VÖRÅ. Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2011 KOMMUN. Godkänd av fullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÖRÅ. Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2011 KOMMUN. Godkänd av fullmäktige 14.06.2012"

Transkript

1 VÖRÅ KOMMUN Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2011 Godkänd av fullmäktige GODKÄND AV KST

2 Innehållsförteckning 1. KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT EKONOMI FRAMTIDSUTSIKTER BESTÄMMELSER OM BOKSLUT KOMMUNALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSIDÉ EKONOMISK ÖVERSIKT INTERN TILLSYN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERINGEN AV VERKSAMHETEN RESULTATANALYS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL BALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSPERIODEN RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT DRIFTSEKONOMIDELENS BUDGETUTFALL CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN KOMMUNSTYRELSEN LANDSBYGDSNÄMNDEN BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN OMSORGSNÄMNDEN ORAVAIS FLYKTINGFÖRLÄGGNING SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN SUOMENKIELINEN SIVISTYSLAUTAKUNTA KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN Under året levererades m³ vatten och m³ avloppsvatten och slam har behandlats i våra reningsverk TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER (EXTERNA + INTERNA) RESULTATRÄKNINGSDELENS UTFALL INVESTERINGSDELENS UTFALL BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSANALYS BALANSRÄKNING KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI

3 8.1 SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET KONCERNRESULTATRÄKNING KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS KONCERNBALANSRÄKNING NYCKELTAL FÖR KONCERNBOKSLUT NOTER TILL BOKSLUTET BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERK RESULTATRÄKNING FÖR VATTENTJÄNSTVERK BALANSRÄKNING FÖR VATTENTJÄNSTVERK NOTER TILL BALANSRÄKNING NOTER TILL KONCERNBOKSLUT AVSKRIVNINGSPLAN FULLMÄKTIGE, STYRELSEN, NÄMNDER OCH DIREKTIONERNA KOMMUNSTYRELSENS OCH KOMMUNDIREKTÖRENS UNDERSKRIFT REVISIONSBERÄTTELSE Bilaga PERSONALBOKSLUT Inledning Personalens struktur Frånvaro Anställning av vikarier Speciella satsningar under året

4 1. KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 1.1 BOKSLUTET 2011 Vörå kommuns första verksamhetsår är avslutat och det är dags att sammanfatta årets händelser och höjdpunkter. Med blicken i backspegeln kan vi konstatera att ju större organisationer som går samman desto mera arbete blir det. Starten var jobbig framförallt i förvaltningen där personal förflyttades till nya arbetsställen och nya rutiner och kollegor gjorde att allting inte var som det brukade. Men vi hade också lärt oss en del från Vörå-Maxmo samgången och många saker var mycket bättre förberedda än från början av Mycket bra arbete har gjorts med t.ex. de nya hemsidorna, med att ta fram nytt marknadsföringsmaterial för kommunen, med att införa nya uppdaterade dataprogram och med att skapa ett gemensamt utseende för den information som går ut från vår organisation. Det första verksamhetsåret har med andra ord varit speciellt, precis som det ska vara då allting är nytt. Politikerna har fått ta del av förändringarna genom olikheter i möteskultur och med att ta hänsyn till att viljorna och grupperingarna i politiken nuförtiden är fler än förut. Det är svårt att förklara vad en kulturkrock egentligen definitionsmässigt är, men det är någonting som märks i stort och i smått och som man inte tänker på förrän efteråt då det finns för reflektion över frågan varför det gick som det gick! Verksamhetsmässigt kan vi konstatera att 2011 var ett år av investeringar i den nya kommunens servicestruktur. Äldreomsorgsbygget i Oravais, Solängen, blev klart under hösten och då kunde bäddavdelningens patienter flytta in tillfälligt för att möjliggöra renovering och tillbyggnad av bädden. När helheten står klar under hösten 2012 tror jag vi får anledning till en ordentlig invigningsfest! Då kan vi konstatera att kommunen har byggt och grundat för en välordnad service åt kommunens äldre för många år framöver. Transportavloppsnätet mellan Maxmo och Vörå byggdes färdigt och nu återstår att koppla in hushållen under sommaren och hösten Renoveringen och iståndsättningen av idrottsplanen i Oravais fick sina statliga bidrag och projektet påbörjades redan under hösten I verksamheten fick vi fortsätta med utbyggnaden av barndagvården. Ett nytt gruppfamiljedaghem öppnades i början av året i Pettersbacka och ett tillfälligt gruppfamiljedaghem öppnades i Vörå centrum. Dessutom gjordes lite organisationsmässiga förändringar så att Solbackens gruppfamiljedaghem i Kimo ändrades till daghem. Arbetet med dagvården tar inte slut med detta, under 2012 ska verksamhetens utbyggnad planeras på en mer permanent basis och under perioden ska sedan utbyggnad ske i kommunens alla delar. Skolorna visade framfötterna med olika projekt och gymnasiet fick utmärkta resultat i rankingen på basen av studentskrivningarnas resultat i hela landet. Pettersbacka skola fick ta ibruk efterlängtade tilläggsutrymmen. Tekniska avdelningen har fått jobba mycket med alla våra investeringar men har även tagit över både Maxmo Bostäder och Oravais Bostäder och har nu ett bra helhetsgrepp om hyresbostadssituationen för kommunens del. Många positiva saker har hänt under året. Sommaren 2011 donerade fotbollsspelaren Tim Sparv en minifotbollsarena till Centrumskolan i Oravais, vilket har glatt många fotbollsintresserade. Diskussionerna om landsbygdsförvaltningens administration har pågått under året. Resultatet blev att administrationen från sköts av Vörå och området utvidgades i slutskedet så att det omfattar även Korsholm, Vasa, Lillkyro och Laihela. Kommunen beslöt att stöda Oravais Historiska förenings projekt kring furirbostället. UH-Koneistus beslöt att etablera sig i kommunen och hyrde upp gamla Kulla-Boats hallen på industriområdet i Oravais och tillverkningen startar upp under våren Företaget har preliminärt diskuterat att etableringen skulle ge 5-10 nya arbetsplatser. Befolkningen och politikerna har visat ett stort engagemang under året och rekordmånga motioner och initiativ har lämnats in till fullmäktige och styrelsen. Behandlingen av de flesta har påbörjats och kommer under våren sommaren att komma för beslut i olika organ. 4

5 1.2 EKONOMI Det är väl en yrkesskada att man väntar med spänning på att kommunens bokslut skall bli klart varje år. Spänningen stiger eftersom det är första bokslutet för den nya kommunen och vi har haft en hel del äskanden om tilläggsanslag under året. Det första statsandelsbeskedet för den nya kommunen var dessutom fel beräknat från ministeriet och alldeles för positivt. Korrigeringen kom under våren och utbetalningarna rättades till under hösten. Siffermässigt ökade kommunen sina kostnader med 2,66 % jämfört med 2010 års bokslut. Den största ökningen, 5 %, finns på personalkostnadssidan men där ingår även två års semesterlöneperiodisering om totalt euro. Om semesterlöneperiodiseringen elimineras så återstår en personalkostnadsökning om 2,8 %, vilket är en mycket moderat ökning. Även material och förnödenheter hade ökat med hela 4,9 %. På inkomstsidan kan vi konstatera att den nya kommunen hade en statsandelsökning om 4,32 % från 2010 till Skatteintäkterna ökade nästan explosionsartat med 7,97 %, detta trots att skatteprocenten för en del av befolkningen sänktes betydligt genom kommunsamgången. Vi landar i resultaträkningen på ett årsbidrag om 1,396 miljoner euro eller 3 % sämre än bokslutet Efter de finansiella posterna så blir räkenskapsperiodens resultat euro. Eftersom investeringsprogrammet är rätt så omfattande under de första samgångsåren betyder det att kommunens skuldsättning kommer att öka. I 2011 års bokslut uppgår kommunens lånestock till 3,8 miljoner eller ca 570 euro per invånare. Ekonomin för Vörå kommun är fortsättningsvis mycket stabil. 1.3 FRAMTIDSUTSIKTER Enligt kommunministeriets arbetsgrupps utredningar så skulle Vörå höra till det område som tillsammans med Vasa skulle utreda en kommunsamgång. Som bäst förbereds behandlingen av det svar som kommunen ska skicka in till ministeriet. Med två kommunsamgångar i bagaget, en väl utbyggd socialvård och med en ekonomi i balans så torde inte Vörå kommun vara den första av kommuner som behöver fusioneras. Under de kommande åren siktar vi på att jobba vidare på en gemensam vision och arbetsprogram för den nya kommunen. Efter de första årens stress och praktisk brådska med att få allting gjort bör en benchmarking göras för att flytta siktet framåt och uppåt mot ett gemensamt mål. Under 2011 aktiverades vindkraftsprojekt i olika delar av kommunen. Samtidigt pågår Österbottens Förbunds etapplan om alternativa energikällor som också gäller vindkraften. Under slutet av året framstod planeringsbehovet för vindkraft så stort att kommunen lämnade in en ansökan om planeringsstöd till ministeriet. Beroende av finansiering och planeringen kunde vindkraften bli ett gott komplement till kommunens näringsliv i framtiden. Vi kan vi gör vi trivs i Vörå! Christina Öling Kommundirektör 5

6 VÖRÅ KOMMUNS ORGANISATION Fullmäktige Centralvalnämnden Kommunstyrelsen Revisionsnämnden Landsbygdsnämnden Byggnads- och miljönämnden Omsorgsnämnden Flyktingnämnden Svenska bildningsnämnden Finska bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden Fullmäktige utövar den högsta beslutanderätten i kommunen. P.g.a kommunsamgången består fullmäktigeförsamlingen av Oravais och Vörå-Maxmos fullmäktigeledamöter till slutet av pågående mandatperiod år Fullmäktige tillsatte kommunstyrelsen och nya nämnder i enlighet med samgångsavtalet för den 2-åriga perioden som började Beredning, verkställande och annan förvaltning ankommer på kommunstyrelsen samt på nämnder och tjänsteinnehavare under kommunstyrelsens tillsyn. Kommunala ämbetsverket leds av kommundirektör Christina Öling. Ämbetsverkets avdelningar leds av avdelningscheferna, vilka under kommundirektörens ledning bildar kommunens ledningsgrupp. Ledningsgruppen kompletterades med förläggningschefen som representant för Oravais flyktinförläggning Ledningsgruppen Kommundirektör Förvaltningsdirektör Kommunsekreterare Omsorgschef Förläggninschef Svenska bildningschef Kultur- och fritidschef Teknisk chef Avdelningschefernas ansvarsområdesindelning: - förvaltningsdirektör Markku Niskala, förvaltningsavdelning: ekonomikansliet, landsbygdskansliet, avbytarverksamheten, byggnads- och miljökansliet - kommunsekreterare Tom Holtti, centralavdelning: centralkansliet, lönekansliet, IKT-kansliet - omsorgschef Esko Kuoppala, omsorgsavdelning: socialkansliet, äldreomsorgen, flyktingverksamhet o förläggningschef Mats Hägglund: föredragande i flyktingnämnden - bildningschef Helena Emaus, bildningsavdelning: småbarnsfostran, grundläggande utbildning, andra stadiets utbildning o finsk bildningschef Simo Saarijärvi: föredragande i finska bildningsnämnden - kultur- och fritidschef Mikael Österberg, kultur och fritidsavdelning: fritidskansliet, medborgarinstitutet, biblioteket - teknisk chef Lasse Sillanpää, tekniska avdelningen: vatten och avlopp, väg- och upphandling, fastigheter 6

7 GRUNDUPPGIFTER OM KOMMUNEN Kommunnamn Vörå kommun Vöyrin kunta Kommunkod 946 Grundades ; samgång av primärkommunerna Vörå-Maxmo och Oravais Befolkningsmängd, Befolkningsökning, invånare, % 53 pers / 0,75 % Landareal, km2 781,31 Folktäthet, invånare/ km2 8,6 Språk svenskspråkiga 82,2 % finskspråkiga 12,5 % övriga språk 5,2 % Inkomstskatteprocent 19,00 % Fastighetsskatteprocent, allmän 0,60 % stadigvarande boende 0,40 % övrigt boende 1,00 % Primärnäringar 16 % Industri 34 % Tjänster 49 % Övrigt 1 % Arbetslöshetsgrad, ,70 % 7

8 2. BESTÄMMELSER OM BOKSLUT I verksamhetsberättelsen ska ingå en redogörelse för hur de mål för verksamheten och hur den av fullmäktige fastställda budgeten har förverkligats. I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens ekonomi som inte redovisas i resultat- eller balansräkningen. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen, eller i samband med att den föreläggs fullmäktige, ge förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Vid uppgörande av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen samt till tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen. Statliga bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bokföringslagen ska tillämpas. I bokslutet ingår resultaträkning, balansräkning och bilagor till dem, samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Dessutom uppgör kommunen ett komplett koncernbokslut med bilagor som en del av bokslutet. Revisorerna ska senast före utgången av maj med iakttagande av god revisionssed, granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisionsnämnden ska bedöma huruvida de mål för verksamheten och budgeten som fullmäktige satt upp har nåtts. 2.1 KOMMUNALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSIDÉ Kommunen ska i samråd med kommuninvånarna skapa och upprätthålla förutsättningar för att inom ramen för befintliga resurser, på ett rationellt och effektivt sätt producera kommunal samhällsservice som motsvarar efterfrågan. Samtidigt strävar kommunen till en maximering av kommuninvånarnas trygghet och trivsel genom en balanserad utveckling av kommunen som modern, livskraftig och naturnära kommun. Kommunen strävar till att trygga rätten till utkomst, bostad, utbildning och hälsovård samt verkar för social omsorg, goda levnadsförhållanden och en ren miljö. Kommunens verksamhetsidé och målsättningar konkretiseras årligen via den av fullmäktige fastställda budgeten och ekonomiplanen. 2.2 EKONOMISK ÖVERSIKT Det ekonomiska resultatet i bokslutet 2011 visar att kommunens ekonomi är i balans, d.v.s. årsbidraget räcker till att täcka avskrivningarna. De budgeterade driftsutgifterna och inkomsterna efter budgetändringar var respektive , medan de faktiska driftsutgifterna blev och driftsinkomsterna I samgångsstöd har erhållits Investeringsutgifterna var budgeterade till och inkomsterna till De faktiska investeringsutgifterna blev och investeringsinkomsterna blev Försäljningsintäkter av mark och bostadsaktier understeg de beräknade inkomster och vattentjänstverkets anslutningsavgifter bokfördes inte som investeringsinkomster utan som långfristiga skulder i balansen. De totala avskrivningarna 2011 är I kommunalskatt har influtit , i samfundsskatt och i fastighetsskatt , vilket är totalt mera än budgeterade skatteinkomster. I statsandelar har influtit , vilket är mera än budgeterat. 8

9 Den livliga investeringstakten i nya Vörå fortsatte i enlighet med samgångsavtalet. Kommunstyrelsen sålde det gamla Ämbetshuset samt tomter till ett belopp om Vörå kommuns investeringar har under det gångna året präglats av stora satsningar på för att höja och trygga servicenivån. Tydligast syns det kanske på fastighetssidan där byggnaden Solängen för serviceboende för dryga 1,6 miljoner har färdigställts och renovering av HVC-bäddavdelningen påbörjats. Till bäddavdelningen har under år 2011 använts 0,5 miljoner euro. Bägge investeringar har hållit sina budgeter. Satsningen på Centrumskolans dränering blev däremot betydligt dyrare än väntat p.g.a. att bristerna i dräneringen var mycket omfattande. Den påtänkta renoveringen av lärarbostäderna I Vörå centrum måste flyttas fram ett par år p.g.a. att flyktingverksamheten har behövt huset. Renoveringsanslaget på har flyttats över till bäddavdelningens renovering. Det ser dock ut som att Vörå samgymnasium får mera internatplatser I detta durabla hus inom en nära framtid. Planering av nya gymnasiet har påbörjats. Det sista skedet av kommunens åtagande kring byggandet på Nybo området startade också så att en parhuslägenhet finansierades under 2011, fördröjningar i projektet gjorde att den andra parhuslägenhetens finansiering flyttas fram till Kommunen har gjort betydande satsningar även på vatten- och avloppsverket. Transportavloppsledningen mellan Maxmo centrum och Vörå har färdigställts. Avloppsreningsverket i Myrbergsby har moderniserats för ca Denna modernisering har möjliggjort fjärrövervakning och till vissa viktiga delar fjärrmanövrerering av vatten- och avloppsanläggningar I hela kommunen. Tillgången till råvatten har under det gångna året förbättrats i form av en ny brunn vid Kulmajärvi. Kostnader för utbyggandet av distributionsledningar har varierat enligt efterfrågan. Anslagen för detaljplanevägar, för asfaltering och vägbelysning har använts till att färdigställa Hellnäs III planeområdet, till att bygga en del av Rörängsvägen och Pytarbacksvägen samt att bygga gatubelysning till Bovägen och till att bygga ihop vägbelysningsslingor mellan Keskis och Kaurajärvi. Orsaken till kostnadsöverskridning i Hellnäs har varit bergssprängningar. Syftet med bergsprängningar har varit att göra Sågvägen tryggare att använda. Satsning på Oravais sportplan har påbörjats och för att erhålla statligt stöd bör projektet färdigställas inom år Räkenskapsperiodens resultat för driftsdelen visar ett överskott om ,85. Totala amorteringar under året är och ett nytt lån på lyftes i slutet av året. Därtill har kommunen använt kommuncertifikatprogram för att finansiera driften med ett belopp på Skuldbördan är vid årets slut eller 570 per invånare. Årsbidraget är eller 207 per invånare. 2.3 INTERN TILLSYN Kommunstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över kommunens tillgångar och som fungerar som myndighet för genomförandet av den interna tillsynen. Kommunens förvaltningsstadga (fge ) styr och avgränsar organens och tjänsteinnehavarnas befogenheter samt ger regelverk för förvaltningen. Kommunstyrelsen i Vörå-Maxmo har godkänt en anvisning för intern kontroll och den följs tills en ny anvisning blir uppgjord. Med iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut ansvarar den för olika organ beredande tjänstemännen för lagligheten i ärendens beredning samt granskar lagligheten i organens beslut och verkställighet. Till delgivningen av gjorda beslut bifogas alltid anvisningar för ändringssökande, vilka följer de olika lagarna gällande besvär. 9

10 Målen för verksamheten finns nämnda i kommunens budget och ansvarig tjänsteman samt respektive organ ansvarar för uppfyllandet av dessa på ett resursmässigt effektivt sätt. I samband med bokslutet redovisas för hur målen uppnåtts, vilket behandlas och godkänns i respektive berörda organ samt i kommunens styrelse och fullmäktige. Utomstående revisionssamfund ombesörjer revidering av kommunens verksamhet och ekonomi. Respektive organ och tjänstemän ansvarar kontinuerligt inom sin sektor för uppmärksamhet gällande risker för verksamheten och hantering av dessa. För personalens verksamhetsförutsättningar och för kommuninvånarnas trygghet görs kontinuerligt inom ramen för arbetarskyddet riskanalyser på samtliga kommunens verksamhetsplatser. Åtgärdsförslag för minimering av risker ges och uppföljs inom ramen för arbetarskyddskommissionen. För skolorna har bl.a. planer för riskhantering gjorts upp. Kommunens förvaltningsstadga ger ramarna för anskaffningsrättigheterna för tjänstemän och organ. Reglerna kring offentlig upphandlig styr även anskaffningarna. Kommunen är försäkrad för eventuella förluster förorsakade av tjänstemans felbeslut. Vid anskaffningar är det alltid skilda anställda som granskar beställning mot leverans innan tjänsteman, annan än den beställande, godkänner fakturan. Denna process har ytterligare formaliserats i samband med införandet av elektronisk fakturacirkulation. Personalen som bokför och sköter om betalningstrafiken har ingen rätt att godkänna räkningar. Avtal och förbindelser som ingås på kommunens eller kommunstyrelsens vägnar undertecknas av kommundirektören, kommunstyrelsens ordförande eller vice ordförande och kontrasigneras av kommunsekreteraren eller vederbörande medlem av ledningsgruppen, om inte kommunstyrelsen befullmäktigat andra personer. Kommunstyrelsen godkänner samtliga avtal. 10

11 2.4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERINGEN AV VERKSAMHETEN RESULTATANALYS RESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Radetiketter VERKSAMHETENS INTÄKTER TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER Verksamhetsbidrag Totalt SKATTEINKOMSTER STATSANDELAR FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens resultat Totalt Bokslutsdispositioner Totalt Räkenskapsperiodens överskott Totalt RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetintäkter/ Verksamhetskostnader, % 32 % 34 % Verksamhetsbidrag, euro/invånare Årsbidrag/ Avskrivningar, % 103 % 126 % Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

12 2.4.2 FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL FINANSIERINGSANALYS Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning 1700 Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar 0 1 Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 53 % 131 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 48 % 97 % Låneskötselbidrag 4,3 3,5 Likviditet, kassadagar 7,7 9,9 Invånarantal

13 2.4.3 BALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Övriga utgifter med lång verkningstid Uppskrivningsfond Materiella tillgångar Övriga egna fonder Mark- och vattenområden Överskott från tidigare räkenskapsperioder Byggnader Räkenskapsperiodens överskott Fasta konstruktioner och anordningar AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Maskiner och inventarier Avskrivningsdifferens Förskottsbetalningar och pågående anläggningar AVSÄTTNINGAR Placeringar Övriga avsättningar Aktier och andelar FÖRVALTAT KAPITAL Övriga lånefordringar Statliga uppdrag FÖRVALTADE MEDEL Donationsfondernas kapital Statliga uppdrag Övrigt förvaltat kapital 2 2 Donationsfondernas särskilda täckning FRÄMMANDE KAPITAL Övriga förvaltade medel -0 0 Långfristigt RÖRLIGA AKTIVA Lån från finansinstitut och Omsättningstillgångar 0 0 Erhållna förskott 0 0 Fordringar Övriga skulder Långfristiga fordringar Kortfristigt Kundfordringar 0 0 Lån från finansinstitut och Lånefordringar 32,55 32,55 Lån från offentliga samfund Övriga fordringar 0 0 Erhållna förskott 61 6 Kortfristiga fordringar Skulder till leverantörer Kundfordringar Övriga skulder Övriga fordringar Resultatregleringar, skulder Resultatregleringar, fordringar PASSIVA TOTALT Kassa och bank AKTIVA TOTALT Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 62 % 68 % Relativ skuldsättningsgrad, % 23 % 17 % Ackumulerat överskott, Ackumulerat överskott, /inv Lånestock Lånestock /inv Lånefordringar, Invånarantal

14 2.4.4 KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER UTGIFTER Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteintäkter Räntekostnader 42 Statsandelar Övriga finansiella kostnader 121 Ränteintäkter 5 Extraordinära kostnader 0 Övriga finansiella intäkter 113 Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar 0 - Överlåtelsevinster på nyttigheter 133 som hör till bestående aktiva Investeringar Investeringar Finansieringsandelar för investeringsutgifter 372 Investeringsutgifter Överlåtelseinkomster av nyttigheter som hör till bestående aktiva 236 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 0 Ökning av utlåning 0 Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån 293 Ökning av kortfristiga lån 800 Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital 122 Minskning av eget kapital 33 Totala inkomster sammanlagt Totala utgifter sammanlagt

15 3. ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSPERIODEN RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN 3.1 KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Enligt kommunallagen 70 ska styrelsen i verksamhetsberättelsen eller i samband med överlämnandet av den ge förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat samt åtgärder som berör utjämningen av ekonomin. Styrelsens förslag till behandling av årets resultat kan betyda investeringsreserv, avskrivningsdifferens, fondökningar eller att resultatet kvarstår på kontot räkenskapsperiodens över- och underskott i balansen. Kommunstyrelsen föreslår att: - avskrivningsdifferensen minskas med ,83 ; - utvecklingslånefonden minskas med ,63 ; - räkenskapsperiodens överskott om ,85 kvarstår på kontot Räkenskapsperiodens över- /underskott i balansräkningen. 15

16 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 4 DRIFTSEKONOMIDELENS BUDGETUTFALL 4.1 CENTRALVALNÄMNDEN Val Verksamhetsidé Att fungera som valmyndighet i kommunen i enlighet med vallagens bestämmelser. Kommunens röstningsställen på valdagen var 001 Södra Vörå Rejpelt skola 002 FB Vörå centrum Koskeby skola 003 Rökiö Rökiö skola 004 Norra Vörå Karvsor skola 005 Östra Vörå Tålamods skola 006 Pettersbacka Pettersbacka skola 007 Maxmo fastland Maxmo bibliotek 008 Maxmo skärgård Särkimo skola 009 Oravais centrum Centrumskolan i Oravais 010 Kimo Kimo skola 011 Komossa Komossa skola Ansvarsperson Kommunsekreteraren Personal inom val Personer totalt: - Heltidsanställda: - Deltidsanställda: - CENTRALVALNÄMNDEN Radetiketter Bokslut 2010 Budgetän Budget 2011 dring Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Extern ######## VERKSAMHETENS INTÄKTER ,4 % Försäljningsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter 0 0 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,4 % Personalkostnader ,0 % Köp av tjänster ,8 % -61 Material, förnödenheter och varor ,0 % Övriga verksamhetskostnader ,9 % -75 Intern VERKSAMHETENS KOSTNADER Köp av tjänster Totalt ######## Mål Under året förrättas riksdagsval enligt följande tidsplan: - uppgifterna plockas till rösträttsregistret (vem är röstberättigad i vilken kommun) förhandsröstning i Finland: valdag: resultatet fastställs: Resultat Riksdagsvalet genomfördes utan problem. - Förhandsröstning kunde utövas i kommunen vid kommungården i Vörå, förvaltningshuset i Oravais och Tottesunds herrgård i Maxmo. - Anstaltsröstning skedde på Tallmo, Aftonbo, Solrosen-Prästkragen, Marielund och hvc:s bäddavdelning.

17 - Hemmaröstning genomfördes. - Valdagens röstning genomfördes. Rejpelt röstningsområde deltog i Justitieministeriets test med registrering av röstande via dator i en elektronisk röstlängd för röstningsområdet, vilket gjordes parallellt med den manuella röstlängden på valdagen. Systemet fungerade bra och erfarenheterna är positiva. 17

18 4.2 REVISIONSNÄMNDEN Revision Verksamhetsidé Nämndens uppgift är att organisera granskningen av förvaltningen och ekonomin samt bedöma om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts. Nämnden gör upp en utvärderingsberättelse till fullmäktige över senaste verksamhetsår. Ansvarsperson Ekonomisekreterare Personal inom revisionen Personer totalt: - Heltidsanställda: - Deltidsanställda: - REVISIONSNÄMNDEN Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetän dring Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Extern ,8 % 289 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,8 % 289 Personalkostnader ,6 % 945 Köp av tjänster ,8 % -857 Material, förnödenheter och varor ,8 % 93 Övriga verksamhetskostnader ,0 % 109 Totalt ,8 % 289 Mål Utföra årlig revision Fullfölja det av revisorn uppgjorda arbetsprogrammet enligt vilket de olika sektorerna genomgås Resultat Revisionsdagarna 2011 har varit 13 st. Revisionsnämnden i Vörå-Maxmo har sammanträtt 1 gång, revisionsnämnden i Oravais har sammanträtt 2 gånger, revisionsnämnden för samkommunen för fastighetsservice inom folkhälsoarbetet i Oravais och Vörå-Maxmo har sammanträtt 1 gång och revisionsnämnden i Vörå har sammanträtt 3 gånger. Tyngdpunktsområde under år 2011 för Vörå kommun har varit tekniska nämnden samt byggnads- och miljönämnden. Utvärderingsberättelser över verksamhetsåret 2010 har uppgjorts och överlämnats till fullmäktige där utfallet för målen för verksamhet och ekonomi har bedömts. 18

19 4.3 KOMMUNSTYRELSEN Allmän förvaltning Verksamhetsidé Allmänna förvaltningens kanslifunktioner omfattar ärendens planering, utredning, beredning, föredragning, verkställighet och övervakning. Den allmänna förvaltningen är uppdelad i en centralavdelning och en förvaltningsavdelning. Centralavdelningen leds av kommunsekreteraren och omfattar centralkansliet, lönekansliet, ikt-kansliet och samservicebyrån. Till centralavdelningens verksamhet hör fullmäktiges och kommunstyrelsens administration, kommunens övriga allmänna förvaltning, personaladministration, lönesättningsfrågor, iktärenden, arkivfunktionen och kommunens telefonväxel. Förvaltningsavdelningen leds av förvaltningsdirektören och omfattar ekonomikansliet, landsbygdskansliet, avbytarverksamheten och byggnads- och miljökansliet. Till förvaltningsavdelningens allmänna verksamhet hör kommunens ekonomihantering, allmän offentlig upphandling, markplanering och kollektivtrafikärenden. Ansvarspersoner: - fullmäktige kommunsekreteraren - kommunstyrelsen kommundirektören - förvaltningskansliet förvaltningsdirektören ekonomin - centralkansliet kommunsekreteraren allmänna kanslifunktioner - personaladministration kommunsekreteraren - kommunalbeskattning ekonomisekreteraren - övrig allmän förvaltning kommunsekreteraren - kollektivtrafik förvaltningsdirektören - IKT-central kommunsekreteraren - konsument- och skuldrådgivning förvaltningsdirektören - näringslivets befrämjande kommundirektören - samgångsförvaltningen kommundirektören - samservice kommunsekreteraren - allmän offentlig upphandling förvaltningsdirektören - arkivfunktioner kommunsekreteraren Personal inom allmänna förvaltningen Personer totalt: 19 Heltidsanställda: 19 Deltidsanställda: 2 Kommunalbeskattningen omfattar till största delen kommunens andel av skatteförvaltningens kostnader. Kommunen har upprättat avtal med Västra Finlands Skatteverk gällande skötseln av kommunalombudets uppgifter. Konsumentrådgivningen handhas av Magistraten i Vasa, allmänna intressebevakningen av Vasa rättshjälpsbyrå samt ekonomi- och skuldrådgivningen av Vasa stad. 19

20 ALLMÄN FÖRVALTNING, Kommunstyrelsen Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetänd ring Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter % 268 Understöd och bidrag % Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader % Kostnadsberäknad AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt % Mål 2011 Vörå kommun ska vara en livskraftig landsbygdskommun med goda resurser och ett välfungerande nätverk av service för sina kommuninvånare Vörå kommun ska bedriva en aktiv näringspolitik och ha ett välförsett utbud av offentliga och privata tjänster som bygger på ett gediget näringsliv. Arbetsplatssufficiensen år 2030 ligger på 100 %. Vörå kommun ska vara en attraktiv boendekommun, som kan erbjuda boendemiljöer i olika kommundelar som är centrumbetonade, havsnära eller i traditionell jordbruksmiljö med hög livskvalitet. Vörå kommun ska vara en kostnadseffektiv kommun som har en konkurrenskraftig verksamhet i förhållande till andra kommuner. Ekonomin handhas så att förmågan att producera grundservicen förbättras. Förvaltningen skall vara modern och innovativ till sin struktur. Vörå kommun är en tvåspråkig kommun med skärgårdsdel som har svenska som majoritetsspråk Resultat Kommunen har lyckats med att säkerställa ett kvalitativt serviceutbud och har en stabil ekonomi. Utveckling av näringspolitiken har bedrivits dels av Vasek ( Vasaregionens Utveckling Ab) och dels med kommunens egna åtgärder. Genom en nyetablering blev kommunens industrihall i Oravais uthyrd till ett betydelsefullt metallbolag efter att båttillverkningen slutade p.g.a. konkurs Genom att ingå markanvändningsavtal med privata markägare samt planläggning av kommunens egen råmark finns ett mångsidigt tomtutbud i alla delar av kommunen. Verksamhetsbidraget per invånare har ökat med 5,5 % vilket är något mera än i landet i genomsnitt enligt de preliminära uppgifterna. Kommunens skuldsättning har ökat men ligger långt under landets medeltal. Kommunens hemsidor, skötsel av dokumenthantering, kommunstyrelsens elektroniska mötesförfarande, kommunens datanätverk samt extern och intern kommunikation har utvecklats avsevärt under året. Kommunen har även en elektronisk arkivbildningsplan under arbete. Kommunens officiella förvaltningsspråk är svenska men alla kan få kommunal service på sitt eget 20

21 och en livskraftig finsk minoritetsbefolkning. Vörå kommun är en föregångare då det gäller flyktingmottagning och integrering av flyktingar. Vörå kommun är en pålitlig och tongivande samarbetspart för den omkringliggande regionen och i landskapet Österbotten. Undersöka förutsättningarna för ett nytt industriområde i kommunen. modersmål. Inför statliga inbesparningskrav har Oravais flyktingförläggning säkerställt sin position bland de starkaste och förmånligaste förläggningarna i Finland. Kommunens integreringspolitik har varit lyckad. Verksamhetsmålet har inte lett till konkreta åtgärder under året. Industriområdet i Oravais finns planer på att utvidga. Hälso- och sjukvårdsanstalter Den kommunala primärhälsovården bedrivs inom ramen för en vårdnämnd med Korsholms kommun och specialsjukvården sköts av samkommunen för Vasa sjukvårdsdistrikt. HÄLSO- O SJUKVÅRDSANSTALTER Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader % -51 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Kostnadsberäknad AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt % Mål Resultat Kommunen verkar för att effektivera den Primärvården har uppnått sina ekonomiska förebyggande och öppna vården och därigenom målsättningar och antalet besök eller vårdåtgärder balansera behovet av hälso- och sjukvård. Att kunna har i stora drag skett i enlighet med budgeten. påverka antalet vårddagar/ patient på sjukhusen Den kvantitativa användningen av specialsjukvården ingår i kommunens långsiktiga målsättning. i Vasa centralsjukhus har ökat med 5,8 % medan vård i andra inrättningar har minskat med 19,5 % Förhandlingar angående avtalet med Korsholms Förhandlingarna är satta på is eftersom den nya kommun fortgår. strukturreformen avstannat KSSR-processerna i landet. 21

22 Räddningsväsendet Österbottens räddningsverk handhar räddningsväsendets uppgifter samt sköter om utvecklandet av räddningsverksamheten och befolkningsskyddet. På basen av avtal med hälso- och sjukvårdsmyndigheten producerar räddningsverket tjänster för sjuktransport och förstadelsvård RÄDDNINGSVÄSENDET Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader Köp av tjänster % 721 Material, förnödenheter och varor 0 0 Övriga verksamhetskostnader Totalt % Försäljningsvinst FÖRSÄLJNINGSVINST/-FÖRLUST Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Övriga verksamhetsintäkter % Totalt % Finansiering FINANSIERING Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % SKATTEINKOMSTER % Kommunal inkomstskatt % Fastighetsskatt % Andel av samfundsskatt % STATSANDELAR % Statsandel för kommunal basservice utan utjämningar % Statsandel, utjämning p.b.a. skatteinkomster Statsandel, utjämning till följd av systemändring Statsandel, övr. för undervisnings- o kulturverksamhet FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter % Räntekostnader % Övriga finansiella kostnader % FÖRÄNDRINGAR I RESERVER OCH FONDER % Ökning eller minskning av avskrivningsdifferens % 0 Ökning eller minskning av fonder Ökning av utvecklingslånefond Minskning av utvecklingslånefonden Intern % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER % Övriga finansiella intäkter % Totalt , %

23 4.4 LANDSBYGDSNÄMNDEN LANDSBYGDSNÄMNDEN Utveckling av gårdsbruk Verksamhetsidé - Jordbruksförvaltningen Upprätthållande och utvecklande av ett livskraftigt jordbruk. Administration av EU- och nationellt finansierade stödansökningar för jordbruket samt övriga lagstadgade uppgifter som åläggs nämnden av jord- och skogsbruksministeriet och övriga myndigheter. Under året har inte skett några större förändringar gällande stödformerna till jordbruket och stödförvaltningen. Antalet elektroniska stödansökningar överskred 30 %. Samgången med Oravais fungerade smidigt och samarbetet har fungerat bra. Överlag kan konstateras att verksamheten fungerar bättre i och med att det finns personal på plats även under semestertider eller vid annan frånvaro. Ansvarsperson Ledande landsbygdssekreteraren Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter % Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Intern % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Övriga verksamhetskostnader % Totalt %

24 UTVECKLING AV GÅRDSBRUK Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % -288 Understöd Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % -397 Övriga verksamhetskostnader % -776 Totalt % Mål Saklig och snabb behandling av EU- och nationella stödansökningar Resultat Aktiva jordbrukslägenheter 366 Ansökningar om lantbruksstöd st Mottagna blanketter 2461 Lantbruksstöd /lägenhet Beviljat stöd sammanlagt ,57 Kunnig personal för rådgivning till jordbrukarna Landsbygdssekreterare 2 Avbytarsekreterare 1 Ledande avbytare 2 Kanslist 1 Verksamhetsidé- Avbytarverksamheten Handläggning och beslutande av ansökningar om semester och vikariehjälp för lantbruksföretagare. Besluta om semesterrätt för pälsdjursuppfödare samt för extra timmar som pälsfarmare kan köpa mot en skälig timavgift. Planerande och uppgörande av arbetslistor för avbytarna och ordnande av avbytare för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare under semestern och vid behov av vikarie. Utbetalning av lantbruksavbytarlöner. Redovisningar till LPA för avbytarverksamheten. Ansvarsperson Avbytarsekreterare Personal inom uppgiftsområde Personer totalt: 37 Heltidsanställda: -lantbruksavbytare 23 Deltidsanställda: 6 -kanslipersonal 6 avbytare, inhoppare 3 24

25 SEMESTERVERKSAMHET Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter % Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella intäkter Intern % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Övriga verksamhetskostnader % Totalt % Ordnande av semester och vikariehjälpsavbytare till lantbruksföretagare Semesteransökningar 351 Vikariehjälpsansökningar 159 Avbytta semesterdagar 8372 Avbytta vikariehjälpsdagar 1932 Subventionerad köptimmar 3968 Mot full ersättning, timmar 0 Ordnande av semester och extra timmar Semester ordnad av kommunen 478 dagar Semester, självordnad dagar Extra timmar ordnad av kommunen timmar Extra timmar, självordnad timmar Totalt ansökte 189 pälsdjursuppfödare om avbytareservice Nämnden sammanträdde 7 gånger och behandlade 60 ärenden. Under året ordnades ett informationstillfälle för jordbrukare med 104 deltagare samt 4 blankettkurser med sammanlagt 85 deltagare. 25

26 4.5 BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN Byggnadsinspektion och miljövård. Verksamhetsidé Byggnads- och miljönämnden handhar de lagstadgade uppgifter som i en kommun kan anses höra till byggnadsinspektionen, miljövården, planeringen och vägnämndsfrågor. Av dessa fem olika underansvarsområden kommer tyngdpunkten att falla på byggnadsinspektionen där en smidig behandling av byggloven är den synligaste delen av verksamheten. Planeringsärenden kommer att i snabb takt föras framåt för att utveckla det fasta boendet och skapa nya bostadsområden. I miljövården ingår även de viktiga miljö, marktäkt samt vägärenden som kräver ett stort jobb i behandlingsskedet. Ansvarsperson Byggnadsinspektören och miljövårdssekreteraren Personal inom uppgiftsområdet Personer totalt: 3 Heltidsanställda: 3 Deltidsanställda: BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter % Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern % VERKSAMHETENS INTÄKTER Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % 782 Övriga verksamhetskostnader % Kostnadsberäknad % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR % Totalt % Mål Byggnads- och miljönämndens mål var att ha en smidig, snabb och rättvis ärendehantering under året. Delta aktivt i planläggningsarbetet i kommunen och verka för en snabb och smidig planläggningsprocess. Plane ärenden via köp tjänster har fungerat väl under år 2010, Statens bostadsfonds (ARA) bidrag för renovering av byggnader för pensionärer och energibidrag har ålagts byggnadstillsynen att handha. TE-centralens understöd och bidrag till byggande av byggnader inom husdjursproduktionen har ålagts byggnadstillsynen. 26 Resultat Under år 2011 behandlade nämnden 151 bygglov, 8 miljötillstånd, 5 marktäkts tillstånd samt ca 150 åtgärdstillstånd samt anmälningsärenden Ärenden som sköts via konsult har under året fungerat väl och byggnadsinspektören har hållit kontakten med planeraren och sett till att behövligt material har sänts vidare. Under året har 47 st inlämnat ansökningar gällande bidrag. Statistik har upprättats och sänts till ARA. Under året har ett flertal besök på plats gjorts där intyg utfärdats över färdigställandegraden som sedan tillställts TE-centralen.

27 4.6 OMSORGSNÄMNDEN Omsorgsnämndens administration Verksamhetsidé Uppgifter i anslutning till verkställighet av socialvården sköts av ett kollegialt organ som kommunen utser. Omsorgsnämndens administration flyttade från början av 2011 vid Oravais och Vörå-Maxmo kommuners samgång från kommungården i Vörå till förvaltningshuset i Oravais. Vid sidan av socialväsendets lagstadgade uppgifter hade administrationen en stor uppgift vid samordnande av verksamhetsformerna i den nya kommunen. Personalen svarar för omsorgsnämndens förvaltning, utkomstskydd (utkomststöd, förebyggande utkomststöd, underhållsstöd för barn) socialarbete (egentligt socialarbete, familjevård, barnskydd, barns anstaltsvård) handikappservice (skyddat arbete och arbetsrehabilitering av handikappade, servicehus för invalider, bostäder för utvecklingshämmade, utvecklingshämmades anstaltsvård och övriga sociala tjänster), missbrukarvård (A-klinik, rehabiliteringshem för missbrukare, rusvårdens anstaltsvård) och äldreomsorgens administration. Ansvarspersoner Omsorgschefen, äldreomsorgsledaren och hemserviceledaren. Personal inom uppgiftsområdet För verkställande av socialvården har omsorgsnämnden följande personal: 1 omsorgschef 1 äldreomsorgsledare 1 hemserviceledare 2 socialarbetare 2 kanslister, den ena på socialkansliet i Oravais och andra på samservicebyrån i Vörå. 27

28 OMSORGSNÄMNDEN ADMINISTARTION OCH SOCIALARBETE Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % -932 Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter % Understöd och bidrag % Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % 231 Understöd % Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Övriga verksamhetsintäkter 0 0 VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % -420 Övriga verksamhetskostnader % Kostnadsberäknad AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt % Mål Verksamheten sköts enligt gällande lagstiftning. Resultat Verksamheten har skötts enligt gällande lagstiftning. Verkliga utgifter blev mindre än budgeterade p.g.a. svårigheterna att uppskatta den samordnade verksamhetens kostnader. Kommunsamgången har haft positiv verkan på omsorgsnämndens administration. Samarbete med flyktingnämnden i förvaltningshuset och närliggande hälsovårdscentral och flykting- förläggning effektiverar omsorgsnämndens förvaltning. Hemservice Verksamhetsidé Hemservice ges till de som på grund av nedsatt prestationsförmåga, familjeförhållanden, sjukdom, barnsbörd eller invaliditet eller annan motsvarande orsak är i behov av hjälp för att klara de uppgifter och funktioner som hör till boende, personlig skötsel och omvårdnad, vård och uppfostran av barn samt normal och invand livsföring. Uppgiftsområdet omfattar hemvårdshjälp, stödtjänster, krigsinvalider och närståendevården. Visionen för all verksamhet inom äldreomsorgen är: Kärleksfullt och vänligt bemötande, professionell vård och omsorg för ett meningsfullt liv varje dag. Personalen arbetar utgående från ett rehabiliterande arbetssätt för vilket utbildning och implementering sker kontinuerligt. Under året fick 255 hushåll hemservice och totalt hemservicebesök gjordes. I Vörå och Maxmo området sköttes matservicen av hemservicepersonalen, i Oravais sköttes den delvis av hemservicepersonalen och delvis genom köptjänst av ett taxiföretag. 28

29 Ansvarspersoner Äldreomsorgsledaren leder hemservice tillsammans med hemserviceledaren som ansvarar för den operativa verksamheten. Detsamma gäller stödtjänsterna och närståendevården. Innehavaren av hemserviceledartjänsten har bytts under året. Personal inom uppgiftsområdet Personer totalt: 26 Heltidsanställda: 8 Deltidsanställda: 18 HEMSERVICE Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter % Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % 447 Understöd % Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 0 0 Övriga finansiella kostnader 0 0 Intern % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Totalt % Mål Klienterna ges hemservice på basen av hjälpbehov uppgjorda individuella vård- o serviceplaner. Barnfamiljer ges hemservice. Servicesedlar tas i bruk för viss service Stödtjänster ges till de som är i behov av dessa. Närståendevårds stöd beviljas enligt prövning Hemservice med nattliga besök ordnas på Tallmo området. Samarbete med hemsjukvården fortsätter och utvecklas. Vårddokumentationen sker elektroniskt Vårdens kvalitet förbättras kontinuerligt Hemservicegrupperna i Vörå-Maxmo och Oravais börjar arbeta som ett team. Resultat Har verkställts enligt planen. Alla klienter som får regelbunden hemservice har en vård- och serviceplan. Har verkställts enligt behov. Hemservicepersonalen räcker inte till för barnfamiljernas hemservice utan det måste skötas med tillfälliga arrangemang. Har inte verkställts enligt planen. Framflyttats till Har verkställts enligt klienternas behov. 235 klienter fick en eller flera stödtjänster under året. Har verkställts enligt planen. 58 åldringar har vårdats med stöd för närståendevård under året. Har verkställts genom att Tallmos nattpersonal gör hembesök enligt vårdplan och vid alarm. Har verkställts men kan ytterligare förbättras och fördjupas. Har verkställts men måste ytterligare förbättras. Utbildning kommer att ordnas Processen har pågått under året. Genom utbildning och implementering av handlingsplanen för äldreomsorgen. Svårigheten att rekrytera utbildad vårdpersonal har fortsatt under året vilket är ett allvarligt hot mot vårdens kvalitet. Arbetet för att uppnå detta har börjat under året. Personalen arbetar delvis i alla tre kommundelar 29

30 och sköter klienterna över tidigare kommungränser. Arbetet fortsätter. Serviceboende Verksamhetsidé Uppgiftsområdet omfattar serviceboende för åldringar. Med boendeservice avses anordnande av service- och stödboende för personer som av särskilda orsaker behöver hjälp eller stöd med boendet samt vård och omsorg dygnet runt. Visionen för all verksamhet inom äldreomsorgen är: Kärleksfullt och vänligt bemötande, professionell vårdoch omsorg för ett meningsfullt liv varje dag. Alla verksamhetsenheter arbetar utgående från ett rehabiliterande arbetsätt för vilket utbildning och implementering sker kontinuerligt. Tallmo vårdcenter har följande enheter för effektiverat serviceboende: Tallmogården med 14 rum, Engården med 6 rum, Lindgården med 11 rum och Rosengården (demensboende) med 9 rum. I Maxmo finns Marielund som efter renovering och utbyggnad har 21 rum, varav 5 är tillräckligt stora för makar. I Oravais finns följande enheter för effektiverat serviceboende: Solrosen (demensboende) med 10 rum och Prästkragen med 6 rum. Dessutom finns Gullvivan som har 12 rum med plats för 14 klienter (inte effektiverat serviceboende). Den vårdades 89 klienter på serviceboende. I Vörå ordnas för dementa som bor hemma dagverksamhet (Minnesklubben) 1 dag/vecka. De klienter som vårdas med stöd för närståendevård har företräde. Gruppen har träffats i Ohlsgårdens samlingssal. Verksamhetsförutsättningarna på serviceboendeenheterna i Oravais och Vörå-Maxmo var olika vid kommunsamgången. Dessutom hade det inte funnits ett kontinuerligt ledarskap i Oravais vilket påverkat verksamheten negativt. Solrosens personal saknar tillräcklig utbildning för demensvård och utrymmena motsvarar inte behovet. Enheterna i Oravais saknade helt resurser för rehabilitering. Förbättringar har gjorts under året för att avhjälpa de största bristerna och likställa verksamheten mellan alla enheter. Budgeterade medel fanns inte för alla anskaffningar som gjorts. Valvira ställer stora krav på hur verksamheten ordnas och på personaldimensioneringen. Tillräckligt med resurser krävs för att uppfylla kraven. Valvira gjorde en granskning av Solrosens verksamhet i augusti 2011 vilket ledde till att vissa åtgärder genast måste vidtas. Ytterligare förbättringar kommer att verkställas 2012 men mera resurser kommer att behövas under de närmaste åren. Bland annat för utbildning av personalen och material anskaffningar samt anställande av tillräckligt med personal. Planering för att flytta Solrosens verksamhet från nuvarande utrymmen måste starta. Ansvarsperson Äldreomsorgsledaren Personal inom uppgiftsområdet Vårdpersonal: Personer totalt: 70 Heltidsanställda: 13 Deltidsanställda: 57 Övrig personal: Personer totalt: 18 Heltidsanställda: 11 Deltidsanställda: 7 ( Den övriga personalen finns på Tallmo och Marielund. På Tallmo delas den övriga personalen med anstaltsvården ). 30

31 SERVICEBOENDE Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter % Understöd och bidrag % 780 Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % 0 Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % 396 Avgiftsintäkter % 716 Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Övriga verksamhetskostnader Kostnadsberäknad % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR % Totalt , % Mål Enheterna för effektiverat serviceboende ordnar för klienter som inte kan bo självständigt serviceboende i hemlika förhållanden. Personalen på Marielund utökas till att motsvara det nya klientantalet. Den handlingsplan för äldreomsorgen som Personalen arbetat fram hösten 2011 Implementeras i verksamheten. Vårdens kvalitet förbättras kontinuerligt Vårddokumentationen sker elektroniskt I Oravais byggs en enhet för effektiverat serviceboende I samarbete med Kastusfonden fortsätter planerna på att utvidga boendeservicen på Tallmo-området. Resultat Vården och omsorgen ges enligt individuellt uppgjorda vårdplaner. Satsningar har gjorts för att göra utrymmena så hemtrevliga som möjligt. Har verkställts. Ny personal har anställts och personaldimensioneringen motsvarar nu de övriga serviceboendeenheterna. Arbetet har börjat och fortgår. Utvärderingar har gjorts. Planen har genomgåtts med enheterna i Oravais och implementeringens startat. Arbetet pågår hela tiden genom handlingsplanen och utbildning. Svårigheten att rekrytera utbildad vårdpersonal har fortsatt under året vilket är ett allvarligt hot mot vårdens kvalitet. Kraven som Valvira ställer påverkar kvaliteten positivt. Enheterna deltar i olika projekt i syfte att förbättra vårdens kvalitet. Alla enheter har programmet men de tekniska förutsättningarna för ett fungerande program finns inte, vilket omgående måste åtgärdas. Solängen har färdigställts under året. Hälsocentralens bäddavdelning använder utrymmena fram till hösten Planeringen har fortsatt och byggstart sker

32 Anstaltsvård Verksamhetsidé Med anstaltsvård avses anordnande av vård, omsorg, uppehälle och rehabiliterande verksamhet i sådan verksamhetsenhet inom socialvården som ger fortlöpande vård. Anstaltsvård ges den som är i behov av hjälp, vård eller omvårdnad som inte kan ordnas eller som inte är ändamålsenligt att ordna i eget hem genom utnyttjande av någon annan socialservice. Anstaltsvård ordnas i åldringshem samt, i enlighet med vad som särskilt stadgas, i anstalter för vård av barn och ungdom, för specialomsorg om utvecklingsstörda, för invalidvård och för vård av missbrukare av rusmedel samt vid behov i annan anstaltsvård. För åldringarnas anstaltsvård finns Tallmos vårdavdelning, Lönngården, som har 20 platser. På grund av stort behov av vårdplatser har Lönngården kapacitet för överbeläggning med 10 platser. Personalen är dimensionerad för 30 klienter. I Oravais kommundel finns Blåsippan (Aftonbo) med 12 platser. Antalet klienter i vård inom äldreomsorgens anstaltsvård var 41 stycken. Antalet vårddagar under år 2011 var Visionen för all verksamhet inom äldreomsorgen är: Kärleksfullt och vänligt bemötande, professionell vårdoch omsorg för ett meningsfullt liv varje dag. Alla verksamhetsenheter arbetar utgående från ett rehabiliterande arbetsätt för vilket utbildning och implementering sker kontinuerligt. Valvira ställer stora krav på hur verksamheten ordnas och på personaldimensioneringen. Tillräckligt med resurser krävs för att uppfylla kraven. Ansvarsperson Äldreomsorgsledaren är ansvarsperson för äldreomsorgens anstaltsvård och omsorgschefen för övrig anstaltsvård. Personal inom uppgiftsområdet Vårdpersonal: Personer totalt: 35 Heltidsanställda: 13 Deltidsanställda: 22 Övrig personal: Personer totalt: 18 Heltidsanställda: 9 Deltidsanställda: 9 ( Den övriga personalen på Tallmo delas med serviceboende. På Aftonbo finns kök och städpersonal ) ANSTALTSVÅRD 32 Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter % Understöd och bidrag % 308 Övriga verksamhetsintäkter 85 0 VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Övriga verksamhetskostnader % -462 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Övriga verksamhetskostnader % Kostnadsberäknad % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR % Totalt %

33 Mål Vårdavdelningarna Lönngården och Blåsippan ger god och människonära vård i ändamålsenliga utrymmen. Vårdtagarna tas emot från sjukhus eller Hvc-bäddavdelning så snart det efter medicinsk vård är möjligt. När vårdbehovet ökar för klienter på serviceboende och serviceboende således inte mera är en ändamålsenlig vårdplats flyttas klienten till vårdavdelning. Den handlingsplan för äldreomsorgen som personalen arbetat fram hösten 2010 implementeras i verksamheten. Vårdens kvalitet förbättras kontinuerligt Vårddokumentationen sker elektroniskt Resultat Den goda vården har verkställts. Utrymmena på Blåsippan är inte mera ändamålsenliga men verksamheten flyttar till nya Solängen hösten Utrymmena på Lönngården är anpassade för färre klienter än 30 och klientantalet kommer att minskas så fort det är möjligt. Har verkställts på Lönngården. På Blåsippan har endast en ny klient kunna tas emot under året. Har fungerat bra under året. Klienterna har flyttats till Lönngården från de olika serviceboendeenheterna när behovet uppkommit. Arbetet har börjat och fortgår. Utvärderingar har gjorts. Planen har genomgåtts med personalen på Blåsippan och implementeringen har startat även där. Arbetet pågår hela tiden genom handlingsplanen och utbildning. Svårigheten att rekrytera utbildad vårdpersonal har fortsatt under året vilket är ett allvarligt hot mot vårdens kvalitet. Kraven som Valvira ställer påverkar kvaliteten positivt. Enheterna deltar i olika projekt i syfte att förbättra vårdens kvalitet. Alla enheter har programmet men de tekniska förutsättningarna för ett fungerande program finns inte. Vilket omgående måste åtgärdas. 33

34 4.7 ORAVAIS FLYKTINGFÖRLÄGGNING FLYKTINGNÄMNDEN Verksamhetsidé Förläggningen har två enheter för vuxna och familjer och grunduppgift är då att ordna tillfällig inkvartering, utkomststöd, tolkservice, sjuk-, social - och hälsovård. Därtill ordnas möjlighet till dagsprogram i form av arbete och språkstudier. För barnen ordnas skolgång i samarbete med kommunens grundskola samt inom förläggningen begränsad dagklubbsverksamhet. Verksamheten strävar till att stöda den enskilda asylsökandes förmåga till eget aktivt liv. Ruthsgården är ett hem för asylsökande minderåriga barn, som kommit till landet utan vårdnadshavare. Enheten strävar till att ge en trygg och stimulerande uppväxtmiljö och stöda barnens utveckling. Ansvarsperson Förläggningschefen Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter 34 0 Understöd och bidrag % Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Övriga verksamhetskostnader % Totalt % FLYKTINFÖRLÄGGNINGEN Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter 34 0 Understöd och bidrag % Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Övriga verksamhetskostnader Totalt %

35 Mål Övergripande målsättningar Resultat Profileringen av förläggningen har skett genom fortsatt aktivt deltagande i projekt, massmedia och besök av olika enskilda och grupper. Det är även första året som uppdelningen av enheterna enligt vilket klientel vi arbetar med genomförts, så nu är det endast asylsökande som sköts av Oravais Flyktingförläggning. Antalet nya asylsökande till Finland har minskat jämfört med En av förläggningens starka sidor är fortsatt förmåga att utöka och även minska verksamheten på kort varsel. Saviav projektet som är ett kunskapssamarbete mellan europiska länder inom flyktingarbete fortsatte och Oravais fungerade som värd för ett seminarium. Registerprogrammet UMAREK för elektronisk hantering av asylärenden togs i bruk under året och ska på sikt effektivera och samordna förläggningsverksamheten i Finland. Förläggningens storlek bibehålls och en beredskap upprätthålls att vid behov grunda ett nytt familjegrupphem eller utöka platsantalet Hälsokostnaderna har stigit mycket under året främst p.g.a. kostnaderna för mentalvård och omfattande operationer. Kommunsamgången har medfört nya utmaningar då flyktingverksamheten varit ett nytt verksamhetsområde i den nya kommunen. Ett flertal informationsträffar har ordnats för att informera kommunens personal om förläggningen. Arbete återstår så att man även förstår skillnaden mellan olika begrepp angående flyktingar och även inser förläggningens betydelse för kommunen. Hela förläggningens kapacitet kom att uppgå till 324/274 platser på 3 enheter. Beläggningen låg största delen av året på ca 100 % och personalstyrkan på 30. Beläggning under året var övernattningsdygn. Vid Ruthsgården har antalet småbarn i åldern 0-6 år varit högt vilket också präglat verksamheten mycket. Till Finland kom ca 3000 nya asylsökande vilket är en minskning jämfört med året innan då ca 4000 personer anhöll om asyl. Ett flertal förläggningar minskade i platsantal eller stängdes helt. Jakobstadsenheten minskade från 150 till 100 platser Mest lämnades asylansökningar in av irakier, somalier, afghaner och ryssar. Syrierna blev en ny sökandegrupp bland de tio största grupperna som 35

36 Utvecklande av boendemiljön vid förläggningen Upprätthållande av personalens kompetens Skapa en bra miljö för asylsökande sökte asyl. Mest har asylansökningarna som lämnats in av EU-medborgare minskat. Fram till slutet av september har bulgarerna och rumänerna lämnat in mindre än 50 ansökningar sammanlagt. I fjol var båda grupperna bland de tio största grupperna som sökte asyl. Branden som förstörde fastigheten Hollola gjorde att ersättande lägenheter hyrdes upp i Vörå. En ny fastighet som var tänkt för förläggningens behov blev p.g.a. ekonomiska orsaker inte aktuell. Istället hyrs andra lägenheter i Oravais. Renoveringsprogrammet som överenskommits med Oravais bostäder fortsatte och under året renoverades 4 lägenheter. Förläggningens alla lägenheter utrustades också med nya wc stolar och spisar. Brandsyn har hållits i alla fastigheter. I Jakobstad tog man i bruk ett nytt kontor som är mera ändamålsenligt för verksamheten och vid Ruthsgården byggdes ett staket och kameraövervakning för att öka säkerheten för de minsta barnen. Många småbarn gjorde det nödvändigt att bygga om rumsindelningen för effektivare verksamhet. Regelbundna personalmöten och palavrer. Personal har deltagit i respektive utbildningar och arbetsmöten. Både interna, ordnade inom huset, såväl som externa. Beviljande av alterneringsledighet och tjänstledighet för studier samt arbetsrotation mellan enheterna. Enskild handledning vid behov. Projektet Saviav har möjliggjort för flera i personalen att delta i kunskapsseminarier angående flyktingarbete i olika länder i Europa. Alla nyanlända genomgår ett allmänt informationstillfälle med socialarbetare snarast efter ankomst. Efter genomgången hälsogranskning uppgörs ett individuellt handlingsprogram innehållande skola och aktivitetsprogram. Alla ges möjlighet att vid behov träffa socialarbetare eller hälsovårdare för råd och stöd i enskilda ärenden. För barnen har ordnats sommarläger och klubbverksamhet efter skolan. 36

37 FLYKTINFÖRLÄGGNING I ORAVAIS OCH JAKOBSTAD Nyckeltal 2011 OFF Jakobstad Ruths Personal Kapacitetsutnyttjande 1 1 0,99 Totalkostnad per plats Utkomststöd per inkvarteringsdygn 7,30 7,70 7,00 Hälsokostnader per inkvarteringsdygn 5,30 4,70 5,50 Fastighetskostnader per inkvarteringsdygn 4,90 6,00 14,60 Administrativa kostnader, 5 % av budgeten Inkvarteringsdygn Deltagande i arbetsprogram 3170 t Deltagande i skola 5130 t 9153 t Deltagande i dagis 937 t 1200 t 37

38 Flyktingbyrån Verksamhetsidé Stödis, Taberna, Villa Miranda och Kaitsorhemmet är familjegrupphem för minderåriga flyktingbarn, som kommit till landet utan vårdnadshavare, efter det att de fått uppehållstillstånd. De har möjlighet att bo vid enheten till 18 års ålder eller tills det att familjeåterförening skett. Familjegrupphemmet ger en trygg och stimulerande uppväxtmiljö och stöder barnens harmoniska och mångsidiga utveckling. Kaitsorhemmet som grundades jan 2009 är i huvudsak för de yngsta barnen, Villa Miranda och Taberna är ett mellanboende för barn i ålder år och Stödis fungerar som ett stödboende för 17 åringar. Alla fyra enheterna är dock flexibla när det gäller åldern och man ser till barnets bästa då det bestäms i vilken enhet barnet skall bo. Från år 2011 har Flyktingbyrån verkat i förvaltningshuset i Oravais som en skild enhet för flyktingar med uppehållstillstånd. Från tillkom en enhet för 18 + verksamhet eller såkallad eftervård i åldern år. Ansvarsperson Flyktingbyråchefen FLYKTINGBYRÅN Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader % Totalt % Mål Övergripande målsättningar Resultat Enheten har aktivt arbetat med profileringen genom att medverka i massmedia. Vi har aktivt verkat för att skapa en bild av en positiv och flexibel enhet inom Vörå kommun i samarbetsmöten med Ely-centralen och inrikesministeriet. Enheten har även aktivt verkat för att utöka antalet arbetsplatser i kommunen. Antalet inkvarteringsdygn var dagar år 2009, år 2010 och under år I hela landet kunde ett minskat antal asylsökande ensamkommande barn konstateras i jämförelse med det stora antalet år En god personalpolitik har genomsyrat arbetet i enheten. Vikten av att personalgruppen mår bra har beaktats genom olika kurstillfällen, arbetshandledning, studiebesök och 38

39 Utvecklande av boendemiljön Skapa en bra miljö för barnens utveckling till en självständig individ utvecklingsdagar. Strävan är att de olika familjegrupphemmen och stödboendet är konkurrenskraftiga vid en jämförelse både kostnadsmässigt och med beaktande av vårdkvaliteten. Enheten har samarbetat med olika föreningar och organisationer som jobbar med barn och ungdomar, bl.a. Oravais IF samt Norrvalla. Dessutom har samarbetsmöten hållits med skolor och dagis. Strävan är att alla barn skall ha egna rum. De yngre barnen har delat sovrum. Vi erbjuder barnen ett hemtrevligt och ändamålsenligt hem. I Kaitsorhemmet vårdas så små barn som finner trygghet i delat rum. Utrustningen har förbättrats och Kaitsorhemmet har utrustats till ett mera ändamålsenligt boende för små barn. Taberna familjegrupphem har renoverats under året. Även i vårt stödboende i Auramo huset har påbörjats en renovering som inte fullföljts enligt avtal Alla barn och ungdomar deltar i dagis, skol och fritidsverksamhet. Barn i grundskoleålder går i Centrumskolan i Oravais (åk 1-6) eller Etelänummen koulu i Jakobstad/Tegengrenskolan i Vörå (åk 7-9). Den förberedande undervisningen för åk 7-9 ordnas i Oravais. De ungdomar som inte är i grundskoleålder går i kristliga Folkhögskolan i Nykarleby. Efter det flyttar de ut till olika yrkesutbildningar i Vasa, Jakobstad eller Karleby. Alla barn och ungdomar har en personlig handledare, som gör upp en framtidsplan för barnet. Vid personalmöten, klientmöten och vid arbetshandledning diskuteras barnens framtidsplanering. Personalen har vid personalmöten diskuterat och infört gemensamma regler samt antecknat överenskommelser för att garantera att barnens bästa beaktas. Många barn och ungdomar mår idag psykiskt dåligt och går kontinuerligt i terapi. Även personalen försöker jobba terapeutiskt. Stödisungdomarna tar själva ansvar för sitt boende och får handledning vid behov. De klarar matlagning, handlande och sköter sin ekonomi själva. Alla barn och ungdomar har förts ut i samhället och deltar i fritidssysselsättningar i närmiljön. Stormöten eller husmöten har hållits regelbundet tillsammans med barnen och ungdomarna för att lära dem uttrycka sina tankar och behov och även för att informera om aktuella saker. Eftervården av Stödis ungdomar som fyllt 18 år och flyttat ut har tidigare bekymrat personalen, då 39

40 Utvecklande av samarbete Barnen integreras i det finländska samhället Prioritering av mångkulturell verksamhet och bevarande av den egna identiteten Upprätthållande av personalens kompetens ungdomen ofta inte hunnit få tillräcklig integrering i samhället. Från stadgas i den nya integrationslagen att eftervård för ungdomarna är möjlig upp till 21 års ålder. Under hösten 2011 startade kommunens egna 18 + verksamhet inom flyktingbyråns regi i Jakobstad och Vasa, vid sidan om Ehjä ry.s verksamhet. Gemensamma personaldagar och utvecklingsdagar har hållits i enheten för att upprätthålla ett gott samarbete mellan de olika enheterna. Alla har haft personalmöten en gång per månad. Samarbetsmöten har ordnats med skolor och dagis. Enheten har idag ett femtontal företrädare, vilka för barnens talan vid myndighetskontakter och ser till att barnets bästa beaktas. I november hölls möte med barnens företrädare ordnat av chefen och socialarbetarna. En del av personalgruppen deltog i de nationella grupphemsdagarna som detta år ordnades som båtseminarium. Barnen och ungdomarna har deltagit i det lokala föreningslivet och dess verksamhet bl.a. fotbollsföreningar, Oravais IF:s, Vörå IF:s idrottsverksamhet, medborgarinstitutets kurser m.m. Några av de äldre ungdomarna har sökt sig till föreningar utanför Oravais för att utöva sina specialintressen. Rätt många barn i Taberna, Villa Miranda och Stödis hade sommarjobb. Jobben hade socialarbetarna, socialhandledaren, handledarna och en del företrädare hjälpt till att skaffa. Barnen och ungdomarna deltog också i läger och utfärder ordnade av föreningar och enheten under sommaren Under året har barnen firat sina egna kulturella högtider. Telefonsamtal till anhöriga och släktingar har betytt mycket för barnen. Släktingbesök har ordnats så att barnen med följeslagare har besökt Helsingfors under skolloven och släktingar har besökt barnen i olika repriser. Närheten till vuxna sidan underlättar möjligheten att hålla kontakt med den egna kulturen. Det att det i personalgruppen finns etnisk tillhörighet är av stort värde. Den som så önskat har haft möjlighet att utöva sin religion. Handledarna har via skolning fått ökad förståelse för vikten av att barnen får fira sina högtider. Under år 2011 fick 3 barn återförenas med sina familjer. Personalen jobbade tillsammans med barnen med förberedelserna inför familjernas ankomst. Det ordnades även familjeåterföreningsfest samt samtal med barnens föräldrar vid ankomsten. Grupphandledning har hållits vid olika tillfällen på 40

41 Profilering, utvecklande av verksamhet och kontakter enheterna. Enskild handledning har hållits vid behov. Varje enhet har månatligen haft personalmöten samt klientmöten. Personalen själva har aktivt deltagit i urvalet av studier efter vars och ens behov. Utvecklingsdag för hela personalen har hållits i maj i Jakobstad. De enskilda enheterna har haft egna utvecklingsdagar under året. Chefen och förmännen har haft gemensam arbetshandledning under ledning av Sture Enberg. En del av personalgruppen deltog i de nationella grupphemsdagarna som detta år ordnades som båtseminarium. En handledare slutförde läroavtals utbildning för specialhandledare för barn och ungdom i maj Målsättningen har varit att föra fram Vörå som en positiv och mångkulturell kommun. Ett stort antal studiebesök har gjorts till våra enheter. Taberna personalen var till London på studiebesök 4 dagar under hösten. NYCKELTAL ÅR 2011, Taberna, Kaitsorhemmet, Villa Miranda, Stödis kommunal samt Flyktingbyrån FLYKTINGBYRÅN Nyckeltal 2011 Plan Resultat Antal årsverken Kapacitetsutnyttjande % 128,1 % Dygnskostnad Stödboendet Taberna Kaitsor Miranda Antal platser Stödboendet Taberna 7 7 Kaitsor 7 7 Miranda Antal klienter flyktingbyrån Enskilda klienter Familjer 12 8 Inkvartering eller boendedagar Stödboendet Taberna Kaitsor Miranda

42 4.8 SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN Barnomsorgen Verksamhetsidé Kommunen ordnar dagvård för de barn som behöver vård på grund av vårdnadshavarnas arbete eller studier. Även barn som behöver vård av sociala orsaker får en dagvårdsplats i kommunen. Barnomsorgen har också hand om förskoleundervisningen i daghemmen och om skolelevers för- och eftermiddagsvård. Specialdagvården sköts av två ambulerande specialbarnträdgårdslärare. 90 personer är anställda inom barnomsorgen. Administrationen av dagvården sköts av barnomsorgsledaren som lyder under bildningschefen och svenska bildningsnämnden. Ansvarsperson Barnomsorgsledaren Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter % Understöd och bidrag % Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Intern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Övriga verksamhetskostnader % Kostnadsberäknad % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR % Totalt %

43 BARNDAGVÅRD Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter % Understöd och bidrag % Övriga verksamhetsintäkter % -8 VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Övriga verksamhetskostnader % Kostnadsberäknad % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR % Totalt , % Mål Barndagvård, förskoleundervisning, skolbarns eftermiddagsvård och hemvårdsstöd för barn ordnas enligt gällande lagstiftning. Helhetsutredning över dagvårdsbehovet och - utrymmena görs. Resultat Dagvårdsplatserna har under året ökat från 267 platser till 295. Leppäkerttu öppnades i Pettersbacka i februari. Gruppfamiljedaghemmet Myran öppnades i Vörå centrum i augusti. Solbacken i Kimo blev ett daghem och fick på detta sätt fler dagvårdsplatser. Dagvårdsfaktureringen ändrades i januari. Man tog i bruk det system som använts i Oravais, nämligen fakturering för avtalade dagar. Tidigare fakturerades vårdnadshavarna i Vörå-Maxmo för använda dagar. Effekt-projektet (Kelpo) har infört nya arbetsmetoder som ska leda till tidigt ingripande för att ha möjlighet att träna barn med svårigheter i ett så tidigt skede som möjligt. Hela dagvårdspersonalen har bekantat sig med egenvårdarmodellen. Idén med modellen är att dela upp barnen i mindre grupper för att garantera att alla barn blir sedda och hörda. En dagvårdsgrupp tillsatt av kommundirektören har sett på behovet av utvidgning av dagvården i hela kommunen. Eftisverksamheten i Vörå centrum togs över av 43

44 kommunen fr.o.m. hösten I oktober flyttade eftis till daghemmet Liljekonvaljen. Familjedagvårdarna omfattas av arbetstidslagen fr.o.m Kommunsamgången Nämnden har åstadkommit många förändringar under året bl.a. ändrande av gruppfamiljedaghem till daghem och öppnande av nya avdelningar. Nämnden har gjort besök till alla gruppfamiljedaghem och daghem. En stor utmaning under året har varit att få tiden att räcka till. Detta gäller såväl administrationen som ute i verksamheten. För dagvårdspersonalen har året inneburit en hel del kompromisser för att hitta ett välfungerande system som alla är nöjda med. Positivt har varit möjligheten att snabbt få öppnat nya verksamhetsställen för att få rum för alla barn i behov av dagvård. Även den planering för utveckling åren framöver inger ett hopp om ännu bättre dagvård i kommunen. Att barnomsorgen flyttades under svenska bildningsnämnden från socialnämnden januari 2011 har enbart uppfattats positivt. Ett nära samarbete mellan daghem och skola har präglat året. 44

45 Grundutbildning åk 1-6 Verksamhetsidé Skolorna har bedrivit lagenlig undervisning och strävat till att ge barnen i kommunen utbildning enligt deras egna förutsättningar. Då vi inte har haft den service som behövts har vi köptjänster av andra anordnare. Vi har kunnat hålla små undervisningsgrupper tack vare den tilldelade resursen. Lärarfortbildningen har kunnat skötas till stor del via Kunnig i skolan. Ny reviderad läroplan togs i bruk Projektverksamhet har bedrivits i den mån medel erhållits. Mellanmål infördes i samtliga skolor fr.o.m Ansvarsperson Bildningschefen GRUNDUTBILDNING ÅK 1-6 Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter Understöd och bidrag % Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd % 5 Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Intern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Övriga verksamhetskostnader % Kostnadsberäknad % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR % Totalt , % Mål Att skapa en intressant, effektiv och mångsidig undervisning. Att motverka mobbning Fortbilda lärarna inom välmående i arbetet, mångsidiga undervisningsformer och ämneskunskap Förverkliga den nya lagstiftningen för barn med särskilda behov Erbjuda mångsidig klubbverksamhet Resultat Tack vare extra statligt understöd för smågruppsundervisning har vi kunnat ha små undervisningsgrupper. Alla skolor har deltagit i KIVA skola och aktivt arbetat för att motverka mobbning Detta har förverkligats till stor del tack vare projektet Kunnig i skolan där kommunen samarbetar med Korsholms kommun Detta har kunnat förverkligas tack vare extra statsunderstöd inom KELPO och KELPO nätverk tillsammans med Vasa stad Utöver egna medel har en utökad klubbverksamhet kunnat ordnas tack vare projektmedel 45

46 Grundutbildning åk 7-9 Tegengrenskolan Verksamhetsidé Grundundervisning för elever i åk 7-9, individualiserad specialundervisning dels i klass och dels i JOPO, en undervisningsgrupp med elever med mångkulturell bakgrund. Mellanmål infördes fr.o.m Ansvarsperson Rektor GRUNDUTBILDNING ÅK 7-9 Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % 600 VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Understöd och bidrag % Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Intern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Övriga verksamhetskostnader % Kostnadsberäknad % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR % Totalt % Mål Att alla elever ska uppnå målen i läroplan Att eleverna ska få en studieplats på andra stadiet Fortbilda lärarna inom välmående i arbetet, mångsidiga undervisningsformer och ämneskunskap Förverkliga den nya lagstiftningen för barn med särskilda behov Erbjuda mångsidig klubbverksamhet Resultat Tack vare extra statligt understöd för smågruppsundervisning har vi kunnat ha små undervisningsgrupper. Detta har underlättat undervisningen och gett en bra förutsättning att se alla elever Alla elever fick studieplats på andra stadiet. De som slutar/vill byta stöds av Föregångarna i Vasa i samarbete med skolan Detta har förverkligats till stor del tack vare projektet Kunnig i skolan där kommunen samarbetar med Korsholms kommun Detta har kunnat förverkligas tack vare extra statsunderstöd inom KELPO och KELPO nätverk tillsammans med Vasa stad Utöver egna medel har en utökad klubbverksamhet kunnat ordnas tack vare projektmedel 46

47 Vörå samgymnasium/idrottsgymnasium Verksamhetsidé Den svenskspråkiga gymnasieundervisningen ges i Vörå samgymnasium. Gymnasiet fungerar dels som ett traditionellt lokalt gymnasium men har också officiell specialgymnasiestatus med idrott som specialitet och upptagningsområde hela landet. På programmet finns friidrott, orientering, skidåkning och fotboll. Mellanmål infördes fr.o.m Ansvarsperson Rektor GYMNASIET Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Avgiftsintäkter % Understöd och bidrag % Övriga verksamhetsintäkter % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Understöd Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern % VERKSAMHETENS INTÄKTER Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Övriga verksamhetskostnader % Kostnadsberäknad % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR % Totalt % Mål Att samarbeta med Norrvalla folkhögskola Att ge studerande möjlighet till flerformsstudier i samarbete med övriga andrastadieskolor i Österbotten Fortbilda lärarna inom välmående i arbetet, mångsidiga undervisningsformer och ämneskunskap Förbättra de studerandes välbefinnande och prestationsförmåga Underhålla skolans utrymmen enligt tidigare plan samt skapa en ny helhetsplan för sanering och utbyggnad av skolans utrymmen Satsning på idrott och studier via aktivt samarbete Resultat Samarbetet har fortgått och utökats Inom Vi 7 ringen ges 28 distanskurser samt några videokonferenskurser per läsår Detta har inletts inom projektet Kunnig i skolan där kommunen samarbetar med Korsholms kommun. Gemensamma fortbildningstillfällen för Vi 7 och Team Nord har ordnats. Fortsatt fortbildning behövs. På internatet finns en coach. En föreläsning i mental träning har hållits för hela skolan och ytterligare några mera idrottsinriktade föreläsningar. En arbetsgrupp har tillsatts som planerar och diskuterar kring gymnasiets framtida placering och innehåll. Vissa tränare finansieras delvis av OK. 47

48 med Finlands Olympiska kommitté, Vasaregionens idrottsakademi, grenförbunden, Nilsiän lukio och vasaskolor Gemensamma tränare med grenförbunden och VRIA. En utförsåkare studerar vid Nilsiän lukio under vintersäsongen. Gemensamma fotbillsträningar vissa delar av året med Vaasan lyseon lukio Kommunsamgången Har inneburit en omorganisering inom bildningsväsendet så att barnomsorgen administrativt har flyttats från socialnämnden till bildningsväsendet. En heltids bildningschef har anställts. Skolorna har trots nära samarbete i de gamla kommundelarna en kulturskillnad i arbetssätt. Det behöver få ta tid att sammanjämka de olika förfaringssätten. Personalen har upplevt oro i och med samgången och detta tar också tid att bearbeta. Överlag har samgången varit positiv och man har fått en större arbetsgemenskap på alla nivåer. SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN, Personalresurser Förvaltning 2,49 Daghem Grundutbildning åk 1-6 Grundutbildning åk 7-9 Övrig personal 9,5 Barnomsorg förvaltning 1,00 Barnträdgårdslärare 12,6 Lärare 38,21 Lärare 22 Gymnasiet (inkl internat) Barnskötare 21,68 Assistenter 11,13 Assistenter 2 Lärare 16,48 Assistenter 4,41 Övrig personal 18,59 Övrig personal 4,63 Övrig personal 5,46 Gruppfamiljedaghem 20,56 Eftis 1,49 Familjedagvård 6,3 NYCKELTAL BARNOMSORG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Förvaltningskostnad per dagvårdsplats 165 Förvaltning Förvaltningskostnad/elever på åk Daghemmen och gymnasiet Antal platser 162 Specialundervisning Euro/plats 2011 (brutto) kostnad/elever på åk Eftis Grundläggande utb. åk 1-6 Antal inskrivna barn 59 Elevantal åk Euro/barn (brutto) 2165 kostnad/elev Gruppfamiljedagvård Grundläggande utb. åk 7-9 Antal platser 75 Elevantal åk Euro/plats (brutto) kostnad/elev 8306 Familjedagvården GYMNASIET Antal platser 26 Elevantal gymnasiet 139 Euro/plats (brutto) kostnad/elev (inkl internatet)

49 4.9 SUOMENKIELINEN SIVISTYSLAUTAKUNTA SUOMENKIELINEN SIVISTYSLAUTAKUNTA/ FINSKA BILDNINGSNÄMNDEN Perusopetus 0-9.lk Toimintaperiaate Vöyrin kunnassa on kaksi suomenkielistä perusopetusta tarjoavaa koulua. Koulut ovat Petterinmäen koulu ja Oravaisten suomenkielinen koulu. Koulut sijaitsevat eri puolilla kuntaa. Suomenkielisen perusopetuksen erityispiirre on laaja oppilaaksiottoalue ja Petterinmäen osalta äidinkieleltään ruotsinkieliset oppilaat sekä naapurikunnasta tulevat oppilaat. Oravaisten suomenkielinen koulu puolestaan on lähes 100 % maahanmuuttajataustaisten lasten oppilaitos. Omaa suomenkielistä yläkoulua ei ole, vaan Pietarsaaren kaupunki on vielä vuonna 2011 vastannut ostopalveluperiaatteella kunnan yläkoululaisten opetuksesta. Vöyriläisiä suomenkielisiä nuoria on useammassakin naapurikunnassa suorittamassa oppivelvollisuuttaan. Tilanne periytyy ajalta ennen kuntaliitoksia. Oppilasmäärien lisääntymisestä johtuen kuljetuskustannukset ovat kasvaneet vuosittain yli budjetoidun. Suomenkielinen koulutoimi vastaa myös suomenkielisestä esiopetuksesta. Suomenkielistä esiopetusta annetaan Petterinmäen koulussa. Lukuvuonna esioppilaita oli kolme, mutta lv esioppilaita oli jo kahdeksan. Suomenkielinen koulutoimi on palvellut hyvin kuntalaisia ja on pystynyt antamaan opetussuunnitelman mukaista opetusta pienissä ja sopivissa opetusryhmissä. Oppilaiden opiskelua on pystytty tarvittaessa yksilöllistämään sekä antamaan tarvittavia tukitoimenpiteitä. Suomenkielinen perusopetukseen valmistava opetus Suomenkielinen perusopetukseen valmistava opetus on keskitetty Oravaisten suomenkieliseen kouluun. Jo useamman vuoden ajan on valmistavassa opetuksessa ollut runsaasti oppilaita. Koska valmistavat ryhmät eivät voi olla kovin suuria, on se tiennyt lisätyövoiman tarvetta. Lisäksi Vastaanottokeskuksessa sattunut asuintalon palo aiheutti kuljetuskulujen kasvua, sillä kyseiset oppilaat sijoitettiin Vöyrin keskustaan. Näin ollen heille oli järjestettävä koulukuljetukset Oravaisten suomenkieliseen kouluun. Perusopetukseen valmistavia oppilaita on ollut kaiken ikäisiä. Oravaisten suomenkielisessä koulussa toimi oma valmistavan opetuksen esiluokka, alakouluikäisten valmistavia luokkia sekä yläkouluikäisten että lähes aikuisten valmistavia ryhmiä. Valmistavan opetuksen opetusryhmämäärä oli Oravaisten suomenkielisessä koulussa yhteensä viisi. 49 Budget efter ändring Bokslut 2011 %-använt Avvikelse Radetiketter Bokslut 2010 Budget 2011 Budgetändring Extern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % Försäljningsintäkter % Understöd och bidrag % VERKSAMHETENS KOSTNADER % Personalkostnader % Köp av tjänster % Material, förnödenheter och varor % Övriga verksamhetskostnader % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga finansiella kostnader Intern % VERKSAMHETENS INTÄKTER % -708 Försäljningsintäkter % -708 VERKSAMHETENS KOSTNADER % Köp av tjänster % Övriga verksamhetskostnader % Kostnadsberäknad % 2 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR % 2 Totalt %

50 Suomenkielisen sivistystoimen hallinto Suomenkielisen sivistystoimen hallinnosta vastaa Vöyrin kunnan suomenkielinen sivistyslautakunta. Lautakunta kokoontuu tekemään tarvittavia päätöksiä opetustyön ja oppimisen ylläpitämiseksi, kehittämiseksi ja parantamiseksi. Lautakunnan päätöksien toteuttamista varten sekä käytännön hallinnointia varten kunnassa oli alkuvuodesta kaksi sivutoimista suomenkielistä koulutoimenjohtajaa. Syyskuusta alkaen oli valittuna yksi suomenkielinen koulutoimenjohtaja, jonka työaika oli 30 %:nen. Vastuuhenkilö Suomenkielinen koulutoimenjohtaja Tavoitteet 2011 Opetus noudattaa Vöyrin kunnan peruskoulujen opetussuunnitelmaa sekä valmistavan opetuksen suunnitelmia. Teemana on kaksikielisyys ja monikulttuurisuus. Kielikylpyä kehitetään, samoin taito- ja taideaineitten opetusta. Kehitetään yhteistyötä suomenkielisten koulujen kesken. Tulokset Noudatettiin tarkasti kunnan ja koulun opetussuunnitelmaa. Vierailtiin Ystävänpäivänä Oravaisten suomenkielisessä koulussa sekä huomioitiin tavoite opetuksessa. Palkattiin kaksikielinen esiluokanopettaja sekä lisättiin taito- ja taideaineiden tuntimääriä. Henkilökunnat osallistuivat yhteisiin koulutuksiin. Suomenkielisen sivistystoimen talousarvio ylitettiin vuonna ,16 %:lla. Keskeisimpiä ylityksiä olivat henkilöstökulujen kasvu, mikä johtui kasvaneesta toiminnasta eli oppilasmäärän lisääntymisestä sekä kuljetuskuluista, jotka puolestaan lisääntyivät samoin kasvaneen toiminnan vuoksi. Valtuusto myönsi joulukuussa 2011 taulukossa näkyvän lisämäärärahan lisäksi noin euron ylitysoikeuden toimintamenoihin. Suuri selittävä tekijä kulujen suuruuteen on myös se, että Vöyrin kunnan suomenkielisiä oppilaita opetetaan Kauhavalla, Pietarsaaressa, Isossakyrössä, Mustasaaressa jne. Voimassa olevia yhteistyösopimuksia on kaiken kaikkiaan kahdeksan kappaletta. Kunnassa onkin aloitettu sopimusten päivittäminen sekä järkevän koulutuspolitiikan luominen, jotta kuluja voitaisiin supistaa ja siten saada säästöjä aikaan. Verrattaessa vuoden 2011 toteutunutta tilinpäätöstä ei se eroa kovinkaan paljon vuoden 2010 tilinpäätöksestä. Kasvua on kuitenkin jonkin verran. Kasvu selittyy normaalilla nousutarpeilla kasvaneen toiminnan ja sen seurauksena kustannusten nousun johdosta. Vuoden 2011 talousarvio oli laadittu edellisvuosien korjaamattomien talousarvioiden pohjalta. Kokonaisuutena suomenkielinen sivistystoimi hoiti vuonna 2011 tehtävänsä hyvin. HENKILÖRESURSSIT Perusopetus Koulunkäyntiavustajat 2 Opettajat 14,23 Muu henkilökunta 1,26 SUOMENKIELINEN OPETUSTOIMI Hallintokustannukset/ oppilas 148 Vuosikurssit 1-6 Vuosikurssit 7-9 Oppilasmäärä 69 Oppilasmäärä 46 Euroa/oppilas Euroa/oppilas

51 4.10 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Kultur- och idrottsverksamhet Verksamhetsidé Verksamheten omfattar idrotts-, nykterhets-, ungdoms- och kulturarbetet i kommunen, främst den administrativa delen. Idrottsanläggningarnas skötsel sköts av tekniska nämnden och kostnaden överförs som intern post i kultur- och fritidsnämndens budget. Ansvarsperson Kultur- och fritidschefen Personal inom Kultur- och idrottsverksamhet Personer totalt: 3 Heltidsanställda: - Deltidsanställda: 3 51

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

EKONOMIPLAN

EKONOMIPLAN EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas bokslut 2017 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:2 14.6.2018 Kommunernas bokslut 2017 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och något lägre intäkter Jämfört med 2016 ökade kommunernas

Läs mer

Kommunernas bokslut 2016

Kommunernas bokslut 2016 Elin Sagulin, statistiker E-post: elin.sagulin@asub.ax Offentlig ekonomi 2017:2 20.6.2017 Kommunernas bokslut 2016 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och intäkter Jämfört med 2015 ökade kommunernas

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

VÖRÅ KOMMUN. Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2012

VÖRÅ KOMMUN. Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2012 VÖRÅ KOMMUN Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2012 Godkänd av fullmäktige 19.6.2013 Innehåll KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 4 Bokslutet 2012... 4 Ekonomi... 4 Vörå kommuns organisation... 5 Förvaltningsorganisation...

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2018 ISBN 978-952-293-603-5 (pdf) Femte reviderade

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen Vanda stads bokslut 2018 Stadsstyrelsen 25.3.2019 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2018 2017 2016 2015 2014 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 243,0 252,0 298,7 274,4 249,1 Verksamhetskostnader

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare -2, KST 2011-03-31 18:00 Tid 31.03.2011 kl. 18.00 20.32 Plats kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017 Revisionsnämnden UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017 Revisionsnämnden har enligt kommunallagen 121 till uppgift att årligen avge en utvärderingsberättelse om huruvida de mål för verksamheten och ekonomin

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård 1(8) för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Kust-Österbottens

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9) Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN Träder i kraft 8.12.2015 INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN 1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunens förvaltning och ekonomi samt svara för utveckling av kommunens

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2014-2015. Godkänd av fullmäktige 13.12.2012 79

VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2014-2015. Godkänd av fullmäktige 13.12.2012 79 VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2014-2015 Godkänd av fullmäktige 13.12.2012 79 INNEHÅLL KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 5 Vörå kommuns ekonomi under åren

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

INSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I KUMLINGE KOMMUN

INSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I KUMLINGE KOMMUN INSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I KUMLINGE KOMMUN Godkänd av fullmäktige 17.12.2015 Träder i kraft 1.1.2016 1 INSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I KUMLINGE KOMMUN Socialnämndens uppgiftsområden är de följande:

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Kommunernas nyckeltal 2010 efter Nyckeltal, År och Region

Kommunernas nyckeltal 2010 efter Nyckeltal, År och Region Tilastotietokannat Statistical databases Bruksanvisning PC-Axis / PX-Web Synpunkter Kontaktinformation Statistikcentralens PX-Web databaser Statistikdatabaser > Database: PX-Web StatFin på svenska > Offentlig

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 86 1 (5)

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 86 1 (5) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 86 1 (5) 7.10.2008 Tillsyn över kommunens bokföring 1 Begäran om utlåtande Sökanden är ersättare i revisionsnämnden i X stad. Sökanden ber med hänvisning till

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Toimintakertomus ja tilinpäätös 2010

Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Toimintakertomus ja tilinpäätös 2010 Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Toimintakertomus ja tilinpäätös 2010 Godkänt i fullmäktige 16.6.2011 86 INNEHÅLL Kommundirektörens översikt... 2 Grunduppgifter om kommunen... 4 Verksamhetsberättelse...

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT 1936490-4 BALANSBOK 31.12.2013 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 1 Balansräkning 2 Resultaträkning 3 Noter och underskrifter 4-8 Balansräkningsspecifikation

Läs mer

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION Till stadsstyrelsen i Pargas stad REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION 1. Granskningens syfte och avgränsning: Revisorerna skall senast före utgången

Läs mer

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen 23.3.2015 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2013 2012 2011 2010 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 249,1 229,3 218,1 208,9 182,9 Tillverkning

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Miljönämnden 2019-09-13 11:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1908 1808 Verksamhetens intäkter 1 2 488 1 505 Verksamhetens kostnader 2,3-56 384-60 393 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Årsredovisning för Barnens Framtid

Årsredovisning för Barnens Framtid 1 Årsredovisning för Barnens Framtid 802467-1573 Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Barnens Framtid 3 Org.nr 802467-1573 Ekonomisk översikt Ekonomisk översikt 2017 2016 Verksamhetsintäkter 416 501 736

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Delårsrapport H SWEMET AB. Epost Telefon ORG NUMMER

Delårsrapport H SWEMET AB. Epost Telefon ORG NUMMER Delårsrapport H1 2016 SWEMET AB ORG NUMMER Epost info@swemet.se Telefon 013-100580 Halvårsrapport januari - juni 2016 1 januari- 30 juni 2016 Nettoomsättningen minskade till 4865 (5967) TSEK Rörelseresultatet

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

Kfge Bilaga A-67 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND

Kfge Bilaga A-67 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND Kfge 02.09.2015 Bilaga A-67 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE 1 3 LAGSTIFTNING, TILLSYN OCH ANVISNINGAR

Läs mer

Staden ber om svar på följande frågor:

Staden ber om svar på följande frågor: Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 90 7.4.2009 BOKSLUT OCH KONCERNBOKSLUT EFTER KOMMUNSAMMANSLAGNING 1 Begäran om utlåtande Staden ber kommunsektionen ge ett utlåtande om upprättande av stadens

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Direktiv för intern kontroll

Direktiv för intern kontroll RANNIKKO-POHJANMAAN SOSIAALI- JA PERUSTERVEYDENHUOLLON KUNTAYHTYMÄ KUST-ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SOCIAL- OCH PRIMÄRHÄLSOVÅRD Direktiv för intern kontroll Kust-Österbottens samkommun 0 INNEHÅLL 1. Definition

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter Sida 23(28) Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Not Utfall Utfall Resultaträkning 1712 1612 Verksamhetens intäkter 1 119 194 89 192 Verksamhetens kostnader 2-5 213 230-5 026 834

Läs mer

Årsredovisning 2017 för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd

Årsredovisning 2017 för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 8 (46) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, 2018-01-25 2 Årsredovisning 2017 för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Diarienummer HSNG 2018-00012 Beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan Räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30 Stiftelsen Sophiaskolan 1(8) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30.

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Resultaträkningar. Göteborg Energi

Resultaträkningar. Göteborg Energi Göteborg Energi Resultaträkningar Koncernen Moderföretaget Belopp i mkr Not 2016 2015 2016 2015 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 4 5 963 5 641 3 438 3 067 Anslutningsavgifter 88 88 35 45 Aktiverat arbete

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 5 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog år Den sammanräknade lånestocken för kommunerna i Fasta Finland var,9 miljarder

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund Ekonomiska nyckeltal Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund 12.11.2012 1. Årsbidrag och avskrivningar i euro per inv. 2. Årsbidraget i % av avskrivningarna Kommun Årsbidrag / inv Avskrivningar / inv

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge PROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Blad 4 / 2009 30.3.2009 1 Sammanträdestid: Måndagen den 30 mars 2009 kl. 16.00 17.40 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Dalsbruk Beslutande: Mårten Nurmio ordförande

Läs mer

www.qicon.se Årsredovisning 2011

www.qicon.se Årsredovisning 2011 www.qicon.se www.qicon.se Årsredovisning 2011 Styrelsen och verkställande direktören för QI Construction AB (556521-7352) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer