Vårens MIR seminarium 8 mars Människa i Riskzon Tema: Ungas Hälsa

Transkript

1 Vårens MIR seminarium 8 mars Människa i Riskzon Tema: Ungas Hälsa ( ) Dagen börjar med att Ove Andersson ordförande i Kommunstyrelsen i Stenungssund hälsar alla hjärtligt välkomna till seminariet. Hälsans hus Våren 2006 startade ett samarbete mellan Ungdomsmottagningen (UM) och Ungdomsteamet (UT) Detta med syftet att föra alla verksamheter som berör ungdomars hälsa närmare varandra. Detta kallar man för Ungdomshälsan. Dagens föreläsare är David, är avdelningschef på fritid och arbetar på ungdomsmottagningen och Torbjörn Eriksson, socialsekreterare i Ungdomsteamet. UT bildades för 2 ½ år sedan då man genomförde en omorganisation av socialtjänsten som då inte fungerade tillfredsställande. Den vände sig till ungdomar mellan 16 och 25 år och man arbetar i huvudsak med ungdomar som mår dåligt eller befinner sig i svårigheter av olika slag. UM arbetar med friska ungdomar och med främst förebyggande arbete. Man träffar alla ungdomar i kommunen. Hur mår våra ungdomar egentligen? Allt fler mår sämre och varför då inte skapa ett samarbete mellan olika verksamheter som arbetar med ungdomar som mår dåligt. Ungdomshälsan UM Fritid & Fröja UT Barn & Unga Missbruksenhet (Fröja = Barnmorske kooperativ)

2 Organisationen Ungdomshälsan BUP Arbetsförmedlingen Lotsen Pelikanen Fröja (Pelikanen = Barn till missbrukare/psykiskt funktionshindrade) (Lotsen) = Utbildningar och åtgärder för att få ut ungdomar i år i arbetslivet. Tjänsteskrivelsens mål med Ungdomshälsan - Lokaler i närhet till ungdomarna - Samordna insatser - Stärka och utveckla förebyggande insatser för ungdomarna - Vilka friskfaktorer krävs för att ungdomar ska må bra? - Arbeta med friska ungdomar - Hur ska man hjälpa och få ungdomar att ta mer ansvar för sin egen hälsa? - Är detta tillvägagångssätt en väg för att minska kostnaderna för institutioner? Personalgrupper på Ungdomshälsan - Undersköterska - Sjuksköterska - Läkare - Barnsmorska - Psykolog - Kurator - Socialpedagog - Socialsekreterare Poängen med hela verksamheten är att samla alla resurser på ett ställe vilket gör det betydligt enklare för ungdomarna att lära sig ta hand om sin hälsa. Ett exempel som ges av föreläsarna är poängen med att ungdomar får en helhetsbild av sin hälsa. Om de t.ex. ska besöka socialsekreteraren av någon anledning så kan de även passa på att göra ett klamydiatest samtidigt eftersom de ändå är i samma hus. Psykolog finns på Hälsans hus vilket är unikt för ungdomsmottagningar och socialtjänsten. Detta får stor betydelse för de ungdomar som inte mår bra men som ändå inte är i behov av att kopplas till psykiatrin. I samtal med ungdomar kan man finna att ett samtal med psykolog bör ske och då blir det enklare när denne sitter i samma korridorer. Socialpedagogen arbetar mycket med människor på hemmaplan, samtalar och stöder. Sekretessfrågan? Självklart gäller vanliga sekretessregler och lagar på Ungdomshälsan som vanligt inom socialtjänst och på ungdomsmottagningar. Då man ofta sitter i samtal och dessa inte leder till någon anmälan så gäller ju inte sekretessen. Man frågar även ungdomarna om medgivande till att koppla in andra personer. Detta kan vara vid samtal med en ungdom så man anser att man bör koppla in en psykolog eller annat. Enklast är ju då att bara fråga personen om detta är ok. Sekretessfrågan är självklart en

3 ständig diskussion och föreläsarna påpekar att detta handlar om ett förhållningssätt till ungdomarna där man ständigt resonerar med dem och förklarar situationer och hur man arbetar vilket är hela poängen med verksamheten. Konsultation med andra personer som kan verka positivt på den unge är alltid ok och tillämpas regelbundet. Detta bidrar som viktigt faktor i verksamhetens mål om närhet. Inga ungdomar ska hamna mellan stolarna och närheten underlättar att uppfylla detta mål. Vad görs idag på Ungdomshälsan idag? - Träffar alla ungdomar i åk 9 - Fältning vid olika aktiviteter och händelser - Bedömningssamtal - Utvärderinga/Planeringsdagar - Vilka plus/vilka minus har vi sett? Inom socialtjänsten finns ett ungdomsboende för ungdomar mellan 16 och 20 som av olika skäl inte kan bo hemma. Detta kallas Ungbo. Fördelen med verksamheten: Närheten Nackdelen med verksamheten: Närheten Med detta menar föreläsarna att samtidigt som närheten till de olika verksamheterna underlättar för ungdomar att ta hand om sin hälsa så kan detta även vara ett problem då en del upplever närheten som obekväm. Man har ett väntrum till alla och många anser då att det kan vara jobbigt att sitta där och vänta eftersom man kan träffa folk man känner. Det är en liten kommun och risken att springa på någon är ganska stor Ungdomsmottagningen har ca 1200 ungdomar /år och socialtjänsten har ungefär ett hundratal varje år. Vad är på gång? Ungdomarnas ö - Föräldramottagning (denna mottagning ska hållas kvällstid för att inte krocka med ungdomshälsan) - Bidragsansökan - Drogsamordnare - Folkhälsosamordnare Slutmålet med Ungdomshälsan är att Ungdomar ska uppnå bättre hälsa Som steg för att nå detta slutmål och för att alla ska sträva efter samma mål ska alla som arbetar inom Ungdomshälsan gå en kurs som hålls i samarbete med GPI (Göteborgs psykologiska institut). ( ) Stödcentrum för unga brottsoffer Verksamhet vänder sig till dem som bor i Göteborgs kommun, är under 23 år och som blivit utsatt för någon typ av brott. Detta kan vara till exempel rån, misshandel, våldtäkt eller olaga hot. Även anhöriga och vittnen kan få hjälp och stöd Dagens föreläsare är Torgny Sjögren och Helen Broo som arbetar på Stödcentrum. Stödcentrum för unga brottsoffer är ett fyraårigt projekt som initierats av Brottsförebyggande rådet och drivs av Cityenheten, socialtjänsten i Göteborg. Målet är att minska eventuellt lidande hos människor som utsatts för brott. Målgruppen - Barn och ungdomar under 23 år

4 - Boende i Göteborg - Anhöriga/ Närstående - Vittnen - Andra professionella Man arbetar ej med - Hedersrelaterade brott - Familjerelaterade brott Detta av den anledningen att Stödcentrum för unga brottsoffer inte har någon myndighetsutövning och därigenom ej får omhänderta. Stödcentrum för unga brottsoffer fungerar mycket som bollplank för andra verksamheter och konsulteras ofta av andra professionella. Dessa är till exempel Lärare, skolpersonal, poliser och socialtjänst Hur kontaktar man Stödcentrum? Polisanmälan - Frågelåda på hemsidan Då Stödcentrum ej är en myndighet så journalförs heller ingenting och ungdomar kan vara anonyma vilket ibland kan leda till att fel målgrupp kommer till Stödcentrum. Man samarbetar med polisen vilket innebär att polisen ska när de får en anmälan om brott som skett mot någon under 23 år, fråga personen om de vill bli kontaktade av Stödcentrum och om personen önskar detta skicka en kopia till Stödcentrum. Detta kan även ske i de fall då anmälningsmottagaren fått nej på frågan men ändå anser att Stödcentrum bör kopplas in. Detta sköts tyvärr inte alltid och därför är det många ungdomar som man missar att kontakta. Fungerar dock detta enligt överenskommelse så kontaktar Stödcentrum den unge och informerar om att de finns och att det går bra att kontakta dem om man vill ha hjälp och stöd. Vad gör Stödcentrum för unga brottsoffer? Individinriktat arbete - Kris och stödsamtal - Råd och stöd i rättsprocessen - Vägledning i skadeståndsfrågor I verksamheten finns också 13 stycken juridikstudenter som bistår ungdomarna vid rättsprocessen vid behov, medverkar vid rättegången, hjälper till med formulär och tolkningar. Dock används dessa sällan eftersom den unge som ofta varit i kontakt med en stödperson i verksamheten vill att denna person ska hjälpa dem med dessa saker. Föreläsarna påpekar dock att man inte lämnar råd kring vilka skadeståndsbelopp som den unge bör kräva. Man arbetar aktivt med Hjälp till självhjälp, det vill säga, den unge ska lära sig att själv hantera sin rädsla och oro.

5 Vanliga reaktioner - Sömnsvårigheter - Ätsvårigheter - Humörsvängningar - Koncentrationssvårigheter - Skuld/Skam - Hämnd/Hat - Ilska/Aggressivitet - Oro/Rädsla - Nedstämdhet/Depressioner - Existentiella funderingar Stödcentrum för unga brottsoffer kan hjälpa klinterna till kontakt någon annanstans om de anser att det är nödvändigt. Detta kan till exempel vara inom psykiatri- socialtjänst ( ) Forskare Margareta Forsberg om Ungas hälsa Margareta är socionom i grunden och har under tidigare år arbetat som kurator på ungdomsmottagning och med utveckling och planeringsfrågor. Margaretas avhandling Brunetter och Blondiner handlar om ungdomssexualitet i det mångkulturella Sverige. Margareta inleder med att berätta om den tvetydighet som råder inom forskningen kring ungas hälsa och framförallt flickors och kvinnors hälsa. Mår vi bättre eller mår vi sämre? Vad stämmer när olika forskare säger olika saker? Vad man måste ha med sig är att det alltid finns olika perspektiv när man ska mäta faktorer och väga samma dessa för forskning. En fråga kan till exempel vara ställd på ett sätt som kan misstolkas eller tolkas på många olika sätt. Margareta pratar om den förskjutna ungdomen och vuxenblivande. Ungdomar har fler valmöjligheter idag och blir vuxna fortare. Livsfasen har förändrats markant mellan talet och fram till talet. Idag pratar man om barndom, ungdom, ung vuxen, medelåldern, ung pensionär och ålderdom. Idag skaffar människor barn mycket senare. Medelåldern för kvinnor som blir gravida är idag runt 30 år. Margareta tänker för dagen ta upp frågor som rör generella hälsoförhållanden - Hur uppfattar ungdomar sin hälsa - Sexualitet Margareta presenterar ett antal diagram över hur ungdomar mår och uppfattar sin hälsa och sexualitet. I en tabell från Unicef där man vägt samman ett antal olika variabler rörande ungdomars hälsa kommer Sverige på andra plats. De länder man jämfört är världens rikaste länder. Storbritannien kommer här på sista plats. Vad man kan se av Margaretas material är könsskillnader i uppfattningar kring hälsostånd. Pojkar och flickor uppfattar sin hälsa olika. Vad man också kan se är att flickor generellt mår sämre än pojkar. Nästan 50 % av de 15 åriga flickorna i Sverige anser att de är för tjocka. Drygt 20 % av de 15 åriga pojkarna anser sig vara för tjocka. Sexualitet Margareta pratar om att det just nu pågår en tydlig förändring av Det romantiska kärlekskomplexet. Dt vill säga en uppsättning normer som starkt påverkar våra attityder och handlingar när det gäller sexualitet och kärlek. Två stora områden i det romantiska kärlekskomplexet handlar om kärleksideologi och heteronormativitet.

6 Kärleksideologi Heteronormativitet Förändring Tillfälliga partners Sexuella relationer Homo/bisexualitet Upplösning av kärleksideologi och heteronormativitet Vad man också kan se är att pojkar får större utrymme och tillåts vara mer aktiva än flickor. Pojkar förväntas vilja vara de som tar initiativ till sex och som ska vilja ha sex och flickor förväntas vara de som ska bli tillfrågade. Om man gör en jämförelse över ungdomar i åldrarna år som har haft samlag första kvällen så har detta förändrats de senaste 20 åren hade 25 % av pojkarna haft samlag första kvällen 2003 hade 30 % av pojkarna haft samlag första kvällen 1989 hade 15 % av flickorna haft samlag första kvällen 2003 hade 26 % av flickor haft samlag första kvällen Bland ungdomar som är år har 55 % haft klamydia. Bland ungdomar som är år har 29 % haft klamydia. I de diagrammen över mobbing faller sig Sverige väl ut och kommer högst upp på listan över minsta antalet mobbade. Flickor har i högre grad än pojkar psykisk eller psykosomatiska symptom som huvudvärk/magont/ofta nedstämd (13-18 år) Risker Alkohol Pojkar dricker generellt mer alkohol än flickor. Dock har drickandet gått ner under 2005 om man jämför med år Danmark ligger högst upp på listan över ungdomar som dricker 40 gånger/år eller mer. Här ligger Sverige relativt låg i jämförelse med övriga länder i Europa. Då man jämför berusningsdrickande kommer Sverige däremot högre upp på listan medan Danmark fortfarande toppar den. Storbritannien och Irland är länder som har hög andel ungdomar som ofta dricker alkohol. Narkotika Även här ligger Sverige relativt lågt i jämförelse med andra länder i Europa. Länder som ligger högt här är Storbritannien och Irland. Rökning I Sverige röker fler flickor än pojkar och ungefär 10 % av flickorna och 5 % av pojkarna röker.

7 Samhällssystem - Traditionella system - Modernitet - Senmodernitet o Globalisering o Hybriditet o Nätverkssamhälle o Informationssamhälle o Plastik sexualitet och Liquid love Sex utan reproduktion löslighet i relationer, flera partners under en livstid Flera och oändliga valmöjligheter finns idag för ungdomarna vilket självklart är mycket bra, men detta kan även leda till nya problem såsom till exempel ångest och oro. Hur kan man arbeta med ungas hälsa? - Promotion/ hälsofrämjande - Primärprevention/allmänt förebyggande - Sekundärprevention/tidiga insatser - Tertiär prevention/behandling Strukturella rekommendationer, vart ska arbetet bedrivas? - I skolan - På ungdomsmottagningar och liknande - I fritidsverksamhet och föreningsliv - I samverkan mellan olika aktörer Hur ska arbetet bedrivas? - Tillräcklig omfattning, minst i 14 timmar eller i små grupper med egen ledare. - Av intresserad och driven personal - Baserad i teoretiskt underbyggd kunskap - Aktivt involvera olika aktörer - Bygga på ungdomars egna önskemål och synpunkter - Begränsat antal budskap - Tydliga budskap - Fokus på beteende Vad är verksamt? - Förhållningssättet - Mötet - Kommunikation inte bara som metod utan i det sociala samspelets praktik. Professionella utmaningar - Möta ungdomarna där de själva befinner sig - Att inte reproducera olika stereotypier och det för givet tagna. - Medvetenhet om olika aspekter som påverkar hur normer, identitet och tankar bildas intersektionalitet. - Att lyfta blicken och fundera över i vilket samhälleligt och historiskt sammanhang vi befinner oss.

8 ( ) Vi får efter lunch lyssna till musik framfört av Göteborgsgruppen VANIC som består av medlemmarna Sara, Martin, Ingrid och Stefanie. ( ) Gruppdiskussion ( ) Avslutning Synpunkter och tankar kring dagens seminarium tas upp och diskuteras. Vikten av samarbete mellan skola, socialtjänst och BUP tas upp som en viktig hållpunkt för en bättre organisering och samarbete för att förbättra ungas hälsa. Man diskuterar även kring varför Sverige i så många undersökningar och jämförelser faller sig så väl ut. Ungdomsmottagningar och andra verksamheter och sätt att möta ungdomarna tas här upp som viktiga faktorer att förklara Sveriges framgång Den tillgänglighet som finns i Sverige samt synliggörande av ungas hälsa samt problematiseringen av denna har visat sig ge resultat. En av skolorna har genomfört en hälsoanalys på sina ungdomar i åk 2 och sedan i samtal med ungdomarna utvärderat denna samt gett tips och råd om hur man kan förbättra den egnes hälsa ur fysisk,mental och social synpunkt. Detta kan man läsa mer om på Vi tackar samtliga deltagande under vårens MIR seminarium för en lyckad, intressant och givande dag! Arrangörer, Wictoria Borgman, Elisabeth Beijer Elvy Persson & Margrethe Kristensson Vid pennan, Lisa Isaksson