VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN Godkänd av fullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2014-2015. Godkänd av fullmäktige 13.12.2012 79"

Transkript

1 VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN Godkänd av fullmäktige

2 INNEHÅLL KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 5 Vörå kommuns ekonomi under åren Skatteinkomsterna... 7 Statsandelarna... 7 Årsbidraget... 7 Avskrivningar och interna poster... 8 Räkenskapsperiodens resultat... 8 Finansieringskalkylen... 8 Investeringar... 8 ALLMÄNT OM BUDGET OCH EKONOMIPLAN... 9 Stadganden om budget och ekonomiplan... 9 Budgeten och ekonomiplanens delar... 9 Verksamhets- och uppgiftsområden i budgeten... 9 Bindningsnivåerna Uppföljning av budgeten VÖRÅ KOMMUN, RESULTATRÄKNING DRIFTSHUSHÅLLNING FINANSIERING OCH FINANSIERINGSKALKYL Kostnader och intäkter per verksamhetsområde STATSANDELSKALKYL CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN ALLMÄN FÖRVALTNING Fullmäktige Kommunstyrelsen Centralförvaltningen Personalförvaltningen Näringslivets befrämjande Övrig allmän förvaltning Försäljningsvinst Hälso- och sjukvård Primärhälsovården Västkustens tillsynsnämnd Specialsjukvården Räddningsväsendet BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN LANDSBYGDSNÄMNDEN OMSORGSNÄMNDEN Socialväsendets administration Socialarbete och utkomstskydd

3 Handikappservice Missbrukarvård Äldreomsorgens administration Hemservice Serviceboende Anstaltsvård FLYKTINGNÄMNDEN Flyktingbyrån Oravais flyktingförläggning SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN Barnomsorgen Svensk grundläggande utbildning åk Svensk grundläggande utbildning åk 7-9, Tegengrenskolan Vörå samgymnasium / idrottsgymnasium Utbildning på andra stadiet SUOMENKIELINEN SIVISTYSLAUTAKUNTA / FINSKA BILDNINGSNÄMNDEN Hallinto Suomenkielinen perusopetus Perusopetukseen valmistava opetus, 7-9 (maahanmuuttajille) KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Kultur- och idrottsverksamhet Vörå-Oravais-Maxmo medborgarinstitut Biblioteket Vörå sockens historia TEKNISKA NÄMNDEN Tekniskas administration Trafikleder Byggnader Idrottsanläggningar och övriga områden Affärsverk Övrig verksamhet

4 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Budgeten för 2013 är den sista budgeten som ännu innehåller morotspengar för kommunsamgången mellan Oravais och Vörå-Maxmo. För 2013 utgör denna extra inkomst som bokförs under kommunstyrelsens resultatområde. Vi närmar oss slutet av avtalsperioden för samgångsavtalet. Det är dags att se vad vi har åstadkommit i kommunens verksamhet och blicka framåt mot nya mål. Budgetarbetet har varit svårare än vanligt. De ekonomiska utsikterna för landet som helhet är osäkra just nu, trots att de värsta eurokriserna verkar ha blåst över. De lokala företagen har haft en stabilt sysselsättande effekt under 2012 och arbetslösheten har hållit kring fyra procent. Under hösten har dock några orosmoln seglat upp. Först ut var Folkhälsan Norrvalla som inledde samarbetsförhandlingar med hela sin personal och som planerar att flytta den återstående rehabiliteringsverksamheten till Härmä rehabiliteringscentrum. En tid senare samarbetsförhandlar det anrika mejeriet i Kaitsor med sin personal om permitteringar från februari Fullmäktige har fastställt kommunens skattesatser för 2013 och beslutet blev att skatterna hålls kvar på den nuvarande nivån. Det betyder att kommunen fortsättningsvis har den lägsta kommunalskatten i Österbotten och även den lägsta totalbeskattningen. Vörå kommun har därmed samma skattesats 2013 som kommunen hade Ett mycket konkret förhöjningstryck på skatterna finns, vilket innebär att budgeten för 2013 går i sparsamhetens tecken. Trenden i vårt landskap under november månad är att var och varannan kommun tagit beslut om att höja skatterna. Närpes kommun har förutom skattehöjningen även tillsatt en arbetsgrupp som ska se över strukturer för att få ner kostnader. Fullmäktige i Vörå kommun har även diskuterat behovet av att göra inbesparingar och behovet av en bättre budgetdisciplin för att få ekonomin att gå ihop. Genom dessa åtgärder blev slutresultatet av diskussionen att skattehöjningen sparas till nästa höst. Inför budgeten 2014 är behovet av en skattehöjning sannolikt betydligt större än för Inför 2013 sker en del förändringar i kommunens verksamhet. Vörå kommun blir värdkommun för landsbygdsförvaltningen i kommunerna Vörå, Korsholm, Laihela och Vasa. Samtidigt överförs avbytarverksamheten till Pedersöre kommun. Överföringen innebär ett inkomst- och kostnadsbortfall på ca 2 miljoner euro i Vörå kommuns budget Andra strukturella omändringar i verksamheten blir att det effektiverade serviceboendet Solängen tas i bruk under hösten 2012 och under 2013 ser vi mer konkret hur det påverkar kommunens vårdtrappa. I takt med att klienterna får sina rätta vårdplatser kan vi under våren 2013 påbörja de konkreta diskussionerna om f.d. åldringshemmet Aftonbos framtid. Det beslut som finns idag är det beslut som fullmäktige i Oravais 2006 har fattat om att Aftonbo ska stängas. Kostnadsökningen inom kommunen varierar från år till år. Ser man till utvecklingen under perioden och även beaktar att vi överför 2 miljoner till Pedersöre kommuns budget 2013, har vi en kostnadsökning på 12,6 % på tre år. Medeltalet under perioden är alltså 4,1 %. Trenden är att kostnaderna ökar med de meruppgifter som överförs på kommunerna och även genom egna beslut påverkar vi en smygande ökning på kostnadssidan. Ser vi till den huvudsakliga finansieringskällan som kommunen har för sin verksamhet, skatter och statsandelar, har dessa under motsvarande period ökat med i medeltal 3,6 %. Under kommande fullmäktigeperiod är det tydligt att åtgärder 3

5 behövs för att minska driftskostnadernas ökning och ett hållbart resultat skulle vara en driftskostnadsökning på 2,5 %. Investeringstakten har varit mycket hög under de senaste åren och önskelistan inför budgetbehandlingen 2013 var också alldeles för lång. I den första prioriteringsomgången omfördelades projekten så att en miljon av investeringarna flyttades fram till kommande år. Fortfarande är det bara att konstatera, att en investeringsomfattning som förutsätter upplåning av två miljoner euro är för mycket för en kommun av Vörås storlek. Flera av projekten som finns med bland investeringarna för 2013 är mångåriga. Projekt som redan påbörjats och bör slutföras är t.ex. äldrevårdens enhet Kastusgårdens utbyggnad, fiberkabelprojektet och Nyåkerns planområde. Stora kommande projekt som planeras och som bör påbörjas är Norrvalla Campusområdets framtid och barndagvårdens utbyggnad. Utöver detta finns en hel del projekt som syftar till att förbättra vardagen för våra kommuninvånare och som mycket handlar om att förnya och uppdatera kommunaltekniken. En klassisk definition på en kommun med en hållbar ekonomi, är att investeringarna motsvarar avskrivningarna. Det betyder, att om man startar med en budget i balans och ett årsbidrag som täcker avskrivningarna, då klarar man också av att finansiera sina avskrivningar med eget kapital. Vörå kommuns budget för 2013 är i balans till den del, att vi har ett årsbidrag som täcker avskrivningarna om ungefär 1,3 miljoner euro. På investeringssidan har vi ett upplåningsbehov om 1,4 miljoner euro som höjer vår skuldbörda till 978 euro/invånare från nuvarande 768 euro/invånare. Christina Öling, kommundirektör 4

6 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Katainens regering enades om budgetpropositionen 2013 i en globalt mycket osäker ekonomisk situation. Regeringen har förbundit sig att genomföra ytterligare anpassningsåtgärder, om statsskuldens andel av bruttonationalprodukten inte tycks börja minska och underskottet i statsfinanserna ser ut att stanna på mer än en procent av bruttonationalprodukten. Varje år ska regeringen följa upp hur dessa mål för statsfinanserna har nåtts och vid behov genomföra villkorliga åtgärder som är procentuellt sett lika omfattande. Sådana villkorliga åtgärder är en ytterligare frysning och en anpassning av statens utgifter och kommunernas statsbidrag samt ytterligare skattehöjningar och minskade skatteavdrag. Vid statens ramberedning i våras vidtog regeringen anpassningsåtgärder av vilka en stor del gäller kommunerna. De beslut som regeringen fattade vid budgetförhandlingarna är så gott som helt i linje med besluten i samband med vårens budgetramar. Statsandelarna för kommunal basservice ska 2013 skäras ner med 125 miljoner euro jämfört med Dessutom skärs de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet ner med 50 miljoner euro. Den nedskärning på 631 miljoner euro som beslutades i samband med regeringsbildningen genomfördes i sin helhet i statsandelsgrunderna för Det påverkar i fortsättningen statsandelarna varje år. Kommunernas uppgifter kommer att utvidgas i synnerhet inom äldreomsorgen. Äldreomsorgslagen träder i kraft Eventuella ändringar i personaldimensioneringen flyttas till Positivt i budgetpropositionen är att regeringen kompenserar kommunerna för alla förluster till följd av ändrade skattegrunder och att den utlovade finansieringen för försöket med sysselsättning av långtidsarbetslösa betalas till fullt belopp. Enligt finansministeriets uppskattning stramar regeringens budgetproposition åt den kommunala ekonomin 2013 med cirka 160 miljoner euro jämfört med Detta ökar trycket på kommunalskattehöjningar och leder till ökad skuldsättning i kommunerna. Den finländska samhällsekonomin har mattats av och närmat sig en recession I och med att exporten minskat, investeringarna dalat och den privata konsumtionen saktat av kommer nationalproduktens tillväxt att stanna på 1 procent på årsnivå. Tillväxten förutspås vara mycket anspråkslös även nästa år. Som det nu ser ut kommer produktionstillväxten att nå 2008 års nivå först Finlands försämrade ekonomiska läge har i huvudsak berott på den europeiska finanskrisen och dess följder för vår ekonomi. Hanteringen av den europeiska finanskrisen har en avgörande roll när det gäller att vända den ekonomiska utvecklingen i en gynnsam riktning också i Finland. Ekonomin kommer sannolikt att gå in i en recession. Vid sidan av den ekonomiska omvärldsutvecklingen påverkas vår samhällsekonomiska utveckling av hur Finlands finanspolitiska åtgärder lyckas och hur den ekonomiska krisen hanteras. Finansministeriet uppskattar att totalproduktionens årliga tillväxt under de närmaste åren i genomsnitt blir ungefär 1 procent 2012 och Vi står inför en situation av långsam tillväxt, vilket återspeglar sig i den kommunala ekonomin i form av en anspråkslösare skatteinkomstökning än tidigare Finansministeriet har i sin översikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 3,5 procent i år. De ramavtalsenliga löneuppgörelserna innebär att höjningen av inkomstnivån kom- 5

7 mer att vara långsammare 2013 än Finansministeriet uppskattar att det allmänna förtjänstnivåindexet stiger med omkring 2,6 procent 2016 och den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2013 till 8,1 procent. Förra hösten uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för Det så kallade ramavtalet trädde i kraft i början av januari Avtalet är i kraft 26 månader och avtalsperioden löper ut Kostnadseffekten för hela avtalsperioden är närmare 4,5 procent inom alla avtalsområden. Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2011 med 3,3 procent mätt med prisindex för basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga något långsammare än i fjol. År 2013 beräknas kostnadsnivåökningen avta ytterligare, uppskattningsvis med 2,3 procent År 2011 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med i genomsnitt 4 procent. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna ökade snabbare än under de två föregående åren, dvs. med cirka 3 procent. År 2012 ökar redovisningarna av kommunalskatt framför allt till följd av att förvärvsinkomsterna enligt uppskattning stiger med nästan 4 procent. Också kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats ökade för i år med 0,09 procentenheter, och uppgår till 19,25. Redovisningarna minskar till följd av ändringar i avdragen i kommunalbeskattningen, av vilka de mest betydande är ändringarna i grundavdraget och arbetsinkomstavdraget. År 2013 kommer förvärvsinkomsterna att öka en aning långsammare, och uppskattas bli 3,4 procent. Den relativt optimistiska uppskattningen av ökningen av redovisningarna 2013 justeras dock nedåt om sysselsättningsläget försämras ännu mer än beräknat. Samfundsskattesatsen sänktes med 1,5 procentenheter till 24,5 procent fr.o.m Sänkningen kompenserades kommunerna genom att kommungruppens andel höjdes. Enligt rambeslutet för statsfinanserna kommer kommunernas samfundsskatteandel fortsättningsvis att vara höjd med 5 procentenheter åren Samfundsskatteinkomsterna är förknippade med stor osäkerhet främst med anledning av den allmänna ekonomiska utvecklingen, men också på grund av besluten som gäller samfundsskatteandelen. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna 2012 i sin helhet uppgå till knappt 1,3 miljarder euro, vilket är 23 procent mindre än

8 Vörå kommuns ekonomi under åren Euromässiga är förändringar: Minskning av verksamhetsintäkter Ökning: Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader Minskning: Löner Lönebikostnader Köp av tjänster Understöd Minskning av verksamhetens kostnader totalt De största orsakerna till inkomstminskningen är överflyttning av avbytarservice till Pedersöre kommun och HVC-verksamhetens fastighetshyror som bokförs som interna poster fr.o.m Avbytarverksamheten påverkar likaså personalkostnader. Skatteinkomsterna Kommunens skatteinkomster beräknas för 2013 vara 9,5 % högre än i budgeten Jämfört med hur skatteinkomsternas har förverkligats under 2012 är skatteinkomsterna 3,9 % högre i budgeten På motsvarande räknesätt beräknas kommunalskatten öka med 14,0 % eller 4,2 %. Kommunens redovisade andel av samfundsskatten beräknas vara 21,6 % lägre än i budgeten Beräknad ökning på samfundsskatten är 2,9 %, jämfört med de uppskattade samfundsskatteintäkterna för Fastighetsskatten flyter in jämnt från år till år och beräknas ha en ökning på 6,5 % jämfört med budgeten Skatteinkomsterna Urspr.budget 2012 Prognos 2012 Förslag 2013 Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundskatt Totalt Statsandelarna Kommunens statsandelar utgör totalt i budgeten för år Statsandelarna beräknas understiga årets budget med Statsandelarna för 2013 beräknas minska med 2,4 %, jämfört med prognosen, och 3,0 % jämfört med budgeten Den största enskilda orsaken till minskningen är utjämningen om ca av statsandelar på basen av skatteintäkterna. Årsbidraget Årsbidraget uppgår till i budgetförslaget och täcker avskrivningarna till 97 %. 7

9 Avskrivningar och interna poster Avskrivningarna enligt plan är budgeterade som kostnadsberäknade poster per uppgiftsområde. Avskrivningarna uppgår till i budgeten för Räkenskapsperiodens resultat I budgeten 2013 blir räkenskapens resultat och efter minskning av avskrivningsdifferensen och minskning av fonder blir räkenskapens överskott Finansieringskalkylen Finansieringskalkylen berättar hur kommunens verksamhet, investeringar och amorteringar ska finansieras under året. Nettoinvesteringarna 2013 uppgår till 2,2 miljoner. Amorteringarna av gamla lån beräknas till Amorteringar på lån som upptas under 2013 finns inte med i finansieringskalkylen. Nyupplåningsbehovet kommer att vara 1,4 miljoner för att täcka investeringsutgifterna och amorteringarna De långfristiga lånen beräknas vara 6,13 miljoner per Skuldbördan per beräknas vara ca 915 /invånare. Investeringar Bruttoinvesteringarna i budgeten 2013 uppgår till 2,6 miljoner och till 3,1 miljoner De största investeringarna är anslag för Vasa sjukvårdsdistrikt, samdejourering Gymnasiets ny/ombyggnad 2013 års del Barndagvård Äldreomsorg Kommunalteknik Investringar på vatten- och avloppsverket

10 ALLMÄNT OM BUDGET OCH EKONOMIPLAN Stadganden om budget och ekonomiplan Budgeten och ekonomiplanen är uppgjorda med beaktande av stadgandena i 65 i kommunallagen och med beaktande av tillämpningen av bokföringslagen. Beträffande utformningen och uppställningen av budgeten och ekonomiplanen har iakttagits Finlands kommunförbunds rekommendationer om kommunernas budget och ekonomiplan samt de direktiv som utfärdats av bokföringsnämndens kommunsektion. Budgeten och ekonomiplanens delar Budgeten 2013 och ekonomiplanen innehåller följande delar: allmänna motiveringar resultaträkning finansieringskalkyl driftsekonomidel omfattande budgeter per uppgiftsområde investeringsdel Verksamhets- och uppgiftsområden i budgeten Driftsekonomidelen har uppgjorts utgående från följande verksamhets- och uppgiftsområden: Centralvalnämnden Val Revisionsvalnämnden Revision Fullmäktige Fullmäktige Kommunstyrelsen Centralförvaltningen Personalförvaltningen Näringslivets befrämjande Övrig allmän förvaltning Hälso- och sjukvårdsanstalter Räddningsväsendet Landsbygdsnämnden Gemensam landsbygdsförvaltning Byggnads- och miljönämnden Byggnadsinspektion- och miljövård Planläggning och vindkraftsplanering Omsorgsnämnden Socialväsendets administration Socialarbete och utkomstskydd Handikappservice Missbrukarvård Äldreomsorgens administration Hemservice Serviceboende Anstaltsvård Flyktingnämnden Flyktingbyrån Oravais flyktingförläggning 9

11 Svenska bildningsnämnden Barnomsorgen Svensk grundläggande utbildning åk 1-6 Svensk grundläggande utbildning åk 7-9 Vörå samgymnasium / idrottsgymnasium Utbildning på andra stadiet Finska bildningsnämnden Administration Finsk grundläggande utbildning åk 1-6 Finsk grundläggande utbildning åk 7-9 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och idrottsverksamhet Vörå-Oravais-Maxmo medborgarinstitut Bibliotek Vörå sockens historia Tekniska nämnden Tekniskas administration Trafikleder Byggnader Idrottsanläggningar och övriga områden Affärsverk Övrig verksamhet Bindningsnivåerna Driftshushållningsdelen Verksamheten i driftshushållningen är uppbyggd på följande nivåer: Verksamhetsområde (ex. Svenska bildningsnämnden) o Uppgiftsområde, resultatenhetsnivå 1 (ex. Barnomsorgen) Resultatenhet nivå 2 (ex. Tottebo daghem) Kostnadsställe (ex. Eftisverksamhet) Budgetens bindningsnivåer är: Verksamhetsområde Uppgiftsområde (resultatenhet nivå 1) Resultatenhet nivå 2 Kostnadsställe - bindande till fullmäktige - bindande till kommunstyrelsen - bindande till nämnden - bindande till avdelningschefen Resultatenheternas utgifter är bindande på alla nivåer, vilket innebär att de budgeterade utgifterna inte får överskridas fritt på någon nivå. Ifall den budgetansvariga upptäcker att det budgeterade utgiftsanslaget är för litet på kostnadsställe, kan avdelningschefen omdisponera anslag mellan kostnadsställena på resultatenhet nivå 2 kan nämnden omdisponera anslag från andra resultatenheter på nivå 2 för omdisponering av anslag mellan uppgiftsområden beslut av kommunstyrelsen för omdisponering av anslag mellan verksamhetsområden beslut av fullmäktige om det inte finns anslag att omdisponera från något annat verksamhetsområde, ska det anhållas om tilläggsanslag från fullmäktige Detta innebär att kommunens totala utgifter inte får överskridas utan fullmäktiges godkännande. Inkomsterna får däremot överstiga de budgeterade. 10

12 Årsbidraget I resultaträkningen ansvarar kommunstyrelsen inför fullmäktige för att årsbidraget uppnår budgeterad nivå. Investeringsdelen Anslagen i investeringsdelen står till förfogande för de ändamål och till de belopp som fullmäktige godkänt. Finansieringskalkylen I finansieringskalkylen ansvarar kommunstyrelsen inför fullmäktige för att förändringen av lånebeståndet (netto) inte överskrids. Uppföljning av budgeten 1. Fullmäktige fastställer bindande verksamhetsmål när budgeten godkänns. Nämnderna gör upp dispositionsplaner enligt de fastställda verksamhetsmålen som binder nämnden och resultatenheterna. 2. Uppföljning av verksamhetsmålen, anslagen och inkomsterna är avsedda att ge beslutfattarna tillräcklig information om hur målen uppnåtts samt om anslagens tillräcklighet och hur inkomsterna har influtit. 3. Bestämmelserna i kommunallagen förutsätter att avvikelserna ska framläggas för fullmäktige. 4. Uppföljningen sker på tjänstemanna-, nämnd-, styrelse- och fullmäktigenivå. 5. Ledande tjänsteinnehavare rapporterar månatligen till kommundirektören och förvaltningsdirektören om anslagsanvändningen. 6. Ledande tjänsteinnehavare rapporterar om anslagsanvändningen och hur målen uppnåtts till nämnderna och parallellt till kommunstyrelsen per och före utgång av därpå följande månad. 7. Mellanrapporterna per 30.4 och rapporteras utan dröjsmål till fullmäktige. 11

13 VÖRÅ KOMMUN, RESULTATRÄKNING VÖRÅ KOMMUNS EXTERN RESULTATRÄKNING Förändrings- % 2012/ 2013 Förändring i euro 2012/ 2013 Radetiketter BS 2011 Ursprunglig budgetbudgetändring Budget 2012 Budget 2013 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,5 % Försäljningsintäkter ,3 % Avgiftsintäkter ,1 % Understöd och bidrag ,5 % Övriga verksamhetsintäkter ,7 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,5 % Personalkostnader ,1 % Löner och arvoden ,8 % Lönebikostnader ,2 % Pensionskostnader ,6 % Övriga lönebikostnader ,4 % Köp av tjänster ,3 % Material, förnödenheter och varor ,8 % Understöd ,3 % Övriga verksamhetskostnader ,2 % Verksamhetsbidrag Totalt ,2 % SKATTEINKOMSTER ,4 % Kommunal inkomstskatt ,0 % Fastighetsskatt ,5 % Andel av samfundsskatt ,7 % STATSANDELAR ,4 % Statsandel för kommunal basservice utan utjämningar ,9 % Statsandel, utjämning p.b.a. skatteinkomster ,2 % Statsandel, utjämning till följd av systemändring ,0 % 0 Statsandel, övr. för undervisnings- o kulturverksamhet ,4 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,2 % Ränteintäkter ,3 % Ränteintäkter av lån till utomstående Ränteintäkter av placeringar och depositioner ,3 % Ränteintäkter på betalningsrörelsekonton 18 0 Övriga finansiella intäkter ,9 % Räntekostnader ,1 % -60 Övriga finansiella kostnader ,8 % -940 Årsbidrag Totalt ,0 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,9 % Räkenskapsperiodens resultat Totalt ,6 % FÖRÄNDRINGAR I RESERVER OCH FONDER ,1 % Ökning eller minskning av avskrivningsdifferens ,0 % 0 Ökning eller minskning av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Totalt ,2 % Totalt ,2 % DRIFTSHUSHÅLLNING Värden Förändrings-% Förändring i euro Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budget Extern ,2 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,5 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,5 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,3 % -100 Intern ,3 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,2 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,2 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,3 % Kostnadsberäknad ,9 % A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,9 % Totalt ,9 %

14 Fördelning av inkomsterna Statsandelar 32,9 % Verksamhetens intäkter 28,1 % Skatteinkomster 39,0 % Fördelning av utgifterna Understöd -5,3 % Övriga verksamhetskostnader Material, -1 % förnödenheter och varor -6,3 % Personalkostnader -46,3 % Köp av tjänster -39,8 % 13

15 FINANSIERING OCH FINANSIERINGSKALKYL FINANSIERING Värden Förändring Förändring i euro Extern ,2 % A5100 SKATTEINKOMSTER ,4 % Kommunal inkomstskatt ,0 % Fastighetsskatt ,5 % Andel av samfundsskatt ,7 % A5110 STATSANDELAR ,4 % Statsandel för kommunal basservice utan utjämningar ,9 % Statsandel, utjämning p.b.a. skatteinkomster ,2 % Statsandel, utjämning till följd av systemändring ,0 % Statsandel, övr. för undervisnings- o kulturverksamhet ,4 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,7 % A8140 FÖRÄNDRINGAR I RESERVER OCH FONDER ,1 % A8150 Ökning eller minskning av avskrivningsdifferens ,0 % Minskning av avskrivningsdifferens (+) ,0 % 0 A8170 Ökning eller minskning av fonder Intern ,3 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,3 % Totalt ,2 % FINANSIERINGSKALKYL Vörå kommun Bokslut Budget Budget Plan Plan Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Internt tillförda medel, totalt Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar Investeringar, totalt Nettokassaflöde för den egentliga verksamheten och investeringarna Finansieringens kassaflöde Utlåning Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar av lånebeståndet, totalt Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändr. av omsättningstillgångar 0 Förändr. av långfristiga fordringar Förändr. av kortfristiga fordringar Förändr. av räntefria kort- och långfristiga skulder Övriga förändringar av likviditeten, totalt Finansieringens nettokassaflöde Förändring av kassamedel Förändring av kassamedel Kassamedel Kassamedel Förändring av kassamedel Budgetlån Budgetlån per invånare Invånare

16 Axelrubrik Budgetlån per invånare Budgetlån per invånare

17 Kostnader och intäkter per verksamhetsområde Värden Förändrings-% Förändring i euro Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budget C001 CENTRALVALNÄMNDEN ,0 % Extern ,0 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,0 % Intern A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER C002 REVISIONSNÄMNDEN ,9 % -840 Extern ,9 % -840 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,9 % -840 C003 KOMMUNSTYRELSEN ,2 % Extern ,2 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,7 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,8 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,0 % 10 Intern ,2 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,9 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,8 % C005 LANDSBYGDSNÄMNDEN ,5 % Extern ,2 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,7 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,6 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,6 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,6 % C012 BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN ,8 % Extern ,1 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,4 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,5 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,3 % -20 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,3 % -20 C006 OMSORGSNÄMNDEN ,2 % Extern ,4 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,1 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,6 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,7 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,8 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,4 %

18 Värden Förändrings-% Förändring i euro Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budget C014 FLYKTINGNÄMNDEN ,8 % Extern ,1 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,7 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,1 % Intern ,3 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,3 % C007 SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN ,8 % Extern ,6 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,1 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,8 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,8 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,9 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,4 % C010 FINSKA BILDNINGSNÄMNDEN ,4 % Extern ,4 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,7 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,1 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,1 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,4 % 410 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,4 % C011 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN ,8 % Extern ,7 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,1 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,5 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Intern ,0 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,3 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,5 % C013 TEKNISKA NÄMNDEN ,2 % Extern ,1 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,6 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,3 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,7 % -110 Intern ,7 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,3 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,9 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,3 % Totalt ,2 % Tekniska nämnden 8,1 % Kultur- och fritidsnämnden 2,5 % Finska bildningsnämnden 2,8 % Verksamhetens kostnader 2013 Centralvalnämnden 0,0 % Revisionsnämnden 0,0 % Allmän förvaltning 3,6 % Primärvård och miljöhälsovård 8,9 % Specialsjukvård 16,3 % Svenska bildningsnämnden 22,3 % Flyktingnämnden 13,7 % Räddningsväsendet 1,0 % Landsbygdsnämnden 0,8 % Byggnads- och miljönämnden 0,6 % Omsorgsnämnden 19,5 % 17

19 STATSANDELSKALKYL KOMMUNENS KALKYLERADE STATSANDELAR 2013 Kommun Vörå Invånarantal : ) 1) : Uppgiften översförs automatisk till övriga mellanblad Belopp Totalt 1) %-ändring ändring i euro Statsandelen för kommunal basservice Allmän del ,8 % Social- och hälsovårdsväsendets kalkylerade kostnader ,5 % Kalkylerade kostnader för förskola, grundläggande utbildning och kultur ,6 % Tillägg för särskilt gles bebyggelse, skärgårdsförhållanden och samiska 0 Utjämning till följd av ändringen av statsandelssystemet (+/-) ,0 % 0 Minskningar och ökningar som görs i statsandelarna ,1 % Avdras återbäringar av underhållsstödsfordringar (inte statsandel): 1,86 /invånare x invånare = ,9 % Kommunens finansieringsandel 3 136,92 /invånare ,4 % Statsandelen för kommunal basservice före skatteutjämning ,2 % Skatteutjämning (+/-) ,5 % Statsandelen för kommunal basservice (inkl. utjämn., avdrag och tillägg) ,4 % Undervisnings- och kultursektorns övriga statsandelar ,7 % Prövningsbaserad förhöjning av statsandelen ( ) 0 Kommunens kalkylerade statsandelar ,9 % Hemkommunsersättningar inom förskola och grundläggande utbildning 0 Hemkommunsersättningar som erhålls (+) ,7 % Hemkommunsersättningar som betalas (-) ,5 % Netto Återbäring av underhållsstödsfordringar ,9 % Utbetalas (statsandel +/- hemkommunsersättningar + underhållsstödsfordringar) ,5 %

20 CENTRALVALNÄMNDEN Ansvarsperson: kommunsekreterare CENTRALVALNÄMNDEN Värden % % Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag Budget VERKSAMHETENS INTÄKTER Understöd och bidrag VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av tjänster Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Totalt Intern VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt NYCKELTAL Anmärkningar: Antal invånare Inga val under 2013 Nettokostnader per invånare Antal röstberättigade Röstningsprocent Riksdagsval 77,2 % Presidentval, 1 omgång 75,0 % Presidentval, 2 omgång 67,0 % Kommunalval 67,7 % Antal röstningsområden på valdagen Antal förhandsröstningsställen 3 3 Antal platser för anstaltsröstning 5 7 CENTRALVALNÄMNDEN Värden Förändring Förändring i euro Extern , A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 9 796, ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % Intern ,92 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,92 Totalt , ,0 % Verksamhet Centralvalnämnden ansvarar för genomförandet av kommunala och statliga val samt vid kommunala rådgivande folkomröstningar. Inga val hålls under året. Röstningsområdens röstningsbås och valurnor granskas. Röstningsbås och valurnor granskas. Eventuella åtgärder vidtas när beslut om antalet röstningsområden har gjorts. Europaparlamentsval hålls den 8 juni Riksdagsval hålls

21 REVISIONSNÄMNDEN Ansvarsperson: ekonomisekreteraren REVISIONSNÄMNDEN Värden % % Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag 2013 Budget VERKSAMHETENS KOSTNADER ,3 % 6,5 % Personalkostnader ,9 % 31,3 % Löner och arvoden ,1 % 31,9 % Lönebikostnader ,9 % 23,8 % Köp av tjänster ,5 % 0,5 % Köp av övriga tjänster ,5 % 0,5 % Material, förnödenheter och varor ,4 % -100,0 % Övriga verksamhetskostnader ,5 % -50,0 % Verksamhetsbidrag Totalt ,3 % 6,5 % NYCKELTAL Anmärkningar: Antal invånare Nettokostnader per invånare Antal revisionsdagar REVISIONSNÄMNDEN Värden Förändring Förändring i euro Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budget Extern , ,9 % -840 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,9 % -840 Totalt , ,9 % -840 Verksamhet Organiserar granskningen av kommunens förvaltning. Gör en utvärderingsberättelse till fullmäktige i samband med kommunens bokslut. Val av revisionssamfund för åren Genom produktion av revisionsuppgifter säkerställa lagligheten i förvaltning och ekonomi funktionaliteten i den interna kontrollen räkenskapsväsendets och bokföringens riktighet och tillräcklighet riktigheten och tillräckligheten i bokslutet och dess centrala ekonomi- och resultatinformation att tillgångarna vid given tidpunkt är organisationens egendom och att äganderätten bekräftats samt att skulderna är organisationens skulder Säkerställa en god förvaltning samt en disciplinerad kontroll över ekonomin. Direktiven gällande intern kontroll följs upp. Revision, konsultation och information. Vid kommunens enheter och övriga servicepunkter görs granskningar och utvärderingsbesök i enlighet med nämndens arbetsprogram Granskningar fortsätter i enlighet med nämndens utvärderingsplan. 20

22 ALLMÄN FÖRVALTNING Ledande tjänsteinnehavare: kommundirektören, förvaltningsdirektören och kommunsekreteraren ALLMÄN FÖRVALTNING Värden % % Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag 2013 Budget VERKSAMHETENS INTÄKTER ,3 % 4,5 % Försäljningsintäkter ,0 % 6,2 % Avgiftsintäkter ,9 % 0,0 % Understöd och bidrag ,7 % 0,3 % Övriga verksamhetsintäkter ,9 % 39,6 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,3 % 2,7 % Personalkostnader ,5 % 0,7 % Löner och arvoden ,3 % 0,7 % Lönebikostnader ,4 % 0,8 % Köp av tjänster ,8 % 3,2 % Köp av kundtjänster ,3 % 3,8 % Köp av övriga tjänster ,0 % -3,8 % Material, förnödenheter och varor ,8 % 16,0 % Understöd ,1 % -44,6 % Understöd till hushåll ,7 % -40,0 % Understöd till sammanslutningar ,3 % -44,9 % Övriga verksamhetskostnader ,4 % 18,4 % Verksamhetsbidrag Totalt ,9 % 2,6 % Intern ,1 % -187,1 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,8 % 8,2 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,8 % 73,8 % Kostnadsberäknad AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt ,7 % 3,7 % NYCKELTAL Anmärkningar: Samgångsstödet bokförs som inkomst på Antal invånare styrelsen. Primärhälsovården och specialsjukvården samt miljöhälsovård och räddningsväsendet Nettokostnader per invånare bokförs under styrelsens köptjänster Antal anställda 18,6 18,0 17 Invånare/anställd 362,5 372,8 394,1 Antalet diarieförda ärenden 322 ca 300 ca 330 Antalet behandlade paragrafer 371 ca 380 ca 400 Antalet registrerade verifikatrader Verifikat totalt Antalet lönetransaktioner Antalet löntagare Antalet arvodestransaktioner Antal arvodesmottagare Lönetransaktioner/löneräknare

23 Material, förnödenheter och varor 3 % Allmänna förvaltningens kostnader (exkl. sjukvård och räddningsväsendet) Understöd 7 % Övriga verksamhetskostnader 4 % Personalkostnader 46 % Köp av övriga tjänster 39 % Personalkostnader 5,6 % Köp av kundtjänster 1 % Allmänna förvaltningens kostnader (inkl. sjukvård och räddningsväsendet) Material, förnödenheter och varor 0,4 % Understöd 0,9 % Övriga verksamhetskostnader 0,5 % Köp av övriga tjänster 8,0 % Köp av kundtjänster 84,6 % 22

24 Fullmäktige Ansvarsperson: kommunsekreteraren FULLMÄKTIGE Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,5 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,5 % Intern , ,1 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,1 % Totalt , ,4 % Verksamhet Fullmäktige ansvarar för kommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige fastställer de centrala målen för kommunen och kommunkoncernen. Under åren ska samgångsavtalet förverkligas. Fastställa en vision för kommunen. Fullmäktige har ca 7 möten under året. Fastställer skattesatser, budget och ekonomiplan för följande verksamhetsår. Godkänner bokslut och beviljar ansvarsfrihet. Inom ramen för kommunens strategiarbete, i samarbete med kommunstyrelsen och ledande tjänstemän, utarbetar en vision för kommunen. Nya strategier och planer för kommunens verksamhet utarbetas efter att samgångsavtalet har fullföljts. Följer aktivt upp det som förbereds på riksnivå gällande kommunstrukturerna i landet. 23

25 Kommunstyrelsen Ansvarsperson: kommundirektören KOMMUNSTYRELSEN Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,7 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,0 % 0 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -10,43 0 Intern , ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % Totalt , ,2 % Verksamhet Leder och övervakar kommunens förvaltning och förvaltningsuppgifter i enlighet med vad som stadgas i kommunallagen, i speciallagar och i förvaltningsstadgan. Ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi. Verkställer fullmäktiges beslut samt övervakar dess laglighet. Kommunstyrelsen gör en plan för åldringshemmet Aftonbos användning efter att serviceboendet Solängen tagits i bruk under år Kommunens röstningsområden ses över. Kommunstyrelsen håller i regel möte var tredje vecka eller ca 20 möten per år. Arbetsgrupp utses. Tar upp till behandling en eventuell ändring av röstningsområdena. Eventuell ändring bör godkännas av fullmäktige inom april månad. Bereder strategiarbetet för fullmäktiges beslutande. Följer aktivt med och deltar i förhandlingar för att främja kommunens intressen. 24

26 Centralförvaltningen Ansvarspersoner: kommunsekreteraren (Centralavdelningen) och förvaltningsdirektören (Förvaltningsavdelningen) CENTRALFÖRVALTNING Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,2 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,9 % 720 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,3 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -176, Intern , ,0 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,7 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % Totalt , ,4 % Verksamhet Ansvarar för och sköter om fullmäktiges och kommunstyrelsens administration i enlighet med förvaltningsstadgan. Sköter allmän verksamhet som inte specifikt hör under någon annan nämnds beslutsområde. Centralavdelningen Sköter administration kring fullmäktige och kommunstyrelsen samt funktioner som är av mera allmän karaktär som ärendehantering och arkivfunktion, webbsidor och intranet, telefonväxeln, it-funktioner och datasäkerhet, löneräkning m.m. Uppgifterna sköts enligt god förvaltningssed; snabbt, effektivt och kvalitativt. Förvaltningsavdelningen Producerar aktuell information om kommunens ekonomi till olika förtroendeorgan och till tjänstemannaledningen för att uppnå de ekonomiska målsättningarna. Fäster uppmärksamhet vid intern kontroll. Centralavdelningen Administrerar och leder projektet kring övergången till elektronisk ärendehantering och arkivering i kommunen. Utvecklar kommunens egna datanät och datasäkerhet. Fortsätter utvecklingen av kommunens intranet och webbsidor. Sköter om att löner och arvoden utbetalas i tid. Ansvarar för att nödvändig teknisk utrustning anskaffas och personalen utbildas kontinuerligt inom ansvarsområdena. Förvaltningsavdelningen Kvartalsrapportering till kommunstyrelsen och fullmäktige. Upprätthåller en väl fungerande ledningsrapportering och utnyttjande av Abilitas rapportverktyg. Revidering av regler för intern kontroll. Förbindelserna mellan kommunens olika enheter förbättras och försnabbas. Tar i bruk elektronisk ärendehantering och arkivering inom en stor del av kommunens organisation, med målsättning att söka om rätten till elektronisk arkivering av arkivmaterial till Riksarkivet. 25

27 Personalförvaltningen Ansvarsperson: kommunsekreteraren PERSONALADMINISTRATION Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,3 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 552, ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,6 % Intern , ,0 % 0 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % 0 Totalt , ,6 % Verksamhet Utvecklar och stöder personalen i deras arbetsförmåga samt eftersträvar en rättvis och jämlik behandling av personalen. Upprätthåller personalens företagshälsovårdstjänster. Ger förutsättningar för personalens lagstadgade fackliga intressebevakning och arbetarskyddsverksamhet. Arbetar för enhetlig och rättvis behandling av personal. Upprätthåller och utvecklar personalens arbetsförmåga. Arbetar för trivsel och trygghet på arbetsplatserna. Företagshälsovårdstjänster köps av vårdnämndens i Korsholm företagshälsovård och genom avtal med Vasa regionala företagshälsovård. Arbetarskyddet utarbetar planer och information i samarbete med företagshälsovården. Personalchefens upprätthåller ett kontinuerligt samarbete med fackföreningarnas huvudförtroendemän. Budgeterar medel för UUA-verksamhet, MOVEprojektet och för sponsorering av personalens deltagande i lokala motionsevenemang och motionskurser för upprätthållande av arbetsförmågan. Följa upp resultaten av MOVE-projektet. 26

28 Näringslivets befrämjande Ansvarsperson: kommundirektören NÄRINGSLIVETS BEFRÄMJANDE Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,8 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,8 % Totalt , ,8 % Verksamhet Genom samverkan med näringslivet stöds verksamhetsförutsättningar i kommunen. Stöder det lokala näringslivet genom regionalt samarbete. Kommunen verkar aktivt för att få nyetableringar av företag till kommunen. Kommunen köper tjänster av näringslivsbolaget VASEK, som ger stöd för företagandet i kommunen och verkar som huvudman för regionala projekt. Avgiften till VASEK är 14 /invånare. Industriområdena i kommunen utvecklas. Kommunen ordnar och deltar aktivt i företagsträffar. På lång sikt bör kommunens industriområden utökas och utvecklas. 27

29 Övrig allmän förvaltning Ansvarspersoner: förvaltningsdirektören och kommunsekreteraren ÖVRIG FÖRVALTNING Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,2 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,5 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,6 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -108,45 0 Intern , ,4 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,5 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % Totalt , ,2 % Verksamhet Övrig allmän förvaltning, kommunalbeskattning, kollektivtrafik, konsument- och skuldrådgivning. Genom olika samarbetsformer garanteras en grundservice åt invånarna. Se över kommunens städfunktioner. Deltar i regionbiljettsamarbetet. Betalar till skatteverket för skötseln av beskattningen. Konsument- och skuldrådgivningen sköts av rättshjälpbyrån vid Vasa stad. Städdimensionering kommer att genomföras under året. Kontinuerlig intressebevakning och deltagande i regionalt samarbete för att upprätthålla och utveckla grundservicen för invånarna. Budgetera för genomförande av köksdimensionering. Försäljningsvinst FÖRSÄLJNINGSVINST/-FÖRLUST Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,8 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,8 % Totalt , ,8 % Som försäljningsvinst av tomtmark budgeteras

30 Hälso- och sjukvård Primärhälsovården PRIMÄRHÄLSOVÅRDEN Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,3 % C1 VÖRÅ KOMMUN , ,3 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,96 0 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,3 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 200,24 0 Intern C1 VÖRÅ KOMMUN A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnadsberäknad ,97 0 C1 VÖRÅ KOMMUN ,97 0 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,97 0 Totalt , ,2 % Verksamhet Korsholms kommun är värdkommun för vårdnämnden. Vårdnämndens vision: Bra vård och bättre hälsa! Expertsjukskötartjänster vid varje hälsostation med egen mottagning. Mentalvårdstjänster. Omstrukturering av institutionsvård. Mottagningsverksamheten inleds vid Smedsby och Norra Korsholms hälsostation ( ). En specialsjukskötare i psykiatri till Vörå kommun. Oravais bäddavdelningen inriktar sig på rehabilitering samt akut- och eftervård. Kontinuerligt utveckla primärhälsovården inom ramen för vårdnämnden. Servicesedlar för tandvård införs Västkustens tillsynsnämnd TILLSYNSNÄMNDEN Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % Totalt , ,0 % Verksamhet Korsholms kommun är värdkommun för Västkustens tillsynsnämnd. Miljöhälsovården består av livsmedelstillsyn produktsäkerhetstillsyn tillsyn av miljöhygien omfattande o kvalitetskontroll av inomhusklimat, hushållsvatten och badvatten 29

31 o bedömning av hälsorisker o toxikologiska undersökningar o kontroll av strålning o beredskap för miljöolyckor Veterinärvården omfattar hälso- och sjukvård som gäller djur samt annan veterinärhjälp. Verksamheten fortsätter som tidigare Vörå kommuns betalningsandel budgeteras 2013 till ,63 euro eller en ökning med 5,68 %. Resten av kostnaderna består av hyror och fastighetsskötsel. Verksamheten fortsätter som tidigare. Specialsjukvården VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,1 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,30 0 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,1 % Totalt , ,1 % Verksamhet Vasa sjukvårdsdistrikt producerar specialsjukvården för kommunens invånare. Specialsjukvården utnyttjas enligt patienternas behov och i enlighet med de remisser som hälsocentralläkarna skriver ut. Beroende på vad regering och riksdag fastslår så bör samarbetet utredas i Österbotten kring social- och hälsovårdens enheter och specialsjukvården. Prehospital akutsjukvård (ambulansverksamhet) inleds i sjukvårdsdistriktets regi. Ett ökat samarbete i regionen kring specialsjukvården och den gemensamma dejoureringen då den tas i bruk. 30

32 Räddningsväsendet RÄDDNINGSVÄSENDET Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,2 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,2 % Totalt , ,2 % Verksamhet Räddningsverkets vision: För ett bra liv i en trygg vardag! Ekonomiska, effektiva och regionalt optimala basservicetjänster. Personalens förfaringssätt inom administrationen och ekonomikunnandet är gott. Till fullmäktige bindande nettokostnader som fördelas på avtalskommuner enligt invånarantalet per i kommunvisa betalningsandelar. Förstavårdens verksamhet är ekonomiskt självbärande. Det finns få felaktiga åtgärder. Finns inte fastställda mål. 31

33 BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN Ledande tjänsteinnehavare: förvaltningsdirektören Ansvarsperson: byggnadsinspektören (byggnadsinspektionen), miljöinspektören (miljövården) och förvaltningsdirektören (planläggningen) BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN Värden % % Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag 2013 Budget VERKSAMHETENS INTÄKTER ,2 % 37,3 % Avgiftsintäkter ,0 % -16,6 % Understöd och bidrag ,0 % 100,0 % Övriga verksamhetsintäkter ,0 % 2,2 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,2 % 26,7 % Personalkostnader ,8 % 17,0 % Löner och arvoden ,1 % 17,3 % Lönebikostnader ,7 % 16,0 % Köp av tjänster ,8 % 43,8 % Köp av kundtjänster ,0 % 1,9 % Köp av övriga tjänster ,6 % 44,0 % Material, förnödenheter och varor ,6 % -4,4 % Övriga verksamhetskostnader ,3 % -61,2 % Verksamhetsbidrag Totalt ,8 % 20,7 % Intern ,7 % 0,3 % VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,4 % 0,3 % Kostnadsberäknad ,7 % 1,9 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,7 % 1,9 % Totalt ,7 % 19,4 % NYCKELTAL Anmärkningar: Antal invånare Nettokostnader per invånare Antal bygglov, därav: egnahemshus fritidsbostäder övriga bostadshus övriga byggnader Kostnad per bygglov Intäkter per bygglov Antal miljötillstånd siffrorna uppskattning fram till slutet av 2012 Antal marktäktstillstånd Bidragsansökningar till ARA BYGGNADSINSPEKTION OCH MILJÖVÅRD Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,4 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -78,03 0 Intern , ,3 % -20 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 372,56 0 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,3 % -20 Kostnadsberäknad , ,9 % -110 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,9 % -110 Totalt , ,7 % PLANLÄGGNING OCH VINDKRAFTSPLANERING Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,7 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,7 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,5 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -1,98 0 Intern -3,82 0 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -3,82 0 Totalt , ,7 %

34 Kostnader för byggnads- och miljöinspektionen samt planläggningen Köp av övriga tjänster 42,4 % Personalkostnader 53,5 % Köp av kundtjänster 0,2 % Övriga verksamhetskostnader 1,4 % Material, förnödenheter och varor 2,6 % Verksamhet Verkar som byggnadstillsynsmyndighet i enlighet med markanvändnings och bygglagen. Verkar som kommunal miljövårdsmyndighet i enlighet med miljöskyddslagen. Fungerar som tillståndmyndighet för täktverksamhet. Fungerar som kommunens vägnämnd. Sköter om de uppgifter och den beslutanderätt som ålagts kommunala myndigheter i marktäktslagen och övriga lagar som berör miljö och boende. Byggnadsinspektion och miljövård Verkar för en effektiv byggnads- och miljötillsyn, tillståndsbehandling och byggnadsrådgivning för alla parter. Ärendebehandlingen ska vara smidig, snabb, rättvis, opartisk och pålitlig. Planläggning och vindkraftsplanering Planläggningen bedrivs effektivt med tanke på alla intressenter och en utveckling av kommunens framtida bostadsområden. En stor utmaning inom planeringen är delgeneralplaneringen av vindkraftsområden. Byggnadsinspektion och miljövård Genom en effektiv förvaltning och uppföljning av verksamheten. En projektanställd anställs för att upprätthålla register och leverera information åt myndigheterna. Behandlingstiden för bygglovsansökningar hålls kort och nämndens kostnader följs upp månadsvis. Planläggning och vindkraftsplanering Planläggningen utvecklar kommunens boendemiljöer på ett positivt sätt för alla parter. Byggnadsinspektion och miljövård Verksamhetsmålen för resten av planperioden följer samma principer som tidigare och utvecklas till en kostnadseffektiv tillsynsmyndighet. 33

35 Byggnads- och miljönämnden bör stärka sin roll då det gäller granskningar och uppföljning av ärendena som enligt lag hör till en kommunal byggnadstillsynsmyndighet och miljöinspektion. Byggnads- och miljönämnden ska utveckla miljövården genom att bistå och medverka med upplysning gällande avloppsfrågor som aktualiseras. Planläggning Planer som finns i pappersformat digitaliseras. 34

36 LANDSBYGDSNÄMNDEN Ledande tjänsteinnehavare: förvaltningsdirektören Ansvarsperson: landsbygdschefen LANDSBYGDSNÄMNDEN Värden % % Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag 2013 Budget VERKSAMHETENS INTÄKTER ,4 % -712,0 % Försäljningsintäkter ,7 % -676,7 % Avgiftsintäkter Understöd och bidrag 200 Övriga verksamhetsintäkter 702 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,8 % -507,9 % Personalkostnader ,3 % -419,5 % Löner och arvoden ,9 % -400,8 % Lönebikostnader ,9 % -498,6 % Köp av tjänster ,5 % -1411,6 % Köp av övriga tjänster ,5 % -1411,6 % Material, förnödenheter och varor ,8 % -38,2 % Övriga verksamhetskostnader ,0 % 26,1 % Verksamhetsbidrag Totalt ,7 % 2,2 % Årsbidrag Totalt ,7 % 2,2 % Räkenskapsperiodens resultat Totalt ,7 % 2,2 % Räkenskapsperiodens överskott Totalt ,7 % 2,2 % Intern , , ,00-289,4 % -265,3 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt NYCKELTAL, Vörå Anmärkningar: Antal invånare Avbytarverksamheten överflyttats Nettokostnader per invånare till Pedesöre kommun Landsbygdsförvaltning Antal sökande gårdar Gemensam landsbygdsförvaltning Antal stödansökningar inleds Utbetalt stöd 11,99 M 12,55 M Avbytarservice Antal avbytta dagar Kostnad per avbytt dag Antal avbytta dagar, pälsfarmare Extra timmar, pälsfarmare Kostnad per avbytt dag NYCKELTAL, samarbetsområdet 2013 Landsbygdsförvaltning Antal sökande gårdar 1320 Antal stödansökningar 7920 Utbetalt stöd 35,00 M GEMENSAM LANDSBYGDSFÖRVALTNING Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,0 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 243, A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,5 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -10,00 0 Intern , ,0 % 0 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % 0 Totalt , ,9 %

37 Landsbygdsförvaltningens kostnader Köp av övriga tjänster Övriga verksamhetskostnader 11,0 % 2 % Material, förnödenheter och varor 2,9 % Personalkostnader 84,0 % Verksamhet Bidrar till bevarandet och utvecklandet av jordbruket och dess binäringar. Sköter lagstadgade uppgifter som åläggs av Landsbygdsverket och Jord- och skogsbruksministeriet samt uppgifterna som nämns i avtalet med Landsbygdsverket gällande utbetalningsstället. Huvuduppgiften är handläggning och utbetalning av stödansökningar gällande EU- och nationella inkomststöd till jordbruket. Värderar skördeskador och hjortdjursskador samt övervakar bekämpningen av flyghavre. En gemensam landsbygdsförvaltning inleds 2013 med kommunerna Korsholm, Laihela och Vasa där Vörå kommun är värdkommun. Samarbetsområdet omfattar ha odlad mark gårdar i olika stödformer till jordbruket utbetalades 2011 ca 35 miljoner inom samarbetsområdet. En gemensam tvåspråkig landsbygdsnämnd tillsätts med representanter från avtalskommunerna. Avbytarverksamheten för Vörå kommun och Nykarleby stad (med Vörå som värdkommun) överförs till Pedersöre kommun. Arbetar för att den nya verksamheten ska fungera och att få en rättvis fördelning av arbetsuppgifterna mellan personalen. Effektiv handläggning av stödansökningarna. Informera jordbrukarna om olika stödformer och förändringar i stödvillkoren. Arbetar för att den nya organisationen ska fungera effektivt. 36 Bra planering av verksamheten. Utbildning av personalen. Tillräckligt med personal under sommarhalvåret. Information förmedlas med e-postlistor och informationsblad till jordbrukarna. Utbildar personalen och jordbrukarna om CAP-reformen och reformen av övriga stödformer Personalplan år Enheten har 7 anställda på 5 betjäningspunkter. Inga förändringar planeras.

38 OMSORGSNÄMNDEN Ledande tjänsteinnehavare: omsorgschefen OMSORGSNÄMNDEN Värden % % Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag 2013 Budget VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % 17,4 % Försäljningsintäkter ,2 % 37,9 % Avgiftsintäkter ,4 % 7,2 % Understöd och bidrag ,1 % 23,7 % Övriga verksamhetsintäkter ,2 % 18,6 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,1 % 5,3 % Personalkostnader ,3 % 4,9 % Löner och arvoden ,8 % 5,5 % Lönebikostnader ,0 % 3,0 % Köp av tjänster ,7 % 2,4 % Köp av kundtjänster ,5 % -2,7 % Köp av övriga tjänster ,7 % 13,9 % Material, förnödenheter och varor ,8 % 19,4 % Understöd ,0 % 3,4 % Understöd till hushåll ,8 % 3,6 % Understöd till sammanslutningar ,1 % 2,2 % Övriga verksamhetskostnader ,3 % 23,9 % Verksamhetsbidrag Totalt ,7 % 1,4 % Intern ,9 % 33,2 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,5 % 0,8 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,9 % 14,9 % Kostnadsberäknad ,3 % -94,6 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,3 % -94,6 % Totalt ,5 % 1,5 % NYCKELTAL Anmärkningar: Antal invånare Nettokostnader per invånare UTKOMSTSKYDD Utkomststöd, antal hushåll Utgifterna, brutto Utgifterna/invånare, brutto HEMSERVICE Antal hushåll Utgifterna/hushåll, brutto Utgifterna/invånare, brutto NÄRSTÅENDEVÅRD Antal mottagare Utgifterna/mottagare, brutto Utgifterna/invånare, brutto EFFEKTIVERAT SERVICEBOENDE Antal rum Utgifterna/plats, brutto Utgifterna/plats, netto Utgifterna/invånare, netto ANSTALTSVÅRD Anstaltsplatser Utgifterna/plats, brutto Utgifterna/plats, netto Utgifterna/invånare, netto

39 Material, förnödenheter och varor 4,5 % Köp av övriga tjänster 3,8 % Omsorgsverksamhetens kostnader Understöd 6,5 % Övriga verksamhetskostnader 0,2 % Köp av kundtjänster 8,4 % Personalkostnader 76,6 % Verksamhet Omsorgsnämndens uppgift är att ordna den socialservice och det utkomststöd och de sociala bidrag som enligt lag hör till på kommunen. Individuellt anpassade sociala tjänster för kommuninvånarna genom omsorgsnämndens, förvaltningspersonalens och olika serviceproducenters samarbete. Socialväsendets administration har ordnats enligt den nya kommunens behov. Genom förebyggande arbete blir sociala problem lindrigare och kostnaderna mindre. Verksamheten fortgår i enlighet med målen som fastställts för Socialarbetarnas arbetssituation utreds och vid behov ökas personalresurserna. Personalplan 2013 Inom socialarbetet inrättas en familjearbetarbefattning på heltid för förebyggande barnskyddsarbete. En 78,43% befattning som anstaltsbiträde på Solrosen som varit tidsbunden 2012 ändras till en tillsvidare befattning. För de anställda som väljer att avgå med pension kommer motsvarande personal att nyrekryteras. Då anstaltsbiträden som arbetar inom vården avgår med pension ändras befattningen till en närvårdarbefattning. Personalen på Blåsippan har överförts till Solängen i slutet av Personalen på Aftonbos kök har överförts till det nya köket för äldreomsorgen på hälsocentralen i slutet av Den kökspersonal som varit anställd av Korsholms kommun överflyttas till Vörå kommun

40 Personalplan Inom rehabiliteringen inrättas en ny befattning som närvårdare med rehabiliteringsinriktning/konditionsskötare på 78,43% (nu finns 2 inrättade befattningar som är besatta med 3 deltidsanställda). För de anställda som avgår med pension kommer motsvarande personal att nyrekryteras. Då anstaltsbiträden som arbetar inom vården avgår med pension ändras befattningen till en närvårdarbefattning. Socialväsendets administration Ansvarsperson: omsorgschefen SOCIALVÄSENDETS ADMINISTRATION Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,8 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,4 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -9,20 0 Intern , ,5 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 0, A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,7 % Totalt , ,3 % Omsorgsnämndens kansli finns i förvaltningshuset i Oravais. För verkställande av socialvården har omsorgsnämnden följande personal: en omsorgschef två socialarbetare två kanslister, den ena på heltid på kansliet i Oravais och den andra på deltid (30 %) på kommungården i Vörå Personalen svarar för omsorgsnämndens förvaltning utkomstskydd (utkomststöd, förebyggande utkomststöd, underhållsstöd för barn) socialarbete (egentligt socialarbete, familjevård, barnskydd, barns anstaltsvård) handikappservice (skyddat arbete och arbetsrehabilitering av handikappade, servicehus för invalider, bostäder för utvecklingshämmade, utvecklingshämmades anstaltsvård och övriga sociala tjänster) missbrukarvård (A-klinik, rehabiliteringshem för missbrukare, rusvårdens anstaltsvård). 39

41 Socialarbete och utkomstskydd Ansvarsperson: omsorgschefen SOCIALARBETE + UTKOMSTSKYDD Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,8 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % Intern , ,0 % -60 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % -60 Totalt , ,8 % Inom socialarbete är barnskyddet det viktigaste området. För effektiverande av familjearbetet inrättas en familjearbetartjänst på heltid. Genom förebyggande socialarbete undviks omhändertagande av barn och placering i vård utom hemmet. Kommunen måste betala 50 % av långtidsarbetslösas arbetsmarknadsstöd, 2011 kostade detta Integrering av invandare måste fortgå efter tre år i flyktingnämndens regi. Kommunens social- och flyktingarbete intensifierar sitt samarbete för att kunna integrera invandrarna i det lokala samhället. Kommunen vidtar aktiva åtgärder för att sysselsätta dessa människor. Flyktingnämnden har under 2013 mindre klienter än under de föregående åren. För att nå målen ökar omsorgsnämnden och flyktingnämnden sitt samarbete och vid behov överförs personalresurser från flyktingnämnden till socialväsendet. Effektiverat barnskydd, sysselsättning av långtidsarbetslösa och integrering av invandrarna fortgår enligt riktlinjerna för Social- och flyktingarbetet fortsätter sitt nära samarbete. 40

42 Handikappservice Ansvarsperson: omsorgschefen HANDIKAPPSERVICE Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,2 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,5 % Totalt , ,2 % För handikappade ordnas individuellt anpassade service- och stödåtgärder. För alla handikappade utarbetas individuella vård- och serviceplaner. Planerna justeras med jämna mellanrum och alltid, då ändringar i de handikappades livssituation förutsätter det. Verksamheten fortgår i enlighet med fastställda mål och åtgärder för Missbrukarvård Ansvarsperson: omsorgschefen MISSBRUKARVÅRD Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,7 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,7 % Totalt , ,7 % Verksamhet Socialarbetarna sköter missbrukarvårdens förebyggande och rådgivande verksamhet i samarbete med hälsovårdscentralen. Kommunen har avtal med Vasa stad om användning av stadens A-klinik och akutmottagning. Rusvårdens anstaltsvård ordnas vid behov som köpservice. Kommunen är med i Välittäjä-projektet, som är ett projekt som leds av social- och hälsovårdsministeriet, för utveckling av mentalvårds- och missbrukarvårdstjänster. Projekttiden är Det effektiverade samarbetet mellan social- och hälsovårdsmyndigheterna, som påbörjats under projektet, har gett positiva resultat. Under det sista projektåret görs ett sammandrag för hela projektet. Omsorgsnämnden deltar aktivt i Välittäjäprojektet. 41

43 Välittäjä-projektets slutrapport blir färdig Kommunen fastställer sina verksamhetsmål på basen av rapportens sammandrag och rekommendationer. Äldreomsorgens administration Ledande tjänsteinnehavare: äldreomsorgsledaren ÄLDREOMSORGENS ADMINISTRATION Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,4 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 164, ,2 % 80 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,3 % Intern , ,3 % 260 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,3 % 260 Totalt , ,2 % Verksamhet Administrera, leda och utveckla äldreomsorgen. Omfattande personaladministration ca 170 tillsvidare anställda och långtidsvikarier korttidsvikarier ca 40/månad personalen är fördelad på de olika enheterna som finns i alla tre kommundelarna inom administrationen äldreomsorgsledare, hemserviceledare och kanslist Antalet klienter på enheterna vid full beläggning 137 klienter inom hemservice ca 70 klienter med vård- och serviceplan samt klienter som får stödtjänster, 2011 fick 235 personer stödtjänster Administrera, leda och utveckla äldreomsorgen så att alla klienter får en god och kvalitativ vård. Skapa förutsättningar för att personalen trivs och mår bra i sitt arbete. Minskning av tjänstemännens övertid. Delta i olika projekt för att höja vårdkvaliteten. Bidra till att skapa trivsel på arbetsplatserna. Planera kontinuerlig fortbildning för personalen. God personaladministration. Omfördelning av arbetsuppgifterna. Äldreomsorgens administration fungerar enligt verksamhetsmålen

44 Hemservice Ledande tjänsteinnehavare: äldreomsorgsledaren Ansvarsperson: hemserviceledaren HEMSERVICE Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,6 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,5 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,2 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -0,11 0 Intern , ,0 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,4 % Totalt , ,4 % Verksamhet Hemservice ges till dem som på grund av nedsatt prestationsförmåga, familjeförhållanden, sjukdom, barnsbörd, invaliditet eller annan motsvarande orsak är i behov av vård, omsorg och stöd för att klara de uppgifter eller funktioner som hör till boende, personlig omvårdnad, vård och uppfostran av barn samt annan normal och invand livsföring. Uppgiftsområdet omfattar hemservice stödtjänster närståendevård De klienter som har vård- och serviceplan betalar lagstadgad hemserviceavgift för hemservice. För stödtjänsterna (matservice, trygghetstelefon m.m.) betalas avgift enligt skild taxa. Färdtjänst enligt socialvårdslagen beviljas på basen av behovsprövning. Hemservicepersonalen (närvårdare, hemvårdare och hemhjälpare) består av 24 personer (20,48 befattningar). Klienten ges hemservice enligt individuella vård- och serviceplaner som gjorts på basen av hjälpbehov. Samarbetet med hemsjukvården fortsätter och utvecklas. Hemservice med nattliga besök ordnas på Tallmoområdet. Vårdens kvalitet förbättras kontinuerligt. Stödtjänster ges till dem som har behov. Barnfamiljer ges hemservice enligt plan men ordnas på annat sätt, om hemservicens resurser inte räcker till. Närståendevård beviljas enligt prövning och är indelad i tre klasser. Regelbunden kontakt till hemsjukvården genom gemensamt veckomöte och vårdplaneringsmöten. Vårddokumentationen sker elektroniskt. Användningen av besöksplaneringsprogrammet utvecklas och Mobil hemservice tas i bruk. Samarbetet mellan hemservicegrupperna fortsätter att utvecklas och intensifieras. Närvårdarna genomför den nätbaserade utbildningen i läkemedelsbehandling (LOVE) enligt läkemedelsplanen. Handlingsplanen för personalen inom äldreomsorgen fortsätter att implementeras i verksamheten. 43

45 Servicesedlar tas i bruk. Personalen arbetar utgående från ett rehabiliterande arbetssätt. Servicesedlar beviljas för närståendevårdarnas lagstadgade lediga dagar hemservice för barnfamiljer åldringarnas kortvariga hemservice Fortsatt utbildning om rehabiliterande arbetssätt, bl.a. i samarbete med Äldrecentrum Österbotten. Hemservice och övrig verksamhet fungerar enligt verksamhetsmålen Målsättningen för utvecklandet av hemservice och dess stödtjänster är att klienterna får sådan vård och omsorg i hemmet som möjliggör boende i eget hem. Verksamhet med nattpatrull inleds om behovet finns och resurser tilldelas eller personalens arbetstid ändras så att hemservice kan erbjudas senare på kvällen. Serviceboende Ledande tjänsteinnehavare: äldreomsorgsledaren Ansvarspersoner: alla enheter för effektiverat serviceboende har en ansvarig sjukskötare och köken en husmor SERVICEBOENDE Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,0 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,1 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,5 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -13,82 0 Intern , ,5 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,2 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,5 % Kostnadsberäknad , ,3 % A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,3 % Totalt , ,8 % Verksamhet Uppgiftsområdet omfattar serviceboende för åldringar. Tallmo vårdcenter har följande enheter för effektiverat serviceboende Tallmogården, 14 rum Engården, 6 rum Lindgården, 11 rum Rosengården (demensboende), 9 rum På Marielund i Maxmo finns 21 rum, varav 5 är tillräckligt stora för makar. I Oravais finns följande enheter för effektiverat serviceboende Solrosen (demensboende), 10 rum Prästkragen, 6 rum Solängen, 16 rum, öppnades hösten 2012 Sammanlagt finns 112 platser på effektiverat serviceboende. Dessutom finns Gullvivan i Oravais, 12 rum med plats för 14 klienter Kastusgården i Vörå, 8 rum med plats för 10 klienter dessa är inte effektiverade serviceboenden 44

46 Personalen består av 87 personer (62,84 anställda). Dessutom finns köks- och städpersonal. För serviceboende betalas en avgift som är 85 % av den inkomst som fås genom att av hyresgästens faktiska nettoinkomster avdra hyra, el, vatten och en handpenning på 150. I Vörå ordnas för dementa som bor hemma dagverksamhet (Minnesklubben) 1 dag/vecka. De klienter som vårdas med stöd för närståendevård har företräde. Gruppen sammankommer i Ohlsgårdens samlingssal. Ansvarspersoner för verksamheten: äldreomsorgsledaren. Alla enheter för effektiverat serviceboende har en ansvarig sjukskötare och köken en husmor. Enheterna för effektiverat serviceboende ordnar serviceboende i hemliknande förhållande för åldringar som inte kan bo självständigt. Vårdens kvalitet förbättras kontinuerligt. Personalen arbetar utgående från ett rehabiliterande arbetssätt. Behovet av fler platser anpassade för dementa på effektiverat serviceboende utreds. Verksamheten på Solängen utvecklas. Mera personalresurser tilldelas rehabiliteringen för att kunna bemöta kraven på tillräckliga rehabiliteringsinsatser inom äldreomsorgen. Köket på hälsovårdscentralen som kommunen övertagit fungerar som centralkök för alla äldreomsorgens klienter i Oravais. I samarbete med Kastusfonden färdigställs utbyggnaden av Kastusgården med 4 nya lägenheter med plats för 2 personer/lägenhet. Personalen arbetar utgående från den vision och handlingsplan som uppgjorts för äldreomsorgen. Fortsatt utbildning om rehabiliterande arbetssätt, bl.a. i samarbete med Äldrecentrum Österbotten. En befattning som anstaltsbiträde på Solrosen som varit tidsbunden 2012 blir en tillsvidarebefattning. Personal och övriga resurser på Solängen anpassas enligt den nya verksamheten då man övergått från anstalt till effektiverat serviceboende. En ny befattning som konditionsskötare/ närvårdare med rehabiliteringsinriktning inrättas. Det nya köket tilldelas de resurser som den nya verksamheten förutsätter. Verksamheten utvecklas i enlighet med kvalitetsrekommendationer, lagstiftning och Valviras krav. Enheterna för effektiverat serviceboende fungerar enligt verksamhetsmålen 2013 samt utvecklas kontinuerligt i enlighet med kvalitetsrekommendationer, lagstiftning och Valviras karv. Kvalitetssäkringsinstrumentet RAI tas i bruk under planperioden. 45

47 Anstaltsvård Ledande tjänsteinnehavare: äldreomsorgsledaren Ansvarspersoner: Lönngården har en avdelningsskötare och köket en husmor ANSTALTSVÅRD Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,1 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,9 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,2 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -19,76 0 Intern , ,6 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 64,20 0 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,6 % Kostnadsberäknad , ,0 % A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,0 % Totalt , ,4 % Verksamhet Anstaltsvård ges den som är i behov av vård eller rehabilitering då vårdbehovet är så stort att det inte är ändamålsenligt att ordna vården på annat sätt. För åldringarnas anstaltsvård finns Tallmos vårdavdelning, Lönngården, som har 20 platser. På grund av stort behov av vårdplatser har Lönngården haft överbeläggning med 10 platser. På våren 2012 var det möjligt att minska överbeläggningen till 5 platser. Av dessa reserveras alltid en till två platser för intervallvård. Personalen är dimensionerad för 25 klienter. Personalen består av 25 personer (18,23 anställda), på Tallmo (Lönngården) finns 14 personer(11 anställda) och 11 personer (7,23 anställda) som övrig personal (kök, tvätt, städning och rehabilitering). Vårdavdelningen Lönngården ger god och människonära vård. Vårdtagarna tas emot från sjukhus eller hvc-bäddavdelningen så snart det är möjligt efter medicinsk vård. Klienter på serviceboende flyttas till vårdavdelningen när den vårdplatsen inte mera kan anses ändamålsenlig. Vårdens kvalitet förbättras kontinuerligt. Personalen arbetar utgående från ett rehabiliterande arbetssätt. Utrymmen för rehabilitering och sysselsättning iordningställs i Lönngårdens utrymmen för hela Tallmos behov. Personalen arbetar utgående från den vision och handlingsplan som uppgjorts för äldreomsorgen Verksamheten utvecklas i enlighet med kvalitetsrekommendationer, lagstiftning och Valviras krav. Fortsatt utbildning om rehabiliterande arbetssätt, bl.a. i samarbete med Äldrecentrum Österbotten. Närvårdarna genomför den nätbaserade utbildningen i läkemedelsbehandling (LOVE) enligt läkemedelsplanen. 46

48 Vårdavdelningen Lönngården fungerar enligt verksamhetsmålen Antalet vårdplatser hålls kvar på 25 platser. Kvalitetssäkringsinstrumentet RAI tas i bruk under planperioden. Verksamheten utvecklas kontinuerligt i enlighet med kvalitetsrekommendationer, lagstiftning och Valviras krav. 47

49 FLYKTINGNÄMNDEN Ledande tjänsteinnehavare: förläggningschefen FLYKTINGNÄMNDEN Värden % % Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag 2013 Budget Extern , , ,00 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,5 % 2,6 % Försäljningsintäkter ,9 % 2,9 % Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter ,2 % 38,6 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,5 % 2,0 % Personalkostnader ,1 % 6,6 % Löner och arvoden ,7 % 6,7 % Lönebikostnader ,5 % 6,5 % Köp av tjänster ,5 % -19,9 % Köp av kundtjänster ,6 % 6,0 % Köp av övriga tjänster ,0 % -35,6 % Material, förnödenheter och varor ,2 % -7,2 % Understöd ,6 % 2,5 % Understöd till hushåll ,6 % 2,5 % Övriga verksamhetskostnader ,7 % 13,7 % Verksamhetsbidrag Totalt ,5 % 22,0 % Intern , , ,00-4,4 % 14,7 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,4 % 14,7 % Totalt ,4 % -3,9 % NYCKELTAL Anmärkningar: Antal invånare Nettokostnader per invånare Flyktingbyrån Kapacitetsutnyttjande % Dygnskostnad Stödboendet 146 Dygnskostnad Taberna 280 Dygnskostnad Kaitsorhemmet 291 Dygnskostnad Villa Miranda 186 Lumina o Majakka 31 Antal platser i barnenheterna Taberna 7 7 Kaitsorhemmet 7 7 Stödis, kommunal Villa Miranda Enskilda klienter ut i samhället Antal familjer ut i samhället 10 Lumina och Majakka 20 Antal inkvarteringsdygn Inkvartering i Taberna Inkvartering Kaitsorhemmet Inkvartering i Stödis Inkvartering Villa Miranda Inkvartering Lumina och Majakka 6570 Flyktingförläggningen Oravais Kapacitetsutnyttjande 80 % 80 % 95 % Genomströmning per plats 1,5 1,5 1,6 Totalkostnad per plats Utkomststöd per inkvarteringsdygn Hälsokostnader per inkvarteringsdygn 3,9 4 3,2 Fastighetskostnader per inkvarteringsdygn 5,8 5,9 5,8 48

50 Flyktingverksamhetens kostnader Övriga verksamhetskostnader 10,9 % Understöd 15,7 % Material, förnödenheter och varor 6,2 % Köp av övriga tjänster Köp av 9,1 % kundtjänster 5,5 % Personalkostnader 52,6 % Verksamhet Att ordna den flyktingverksamhet som grundar sig på avtal uppgjorda mellan Migri, ELY centralen och Vörå kommun angående förläggningsverksamhet och flyktingmottagande. För flyktingverksamheten tillämpas också det integrationsprogram som kommunen godkänt. Flyktingbyrån Ledande tjänsteinnehavare: flyktingbyråchefen Ansvarsperson: biträdande flyktingbyråchefen FLYKTINGBYRÅN Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,6 % ,00 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,4 % ,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % ,00 Intern , ,6 % ,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,6 % ,00 Totalt , ,3 % ,00 Ge en sådan vård och uppfostran som tar hela barnet och barnets bästa i beaktande och som stöder barnets och familjens integrering i det finländska samhället förebygger diskriminering Varje barn har en egenvårdare, som i teamet, gör upp en individuell utvecklingsplan vilken revideras en gång per termin. Barnen 49 tas med i verksamheten och fostras till självständighet

51 stöder barnets och familjens bevarande av den egna kulturen Ge en trygg och stimulerande uppväxtmiljö som stöder barnens utveckling. Få de flyktingar som bor i kommunen att trivas och bli delaktiga i det finländska samhället. En förutsättning är att antalet klienter inte överskrider vad kommunen har resurser till att ta emot. Utveckla eftervården för åldersgruppen år. Ge de familjer som fått återföreningsbeslut en bostad i mån av möjlighet inom de centrala delarna av kommunen för att kunna ge den service som krävs. Personalen är en resurs och målet är att personalen ska stanna kvar i ett ordinarie arbetsförhållande och trivas samt vara med om att utveckla sin arbetsplats. lärs en regelbunden dygnsrytm och lärs att sköta vardagsbestyren uppmuntras till individuella intressen och särbegåvning genom deltagande i lämpliga fritidsintressen ges ökad synlighet i närmiljön genom att aktivt själva ordna eller delta i närsamhällets aktiviteter samt öka medvetenheten om rättigheter och skyldigheter i samhället handleds och undervisas i sin kultur via representanter med samma etniska bakgrund Samarbetsmöten med skolor, daghem, sociala sektorn, flyktingförläggningen, föreningar och organisationer samt även ordnande av gemensamma fritidsprogram med de övriga sektorerna och organisationerna. Familjeåterföreningsansökan görs för de barn, som har rätt att söka om detta. Personalen deltar i personalmöten och arbetshandledning minst en gång per månad. Ordna gemensamma kurser och utbildningstillfällen tillsammans med övrig personal i kommunen och andra enheter som jobbar med barn och ungdom samt vuxna invandrare. Ordna träffar och skolningstillfällen för barnens företrädare. Ordna läroavtalsutbildning för invandrare och anställd personal. Arbetsrotation så att uppgifter och ansvarsområden omfördelas. Introduktion av nyanställda även anpassad till personal med annan kulturbakgrund. Material, inventarier och utrustning förbättras. Fortsatt kvalitativt utvecklande av det kommunala mottagandet för att öka konkurrenskraften i tider av minskad efterfrågan. Personalplan Inga förändringar planeras. 50

52 Oravais flyktingförläggning Ansvarsperson: förläggningschefen FLYKTINGFÖRLÄGGNING Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,3 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,3 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,9 % Intern , ,4 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,4 % Totalt , ,0 % Förläggningens storlek bibehålls och en beredskap upprätthålls att vid behov utöka platsantalet. Ruthsgården strävar till att ge en sådan vård och uppfostran som tar hela barnet och barnets bästa i beaktande och som stöder barnets integrering i samhället förebygger diskriminering återvändande till hemlandet om detta är barnets bästa Utvecklande av boendemiljön vid förläggningen och profilering, utveckling av verksamheter och kontakter. Hålla ständig kontakt med ansvariga och delta i arbetsmöten och seminarier. Rådgivning, upplysning och information till enskilda och grupper i frågor som rör asylsökandes situation och ställning i kommunen och i landet. Fungera som besökspunkt vid besök till kommunen och deltagande i EU-projekt. Profilera Ruths som en enhet specialiserad på yngre barn och minderåriga mödrar. Barnen har samma rättigheter och skyldigheter som finländska barn. Barnets bästa styr arbetet. Fortsatt renovering av lägenheterna och fastigheterna. Fortbildning av personal och att ge den enskilde möjligheten att påverka sin arbetsplats. Skapa en bra miljö för asylsökande och uppmärksamma barnens utveckling till självständiga individer. Upprätthålla förläggningens konkurrenskraft. Personalplan Inga förändringar planeras. 51

53 SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN Ledande tjänsteinnehavare: bildningschefen SVENSKA BILDNINGSNÄMNDEN Värden % % Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag 2013 Budget Extern , , ,00 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,2 % 5,7 % Försäljningsintäkter ,8 % 12,3 % Avgiftsintäkter Understöd och bidrag ,1 % 17,0 % Övriga verksamhetsintäkter ,1 % -43,2 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,0 % 2,8 % Personalkostnader ,9 % 2,5 % Löner och arvoden ,1 % 3,0 % Lönebikostnader ,3 % 0,9 % Köp av tjänster ,7 % 6,9 % Köp av kundtjänster ,7 % 50,1 % Köp av övriga tjänster ,1 % -1,7 % Material, förnödenheter och varor ,2 % 3,3 % Understöd ,1 % -11,0 % Understöd till hushåll ,1 % -11,0 % Understöd till sammanslutningar ,3 % 0,0 % Övriga verksamhetskostnader ,8 % 15,6 % Verksamhetsbidrag Totalt ,6 % 2,5 % Intern ,1 % 17,2 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,9 % -2,0 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,0 % 12,6 % Kostnadsberäknad ,0 % 18,6 % Totalt ,4 % 4,1 % NYCKELTAL Antal invånare Nettokostnader per invånare Antal förskoleelever (20.9 år-1) Antal elever åk 1-6 (20.9.år-1) Nettokostnad per elev Timresurs per elev 2,4 2,4 2,4 Antal elever åk 7-9 (20.9 år-1) Nettokostnad per elev Timresurs per elev 2,5 2,5 2,4 Antal gymnasieelever (20.9 år-1) Nettokostnad per gymnasieelev Daghemmen (inkl förskola) Antal heldagsplatser Närvarodagar Euro/ närvarodag (netto) inkl sp.dv. 41,8 37,4 42,1 Inkomst dagvårdsavgift euro/närvarodag 3,5 3,6 3,7 Gruppfamiljedagvård Antal Platser Närvarodagar Euro/ närvarodag (netto) 43,0 38,6 42,8 Inkomst euro/närvarodag 5,9 6,0 6,1 Familjedagvården Antal platser Närvarodagar Euro/ närvarodag (netto) 27,8 29,2 29,9 Inkomst euro/närvarodag 7,0 5,3 8,0 Eftis Antal Platser Närvarodagar Euro/ närvarodag (netto)

54 Kostnader för den svenska utbildningen och barnomsorgen Material, förnödenheter och varor 5,9 % Understöd 3,2 % Övriga verksamhetskostnader 1,3 % Köp av övriga tjänster 8,7 % Köp av kundtjänster 1,8 % Personalkostnader 79,1 % Verksamhet Till nämndens verksamhetsområde hör barnomsorgen förskoleundervisningen för och eftermiddagsvården grundutbildningen i grundskolorna specialskolorna gymnasieutbildningen övrig mellanstadieutbildning Nämnden sköter om budgetering och uppföljning av kommunens betalningsandelar i fråga om utbildning på andra stadiet. Bildningsavdelningens personal: bildningschef, bildningsekonom, kanslist och barnomsorgsledare. Barnomsorgen Ledande tjänsteinnehavare: barnomsorgsledaren BARNDAGVÅRD Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,1 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,7 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -36,13 0 Intern , ,1 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,6 % -660 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % Kostnadsberäknad , ,0 % A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,0 % Totalt , ,2 %

55 Verksamhet 307 dagvårdsplatser fördelat på o fem familjedagvårdare o åtta gruppfamiljedaghem o sex daghem I kommunen finns två ambulerande specialbarnträdgårdslärare som tränar de barn som behöver extra stöd i sin inlärning. Förskoleundervisning och morgon- och eftermiddagsvård för skolbarn sker i daghemmen, i Vörå och Oravais centrum finns skilda eftisgrupper. Inom barnsomsorgen arbetar hundra personer och ett tjugotal inhoppare/vikarier. Ett tillräckligt antal dagvårdsplatser och att dagvård ordnas på bästa möjliga sätt för familjerna. Hösten 2013 borde dagvårdsgruppens planer på nybygge i Vörå centrum bli verklighet för att få bort alla tillfälliga lösningar. Gruppfamiljedaghemmet Minidagis i Maxmo borde få nya utrymmen. Daghemmet Tallkotten i Oravais har stort behov av renovering eller eventuellt nybyggnad. Dagvårdsplatsernas antal bör garanteras genom att fundera på nya lösningar i hela kommunen. Byggandet inleds. Inom verksamheten står barnet i centrum. Familjerna stöds i sin fostran av barnen och i samråd med familjerna främjas en balanserad utveckling av barnets hela personlighet. En vård- och uppfostringsplan uppgörs för varje barn i dagvård och utvärderas i samråd med vårdnadshavarna. Syftet är att i ett så tidigt skede som möjligt se barnets individuella behov av stöd i fostran och förebygga svårigheter i anslutning till inlärning och utveckling. Dagvården erbjuder barnet bestående, trygga och varma relationer, verksamhet som stöder barnets utveckling i sin helhet samt en gynnsam uppväxtmiljö. Varje barn ska ha möjlighet att utgående från sina egna förutsättningar få stöd för växande och lärande. Genom att jobba enligt trestegsstödet redan i dagvården finns möjlighet att i ett tidigt skede hjälpa de barn som behöver extra stöd. Inom dagvården följer man planen för småbarnsfostran för att uppnå de mål som fastställs och i förskolan jobbar man enligt förskolans läroplan. Morgon- och eftermiddagsverksamheten följer den lokala verksamhetsplanen. Verksamheten beskrivs mer detaljerat i verksamhetsplanerna som daghemmen själva gjort upp. Familjedagvårdarna och gruppfamiljedaghemmen planerar sin verksamhet utgående från de verksamhetsplaner som nämnden godkänt. Specialbarnträdgårdslärarna arbetar med de barn som behöver extra stöd och handleder också personalen i hur de kan arbeta med barnen. Redan inom dagvården jobbar man enligt tre typer av stöd; allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. Syftet med de tre stödformerna är att stöda barnets inlärning i ett så tidigt skede som möjligt samt att fortsätta med stödet så länge behov finns. 54

56 Personalen som jobbar inom barnomsorgen ska ha möjlighet att utveckla sin yrkesidentitet. Barnomsorgspersonalen erbjuds möjlighet att fortbilda sig för att utvecklas i sitt arbete. Antalet dagvårdsplatser ökas för att motsvara behovet. En kvalitativ dagvård ordnas på ett ändamålsenligt sätt för familjerna genom att ha verksamhet i ändamålsenliga fastigheter med behörig och kunnig personal. Personalplan 2013 När gruppfamiljedaghemmet Myran 2 öppnas utökas personalstyrkan med två gruppfamiljedagvårdare på heltid. Från utökas en barnskötarbefattning på daghemmet Tallkotten från deltid 46 % till heltid. Orsaken är att avdelningen Bikupan planeras bli en blandad grupp med 5-6 åringar för att få utrymme för fler barn på daghemmet. Under år 2013 avgår två barnskötare med pension. Motsvarande personal nyrekryteras. Personalen kan öka under budgetåret p.g.a. ökat barnantal eller om det konstateras att ett barn behöver särskilt stöd och det då behöver anställas fler assistenter. Då ett barn som haft assistent börjar skolan och något annat barn på daghemmet inte behöver assistent kan antalet minska vid verksamhetsårets början Personalplan En kokerska avgår med pension. En ny kokerska nyrekryteras. Personalen kan öka under budgetåret p.g.a. ökat barnantal eller om det konstateras att ett barn behöver särskilt stöd och det då behöver anställas fler assistenter. Då ett barn som haft assistent börjar skolan och något annat barn på daghemmet inte behöver assistent kan antalet minska vid verksamhetsårets början. Svensk grundläggande utbildning åk 1-6 Ansvarspersoner: skolornas föreståndare GRUNDUTBILDNING ÅK 1-6 Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,9 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,3 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,2 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -196,65 0 Intern , ,5 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,3 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,6 % Kostnadsberäknad , ,5 % A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,5 % Totalt , ,9 % Verksamhet Grundundervisningen i åk 1-6 sköts i nio skolor. Lärartjänster och lektorstjänster är inrättade i kommunen. Specialelever integreras i normal klass i egna skolor så långt det är möjligt. De som har farlig skolväg ska ha möjlighet att ansöka om förlängd skolskjuts till och från hemmet. Implementering av den nya lagstiftningen inom specialundervisningen fortgår under året. Inom speci- 55

57 alundervisningen uppdateras tillgången till dataprogram, för att kunna individualisera undervisningen för de elever som är i behov av det. Flera skolor följer antimobbningsförebyggande arbete enligt KiVa skola programmet. Vi fortsätter med införandet och användning av WILMA (webbprogram för kontakt mellan elever, lärare och föräldrar) inom Primus (skoladministrationsprogram) i alla skolor. Projektansökningar görs enligt utbud under året. Ansvarspersoner för verksamheten: Skolornas föreståndare Elevprognos 120 Elevantal Koskeby skola Rejpelt skola Rökiö skola Karvsor skola Maxmo kyrkoby skola Särkimo skola Centrumsk olan Kimo skola Komossa skola Petterinmäen koulu Oravaisten suomenk. koulu Koskeby skola Intressant, effektiv och mångsidig undervisning som satsar på basfärdigheter med tonvikt på läsning. Hälsosam och trygg miljö utan mobbning. Väcka elevernas intresse för fysisk fostran och musik. Kontinuerlig satsning på hyfs och hänsyn. Delta i skolidrottstävlingar av olika slag. Förnya/förbättra inredningen i matsalen för att öka trivseln och säkerheten. Förbättra skolans låsanordningar för att trygga skolans lokaliteter och utrustning. 56

58 Rejpelt skola Prioritering av basfärdigheterna med tonvikt på läsning. Erbjuda eleverna en trygg och meningsfull skolmiljö. Elevernas intresse för fysisk fostran ska stärkas. Eleverna ska lära sig mer om närmiljön, större medvetenhet för sopsortering. Vi ska läsa böcker, ha författarbesök och skriva bokrecensioner. Danskurs med ledare från SÖU (Svenska Österbottens Ungdomsförbund) samt klubbverksamhet med WAU (motionsklubb). Studiebesök till återvinningsstation och praktisk sopsortering. Fastigheten behöver ännu några nya ytterdörrar och pulpeterna bör förnyas. Lekredskap bör ersättas, speciellt klätterställning. Rökiö skola Vi tillämpar den nya lagstiftningen inom specialundervisningen i vårt arbete. Teman detta läsår är högläsning, motion, avfallssortering och återvinning. Skolans elever sparar utvalda alster inom de olika ämnena i en portfoliomapp, som fås hem i form av CD då han/hon avslutar sin skolgång i Rökiö skola. Vi delar åk 1-2 i modersmål och matematik i stället för åk 3-6 i slöjd. Finska och engelska delas delvis. En större matberedare skaffas till köket så att köksan kan fortsätta med skolans hälsosamma och varierande salladsbord. Ett elpiano och en dokumentkamera skaffas. Skolans exteriör på huvudbyggnaden målas, insidan bör också ses om. Personalens parkering förstoras. Nya läroböcker måste anskaffas i de ämnen som vi bara lånat ut textböckerna i, gäller främst engelska, historia och religion. Stationära videoprojektorer anskaffas till varje klassrum. 57

59 Karvsor skola Alla ska känna sig trygga och välkomna. Skolan prioriterar basfärdigheterna i modersmål samt matematik. Vi implementerar den nya lagstiftningen inom specialundervisningen i våra arbetssätt. Vi strävar till att skapa en sund inlärnings- och skolmiljö och betonar vikten av näringsriktig mat. Ytterdörrarnas byts ut. Maskinparken i slöjdsalen förnyas för att uppfylla krav enligt lag om arbetsskydd. Att befästa den nya lagstiftningen så att den blir en naturlig del av vårt arbete. Att ta elevtillströmningen i beaktande gällande såväl skolfastigheten som kökshjälps- och köksfunktionerna. Köket förstoras och saneras. Pelletsvärmepannans användning utreds. Maxmo kyrkoby skola Vår skola satsar på trygghet och gemensamma beslut och linjer för verksamheten. Vi sätter tyngdpunkt på alla elevers individuella möjligheter att nå målen. Baskunskaperna i matematik och modersmål prioriteras, och uteskolverksamhet och uteskolpedagogik ses som viktiga metoder. Vi inför användning av WILMA (webbprogram för kontakt mellan elever, lärare och föräldrar) inom Primus (skoladministrationsprogram). Timresursen används flexibelt för att stöda alla elever maximalt. Vi använder trestegsstödet effekt (stöd inom specialundervisningen) för att tillgodose elevernas individuella behov. Vi deltar i KUNNIG (fortbildning för lärare, gemensamt med Korsholm), satsar på klubbverksamhet samt KiVa (åtgärdsprogram mot mobbbning) Nya pulpeter anskaffas och en första interaktiv tavla. Föreståndaren deltar i kommunens ledarskapsutbildning. Skolan fortsätter utveckla skolans pedagogik mot målsättningarna om trygghet och gemensamma beslut, samt med elevernas individuella möjligheter som bas. Vi höjer kvaliteten på undervisningen och lärmiljöerna. Vi utvecklar medvetet användandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi). 58

60 Särkimo skola Skapa och upprätthålla en trygg och trivsam skola för alla. Satsa på baskunskaper och optimala gruppsammansättningar. Skapa en trevlig och inspirerande inlärningsmiljö. Ge mångsidig och varierande undervisning. Tillräcklig resurs för att möta det växande elevunderlaget och möjliggöra en skola med tre basgrupper = Ökad timresurs inför läsåret Tillräckligt underhåll av fastigheten. Fortsätta satsa på en trygg och trivsam skola för alla. Utvecklas och hållas kvar som en trelärarskola. Fokus på baskunskaper genom tillräcklig timresurs och optimala gruppsammansättningar. Underhåll av fastigheten. Förbättring av inomhusmiljön. Bort med det gamla som inte används och in med nytt och fräscht så att Särkimo skola kan bli en skola i tiden. Elevtoaletter samt dusch- och omklädningsrum bör förbättras. Fortsätta att jobba bärbart med leasingdatorer. Fortbildning av personal. Centrumskolan i Oravais Prioritera basfärdigheter. Aktivt stärka elevernas läsförmåga, läsförståelse och matematik. En inkluderande och öppen skola där alla elever, oberoende av bakgrund får utvecklas. Fostra eleverna till artiga och ansvarskännande individer. Förebygga mobbning, delta i bl.a. KiVa-projektet (åtgärdsprogram mot mobbning) Satsa på dataundervisning. Motion, hälsa och musik är viktiga delar av skolans verksamhet. Ett gott samarbete med Oravaisten suomenkielinen koulu bl.a. genom att ordna gemensamma projekt. I basämnen, språk, slöjd och handarbete delas klasserna där behoven är störst. Vi stöder och effektiverar undervisningen med hjälp av speciallärare och biträden. Stödundervisningen schemaläggs. Våra invandrarelever stöds i sin skolgång. Genom olika projekt organiseras bl.a. specialundervisningen, hälsofostran, förebyggande verksamhet mot mobbning och familjestödjande verksamhet. Ventilationen justeras. 59

61 Skolans tak läcker och renoveras. Akustiska skivor i korridorerna monteras. En vaktmästare borde besöka vår skola minst en gång i veckan för att kunna åtgärda akuta och nödvändiga reparationer. Övervakningskameror installeras. Ett nytt kylaggregat skaffas till kylrummet. Timresursen, specialundervisningen och skolgångsbiträdena används maximalt för elevernas bästa. Skolans mål är att ge eleverna en trygg skola. Vi strävar till att utveckla elevens hela personlighet, utveckla ansvarskänsla för det egna arbetet och omgivningen, beakta de individuella möjligheterna vid inlärning samt utveckla eleven till en samvetsgrann medborgare. Kimo skola Baskunskaper. Beakta nya lagstiftningen fullt ut. Öka datoranvändningen. Trygg och harmonisk skola. Integrering av elever. Stödundervisning, flexibilitet, god elevvård och aktivt antimobbningsarbete. Klubbverksamhet. Utveckla skolans profilering med goda baskunskaper som grund. Fortsättningsvis utnyttja skolans historiska närmiljö i undervisningen. Anpassning av skolverksamheten i takt med förändringar på skolans verksamhetsområde. Engagerade elever, engagerade föräldrar, engagerad personal. Komossa skola Goda kamrater, goda förebilder. Flexibla gruppstorlekar. Uteverksamhet. Trygg och familjär skola. Motiverande undervisning. Schemaläggning av ämnen så att basämnen och språk kan ha så små undervisningsgrupper som möjligt. Vidareutveckla skolans profilering och undervisningens kvalitet. Komossa skola ska vara en skola för alla, en skola där varje elev är sedd. 60

62 Svensk grundläggande utbildning åk 7-9, Tegengrenskolan Ansvarsperson: rektorn GRUNDUTBILDNING ÅK 7-9 Värden Förändring Förändring i euro Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2011 Budget Extern , ,3 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,2 % -170 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,2 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -40,31 0 Intern , ,1 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,8 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,1 % Kostnadsberäknad , ,4 % A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,4 % Totalt , ,2 % Verksamhet Grundundervisningen sköts för åk 7-9 i Tegengrenskolan. Tegengrenskolan betonar utvecklingen av sociala färdigheter, idrott och stödet av elever med särskilda behov och deltar aktivt i kommunens och landets skolutveckling. En trygg och stimulerande miljö för alla. Alla elever får ett avgångsbetyg och en studieplats på andra stadiet. Satsning på antimobbningsarbete och IKT (informations- och kommunikationsteknologi) i undervisningen. Fortsatt aktiv skolutveckling. Fortsatt höjning av kvaliteten på undervisningen och elevvården. Nya utrymmen och satsning på den fysiska miljön. Vörå samgymnasium / idrottsgymnasium Ansvarsperson: rektorn GYMNASIET Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,1 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,6 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,2 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -73,18 0 Intern , ,4 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,2 % Kostnadsberäknad , ,4 % 310 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,4 % 310 Totalt , ,0 % Verksamhet Den svenskspråkiga gymnasieundervisningen ges i Vörå samgymnasium/idrottsgymnasium. 61

63 Gymnasiet fungerar dels som ett traditionellt lokalt gymnasium men har också officiell specialgymnasiestatus med idrott som specialitet. Statsrådet godkände idrottsgymnasiet som ordinarie år På programmet finns friidrott, orientering, skidåkning och fotboll. Huvudsakliga rekryteringsområdet för gymnasiet som helhet är Vörå kommun medan idrottslinjen rekryterar studerande från hela landet. Ansvarsperson för verksamheten: Skolans rektor Lägga grunderna för ett starkt campus i Vörå med tanke på kommande förändringar inom utbildning och idrott. Förbättra de studerandes välbefinnande och prestationsförmåga. Ge våra studerande möjligheter till satsning på idrott och studier under och efter gymnasietiden. Förbättra de studerandes och undervisningspersonalens möjlighet till planering och uppföljning av studierna. Öka personalens välbefinnande. Planer för campuset uppgörs. Ansökan om medel görs för kulturresor och personlig utveckling. Första och andra årets studerande ges möjlighet att delta i vecka-8 kurser. Aktivt samarbete med Folkhälsan Utbildning Ab, Finlands Olympiska kommitté, FSI (Finlands svenska idrottsförbund), Vasaregionens idrottsakademi, grenförbunden, Nilsiän lukio samt andra gymnasier och aktörer. Kombinationsstudier mellan gymnasiet och Folkhälsan Utbildning Ab fortsätter och vidareutvecklas liksom möjlighet till annat utbyte. Utveckla användningen av Wilma (webbprogram för kontakt mellan elever, lärare och föräldrar), Wilmer (studiehandledningsprogram) och Kurre (schemaläggningsprogram). Lärarna fortbildas inom sina ämnesområden samt i användning av ny teknologi. Målsättningen är att utveckla verksamheten i gymnasiet i den riktning som redan påbörjats. Planera och vidareutveckla det nya campuset. Samarbete med övriga läroinrättningar vidareutvecklas för att bredda kursutbudet, öka attraktiviteten och förbättra studiemöjligheterna. Vidareutveckla möjligheterna till flerformsstudier över nätet. Ytterligare förbättra den preventiva vården av de studerandes fysiska och psykiska välbefinnande samt öka beredskapen för hjälp till studerande med läs- och/eller skrivsvårigheter. Personalplan för skolorna och administrationen Personalplan för 2013 Från går en lektor vid Tegengrenskolan i pension, ingen ny lärare anställs utan timantalet ökas för en befintlig timlärare. Under läsåret anställs en timlärare i stället för lektor. Från behövs ett skolgångsbiträde till i Särkimo skola, vilket kan innebära en nyanställning, 62

64 om inget annat skolgångsbiträde frigörs vid en annan skola eller daghem. Antal skolgångsbiträden kan ändra under året, om nya barn överförs till särskilt stöd och får rätt till biträdestjänster, eller om behovet upphör under året. En befattning som kanslist inrättas vid bildningsavdelningen. Kanslisten har varit tidsbundet anställd hittills. Bildningsekonomen har hittills arbetat 60 % av heltid, men under en stor del av året kommer denna tjänst att fördelas på flera avdelningar, så att 50% av tjänsten är vid bildningsavdelningen. Detta arrangemang fortgår åtminstone till oktober 2013, eventuellt under resten av året. Personalplan för För de anställda som väljer att avgå med pension kommer motsvarande personal att nyrekryteras. Enligt nuvarande regler gällande indragning av skola, kommer Komossa skola att dras in från hösten Detta innebär att antal lärare inom åk 1-6 minskar med 1-2 personer. Dessutom minskar personalen inom köks- och städsidan. Den dimensionering som planeras för hela kommunen gällande köks- och städfunktioner kan innebära förändringar av personalstyrkan. Utbildning på andra stadiet Ansvarsperson: bildningschefen UTBILDNING PÅ ANDRA STADIET Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,4 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,4 % Intern ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,0 % Totalt , ,2 % Verksamhet Skolor på andra stadiet som har en annan huvudman än Vörå kommun som vi köper tjänster av. Eftersom skolorna idag i allmänhet klarar sig på de medel de tilldelas från statligt håll består utgifterna för Vörå kommuns del i huvudsak av skolresestödet som motsvarar elevernas halva självriskandel för skolresorna. Att köpa tjänster av utbildningsanordnare på andra stadiet. Att alla elever ska ha en utbildningsplats efter genomgången grundundervisning och få ekonomiskt stöd för de utgifter som resorna till skolan förorsakar. Att eleverna genomgår utbildningen med goda resultat. Gemensamma politiska organ följer upp att verksamheten blir ändamålsenligt skött. Fortsatt köptjänst. 63

65 SUOMENKIELINEN SIVISTYSLAUTAKUNTA / FINSKA BILDNINGSNÄMNDEN Johtava viranhaltija: Suomenkielinen sivistystoimenjohtaja FINSKA BILDNINGSNÄMNDEN Värden % % Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag 2013 Budget VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % 12,8 % Försäljningsintäkter ,0 % 16,1 % Understöd och bidrag VERKSAMHETENS KOSTNADER ,3 % -1,8 % Personalkostnader ,4 % -14,4 % Löner och arvoden ,4 % -11,2 % Lönebikostnader ,6 % -25,3 % Köp av tjänster ,7 % 13,2 % Köp av kundtjänster ,6 % 16,1 % Köp av övriga tjänster ,8 % 7,8 % Material, förnödenheter och varor ,1 % -22,3 % Övriga verksamhetskostnader ,0 % -149,2 % Verksamhetsbidrag Totalt ,0 % -5,5 % Intern ,3 % -25,2 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,7 % 5,2 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,3 % -22,6 % Kostnadsberäknad ,0 % 0,0 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,0 % 0,0 % Totalt ,4 % -6,8 % NYCKELTAL Anmärkningar: Antal invånare I kostnaderna ingår även kostnaderna för Nettokostnader per invånare elever som går i andra kommuners skolor Antal elever åk Antal elever i förberedande utb Kostnad per elev (inkl förberedande) Timresurs per elev (åk 1-6) 2,48 2,40 3,14 Timresurs per elev (förberedande) 3,12 4,43 5,73 *2011 valmistavan oppilasmäärä 51 opp. ( ) *tuntikehykset /11-12 or159/235 *2013 valmistavan oppilasmäärätieto tällä hetkellä( ) 11 oppilasta, joista 4 esikouluikäisiä(yht.5 opp.) ja 7 alakouluikäistä oppilasta, eli tarvitaan 2,5 opettajan työpanos * alkaen Oravaisten suomenkielisen koulun tuntikehys pienenee 206:sta tunnista 171:een tuntiin, koska valmistava yläkouluryhmä lakkaa olemasta, mikäli uusia oppilaita ei vuonna 2013 kouluun tule Suomenkielisen koulutoimen kustannukset Aineet, tavarat, tarvikkeet 3,0 % Muut toimintamenot 0,7 % Muiden palvelujen ostot 17,7 % Henkilöstömenot 46,5 % Asiakaspalvelujen ostot 32,2 % 64

66 Hallinto Vastuuhenkilö: suomenkielinen koulutoimenjohtaja FÖRVALTNING,FINSKA BILDNINGSNÄMNDEN Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,6 % -920 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,6 % -920 Totalt , ,6 % -920 Toiminta Lautakunnan toiminta-alueeseen kuuluu esikouluopetus, aamu- ja iltapäivähoito, peruskoulujen perusopetus, erityiskoulut. Toimintatavoitteet 2013 Järjestää laadukasta perusopetusta vuosiluokilla 0-9 sekä perusopetukseen valmistavassa opetuksessa. Henkilökunnan ammatillisia valmennuksia lisätään toimintakentän muuttuessa koko ajan. Lautakunnan työskentelyä kehitetään hallintosäännön mukaisesti. Hallinnossa toimii yksi suomenkielinen osaaikainen viranhaltija. Toteuttaminen 2013 Huolehditaan opetuksen saavutettavuudesta. Järjestetään opettajille lisäkoulutusta opetuksen tavoitteiden ja lainsäädännön kannalta tärkeissä asioissa. Suomenkielisen sivistystoimen talousarvion pitävyyttä seurataan neljännesvuosittain. Toimintatavoitteet Pidetään kunnan opetussuunnitelma ajan tasalla. Opettajille mahdollistetaan lisäkouluttautuminen esim. erityisopetuksessa ja opinto-ohjauksessa. Yhtenäistetään koulukuljetusperiaatteita ruotsinkielisen sivistystoimen kanssa. Huolehditaan siitä, että kunnassa on myös yksi aidosti suomenkielinen alakoulu. Varaudutaan tarjoamaan erityisen tuen oppilaille opetuspalvelut omassa kunnassa. Budjetoinnissa pyritään parempaan ennustettavuuteen. Suomenkielisen sivistyslautakunnan työskentelyä kehitetään yhteistyössä ruotsinkielisen sivistyslautakunnan kanssa. 65

67 Suomenkielinen perusopetus 1-6 Vastuuhenkilöt: koulunjohtajat GRUNDUTBILDNING ÅK 1-6, Finska bildningsnämnden Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,4 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,7 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -58,65 0 Intern , ,9 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 5 662, ,4 % 410 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,3 % Kostnadsberäknad , ,0 % 0 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,0 % 0 Totalt , ,0 % Toimintatavoitteet 2013 Tärkein tavoite on laadukas perusopetus, jolla taataan oppilaille hyvät jatkoedellytykset yläkouluopiskeluun. Perusopetuksen valmistavassa opetuksessa oppilaan tulee saada hyvät valmiudet siirtyä normaaliajan puitteissa yleisopetukseen. Toimintatavoitteet Lisätään kunnan suomenkielisten koulujen yhteistyötä. Toteuttaminen 2013 Pidetään opetussuunnitelmat ajan tasalla. Palvelut tuotetaan kustannustehokkaasti. Kehitetään oppilashuollollisia palveluita vastaamaan paremmin oppilaiden tarpeita. Yhteistyötä huoltajatahojen kanssa lisätään. Oravaisten suomenkielisen koulun ja Centrumskolanin kesken tehdään yhteistyötä opettajaresurssoinnissa. Tarjotaan kuntalaisille aidosti suomenkielinen koulutusmahdollisuus esikoulun ja alakoulun osalta. Petterinmäen koulu Toiminta Petterinmäen koulu Koulu toimii aitona suomenkielisenä kouluna, jonne myös kaksikieliset ja ruotsinkieliset perheet voivat ilmoittaa lapsensa. Koulun tavoitteena on antaa myös ruotsinkielisille oppilaille sellainen suomenkielinen valmius, että oppilas voisi valita alakoulun jälkeen myös suomenkielisen yläkoulun. Koulussa toimii kolme perusopetusryhmää sekä esikouluryhmä. Koulu tarjoaa koulutuspalvelut myös Isonkyrön Lehmäjoen oppilaille. Koulun erityispiirre on laaja oppilaaksi ottoalue, eli käytännössä koko Vöyrin kunta. Tämä huomioidaan myös koulukuljetusten järjestämisen yhteydessä. Oravaisten suomenkielinen koulu Toiminta Oravaisten suomenkielinen koulu Koulu tarjoaa suomenkielistä perusopetukseen valmistavaa opetusta sekä suomenkielistä yleisopetusta. Enemmistö oppilaista on maahanmuuttaja-taustaisia. Opetusryhmät ovat valmistavassa opetuksessa enintään 10 oppilaan suuruisia, mutta yleisopetuksessa suurempia. Yleisopetuksessa on kolme opetusryhmää ja valmistavan opetuksen ryhmiä tarvittava määrä; esim. kevätlukukaudella 2013 valmistavia opetusryhmiä on kaksi, 2006-syntyneet ja 66

68 alakouluikäiset. Oppilashuoltotyö vaatii kehittämistä, sillä oppilaiden asumiseen Oravaisissa on eri syitä. Tämä vaikuttaa palvelujen rahoituksiin ja sitä kautta myös koulun järjestämiin oppilashuollollisten tukitoimien järjestämiseen. Koulun erityispiirre on monikulttuurisuus, joka huomioidaan jatkuvasti opetuksessa. Suomalaisten tapojen ja käyttäytymismallien opetuksella on suuri merkitys oppilaiden kotoutumisessa Suomeen. Oman kunnan oppilaiden oppimistavoitteiden saavuttamista seurataan tarkasti ja taataan siihen riittävät resurssit. Toimintatavoitteet 2013 Koulujen toimintaa kehitetään niiden omien edellytysten pohjalta. Tarjotaan kustannustehokasta opetusta oppilaiden erityistarpeet huomioiden. Huolehditaan opetussuunnitelman tavoitteiden saavuttamisesta. Toteuttaminen 2013 Työsuunnitelmissa huomioidaan koulujen erityispiirteet. Kehitetään OPH-ryhmän (oppilashuoltoryhmä) toimintaa sekä yhteistyötä huoltajien kanssa. Ajantasaistetaan ja yhtenäistetään opetussuunnitelmat opetushallituksen ohjeiden mukaisiksi. Toimintatavoitteet Kehitetään opettajien valmiuksia muuttuvassa toimintakentässä lisäkoulutuksilla. Vakiinnutetaan ATK-pohjaisten hallinto- ja oppilastieto-ohjelmien käyttö myös käyttäjätasolla. Tarjotaan erityisopetuspalveluja oppilaiden tarpeiden mukaan. Neuvotellaan naapurikuntien kanssa opetuksen vastavuoroisesta järjestämisestä sekä oppilaskulujen korvausperusteista. Henkilöstösuunnitelma Petterinmäen koulu 2013 Kolme opettajaisena vuoden Oppilasmäärä sekä ruotsinkielisten oppilaiden määrä edellyttävät kaikkien opettamiseen sopivia ryhmäkokoja. Oma 9 oppilaan esikouluryhmä, joten tarvitaan myös esiluokanopettaja. Koulussa on osa-aikainen koulunkäynnin ohjaaja. Koulussa on oma valmistuskeittiö, joten myös kokoaikainen keittäjä tarvitaan. Opettajat 4 (2 määräaikaista) Koulunkäynnin ohjaaja (osa-aikainen) 1 Keittäjä 1 Siistijä 65 % (määräaikainen) Henkilöstösuunnitelma Oravaisten suomenkielinen koulu 2013 Yleisopetuksen puolella kolme opettajaisena vuoden Yleisopetuksen puolella toimii myös päätoiminen kieltenopettaja ja koulunkäynnin ohjaaja. Valmistavassa opetuksessa päätoimisia tuntiopettajia on vuoden 2013 alussa 4 opettajaa ja yksi koulunkäynnin ohjaaja. Opettajat Koulukäynnin ohjaaja (osa-aikainen) 8 (5 määräaikaista) 2 (1 määräaikainen) Henkilöstösuunnitelma Petterinmäen koulu ja Oravaisten suomenkielinen koulu Henkilöstö sama kuin vuonna

69 Perusopetukseen valmistava opetus, 7-9 (maahanmuuttajille) Vastuuhenkilö: suomenkielinen sivistystoimenjohtaja GRUNDUTBILDNING ÅK 7-9 OCH SPECIALUNDERVISNING Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,0 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,6 % Intern , ,6 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,6 % Totalt , ,1 % Kevätlukukaudella 2013 ei ole tiedossa mahdollista ryhmää, yksittäisiä oppilaita on. Heidän opetuksensa järjestetään pääasiallisesti vuosiluokan 5-6 yhteydessä. Luokkaopetuksessa on kevätlukukaudella 2013 mukana koulunkäynnin ohjaaja, joka toimii tarvittaessa myös tulkkina. Oppilaat, jotka ovat iältään vuotiaita joilla usein on vaihtelevat edellytykset opiskelun jatkamiseen Suomessa, sillä osa on käynyt lähtömaassaan koulua paljon, osa vähän ja osa ei lainkaan. Mikäli heitä ilmoittautuu enemmän kouluun kevätlukukauden aikana, tulee tarvittaessa perustaa opetusryhmiä. Valmistavassa opetuksessa olevien oppilaiden opetussuunnitelman mukaista opetusta kehitetään ja lisätään. Opinto-ohjauksesta on huolehdittava tarkasti, jotta jokaiselle löytyisi jatkopaikka perusopetuksen jälkeen. Erityisesti perusopetuksen päättövaiheessa maahantulleen oppilaan koulutuksesta välitetään ja huolehditaan. Toimintatavoitteet 2013 Pidetään opetus korkeatasoisena sekä huolehditaan siitä, että oppilas saa riittävät valmiudet siirtyä nivelluokkaan ja sitä kautta yleisopetukseen. Kehitetään oppilashuollollisia toimintoja. Toteuttaminen 2013 Opettajien kouluttautumista kannustetaan. Noudatetaan valmistavan opetuksen opetussuunnitelmaa. Tehdään yhteistyötä Vaasan kaupungin kanssa oikean opetusmuodon järjestämisessä sinne siirtyvälle oppilaalle. Toimintatavoitteet Jatketaan perusopetukseen valmistavan opetuksen järjestämistä laadukkaasti ja tavoitetietoisesti. Pyritään vakiinnuttamaan yläkouluopetuksen järjestäminen Vaasan kaupungin kanssa. 68

70 Muualla opiskelevien opetuksen järjestäminen Vöyrin kunnan oppilaita opiskelee lähes jokaisessa naapurikunnassa. Tilanne periytyy ajalta ennen kuntaliitosta. Osa oppilaista opiskelee yleisopetusta tarjoavissa kouluissa ja osa erityistä tukea tarjoavissa kouluissa. Nämä kaikki oppilaat ovat poikkeuksetta kuljetusoppilaita. Heidän kuljettamisensa kouluun ja takaisin kotiin vaatii paljon taloudellisia resursseja. Myös heidän opettamisestaan naapurikuntien kouluissa tulee lisäkuluja. Kunnassa aloitettu koulukuljetusten järkeistäminen ja yhtenäistäminen tulee tuomaan jonkin verran taloudellisia säästöjä. Opetustoiminnan uudelleen järjestämisellä voitaisiin myös mahdollisesti saada aikaan toiminnallisia säästöjä. Vuoden 2013 aikana selvitetään suomenkielisen koulutoimen osalta mahdollisuudet opettaa omassa kunnassa erityisen tuen oppilaita. Kaiken opetustoiminnan ja opetusjärjestelyn kehittämisen tavoitteena on laadukas ja kustannustehokas opetuspalvelujen järjestäminen Vöyrin kunnan asukkaille. 69

71 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Ledande tjänsteinnehavare: kultur- och fritidschefen KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Värden % % Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag 2013 Budget VERKSAMHETENS INTÄKTER ,7 % -20,6 % Försäljningsintäkter ,7 % -102,9 % Avgiftsintäkter Understöd och bidrag ,0 % -76,1 % Övriga verksamhetsintäkter ,4 % -38,7 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,5 % 0,5 % Personalkostnader ,0 % 1,7 % Löner och arvoden ,3 % 1,9 % Lönebikostnader ,6 % 1,0 % Köp av tjänster ,3 % 19,0 % Köp av kundtjänster ,7 % 65,0 % Köp av övriga tjänster ,6 % 1,6 % Material, förnödenheter och varor ,2 % -4,5 % Understöd ,6 % -18,9 % Understöd till hushåll ,7 % 2,1 % Understöd till sammanslutningar ,3 % -19,3 % Övriga verksamhetskostnader ,3 % -15,5 % Verksamhetsbidrag Totalt ,4 % 2,7 % Intern , , ,00 15,3 % 2,9 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,2 % 71,3 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,2 % 6,1 % Kostnadsberäknad , , ,00 11,3 % 2,0 % Totalt ,1 % 2,7 % NYCKELTAL Anmärkningar: Antal invånare Nettokostnader per invånare Beviljade understöd Beviljade understöd per invånare 28,16 29,07 29,84 MI, timmar MI, nettokostnade per invånare MI, deltagare netto Biblioteksbesök Bibliotek, utlåning Bibliotek, låntagare Övriga verksamhetskostnader 3,8 % Kostnader för kultur- och fritidsverksamhet Understöd 15,5 % Material, förnödenheter och varor 8,5 % Personalkostnader 53,9 % Köp av övriga tjänster 13,3 % Köp av kundtjänster 5,0 % 70

72 Kultur- och idrottsverksamhet Ansvarsperson: kultur- och fritidschefen, fritidssekreteraren KULTUR- OCH IDROTTSVERKSAMHET Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,1 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,6 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,2 % -630 Intern , ,4 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,5 % Kostnadsberäknad , ,0 % -730 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,0 % -730 Totalt , ,0 % Verksamhet Omfattar kultur-, ungdoms-, idrotts- och nykterhetsarbete i kommunen, främst den administrativa delen. Idrottsanläggningarnas skötsel sköts av tekniska nämnden och kostnaden överförs som intern kostnad i kultur- och fritidsnämndens budget. Stöda kommunens kulturverksamhet. Arrangera olika evenemang i egen regi eller i samarbete med föreningar. Ge ut kommunal årspublikation. Uppmuntra föreningar till egna aktiviteter och sporra kommuninvånarna att delta i olika slag av fritidsaktiviteter. Samarbeta kring olika aktiviteter med andra kommuner. Stöda kommunens ungdomsverksamhet. Stöda ungdomsverksamheten genom bl.a. ungdomsrådet, Decibel (ungdomswebbportal), Young Power (ge gymnasieungdomar arbetslivserfarenhet) och Power Club (drogförebyggande verksamhet, motverka mobbning m.m.). Stöda kommunens idrottsverksamhet. Bevilja ekonomiska bidrag till kulturföreningar. Arrangera Vörådagarna samt andra kulturella evenemang i samarbete med föreningar företag privatpersoner övriga kommunala instanser Ge ut årspublikationen Nya I Rågens Rike. Informera om evenemang m.m. som arrangeras inom kommunen genom webbsidans evenemangskalender, lokalpress, lokal-tv m.m. Bevilja ekonomiska bidrag till ungdomsföreningar. Fortsätta samarbetet med Vörå Frikyrkoförsamling och Amigo i Oravais samt ungdomsverkstaden i Maxmo. Delta i och utveckla ungdomsportalen Decibel. Stöda ungdomsrådet, Young Power och Power Club i dess verksamhet. Bevilja ekonomiska bidrag till idrottsföreningarna. Fortsätta med trivsel- och motionspaketet som innehåller bl.a. gratis simning vid Norrvalla för barn och ungdom 0-19 år, pensionärer och arbetslösa. Arrangera aktiviteter samt sammanställa och 71

73 distribuera sportlovsprogrammet. Fortsätta verksamheten enligt samma målsättningar som under budgetåret. Utse idrottspristagare och dela ut idrottsstipendier enligt fastslagna regler. Delta i utvecklandet av kommunens idrottsanläggningar. Inom nykterhetsarbetet samarbeta med skolor och övriga instanser samt subventionera tidningen EOS för åk 3-6. Vörå-Oravais-Maxmo medborgarinstitut Ansvarsperson: kultur- och fritidschefen MEDBORGARINSTITUTET Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,7 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,0 % -920 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,2 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -0,59 0 Intern , ,7 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 7 405, ,5 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,5 % -930 Totalt , ,3 % Verksamhet Erbjuda utbildning inom den fria bildningen åt befolkningen i Vörå kommun för att ge dem en kunskapsmässigt god beredskap i det föränderliga samhället vi lever i. Utöver ordinarie verksamhet erbjuda grundundervisning i bildkonst och teaterkonst för barn och unga, ordna utbildning som köptjänst åt företag och andra intressenter. Erbjuda aktuella och populära kurser åt kommuninvånarna i Vörå. Utveckla institutet. Vara en livskraftig läroinrättning som även deltar i projekt, antingen på egen hand eller tillsammans med andra aktörer. Hålla undervisningstimmar med minst inskrivna studerande inom de olika ämnesområdena. Marknadsföra kurser samt möjligheten att köpa utbildning av institutet via kursbroschyr press lokal TV hemsidan Kontinuerligt ta emot kursförslag från invånarna samt planera nya kurser. Anställa kompetent och behörig personal samt utvärdera verksamheten kontinuerligt. 72

74 Fortbilda lärare och personal. Fortbilda heltidslärare samt sporra timlärare till nya undervisningsmetoder genom att gratis kunna delta i en kurs av någon annan lärares undervisning. Utveckla användandet av utrymmen i Oravais förvaltningshus och skaffa inventarier. Fortsätta att erbjuda aktuella och efterfrågade kurser samt marknadsföra verksamheten via olika media. Utveckla institutet och erbjuda nyheter inom alla ämnesområden, utveckla undervisningsmetoderna och delta i projekt. Biblioteket Ansvarsperson: bibliotekschefen BIBLIOTEK Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,4 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,7 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -18,63 0 Intern , ,6 % 750 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,6 % 750 Kostnadsberäknad , ,0 % -160 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,0 % -160 Totalt , ,9 % Verksamhet Bibliotekslagen stadgar om befolkningens lika möjligheter till bildning litterära och konstnärliga intressen fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter medborgerliga färdigheter internationalisering livslångt lärande Biblioteket arbetar för att virtuella och interaktiva nättjänster, samt deras kulturrelaterade innehåll, utvecklas. Bibliotekens enheter erbjuder service på svenska och finska, övriga minoriteters behov tillgodoses efter behov. De tre biblioteken och bokbussen fungerar som skolbibliotek för alla skolor och daghem i kommunen. Ge god kundservice. Stöda organiserad och spontan inlärning samt medialäskunnigheten och medborgarnas färdigheter i 73 Identifiera aktuella och kommande behov hos olika kunder, även icke-kunder. Fortbilda personalen kontinuerligt för att kunna svara mot de allt högre kraven på informationsservice.

75 informationssamhället. Öka användningsgraden av biblioteken. Sträva till att det finnas aktuellt och efterfrågat material i samlingarna och till att ha ett gott samarbete med bildningssektorn kultur- och fritidssektorn andra instanser Fortsätta samarbete med Fredrika biblioteken. Sälja bokbusstjänster till Nykarleby. Ha tillräckliga medel för bokinköp och andra biblioteksmaterial. Utveckla samarbetet med daghem skolor kultur- och fritidssektorn andra bibliotek för att komplettera det egna utbudet av tjänster Utveckla bibliotekets nättjänster och den personliga kundservicen. Aktivt informera kommuninvånare om bibliotekets tjänster och utbud. Vörå sockens historia VÖRÅ SOCKENS HISTORIA Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,0 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % Totalt , ,0 % Verksamhet Försäljning av böckerna som trycktes 2012 Försäljning av boken Inte av råg allenast Försäljning av boken Inte av råg allenast via Toms shop och övriga bokhandlar som så önskar Försäljning av boken Inte av råg allenast 74

76 TEKNISKA NÄMNDEN Ledande tjänsteinnehavare: tekniska chefen TEKNISKA NÄMNDEN Värden % % Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag 2013 Budget VERKSAMHETENS INTÄKTER ,2 % -24,3 % Försäljningsintäkter ,7 % 6,7 % Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter ,4 % -102,9 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,3 % -0,3 % Personalkostnader ,7 % 4,5 % Löner och arvoden ,9 % 4,8 % Lönebikostnader ,3 % 3,3 % Köp av tjänster ,4 % -5,7 % Köp av övriga tjänster ,4 % -5,7 % Material, förnödenheter och varor ,3 % 2,4 % Understöd ,8 % 1,8 % Understöd till sammanslutningar ,8 % 1,8 % Övriga verksamhetskostnader ,6 % -26,0 % Verksamhetsbidrag Totalt ,3 % 24,9 % Intern ,3 % 24,0 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,9 % 23,2 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,4 % 15,9 % Kostnadsberäknad ,4 % -10,0 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,4 % -10,0 % Totalt ,2 % 2,8 % NYCKELTAL Antal invånare Nettokostnader per invånare Antal Årsverken Fastigheter Kommunala byggnader, totalyta Total driftskostnad /m2/månad 2,36 3,31 3,24 Trafikleder Gator och planevägar Vägunderhåll, euro Vägunderhåll /km Enskilda vägar Vägunderhåll, euro Vägunderhåll /km Vägbidrag Bidrag Bidrag per km Snöplogning Snöplogning, euro Vägbelysning, km Vägbelysning, euro Vägbelysning /st 34,2 28,07 30,15 AFFÄRSVERK Nätets längd, vattenverk Pumpad vattenmängd, m Fakturerat vattenmängd, m Nätets längd, avloppsverk Behandlad avloppsvattenmängd,m Fakturerat avloppsvattenmängd, m Vattenavgift euro/m3 (inkl.moms) 1,23 1,23 1,42 Avloppsavgift euro/m3 (inkl.moms) 1,74 1,74 1,98 75

77 Understöd 1,3 % Kostnader för tekniska verksamheten Övriga verksamhetskostnader 3,0 % Material, förnödenheter och varor 31,4 % Personalkostnader 33,0 % Köp av övriga tjänster 31,2 % Tekniskas administration Ansvarsperson: tekniska chefen TEKNISKAS ADMINISTRATION Värden Förändring Förändring i euro Extern , ,7 % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,7 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,9 % A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -0,28 0 Intern , ,1 % -230 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 995, ,9 % 30 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,0 % -260 Kostnadsberäknad , ,1 % -80 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,1 % -80 Totalt , ,7 % Verksamhet Tekniska nämndens uppgift är att sköta om planering och byggande underhåll och drift av kommunens fastigheter och områden kommunens vatten-, avlopps- och värmeförsörjning sköta om kommunens befolkningsskydd övervakning av de enskilda vägarnas underhåll och förvaltning Sköta administrationen och kanslifunktionerna för tekniska nämndens enheter samt rådgivning och teknisk hjälp till övriga sektorer. 76

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

VÖRÅ KOMMUN. Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2012

VÖRÅ KOMMUN. Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2012 VÖRÅ KOMMUN Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2012 Godkänd av fullmäktige 19.6.2013 Innehåll KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 4 Bokslutet 2012... 4 Ekonomi... 4 Vörå kommuns organisation... 5 Förvaltningsorganisation...

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Budget 2015. Godkänd av kommunfullmäktige 11.12.2014 92

Budget 2015. Godkänd av kommunfullmäktige 11.12.2014 92 Budget 2015 Godkänd av kommunfullmäktige 11.12.2014 92 INNEHÅLL Kommundirektörens översikt 3 Budget 2015 och ekonomiplan 2016 2017 5 Den kommunala ekonomin 5 Malax kommuns ekonomiska utveckling och budget

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

VÖRÅ. Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2011 KOMMUN. Godkänd av fullmäktige 14.06.2012

VÖRÅ. Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2011 KOMMUN. Godkänd av fullmäktige 14.06.2012 VÖRÅ KOMMUN Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2011 Godkänd av fullmäktige 14.06.2012 GODKÄND AV KST 26.3.2012 Innehållsförteckning 1. KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 4 1.2 EKONOMI... 5 1.3 FRAMTIDSUTSIKTER...

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare -2, KST 2011-03-31 18:00 Tid 31.03.2011 kl. 18.00 20.32 Plats kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Kommunalekonomi vad behöver en förtroendevald veta? Jan Björkwall Jakobstad, 25.3.2013 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social-

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN PRESSMEDDELANDE: 24.3.2014 Till pressen Får publiceras kl. 10:00 PRESSMEDDELANDE: SJUNDEÅ KOMMUNS BOKSLUT 2013 Allmänt Räkenskapsperiodens resultat i Sjundeå för år 2013 visar ett överskott på 504 708,35

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Budget 2013 Ekonomiplan 2014-2015

Budget 2013 Ekonomiplan 2014-2015 Kyrkslätts kommun Budget 2013 Ekonomiplan 2014-2015 Kommunfullmäktige 15.12.2012 Kommunstyrelsens förslag BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2014 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 Årsredovisning för Brf Fiskaren 32.1' Räkenskapsåret 2007 1(7) Styrelsen får BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning får räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

BUDGET 2014 Ekonomiplan 2014-2016

BUDGET 2014 Ekonomiplan 2014-2016 BUDGET 2014 Ekonomiplan 2014-2016 BUDGET FÖR ÅR 2014 EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2014 2016 Innehåll 1. STRATEGIN SIBBO 2025 ------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

BUDGETEN 2011 EKONOMIPLANEN 2012 2013

BUDGETEN 2011 EKONOMIPLANEN 2012 2013 BUDGETEN 2011 EKONOMIPLANEN 2012 2013 KARLEBY STADSFULLMÄKTIGE 13.12.2010 98 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VISION 2020: KARLEBY SOM BÄST...1 BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING...2 DET EKONOMISKA LÄGET OCH UTVECKLINGSUTSIKTER...6

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

PROTOKOLL. Samkommunstämman 3.11.2010

PROTOKOLL. Samkommunstämman 3.11.2010 PROTOKOLL Samkommunstämman 3.11.21 Samkommunstämman 3.11.21 s. 2 Föredragningslista Tid: 3.11.21 kl 17. Plats: Östra Nylands yrkesinstitut Inveon, Haiko Ärenden som skall behandlas 1 ÖPPNANDE AV SAMKOMMUNSTÄMMAN

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 av 6 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solbacken 14 lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Föreningens verksamhet består av 9

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2010 ISBN 978-952-213-647-3 (häftad) ISBN 978

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer