Tematiken i praktiken En projektredogörelse om att skapa en tematisk lärarhandledning i svenska som andraspråk

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tematiken i praktiken En projektredogörelse om att skapa en tematisk lärarhandledning i svenska som andraspråk"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur språk medier Examensarbete 15 högskolepoäng Tematiken i praktiken En projektredogörelse om att skapa en tematisk lärarhandledning i svenska som andraspråk Thematic Practice A project on producing a thematically based teaching material in Swedish as a second language Johanna Ehrmin Maja Malm Lärarexamen 300hp Examinator: Katarina Lundin Svenska i ett mångkulturellt samhälle Handledare: Marie Thavenius

2 2

3 Sammandrag Under vår lärarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svårt för att hitta läromedel i svenska som andraspråk som är upplagda efter detta. Vårt syfte var därför att skapa en del av en lärarhandledning som kan användas i Svenska som andraspråk A på gymnasiet. Vår frågeställning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andraspråk som främjar en kommunikativ och språkutvecklande undervisning och samtidigt är tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgått ifrån teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andraspråk och svenska samt andraspråksinlärning i allmänhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gång och visar hur vi har tänkt vad gäller val av innehåll och utformning. Vidare har vi analyserat och problematiserat lärarhandledningen och vår arbetsprocess med hjälp av en loggbok, ett responsgruppmöte samt utifrån forskning. Något som vi upptäckte under projektets gång var hur problematisk kursplanen och dess behandling av kulturbegreppet är och att det krävs en stor medvetenhet om detta när man utformar ett undervisningsmaterial i svenska som andraspråk. Nyckelord: lärarhandledning, läromedel, svenska som andraspråk, tematisk undervisning, erfarenhetspedagogik, språkutveckling, funktionalisering. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning 7 2 Syfte 8 3 Tillämpning Material Dokumentation Prövning av materialet 9 4 Litteraturavsnitt Form och funktion Tematisk undervisning Autentisk kommunikation och interaktion 14 5 Beskrivning av projektet Läromedel eller lärarhandledning? Val av teman Texturval Användandet av kursmålen Undertemanas innehåll Estetisk utformning 19 6 Analys och tolkning Arbetet med lärarhandledningen Problematisering av kursplanen och kursmålen Tema Ett mångkulturellt Sverige Problematisering av tematisk undervisning och erfarenhetspedagogik Egen kritisk granskning Resultat och analys av responsgruppmötet 25 7 Diskussion 30 Referenser 32 Bilaga 1 33 Bilaga 2 34 Bilaga

6 6

7 1 Inledning Under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) har det slagit oss att tidsbristen i läraryrket ofta leder till att lärarna förlitar sig på läromedel som inte är valda efter behoven i elevgruppen. Bristen på tid tenderar också att leda till att lärarna inte har tid att planera längre och sammanhållna teman. Under vår lärarutbildning har vi båda varit väldigt inspirerade av tematisk undervisning där elevernas egna erfarenheter och verklighet är utgångspunkt för svenskundervisningen. En röd tråd genom utbildningen har varit att fokusera svenskundervisningen på innehåll och kommunikation snarare än att träna olika språkfärdigheter där innehållet går förlorat till förmån för formen. De teorier som vi har blivit bekanta med under lärarutbildningen har ofta lyst med sin frånvaro i skolornas praktik och framför allt i de läromedel vi har stött på. Vi har valt att fokusera på svenska som andraspråk och vid en närmare inventering av läromedel som finns i ämnet har vi sett tendenser till formalistiska arbetssätt där texter och övningar inte förankras i elevernas verklighet (se bilaga 1). De läromedel som vi har tagit del av består ofta av texter som elever kan ha svårt att relatera till samt av grammatiska övningar och kontrollfrågor på innehållet snarare än reflektion över innehållet. Många övningar är också lösryckta ur sitt sammanhang och det är svårt att se funktionen. Det är dessutom svårt att hitta läromedel som är riktade till ungdomar som läser svenska som andraspråk på gymnasiet; det finns ett betydligt större utbud för vuxna invandrare. Vår avsikt har varit att utforma ett flexibelt undervisningsmaterial och en inspirationskälla för läraren, en lärarhandledning, i svenska som andraspråk. Detta material har vi byggt upp tematiskt med fokus på innehåll och texter och tanken är att det ska kunna utvidgas och anpassas till elevgruppen. Genom att utgå från teman och med fokus på innehåll kan färdighetsträningen ske i ett sammanhang och inte isolerat från innehållet. Vi har också kursmålen tydligt formulerade i anknytning till uppgifterna för att läraren lättare ska kunna se vilka mål som uppgifterna är kopplade till. Dessutom kan läraren tydligt åskådligöra målen för eleverna. Som blivande lärare är vi övertygade om att producerandet av ett eget undervisningsmaterial är en god erfarenhet att ha med sig in i yrkeslivet. Vi vill veta vad som krävs för att skapa ett eget material och vår tanke är att vi ska kunna använda vår lärarhandledning som utgångspunkt när vi planerar vår undervisning i framtiden. Vi har också sett det som en chans att koppla ihop de teorier som vi har stött på under utbildningen med praktiken för att se hur de skulle kunna se ut rent praktiskt. Genom att utforma en lärarhandledning testar vi teorierna och ger konkreta förslag på hur teorin skulle kunna se ut i 7

8 praktiken. 2 Syfte Vårt syfte har varit att skapa ett utkast till en lärarhandledning i Svenska som andraspråk A på gymnasiet där den kommunikativa språkanvändningen sätts i fokus i ett interaktivt klassrum där eleven får använda sitt andraspråk på ett kreativt sätt och lära sig ett språk som också kan användas utanför klassrummet. Vi ville att detta material skulle vara upplagt tematiskt, flexibelt och erfarenhetspedagogiskt. Till uppgifterna i lärarhandledningen finns kursmålen synliga för läraren och tanken är att läraren ska göra eleverna medvetna om kursmålen. Frågan som vi har ställt oss är: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andraspråk som främjar en kommunikativ och språkutvecklande undervisning och samtidigt är tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? 8

9 3 Tillämpning Nedan diskuterar vi vilken typ av material som vi har valt att arbeta med samt hur vi har gått till väga för att dokumentera och analysera vårt material. 3.1 Material Vårt projekt har varit att producera ett flexibelt material för läraren. Med ett flexibelt material menar vi att lärarhandledningen innehåller alternativ och valmöjligheter för att innehållet ska kunna anpassas efter en viss elevgrupp. Vår lärarhandledning är uppbyggd av två teman där alla kursmålen kan uppnås av eleverna. Vi har valt att arbeta med populärkulturella, moderna och ett fåtal äldre texter samt försökt göra uppgifter där eleverna kan uttrycka egna åsikter och dela med sig av erfarenheter. Detta bidrar till att eleverna kan utveckla sitt språk och lära sig någonting meningsfullt om sig själva, sin identitet och samhället de lever i. Vi har utgått ifrån ett vidgat textbegrepp och har med litteratur, tidningsartiklar, film, musik och bild. Arbetsmomenten och övningarna i lärarhandledningen fokuserar på att eleverna snarare producerar än reprodocerar och använder språket kreativt genom att själva göra undersökningar, egna tolkningar av material och får använda språket i meningsfulla och autentiska situationer. 3.2 Dokumentation Dokumentationen har skett genom skrivande av loggbok under utformningen av lärarhandledningen. Vi har även regelbundet sparat gamla utkast för att synligöra processen för oss själva. Detta har vi gjort för att kunna analysera vår arbetsprocess. 3.3 Prövning av materialet När lärarhandledningen var färdig gjorde vi en gruppintervju med tre lärarstudenter för att pröva materialet. Studenterna hade alla Svenska i ett mångkulturellt samhälle som huvudämne och gick sin avslutande termin på utbildningen. Huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle har för studenterna inneburit dels fokus på svenskundervisning i ett mångkulturellt klassrum och dels kompetens i att undervisa i svenska som andraspråk. Vi valde studenter som gick den avslutande terminen till vår responsgrupp eftersom de snart var färdiga lärare och därför borde ha kompetensen att uttala sig om ämnet. 9

10 Lärarhandledningen delades ut till gruppmedlemmarna tillsammans med ett par diskussionsfrågor att förbereda (se bilaga 2). Sedan samlade vi gruppen till en intervju där de fick kommentera och ge respons på vårt material. Vi har sett det som en del av vårt projekt att få respons på vårt material och att problematisera det och därför valde vi att använda oss av en responsgrupp. Repstad (1999:83) nämner i Närhet och distans sociologerna Hvinden och Hoel som menar att gruppintervjuer kan ge fördjupad diskussion eftersom informanterna följer upp och nyanserar varandras tankar och åsikter. Vi valde alltså gruppintervju för att skapa en mer nyanserad och mångfacetterad diskussion snarare än en intervjusituation. Det har varit eftersträvansvärt för oss att intervjun skulle bli mer som ett diskussionsseminarium och vi tog rollerna som diskussionsledare snarare än intervjuare. Dessutom såg vi det som mindre tidskrävande att intervjua i grupp. Repstad (1999:83) lyfter även fram det problematiska med gruppintervjuer; en risk kan vara att det bara kommer fram tillåtna åsikter som tros vara allmänt accepterade i gruppen. Eftersom de tre informanterna känner varandra efter att ha studerat ihop i ett par år, tror vi att de känner sig trygga med varandra. Vi upplevde diskussionen under responsgruppsmötet som avslappnad och att olika åsikter kom fram även om de var överens på flera punkter. Vad gäller prövningen av materialet har vi gjort vissa avgränsningar. Initialt hade vi i åtanke att pröva materialet i en klass men då tematisk undervisning kräver tid och anpassning till elevgruppen så tror vi inte att detta skulle bli en adekvat prövning av materialet. Därför valde vi att genomföra responsgruppmötet istället. Anledningen till att vi valde att bjuda in just lärarstudenter för en diskussion av materialet var främst att de nyligen har studerat teorier om pedagogik och de har också fått ta del av den senaste forskningen. De var dessutom lättillgängliga för oss och kände varandra sedan tidigare vilket hjälpte till att skapa en avslappnad diskussion. 10

11 4 Litteraturavsnitt I litteraturavsnittet presenterar vi de teorier och den forskning som vi har använt oss av och baserat vår lärarhandledning på. 4.1 Form och funktion I Svenskundervisning i grundskolan (1996:54ff) urskiljer Lars-Göran Malmgren två teorier om hur språkinlärning i skolan går till: formalisering och funktionalisering. En formaliserad språkundervisning är isolerad från innehåll och från äkta kommunikation. Eleven lär sig en språkfärdighet utantill för att sedan kunna använda den i en språksituation. Teorin om funktionalisering syftar till att eleven genom engagemang och egna upptäckter utvecklar sina språkliga kunskaper och tillägnar sig på så vis språklig färdighet. Även Pauline Gibbons (2006:31) skriver i Stärk språket stärk lärandet om de formella aspekterna på språk, så som till exempel grammatik, fonetik, ordkunskap och stavning och att dessa inte helt får uteslutas i undervisningen men bör tas upp och tillägnas genom autentiska och verkliga situationer i klassrummet. Malmgren (1996:87ff) presenterar även tre ämneskonceptioner inom svenskämnet: svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Svenska som färdighetsämne grundar sig på en formaliserad färdighetsträning där syftet är att eleven ska lära sig behärska den formella teknik som är förbunden med olika språkliga delfärdigheter. Eleven tränar in olika moment genom repetition. Svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne bygger på att ett bestämt innehåll av litterära verk förmedlas till eleven. Genom att läsa klassiker får eleverna en gemensam referensram och får tillsammans ta del av ett kulturarv. Svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne innebär att undervisningen utgår från elevernas förutsättningar och erfarenheter. Eleverna arbetar utifrån ett funktionaliserat arbetssätt där färdighetsträningen sker inom ramen för ett valt och anpassat ämnesinnehåll och Malmgren poängterar här att elevernas språkliga produktion i kommunikativa sammanhang eftersträvas. Inger Lindberg (1993:17) skriver i artikeln Språk, kommunikation och språkundervisning om kommunikativ språkundervisning och vilka arbetssätt som leder till verklig kommunikation. Hon beskriver idén om den funktionella språkundervisningen, initierad på talet, där det är inlärarnas kommunikativa behov snarare än målspråkets grammatiska struktur som bör styra undervisningen, och kursplaneringen ska alltså bygga på en inventering av de 11

12 sammanhang, situationer, roller och syften som kan bli aktuella för inlärarna. Synsättet känner vi igen från Malmgrens resonemang kring funktion och form och här innebär det att grammatiken inte bör vara ett mål i sig utan ses som ett hjälpmedel för kommunikation. Lindberg (1993:17) nämner också de befintliga läromedlen där övningar och texter är lösryckta ur sitt sammanhang och utan klargörande av funktion. Vår initiala inventering av läromedel i svenska som andraspråk bekräftar att det fortfarande finns tydliga spår av detta. Margareta Holmengaard och Inger Wikström (2004:548ff) skriver i Språkutvecklande ämnesundervisning bland annat om anpassning av elevtexter och att läraren bör välja texter utefter elevernas individuella språknivå, förkunskap och intresse. Genom att ge eleverna tillgång till meningsfulla och intresseväckande texter ökar deras motivation och språkinlärning. Dessutom är det viktigt att muntliga och skriftliga aktiviteter integreras och blandas och att fokus hamnar på innehåll istället för form. De nämner också relevansen av ett stort och varierat textinflöde för andraspråkselevers inlärning. Genom att läsa många olika typer av genrer och texter, inte bara skriven text, främjas elevernas språkfärdighet och deras ordförråd utökas. Holmengaard och Wikström (2004:554ff) tar också upp betydelsen av ordförråd och ordinlärning i andraspråksinlärningen. De menar att det inte enbart går att rent kvantitetsmässigt lära sig ord utan att det även handlar om olika grader av ord- och begreppsförståelse. Läraren bör vara medveten om vilka ord och begrepp som är viktiga inom ett speciellt tema eller område och aktivt arbeta med att eleverna ska förstå dessa. 4.2 Tematisk undervisning Jan Nilsson (1997:12) presenterar i Tematisk undervisning vad som är typiskt för tematisk litteraturundervisning: Tematisk undervisning utmärks bland annat av att olika ämnen integreras till en helhet, att olika färdigheter, som att läsa och skriva, övas i funktionella sammanhang och att det tematiska innehållet sätts i centrum. Tematisk undervisning utmärks också av att innehållet i undervisningen har en tydlig koppling till elevernas vardagserfarenheter och vardagliga förståelse av olika samhälleliga förhållanden och företeelser. Ett tredje utmärkande drag för tematisk undervisning är att den är oberoende av traditionella läromedel och att läsningen av olika typer av skönlitterära texter har en central funktion i det kunskapssökande arbetet. Vi ser här tydliga kopplingar till Malmgrens teorier om erfarenhetspedagogik och funktionaliserat lärande. Nilsson urskiljer två typer av teman som förekommer i skolundervisningen: skolämnesorienterade teman, t.ex. Romantiken, Europa och Vikingatiden, och problem- och 12

13 relationsorienterade teman, t.ex. Kärlek, Döden och Familj. De skolämnesorienterade temana struktureras ofta efter ett läromedel och styrs främst av orienteringsämnena. Med andra ord är det alltså ett faktainnehåll som styr valet av tema. Nilsson (1997:13ff) menar att det skolämnesorienterade sättet att arbeta med tema dominerar och han presenterar det problem- och relationsorienterade sättet att arbeta med teman som ett alternativ. Den här typen av arbetssätt gör det naturligt att utgå från elevernas egna erfarenheter och gör undervisningen erfarenhetspedagogisk. Läraren väljer att jobba med de teman som han eller hon anser att det finns behov av eller intresse för i klassen. Arbetet syftar till att eleverna ska lära sig att ta ställning till verkligheten och till olika situationer i livet, i samhället och i historien. Det här arbetssättet bidrar till ett oberoende av traditionella läromedel och för temat vald skönlitteratur blir central. I jämförelse menar Nilsson att litteraturläsningen inom de skolämnesorienterade temana sällan används för att fördjupa elevernas kunskaper och för att göra tydliga kopplingar till temat. Litteraturläsningen tenderar istället att bli isolerad från temainnehållet och resulterar ofta i uppgifter så som recensioner och referatskrivning. Läsningen blir alltså snarare en färdighetsträning än att ha som syfte att ge eleverna fördjupade kunskaper. Eva Cerú (1993:127ff) skriver i Svenska som andraspråk: Lärarbok 3 om vikten av tematisk undervisning i andraspråksinlärningen. Precis som Jan Nilsson menar så uttrycker hon att man på ett naturligt sätt får med språkliga moment om man arbetar utifrån tema i undervisningen. I den tematiska undervisningen faller det sig också naturligt att göra eleverna medvetna om andra mönster och värderingar i olika kulturer och länder. Cerú menar dessutom att det är viktigt för andraspråksinlärare att få lära sig att uttrycka känslor på sitt nya språk både i ord, bild, sång och dramatiseringar. Viktigt är också att som lärare ta reda på så mycket som möjligt om vad eleverna har för fritidsintressen och låta dem undersöka och lära sig användbar terminologi inom området. Lena Tidblom (1993:216) understryker i Ämnesanknuten språkundervisning betydelsen av förförståelse i undervisningen. En klass som läser svenska som andraspråk består oftast av elever från många olika håll i världen och de har därmed olika referensramar. Därför ställs höga krav på läraren att samla på sig bra material och texter som kan passa alla elever. Eleverna bör dessutom få ta del av olika typer av texter inom samma ämne, till exempel skön- och facklitteratur med olika svårhetsgrad. Förförståelse och redan befintlig kunskap om ett ämne gör att eleverna lättare kan ta till sig språket och lära sig nya ord och begrepp. Tidblom (1993:209ff) skriver om eleverna att Förförståelsen gör att de kan läsa aktivt, kommunicera med texten, jämföra innehållet med egna tankar och reflexioner Den som inte har några tidigare kunskaper eller erfarenheter att bygga upp läsningen kring tvingas tolka varje ord isolerat, och det är som regel en oframkomlig väg. Det 13

14 är alltså viktigt att man som lärare lägger mycket tid på inledningsfasen till ett arbetsområde för att ta reda på vad eleverna redan har för kunskaper om ämnet. Detta är en förutsättning för att kunna anpassa både innehållet och de språkliga övningarna till elevgruppen. Vidare nämner även Tidblom, liksom Cerú, betydelsen av tematiskt arbete och ett meningsfullt innehåll för att utveckla språket. Hon skriver att temaarbeten underlättar för ämnesintegrering vilket i sig gör att eleverna lättare kan se samband och sammanhang i undervisningen. Även Gibbons (2006:162) tar upp betydelsen av ämnesintegrering i andraspråksundervisningen och menar att språket inte bör tränas isolerat från andra ämnen eftersom språket tillägnas mer naturligt och effektivt om det sker i ett sammanhang. Holmengaard och Wikström (2004:551) skriver om varför temabaserad och ämnesintegrerad undervisning är att föredra inom svenska som andraspråk för att främja andraspråkselevernas helhetsförståelse om ett ämne. De skriver att Med en tematisk integrering mellan ämnen eller kurser får eleverna flera gånger möta texter som innehållsmässigt ligger nära varandra. De kommer också att möta ord och begrepp som är speciella för ämnesområdet många gånger och med olika användning.. Detta ger eleverna en slags repetition som kan leda till djupare kunskaper och bredare språkanvändning. Holmengaard och Wikström förespråkar även att läraren i dessa temaarbeten och ämnesintegreringar gör långsiktiga planeringar. Detta hjälper läraren att kunna samla på sig ett bra material med väsentligt innehåll och med olika svårighetsgrad för att lättare kunna bistå eleverna med anpassade texter. 4.3 Autentisk kommunikation och interaktion Lindberg (1993:28ff) definierar ett kommunikativt arbetssätt som bland annat en social interaktion och ett informationsbyte mellan flera personer. Det präglas också av oförutsägbarhet och av skapande som inbjuder till kreativitet och flexibilitet hos språkanvändare. Hon menar också att kommunikationen ska äga rum inom vissa språkliga och sociokulturella ramar vilket betyder att språkanvändarna måste anpassa språket till en viss kontext. Vidare hävdar Lindberg att man ska sträva efter att skapa en så kallad informationsklyfta hos eleverna som innebär att alla inte har samma information och behöver förmedla denna till varandra, med andra ord, den ena vet någonting som den andre inte vet. Läraren bör ge eleverna uppgifter som skapar mer oförutsägbara, autentiska och realistiska kommunikativa situationer där människor använder språket i samspel med andra för att uppnå bestämda syften enligt vissa språkliga och kulturella mönster. Pauline Gibbons (2006:46) understryker också, liksom Lindberg, betydelsen av att det finns informationsklyftor mellan eleverna och att detta kan fungera till exempel genom att dela in eleverna i så kallade expertgrupper och hemgrupper. Syftet är att de olika grupperna ska bli 14

15 experter på sitt område och när de har blivit det så har man en deltagare från varje expertgrupp i hemgruppen som delar med sig av det man i varje expertgrupp har kommit fram till. Vidare tar Gibbons (2006:37ff) upp betydelsen av hur samtalen i klassrummet går till vid andraspråksinlärning. Den vanligaste samtalsmetoden är att läraren ställer så kallade kontrollfrågor som har som syfte att kontrollera vad eleverna kan. Hon skriver: Samtal som bygger på kontrollfrågor kan beröva eleverna tillfällen till den sortens interaktion som enligt forskarna är viktiga faktorer vid andraspråksinlärning. För att stötta inlärningen måste läraren därför skapa tillfällen där det ges utrymme för en mer varierad och dialoginriktad interaktion. Både Lindbergs och Gibbons teorier om andraspråksinlärningen har tydliga likheter med Malmgrens och Nilssons tankar om en funktionaliserad och erfarenhetspedagogisk undervisning. Enligt allas synsätt bör elevernas erfarenheter och aktuella situation och behov styra ämnesinnehållet. Med ett intressant och elevanpassat ämnesinnehåll kan språkutveckling och färdighetsträning ske. Gibbons (2006:24ff) presenterar en inlärningsteori inom andraspråksinlärningen som är baserad på Vygotskijs sociokulturella teori. Hon ger förslag på hur man kan arbeta kommunikativt, interaktivt och med en progressiv undervisning där eleverna sätts i centrum i inlärningsprocessen snarare än att eleverna blir mottagare och läraren sändare. Gibbons (2006:39) presenterar även tre positiva effekter som grupparbete har på andraspråksinlärning (ej citerat): 1. Inflödet och variationen av språk blir större när eleven hör andra tala. 2. Utflödet blir större eftersom eleven interagerar med andra. Självständigheten och eget ansvar ökar för språkinlärningen. 3. Eleverna lär sig i ett sammanhang. Språkanvändningen har ett syfte och blir meningsfull. Fler fördelar som hon tar upp med grupparbete i andraspråksinlärningen är bland annat att utbyten av idéer, problemlösning och att höra information från många olika källor innebär att ord och meningar upprepas och eleverna lär sig dem i ett sammanhang. Grupparbete ger dessutom tillfälle till en autentisk kommunikation mellan eleverna eftersom de löser problem och inhämtar kunskap tillsammans. Gibbons (2006:39ff) menar också att elever som läser ett andraspråk ofta känner sig säkrare med att arbeta i grupp, framför allt vid muntliga redovisningar. Detta behandlar även Holmengaard och Wikström (2004:560ff) som menar att eleverna får tillfälle att prata mer och med längre resonemang i smågrupper än i helklass vilket ger dem bättre möjlighet till språkutveckling än när de bara svarar på enstaka frågor. De tar även upp betydelsen av att läraren aktivt ska stötta eleverna att formulera och tolka själva och låta dem uttrycka egna åsikter, tankar 15

16 och frågor både i skriftlig och muntlig produktion. Holmengaard och Wikström (2004:552ff) beskriver också hur elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper är en självklar utgångspunkt för kontextualiseringen av innehållet i undervisningen. Att kontextualisera innebär att man sätter in det nya stoffet i ett sammanhang och gör det mera tillgängligt och begripligt för eleverna. De pekar också på betydelsen av att undervisningen vid många tillfällen bör göras mer konkret och praktiskt för eleverna. Som andraspråkslärare måste man vara medveten om att olika kulturer för med sig olika traditioner och att vissa elever kan ha lättare för vissa saker än andra. Även bilder och filmer kan underlätta många elevers inlärning avsevärt om de till exempel har svårt för att tillägna sig något abstrakt genom skriven text. Ytterligare en metod att kontextualisera undervisningen är att låta eleverna få lära av verkligenheten och få möjlighet att använda sitt språk i olika autentiska situationer. Till exempel skriver de att Väl förberedda studiebesök ger insikter och upphov till intressanta frågor utifrån vilka man sedan kan arbeta vidare. Speciella orddomäner kan presenteras och bli viktiga inslag i inlärningen. Att koppla in vad som händer i världen utanför skolan och att använda mycket autentiskt material väcker intresse och engagemang. 16

17 5 Beskrivning av projektet I detta avsnitt beskriver vi och motiverar de val vi har gjort när det gäller teman, texter och utformning av materialet. Vi diskuterar även hur vi har valt att använda oss av kursmålen i lärarhandledningen samt hur vi har genomfört prövningen av materialet. 5.1 Läromedel eller lärarhandledning? Initialt var vår intention att eventuellt utforma ett läromedel för elever i Svenska som andraspråk A. Vi konstaterade dock att ett läromedel för elever inte lika lätt kan anpassas till elevgruppen. En lärarhandledning ger större flexibilitet för läraren att anpassa materialet och temana till de behov som finns i en viss elevgrupp. 5.2 Val av teman Vi har att gett förslag på två teman i vår lärarhandledning Ett mångkulturellt Sverige och Framtid. I projektets allra första skede hade vi en idé om att ha tre teman: Framtid, Svenskhet och Kärlek. Vi bestämde oss dock ganska snart för att avgränsa och fördjupa oss i två teman: Svenskhet och Framtid. Sedan vi utvecklat temat om svenskhet insåg vi att ett annat namn behövdes för att representera innehållet och då valde vi att istället kalla det för Ett mångkulturellt Sverige. Anledningen till att vi valde bort temat Kärlek var för det första att vi har stött på det förut och för det andra att temat eventuellt varken skulle ge oss eller eleverna en lika stor utmaning som de andra två förslagen. Vi tyckte också att ett tema om kulturella företeelser samt ett framtidstema som berörde arbete och samhälleliga frågor tydligare knöt an till kursplanen i svenska som andraspråk. Där står det till exempel: Varierande aspekter på samhällsliv och kultur skall därför återkommande integreras i språkutbildningen och Utbildningen i ämnet syftar till att eleverna skall få så goda kunskaper i svenska att de med fullt utbyte kan tillgodogöra sig utbildningen inom studieinriktningen, så att de kan klara sig i vidare studier, i arbetslivet och i samhällslivet (Skolverket, 2000). Inom båda temana har vi fem underteman som fördjupar sig i olika områden som kan vara relevanta för eleverna. När vi valde underteman så tänkte vi bland annat på aktualitet och verklighetsförankring där språket kunde användas i autentiska situationer. Vi utgick även ifrån vanligt förekommande ämnen i texter som är bekanta för eleverna - ämnen och frågor som kan beröra eleverna och som de kan relatera till. 17

18 5.3 Texturval När det gäller val av texter till undertemana försökte vi framför allt att använda texter som vi var bekanta med, men vi sökte även upp nytt material för att få ett bredare urval. Vi har först och främst fokuserat på att hitta texter som behandlar ämnet i temana men vi har också tagit hänsyn till det vidgade textbegreppet och har försökt att få med många olika typer av texter. I vissa underteman, till exempel i Kulturskillnader i bild, Besök i arbetsvärlden samt Framtidens arbete har vi valt att inte föreslå några texter eftersom eleverna själva producerar och får erfara, till exempel genom att ta egna bilder och göra studiebesök. De skrivna texter som vi ger förslag på är framför allt modernare texter och ungdomslitteratur. Beroende på hur långt eleverna har kommit i sin andraspråksinlärning kan man som lärare själv anpassa och bedöma vilka elever som skulle kunna klara att läsa vuxenböcker. Vi har också gett förslag på olika typer av textgenrer att arbeta med så att eleverna får möjlighet att bredda sitt språkliga register. Till exempel har vi försökt att få med texter med olika grad av formalitet. 5.4 Användandet av kursmålen I vår lärarhandledning har vi valt att skriva ut de kursmål som berörs i de olika arbetsmomenten. Detta har vi gjort för att tydliggöra för läraren vilka av målen i kursen som kan uppnås av eleverna inom varje tema. Vi har försökt att få med alla mål i båda temana och de mål som inte står med i något undertema är de som vi tänker att eleverna genomgående arbetar med. Denna information klargör vi för läraren i ett förord till lärarhandledningen. En del kursmål är formulerade så att det finns flera delmål i ett och samma mål. Vi har då tagit med hela målet trots att bara delar berörs. Kursmålen är tolkningsbara på många sätt och vår lärarhandledning är ett förslag på hur vi har tolkat kursmålen i Svenska som andraspråk A. 5.5 Undertemanas innehåll Inom varje undertema har vi konsekvent använt oss av samma rubriker för att skapa tydlighet. Vi inleder varje undertema med en kort sammanfattning där centrala frågor tas upp för att introducera ämnet för läraren och sätta igång funderingar. Rubriken om syfte finns med för att motivera metod och innehåll för läraren. Vi har även en beskrivning av arbetsmomentet där vi förklarar och 18

19 ger förslag på hur man kan arbeta. Dessutom finns en ruta med de kursmål som kan uppnås inom undertemat och vi ger också exempel på frågor att diskutera kring temat. Dessa frågor är tänkta att kunna användas i diskussioner kring temat och texterna. De är inte formulerade som slutna frågor utan utgår från elevernas erfarenheter och tankar. Vad gäller texterna utgår vi ifrån ett vidgat textbegrepp och ger förslag på texter som kan användas och passa inom undertemat. Många av texterna kan man använda inom fler än ett undertema. Vi tar upp ord och begrepp som kan vara centrala inom området och det är meningen att eleverna ska lära sig orden i en kontext och inte isolerat från innehållet. Slutligen har vi med förslag på utvidgning av temat i fall man vill fördjupa sig ytterligare. 5.6 Estetisk utformning Vår ambition har varit att lärarhandledningen ska vara lättöverskådlig och tydlig. För att lättare få översikt över temana så har de genomgående färgerna i temat Ett mångkulturella Sverige varit rött, rosa och ljuslila och i temat Framtiden har det varit grönt, blått och mörklila. För att ge bra översikt över rutorna så har vi ramat in vissa av dem, t.ex. kursmålen, den introducerande sammanfattningen och utvidgningen. Till förord, innehållsförteckning och textförteckning har vi en enklare layout med svarta ramar. Detta gör vi för att skilja temasidorna från de övriga. När det gäller bildvalen så har vi valt bilder som har passat in på undertemat och som rent färgmässigt gått ihop med färgkoden. Vi har medvetet använt främst animerade bilder för att inte riskera att lägga ut bilder på privatpersoner. Eftersom vi inte äger rättigheterna till att trycka upp materialet med bilderna så har vi tänkt byta ut eller ta bort dessa ifall en publicering blir aktuell. 19

20 6 Analys och tolkning Nedan följer en analys av vårt projekt utifrån arbetsprocessen och responsgruppmötet. 6.1 Arbetet med lärarhandledningen I detta avsnitt analyserar vi vår arbetsprocess med lärarhandledningen och tar upp de problem som vi har stött på och de risker som vi har noterat. För att analysera detta tar vi hjälp av den loggbok som vi har fört under arbetets gång Problematisering av kursplanen och kursmålen Ett problem som har återkommit vid flertalet tillfällen under arbetsprocessen är tolkningen av kursmålen. Vi har dessutom inte alltid varit överens om tolkningarna sinsemellan. I detta avsnitt kommer vi att ta upp några mål som vi har haft svårigheter att tolka och hur vi har löst detta. Vår lärarhandledning är ett exempel på hur man kan tolka målen och hur man kan arbeta för att eleverna ska kunna uppnå dem. I loggboken har vi till exempel skrivit: Vi har funderat över kursmålet kunna tillgodogöra sig det väsentliga i en text som är relevant för eleven själv och för den valda studieinriktningen och för eleven som samhällsmedborgare och hur vi ska tolka detta. Vad bör man egentligen veta för att vara en bra samhällsmedborgare? Menas relevant för eleven själv att eleven ska välja egna texter eller betyder det att läraren kan välja texter som tros vara relevanta för eleven? För att kunna använda oss av kursmålen har vi först varit tvungna att försöka tolka deras innebörd. Detta har inte alltid varit helt enkelt eftersom de är mycket öppet formulerade och varje mål innehåller tillika flera delmål. I citatet ovan för vi till exempel ett resonemang om vad som egentligen menas med samhällsmedborgare och dessutom vad som är relevant för eleven själv och vem som egentligen bestämmer vad som är relevant för eleven. I vår lärarhandledning har vi många exempel på texter som kan användas och dessa texter är valda efter vad vi tror kan intressera och vara relevant för eleverna och där de kan lära sig något om sig själva och om samhället. Eftersom vi inte riktar oss mot en viss elevgrupp har vi inte kunnat välja texter specifikt efter studieinriktningen. Däremot har vi gett förslag på många texter vilket gör det lättare för läraren att anpassa till elevgruppen. Genom att man i undervisningen låter eleven ta ställning i 20

21 allmänmänskliga och samhälleliga frågor, bland annat genom texter och diskussioner, förbereds eleven till att bli en aktiv samhällsmedborgare. Ytterligare ett mål som vi har funderat över är att eleven ska kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande och lärande (Skolverket, 2000). Spontant tänker vi att eleven utvecklar tänkande och lärande varje gång hon skriver, men för att eleven också ska kunna se hur hon utvecklar sitt skrivande kan man använda vissa arbetssätt som förtydligar detta. Exempel på detta är arbete med skrivprocesser, läsloggar eller annan reflekterande skrivning. Eleven får då respons i skrivprocessen av lärare och kamrater och får reflektera över vad hon faktiskt har skrivit. Att sätta ord på sina tankar innebär att hon kan se tankemönster som inte har gjorts konkreta förut. Det mål som vi framför allt har diskuterat är att eleven skall kunna, med tydligt uttal och god språkbehandling, samtala om och diskutera aktuella frågor och sociala och kulturella företeelser, beskriva erfarenheter av sin kultur och jämföra med den svenska kulturen (Skolverket, 2000). Vi anser att detta mål är mycket omfattande eftersom det innehåller många delmål som att eleven ska både samtala, diskutera och beskriva flera olika komplexa ämnen. Vi ställer oss dessutom frågan om eleverna inte bör ha tydligt uttal och god språkbehandling när de samtalar om andra ämnen än de angivna. Utöver detta är målet komplicerat och det som vi har diskuterat mest är polariseringen mellan sin kultur och den svenska kulturen. Visserligen har alla elever som läser svenska som andraspråk ett annat modersmål än svenska och därmed ett ursprung i ett annat land eller i en annan kultur, men målet skulle kunna tolkas som att eleven har sin kultur isolerad från den svenska kulturen. Magnus Persson (2007:34ff) skriver i Varför läsa litteratur? om hur kulturbegreppet används i styrdokumenten och hur hastiga samhällsförändringar har gjort att kultur har blivit ett centralt begrepp i dokumenten. Hans tes är att kulturbegreppets centrala roll i styrdokumenten beror på att det främst har en stabiliserande och harmoniserande funktion. Kulturen ska alltid ses som god och blir ett magiskt lösenord som kan skapa försoning och harmoni där det råder splittring och konflikter. Persson (2007:36) menar dock att det finns motsägelser och problem med styrdokumentens hantering av kulturbegreppet: Trots ambitionen att vara inkluderande och att positivt framhäva den kulturella mångfalden, upprättas genast nya gränsdragningar: mellan vi och dem, vårt kulturarv och de andras. Med andra ord skapas en polarisering när man talar om och ska jämföra olika kulturer och problemet med att göra detta är att någon part alltid blir den andre. I syftet för svenska som andraspråk står det: För elever som har ett annat modersmål än svenska är utbildningen i svenska som andraspråk inte bara en väg till allt bättre språkbehärskning och språkutveckling utan ämnet syftar också 21

22 till att fördjupa förståelsen av livet i Sverige, så att eleverna blir allt mer delaktiga i svenska förhållningssätt och traditioner. (Skolverket, 2000) Detta kan tolkas som att eleven ska integreras i den svenska kulturen och vi ställer oss för det första frågan vad den svenska kulturen innefattar och för det andra anser vi att man i kursplanen bortser från att många andraspråkselever faktiskt levt större delen av sitt liv i Sverige och kanske inte behöver integreras i den svenska kulturen. När vi läser kursplanen och kursmålen får vi intrycket av att kulturer är något statiskt som inte kan blandas med varandra. Persson (2007:56ff) menar att det finns en genomgående vaghet när det gäller begreppet kultur i dokumenten och att det uppstår ett problem när kulturens innehåll ständigt blir en tolkningsfråga. Han skriver också om problemtiken kring jämförandet av kulturer i klassrummet: Risken är att jämförelsen mellan olika kulturer bygger på antagandet att det som ska jämföras är avgränsande och homogena nationella kulturer med sina respektive typiska karaktärsdrag. Sådana jämförelser försvåras ytterligare av att svenska klassrum idag i sig själva är mångkulturella, vilket gör det problematisk att utgå ifrån en svensk enhetlig kultur som sedan ska jämföras med målspråkslandets. (Persson 2007:42) Som framgår av Perssons (2007) resonemang finns det ett problem med att styrdokumenten inte är tillräckligt konkreta och att både mål och kulturbegrepp är öppna för tolkning. Detta innebär att alla lärare måste göra sin egen tolkning och i vår lärarhandledning har vi försökt att visa på ett sätt att hantera och problematisera detta. Eftersom kulturbegreppet är så pass mångfacetterat och inte heller konkretiseras i kursplanen har vi valt att föra vidare denna diskussion till eleverna i öppna diskussionsfrågor för att man tillsammans ska kunna försöka definiera det Tema Ett mångkulturellt Sverige Av de två teman som vi har arbetat med så är Ett mångkulturellt Sverige det tema som vi har haft störst problem med att formulera. Tema Framtid har inte inneburit samma problematik vad gäller innehåll och vi har inte upplevt det som ett lika laddat och svårdefinierat tema. Vi har därför valt att lägga fokus på Ett mångkulturellt Sverige i denna del av analysen. Då vi efter några veckors arbete såg en tendens till att Ett mångkulturellt Sverige, som vi inledningsvis kallade Svenskhet, behandlade mångfald snarare än enbart svenskhet så beslutade vi oss för att byta namn på temat. Följande skrev vi i loggboken: 22

23 När det gäller namnet på temat svenskhet så har vi konstaterat att vi nog bör byta namn eftersom temat behandlar flera kulturer i Sverige och vi vill inte att detta ska missuppfattas. Vi måste fundera över hur vi ska formulera oss kring den svenska och den egna kulturen. En vecka senare skrev vi: Vi har ändrat namnet på temat svenskhet till Ett mångkulturellt Sverige. Vi tycker att detta speglar innehållet på ett bättre sätt eftersom temat behandlar flera olika kulturer och dessutom framhäver det tanken om att det inte finns en fast svensk kultur och att en kultur inte är statisk och uppfattas olika av olika människor. Detta är exempel som visar på den osäkerhet som har funnits hos oss när vi har formulerat lärarhandledningen. Vi har fått stanna upp inom varje moment för att fundera över vad vi faktiskt menar med kultur, svensk kultur, traditionell svensk kultur, elevens kultur, nationell identitet och så vidare. Detta har vi gjort för att inte riskera att vara politisk inkorrekta och för att inte sätta olika kulturer som motpoler. Vi har försökt att inte framställa den svenska kulturen som en eftersträvansvärd norm och vi har även försökt att förebygga den polarisering av kulturer som vi har sett en tendens till i kursplanen. Genomgående har vi velat visa på det komplexa när det gäller kulturbegreppet och hur mångfacetterat det är. Undertemat Vad är svenskt? har vi försökt utforma så att det ska problematisera svenskheten snarare än att beskriva vad svensk kultur är. Vår intention har då varit att visa att svenskheten inte är något fast begrepp som är lika för alla. I undertemat Kulturskillnader i bild har vi formulerat oss så att eleverna ska kunna jämföra kulturer mer generellt snarare än att jämföra sin kultur med den svenska kulturen. Då utgår vi också ifrån att eleverna kan ta upp andra sidor av kulturbegreppet än bara just dem som är kopplade till nationer och etnicitet Problematisering av tematisk undervisning och erfarenhetspedagogik Även om tematisk undervisning och erfarenhetspedagogik kan uppfattas som de optimala undervisningsformerna och är två av de perspektiv som vi utgår ifrån så är de inte helt oproblematiska. När det gäller de båda undervisningsperspektiven kan man ifrågasätta hur mycket man som lärare egentligen kan koppla undervisningsinnehållet till elevernas erfarenheter. Ett problem kan vara att man fastnar i att alltid diskutera elevernas vardagserfarenheter istället för att vidga deras perspektiv och fördjupa deras kunskaper. Det kan dessutom finnas viktiga kunskapsfält 23

24 som inte alltid kan kopplas till elevernas erfarenheter eller ingå i ett problem- och relationsorienterade teman. Till exempel kan det vara svårt att koppla ett kursmål om att eleven ska kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk (Skolverket, 2000) till elevernas vardagserfarenheter. Det kan därför vara problematiskt att helt genomgående använda sig av ett erfarenhetspedagogisk och tematiskt undervisningssätt för att uppnå alla mål. Tematisk undervisning och erfarenhetspedagogiken lägger fokus på hur språket kan användas i funktionella sammanhang och en risk är att färdighetsträningen blir sekundär. För att andraspråkseleverna ska kunna använda språket måste de ändå ha en viss kunskap om de grundläggande reglerna i språket. Språkregler och grammatiska termer kan dessutom vara användbara för att kunna jämföra svenska med ett modersmål eller ett främmande språk. Om färdighetsträningen kring form blir brisfällig kan det innebära att eleverna inte uppnår sina mål. Kanske är det nödvändigt att ibland vara formalistisk? Egen kritisk granskning Vid en analys av vårt eget material har vi kunnat urskilja en del problematiska aspekter som lärare bör vara medvetna om i användandet av lärarhandledningen. När vi har valt ut texterna till materialet har det funnits många faktorer att ta hänsyn till. Eftersom texterna är valda efter tema och relevant innehåll anpassat för eleverna så har vi inte tagit lika stor hänsyn till den språkliga svårighetsgraden som till innehållet. Det kommer antagligen att finnas elever i klassen som de valda texterna är för svåra för och vår tanke är att läraren kan välja bland texterna för att hitta rätt nivå och eventuellt låta vissa elever fördjupa sig i utdrag för att kunna få mer tid till det språkliga utan att innehållet går förlorat. En annan faktor att ta hänsyn till är kursplanen i Svenska som andraspråk A där det står i målen att eleven ska läsa texter från olika tider (Skolverket, 2000). De texter som vi har valt är främst skrivna under de senaste tjugo åren. Vi har gjort detta val för att vi anser att man bör lägga fokus på det moderna språket som ligger närmare eleverna i en A-kurs för att sedan i Svenska som andraspråk B låta eleverna få ta del av ett äldre språk i äldre texter. Valet att främst välja moderna texter innebär för läraren att texterna hela tiden bör uppdateras och anpassas efter nya kursplaner samt aktuella ämnen och händelser. Även om vi har försökt utgå ifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv i vår lärarhandledning är det mycket svårt att utgå ifrån detta genomgående. Till exempel i undertemat Fördomar och föreställningar ger vi förslag på att eleverna ska ta ut scener om fördomar ur en bok och sedan dramatisera dessa. Frågan man kan ställa sig här är ifall man verkligen utgår från eleverna i en sådan uppgift. Å andra sidan blir det elevernas egna tolkningar av vad fördomar är och hur de kan gestaltas och därför anser vi ändå att uppgiften kvalificerar sig för vårt material. I 24

25 undertemat Miljö ger vi förslag på frågor som kan diskuteras utifrån artiklar och som är mer inriktade på fakta än upplevelser och erfarenheter. Frågorna tar inte avstamp i elevernas egen vardag och flera elever kan säkert ha svårt att relatera till innehållet. Däremot är det ett aktuellt ämne som påverkar alla människor och många elever kan troligtvis relatera till det. När det gäller rutan med ord och begrepp är vår avsikt inte att eleverna ska träna på ord och begrepp för att sedan ha ett ordtest utan att de ska använda dem i diskussioner och i egna texter. Vi utgår ifrån det resonemang som förs av Holmengaard och Wikström (2004:554ff) kring ord- och begreppsinlärning. De ord och begrepp som vi ger förslag på är centrala för temainnehållet och behöver användas för att förstå och diskutera ämnet och tanken är att läraren aktivt använder och förklarar orden samt uppmuntrar eleverna till att använda dem. Man måste ta hänsyn till kursmålet att eleven skall tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad (Skolverket, 2000) och eleverna måste lära sig dessa regler på något sätt. Vi ger förslag till läraren att ta upp grammatiska moment i samband med skrivuppgifter, men vi ger dock inte vidare förslag på hur läraren kan gå till väga för att förklara grammatiska svårigheter. Detta är något som vi lämnar till läraren. Vi anser dock att man ska se språkregler och grammatik som ett verktyg för skrivande och tal och inte som ett mål i sig. 6.2 Resultat och analys av responsgruppmötet Här analyserar vi vår handledning utifrån vad som diskuterades under responsgruppmötet. De lärarstudenter som ingick i vår responsgrupp, och således är våra informanter, har vi valt att kalla för Anna, Britta och Carola. De läser alla tre den avslutande terminen på lärarutbildningen med Svenska i ett mångkulturellt samhälle som huvudämne. Gruppintervjun inleddes med att diskutera temaarbete. Alla tre informanterna är överens om att de vill arbeta tematiskt i framtiden. Däremot är både Anna och Britta osäkra på om de skulle vilja ha ett och samma tema en längre tid och Britta ger förslag på att man kan plocka ett undertema och arbeta med det en kortare tid. Carola är positiv och menar att ett undertema som Drömmar lägger fokus på individen och tycker att det är intressant eftersom man kan jobba med elevernas identitetsutveckling och att undertemat inte fokuserar på vilken etnisk bakgrund eleven har. I vår lärarhandledning är Drömmar ett undertema som skulle kunna ses som mer erfarenhetspedagogiskt än andra, eftersom utgångspunkten är elevernas egna drömmar. I andra underteman som till exempel Miljö är utgångspunkten snarare ett samhällsproblem. Miljö skulle också kunna ses som ett typiskt skolorienterat tema där fakta sätts i fokus, men vi menar att det kan bli ett problem- och relationstema om eleverna till exempel får diskutera miljöproblem och hur de själva ställer sig till 25

26 dessa. Precis som Nilsson understryker (1997:18) så är det viktiga att eleven inom ramen för ett tema aktivt producerar en kunskap som inte reducerats till lösryckta fakta som ska reproduceras i samband med förhör, oförberedda läxförhör eller oförberedda prov. I detta arbete funktionaliseras olika färdigheter Även om informanterna är positiva och ser det som självklart att arbeta tematiskt så får vi intrycket av att de inte vill arbeta med det genomgående i en hel kurs utan snarare ha kortare perioder med tema. Ett problem med detta som vi ser kan vara att arbetet med teman blir ett undantag eller något sekundärt i undervisningen. Vidare diskuterades de risker som informanterna anser att det finns med användandet av lärarhandledningen och att arbeta med ett tema en längre tid. Anna menar att långsiktig planering inte alltid är bra och att man som lärare måste vara beredd på att gå ifrån temat om inte eleverna upprätthåller ett intresse för innehållet. Britta håller med och tror att om man jobbar med ett tema, till exempel om mångkulturalitet, för länge så kan den nog stå upp över öronen och få motsatt effekt. Carola däremot menar att det kan vara en fördel att eleverna vet vad de ska göra ett tag framöver och lättare förstå syfte och mål med undervisningen men menar, precis som Anna, att man som lärare måste vara flexibel och vara beredd på eventuella förkortningar eller förlängningar kanske. Holmengaard och Wikström (2004:550ff) påpekar att det är gynnsamt för andraspråkselever att arbeta tematiskt och ämnesintegrerat, särskilt för att kunna komma upp på samma kunskapsnivå som de elever som har svenska som modersmål. De skriver att Detta kräver en mycket effektiv undervisning baserad på en planering både på kort och lång sikt. Att ha både en lång- och kortsiktig planering innebär att man som lärare kan vara flexibel och att man får en översikt vad gäller balansen mellan språk och innehåll. I vår lärarhandledning har vi gjort en långsiktig planering som vi tänker oss kan sträcka sig över en hel termin, däremot är undertemana korta och läraren kan välja ut ett par av dessa för att förkorta tidsperioden med temat. På så sätt fungerar materialet både som en långsiktig och en kortsiktig planering. Något som återkommande togs upp i diskussionen var problematiken kring kulturbegreppet. Utifrån lärarhandledningen tolkar Anna det som att kulturbegreppet enbart innefattar etnicitet och nationalitet. Persson (2007:43) problematiserar just detta och menar att diskussionen om kultur och mångkultur enbart har kommit att handla om etnicitet och nationalitet, vilket i sin tur skapar motpoler. Vi inser när vi tittar på vår lärarhandledning att vi har påverkats av denna diskussion; vi har fokuserat på etnicitet och nationalitet inom Ett mångkulturellt Sverige. Detta beror bland annat på att vi har utgått ifrån formuleringarna i kursplanen som till exempel att eleven ska kunna beskriva erfarenheter av sin kultur och jämföra med den svenska kulturen (Skolverket, 2000). I denna formulering blir sin kultur automatiskt en annan nation, med en 26

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö högskola

Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö högskola Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö högskola Att undervisa tematiskt I såväl temaplaneringen som i reportaget framgår det på flera ställen att lärarlaget har en uttalad ambition att arbeta ämnesöverskridande

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Karin Jönsson och Jan Nilsson. Elevernas skrivande

Karin Jönsson och Jan Nilsson. Elevernas skrivande Karin Jönsson och Jan Nilsson Elevernas skrivande I reportaget Ta ut svängarna samtala, läs och skriv, liksom i beskrivningen av undervisningen på Bodetorpsskolan framgår att skrivandet utgör en stor och

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

Prövning i Moderna språk 2

Prövning i Moderna språk 2 Prövning i Moderna språk 2 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska: Jeanette

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan Dnr: LUN2014/15 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-03-04 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 prövning grnengz Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 Innan du anmäler dig till en prövning i Grundläggande engelska, bör du göra ett språktest på Vägledningscentrum,

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Engelska 7 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod ENGENG07 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Skriftligt prov Teoretiskt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Bifogas Hedencrona m.fl Progress

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Observations- och analysmaterial

Observations- och analysmaterial 1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.

Läs mer

Problemlösning som metod

Problemlösning som metod Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.

Läs mer

Inför prövning i Moderna språk steg 4

Inför prövning i Moderna språk steg 4 Inför prövning i Moderna språk steg 4 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska:

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation,

Läs mer

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87 Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall: kunna förstå det mest väsentliga i tydligt tal i lugnt

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Moderna språk. Ämnets syfte

Moderna språk. Ämnets syfte Moderna språk MOD Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse Andersson, Losand & Bergman Ärlebäck Att uppleva räta linjer och grafer erfarenheter från ett forskningsprojekt Författarna beskriver en undervisningsform där diskussioner och undersökande arbetssätt utgör

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Tala, samtala och lyssna

Tala, samtala och lyssna Modersmål åk 4-6 - Centralt innehåll Muntliga presentationer Uttal, betoning och satsmelodi Jämföra uttal i modersmålet med uttal i svenskan. Tala, samtala och lyssna Berättande texter och sakprosatexer

Läs mer

Skönlitteratur i undervisningen i svenska som andraspråk

Skönlitteratur i undervisningen i svenska som andraspråk Malmö högskola Lärarutbildningen KSM Examensarbete 10 poäng Skönlitteratur i undervisningen i svenska som andraspråk Teaching with fiction in Swedish as a second language Sandra Jakobsson Lärarexamen 140

Läs mer

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk 2012-11-06 Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk Grundläggande svenska som andraspråk innehåller fyra delkurser: Del 1, delkurs 1 (200 poäng) GRNSVAu Del 1, delkurs 2 (200 poäng) GRNSVAv Del

Läs mer

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

6 Svenska som andraspråk

6 Svenska som andraspråk 6 Svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

i N S P I R A T I O N e N

i N S P I R A T I O N e N i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng Vårterminen 2012 Välkommen till Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk

Läs mer

Åsikter, erfarenheter och iakttagelser Kvantitativa betygsgrundande dimensioner i recensioner skrivna i år 3 på gymnasiet

Åsikter, erfarenheter och iakttagelser Kvantitativa betygsgrundande dimensioner i recensioner skrivna i år 3 på gymnasiet GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Åsikter, erfarenheter och iakttagelser Kvantitativa betygsgrundande dimensioner i recensioner skrivna i år 3 på gymnasiet Carolina Håstrand Lärarintegrerat

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher

Läs mer

Reviderad februari 2015

Reviderad februari 2015 2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012/2013

Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

FÄLADSGÅRDENS KURSPLANER I SVENSKA

FÄLADSGÅRDENS KURSPLANER I SVENSKA FÄLADSGÅRDENS KURSPLANER I SVENSKA Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare

Läs mer

Riktlinjer för godkänt/icke godkänt betyg på examensarbetet på civilingenjörs /arkitekt- och masterprogram

Riktlinjer för godkänt/icke godkänt betyg på examensarbetet på civilingenjörs /arkitekt- och masterprogram Riktlinjer för godkänt/icke godkänt betyg på examensarbetet på civilingenjörs /arkitekt- och masterprogram Ärende Beskrivning av kriterier för godkänt/icke godkänt betyg på examensarbete på civilingenjörs-

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät

Läs mer