en husmor Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,2 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,5 % Försäljningsintäkter ,0 % Avgiftsintäkter ,5 % Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,7 % Personalkostnader , ,6 % Köp av tjänster ,9 % Material, förnödenheter och varor ,6 % Övriga verksamhetskostnader ,4 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,6 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,6 % Köp av tjänster ,0 % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader ,4 % Kostnadsberäknad ,3 % -138 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,3 % -138 Totalt , ,5 % Nettokostnad per invånare

70 Verksamhet Anstaltsvård ges den som är i behov av vård eller rehabilitering då vårdbehovet är så stort att det inte är ändamålsenligt att ordna vården på annat sätt. Visionen för all verksamhet inom äldreomsorgen är: Kärleksfullt och värdigt bemötande, professionell vård och omsorg för ett meningsfullt liv varje dag. För åldringarnas anstaltsvård finns Tallmos vårdavdelning, Lönngården, som har 20 platser. Lönngården har många år haft överbeläggning med 10 platser. På våren 2012 minskade behovet av anstaltsvård så att platsantalet kunde minskas till 25. Av dessa reserveras alltid en till två platser för intervallvård. Personalen minskades så att den nu är dimensionerad för 25 klienter. I Oravais kommundel fanns Blåsippan med 12 platser fram till november då verksamheten flyttade till Solängen. Vårdpersonalen är sammanlagt 27,53 (35 personer) På Tallmo finns 12,16 ( 16 personer = övrig personal (kök, tvätt, städning och rehabilitering). På Aftonbo fanns övrig personal 2,8 Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Vårdavdelningarna Lönngården och Blåsippan ger god och människonära vård. Vårdtagarna tas emot från sjukhus eller hvcbäddavdelningen så snart det efter medicinsk vård är möjligt. Klienter på serviceboende flyttas till vårdavdelning när den vårdplatsen inte mera kan anses ändamålsenlig. Vårdens kvalitet förbättras kontinuerligt. Personalen arbetar utgående från ett rehabiliterande arbetssätt. Blåsippan får resurser för rehabilitering. Utrymmen för rehabilitering och sysselsättning iordningställs i Lönngårdens Personalen arbetar utgående från den handlingsplan som uppgjorts för äldreomsorgen Fortsatt utbildning om rehabiliterande arbetssätt. Personalen genomgår nätbaserad utbildning i säker läkemedelshantering. Verksamheten utvecklas i enlighet med kvalitetsrekommendationer och Valviras krav. Blåsippan stängs hösten 2012 och verksamheten flyttar till det nybyggda Solängen. 69 Klienterna har tagits emot från sjukhus, hvc:s bäddavdelning och serviceboendeenheterna. Personalen har arbetat utgående från den uppgjorda värdegrunden/handlingsplanen men ännu återstår arbete innan den är helt implementerad i verksamheten. Lönngården har deltagit i läsombudsprojektet och har utbildade läsombud som handhar läsombudsverksamheten på enheten. Hela personalen har gått utbildning för hygienpass. Från hösten har studiecirkel om rehabiliterande arbetsätt hållits på Lönngården med Jessica Fagerström från Äldrecentrum som ledare. Dessutom har personalen deltagit i skolningar. Sjukskötarna har genomfört utbildningen för säker

71 utrymmen för hela Tallmos behov. Förändringar i verksamheten på Aftonbo kök sker enligt de planer som utarbetas under året. läkemedelsbehandling (LOVe). Blåsippan stängdes i november och verksamheten flyttade till det nybyggda Solängen. Verksamheten ändrade då från anstaltsvård till effektiverat serviceboende. Blåsippan har delvis fått resurser för rehabilitering men pga. personalbrist har det inte helt kunna förverkligas enligt planen. Utrymmena på Lönngården för rehabilitering och sysselsättning har inte förverkligats. Aftonbo kök och köket på HVC sammanslogs i maj. Under sommaren fungerade köket på Aftonbo under HVC kökets renovering. På hösten flyttade verksamheten till det nyrenoverade köket på HVC och betjänar nu alla äldreomsorgens enheter i Oravais samt matservicen till hemmaboende åldringar. Nyckeltal 2012 ANSTALTSVÅRD Platser Utgifterna/plats, brutto Utgifterna/plats, netto RAVA- mätning hösten 2012 Enhet Platsantal Antal klienter vid mätningen RAVA medeltal Lönngården (anstalt) ,69 Blåsippan (anstalt) ,12 70

72 Flyktingnämnden Ledande tjänsteinnehavare: förläggningschefen Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,2 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,4 % Försäljningsintäkter , ,9 % Understöd och bidrag , ,3 % Övriga verksamhetsintäkter ,6 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,5 % Personalkostnader , ,4 % Köp av tjänster , ,1 % Material, förnödenheter och varor , ,9 % Understöd , ,7 % Övriga verksamhetskostnader , ,8 % Intern , ,8 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,8 % Köp av tjänster , ,4 % Material, förnödenheter och varor , ,6 % Övriga verksamhetskostnader ,9 % Totalt , ,1 % Nettokostnad per invånare

73 Flyktingbyrån Ledande tjänsteinnehavare: flyktingbyråchefen Ansvarsperson: biträdande flyktingbyråchefen Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,3 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,7 % Försäljningsintäkter , ,2 % Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter ,5 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,2 % Personalkostnader , ,6 % Köp av tjänster , ,8 % Material, förnödenheter och varor , ,3 % Understöd , ,4 % Övriga verksamhetskostnader , ,9 % Intern ,2 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,2 % Köp av tjänster ,9 % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader ,9 % Totalt , ,2 % Nettokostnad per invånare

74 Verksamhet Flyktingbyråns enheter är ett hem för de minderåriga barn, som kommit till landet utan vårdnadshavare och har erhållit uppehållstillstånd och kommunplats i Vörå och Jakobstad. Byrån har 4 olika enheter för 0-18 år och 2 avdelningar för eftervård för ungdomar i åldern år Kaitsorhemmet, 7 platser för åldersgruppen 0-10 år Taberna, 7 platser för åldersgruppen år Villa Miranda i Jakobstad, 14 platser för åldersgruppen år Stödis 12 platser för åriga barn Majakka i Vasa eftervårdsenhet, 10 platser för ungdomar i åldern år Lumina i Jakobstad eftervårdsenhet, 10 platser för ungdomar i åldern år Flyktingbyrån ger även social service till de familjer som erhållit uppehållstillstånd via familjeåterförening och kvotflyktingar under de fyra första åren kommunen erhåller kalkylerad ersättning för mottagandet. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 God vård och fostran som tar barnets bästa i beaktande. Ger trygg och stimulerande uppväxtmiljö och stöder barnets och familjernas egen kultur. Delaktigheten i närsamhället betonas för en god integrering. Utveckla eftervården för ungdomar i åldern år. Profilering av verksamheten ökar konkurrenskraften i tider av sjunkande antal kunder och därför är personalens utbildning och vidareutveckling av verksamheten av största vikt. Beredskap att ta emot ett ökat antal barn kvarstår enligt avtal. Egenvårdarsystem med god dokumentation. Individuell utvecklingsplan för varje barn. Fritidverksamheten stöder integrationen och därför ska varje barn introduceras i ett fritidsintresse som ökar barnets positiva upplevelser för att stödja deras självkänsla. Fritidsprogram och skolarbete ses som en del av integrationen. Barnen tas med i verksamheten för att fostras till självständiga vuxna. Lägenheter på studieorten för de barn som närmar sig 18 årsålder. Undervisning om olika kulturer för att stödja kulturkännedomen och därmed öka integreringen. Personalen deltar i samarbetsmöten, God vård och fostran, beaktar barnets bästa: Teamet kring barnet, företrädare, socialarbetare, egen vårdare ser till att varje barn får den vård och fostran som beaktar barnets bästa. Alla barn har individuell utvecklingsplan som genomgås på klientmöten varje månad Trygg och stimulerande uppväxtmiljö, stödjande av egen kultur: Enheterna för barn och ungdom är hemtrevliga och genom fritidverksamhet och skolgång främjas barnens utveckling med beaktande av deras kulturella behov. Flytten av Stödis till Aftonbo var ett lyft för deras verksamhet. Delaktighet i samhället och god integration: Alla har ordnad skolgång och språkinlärning. Många går redan i yrkesutbildning och några i 73

75 arbetsmöten, personalmöten och klientmöten varje månad. Kompetensen upprätthålls via deltagande i utbildningstillfällen och även ordna egna kurser. Utvecklingsdagar hålls minst en gång per år. Personal med annan etnisk bakgrund anställs och introduceras för att öka delaktigheten i det finska samhället. Även läroavtalsutbildningar är ett led i samma strävan. Arbetsrotation så att arbetspunkt, uppgifter och ansvarsområden omfördelas. Villa Miranda i Jakobstad satsar på unga mödrar och utarbetar en verksamhetsplan för denna målgrupp. Taberna och Kaitsorhemmet lämpar sig för yngre barn och fortsätter att satsa på hemtrevnad. Stödis utvecklar verksamheten och finns där våra klienter finns, Vasa, Jakobstad och Kokkola. Företrädarträffar ordnas minst en gång per år. Bostäder centralt i kommunen för familjerna så att de kan delta i verksamhet utan alltför långa avstånd. Gott samarbete och samordning av byråns olika verksamhetspunkter ökar flexibiliteten och konkurrenskraften. gymnasium. Via projektet IGIF stöds integrationen via idrott och fysisk fostran. Några av flyktingarna deltar via arbetspraktik och lönearbete i arbetslivet och det är den bästa integrationen. Profilering av verksamheten: Via deltagande i Euprojekt visar flyktingbyrån att Vörå kommun är en invandrarvänlig kommun. Kommunen är trygg att bo i och lämpar sig för barn och familjer, som söker en ny framtid i Finland. Utvecklande av personalens kunnande: Utvecklingsdagar vår och höst har förverkligats. Personalmöten hålls varje månad och ledningen håller varje månad möte med enhetsledarna och socialarbetarna samt socialhandledarna för att utveckla verksamheten och utvärdera behovet av vidareutbildning. Utveckla eftervårdsverksamheten: Majakka och Lumina har kommit bra igång med sin verksamhet. Deras verksamhetsramar har utvecklats och processbeskrivningar utarbetats. Beredskap att ta emot fler barn: Utvecklingsmöjligheter finns i t.ex Aftonbo lokaliteterna. 74

76 Nyckeltal 2012 Taberna, Kaitsorhemmet, Villa Miranda, Stödis samt Flyktingbyrån Plan Förverkligat Resurser Inkomster totalt Verksamhetsutgifter -personalutgifter köp av tjänster material, varor utkomststöd Utgifter totalt Personal, antal Kapacitetsutnyttjande 100 % 104 % Dygnskostnad Stödboendet Dygnskostnad Taberna Dygnskostnad Kaitsorhemmet Dygnskostnad Villa Miranda Antal platser i barnenheterna Taberna 7 7 Kaitsorhemmet 7 7 Stödis, kommunal Villa Miranda Enskilda klienter ut i samhället Antal familjer ut i samhället

77 Antal inkvarteringsdygn Inkvartering i Taberna Inkvartering Kaitsorhemmet Inkvartering i Stödis Inkvartering Villa Miranda Inkvartering De kalkylerade ersättningarna för år 2012 utgör ca och dessa inkomster budgeteras på kommunens allmänna inkomster, vilket gör att inkomsterna de facto är större än utgifterna. De inkomster som budgeterats på byrån är utgifter för utkomststöd och tolkkostnader. 76

78 Flyktingförläggning Ansvarsperson: förläggningschefen Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,2 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,2 % Försäljningsintäkter , ,7 % Understöd och bidrag , ,9 % Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,4 % Personalkostnader , ,1 % Köp av tjänster , ,3 % Material, förnödenheter och varor , ,6 % Understöd , ,0 % Övriga verksamhetskostnader , ,2 % Intern , ,0 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % Köp av tjänster , ,2 % Material, förnödenheter och varor , ,4 % 710 Övriga verksamhetskostnader Totalt , ,0 % Nettokostnad per invånare -0,

79 Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Förläggningens storlek bibehålls och en beredskap upprätthålls att vid behov utöka platsantalet. Utvecklande av boendemiljön vid förläggningen och profilering, utveckling av verksamheter och kontakter. Ruthsgården strävar till att ge en sådan vård och uppfostran som tar hela barnet och barnets bästa i beaktande och som stöder barnets integrering i samhället, förebygger diskriminering samt stöder ett återvändande till hemlandet om detta är barnets bästa. Fortsatt renovering av lägenheterna och fastigheterna. Hålla ständig kontakt med ansvariga och delta i arbetsmöten och seminarier. Fortbildning av personal och att ge den enskilde möjlighet att påverka sin arbetsplats. Rådgivning, upplysning och information till enskilda och grupper i frågor som rör asylsökandes situation och ställning i kommunen och i landet. Fungera som besökspunkt vid besök till kommunen och deltagande i EU-projekt. Profilera oss som en enhet specialiserad på yngre barn och minderåriga mödrar. Stor vikt läggs vid att barnens och ungdomarnas hem är hemtrevligt. Barnen har rätt till samma behandling och har samma rättigheter och skyldigheter som finländska barn. Barnets bästa styr arbetet. 4 lägenheter i Oravais blev ytmålade. Större fuktskada upptäcktes i Rödräven. Många byten av lägenheter i Jakobstad p.g.a. ny fastighetsägare. Regelbundna personalmöten och palavrer. Personal har deltagit i respektive utbildningar och arbetsmöten. Både interna, ordnade inom huset, såväl som externa. Beviljande av alterneringsledighet och tjänstledighet för studier. Enskild handledning vid behov. Alla nyanlända genomgår ett allmänt informationstillfälle med socialarbetare snarast efter ankomst. Efter genomgången hälsogranskning uppgörs ett individuellt handlingsprogram innehållande skola och aktivitetsprogram. Eu projektet Saviav har besökt förläggningen. Alla ges möjlighet att vid behov träffa socialarbetare eller hälsovårdare för råd och stöd i enskilda ärenden. För barnen har ordnats sommarläger och klubbverksamhet efter skolan. Största delen av året har det funnits mycket unga barn i Ruths 2 mån 9 åringar. Nära samarbete med vuxna sidan för att ordna placering av barn 78

80 Fritidsaktiviteter, simning, fotografering, klättring, tältning och fotboll har ordnats för de minderåriga. Nyckeltal 2012 OFF Jstad Ruths Plan Verkställt Plan Verkställt Plan Verkställt Kapacitetsutnyttjande 80 % 101 % 80 % 103 % 80 % 59 % Totalkostnad per plats 29,00 28,80 30,00 28,00 190,00 260,00 Utkomststöd per inkvarteringsdygn 8,00 7,10 8,00 7,60 7,80 16,70 Hälsokostnader per inkvarteringsdygn 4,00 5,40 4,00 4,65 8,90 15,10 Fastighetskostnader per inkvarteringsdygn 5,90 4,50 5,80 4,90 26,00 22,30 Administrativa kostnader, 5 % av budgeten Inkvarteringsdygn Deltagande i arbetsprogram 2500 t 2816 t - 72 t - - Deltagande i skola 6000 t 5238 t 6000 t 1260 t - - Deltagande i dagis 350 t 1701 t 350 t 1225 t

81 Svenska bildningsnämnden Ledande tjänsteinnehavare: bildningschefen Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,5 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,8 % Försäljningsintäkter ,7 % Avgiftsintäkter ,5 % Understöd och bidrag ,7 % Övriga verksamhetsintäkter ,3 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,5 % Personalkostnader , ,9 % Köp av tjänster , ,3 % Material, förnödenheter och varor , ,1 % Understöd ,3 % Övriga verksamhetskostnader , ,6 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern , ,8 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,6 % Försäljningsintäkter , ,1 % 293 Avgiftsintäkter Övriga verksamhetsintäkter ,5 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,8 % Köp av tjänster , ,4 % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader , ,9 % Kostnadsberäknad ,7 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,7 % Totalt , ,0 % Nettokostnad per invånare

82 Verksamhet Till nämndens verksamhetsområde hör barnomsorgen förskoleundervisningen för och eftermiddagsvården grundutbildningen i grundskolorna specialskolorna gymnasieutbildningen övrig mellanstadieutbildning Nämnden sköter om budgetering och uppföljning av kommunens betalningsandelar i fråga om utbildning på andra stadiet. Bildningsavdelningens personal: bildningschef, bildningsekonom, kanslist och barnomsorgsledare. 81

83 Nyckeltal Dagvårdsplats Antal platser 2012 pris/ plats/år Pris/plats/mån Pris/plats/dag DAGHEM Liljekonvaljen ,27 903,21 45,16 Karvsor daghem ,37 799,22 39,96 Tottebo , ,36 64,57 Rödluvan , ,92 57,40 Tallkotten , ,48 56,47 Solbacken ,76 865,89 43,29 Familjedagvårdare ,23 922,48 46,12 GRUPPFAMILJEDAGHEM Regnbågen 1 o , ,82 52,99 Minidagis ,82 978,71 48,94 Svalan , ,94 58,35 Fjärilen , ,32 58,32 Myran ,24 987,45 49,37 Myran 2 12 Leppäkerttu , ,23 87,81 EFTISAR Eftis, Vörå centrum 1 657,22 174,44 8,86 Eftis, Karvsor 4 392,12 462,33 23,49 Eftis, Tottebo 1 504,45 158,36 8,05 Eftis, Rödluvan 2 383,62 250,91 12,75 Centrumskolans eftis 1 485,84 156,40 7,95 Eftis Solbacken 6 666,45 701,73 35,65 Pettersbacka eftis 1 367,45 160,88 7,31 TOTALT All dagvård tillsammans ,16 981,74 49,09 Daghem ,05 985,82 49,29 Familjedagvårdare ,23 922,48 46,12 Gruppfamiljedaghem ,31 792,48 39,62 Daghem o gruppdaghem tillsammans ,52 687,77 34,39 Eftermiddagsverksamhet 1 975,94 207,99 10,57 82

84 Koskeby skola elevantalet 92 Rejpelt elevantalet 23,5 Rökiö elevantalet 46 nettokostnader nettokostnader nettokostnader kostnad per elev kostnad per elev kostnad per elev Skolkansliet 173 Skolkansliet 173 Skolkansliet 173 Gemensamma kostnader * Gemensamma kostnader * Gemensamma kostnader * Totalt / elev Totalt / elev Totalt / elev Karvsor elevantalet 50 Maxmo kyrkoby skola elevantalet 31 Särkimo skola elevantalet 24,5 nettokostnader nettokostnader nettokostnader kostnad per elev kostnad per elev kostnad per elev Skolkansliet 173 Skolkansliet 173 Skolkansliet 173 Gemensamma kostnader * Gemensamma kostnader * Gemensamma kostnader * Totalt / elev Totalt / elev Totalt / elev Centrumskolan elevantalet 78,5 Kimo skola elevantalet 22,5 Komossa skola elevantalet 16 nettokostnader nettokostnader nettokostnader kostnad per elev kostnad per elev kostnad per elev Skolkansliet 173 Skolkansliet 173 Skolkansliet 173 Gemensamma kostnader * Gemensamma kostnader * Gemensamma kostnader * Totalt / elev Totalt / elev Totalt / elev * Gemensamma kostnader = specialundervisning, projekt, gemensam verksamhet, odelade utgifter Tegengrens skola elevantalet 225 Gymnasiet + internatet 146,5 nettokostnader nettokostnader kostnad per elev kostnad per elev specialundervisning 452 skolkansliet 173 skolkansliet 173 Totalt / elev Totalt / elev

85 Barnomsorgen Ledande tjänsteinnehavare: barnomsorgsledaren Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,9 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,4 % Försäljningsintäkter ,9 % Avgiftsintäkter ,2 % Understöd och bidrag ,5 % Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,7 % Personalkostnader , ,3 % Köp av tjänster , ,4 % Material, förnödenheter och varor , ,2 % Understöd ,5 % Övriga verksamhetskostnader , ,3 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern , ,5 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,2 % Försäljningsintäkter , ,0 % Avgiftsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % Köp av tjänster , ,9 % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader , ,7 % Kostnadsberäknad ,0 % 854 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,0 % 854 Totalt , ,9 % Nettokostnad per invånare

86 Verksamhet Vörå kommun har för närvarande 295 dagvårdsplatser fördelat på sju familjedagvårdare sju gruppfamiljedaghem sex daghem I kommunen finns två ambulerande specialbarnträdgårdslärare som tränar de barn som behöver extra stöd i sin inlärning. Förskoleundervisning sker i daghemmen och morgon- och eftermiddagsvård för skolbarn tas också om hand av daghemspersonalen förutom i centrum av Vörå och Oravais där man har skilda eftis-grupper. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Barnomsorgens huvudsakliga målsättning är ett tillräckligt antal dagvårdsplatser och att dagvården kan ordnas på bästa möjliga sätt för familjerna. Familjerna stöds i deras fostran av barnen och i samråd med familjerna befrämjas en balanserad utveckling av barnets hela personlighet. Dagvården erbjuder barnet bestående, trygga och varma relationer, verksamhet som stöder barnets utveckling i sin helhet samt en gynnsam uppväxtmiljö. Varje barn ska ha möjlighet att utgående från sina förutsättningar få stöd för växande och lärande. Hela dagvården ska börja jobba enligt den lagförändring som gäller förskolan och grundskolan. Genom att införa arbetssättet redan i dagvården har man möjlighet att i ett tidigt skede hitta de En vård- och uppfostringsplan uppgörs för varje barn i dagvård och utvärderas i samråd med vårdnadshavarna. Syftet med planen är att i ett så tidigt skede som möjligt se barnets individuella behov av stöd i fostran och förebygga svårigheter i anslutning till inlärning och utveckling. Inom dagvården följer man planen för småbarnsfostran för att uppnå de mål som fastställs och i förskolan jobbar man enligt förskolans läroplan. Morgon- och eftermiddagsverksamheten följer den lokala verksamhetsplanen. Mer detaljerat beskrivs verksamheten i verksamhetsplanerna som daghemmen själva gjort upp. För familjedagvårdarna och gruppfamiljedaghemmen finns en gemensam verksamhetsplan. Specialbarnträdgårdslärarna arbetar med de barn som behöver extra stöd och handleder också personalen i hur de kan arbeta med barnen. Lagförändringen har infört tre typer av stöd; allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. Syftet med de tre stödformerna är att stöda barnets 85 På grund av stort tryck på dagvården flyttade gruppfamiljedaghemmet Svalan som verkat i samma byggnad som Karvsor daghem till ett privatägt hus i Bertby. Svalan har tio dagvårdsplatser. Karvsor daghem fick på detta sätt en till avdelning. Det stora trycket i området har lättats tack vare omändringarna som gav 18 platser till. I september 2012 öppnades gruppfamiljedaghemmet Myran 2 i tandläkargården i Vörå centrum. Barnantalet har rört sig kring 315 fördelat på fem familjedagvårdare, åtta gruppfamiljedaghem och sex daghem. Antalet familjedagvårdare har alltså minskat från sju till fem p.g.a. pensionering och tjänstledighet medan det skett en utökning av dagvårdsplatserna tack vare ett nyöppnat gruppfamiljedaghem och en daghemsavdelning. Kommunens dagvårdsplatser har trots detta varit fyllda på alla enheter och även överbelastade på en del.

87 barn som behöver extra stöd. Personalen som jobbar inom barnomsorgen ska ha möjlighet att utveckla sin yrkesidentitet. inlärning i ett så tidigt skede som möjligt samt att fortsätta med stödet så länge behov finns. Barnomsorgspersonalen erbjuds möjlighet att fortbilda sig för att utvecklas i sitt arbete. Under hösten gjordes en satsning på att utbilda personalen i tecken som stöd. Tecken som stöd kan användas med hela barngruppen och speciellt tillsammans med barn med svagt språk. Metoden underlättar barnens kommunikation, förståelse och aktivitet i barngruppen. All personal inom barnomsorgen har via HVC fortbildats i medicinering för att ha rätt att ge medtagen medicin åt barnen. Barnomsorgens största utmaningar har varit stora barngrupper och ett sändigt tryck på dagvårdsplatserna. I övrigt kan konstateras att vid slutet av 2012 började barnomsorgens personal ha de gemensamma riktlinjerna, reglerna och arbetssätten på samma nivå och arbetsbördan började lätta efter kommunsamgången. 86

88 Grundutbildning åk 1-6 Ansvarspersoner: skolornas föreståndare Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,7 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,4 % Försäljningsintäkter ,0 % Avgiftsintäkter Understöd och bidrag ,7 % Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,7 % Personalkostnader ,1 % Köp av tjänster ,0 % Material, förnödenheter och varor ,2 % Understöd ,7 % 5 Övriga verksamhetskostnader ,5 % 656 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern ,2 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % Försäljningsintäkter ,7 % Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,4 % Köp av tjänster ,9 % Övriga verksamhetskostnader ,6 % Kostnadsberäknad ,8 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,8 % Totalt ,8 % Nettokostnad per invånare

89 Verksamhet Ansvarar för att läropliktiga barn i kommunen får den grundutbildning som förutsätts i lag och förordning. Grundundervisningen i åk 1-6 sköts i nio skolor och för åk 7-9 i Tegengrenskolan. Vörå samgymnasium/idrottsgymnasium sköter gymnasieundervisningen och är specialidrottsgymnasium med upptagningsområde för hela Svenskfinland. Lärartjänster och lektorstjänster är inrättade i kommunen. Nämnden ansvarar för en bildningsavdelning med bildningschef, bildningsekonom, 2 kanslister (100% och 30%) och en barnomsorgsledare. Specialelever integreras i normal klass i egna skolor så långt det är möjligt. Implementering av den nya lagstiftningen inom specialundervisningen fortgår under året. Flera skolor följer antimobbningsförebyggande arbete enligt KiVa skola programmet. Vi inför användning av WILMA inom Primus i alla skolor. Projektansökningar görs enligt utbud under året. Koskeby skola Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budgeten 2012 Förverkligat 2012 Intressant, effektiv och mångsidig undervisning som satsar på basfärdigheter med tonvikt på läsning. Hälsosam och trygg miljö utan mobbning. Väcka elevernas intresse för fysisk fostran och musik. Kontinuerlig satsning på hyfs och hänsyn. Deltagande i skolidrottstävlingar av olika slag. Vi har deltagit i alla planerade idrottstävlingar. Alla pulpeter är nu utbytta i alla klasser (under de senaste sex åren). Kiva-skola programmet fortskrider planenligt. 88

90 Rejpelt skola Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budgeten 2012 Förverkligat 2012 Prioritering av basfärdigheterna, speciellt språk och modersmål. Erbjuda eleverna en trygg och meningsfull skolmiljö. Eleverna ska lära sig mer om närmiljön och samarbete. Fortbildning av lärare och personal. Skolan deltar i projektet Ung berättare i syfte att producera egna böcker på dator och leasingdatorer har införskaffats för detta ändamål. Författarbesök. Skolan deltar i Kvarkens naturuteskola läsåret Skolan deltar i KiVa-projektet i mobbningsförebyggande syfte. Specialundervisning och stöd ges enligt ny lagstiftning. Vi har deltagit i Ung Berättare projektet och alla elever skrev en egen bok, utgiven av förlag i Uddevalla.Böckerna köptes även in till Vörå Bibliotek. Klassuppsättning av datorer har vi leasat.författarbesök bla från Island. Naturuteskola pågick under skolåret. KIVA projektet används för att få en god trivsel i vår skola och förebygga mobbning. Stöd och läxhjälp ges på onsdag morgon kl 8-9. Specialundervisning sker enligt trestegsstödet. 89

91 Rökiö skola Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budgeten 2012 Förverkligat 2012 Prioritering av basfärdigheterna i matematik, modersmål och språk. Trygg och god individuell undervisning, samt att hjälpa elever med speciella behov. Utveckling av elevens kreativitet, fysiska aktivitet, hela personligheten och sociala kompetens. Eleven ska få en positiv syn på kosten och dess inverkan på skolprestationen. Dator i undervisningen. Integrering och beaktande av de individuella möjligheterna vid inlärning. Kompanjonskap mellan lärare. Skolan deltar i antimobbnings-programmet KiVa SKOLA. Åk 1-2 deltar i Gimme 5. Eleverna ges möjlighet att använda datorer i undervisningen. Skolan införskaffar nya verktyg till slöjden, instrument till musiken samt redskap till gymnastiken.. Under läsåret har eleverna haft möjlighet att delta i stödundervisning, åk 4-6 på onsdagmorgon och åk 1-3 på torsdagmorgon. Stödtimmarna har utnyttjats flitigt. I övrigt har skolan arbetat enligt den nya lagen om specialundervisning. Skolan har, utgående från Kiva skolas program, uppgjort ett eget utredningsschema vad gäller osämja bland eleverna. Gimme 5-projektet har förverkligats och målet att få eleverna att äta mera frukt och grönsaker har uppnåtts. Skolans salladsbord är välbesökt och eleverna i åk 1-2 har fruktstund en gång i veckan. Skolan har leasat 2 dokumentkameror och 2 videoprojektorer för att komma vidare med dataundervisningen. Verktyg till slöjden och redskap till gymnastiken skjuts på framtiden. Ett el-piano i musiken har införskaffats enligt planerna. 90

92 Karvsor skola Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budgeten 2012 Förverkligat 2012 Alla ska ha rätt att känna sig trygga, välkomna och sedda. En sund inlärnings- och skolmiljö. Skolan prioriterar basfärdigheterna i modersmål och matematik. Betoning på vikten av näringsriktig mat. Implementering av den nya lagstiftningen inom specialundervisningen. Svängplatsen för varubilar förstoras så att varubilarna inte använder skolgården som transportväg. Godkända gungor införskaffas. Maskinparken i slöjdsalen bör uppfylla krav enligt lag om arbetarskyddet. Basfärdigheterna i matematik har betonats och planeringen inför läsförståelselyftet har påbörjats. Under läsåret har eleverna fått delta i Gimme5- projektet och resultat syns i inköpsmängden av grönsaker till skolan. Personalen har aktivt deltagit i planeringen av skolarbetet och implementeringen av den nya lagstiftningen inom specialundervisningen framskrider. I oktober slutade ventilationen fungera i gymnastiksalen och några andra utrymmen. Detta har lett till att elever tidvis varit trötta. Svängplatsen för varubilar har ännu inte förstorats, och en del varubilar använder fortfarande skolgården som avlastningsplats eftersom de har svårt att svänga vid personalparkeringen. Maskinparken i slöjdsalen uppfyller ännu inte de krav som lagen om arbetarskydd förutsätter. Skolan erhöll ordentligt mindre medel för material och förnödenheter än de andra skolorna, men fick dock inom klubbverksamheten möjlighet att införskaffa en ny ljudanläggning till musikundervisningen. Skolan erhöll en del utelekredskap, men ännu fattas ett större redskap som inte kunde införskaffas. 91

93 Maxmo kyrkoby skola Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budgeten 2012 Förverkligat 2012 Prioritering av baskunskaper i matematik och modersmål prioriteras. Trygghet för alla elever. Inriktning på varje elevs individuella möjlighet att nå målen. Uteskolverksamhet och uteskolpedagogik. Utvecklande av IT-utrustningens användning. Förbättrande av måltidsmiljön. Förbättra kvaliteten på undervisningen och personalens fortbildning. Klubbverksamhet inom motion. Timresursen används flexibelt för att stöda alla elever maximalt. Deltagande i KELPO samt KiVa projekten. Matsalens förnyande av inventarier slutförs. Klubbverksamhet genomförs i samarbete med WAU r.f. I schemaläggning och prioriteringar har ämnena matematik och modersmål stått i centrum. Gemensamma regler och ramar för verksamheten har stått i centrum. Aktiv implementering och uppföljning av trestegsstödet har varit i fokus. Verksamhet utanför skolan har genomförts genom resor, i projektet Ung Företagsamhet samt genom extra utetimme (gy) i åk 3-6. Personalen har utvecklat sitt IKT-kunnande internt och genom KUNNIG i skolan. Matsalens inventarier har förnyats och skolan har tillsammans med eleverna utvecklat hela måltidsmiljön och utbudet. Klubbverksamhet har genomförts genom WAU. 92

94 Särkimo skola Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budgeten 2012 Förverkligat 2012 En trivsam skolmiljö där eleverna mår bra och känner sig trygga. Basfärdigheter i modersmål, matematik och språk betonas. Väcka elevernas läslust. Uteskolverksamhet. Utveckla användandet av datorer i undervisningen, samt öka elevernas datakunskaper och -färdigheter. Anskaffning av nya pulpeter samt förnyande och uppfräschning av inomhusmiljön. Deltagande i KiVa projektet. Olika former av läsning och projekt som bokprat och läsnatt. Utflykter i närområdet och samarbete med Kvarkens naturskola. Anskaffning av elevdatorer, fortbildning på dataområdet I schemaläggningen och resursfördelning för läsåret prioriterades modersmål, matematik och språk. Läsningen och läslusten har lyfts fram genom boknatt och läsprojekt. Läsningen har betonats i modersmålsundervisningen. Nya pulpeter skaffades våren 2012, dessa räckte till hälften av eleverna. Våren 2013 skaffas pulpeter till resten av eleverna. Mycket tid har satts på att införa och arbeta enligt trestegsstödet. Vi har jobbat aktivt med Kiva skola-projektet. Deltagande i Kvarkens naturskola, gemensamma utedagar med hela skolan. Idrottsklubbverksamhet i samarbete med WAU. Fler leasade datorer, både för personal- och elevbruk. Datoranvändning inom många olika ämnen. IKT-fortbildning, och annan fortbildning inom Kunnig-projektet. Ingen nämnvärd förnyelse och uppfräschning av inomhusmiljön trots önskemål om detta till tekniska. 93

95 Centrumskolan i Oravais Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budgeten 2012 Förverkligat 2012 Prioritera basfärdigheter och ge eleverna utbildning enligt deras egna förutsättningar. Trygg skolmiljö. Att fostra elever till artiga, ansvarskännande och jämlikhetstänkande individer. Betydelsen av motion och hälsa lyfts fram. Musiken förblir en viktig del i skolans verksamhet. Internationalism. Fortbilda lärare och personal. Verkställa Kelpo-projektets mål. Fortsättning på skolans familjestödjande verksamhet. Stöda och effektivera undervisningen med speciallärare och skolgångsbiträden. Schemaläggning av stödundervisningen. Fortbildning av personal. Folkhälsans Hälsoprojekt, Kiva-projektet. Samarbete med finska skolan i samma byggnad. 94 Stödundervisningstimmarna har utnyttjats aktivt. För våra invandrarelever har hållits svenska för invandrare (klasslärare) dessutom har vi (skolgångsbiträden) erbjudit läxläsning för dem. Skolans lärare har aktivt deltagit i Kunnig projektet under året. Kelpo-projektet och trestegsstödet har haft en framträdande roll i skolans specialundervisnings verksamhet och under elevvårdsmötena. Läs och förstå projektet har resulterat i goda framsteg i elevernas läsförståelse. Andra skolor har också intresserat sig för projektet och önskat skolning av vår personal. En aktiv fostran inom hälsa, vad beträffar motion och äta nyttigt, har genomförts planenligt. Kiva-Projektet, vars uppgift är att befrämja gott kamratskap och hänsyn till nästa, har målmedvetet jobbats med av alla i personalen. Vi hade stora planer för vår dataundervisning inför läsåret , men av många märkliga skäl kunde dessa inte förverkligas. Budgetmedel fanns för leasing eller införskaffande av datorer enligt vår skolas plan och önskan, men stoppades olyckligt nog. Men i övrigt har målen för år 2012 kunnat förverkligas väl till skolans glädje.

96 Kimo skola Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budgeten 2012 Förverkligat 2012 Baskunskap åt varje elev enligt dess egen förmåga. Daglig användning av datorer i undervisningen. Utnyttja skolans historiska närmiljö vid Kimo Bruk i undervisningen. Strävan till en trygg skola för alla elever i skolan genom god elevvård och involverande av elever i antimobbningsarbetet i skolan. Fortlöpande satsning på integrering av elever med utländsk bakgrund i skolsamfundet. Fysisk fostran. Fortlöpande utbildning för lärarna. Fortgående uppdatering av läromedel. Nya, ergonomiska pulpeter åt resten av eleverna år Erbjuda klubbverksamhet åt eleverna. Deltagande i olika motionsaktiviteter.. Baskunskapen. Uppdatering av läromedel. Elevvården; det tredelade stödet. Alla elever har nu ergonomiska pulpeter. Daglig användning av datorer anskaffning av fyra nya leasingdesktops. Regelbundet lektioner i olika ämnen på Kimo Bruks område. Uppdatering av räddningsplan. Konkret åtgärd i säkerhetsplanen: hålla ytterdörr mot vägen stängd under skoltid; ringklocka. Antimobbningsarbetet. Integreringen av utifrån kommande barn fortsatte, två nya estniska elever påbörjade sin skolgång på svenska. En ny grupp burmesiska elever började i förberedande undervisning. Fysisk fostran: rastaktiviteter och klubbaktiviteter. Lärarfortbildning på flera områden via KUNNIGprojektet. Lärarskuggning. Samarbete med Komossa skola. 95

97 Komossa skola Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budgeten 2012 Förverkligat 2012 Ge undervisning enligt elevernas förutsättningar. Värna om trygghet och trivsel i skolan. Ge datakunskaper inom ramen för Intelligent på tangent. Årets tyngdpunktsområde är Vatten. Kultur i skolan. Anskaffning av elevdatorer. Medel till uteskolverksamhet, anskaffning av AVmaterial och dataprogram som underlättar differentiering. Studieresor, konstnärsbesök. Fullgod undervisning i alla ämnen enligt elevernas förutsättningar möjlig genom bra timresurs. Utökning av klassassistenthjälp till eleverna. Skoltrygghet och trivsel. Datakunskaper: Intelligent på tangent. Fyra nya elevlaptops som leasing. Uteverksamhet alla årstider. Studiebesök. Samarbete med Kimo skola. 96

98 Grundutbildning åk 7-9, Tegengrenskolan Ansvarspersoner: rektorn Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,1 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,2 % Försäljningsintäkter ,9 % Avgiftsintäkter Understöd och bidrag ,4 % Övriga verksamhetsintäkter ,5 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,9 % Personalkostnader ,8 % Köp av tjänster ,7 % Material, förnödenheter och varor ,5 % Övriga verksamhetskostnader ,5 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern ,3 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,7 % Försäljningsintäkter ,7 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,8 % Köp av tjänster ,9 % Övriga verksamhetskostnader ,1 % Kostnadsberäknad ,4 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,4 % Totalt ,1 % Nettokostnad per invånare

99 Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat En trygg och stimulerande miljö för alla - Ett väl fungerande trestegsstöd - Ökat samarbete med hemmen Alla elever får ett avgångsbetyg och en studieplats på andra stadiet Fortsatt satsning på social kompetensskolning och arbetsmiljö Implementeringsskolning för personalen Ibruktagande av Wilma axion-skolning åk 7, förbättrade resultat skoltrivsel enl. enkäten Ung i Österbotten Trestegsstödet infört, Wilma infört för lärare och vårdnadshavare Alla i avgångsklassen fick avgångsbetyg och studieplats 98

100 Vörå samgymnasium / idrottsgymnasium Ansvarsperson: rektorn Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,6 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,8 % Försäljningsintäkter ,6 % Avgiftsintäkter ,5 % Understöd och bidrag ,4 % 396 Övriga verksamhetsintäkter ,7 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,6 % Personalkostnader ,8 % Köp av tjänster ,2 % Material, förnödenheter och varor ,8 % Övriga verksamhetskostnader ,5 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Intern ,2 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % Övriga verksamhetsintäkter ,0 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,3 % Köp av tjänster ,6 % Övriga verksamhetskostnader ,1 % Kostnadsberäknad ,3 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,3 % Totalt ,3 % Nettokostnad per invånare

101 Verksamhet Den svenskspråkiga gymnasieundervisningen ges i Vörå samgymnasium. Gymnasiet fungerar dels som ett traditionellt lokalt gymnasium men har också officiell specialgymnasiestatus med idrott som specialitet. Statsrådet godkände idrottsgymnasiet som ordinarie år På programmet finns friidrott, orientering, skidåkning och fotboll. Huvudsakliga rekryteringsområdet för gymnasiet som helhet är Vörå kommun medan idrottslinjen rekryterar studerande från hela landet. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Gymnasiet ska ge traktens ungdomar en attraktiv allmänbildande utbildning med möjlighet till satsningar inom olika ämnesområden. Förbättra de studerandes välbefinnande och prestationsförmåga. Förbättra de studerandes möjligheter till flerformsstudier i samarbetet med övriga andrastadieskolor i Österbotten. Fortbilda personalen. Skapa en ny helhetsplan för sanering och utbyggnad av skolans utrymmen. Samarbeta med Folkhälsan Utbildning Ab inom det kulturella området samt skapa ett starkt idrottscampus i Svenskfinland. Ge våra studerande möjligheter till satsning på idrott och studier under och efter gymnasietiden via aktivt samarbete med Finlands Olympiska kommitté, Vasaregionens idrottsakademi, grenförbunden, Nilsiän lukio och Vasaenheter. Tidsplan och ritningar för gymnasiets fastigheter uppgörs. Första och andra årets studerande ges möjlighet att delta i vecka-8 kurser. Ansökan om medel görs för kulturresor, fysiskt och psykiskt välbefinnande samt mental träning. Utbudet av nätkurser i samarbete med övriga skolor i Österbotten ökas. Kurssamarbetet gäller främst udda kurser och kurser med litet antal deltagare. Speciellt utökas samarbetet med Team Nord. Lärarna fortbildas inom sina ämnesområden, i användning av ny teknologi och mentorskap bl.a. i samarbete med de övriga skolorna i Österbotten och Vasaregionens idrottsakademi Kombinationsstudier mellan VSG och Folkhälsan Utbildning Ab fortsätter och vidareutvecklas. Samarbet med Finlands bollförbund utökas till två tränare. Samarbetet över språkgränsen med Nilsiän lukio vidareutvecklas. Planerna fördröjda p.g.a. Folkhälsan Rehabs nedläggning. Vecka 8 förverkligad och förberedelser för vårens resor igång. Mental träning prövad i samarbete med VRIA och diskussion om ett pilotprojekt pågår. Nätkurser genomförda ungefär i samma omfattning som tidigare men ingen egentlig utveckling har skett, eventuellt p.g.a. den ökade konkurrensen på andra stadiet. Lärarna har fortbildats inom sina ämnesområden och i synnerhet inom användning av teknologi. Fortbildning i mentorskap startade inte under läsåret eftersom man inte fick projektmedel. Kombistudier har fortsatt men inte vidareutvecklats p.g.a. fördröjningen av campusutvecklingen. Antalet tränare utökat till fyra p.g.a. ökat antal fotbollsspelare. Ökningen i samarbete med andra parter än bollförbundet. Nilsiäsamarbetet stagnerat då våra studerande hoppat av studierna där. 100

102 Aktivt samarbeta med grenförbunden i skolans grenar samt FSI för att skapa ett idrottscampus. Samarbetet framskrider positivt i väntan på förverkligandet av ett campus. Kvalitetsmål 2012 gällande verksamheten Övergripande målsättning är att hålla antalet studerande på nuvarande eller något högre nivå samt behålla ett högt medeltal på avgångs- och studentbetyg. Målsättningen är även att förbättra studieförhållandena för att öka de studerandes fysiska och psykiska välbefinnande samt att förbättra prestationsförmågan såväl inom allmänna studier som inom idrott. Förverkligat 2012 Antalet studerande ca 10 % högre än föregående läsår. Studentresultaten lägre än 2011, som var absolut toppår, men drygt 2 poäng högre än skolans medeltal under de senaste sex åren. Resultaten under den perioden tredje bäst i Svenskfinland. Förbättring av den fysiska miljön gått långsamt p.g.a. långsam campusutveckling. Psykiska välbefinnandet trots det gott och prestationerna goda. 101

103 Grundläggande utbildning Projektverksamhet Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,7 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,8 % Understöd och bidrag ,8 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,9 % Personalkostnader ,6 % Köp av tjänster ,1 % Material, förnödenheter och varor ,6 % Övriga verksamhetskostnader ,7 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern VERKSAMHETENS KOSTNADER Köp av tjänster Övriga verksamhetskostnader Totalt ,7 % Nettokostnad per invånare

104 Utbildning på andra stadiet Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,0 % 670 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,0 % 670 Köp av tjänster Understöd ,9 % 836 Intern VERKSAMHETENS KOSTNADER Köp av tjänster Totalt ,3 % Nettokostnad per invånare -0,3-1,2-0,4 103

105 Suomenkielinen sivistyslautakunta Johtava viranhaltija: sivistystoimenjohtaja Vastuuhenkilö: sivutoiminen koulutoimenjohtaja Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,6 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,2 % Försäljningsintäkter ,9 % Understöd och bidrag ,4 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,8 % Personalkostnader , ,6 % Köp av tjänster , ,9 % Material, förnödenheter och varor ,5 % Övriga verksamhetskostnader ,2 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern ,7 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,1 % Försäljningsintäkter ,1 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,9 % Köp av tjänster ,6 % Övriga verksamhetskostnader ,6 % Kostnadsberäknad ,5 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,5 % Totalt , ,0 % Nettokostnad per invånare

106 Avainlukuja 2012 Petterinmäen koulu oppilasmäärä 32,5 Oravaisten suomenkielinen koulu oppilasmäärä 64,5 Nettomenot ,60 Nettomenot ,00 Menot/oppilas ,59 Menot/oppilas 9 670,74 Suomenkielinen sivistyslautakunta 133,32 Suomenkielinen sivistyslautakunta 133,32 Koulutoimisto 173,11 Koulutoimisto 173,11 Yhteensä/oppilas ,03 Yhteensä/oppilas 9 977,18 Toiminta Tavoitteena on antaa peruskouluikäisille suomenkielisille oppilaille opetussuunnitelman mukaista perusopetusta sekä perusopetukseen valmistavaa opetusta. Peruspalvelut kasvatuksessa, oppimisessa ja opetuksessa. Tuemme oppilaiden kasvua kaksikielisen kunnan jäseniksi sekä vastuullisiksi yhteiskunnan jäseniksi. Suomenkielistä perusopetusta ostopalveluina hankitaan Kauhavan, Pietarsaaren ja Vaasan kaupungeista sekä Vähänkyrön, Isokyrön ja Mustasaaren kunnista. Tavoitteet 2012 Talousarvion mukaiset suunnitellut toimenpiteet 2012 Toteutuneet toimenpiteet 2012 Panostetaan kunnan suomenkielisen perusopetuksen kehittämiseen. Kehitetään yhteistyötä kunnan ruotsinkielisten koulujen sekä suomenkielisten koulujen kesken huomioiden maahanmuuttajataustaiset oppilaat. Jatketaan yhteistyötä lähikuntien kanssa oppilaiden tarpeita vastaavan, ajanmukaisen ja laadukkaan suomenkielisen perusopetuksen järjestämiseksi kustannustaso huomioiden. Etsitään pysyvät ratkaisut Vöyrin kunnan suomenkielisten oppilaiden yläkouluopiskelujen suhteen ottaen huomioon tasapuolisuus, taloudellisuus ja järkevyys. Henkilökuntaa on koulutettu. Kieltenopetusta on kehitetty ammatillisempaan suuntaan sekä huomioitu äidinkieleltään ruotsinkieliset oppilaat ruotsinkielen opinnoissa. Vaasan kaupungin kanssa on tehty sopimus Oravaislaisten yläkouluoppilaiden opetuksen järjestämisestä. Petterinmäen koulun ja Oravaisten suomenkielisen koulun oppilaat pitivät toukokuussa 2012 yhteisen leirikoulun Klippanilla. 105

107 Tavoitteet 2012 Petterinmäen koulu Opetuksessa tähdennetään, että kielitaito sekä kulttuuriosaaminen avaavat ovia muihin kulttuureihin sekä opinto- ja työelämään. Koulun kieliohjelmaa kehitetään edelleen. Talousarvion mukaiset suunnitellut toimenpiteet 2012 Koulu panostaa kielikylpyopetukseen kaksikielisen kunnan sekä yhteiskunnan vaatimukset huomioiden. Huomioidaan ruotsinkieliset oppilaat koulun oppilasjoukossa. Toteutuneet toimenpiteet 2012 Petterinmäen koulun kieltenopetuksesta vastasivat syyslukukaudella 2012 muodollisesti pätevät opettajat. Koulun opetusvälineistöön hankittiin kannettavia tietokoneita oppilaskäyttöön. Ruotsinkielen opetuksen määrä kasvoi koulussa syksyllä Yleistä tukea ja osa-aikaista tehostettua tukea annettiin koulun opettajavoimin. Tavoitteet 2012 Oravaisten suomenk. koulu Talousarvion muk. suunn. toimenpiteet 2012 Toteutuneet toimenpiteet 2012 Lähes kaikki oppilaat ovat maahanmuuttajataustaisia. Oppilaille tarjotaan mahdollisuus suorittaa oppivelvollisuutensa oman suorituskykynsä mukaan. Suomenkieli on erityispainopisteenä ja on hyvin keskeinen osa toimintaa. Nyt kun kunnan kotouttamiskieleksi tulee jatkossa ruotsi kuntapaikkalaisille, on suomen kielen asema yhtenä kunnan koulujen opetuskielenä turvattava erityisesti ensi vuoden talouden suunnittelussa. Laadullisena tavoitteena on tarjota niin hyvät ja kattavat valmiudet, että siirtyminen muihin kouluihin sujuisi mahdollisimman joustavasti. Koulutyön ohella kotouttaminen Suomen yhteiskuntajärjestelmään tulisi olla jokapäiväinen haasteemme työssämme lasten parissa 106 Jokaiselle maahanmuuttajataustaiselle oppilaalle tehtiin oma Moppi(maahanmuuttajataustaisen oppilaan oppimissuunnitelma). Ruotsinkieliset oppilaat huomioitiin opetuksessa. Perusopetukseen valmistavan yläkoulun oppilailla oli opetusta suomenkielen lisäksi mm. englannin-kielessä, kotitaloudessa, liikunnassa ja käsitöissä. Tavoitteet saavutettiin hyvin. Vanhempaintapaamisissa vanhemmat toivat esille tyytyväisyytensä Oravaisten suomenkielisen koulun toimintaan. Nyt kieliohjelma on yhtenäinen koulutoimessa. suomenkielisessä

108 Kultur- och fritidsnämnden Ledande tjänsteinnehavare: kultur- och fritidschefen Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,6 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,6 % Försäljningsintäkter ,8 % Avgiftsintäkter ,7 % Understöd och bidrag ,4 % Övriga verksamhetsintäkter ,6 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,5 % Personalkostnader ,7 % Köp av tjänster ,4 % Material, förnödenheter och varor ,7 % Understöd ,0 % Övriga verksamhetskostnader ,4 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern ,7 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,1 % Försäljningsintäkter ,7 % Avgiftsintäkter ,5 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,6 % Köp av tjänster ,3 % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader ,0 % Kostnadsberäknad ,7 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,7 % Totalt ,2 % Nettokostnad per invånare

109 Kultur- och idrottsverksamhet Ansvarsperson: kultur- och fritidschefen, fritidssekreteraren Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,9 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,5 % Försäljningsintäkter ,5 % Understöd och bidrag ,0 % Övriga verksamhetsintäkter ,4 % 11 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,7 % Personalkostnader ,0 % Köp av tjänster ,4 % Material, förnödenheter och varor ,4 % Understöd ,0 % Övriga verksamhetskostnader ,4 % Intern ,7 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,3 % 16 Försäljningsintäkter ,3 % 16 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,7 % Köp av tjänster ,2 % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader ,8 % Kostnadsberäknad ,6 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,6 % Totalt ,9 % 318 Nettokostnad per invånare

110 Verksamhet Omfattar kultur-, ungdoms-, idrotts- och nykterhetsarbete i kommunen, främst den administrativa delen. Idrottsanläggningarnas skötsel administreras av tekniska nämnden och kostnaden överförs som intern post i kultur- och fritidsnämndens budget. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Stödja kommunens kultur-, ungdoms- och idrottsverksamhet, bl.a. genom att utdela föreningsbidrag och sponsorering. Arrangera olika evenemang, dels i egen regi och dels i samarbete med föreningar. Fortsätta att stödja utgivande av årspublikationer. Uppmuntra föreningar till egna aktiviteter. Uppmuntra kommuninvånarna att delta i olika slag av fritidsaktiviteter. Samarbeta kring olika aktiviteter med andra kommuner. Stödja ungdomsverksamheten i kommunen, bl.a. ungdomsrådet, Young Power och Power club. Kulturarbete Dela ut ekonomiska bidrag till kulturföreningar. Arrangera Vörådagarna samt andra kulturella evenemang i samarbete med föreningar, företag, privatpersoner samt övriga kommunala instanser. Ge ut årspublikationen Nya I Rågens Rike samt stödja årspublikationen Orvas. Informera om evenemang mm som arrangeras inom kommunen, bl.a. genom hemsidans evenemangskalender och via andra kanaler. Ungdomsarbete Dela ut ekonomiska bidrag till ungdomsföreningar. Fortsätter samarbetet med Vörå Frikyrkoförsamling och Amigo i Oravais samt utvecklar samarbetet med ungdomsverkstaden i Maxmo. Delta i och utveckla ungdomsportalen Decibel. 109 Ekonomiska bidrag inom kultur: Musik , museer , övriga kulturföreningar Sammanställt, delvis arrangerat och distribuerat program för Vörådagarna och andra kulturella evenemang. Planerade teaterresor blev inte av pga litet intresse. NIRR: Tryckta exemplar 1 000, sålda ex 430, utdelade 67 ex (skribenter, arbetsgrupp, gåvor) Orvas: Kopieringstjänster och renskrivning. Informerat och puffat för evenemangskalendern på kommunens hemsida samt sponsorering av annonser för evenemang ordnade av kulturella föreningar i kommun Ekonomiska bidrag inom ungdom: Föreningar , ungdomsöppet , Decibel Deltagit och stött Decibel, Young Power och

111 Stödja ungdomsrådet, Young Power och Power Club i dess verksamhet. Power Club verksamheter. Fritidssekreteraren har aktivt försökt på nytt få igång Ungdomsrådet, men intresset bland ungdomarna har tyvärr varit litet. Idrottsverksamhet Dela ut ekonomiska bidrag till idrottsföreningar. Fortsätta med trivsel- och motionspaketet innehållande bl.a. gratis simning vid Norrvalla för barn och ungdom 0-19 år, pensionärer och arbetslösa, anslås 36150, avtal Folkhälsan Norrvalla. Utse idrottspristagare och dela ut idrottsstipendier enligt fastslagna regler. Arrangera aktiviteter samt sammanställa och distribuera sportlovsprogrammet. Delta i utvecklandet av kommunens idrottsanläggningar. Ekonomiska bidrag inom idrott: Föreningar , sponsorering , idrottspris 1 950, gratis simning för barn, unga och pensionärer , gratis bowling för barn, unga och skolor Sammanställt, delvis arrangerat och distribuerat program för sportlovet. Tillsammans med tekniska avdelningen deltagit i utvecklandet av kommunens idrottsanläggningar. Nykterhetsverksamhet Samarbeta med skolor och övriga instanser. Subventionera tidningen EOS för åk 3-6. Subventionering av EOS för skolelever Nyckeltal 2012 Bidrag totalt: eller ca 35 /invånare 110

112 Vörå-Oravais-Maxmo medborgarinstitut Ansvarsperson: kultur- och fritidschefen Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,6 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,4 % Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter ,5 % Understöd och bidrag ,9 % Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,5 % Personalkostnader ,8 % Köp av tjänster ,3 % Material, förnödenheter och varor ,5 % 459 Övriga verksamhetskostnader ,7 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern ,9 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter ,5 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,9 % Köp av tjänster ,7 % -29 Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader ,1 % Totalt ,4 % Nettokostnad per invånare

113 Verksamhet: Erbjuda utbildning inom den fria bildningen åt befolkningen i Vörå kommun för att ge dem en kunskapsmässigt god beredskap i det föränderliga samhället vi lever i. Utöver ordinarie verksamhet erbjuda grundundervisning i bildkonst och teaterkonst för barn och unga samt utbildning som köptjänst åt företag och andra intressenter. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Erbjuda aktuella och populära kurser åt alla kommuninvånare i Vörå. Vara en livskraftig läroinrättning som även deltar i projekt, antingen på egen hand eller tillsammans med andra aktörer. Hålla 7000 undervisningstimmar med minst 2200 inskrivna studerande inom de olika ämnesområdena. Fortbilda personalen bl.a. genom att sporra personalen till nya undervisningsmetoder genom att gratis kunna delta i en kurs av någon annan lärares undervisning. Anställa kompetent och behörig personal samt utvärdera verksamheten kontinuerligt. Undervisningsplanen beskriver mål, innehåll och förverkligande inom de olika ämnesområdena. Marknadsföra kurser samt möjligheten att köpa 112 Deltagare: brutto: 3 608, netto: % kvinnor, 27 % män 91 % svenskspråkiga, 6 % finskspråkiga, 3 % övriga. 21 % < 16 år, 48 % år, 31 % > 60 år Undervisningstimmar: h Kurser: 338 Fritt bildningsarbete h Uppdragsutbildning 177 h Fritt bildningsarbete 317 Uppdragsutbildning 21 Undervisningsplatser: 43 Lärare: 91 Heltidslärare 3 Timlärare 88 Personalen har fortbildat sig inom sina verksamhetsområden. Medel för studiesedlar har sökts och har erhållits. Har använts för att sänka kursavgiften för invandrare, seniorer, pensionärer, arbetslösa och personer med dålig skolunderbyggnad. Marknadsföring har skötts via utskick, dags- och

114 utbildning av institutet via kursbroschyr, press, lokal TV och hemsidan. Kontinuerligt ta emot kursförslag från invånarna samt planera nya kurser. Utveckla användandet av utrymmen i Oravais förvaltningshus. Renovera utrymmen samt skaffa inventarier. lokalpress, lokal-tv samt hemsida. Kursförlag tas in via hemsidan, blanketter samt från kursernas utvärderingsblanketter. Utrymmena i Oravais har gjorts ändamålsenliga och undervisningsmaterial och inventarier skaffats. Nyckeltal 2012 Deltagare: brutto: 3 608, netto: 2353 Undervisningstimmar: h Kurser: 338 Lärare:

115 Vörå sockens historia Ansvarsperson: kommunsekreteraren Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,6 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % Försäljningsintäkter ,0 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,7 % Personalkostnader Köp av tjänster ,7 % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader Intern VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Köp av tjänster Totalt ,4 % Nettokostnad per invånare -3,5 1,5-6,2 Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Ge ut boken Vörå sockens historia III Göra boken Vörå sockens historia III Inte av råg allenast klar och inleda försäljningen. Boken hade planerats bli klar 2011 men arbetet drog ut till första halvan av Boken gavs ut Har tryckts i ex och hittills har ca 500 ex sålts. 114

116 Bibliotek Ansvarsperson: bibliotekschefen Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,2 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,2 % Försäljningsintäkter ,0 % 270 Avgiftsintäkter ,6 % 231 Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter ,1 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,6 % Personalkostnader ,6 % Köp av tjänster ,9 % Material, förnödenheter och varor ,1 % Övriga verksamhetskostnader ,3 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern ,7 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,7 % Köp av tjänster ,4 % Övriga verksamhetskostnader ,2 % Kostnadsberäknad ,1 % -4 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,1 % -4 Totalt ,7 % Nettokostnad per invånare

117 Verksamhet Bibliotekslagen stadgar om befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter, internationalisering och livslångt lärande. Biblioteket bör arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster, samt deras kulturrelaterade innehåll, utvecklas. Bibliotekens enheter erbjuder tvåspråkig service. Övriga minoriteters behov tillgodoses efter behov. De tre biblioteken och bokbussen fungerar som skolbibliotek för alla skolor och daghem i kommunen. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Kärnpunkten är god kundservice. Biblioteken vill stöda organiserad och spontan inlärning. Biblioteken vill stöda medieläskunnigheten och medborgarnas färdigheter i informationssam-hället. Vi önskar öka användningsgraden av biblioteken. Vi strävar till att det ska finnas aktuellt och efterfrågat material i samlingarna. Vi strävar till att ha ett gott samarbete med bildningssektorn, kultur- och fritidssektorn och andra instanser. Samarbete med Fredrika biblioteken fortsätter. Bokbusstjänster säljs till Nykarleby. Tillräckliga medel för bokinköp och andra biblioteksmaterial ska finnas. Personalen ska ständigt fortbildas för att kunna svara mot de allt högre kraven på informationsservice. Biblioteken identifierar aktuella och kommande behov hos olika kunder (även icke-kunder tas i beaktande). Samarbete med daghem, skolor och kulturoch fritidssektorn ska utvecklas. Samarbete med andra bibliotek kompletterar det egna utbudet av tjänster. Biblioteket kunde 2012 köpa in 4292 nya böcker och 420 exemplar av övrigt biblioteksmaterial. Personalen har fått fortbildning inom flera områden, i medeltal har personalen deltagit i 8,6 skolningstillfällen under året. Biblioteket införskaffade olika hjälpmedel för personer med handikapp. Samarbete med övriga sektorer har fortsatt. Biblioteket har haft program för grupper vid ca 65 tillfällen. Biblioteket har samarbetat med kultur- och fritidssektorn vid arrangering av olika evenemang. Fjärrlåneverksamheten har fortsatt och används flitigt av låntagarna. Samarbete med andra Fredrika bibliotek har fortsatt. Nykarleby har köpt bokbusstjänster av Vörå kommun. Nyckeltal 2012 Totalutlåning: Bokutlåning: Låntagare: 2273 Lån/invånare: 15,42 116

118 Tekniska nämnden Ansvarsperson: tekniska chefen Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,9 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,1 % Försäljningsintäkter ,0 % Avgiftsintäkter ,0 % Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter ,3 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,6 % Personalkostnader ,6 % Köp av tjänster ,1 % Material, förnödenheter och varor ,3 % Understöd ,8 % Övriga verksamhetskostnader ,7 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,3 % Övriga finansiella intäkter Räntekostnader ,3 % 742 Övriga finansiella kostnader Intern ,9 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,5 % Försäljningsintäkter ,8 % Avgiftsintäkter ,3 % 880 Övriga verksamhetsintäkter ,5 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,0 % Köp av tjänster ,1 % Material, förnödenheter och varor ,7 % Övriga verksamhetskostnader ,0 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,6 % Övriga finansiella kostnader ,6 % Kostnadsberäknad ,9 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,9 % Totalt ,7 % Nettokostnad per invånare

119 Byggnadskontoret Ansvarsperson: tekniska chefen Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,2 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,9 % Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Övriga verksamhetsintäkter ,5 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,1 % Personalkostnader ,1 % Köp av tjänster ,0 % Material, förnödenheter och varor ,4 % Övriga verksamhetskostnader ,6 % -532 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Intern ,6 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,4 % Övriga verksamhetsintäkter ,4 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,7 % Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader ,6 % Kostnadsberäknad ,2 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,2 % Totalt ,5 % Nettokostnad per invånare

120 Verksamhet Tekniska nämnden ger och utvecklar teknisk service åt kommuninvånarna samt åt kommunens övriga förvaltningar. Dessutom strävas det till att upprätthålla en bostadsreserv så att det alltid finns lediga bostäder för dem som vill flytta till kommunen. Gällande industrifastigheter ska de förvaltas på ett sådant sätt att nyetableringar underlättas och befintliga industrier kan utvecklas. Tekniska nämnden ska övervaka och ansvara för de enskilda vägarnas underhåll och förvaltning. Kanslifunktionerna sköts av tekniska chefen och en kanslist på halvtid. Utöver löpande ärenden samt vad som annorstädes stadgats eller bestämts avgör tekniska chefen ärenden som stipulerats i förvaltningsstadgan för Vörå Kommun. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Målsättningen är att sköta administrationen och kanslifunktionerna för tekniska nämndens enheter samt rådgivning och teknisk hjälp till övriga sektorer. Lönerna på tekniska sektorn fördelas mellan förvaltningen, fastighetsförvaltning, trafikleder och vatten- och avloppsverket. På inkomstsidan har man inte budgeterat någon inkomst från näringslivets befrämjande. Under året har kansliet utgjort en dynamisk och funktionell enhet. Tekniska nämnden hade 8 sammanträden och behandlade 59 ärenden. 119

121 Byggnader Ansvarsperson: fastighetschefen Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,1 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,2 % Försäljningsintäkter ,6 % Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter ,1 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,3 % Personalkostnader ,6 % Köp av tjänster , ,0 % Material, förnödenheter och varor ,9 % Understöd Övriga verksamhetskostnader ,6 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Intern , ,4 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,8 % Försäljningsintäkter ,8 % Övriga verksamhetsintäkter , ,3 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,7 % Köp av tjänster ,7 % Material, förnödenheter och varor ,1 % Övriga verksamhetskostnader Kostnadsberäknad ,4 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,4 % Totalt , ,6 % Nettokostnad per invånare

122 Verksamhet Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Målsättningen är att de kommunala byggnaderna ska underhållas så att kommunens olika verksamhetsgrenar kan fungera störningsfritt i sina utrymmen och att onödig värdeminskning undviks. Utvändig lekutrustning förnyas vid behov. Gällande bostäder är målsättningen att upprätthålla en bostadsmassa så att det alltid finns en ledig bostad för den som vill flytta till kommunen samt att även kunna medverka till att hyrorna på orten hålls på en skälig nivå. En utredning över byggnadernas behov av fastighetsautomation påbörjas. Under året utförs normala underhållsarbeten. För att kunna bedriva ändamålsenlig fastighetsskötsel påbörjas en kartläggning av fastigheternas skick. Kartläggningen innefattar en prioritetsordning över åtgärdsbehovet både kort- och långsiktigt samt en plan för minskning av byggnadernas energiförbrukning. Utredningarna presenteras för kommunens politiska organ för godkännande. Akuta problem i fastigheterna ska åtgärdas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Underhållet i de offentliga fastigheterna har utförts i huvudsak enligt planerna och budgeten. En del större oplanerade åtgärder har gjorts, så som förstärkningen av gymnasiets festsal och inrättande av gruppfamiljeenheter i Tandläkargården och Hälsogården. Kartläggningen av fastigheternas skick fortsätter under 2013 och beräknas bli slutförd under början av Under slutet av 2012 gjordes en omfattande utbyggnad av fjärrövervakningen av de viktigaste fastigheternas automatik. Samtidigt påbörjades ett projekt att ansluta Tallmo vårdcenter, HVC Oravais, Marielund och Centrumskolan via fjärrövervakning till en utomstående konsult för övervakning och optimering av energiförbrukningen i syfte att kunna göra inbesparingar. Nyckeltal 2012 Fastighetsmassa, direkt kommunalt ägda m 2 Driftskostnad per m 2 38,8 /m 2 Lägenheter, direkt kommunalt ägda Lägenheter i bostadsbolag Servicebostäder 75 st 166 st 32 st 121

123 Trafikleder Ansvarsperson: kommunbyggmästaren Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern , ,2 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,3 % Personalkostnader ,5 % Köp av tjänster , ,5 % Material, förnödenheter och varor ,2 % Understöd ,8 % Övriga verksamhetskostnader ,3 % 350 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern ,8 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,8 % Köp av tjänster ,8 % Kostnadsberäknad ,7 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,7 % Totalt , ,7 % Nettokostnad per invånare

124 Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Målsättningen med verksamheten är att med avsatta budgetmedel leva upp till de åtaganden som underhållsavtalen med enskilda vägars väglag förutsätter samt ekonomiskt understöda enskilda vägar genom bidrag. Byggnadsplanevägarna ska underhållas på sådant sätt att standarden ligger på acceptabel nivå. Underhålla de enskilda vägarna samt planevägarna enligt de principer som utarbetats. Trafikledernas resultat visar en överskridning, merparten av överskridningen hänför sig till enskilda vägar, bl.a. från ökade elkostnader och komplettering av vägbelysningsnät. Underhållsbidrag har utbetalts till 38 st. enskilda vägar mot verifierbara kostnader, bidragsprocenten varierade mellan %. Byggnadsplanevägar har underhållits i normal ordning. Vägnätet på industriområdet i Oravais har kompletterats så att en tidigare såld tomt ska kunna nås. Gårdsvägar och enskilda vägar som är längre än 100 m har plogats kostnadsfritt av kommunen. Kommunen har deltagit underhållskostnader motsvarande sin andel på väglag där kommunalägd mark finns inom vägens influensområde. Vägbelysningsunderhåll har utförts genom byte av slocknade lampor två gånger under året. Samtliga armaturer har granskats och renoverats vid behov. Furuberget i Rökiö och Kyttlandsvägen i Oravais har försetts med vägbelysning. 123

125 Idrottsanläggningar och övriga områden Ansvarsperson: vatten- och avloppsverkschefen Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,1 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,4 % Försäljningsintäkter ,4 % Avgiftsintäkter ,5 % Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter ,4 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,8 % Personalkostnader ,5 % Köp av tjänster ,8 % Material, förnödenheter och varor ,0 % Övriga verksamhetskostnader ,6 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern ,1 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,7 % Avgiftsintäkter ,3 % 880 Övriga verksamhetsintäkter ,0 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,3 % Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor ,0 % -98 Kostnadsberäknad ,3 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,3 % Totalt ,3 % Nettokostnad per invånare

126 Verksamhet I enlighet med idrottslagen ska kommunen skapa allmänna förutsättningar för idrott. Idrott och motion är viktigt för kommuninvånarna, vilket motiverar en god skötselnivå av motions och idrottsanläggningar. Rekreations och grönområden sköts enligt behov. Skogar och parker sköts enligt skogsvårdsplanen. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Rekreations- och grönområden bör hållas i acceptabelt skick, skogsområden skötas i enlighet med skogsbruksplaneringen. Idrottsanläggningarnas skötselnivå i enlighet med föreningarnas och skolornas verksamhet. Oravais sportplansrenovering ger förutsättning för verksamhet. Idrottsanläggningar, rekreations- och grönområden underhålls som tidigare till stor del av säsongarbetare. Skidcentrum snöbeläggs så fort väderleken tillåter, för att trygga träningsmöjligheter för idrottsgymnasiet. Kostnaderna för anläggningarnas underhåll varierar beroende på hur livlig verksamhet föreningarna lyckas åstadkomma. Idrottsanläggningar, rekreations och grönområden har skötts som förut med hjälp av säsongarbetskraft, samt med talko insatser från idrottsföreningarna. Under året arrangerades Ungdoms VM gransknings tävling i skidåkning, Finlandsvenska synskadade arrangerade sommar mästerskapstävlingar och kommunens föreningar har också i övrigt haft en livlig verksamhet. Inventarierna på anläggningarna har kompletterats enligt behov i den utsträckning budgeten tillåtit. Skogsvårdsplanen blev klar under året och ger förutsättningar och verktyg för en ekonomiskt hållbar avverkning och skötsel. 125

127 Övrig verksamhet Ansvarsperson: tekniska chefen Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,6 % VERKSAMHETENS INTÄKTER Avgiftsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER ,0 % Personalkostnader ,2 % Köp av tjänster ,6 % Material, förnödenheter och varor ,6 % Övriga verksamhetskostnader ,7 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern ,9 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,9 % Övriga verksamhetsintäkter ,9 % Kostnadsberäknad ,9 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,9 % Totalt ,9 % Nettokostnad per invånare

128 Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Målsättningen med maskinparken är att tillhandahålla utrustning och fordon för att tekniska sektorns manskap ska kunna utföra arbeten inom olika enheter till en skälig kostnad. Genom förnyande och underhåll upprätthålla en användbar maskin- och fordonspark. Maskinerna nollbudgeteras i driften vilket betyder att man via verksamheten försöker ta ut kostnaderna för maskinerna i form av timavgifter från de projekt där de sysselsatts. Kostnadsstället har överskridits p.g.a. ökade kostnader för underhåll av maskiner, bränsle och smörjmedel och avfallstjänster. Avgiftsintäkter och köp av tjänster angående Stormossens Eko-avgift har inte fakturerats via kommunen som i tidigare år. Centrallager och maskinpark har underhållits enligt behov. Kostnaderna för kontrollen av stängda avstjälpningsplatser belastar även denna resultatenhet. 127

129 Affärsverk Ansvarsperson: vatten- och avloppsverkschefen Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 %-använt Avvikelse Extern ,5 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % Försäljningsintäkter ,6 % Avgiftsintäkter ,6 % 220 Övriga verksamhetsintäkter ,0 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,7 % Personalkostnader ,3 % Köp av tjänster ,8 % Material, förnödenheter och varor ,5 % Övriga verksamhetskostnader ,1 % 69 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,3 % Övriga finansiella intäkter Räntekostnader ,3 % 742 Övriga finansiella kostnader Intern , ,2 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,6 % Försäljningsintäkter , ,6 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,3 % -465 Köp av tjänster ,1 % 396 Material, förnödenheter och varor ,0 % Övriga verksamhetskostnader ,1 % 580 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,6 % Övriga finansiella kostnader ,6 % Kostnadsberäknad ,6 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,6 % Totalt , ,5 % Nettokostnad per invånare

130 Verksamhet Verksamheten omfattar produktion och distribution av hushållsvatten av hög kvalitet baserat på grundvatten, samt att omhänderta och behandla den mängd avloppsvatten och slam som produceras i enlighet med fastställda krav och gränsvärden. Till verksamheten hör även fjärrvärmenätet i Maxmo. Mål 2012 Planerade åtgärder enligt budget 2012 Förverkligat 2012 Målet är att producera och sälja den mängd hushållsvatten kommuninvånarna behöver och att omhänderta den mängd avloppsvatten som produceras. Trygga distributionen och kvaliteten genom underhåll och övervakning. Vatten och avloppsledningsnäten kräver fortsatta underhållsarbeten. Planering och byggande av ledningar för att tillgodose konsumenters vatten- och avlopps- behov. Beredskap att åtgärda akuta läckagesituationer. Genom fortutbildning av personalen säkerställa kvaliteten i arbetet. Under året har 43 fastigheter anslutits till vatten och avloppsnätet. Ledningsnät och anläggningar har sanerats enligt behov och resurser. Vi har levererat m³ hushållsvatten enligt givna kvalitetskrav och mottagit och behandlat m³ avloppsvatten. Akuta störningar i anläggningar och distribution har förekommit, personalen har föredömligt åtgärdat problemen. Den regniga sommaren och Valios minskade produktion inverkar negativt på inkomsterna för affärsverket. Nyckeltal Sålt vatten m³ m³ Behandllat avloppsvatten m³ m³ Nya vattenanslutningar 43 st 23 st Nya avloppsanslutningar 43 st 6 st Vattenpris /m³ (exkl. moms) 1 1 Avloppsvattenpris /m³ (exkl. moms) 1,40 1,40 129

131 Totala externa och interna inkomster och utgifter SAMMANDRAG AV VERKSAMHETSOMRÅDEN 2012, EXTERNA OCH INTERNA UTGIFTER Radetiketter Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 Avvikelse VÖRÅ KOMMUN DRIFT CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN KOMMUNSTYRELSEN ALLMÄN FÖRVALTNING HÄLSO- O SJUKVÅRDSANSTALTER RÄDDNINGSVÄSENDET FÖRSÄLJNINGSVINST/-FÖRLUST FINANSIERING LANDSBYGDSNÄMNDEN UTVECKLING AV GÅRDSBRUK SEMESTERVERKSAMHET BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN OMSORGSNÄMNDEN SOCIALVÄSENDETS ADMINISTRATION UTKOMSTSKYDD SOCIALARBETE HANDIKAPPSERVICE MISSBRUKARVÅRD ÄLDREOMSORGENS ADMINISTRATION HEMSERVICE SERVICEBOENDE ANSTALTSVÅRD FLYKTINGNÄMNDEN FLYKTINGBYRÅN PROJEKT FLYKTINGFÖRLÄGGNINGEN, ASYLSÖKANDE SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN BARNDAGVÅRD GRUNDUTBILDNING ÅK GRUNDUTBILDNING ÅK PROJEKT, grundutbildning GYMNASIET UTBILDNING PÅ ANDRA STADIET FINSKA BILDNINGSNÄMNDEN FÖRVALTNING,FINSKA BILDNINGSNÄMNDEN GRUNDUTBILDNING ÅK 1-6, Finska bildningsnämnden GRUNDUTBILDNING ÅK 7-9, Finska bildningsnämnden SPECIALSKOLOR, finska bildningsnämnden KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN KULTUR- OCH IDROTTSVERKSAMHET VÖRÅ SOCKENS HISTORIA MEDBORGARINSTITUTET BIBLIOTEK TEKNISKA NÄMNDEN BYGGNADSKONTORET TRAFIKLEDER BYGGNADER IDROTTSANLÄGGNINGAR OCH ÖVRIGA OMRÅDEN AFFÄRSVERK ÖVRIG VERKSAMHET INVESTERINGSDEL investering KOMMUNSTYRELSEN, investering MARKINKÖP/FÖRSÄLJNING KST VÄRDEPAPPER KST SAMKOMMUNER TEKNISKA NÄMNDEN, investering TN LÖSEGENDOM, investering TN HUSBYGGNAD, investering TN. PUBLIK EGENDOM, investering TN, AFFÄRSVERK, investering Totalt

132 SAMMANDRAG AV VERKSAMHETSOMRÅDEN 2012, EXTERNA OCH INTERNA INKOMSTER Radetiketter Budget 2012 Budgetändring Budget efter ändring Bokslut 2012 Avvikelse VÖRÅ KOMMUN DRIFT CENTRALVALNÄMNDEN KOMMUNSTYRELSEN ALLMÄN FÖRVALTNING HÄLSO- O SJUKVÅRDSANSTALTER FÖRSÄLJNINGSVINST/-FÖRLUST FINANSIERING LANDSBYGDSNÄMNDEN UTVECKLING AV GÅRDSBRUK SEMESTERVERKSAMHET BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN OMSORGSNÄMNDEN SOCIALVÄSENDETS ADMINISTRATION UTKOMSTSKYDD SOCIALARBETE HANDIKAPPSERVICE ÄLDREOMSORGENS ADMINISTRATION HEMSERVICE SERVICEBOENDE ANSTALTSVÅRD FLYKTINGNÄMNDEN FLYKTINGBYRÅN PROJEKT FLYKTINGFÖRLÄGGNINGEN, ASYLSÖKANDE SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN BARNDAGVÅRD GRUNDUTBILDNING ÅK GRUNDUTBILDNING ÅK PROJEKT, grundutbildning GYMNASIET FINSKA BILDNINGSNÄMNDEN GRUNDUTBILDNING ÅK 1-6, Finska bildningsnämnden GRUNDUTBILDNING ÅK 7-9, Finska bildningsnämnden KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN KULTUR- OCH IDROTTSVERKSAMHET VÖRÅ SOCKENS HISTORIA MEDBORGARINSTITUTET BIBLIOTEK TEKNISKA NÄMNDEN BYGGNADSKONTORET TRAFIKLEDER BYGGNADER IDROTTSANLÄGGNINGAR OCH ÖVRIGA OMRÅDEN AFFÄRSVERK ÖVRIG VERKSAMHET VÖRÅ KOMMUN, investering KOMMUNSTYRELSEN, investering MARKINKÖP/FÖRSÄLJNING KST VÄRDEPAPPER TEKNISKA NÄMNDEN, investering TN LÖSEGENDOM, investering TN HUSBYGGNAD, investering TN. PUBLIK EGENDOM, investering TN, AFFÄRSVERK, investering 0 0 Totalt

133 RESULTATRÄKNINGSDELENS UTFALL Värden Radetiketter Ursprunglig budget Förändringar i budget Budget efter förändringar Utfall Avvikelse VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av tjänster Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Totalt SKATTEINKOMSTER STATSANDELAR FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens resultat Totalt FÖRÄNDRINGAR I RESERVER OCH FONDER Minskning av avskrivningsdifferens Minskning av fonder Räkenskapsperiodens över/underskott Totalt Specifikation av skatteinkomsterna SKATTEINKOMSTER Ursprunglig budget Förändringar i budget Budget efter förändringar Utfall Avvikelse Kommunalskatt , , , Fastighetsskatt , , , Samfundsskatt , , , Skatteinkomster totalt , , ,

134 Beskattningsbara inkomster Inkomstskattesats Beskattningsbar inkomst Milj. Förändring, % ,17 % 75,12 7, ,17 % 81,31 8, ,15 % 78,21-3, ,32 % 81,06 3, ,00 % 83,26 2, ,00 % * 82,98-0,3 % * = uppskattning Specifikation av statsandelarna STATSANDELAR Ursprunglig budget Förändringar i budget Budget efter förändringar Utfall Avvikelse Statsandelar för kommunal basservice , , , Statsandel, övr. för undervisnings- o kulturverksamhet , , Statsandelar totalt , , ,

135 FINANIERINGSDELENS UTFALL FINANSIERINGSANALYS Ursprunglig budget Förändringar i budget Budget efter förändringar Utfall Avvikelse Kassaflödet för verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning Förändring i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

136 INVESTERINGSDELENS UTFALL INVESTERINGAR Användn. under tidigare år Ursprunglig budget Budget ändring Budget Förverkligat % Avvikelse från budget 2012 Radetiketter Kostnadsberäkning FAST EGENDOM MARKINKÖP, utgifter % MARKINKÖP,intäkter % -511 Använt av kostnadsb eräkning % VÄRDEPAPPER AKTIER, utgifter % AKTIER, intäkter % SAMKOMMUNER Vasa sjukvårdsdistrikt % % LÖS EGENDOM, TEKNISKA NÄMNDEN Lös egendom, utgifter % Lös egendom, intäkter HUSBYGGNAD SOLÄNGEN serviceboende Oravais % % HVC bädden Oravais % % KASTUSGÅRDEN % % KASTUSGÅRDEN TALLMO % % DAGHEM % % TOTTEBO DAGHEM % % REGNBÅGEN % 978 KOSKEBY SKOLA % RÖKIÖ SKOLA % KARVSOR SKOLA % 643 PETTERSBACKA SKOLA % MAXMO KYRKOBY SKOLA CENTRUMSKOLAN i Oravais % KIMO SKOLA % GYMNASIET % % HÖGSTADIETS LÄRARBOSTÄDER % % LAGER VÖRÅ % ÖVRIGA BYGGNADER % ORAVAIS INDUSTRIHALL, utgifter % ORAVAIS INDUSTRIHALL, intäkter

137 PUBLIK EGENDOM VÄGBELYSNING, intäkter % VÄGBELYSNING, utgifter FIBERKABEL, utgifter % % FIBERKABEL, intäkter % DETALJPLANEVÄGAR, intäkter % DETALJPLANEVÄGAR, utgifter BELÄGGNING AV DETALJPLANEVÄGAR % PARKER o ÖVRIGA OMRÅDEN % SKIDCENTRUM % ORAVAIS SPORTPLAN, utgifter % % ORAVAIS SPORTPLAN, intäkter % AFFÄRSVERK VÖRÅ VATTENVERK % MAXMO VATTENVERK % % VÖRÅ RENINGSVERK % DISTRIBUTIONSVATTENLEDNINGAR VÖRÅ % % DISTRIBUTIONSVATTENLEDNINGAR ORAVAIS DISTRIBUTIONSVATTENLEDNINGAR MAXMO AVLOPPSLEDNINGAR VÖRÅ % % AVLOPPSLEDNINGAR ORAVAIS AVLOPPSLEDNINGAR MAXMO % % TOTALA INVESTERINGSUTGIFTER % TOTALA INVESTERINGSINTÄKTER % NETTO INVESTERINGAR %

138 BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning RESULTATRÄKNING BOKSLUT 2012 BOKSLUT 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,61 Försäljningsintäkter , ,51 Avgiftsintäkter , ,89 Understöd och bidrag , ,73 Övriga verksamhetsintäkter , ,48 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,75 Personalkostnader , ,64 Köp av tjänster , ,29 Material, förnödenheter och varor , ,40 Understöd , ,98 Övriga verksamhetskostnader , ,44 Verksamhetsbidrag Totalt , ,14 SKATTEINKOMSTER , ,33 STATSANDELAR , ,00 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER , ,44 Ränteintäkter 7 790, ,65 Övriga finansiella intäkter , ,17 Räntekostnader , ,14 Övriga finansiella kostnader , ,12 ÅRSBIDRAG , ,75 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,36 Avskrivningar enligt plan , ,36 Räkenskapsperiodens resultat Totalt , ,39 FÖRÄNDRINGAR I RESERVER OCH FONDER , ,46 Minskning av avskrivningsdifferens , ,83 Minskning av fonder , ,63 Räkenskapsperiodens över/underskott Totalt , ,85 137

139 Finansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS BOKSLUT 2012 BOKSLUT 2011 Kassaflödet för verksamheten Årsbidrag , ,75 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel , ,25 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , ,21 Finansieringsandelar för investeringsutgifter , ,35 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , ,96 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,40 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning Förändring i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån , ,00 Minskning av långfristiga lån , ,20 Förändring av kortfristiga lån , ,00 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 5 531, ,20 Förändring av omsättningstillgångar 0,00 0,00 Förändring av fordringar , ,00 Förändring av räntefria skulder , ,51 Kassaflödet för finansieringens del , ,51 Förändring av likvida medel , ,89 Förändring av likvida medel , ,89 Likvida medel , ,12 Likvida medel , ,01 138

140 Balansräkning BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING AKTIVA BOKSLUT 2012 BOKSLUT 2011 PASSIVA BOKSLUT 2012 BOKSLUT 2011 BESTÅENDE AKTIVA , ,24 EGET KAPITAL , ,38 Immateriella tillgångar , ,31 Grundkapital , ,32 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,31 Uppskrivningsfond , ,45 Materiella tillgångar , ,43 Övriga egna fonder , ,90 Mark- och vattenområden , ,44 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,86 Byggnader , ,45 Räkenskapsperiodens över/underskott , ,85 Fasta konstruktioner och anordningar , ,94 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER , ,45 Maskiner och inventarier , ,51 Avskrivningsdifferens , ,45 Förskottsbetalningar och pågående anläggningar , ,09 AVSÄTTNINGAR , ,00 Placeringar , ,50 Övriga avsättningar , ,00 Aktier och andelar , ,50 FÖRVALTAT KAPITAL , ,11 Övriga lånefordringar , ,00 Statliga uppdrag 8 457, ,82 FÖRVALTADE MEDEL , ,63 Donationsfondernas kapital , ,52 Statliga uppdrag 8 457, ,82 Övrigt förvaltat kapital 1 248, ,77 Donationsfondernas särskilda täckning , ,81 FRÄMMANDE KAPITAL , ,10 Övriga förvaltade medel -,00 Långfristigt , ,02 RÖRLIGA AKTIVA , ,17 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar , ,94 Omsättningstillgångar Erhållna förskott Fordringar , ,05 Övriga skulder , ,08 Långfristiga fordringar , ,86 Kortfristigt , ,08 Kundfordringar Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar , ,34 Lånefordringar , ,86 Lån från offentliga samfund Övriga fordringar ,22 Erhållna förskott ,03 Kortfristiga fordringar , ,19 Skulder till leverantörer , ,21 Kundfordringar , ,35 Övriga skulder , ,93 Övriga fordringar , ,33 Resultatregleringar, skulder , ,57 Resultatregleringar, fordringar , ,51 PASSIVA TOTALT , ,04 Kassa och bank , ,12 AKTIVA TOTALT , ,04 139

141 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Enligt kommunallagen 68 ska ett koncernbokslut uppgöras om kommunen har bestämmanderätt i ett annat bokföringsskyldigt bolag. I denna koncernbalans ingår de sju samkommuner där kommunen är delägare och sju dotterbolag där kommunen har aktiemajoriteten. I koncernbalansen har koncernfordringar, -skulder och inbördes ägande eliminerats. För dotterbolagen har avskrivningarna omräknats enligt kommunens avskrivningstider eftersom avskrivning enligt plan inte använts. Skuldbördan för koncernen är xxx eller xxx per invånare. SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Kommunkoncernen Dotterbolag Bostads Ab Vörå Bofinken IV Vörå kommun Samkommuner Vasa sjukvårdsdistrikt skn Ägoandel 4,98% Kårkulla samkommun Ägoandel 0,36% Ägoandel 100% Bostads Ab Vörå Lärkan Ägoandel 100% Ab Påhlsgården Ägoandel 100 % Fastighets Ab Maxmo Bostäder Ägoandel 100 % Fastighets Ab Oravais Bostäder Ägoandel 100 % Ab Vörå Värmeförsörjning Oy Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä Ägoandel 0,02% Österbottens Förbund Ägoandel 3,54% Svenska Österbottens Förbund för utbildning och kultur Ägoandel 9,49% Optima samkommun Ägoandel 1,23 % Mellersta Österbottens utbildningskoncern Ägoandel 0,31 % Ägoandel 54,27 % Ab Nabbens Gästhamn Intressebolag Ägoandel 80 % Bostads Ab Vörå Bofinken II Ägoandel 36,36% 140

142 KONCERNKALKYLER Koncernresultaträkning KONCERNRESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader VERKSAMHETSBIDRAG Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader ÅRSBIDRAG Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferensen Ökning (-) eller minskning (+) av fonder RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) 141

143 Koncernens finansieringsanalys KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS Kassaflödet för verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning 6 Förändring i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 0 0 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

144 Koncernbalansräkning KONCERNBALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank KONCERNBALANSRÄKNING PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Övriga egna fonder Överskott / underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott / underskott MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital

145 Nyckeltal för koncernbokslut NYCKELTAL FÖR KONCERNBOKSLUT KONCERNRESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter/ Verksamhetskostnader, % 46,7 46,7 Årsbidrag/ Avskrivningar, % 84,7 106,4 Årsbidrag, euro/ invånare KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS Intern finansiering av investeringar, % 32,7 41,2 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 28,9 35,6 Låneskötselbidrag 2,2 2,3 Likviditet, kassadagar 5,6 11,3 KONCERNBALANSRÄKNING Koncernens soliditet, % 51,5 54,4 Koncernens lånestock, Koncernens lån, euro/ invånare

146 NOTER NOTER TILL BOKSLUTET Riktiga och tillräckliga uppgifter Kommunens bokslut ska uppgöras enligt gällande lagar. I noterna lämnas de kompletterande uppgifter till bokslutet som behövs för att ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av verksamheten och ekonomin. Till bokslutet hör resultaträkning, balansräkning och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Om kommunen har bestämmanderätt i en annan bokföringsskyldig ska den göra upp en resultat- och koncernbalansräkning jämte noter som tas in i bokslutet. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett anvisningar om noterna till bokslutet i sina allmänna anvisningar om uppgörande av balansräkning, resultaträkning och koncernbokslut samt i sin allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan. Till bokslutets noter hör dessutom finansieringskalkylen om vilken bokföringsnämndens kommunsektion har meddelat en separat allmän anvisning. För att kommunernas bokslutsuppgifter ska vara jämförbara förutsätts att kommunens noter lämnas i enlighet med de ovan nämnda allmänna anvisningarna. Kommunens bokslut är en offentlig handling. Också noterna till resultaträkningen, balansräkningen och koncernbokslutet ska offentliggöras. 145

147 BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERK RESULTATRÄKNING FÖR VATTENTJÄNSTVERKET Budget 2012 Använt 2012 Omsättning (extern försäljning) , ,37 Omsättning (intern försäljning) , ,74 Understöd och bidrag - - Övriga intäkter , ,06 VERKSAMHETSINTÄKTER TOTALT , ,17 Material och förnödenheter , ,15 Köp av externa tjänster , ,93 Köp av interna tjänster , ,02 Personalkostnader Löner och arvoden , ,55 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,30 Övriga lönebikostnader , ,18 Övriga kostnader , ,36 VERKSAMHETSUTGIFTER TOTALT , ,49 Avskrivningar enligt plan , ,34 Rörelseöverskott /-underskott , ,66 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter 6 742,70 Räntekostnader 3 000, ,10 Ersättning för restkapital , ,65 Övriga finansiella kostnader 229,57 Överskott/underskott före extraordinära poster , ,28 Extraordinära intäkter/kostnader Överskott/underskott före överföring till reserver , ,28 Ökning(-)/minskning(+) av avskrivningsdifferens Ökning(-)/minskning(+) i reserver Räkenskapsperiodens överskott/underskott , ,28 146

148 BALANSRÄKNING FÖR VATTENTJÄNSTVERKET AKTIVA , ,50 A Bestående aktiva , ,49 II Materiella tillgångar , ,49 Markområden , ,90 Fabriks- o produktionsbyggn , ,41 Vatten-och avloppsnät , ,55 Pågående arbeten, vattenverket - - Maskiner o anordningar , ,63 C Rörliga aktiva , ,01 II Fordringar , ,01 Kortfristiga fordringar , ,01 Reskontra, vattenavgifter , ,01 Reskontra, anslutningsavgifter , ,00 PASSIVA , ,50 A Eget kapital , ,94 I Restkapital , ,74 Restkapital , ,74 II Anslutningsavgiftsfond Vattenanslutningsavg. Avloppsanslutningsavg. VI Räkenskapsårets överskott/underskott , ,20 E Främmande kapital , ,56 I Långfristigt , ,08 2. Lån från finansiella institut 4 590, ,00 Nordea 4 590, ,00 3. Lån från offentliga samfund , ,00 Kommunfinans , ,00 4. Övriga skulder , ,08 Anslutningsavgifter , ,08 II Kortfristigt , ,48 2. Lån från finansiella institut 9 180, ,00 Nordea 9 180, ,00 3. Lån från offentliga samfund , ,00 Kommunfinans , ,00 6. Skulder till leverantörer , ,01 Skulder till leverantörer , ,01 7. Övriga skulder 603, ,47 Periodiserade räntor 195,61 746,23 Semesterlöneperiodisering 408, ,24 Övriga skulder 147

149 VATTENTJÄNSTVERKET FINANSIERINGSANALYS BOKSLUT 2012 Kassaflödet för verksamhetens del Rörelseöverskott/-underskott ,17 Avskrivningar och nedskrivningar ,34 Finansiella intäkter och kostnader 4 255,03 Extraordinära poster Rättelseposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter ,67 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 0,00 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 0,00 Kassaflödet för verksamhetens och investeringarnas del ,13 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning Förändring i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 0,00 Minskning av långfristiga lån ,00 Förändring av kortfristiga lån 0,00 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av omsättningstillgångar 0,00 Förändring av fordringar ,94 Förändring av räntefria skulder ,67 Kassaflödet för finansieringens del ,61 Inverkan på kommunens likvida medel ,48 148

150 NOTER TILL BALANSRÄKNING NOTER TILL BALANSRÄKNING LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Lånefordringar , ,86 Övriga fordringar ,22 0,00 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar , ,35 Övriga fordringar , ,33 ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN OCH INVESTERINGAR SOM ÄR FÖREMÅL FÖR AVSKRIVNING Genomsnittliga avskrivningar och investeringar Avskrivningar enligt plan , ,84 Egna anskaffningsutgifter för investeringar som är föremål för avskrivning , ,60 Avvikelse , ,76 Avvikelse % 52,88 64,73 Avvikelsen mellan investerings- och avskrivningsnivån beror på ett stort investeringsbehov under granskningsperioden. EGET KAPITAL Grundkapital , , , ,32 Övrigt eget kapital Uppskrivningsfond , ,45 Utvecklingslånefondens kapital , ,53 Förändring av fonder , ,63 Utvecklingslånefondens kapital , ,90 Överskott från tidigare räkenskapsperiod , ,86 Räkenskapsårets underskott/överskott , ,85 EGET KAPITAL TOTALT , ,38 149

151 KORTFRISTIGT OCH LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL LÅNGIVARE KORTFRISTIGT LÅNGFRISTIGT FÖRFALLER EFTER 5 ÅR ELLER SENARE Kommunfinans Danske Bank Handelsbanken Nordea Aktia Vasa Andelsbank Danske Bank,checkräkningslimit Totalt BEVILJADE BORGENSFÖRBINDELSER Vörå Värmeförsörjning Ab Ab Vörå Golfbaggen Oy Oy Simons Element Ab Ab Heikius Woodconstructions Oy Ab Avfallsservice Stormossen Maxmo centralantenn andelslag Maxmo Bostäder Oravais Bostäder Föreningen Oravais Pensionärshem rf Andelslaget Oravais Bioenergi Ab Ekorosk Oy TOTALT ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Bostadslån Kommunernas garanticentral

152 NOTER TILL KONCERNBOKSLUT TILL KONCERNEN HÖRANDE SAMFUND Dotterbolag Bostads Ab Vörå Bofinken IV Fastighets Ab Oravais Bostäder Ägoandel 100% Ägoandel 100 % Årets vinst 2,59 Årets förlust ,57 Bostads Ab Vörå Lärkan Ab Nabbens Gästhamn Ägoandel 100 % Ägoandel 80 % Årets vinst 1,28 Årets förlust 772,59 Ab Påhlsgården Ab Vörå Värmeförsörjning Oy Ägoandel 100 % Ägoandel 54,27 % Årets vinst 112,39 Årets vinst 708,32 Fastighets Ab Maxmo Bostäder Ägoandel 100 % Årets vinst 4,17 Samkommuner Vasa sjukvårdsdistrikt skn Österbottens Förbund Ägoandel 4,98 % Ägoandel 3,54 % Årets överskott ,79 Årets underskott ,27 Kårkulla samkommun Svenska Österbottens Förbund för utbildning och kultur Ägoandel 0,36 % Ägoandel 9,49 % Årets överskott ,07 Årets underskott ,31 Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä Optima samkommun Ägoandel 0,02 % Ägoandel 1,23 % Årets överskott ,06 Årets överskott ,18 Intressebolag Bostads Ab Vörå Bofinken II Ägoandel 36,36 % Årets vinst 1,56 Mellersta Österbottens utbildningskoncern Ägoandel 0,31 % Årets överskott ,97 NOTER TILL KONCERNBOKSLUT 151

153 Fullmäktige, styrelsen, nämnder och direktionerna 2012 FULLMÄKTIGE Ordinarie Ordinarie Harry Backlund, ordförande Ulf Kullas Kjell Heir, 1:a viceordf. Anna Käcko Åke Helsing, 2:a viceordf. Gunda Lillbacka Ann-Britt Björkström, 3:e viceordf. Lis-Britt Ludén Kaj Agnesbäck Birgitta Långnabba Tobias Andersson Martin Markén Gustav Backman Leena Nikkari-Östman Bergman Anders Peter Norrgård Ove Bergman Helge Nygård Jimmy Björklund Karita Ohlis Roy Björklund Victor Ohlis Anna-Lena Blusi Anita Pitkäkangas Rainer Bystedt Nils Påhls Annika Eklund Susanne Salmela Karl Eklund Stefan Sandkvist Kurt Finne Stig Silander Bror Gammelgård Carina Smeds Rodney Granholm Bror Staffas Gun Granlund Jan-Erik Stenroos Ralf Grägg Johanna Ström-Berglund Björn Helsing Stig Svens Tor-Erik Hägg Kurt Söderberg Elina Ihamäki Birgitta Wörgren Gunilla Jusslin Elvi Östman Michel Kamis Sekreterare Tom Holtti, kommunsekreterare REVISIONSNÄMNDEN Ordinarie Martin Markén, ordförande Rodney Granholm, viceordförande Kaj Agnesbäck Ulrika Forss Katarina Myntti Ersättare Björn Helsing Nils Påhls Helena Nyman Susanne Salmela Therese Dahlin Sekreterare Monika Holms, ekonomisekreterare 152

154 CENTRALVALNÄMNDEN Ordinarie Håkan Nylund, ordförnade Kurt Holmström, viceordförande Monica Nyfelt Lars Friman Elina Ihamäki Ersättare Olli Niemi Tor Österberg Eini Engstrand Eva-Maria Backnäs Kaj Laaja Sekreterare Tom Holtti, kommunsekreterare KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie Ersättare Per Östman, ordförande Bror Staffas Gustav Backman, 1:a viceordförande Ralf Wallin Gun Granlund, 2:a viceordförande Lisa Backman Anna-Lena Blusi Stig Svens Rainer Bystedt Helena Helsing Ralf Grägg Michael Kamis Leena Nikkari-Östman Annika Eklund Ann-Kristin Redlig Kenneth Pärus Elvi Östman Anita Pitkäkangas Monica Ståhlberg Föredragande Christina Öling, kommundirektör LANDSBYGDSNÄMNDEN Ordinarie Jan-Erik Boström, ordförande Henrik Gammelgård, viceordförande Ann-Louise Back Jonas Holm Hanna Kastus Gunda Lillbacka Marie-Louise Påhls Bror Staffas Mikael Österberg Föredragande Roger Bertils, ledande landsbygdssekr. Bernice Eklund, avbytarsekreterare Solveig Rif, tf. avbytarsekreterare Sekreterare Tom Holtti, kommunsekreterare Ersättare Stefan Södergård Leif Bäck Harriet Svens Stefan Rådman Therese Hagberg Karin Nygård Mona Glasberg Tommy Ehrs Peter Backa Sekreterare Roger Bertils, ledande landsbygdssekr. 153

155 BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN Ordinarie Kurt Finne, ordförande Thomas Bergman, viceordförande Bjarne Andersson Satu Houtsonen Elina Ihamäki Marlene Lahtinen Bo Löfbacka Kristina Puiras Göran Sundström Föredragande Peter Rex, byggnadsinspektör tjänstledig Marina Ruonala vik. byggnadsinspektör Peter Rex, byggnadsinspektör från Marika Henriksson, miljöinspektör Ersättare Seija Nyvall Debora Strand Helge Nygård Therese Dahlin Anders Grannas Mari-Anne Bertills Bjarne Ehrs Elvi Östman John Sjöberg Sekreterare Marika Henriksson, miljöinspektör OMSORGSNÄMNDEN Ordinarie Monica Ståhlberg, ordförande Stig Svens, viceordförande Jimmy Björklund Kurt Söderberg Annika Eklund Tarja Finne Stefan Kulp Karl-Göran Löfgren Karita Ohlis Helene Salmela Föredragande Esko Kuoppala, omsorgschef Ersättare Anne-May Wallin Göran Ollus Krister Hästbacka Barbro Bäck Annika Eriksson-Finne Gretel Mantere Jan-Erik Stenroos Annette Helsing Lis-Britt Ludén Sekreterare Esko Kuoppala, omsorgschef 154

156 FLYKTINGNÄMNDEN Ordinarie Ersättare Gustav Backman, ordförande Carl-David Wallin Kurt Söderberg, viceordförande Jimmy Björklund Stig Svens från Fredrik Back Ann-Britt Björkström Birgitta Backman Eivor Hermans Marianne Bergman Uno Holmström Susanna Blomqvist Marie Sjöblom Jimmy Björklund Birgitta Långnabba Birgitta Wörgren Föredragande Sekreterare Mats Hägglund, förläggningschef Mats Hägglund, förläggningschef SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN Ordinarie Kristina Kullas-Norrgård, ordförande Anna Käcko, viceordförande Fredrik Bengs Kjell Engström Susanne Friman Andreas Knutar Ulf Kullas Camilla Mitts Johan Wikar Föredragande Helena Emaus, bildningschef tjänstledig Nina Karls-Nygård vik. bildningschef Ersättare Theresa Turtonen Lena Österberg Camilla Haapamäki Anders Bergman Ritva Södergård Maria Nordman Andreas Gammelgård Johan Heikkilä Tom Lillas Sekreterare Helena Emaus, bildningschef 155

157 FINSKA BILDNINGSNÄMNDEN Ordinarie Hilkka Norrgård, ordförande Pirkko Pesonen, viceordförande Jaana Forslund Raimo Hietamäki Kenneth Löfgren Jaakko Pihlajakangas Katri Rannanjärvi Föredragande Simo Saarijärvi, skoldirektör KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Ordinarie Bror Gammelgård, ordförande Victor Ohlis, viceordförande Linda Backlund Inger Damlin Jan Joupers Rune Norrgård Fredrik Småros Eva Sparv Lilian Thel-Nybäck Föredragande Mikael Österberg, kultur- och fritidschef TEKNISKA NÄMNDEN Ordinarie Ove Bergman, ordförande Helge Nygård, viceordförande Maj-Len Grägg Allan Hagberg Sigfrid Hannus Anna-Lena Krooks Maria Nyström Christer Ollqvist Carina Rönn Föredragande Lasse Sillanpää, teknisk chef Ersättare Seija Karls Timo Marjamäki Tuija Saarela Sirpa Kallio Martta Ylilauri Keijo Ormiskangas Ove Nyby Sekreterare Simo Saarijärvi, skoldirektör Ersättare Lars Wallin Kim Kattil Magnus Rex Anna-Lena Berglund Dan Hermans Camilla Nordling Bengt Tunis Marianne Sirén Andreas Storbacka Sekreterare Mikael Österberg, kultur- och fritidschef Ersättare Rainer Söderberg Tobias Andersson Karolina Södergård Peter Nyman Stefan Sandkvist Ann-Kristin Redlig Gun-Viol Furunäs Rune Jåfs Marina Bäck Sekreterare Lasse Sillanpää, teknisk chef 156

158 LEDAMÖTER I SAMKOMMUNER VÅRDNÄMNDEN I KORSHOLM Ledamot Ersättare Kenneth Pärus I viceordförande Lisbeth Hellqvist Gun Granlund Jenny Norrlin Ralf Grägg - Anne-May Wallin Tor-Erik Hägg Per Östman Rainer Bystedt VÄSTKUSTENS TILLSYNSNÄMND Ledamot Michael Kamis Ersättare Anette Vesterlund SAMKOMMUNFULLMÄKTIGE FÖR VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT Ledamot Kjell Heir Gunilla Jusslin Ersättare Karita Ohlis Tor-Erik Hägg KÅRKULLA SAMKOMMUN Ledamot Ersättare Susanne Blomqvist Monica Ståhlberg Monica Ståhlberg Karita Ohlis ESKOON SOSIAALIPALVELUJEN KUNTAYHTYMÄ Ledamot Gretel Mantere Ersättare Tatjana Påfs ÖSTERBOTTENS FÖRBUNDS LANDSKAPSFULLMÄKTIGE Ledamot Harry Backlund Martin Markén Ersättare Ann-Britt Björkström Stefan Sandkvist 157

159 SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Ledamot Ersättare Björn Helsing Anna-Lena Blusi Susanne Salmela Ann-Britt Björkström KESKI-POHJANMAAAN KOULUTUSKUNTAYHTYMÄ Ledamot Lisbeth Näsman Ersättare Seija Karls OPTIMA SAMKOMMUNS FULLMÄKTIGE Ledamot Stefan Ståhlberg Ersättare Hans Holmström ÖSTERBOTTENS AVFALLSNÄMND Ledamot Uno Holmström Ersättare Glenn Lahtinen KOMMUNENS REPRESENTATION I ÖVRIGA ORGAN SAMARBETSKOMMITTÉN FÖR VASAREGIONEN Ledamot Harry Backlund Christina Öling Per Östman Ersättare Kjell Heir Tom Holtti Gustav Backman VASAREGIONENS UTVECKLINGS STYRELSE Ledamot Christina Öling Ersättare Markku Niskala STIFTELSEN FÖR VASANEJDENS ÖVNINGSKÖRBANA, REPRESENTANTSKAPET Ledamot Ersättare Stig Silander Robert Friman Ralf Wallin DIREKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKET ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK Ledamot Ersättare Karita Ohlis Stig Silander Ralf Wallin

160 DELEGATIONEN FÖR POLISEN Ledamot Bror Staffas Ersättare Kennet Lassus ÖSTERBOTTENS TINGSRÄTT Nämndemän Jessica Havulehto Åke Helsing Eva-Maria Löfqvist Kenneth Pärus GODE MÄN VID FASTIGHETSFÖRRÄTTNINGAR Roy Andersson Lisbeth Hellqvist Frank Norrgård Bengt Back Raimo Hietamäki Helge Ollus Fredrik Back Kenneth Hägg Åsa Simons-Nylund Ralf Backman Jaakko Kallio Marit Skata Stig Broo Leif Kastus Maj-Len Stagnäs Marie-Louise Carp Dan Kullman Paul Stenkull Kenneth Dalkar Olli Niemi Tom Strand Christer Eklund Leif Nordling Göran Sundström Christer Hagberg Bo Norrgård Göran Thors RUNAR OCH SVEA KASTUS FOND, FÖRVALTNINGSORGAN Per Östman, ordförande Annika Kvist-Östman Markku Niskala Karita Ohlis OHLSFONDEN, FÖRVALTNINGSORGAN Bror Blusi, ordförande Annika Kvist-Östman Karita Ohlis Per Östman 159

161 SYSKONEN FORS MINNESFOND, DIREKTIONEN Ledamot Per Östman, kommunstyrelsen, ordförande Elisabeth Karp, rektor Tegengrenskolan Kristina Kullas-Norrgård, svenska bildningsnämnden Anna Käcko, svenska bildningsnämnden Christer Simons, rektor gymnasiet Ersättare Gun Granlund 160

162 KOMMUNSTYRELSENS OCH KOMMUNDIREKTÖRENS UNDERSKRIFT 161

163 REVISIONSBERÄTTELSE 162

164 163

165 Bilaga PERSONALBOKSLUT PERSONALBOKSLUT 2012 Inledning Andra året efter kommunsamgången visar på att personalstrukturen håller på att anpassas till verksamheten. Det betyder att på vissa verksamhetsområden har nyanställningar gjorts när nya verksamhetspunkter har öppnats eller om lagstiftning kräver en viss personaldimensionering samt att redan anställd personal överförs till andra verksamhetspunkter. Samgångsavtalet har även efterföljts och vissa befattningar har dragits in då den anställde gått i pension. Löneharmoniseringsprojektet fortskrider, vilket gjort att 2012 har merparten av de lokala justeringspotterna styrts till uppgiftsrelaterade löner och mycket liten del till individuella tillägg. Inom tekniska avdelningen har lönerna justerats mellan uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg så att de uppgiftsrelaterade lönerna har harmoniserats färdigt, återstår nu ännu att bygga upp ett system av kriterier för hur individuella tillägg ska fördelas. Kommunens två timavlönade har förhandlats med under 2012 och de har från början av 2013 överförts till månadsavlönade. Kommunens totala lönekostnader, inklusive sociala kostnader, var drygt 24,7 miljoner euro, vilket är 45,29 procent av kommunens totala kostnader. Totala lönekostnaderna steg under året med 4,81 procent från 2011, medan den budgetmässiga förhöjningen hade prognostiserats till 3 procent. Totalt har under året arbetskontrakt fått lön från kommunen. I december 2012 var kontrakt på lönelistan. Personer som erhållit lön per månad 2011 och Kommunen sköter närståendevårdarnas ersättningsutbetalningar, vilket under året har varit 87 personer och varierat mellan 69 till 75 löneutbetalningar per månad, samt 14 familjevårdare. Personliga hjälpare, vars omsättning under året har varit 114 personer, varierande mellan 41 till

166 hjälpare per månad. Kommunen är dock inte direkt arbetsgivare för de personliga hjälparna, utan det är den som vårdas eller den vårdades familj är arbetsgivare. Kommunen förmedlar löneutbetalningen. I kommande redovisningar ingår inte dessa två kategorier. Förtroendemannauppdrag och deras arvoden ingår inte i detta personalbokslut. Personalens struktur i I enlighet med kommunens förvaltningsstadga är det kommunstyrelsen som inrättar eller drar in befattningar och fullmäktige inrättar eller drar in tjänster. Inför samgången gjordes en genomgång för vilka befattningar och tjänster som skulle inrättas. Totalt blev 394 befattningar och 107 tjänster inrättade den och under 2011 inrättades ytterligare en befattning har en del befattningar indragits och några inrättats samt en tjänst inrättats. Anställda enligt avdelning, december ; 41 % 46; 7 % 32; 5 % 14; 2 % 52; 7 % Centralavdelningen Förvaltningsavdelningen Omsorgsavdelningen Bildningsavdelningen Kultur- och fritidsavdelningen Tekniska avdelningen 256; 38 % Inrättade befattningar och tjänster avdelningsvis 2011 och 2012, samt förändringar under 2012 Avdelning Befattningar Befattningar Förändring /- Tjänster Tjänster Förändring /- Centralavdelningen Förvaltningsavdelningen ii Omsorgsavdelningen Bildningsavdelningen Kultur- och fritidsavd Tekniska avdelningen TOTALT (+ 6) (+ 1) 165

167 Under 2012 har följande ändringar skett: Centralavdelningen: i enlighet med samgångsavtalet drogs en kanslistbefattning om 100 % in i samband med pensionering. Förvaltningsavdelningen: vid avbytarverksamheten inrättades en kanslistbefattning om 100 % och vid ekonomikansliet har en befattning om 50 % lämnats obesatt i samband med pensionering. Omsorgsavdelningen: Vid flyktingbyrån inrättades en tjänst som biträdande byråchef om 100 % och vid Oravais flyktingförläggning inrättades en socialhandledarbefattning om 100 %. Bildningsavdelningen: inom barnomsorgen inrättades två befattningar som barnskötare och en som barnträdgårdslärare, alla om 100 %. Tekniska avdelningen: En fastighetsskötarbefattning om 20 % inrättades eftersom den hade fallit bort vid samgången och en fastighetsskötarbefattning om 100 % inrättades. Utöver de inrättade befattningarna och tjänsterna har kommunen även en hel del tidsbundna anställningar. Tabellen nedan visar att i kommunen finns 514 ordinarie anställda i december 2012, vilket betyder det finns en viss diskrepans i ledningsrapporteringen på grund av att en ordinarie anställd kan för viss tid vara i lönesystemet registrerad på två platser och därmed tillfälligt ha två kontrakt när hon/han sköter en annan ordinarie arbetsuppgift och är tillfälligt tjänstledig från den ena. Tidsbundet anställda personer var i december 161 stycken. Ordinarie och tidsbundet anställda inom respektive avdelning i december 2012, samt årsverken 166 tidsbundna och vikarier anställda under året årsverken iii ordinarie Centralavdelningen ,55 Förvaltningsavdelningen ,31 Förvaltningskansliet ,24 Landsbygdskansliet ,01 Avbytarverksamheten ,24 Byggnads- och miljöinspektion ,82 Omsorgsavdelningen ,95 Socialkansliet ,31 Socialt arbete ,04 Äldreomsorg ,64 Flyktingförläggningen ,03 Flyktingbyrån ,93 Bildningsavdelningen ,46 Bildningskansliet ,14 Barnomsorgen ,25 Grundläggande utbildning åk ,82 Grundläggande utbildning åk ,39 Andra stadiets utbildning ,86 Gemensam verksamhet ,36 Kultur- och fritidsavdelningen ,70 Tekniska avdelningen ,58

168 Tekniska kansliet ,52 Teknisk verksamhet ,06 TOTALT ,54 Kommunen är en kvinnodominerad bransch vilket tydligt syns i anställdas fördelning, där 77 % är kvinnor och 23 % män. I förmansställning är fördelningen annan och där är 10 kvinnor (36 %) och 18 män (64 %). Antalet årsverken (riktgivande värde) som utfördes i kommunen är totalt knappt 604 för 675 anställda, vilket visar att en del av personalen arbetar på deltid. Heltids- och deltidsanställda avdelningsvis, december Centralavdelningen 1 12 Förvaltningsavdelningen Omsorgsavdelningen Bildningsavdelningen heltid deltid Kultur- och fritidsavdelningen Tekniska avdelningen 3 27 Inom samtliga avdelningars förvaltning är få anställda på deltid. Deltidsanställda finns främst inom omsorgsavdelningen. Inom bildningsavdelningen förekommer deltidsanställning främst inom familjedagvården samt att det varierar mycket från daghem till daghem. Inom skolvärlden är det relativt jämnt fördelat över skolorna, medan gymnasiet har relativt lite deltidsanställda. Deltidsanställda inom kultur- och fritidsavdelningen är till största delen föreläsare och kursdragare. Personalens åldersstruktur Åldersstrukturen är relativt väl fördelad över alla ålderskategorier, med en liten större andel anställda mellan år. 167

169 I KEVAs sammanställning nedan framgår de största yrkesgrupperna och medelåldern inom yrkesgruppen. Största yrkesgrupperna , antal personer, yrkesgruppens medelålder (KEVA, KomPL-färsäkrade) KEVA har även prognostiserat pensionsavgången bland kommunanställda för de största yrkesgrupperna. KEVAs stapeldiagram och tabell nedan visar att till år 2015 förväntas pensionsavgången vara störst i antal personer och procentuell andel av kategorin inom yrkena primärskötare, närvårdare städare hemvårdare, hemhjälpare sekreterare familjedagvårdare sjukhus-, vårdbiträden 8 personer 6 personer 5 personer 5 personer 5 personer 5 personer 10,5 % 22,5 % 28,2 % 20,5 % 16,4 % 14,9 % 168

170 Prognostiserad pensionsavgång för de största yrkesgrupperna (KEVA, KomPL-försäkrade) Frånvaro och sjukskrivingar Det finns flere orsaker till frånvaro. En vanligt förekommande är att en anställd anhåller av privata skäl om tjänstledigt utan lön, vilket oftast beviljas om den anställdes semesterdagar är använda och ingen övertid finns att ta ut. Lagstadgad tjänstledighet är oftast ledigheter förknippade med moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet, vilket under år 2012 har tagits ut totalt dagar (år 2011: dagar). 169