Arbets- och miljömedicin Lund. Modelleringsverktyget ART i praktiken. Rapport nr 12/2014. Rapport till AFA Försäkring diarienummer

Transkript

1 Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 12/2014 Modelleringsverktyget ART i praktiken Rapport till AFA Försäkring diarienummer Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Hanna Landberg Doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet Håkan Westberg Arbets- och Miljömedicin, Örebro Datum

2 Sammanfattning I projektet har vi samlat in exponeringsdata rörande kemisk luftburen exponering från 12 företag i 8 olika branscher. På varje företag skulle tre olika moment utvärderas med upprepade mätningar och med modelleringar. Syftet var att jämföra exponeringsmodelleringsverktyget ART (Advanced REACH Tool) med ett något enklare modelleringsverktyg, Stoffenmanager och med mätningar. Vi kommer även att komplettera med jämförelser med det mest använda verktyget för modellering i REACH-registreringar, ECETOC-TRA vilket inte redovisas i denna slutrapport. Totalt har vi genomfört 128 mätningar på 35 olika scenarios. För plastindustrin var alla uppmätta exponeringar över gällande gränsvärden. Om man bortser från dessa mätningar hade 18% uppmätta nivåer över gällande hygieniskt gränsvärde. Mätningarna visar att det inte är ovanligt i Sverige att gränsvärdena överskrids. För Stoffenmanager finns en god korrelation mellan uppmätt och modellerad koncentration (r 2 =0.73). men lutningskoefficient är ~ 0.6. Även för ART får man en god överensstämmelse mellan det modellerade och det uppmätta (r 2 =0.68). Tittar man ART med Bayestillämpningen där egna mätdata viktas med blir det naturligtvis mycket bättre överensstämmelse (r 2 =0.84). Den räta linjen med ART får en lutningskoefficient på 0.93 vilket betyder att ART är en betydligt mycket mer robust modell. ART med Bayes ger en lutningskoefficient på Vi anser att båda verktygen kan användas för att bilda sig en uppfattning över exponeringen då överensstämmelsen med mätningarna generellt är god. Projektet har genererat mycket tillfällen för kommunikation då det har förelegat ett stort externt intresse. Vi har hållit regelrätta utbildningar och kortare informationer till viktiga aktörer både nationellt och internationellt. Projekten har också lett till nya insikter och nya frågeställningar framförallt rörande REACH-lagstiftningen och dess konsekvenser för svenska och europeiska arbetsmiljöförhållanden rörande kemiska arbetsmiljörisker. 2

3 Förord AFA försäkring utlyste 2010 ett forskningsprogram om Kemiska ämnen i arbetslivet. Vi hade då ett projekt finansierat från FAS som handlade om verktyg för att modellera kemisk exponering. I samband med denna utlysning hade ett nytt mer sofistikerat modelleringsverktyg introducerats ART (advanced REACH tool). Vi sökte då medel för att utöka den studie som vi genomförde med medel från FAS, dels genom att studera fler exponeringar och dels genom att inkludera modelleringsverktyget ART. Detta är en slutrapport men då vi har tyckt att man för den vetenskapliga delen behöver göra mer (använda fler tillgängliga modeller) är projektet för vår del ännu inte avslutat och alla resultaten är inte färdigsammanställda. Mer om detta i introduktionen. Introduktion En viktig del i området kemiska hälsorisker i arbetsmiljön är exponeringsbedömningar som underlag för riskbedömningar och riskhantering. Traditionellt genomförs exponeringsbedömningar med yrkeshygieniska mätningar men internetbaserade verktyg har nu funnits tillgängligt i ett antal år. Att genomföra yrkeshygieniska mätningar är förhållandevis dyrt och vidare sjunker antalet personer i Sverige som har kunskap att kunna genomföra adekvata mätningar. Samtidigt finns ett ökat krav på att göra exponerings- och riskbedömningar. Sedan projektet blev beviljat har Arbetsmiljöverket till exempel ändrat om i föreskriften om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) och det är förtydligat i föreskriften att man måste göra exponerings- och riskbedömningar samt att man kan använda internetbaserade verktyg i sin exponeringsbedömning (kommentar till 8). I den europeiska kemikalielagstiftningen REACH, ska producenter och importörer av kemikalier beskriva godkänd hantering för varje substans i så kallade exponeringsscenarier. För att bedöma exponeringen i dessa exponeringsscenarier används huvudsakligen modeller. Modellerna finns i flera nivåer (se fig 1). Tanken med detta är att man först använder väldigt enkla metoder Tier 1 som har en stor osäkerhet men som överskattar exponeringen mycket. Om man sedan behöver, går man till mer sofistikerade modeller som är mer besvärliga att använda, som har en mindre osäkerhet och som inte är lika konservativa i sin bedömning av exponeringen. Avslutningsvis kan man gå till Tier 3 som är exponeringsmätningar. Den exponeringsmodell som används allra mest för registreringar inom REACH är ECETOC- TRA, vilket är en Tier 1 modell. Stoffenmanager betraktas som något mellan Tier 1 och 2 och ART är en Tier 2 modell. ART bygger på en mer avancerad modellering, med fler invariabler än de andra modellerna (Tielemans et al 2007a, Tielemans et al 2007b). Vidare kan man vid behov lägga på relevanta egna mätdata till modellereringen vilket gör att man får ett bättre punktestimat av exponeringen och även ett mindre konfidensintervall. Om inte heller det enligt REACH ger en tillräckligt noggrannbedömning så återstår det att göra traditionella yrkeshygieniska mätningar i större omfattning. 3

4 Figur 1. Nivåindelning på exponeringsmodeller i REACH. Syftet med projektet som det uttrycktes i ansökan till AFA 2010 var; att använda och utvärdera exponeringsmodelleringsverktyget ART (Advanced REACH Tool) i svenska arbetsmiljöer samt att jämföra utfallet från ART med ett något enklare modelleringsverktyg, Stoffenmanager för att kunna rådgöra när, om och vilken nivå av verktyg som kan behövas. Då det har hänt en del inom området och vi har lärt oss mer så har vi också lagt till att vi vill använda det mest använda verktyget för modellering i REACH-registreringar, ECETOC- TRA. Detta har vi dock ännu inte gjort och det kommer inte att redovisas i denna slutrapport. Material och metoder I studien som vi hade finansiering till när vi ansökte om denna studie höll vi bland annat på att undersöka Stoffenmanagers praktiska användbarhet i olika verksamheter. Undersökningen genomfördes i fyra olika branscher; gjuterier, sprutlackering, träindustri och tryckerier. På ett företaget i respektive bransch gjordes en fördjupad riskbedömning omfattande upprepade mätningar vid minst tre tillfällen på tre olika scenarier per bransch för att studera reliabilitet och validitet för Stoffenmanager (Landberg et al Submitted). I denna studie inkluderade vi ART och för de redan genomförda mätningarna samlade vi in de parametrar som behövdes för att kunna modellera i ART. Vidare genomförde vi exponeringsmätningar på samma sätt som i den första studien för ytterligare fyra företag i samma branscher och för fyra företag i fyra nya branscher. För varje exponeringsscenario var tanken att vi skulle göra minst 3 upprepade exponeringsmätningar vid tre olika tillfällen på 12 olika företag i 8 olika branscher. Detta skulle ge totalt tre mätningar på tre olika scenarios per företag på 12 företag således 108 olika mätningar. Mätningarna jämförs sedan både som enstaka punkter och som median/medelvärden med modellerade halter från Stoffenmanagar och ART. Från Stoffenmanager har vi valt att jämföra med modellens bästa gissning och inte det default-värde som kommer vid normal användning. För jämförelse med ART finns både dess bästa gissning och ett konfidensintervall (25-75%) och en baysiansk modellering, det vill säga när man för till sina egna mätvärden. Alla mätningar har återrapporterats till de deltagande företagen och i vissa fall även som publika rapporter. Alla mätningar är gjorda utanför eventuell skyddsutrustning. 4

5 Resultat Alla resultat från de genomförda mätningarna finns i tabellen på de kommande sidorna. Om man bara jämför de uppmätta halterna med det hygieniska gränsvärdet för de olika branscherna och företagen kan man kort säga så här: För de båda företagen i träbranschen ligger de uppmätta exponeringarna på det ena företaget på ungefär en fjärdedel av gränsvärdet och på det andra företaget över gränsvärdet för två scenarier. Det är inte helt förvånande att det är högt uppmätta exponeringar i träbranschen då vi av erfarenhet vet att exponeringen ofta ligger i nivå med gällande hygieniska gränsvärden. För mätningarna på tryckerierna är de uppmätta exponeringarna låga i förhållande till gällande hygieniska gränsvärden. I gjuterierna är dammet uppmätt som inhalerbar fraktion. För scenariot med furfurylalkohol är all de uppmätta exponeringarna över det gällande hygieniska gränsvärdet. För de båda mätningarna för rensning ligger de uppmätta exponeringarna på samma nivå som de gällande gränsvärdena. Även det var förväntat då det är en känt dammig hantering. För sprutmålning ingår mätningar både vid blandning av färger, tvättning och för själva sprutningen. Under genomförd sprutmålning ligger man i nivå med gränsvärdet medan man för de andra momenten ligger klart under gränsvärdesnivåerna. Mätningarna som genomfördes på en kvarn var förvånansvärt höga och många av mätningarna låg över eller klart över gällande hygieniska gränsvärdet för mjöldamm. Mätningarna gjorda i den kemiska industrin, som är en tillredare, visade på uppmätta exponeringar väl under gällande gränsvärden. I plastindustrin mätte vi styren i fyra olika applikationer och de uppmätta exponeringsnivåerna var för alla mätningar långt över gällande hygieniska gränsvärden. Avslutningsvis så mätte vi kvarts inom betongindustrin och även där ligger den uppmätta exponeringen i nivå med gällande gränsvärden. Totalt har vi genomfört 128 mätningar på 35 olika scenarios på 12 företag i 8 branscher. För plastindustrin och mätningarna för styren var alla uppmätta exponeringar över gällande gränsvärden. Om man bortser från dessa 30 mätningar återstår 98 exponeringsmätningar varav 18 (18%) hade uppmätta nivåer över gällande hygieniskt gränsvärde. I tabellen är några uppmätta exponeringar markerade i gult vilket markerar att de scenarierna är utanför det området som man kan använda Stoffenmanager och ART, dvs man rekommenderas inte att använda verktygen för de områdena. I figurerna nedan är det plottat medelvärdet av de uppmätta exponeringarna mot modellerade koncentrationer. För Stoffenmanager finns en god korrelation mellan uppmätt och modellerad koncentration (r 2 =0.73). När man tittar på det uppdelat för de olika branscherna (vilket ger väldigt få observationer per bransch) kan man se att för mjöldammet och för styren är alla uppmätta medelexponeringar under de beräknade exponeringarna, men ändå med rimlig överensstämmelse. När man gör en rät linje och jämför med 1:1-linjen får man för Stoffenmanager en lutningskoefficient på ~ 0.6. Det innebär att man övervärderar låga exponeringar och man undervärderar höga exponeringar. Även för ART får man en god överensstämmelse mellan det modellerade och det uppmätta (r 2 =0.68). På ett av träföretagen fås en konsekvent avvikelse där ART modellerar alldeles för lågt i jämförelse med det uppmätta. Här finns en tydlig förklaring då man i modellen tar för stor hänsyn till fuktigheten i träet. Tittar man på det med Bayes-tillämpningen där egna mätdata viktas med blir det naturligtvis mycket bättre överensstämmelse (r 2 =0.84). När man sedan beräknar en rät linje med ART får man en lutningskoefficient på 0.93 vilket betyder att ART är en betydligt mycket mer robust modell. ART med Bayes ger en lutningskoefficient på

6 Industri Scenario Agent Stoffenmanager ART ART Bayesian Uppmätt exponering OEL Trä Tryckeri Gjutning Sprut målning 50 %-ilen 50 %-ilen Konfidensintervall 50 %-ilen n Median Medel Range Inspektion Trädamm 1,0 4,1 3-5,6 2,2 1, ,48 0,47 0,35-0,59 2 Borrning Trädamm 0,09 0,3 0,16-0,54 0,39 0,28-0,54 3 0,44 0,44 0,34-0,53 2 Matning Trädamm 0,48 3,2 1,7-5,8 0,99 0,7-1,4 3 0,68 0,60 0,37-0,72 2 Lätt matning Trädamm 2,2 0,047 0,0026-0,087 0,35 0,22-0,54 3 1,16 1,1 0,96-1,19 2 Spikning Trädamm 4,9 0,06 0,03-0,1 0,39 0,22-0,64 3 2,35 2,2 0,99-3,27 2 Tung matning Trädamm 4,6 0,05 0,027-0,089 0,5 0,32-0,77 4 2,6 2,6 1,13-4,02 2 Tryckning med Imagine Oil Tryckning med flexocure Tvätt av screenramar Petrolium kolväten Dipropylen diglykol diakrylat 3, ,06 0,031 0,016-0,06 0,028 0,019-0, ,026 0,026 0,026 1* Petrolium nafta 17, <n.d * Rullscreentryck Etylacetat 63, , Arkscreentryck Solventnafta 14,5 1,2 0,63-2,3 2,2 1, ,1 2,7 2,1-3,9 300 Doomlackering Kärntillverkning Isoforon diisocyanat Furfuryl alkohol 0,017 0,0008 0,0004-0,0016 0,0023 0,0015-0, ,0026 0,004 Konfidensintervall 0,0023-0,0075 1,54 0,027 0,014-0,052 0,069 0,034-0, Rensning Metalldamm 3,45 0,61 0,33-1,1 1,5 0,95-2,3 2 4,4 4,4 1, Handformning Kärntillverkning Kalium hydroxid Kalium hydroxid 0,29 0,0036 0,0018-0,0068 0,011 0,0079-0, ,02 0,02 0,01-0,03 1 1,04 0,025 0,013-0,047 0,012 0,0082-0, ,013 0,012 0,002-0,02 1 Rensning Metalldamm 2,01 0,06 0,033-0,11 0,37 0,16-0, ,5 5,1-11,5 10 Sprutmålning boggey Xylen 20, Sprutmålning lok HDI 0,014 0,12 0,064-0,24 0,022 0,016-0,03 8 0,013 0,016 0,006-0,026 0,02 Blandning av färg Butylacetat 10, ,9 8,9 4, Sprutmålning luckor Xylen 3, ,7-36 4,2 2, ,8 59 0, Tvättning av Toluen 16,2 10 5,3-20 4,3 2,6-6,9 3 14,5 19 7, ,02 6

7 Kemisk industri Plast Betong färgpistoler Säckning Mjöldamm 2,1 0,91 0,5-1, ,5 3 7,29 12,6 5,07-25,5 3 Magasin Mjöldamm 0,51 0,08 0,044-0,15 0,32 0,17-0,57 2 3,58 3,58 1,37-5,78 3 Lab Mjöldamm 1,2 1,4 0,77-2,5 3,6 3, ,41 2,83 1,94-4,15 3 Tappning av lim Tappning av spackel Blandning av lim DPM 0,56 0,055 0,029-0,11 0,37 0,2-0,61 5 1,8 1,9 0,5-3,4 300 DPGDA 0,01 0,015 0,0077-0,029 0,014 0,0095-0, ,019 0,019 0,006-0,032 1* Damm 2,6 1,4 0,76-2,5 5,5 4,8-6,3 3 0,81 0,94 0,27-1,74 10 Rollning Styren 30, , Sprutning Styren 54, , Målning Styren 28, , Gelcoatering Styren 49, Sågning Kvarts 0,12 0, , , ,00051 Mjölkvarn 0, , ,05 0,08 0,05-0,14 0,1 Kapning Kvarts 0,04 0,062 0,034-0,11 0,017 0,009-0, ,05 0,08 0,05-0,14 0,1 Blandning Kvarts 0,02 0,01 0,005-0,019 0,0053 0,0033-0, ,01 0,01 0,01-0,02 0,1 * Amerikanskt gränsvärde De som är markerade gult är utanför tillämpningen av ART och Stoffenmanager Alla mätningar är gjorda utanför ev. mask och allting är i mg/m 3. 7

8 y = 0,07+0,62x r 2 = 0,730 8

9 y = 0,29 + 0,93x r 2 = 0,681 9

10 y = 0,2 + 0,92x r 2 = 0,842 10

11 Kommunikation Då detta projekt alldeles uppenbart följer på det tidigare projektet finansierat från FAS kan man inte riktigt dela in kommunikationen separat mellan de olika projekten. Rent generellt kan det sägas att det har varit ett väldigt stort externt intresse för de här båda projekten tillsammans. Projekten har också lett till nya insikter och nya frågeställningar framförallt rörande REACH-lagstiftningen och dess konsekvenser för svenska och europeiska arbetsmiljöförhållanden rörande kemiska arbetsmiljörisker. Nationellt har vi gett utbildningar och deltagit i seminarier som framförallt har berört hur exponeringsmodellering fungerar både teoretiskt och praktiskt. Den första utbildningsdagen var på KI "Exponeringsbedömningar med hjälp av datorprogram" halvdag på KI, Stockholm, och den andra riktades till föreningen teknisk företagshälsovårds (FTF) sektion 9 (syd) och hölls under en dag med cirka 25 deltagare Riskbedömning av kemikalier Ungefär ett år efteråt hölls en andra utbildning i Svensk yrkes- och miljöhygienisk förenings regi Tema Stoffenmanager. Den kursen sträckte sig över två dagar totalt 10 timmars undervisning och även där var det cirka 25 deltagare 21-22/ En kortare introduktion om Stoffenmanager har även getts till arbetsmiljöingenjörer i Västra Götaland och Norra Halland i deras utbildnings- och kontaktdag Introduktion till Stoffenmanager ett hjälpmedel för exponeringsbedömning En kurs liknande den vi hade i Örebro är inplanerad till FTF i Umeå 25-26/9 och ytterligare en är preliminärt bokad i Lund. Vi kommer också att ge mer praktisk utbildning riktad till arbetsmiljöingenjörer under hösten som berör REACH och vad man som arbetsmiljöingenjör behöver veta om REACH. Förutom rena utbildningstillfällen har vi också haft föredrag för REACH-rådet på Kemikalieinspektionen i Stockholm Exponeringsmodellering Stoffenmanager Vi har också haft ett föredrag för Teknikföretagarnas referensgrupp för REACH REACH exponeringsscenarier för arbetare Tetra Pak Lund och vi har även presenterat på FHV-metodiks utbildningsdag i Stockholm Evidensbaserade metoder inom företagshälsovård, Modellering av kemisk exponering, 12 feb 2014 och vi var närvarande på Gilla Jobbetkonferensen Vetenskapligt nationellt har vi haft ett seminarium på det Arbets- och miljömedicinska vårmötet i Malmö april, Erfarenheter av Stoffenmanager. Nationellt vill vi slutligen också nämna huddagen som arrangerades av Dennis, forskarnätverket för hudexponering där behovet av att göra liknande studier som vi har gjort för luftburen exponering också borde göras för hudexponering diskuterades. Hudexponering ett problem i svenskt arbetsliv. LO:s kemigrupp och forskarnätverket för hudexponering Dennis. Stockholm Modellering av hudexponering. På huddagen var det cirka 75 deltagare från alla tänkbara delar av intressenter, myndigheter, fack, arbetsgivare, producenter, konsulter och forskare. Internationellt/nordiskt har vi deltagit i en NIVA-kurs Occupational hygiene and the new European chemical legislation May, 2014, Sannäs, Finland där vi höll föreläsningar med titlarna Introduction to exposure assessment, different routes of exposure, assessment strategies, occupational hygiene measurements vs. modelling och Result of Swedish user study. Vi var också inbjudna till Nordiska ministerrådets, The Nordic Exposure Group (NEGh)s meeting 2 nd Workshop on REACH Exposure Scenarios (Human Health) - Industry, ECHA and Authority Perspectives; Copenhagen : Different users same model divergent results. 11

12 Projektet har också lett till att projektledaren idag sitter i Stoffenmanagers internationella vetenskapliga kommittee där utvecklingsprojekt för Stoffenamnager diskuteras. I samband med dessa möten har vi hållit föredrag på både 1 st Stoffenmanager International Implementation workshop. Stoffenmanager Implementation experience from Sweden. Amersfoort, The Netherlands, 4/ och på 2nd Stoffenmanager International Implementation workshop. Stoffenmanager status in Sweden and our research. Asterdam, The Netherlands, 1-2/ Vi har även via projektet blivit delaktiga (i ett litet hörn) i en europeisk studie som handlar om exponeringsmodellering och REACH. Detta har lett till att vi har deltagit i en två dagars workshop i Edinburgh för projektet E-team rörande Exposure modelling tool and betweenuser reliability amt att vi deltog på ETeam konferensen med en poster (Landberg H, Tinnerberg H). Comparison of outcome for different users using the same exposure modelling tool; Stoffenmanager. The ETEAM Conference Challenges and perspectives of tier 1 exposure assessment / Vi har även deltagit i internationella konferenser på International Occupational Hygiene Association (IOHA) 9 th meeting in Kuala Lumpur, Malaysia User opinions of Stoffenmanager and COSHH-Essentials. och Comparison between measurements and quantitative exposure assessments using Stoffenmanager for multiple user och vi har haft en presentation på X 2012 Comparison between measurements and quantitative exposure assessments Stoffenmanager. Edinburgh UK, Avslutningsvis har vi skickat en artikel för publicering i Annals of Occupational Hygiene och vi har två manus på gång som planeras att vara färdiga under hösten. Diskussion I projektet har vi genomfört exponeringsmätningar i den omfattning som vi hade planerat i projektansökan. Med de genomförda mätningarna vet vi idag lite mer om de exponeringsnivåer som finns på svenska arbetsplatser då vi faktiskt har varit på totalt 12 företag och gjort förhållandevis omfattande exponeringsmätningar. De genomförda mätningarna visar att det inte är ovanligt i Sverige att de hygieniska gränsvärdena överskrids. Vi har använt två fritt tillgängliga system för att modellera exponeringen som vi har jämfört med mätningar. Subjektivt är det betydligt mer arbetsamt att använda ART då det krävs mer inputparametrar för att kunna genomföra modelleringen. Vi anser att båda verktygen kan användas för att bilda sig en uppfattning över exponeringen då överensstämmelsen med mätningarna generellt är god. Genom projektet har vi även kunnat få en inblick i internationell forskning inom området. Med projektet E-Team, där vi har varit inblandade på ett litet hörn sätts kunskaperna om exponeringsmodellering ihop med den europeiska kemikalielagstiftningen REACH. Mycket av det som E-Team har gjort är ännu inte offentlig, men några av presentationerna finns tillgängliga här: Substances/Workshops/ETEAM-2014/ETEAM-2014.html. Den viktigaste lärdomen från det projektet och från vårt tidigare AFA-projekt är att olika användare av den här typen av modeller kommer till väldigt olika resultat. Vi är ännu inte färdiga med våra slutliga analyser. En av anledningarna till det är att vi har beslutat oss för att även använda verktyget ECETOC-TRA då det är det verktyg som är absolut vanligast att använda av registranter för REACH-ändamål. Beslutet att inkludera detta fattades i samband med att vi fick klart för oss de första resultaten för E-TEAM projektet och 12

13 där våra analyser kommer att kunna komplettera den stora E-TEAM studien på ett förträffligt sätt. Referenser Andersson L, H Tinnerberg, P Berg, U Bergendorf, J-E Karlsson, H Westerberg. Comparison between measurements and quantitative exposure assessments Stoffenmanager. X2012 Edinburgh UK, Arbetsmiljöverket. AFS 2011:19. Kemiska arbetsmiljörisker. Landberg H, Berg P, Andersson L, Bergendorf U, Karlsson J-E, Westberg H, Tinnerberg H. Comparison of outcomes for different users using the same exposure modelling tool. Submitted Landberg H, Tinnerberg H. Comparison of outcome for different users using the same exposure modelling tool; Stoffenmanager. The ETEAM Conference Challenges and perspectives of tier 1 exposure assessment / Tielemans E, Warren N, Schneider T, Tischer M, Ritchie P, Goede H, Kromhout H, van Hemmen J, Cherrie JW. Tools for regulatory assessment of occupational exposure: development and challenges. J Exp Sci Environ Epid 2007b 17:S72-S80. Tielemans E, Rubingh C, Fransman W, Schinkel J. A Bayesian approach for combining a mechanistic exposure model and empirical data. Toxicol Lett 2007a 172 S13. Tinnerberg H, P Berg, L Andersson, U Bergendorf, J-E Karlsson, H Westerberg. User opinions of Stoffenmanager and COSHH-Essentials. International Occupational Hygiene Association (IOHA) 9 th meeting in Kuala Lumpur, Malaysia Tinnerberg H, P Berg, L Andersson, U Bergendorf, J-E Karlsson, H Westerberg. Comparison between measurements and quantitative exposure assessments using Stoffenmanager for multiple user. International Occupational Hygiene Association (IOHA) 9 th meeting in Kuala Lumpur, Malaysia

14 I rapporten beskriver vi jämförelser mellan uppmätta exponeringsnivåer med traditionella metoder och modellerade exponeringar, modellerat med verktygen Stoffenmanager och ART. Modellerna gör rent generellt bra ifrån sig och kan mycket väl användas för att få en uppfattning om exponeringen. Avdelningen för Arbets- och miljömedicin LUND Tel E-post Internet: 14