2 Svar på interpellation - planberedskap för studentbostäder (FP) 3 Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

Transkript

1 KUNGÖRELSE 1 [2] Kommunfullmäktige Tid , Kl 17:30 Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen Ärenden Justering 1 Svar på interpellation - Simskolor (M) 2 Svar på interpellation - planberedskap för studentbostäder (FP) 3 Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun 4 Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka kommun 5 Ny lokal för kommunarkivet 6 Godkännande av tillfällig avvikelse mot kommunens finanspolicy 7 Ändring av reglemente för socialnämnden 8 Reglemente för ersättning till förtroendevalda - ändring 9 Uppdaterad arbetsgivarstrategi 10 Tilläggsavtal Tornet 4 11 Markanvisning Tullinge Trädgårdsstad, etapp 3, Skanska upphörande av exploateringsavtal

2 BOTKYRKA KOMMUN KUNGÖRELSE 2[2] Kommunfullmäktige Genomförande Tornet 1 13 Svar på motion - Första hjälpen - utrustning på mötesplatserna för 60-plussarna (S) 14 Svar på motion - Bygg attraktiva seniorboenden efter Boverian-konceptet (FP) 15 Anmälningsärenden 16 Valärenden 17 Nya motioner 18 Ny interpellation 19 Nya medborgarförslag Kommunfullmäktiges sammanträde sänds på webben via Välkommen! Birgitta Mörk Kommunfullmäktiges ordförande Håkan Hultgren Sekreterare

3 Svar på interpellation från Petja Svensson (M) om simskolor. Petja Svensson (M) har skrivit en interpellation angående simskolor i Botkyrka kommun. I kommunen har vi två badhus som båda erbjuder simskolor för barn och vuxna. Anläggningarna nyttjas också av skolorna dagtid då de arrangerar simutbildning, vilket skolorna har ansvaret för. Att kunna simma är en trygghet och ett bra sätt att motionera och leka. Badhus och simskola är väldigt viktigt för folkhälsa så väl som för att förebygga drunkningsolyckor. Det ligger därför i allas intresse att våra badhus och vår simskola används och ofta och flitigt. Svar: 1. Varför erbjuder vi så få simskoleplatser? Vi erbjuder inte få simskoleplatser. Både Storvretsbadet och Fittjabadet har vanligen sju simskoleperioder per år. Dessa fördelar sig på följande sätt, två på våren (ytterligare en ibland), tre på sommaren och två på hösten. Dessa perioder erbjuds både simskolor för vuxna och barn i olika åldrar. Kurserna är också på olika nivå, dvs nybörjare, fortsättningskurs och så vidare. När det gäller totala antalet erbjudna platser de senaste två åren så har de varit kring platser och antalet platser som nyttjats är kring 860 platser, se tabell nedan. Vad Storvretsbadet Fittjabadet Totalt Antal erbjudna platser 2011 Antal nyttjade platser 2011 Antal erbjudna platser 2012 Antal nyttjade platser Det är stor skillnad på trycket beroende på vilken period det är. Höst och vårperioderna är det stort tryck och svårt att få plats. Det brukar vanligtvis bli en väntelista. Sommarperioderna så kan det bli ett antal platser över. 2. Hur marknadsför vi våra simskolor? Vi marknadsför dem genom annonser i lokal media, på webbplatsen samt in-formationsblad som finns på baden.

4 3. Tycker du att vi gör tillräckligt för att upplysa om vikten av att kunna simma vid en tidig ålder? Utbildningsförvaltningen har ett ansvar att lära elever att simma och också ett informationsansvar kring vikten av detta. I badhusen och i mötet med barn och unga informerar vi självfallet om vikten av att kunna simma. Jag tycker att man aldrig kan upplysa tillräckligt om vikten av att kunna simma vid en tidig ålder. Det är som sagt en jätteviktig fråga och väldigt viktigt att våra medborgare nås av informationen. Jag tycker att man aldrig upplysa tillräckligt om vikten av att kunna simma vid en tidig ålder. Det är som sagt en jätte viktigt fråga och väldigt viktigt att våra medborgare nås av informationen. Vi jobbar så gott vi kan med att sprida informationen ut efter våra förutsättningar. Det är något vi kommer att fortsätta jobba med. 4. Varför tillåts inte simsällskapet erbjuda simskoleplatser till barn oavsett om dessa tidigare deltagit i simsällskapets verksamheter? Givetvis får simklubben bedriva simskoleverksamhet för sina medlemmar som inte lyckas få plats i vår simskola. 5. Enligt personal erbjuds inte simskola till barn med funktionsnedsättning eller andra särskilda behov. Stämmer det? Om så, varför inte? Alla barn är lika välkomna till våra simskolegrupper. Vi har inte i dagsläget renodlade grupper för just barn med särskilda behov utan de placeras i ordinarie grupp. Vi ser behovet av att hitta bättre former för att arbeta med denna målgrupp och har börjat med detta arbete. 6. Enligt personal finns inget samarbete mellan Fittja- och Storvretsbaden? Dessa bad är båda en del av Botkyrka kommun och det är naturligt att det samarbetar på en mängd olika sätt och drar nytta av lärdomar och kompetenser. Enhetscheferna på badhusen samarbetar tätt i de flesta frågorna tillsammans. Baden har också gemensamma verksamhetsdagar, vissa utbildningar samt i olika projekt, till exempel nytt kassasystem. 7. Varför har man inte möjliggjort för föräldrar att kunna boka sitt barns simskoleplats via nätet? Det är något som vi kommer utveckla i samband med att vi byter datasystem för kassa och bokningar under Varför skapas inga väntelistor, så att de barn som inte fått någon plats står i kö till nästa kurs? När det gäller fördelningen av tider så är det svårt att skapa ett fullt rättvist sätt att fördela platser. Förtillfället används inte kölistor utan ett först till kvarn system. 9. Eftersom att efterfrågan på platser, under vissa tider på året, är stor, varför anställs inte någon, istället för som nu, enligt uppgift, per timme?

5 Personalgruppen i baden är tillsvidareanställda, de flesta på 100% och ett fåtal på runt 50%. Svårigheten med den varierade efterfrågan ligger i att tiderna i simbassängen är begränsade då allmänhetens badtider, simskoleföreningens träning samt simskolor måste samsas med vår egen simskoleverksamhet. Matias Gökinan Kultur- och fritidsnämndens ordförande (s)

6 Kommunfullmäktige INTERPELLATION Till ordföranden i Kultur- och fritidsnämnden Mattias Gökinan (S) Simskolor Varje år dör ett antal människor i drunkningsolyckor, en del av dessa beror på att man helt enkelt aldrig lärt sig simma. I vår kommun kan man lära sig simma på våra kommunala badhus fr.o.m. sex års ålder. Botkyrka har i dagsläget ca: 1180 barn i den åldern, men vi kan endast erbjuda totalt 108 barn per termin en plats i de kommunala simskolorna för nybörjare. Vi vet att simkunnigheten, främst bland våra medborgare i den norra kommundelen, är bristfällig. Med anledning av detta känns det därför extra oroväckande att Fittjabadet endast erbjuder tolv platser per termin. Ju tidigare barn lär sig simma desto mer kan vi förebygga drunkningsolyckor. Med anledning av detta vill jag fråga Kultur- och fritidsnämndens ordförande följande frågor: 1. Varför erbjuder vi så få simskoleplatser? 2. Hur marknadsför vi våra simskolor? 3. Tycker du att vi gör tillräckligt för att upplysa om vikten av att kunna simma vid en tidig ålder?

7 4. Varför tillåts inte simsällskapet erbjuda simskoleplatser till barn oavsett om dessa tidigare deltagit i simsällskapets verksamheter? 5. Enligt personal erbjuds inte simskola till barn med funktionsnedsättning eller andra särskilda behov. Stämmer det? Om så, varför inte? 6. Enligt personal finns inget samarbete mellan Fittja- och Storvretsbaden? 7. Varför har man inte möjliggjort för föräldrar att kunna boka sitt barns simskoleplats via nätet? 8. Varför skapas inga väntelistor, så att de barn som inte fått någon plats står i kö till nästa kurs? 9. Eftersom att efterfrågan på platser, under vissa tider på året, är stor, varför anställs inte någon, istället för som nu, enligt uppgift, per timme? Petja Svensson

8 Svar på interpellation från Lars Johansson (FP) angående planberedskap för studentbostäder Lars Johansson (FP) har skrivit en interpellation angående planberedskap för studentbostäder. Bostadsbristen i Stockholm, för studenter och andra, är ett stort problem för jobben och tillväxten i hela Stockholm. När människor tvingas tacka nej till jobb eller studier på grund av att de inte lyckas hitta lägenhet hämmas utvecklingen. Idag tvingas många unga bo med väldigt osäkra bostadsförhållanden. I Stockholm finns över studenter men bara studentbostäder. Kötiden för en studentlägenhet kan vara upp till 20 månader! Byggandet av studentbostäder och små hyresrätter har minskat dramatiskt. I kommunen ska vi göra allt vi kan för att det ska byggas fler studentbostäder i Botkyrka och i vår del av regionen, men det behövs också en nationell storstadspolitik som kan ge förutsättningar för nya studentbostäder. Fråga 1) Är Du beredd att vidta åtgärder som kan medföra att tillfälliga studentbostäder kan uppföras med tillfälligt bygglov? Vi vill fortsätta medverka till fler bostäder för unga och studenter. I nuläget pågår flera projekt; plansamråd genomförs för 90 ungdomsbostäder vid Bergfotsvägen i Tumba, studentbostäder vid Solskensvägen i Tullinge och ett intressant samverkansprojekt med studentbostäder vid Ungdomens Hus i Fittja. Om det i något projekt kan underlätta med ett tidsbegränsat bygglov så är jag givetvis villig att medverka till att det blir prövat. Botkyrkabyggen studerar till exempel ett antal platser som skulle kunna rymma student- eller ungdomsbostäder, tillfälliga eller kanske ännu hellre permanenta. Ett problem är dock att nya PBL endast medger tidsbegränsade bygglov om max 10 år, mot tidigare max 20 år. Förutom att fler kommuner borde intressera sig för byggnation av nya studentbostäder, vilket SSCO tydligt visade i en rapport tidigare i år, så är det största problemet med att det byggs för få studentbostäder oftast att det är svårt att få ekonomi i sådana projekt. Vi socialdemokrater vill därför se en byggbonus för studentlägenheter och mindre hyresbostäder. Lagstiftningen och byggreglerna ska kunna bidra till lösningar på bostadsbristen samtidigt som ett hållbart byggande upprätthålls. När det gäller studentbostäder är det rimligt med förenklade byggnadsregler. Nya studentbostäder i kollektivtrafiknära lägen måste exempelvis kunna byggas med avsteg från bullernormer och med lägre parkeringstal. Kommunerna måste också ha rimliga ekonomiska förväntningar vid försäljning av kommunal mark.

9 Fråga 2) Hur ser planberedskapen ut för byggande av studentbostäder på längre sikt i Botkyrka kommun? Kommunens planberedskap är inriktad på att möjliggöra 550 lägenheter per år, varav en stor del genom förtätningsprojekt med flerfamiljshus i goda kollektivtrafiklägen. Förhoppningsvis kan en del av dessa bli student- eller ungdomsbostäder, i vilken utsträckning avgörs dock ytterst av byggherreintresset. Finns det ett sådant är förutsättningarna goda i Botkyrka. Studentbostäder måste vara en självklar del av planeringen i länets samtliga kommuner. Det kan vara svårt att finna lämpliga lägen för studentbostäder eftersom geografiskt läge och kostnad spelar en större roll än i vanliga bostadsprojekt. Det krävs därför ett nytänkande, inte minst från studentbostadsaktörerna. Som exempel på svårigheten att finna goda lägen kan nämnas att Stockholm, med målet att åstadkomma 4400 studentbostäder denna mandatperiod, hittills endast färdigställt 86 st. I Botkyrka finns det redan idag ca 200 studentbostäder i Riksten. Listan över projekt som är på gång byggs på vartefter. Vi vill prioritera fler bostäder för unga! Vi hoppas att även regeringen vill medverka. Peter Nyberg Samhällsbyggnadsnämndens ordförande (s)

10 INTERPELLATION Interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande angående planberedskap för studentbostäder Att det råder brist på bostäder i hela Stockholms län kan knappt ha undgått någon. Fler bostäder måste byggas, och det gäller också i Botkyrka. Utan fler bostäder riskerar hela regionen att tappa i tillväxttakt. Bostadssituationen är allra värst för studenter. Många får köa i flera år för att få en studentbostad, och när man väl får den är det kanske redan dags för examen. Folkpartiet anser att det är viktigt att Botkyrka bygger fler studentbostäder både på kort och på lång sikt. På kort sikt borde kommunen ge tillfälliga bygglov till studentbostäder i form av paviljonger i avvaktan på att mark ska användas till något annat. Det finns säkert ytor runt om i kommunen där en permanent bebyggelse ska uppföras om några år. Under tiden vore det utmärkt för tillfälliga studentbostäder. På längre sikt så måste kommunen dessutom inventera och planlägga mark för studentbostäder. Vi vet att idag finns det intressenter som kan tänka sig bygga studentbostäder i Tullingeberg Dessutom kan man titta på om det finns fastigheter som kan omvandlas till boende för studenter. I Tumba finns t ex Tumba äldreboende, som Folkpartiet vill ersätta med ett nytt äldreboende. De lokaler som då frigörs skulle tex kunna vara aktuella som studentbostäder. Men också staten måste tas sitt ansvar för att skapa möjligheter för fler studentbostäder. Byggreglerna kring dessa är idag allt för krångliga. Det är t ex inte rimligt med ett regelverk som gör att badrummet blir större än själva rummet i studentbostaden. Med hänvisning till det ovanstående vill jag ställa följande frågor till samhällsbyggandsnämndens ordförande: 1. Är Du beredd att vidta åtgärder som kan medföra att tillfälliga studentbostäder kan uppföras med tillfälligt bygglov? 2. Hur ser planberedskapen ut för byggande av studentbostäder på längre sikt i Botkyrka kommun? Lars Johansson (FP)

11 PROTOKOLLSUTDRAG 1[5] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:377 2 Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun (KS/2012:377) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att: 1. ett tillräckligt antal namnunderskrifter, enligt reglerna om folkinitiativ, har lämnats in med förslag om en kommunal folkomröstning om en eventuell delning av Botkyrka kommun. 2. folkinitiativet avser en fråga som kommunfullmäktige kan besluta om. 3. en rådgivande folkomröstning om en eventuell delning av den nuvarande kommunen i en tullingedel samt en del för resten av Botkyrka ska hållas i samband med de allmänna valen söndagen den 14 september de röstsedlar som väljarna har att välja bland inleds med frågan: Vill du att kommundelen Tullinge ska brytas ut från nuvarande Botkyrka kommun, så att det bildas två kommuner: Botkyrka (utan Tullinge) och Tullinge? 5. väljarna har sedan att välja mellan tre olika röstsedlar med alternativen: - JA jag vill att dagens Botkyrka delas upp i två nya kommuner: Botkyrka kommun och Tullinge kommun. - NEJ jag vill att Botkyrka ska fortsätta vara en sammanhållen kommun, där kommundelen Tullinge är kvar som en del av Botkyrka kommun. - Blank röstsedel med rubriken Kommunal folkomröstning.

12 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[5] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: röstsedlarna ska vara ljust rosa för att skilja dem från de gula, vita och blå röstsedlarna i de allmänna valen. 7. röstsedlarna trycks i samma antal som övriga röstsedlar i valet (3 gånger antalet röstberättigade). 8. röstning i folkomröstningen ska kunna ske på samma sätt som i de samtidiga allmänna valen vad gäller lokaler, tider, förtidsröstning, budröstning m.m. 9. preliminär rösträkning sker på valnatten. 10. det slutgiltiga resultatet för folkomröstningen redovisas sent på torsdagen efter valdagen. Reservation Anders Thorén (TUP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande Sammanfattning Av 5 kap 23 andra stycket kommunallagen framgår: Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäktige också väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Av 5 kap 34 a första stycket kommunallagen framgår vidare: Har ett folkinitiativ väckts enligt 23 andra stycket skall fullmäktige besluta att folkomröstning skall hållas, om 1. den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och 2. inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget. Av 2 första stycket lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar framgår följande: I anslutning till att fullmäktige beslutar om att hålla en folkomröstning skall fullmäktige besluta om: 1. dag för omröstningen, 2. omröstningsdistrikt och omröstningslokaler, 3. den fråga och de svarsalternativ som skall ställas till de röstberättigade,

13 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[5] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: röstsedlarnas antal, innehåll och utseende, 5. huruvida röstning kan ske på annat sätt än genom personlig inställelse i omröstningslokalen, samt 6. när röstsammanräkningen senast skall vara avslutad. Valnämnden i Botkyrka kommun har under sitt sammanträde den 4 december 2012 diskuterat den namninsamling som har ägt rum i Botkyrka om en eventuell delning av kommunen och kommit fram till följande: Valnämnden konstaterar att ett tillräckligt antal namnunderskrifter (tio procent av de röstberättigade), enligt vad kommunallagen stadgar om folkinitiativ, den 31 juli 2012 lämnades in till kommunen med förslag om en kommunal folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun. Valnämnden föreslår därför att en sådan folkomröstning genomförs. Valnämnden konstaterar vidare att den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den. Kommunen kan visserligen inte själv besluta om en ändrad kommunindelning men kommunfullmäktige kan begära att Kammarkollegiet och regeringen prövar frågan om en kommundelning. Erfarenheter från andra kommunala folkomröstningar visar att valdeltagandet blir lägre om en annan valdag än allmän valdag väljs för en kommunal folkomröstning. En folkomröstning på en egen dag medför dessutom avsevärt mycket högre kostnader. Valmyndigheten har, i det samråd som enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar ska ske, meddelat att myndigheten inte har något att invända mot att folkomröstningen genomförs den 14 september Valnämnden föreslår därmed att folkomröstningen ska äga rum samtidigt med de allmänna valen den andra söndagen i september Valnämnden föreslår följande text överst på röstsedlarna: Vill du att kommundelen Tullinge ska brytas ut från nuvarande Botkyrka kommun, så att det bildas två kommuner: Botkyrka (utan Tullinge) och Tullinge? Det kan antingen finnas en röstsedel i folkomröstningen med kryssalternativ eller en röstsedel för varje alternativ (ja, nej, blank). Det är troligen lättare för väljaren att göra fel om man har kryssröstsedlar. Det blir också lättare för röstmottagarna att räkna rösterna med olika röstsedlar för alternativen. Valnämnden anser av dessa skäl att det bör produceras olika röstsedlar för de tre alternativen.

14 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 4[5] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:377 Valnämnden har studerat de formuleringar som har använts på röstsedlarna vid liknande folkomröstningar i Eskilstuna, Huddinge, Södertälje och Uppsala. Utifrån dessa och för att texten på röstsedlarna ska klargöra vad omröstningen gäller utan att vara ledande för väljarens ställningstagande föreslås följande texter för de tre röstsedlar som de röstande har att välja mellan: - JA jag vill att dagens Botkyrka delas upp i två nya kommuner: Botkyrka kommun och Tullinge kommun. - NEJ jag vill att Botkyrka ska fortsätta vara en sammanhållen kommun, där kommundelen Tullinge är kvar som en del av Botkyrka kommun. - Blank röstsedel med rubriken Kommunal folkomröstning. Färgen på röstsedlarna måste göra det möjligt att skilja dem från de gula, vita och blå röstsedlar som används i de allmänna valen. Valnämnden föreslår en ljust rosa färg. För färgblinda måste det även vara tre streck på båda sidor av röstsedeln för att skilja dessa röstsedlar från de övriga. De tre alternativa röstsedlarna bör vidare tryckas i samma antal som röstsedlar för kommunalvalet (tre gånger antalet röstberättigade). Valnämnden föreslår att förtidsröstningen ska kunna gå till på exakt samma sätt som i de allmänna valen som äger rum samtidigt - samma indelning i valdistrikt, i samma vallokaler, på samma tider och med samma regler för budröstning m.m. Sammanräkningen kommer att ta betydligt längre tid med fyra val i stället för tre. Valnämnden har därför för avsikt att försöka rekrytera minst en (två till de största distrikten) extra rösträknare till varje valdistrikt för att delta i sammanräkningen från kl på valdagen. Med en sådan förstärkning bedömer valnämnden att det är möjligt med en preliminär rösträkning även för folkomröstningen på valnatten. Den sker då efter att de tre andra valen är sammanräknade. Detta kompletteras sedan bl.a. med sent inkomna röster vid valnämndens så kallade onsdagsräkning. Därefter måste valnämnden genomföra en samlad kontrollräkning av samtliga röster i folkomröstningen motsvarande den som länsstyrelsen gör för de allmänna valen. Slutresultat kan därför inte föreligga förrän sent på torsdagen efter valdagen. Yrkanden Anders Thorén (TUP) yrkar i första hand återremiss i ärendet i andra hand avslag till ordförandeförslaget, bilaga. Katarina Berggren (S) yrkar avslag till yrkandet om återremiss.

15 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 5[5] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:377 Jimmy Baker (M) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Propositionsordning Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras idag. Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer bifall eller avslag på ordförandeförslaget mot varandra. Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifaller ordförandeförslaget. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

16 Yrkande Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Ärende: 2 Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Vi ställer oss bakom samtliga punkter i ordförandeförslaget förutom punkt fyra och fem som handlar om frågeformulering och svarsalternativ. I förslaget till beslut framgår det att kommande folkomröstning inte enbart handlar om Tullinge kommun utan faktiskt om att två nya kommuner ska bildas. Det är bra att valsedlarna är tydliga men nuvarande frågekonstruktion innehåller dock ett antal brister. Frågeformuleringen ger exempelvis uttryck för åsikter. Starka formuleringar som t ex brytas ut och sammanhållen kan påverka den som svarar. Vår uppfattning är att valsedlar skall vara så kortfattade, lättförståeliga och neutrala som möjligt. Man bör alltså undvika "laddade" eller "ledande" ord. Även negationer och värderingar ska undvikas. Dessutom är det viktigt att valsedlarna utformas så att den fråga som väckts genom folkinitiativet också besvaras vid omröstningen. Vi anser att det befintliga förslaget innehåller för mycket text. Man måste komma överens om frågeformulering och svarsalternativ som är enkla att förstå och besvara för de röstande. Alltför omfattande text riskerar att bidra till att frågan uppfattas på olika sätt av olika personer. Om en fråga uppfattas på olika sätt av olika personer blir det svårare att tolka resultatet av omröstningen. Kortfattade och tydliga texter minskar utrymmet för godtyckliga tolkningar och underlättar därmed den fortsatta beslutsprocessen. Genom att ställa rätt frågor på rätt sätt slipper vi svårtolkade resultat. De valsedlar som användes vid folkomröstningen om en egen kommun i Nykvarn tycker vi uppfyller många av ovan nämnda kriterier. Den fråga som väcktes genom folkinitiativet handlade om en folkomröstning om delning av kommunen (Tullinge egen kommun). Att två nya kommuner ska bildas är underförstått. Därför bör valsedeln utformas så att frågeställningen från folkinitiativet besvaras vid folkomröstningen. Övrig politisk argumentation kan de olika partierna stå för. Dessutom ska man inte bedriva politisk kampanj i eller i nära anslutning till vallokalen, därför ska valsedlarna också vara så neutrala som möjligt. I ett faktablad om folkinitiativ från SKL finns följande text: Det är lämpligt att samråda med företrädare för initiativtagarna och söka komma överens om frågeformuleringar som är enkla att förstå och besvara för de röstande och om svarsalternativ vars innebörd är enkla att tolka inför den fortsatta beslutsprocessen. Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

17 Vi föreslår kommunstyrelsen besluta att ärendet återremitteras i syfte att ge tid till att samråda med företrädare för initiativtagarna och söka komma överens om frågeformuleringar och svarsalternativ. Om återremissyrkandet faller: att att att att ordförandeförslagets första, andra, tredje, sjätte, sjunde, åttonde, nionde och tionde att-sats bifalles ordförandeförslagets fjärde och femte att-sats avslås de röstsedlar som väljarna har att välja bland inleds med frågan: Skall kommundelen Tullinge bli en egen kommun? väljarna har att välja mellan tre olika röstsedlar med alternativen: - JA - Jag vill att kommundelen Tullinge skall bli en egen kommun. - NEJ - Jag vill att kommundelen Tullinge skall fortsätta ingå i Botkyrka kommun. - Blank röstsedel med rubriken Kommunal folkomröstning. Anders Thorén (TuP) Therese Strömberg (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

18 PROTOKOLLSUTDRAG 1[4] Valnämnden Dnr KS/2012: Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun (KS/2012:377) Beslut Valnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Ett tillräckligt antal namnunderskrifter, enligt reglerna om folkinitiativ, har lämnats in med förslag om en kommunal folkomröstning om en eventuell delning av Botkyrka kommun. 2. Folkinitiativet avser en fråga som kommunfullmäktige kan besluta om. 3. En folkomröstning om en eventuell delning av den nuvarande kommunen i en Tullingedel samt en del för resten av Botkyrka ska därmed hållas i samband med de allmänna valen söndagen den 14 september De röstsedlar som väljarna har att välja bland inleds med frågan: Vill du att kommundelen Tullinge ska brytas ut från nuvarande Botkyrka kommun, så att det bildas två kommuner: Botkyrka (utan Tullinge) och Tullinge? 5. Väljarna har sedan att välja mellan tre olika röstsedlar med alternativen: JA jag vill att dagens Botkyrka delas upp i två nya kommuner: Botkyrka kommun och Tullinge kommun. NEJ jag vill att Botkyrka ska fortsätta vara en sammanhållen kommun, där kommundelen Tullinge är kvar som en del av Botkyrka kommun. (Blank röstsedel) med rubriken Kommunal folkomröstning.

19 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[4] Valnämnden Dnr KS/2012: Röstsedlarna ska vara ljust rosa för att skilja dem från de gula, vita och blå röstsedlarna i de allmänna valen. 7. Röstsedlarna trycks i samma antal som övriga röstsedlar i valet, (3 gånger antalet röstberättigade). 8. Röstning i folkomröstningen ska kunna ske på samma sätt som i de samtidiga allmänna valen vad gäller lokaler, tider, förtidsröstning, budröstning m m. 9. Preliminär rösträkning sker på valnatten. 10. Det slutgiltiga resultatet för folkomröstningen redovisas sent på torsdagen efter valdagen. Sammanfattning I Kommunallagen 23 står: Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäktige (också) väckas av minst 10 procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna.. Om ett sådant så kallat folkinitiativ står det vidare i 34a den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den och inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget. I Lagen om kommunala folkomröstningar står det i 2 : I anslutning till att fullmäktige beslutar om att hålla en folkomröstning skall fullmäktige besluta om: Dag för omröstningen Omröstningsdistrikt och omröstningslokaler Den fråga och de svarsalternativ som skall ställas till de röstberättigade Röstsedlarnas antal, innehåll och utseende Huruvida röstning kan ske på annat sätt än genom personlig inställelse i omröstningslokalen När röstsammanräkningen senast skall vara avslutad. Botkyrka valnämnd har under sitt sammanträde den 4 december 2012 diskuterat den namninsamling som har ägt rum i Botkyrka om en eventuell delning av kommunen och kommit fram till följande: Valnämnden konstaterar att ett tillräckligt antal namnunderskrifter (10 procent av de röstberättigade), enligt kommunallagens punkter om folkinitiativ, den 31 juli 2012 lämnades in till kommunen med förslag om en kommunal

20 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[4] Valnämnden Dnr KS/2012:377 folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun. Valnämnden föreslår därför att en sådan folkomröstning genomförs. Valnämnden konstaterar vidare, enligt Kommunallagen paragraf 34a, att den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den. Erfarenheter från andra kommunala folkomröstningar visar att valdeltagandet blir lägre om en annan valdag än allmän valdag väljs för en kommunal folkomröstning. En folkomröstning på en egen dag medför dessutom avsevärt mycket högre kostnader. Valmyndigheten har i det samråd som enligt lagen ska ske meddelat att de inte har något att invända mot att ha folkomröstningen på valdagen. Valnämnden föreslår främst av demokratiska skäl att folkomröstningen äger rum samtidigt med de allmänna valen den andra söndagen i september Valnämnden föreslår följande text överst på röstsedlarna: Vill du att kommundelen Tullinge ska brytas ut från nuvarande Botkyrka kommun, så att det bildas två kommuner: Botkyrka (utan Tullinge) och Tullinge? Det kan antingen finnas en röstsedel i folkomröstningen med kryssalternativ eller en röstsedel för varje alternativ (ja, nej, blank). Det är troligen lättare för väljaren att göra fel om man har kryssröstsedlar. Det blir också lättare för röstmottagarna att räkna rösterna med olika röstsedlar för alternativen. Valnämnden anser av dessa skäl att det bör produceras olika röstsedlar för de tre alternativen. Valnämnden har studerat de formuleringar som har använts på röstsedlarna vid liknande folkomröstningar i Eskilstuna, Huddinge, Södertälje och Uppsala. Utifrån dessa och för att texten på röstsedlarna ska klargöra vad omröstningen gäller utan att vara ledande för väljarens ställningstagande föreslås följande texter för de tre röstsedlar som de röstande har att välja mellan: JA jag vill att dagens Botkyrka delas upp i två nya kommuner: Botkyrka kommun och Tullinge kommun. NEJ jag vill att Botkyrka ska fortsätta vara en sammanhållen kommun, där kommundelen Tullinge är kvar som en del av Botkyrka kommun. (Blank röstsedel) med rubriken Kommunal folkomröstning.

21 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 4[4] Valnämnden Dnr KS/2012:377 Färgen på röstsedlarna måste göra det möjligt att skilja dem från de gula, vita och blå röstsedlar som används i de allmänna valen. Valnämnden har fastnat för att föreslå en ljust rosa färg. För färgblinda måste det även vara tre streck på båda sidor av röstsedeln för att skilja dessa röstsedlar från de övriga. De tre alternativa röstsedlarna bör vidare tryckas i samma antal som röstsedlar för kommunalvalet (3 gånger antalet röstberättigade). Valnämnden föreslår att förtidsröstningen ska kunna gå till på exakt samma sätt som i de allmänna valen som äger rum samtidigt - samma indelning i valdistrikt, i samma vallokaler, på samma tider och med samma regler för budröstning m.m. Sammanräkningen kommer att ta betydligt längre tid med fyra val i stället för tre. Valnämnden har därför för avsikt att försöka rekrytera minst en (två till de största distrikten) extra rösträknare till varje valdistrikt för att delta i sammanräkningen från kl Med en sådan förstärkning anser Valnämnden att det är möjligt med en preliminär rösträkning även för folkomröstningen på valnatten. Den sker då efter att de tre valen är sammanräknade. Detta kompletteras sedan med bl.a. sent inkomna röster vid Valnämndens s.k. onsdagsräkning. Därefter måste Valnämnden genomföra en samlad kontrollräkning av samtliga röster i folkomröstningen motsvarande den som Länsstyrelsen gör för de allmänna valen. Slutresultat kan därför inte föreligga förrän sent på torsdagen efter valdagen. Särskilt yttrande Bertil Rolf (TUP) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: Kommunfullmäktige

22 Särskilt yttrande Valnämnden Ärende: 1 Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Vi ställer oss bakom samtliga punkter i ordförandeförslaget förutom punkt fyra och fem som handlar om frågeformulering och svarsalternativ. I förslaget till beslut framgår det att kommande folkomröstning inte enbart handlar om Tullinge kommun utan faktiskt om att två nya kommuner ska bildas. Det är bra att valsedlarna är tydliga men nuvarande frågekonstruktion innehåller dock ett antal brister. Frågeformuleringen ger exempelvis uttryck för åsikter. Starka formuleringar som t ex brytas ut och sammanhållen kan påverka den som svarar. Vår uppfattning är att valsedlar skall vara så kortfattade, lättförståeliga och neutrala som möjligt. Man bör alltså undvika "laddade" eller "ledande" ord. Även negationer och värderingar ska undvikas. Dessutom är det viktigt att valsedlarna utformas så att den fråga som väckts genom folkinitiativet också besvaras vid omröstningen. Vi anser att det befintliga förslaget innehåller för mycket text. Valnämnden måste komma överens om frågeformulering och svarsalternativ som är enkla att förstå och besvara för de röstande. Alltför omfattande text riskerar att bidra till att frågan uppfattas på olika sätt av olika personer. Om en fråga uppfattas på olika sätt av olika personer blir det svårare att tolka resultatet av omröstningen. Kortfattade och tydliga texter minskar utrymmet för godtyckliga tolkningar och underlättar därmed den fortsatta beslutsprocessen. Genom att ställa rätt frågor på rätt sätt slipper vi svårtolkade resultat. De valsedlar som användes vid folkomröstningen om en egen kommun i Nykvarn tycker vi uppfyller många av ovan nämnda kriterier. Den fråga som väcktes genom folkinitiativet handlade om en folkomröstning om delning av kommunen (Tullinge egen kommun). Att två nya kommuner ska bildas är underförstått. Därför bör valsedeln utformas så att frågeställningen från folkinitiativet besvaras vid folkomröstningen. Övrig politisk argumentation kan de olika partierna stå för. Dessutom ska man inte bedriva politisk kampanj i eller i nära anslutning till vallokalen, därför ska valsedlarna också vara så neutrala som möjligt. Vi föreslår att följande formuleringar används: De valsedlar som väljarna har att välja bland inleds med frågan: Skall kommundelen Tullinge bli en egen kommun? Väljarna har sedan att välja mellan tre olika valsedlar med alternativen: 1, JA Jag vill att kommundelen Tullinge skall bli en egen kommun. Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

23 2, NEJ Jag vill att kommundelen Tullinge skall fortsätta ingå i Botkyrka kommun. 3, (Blank valsedel). Bertil Rolf (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

24

25

26

27 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:377 Referens Håkan Hultgren Mottagare Valmyndigheten Box Stockholm Samråd om dag för folkomröstning Ett folkinitiativ har väckts i Botkyrka om att hålla en kommunal folkomröstning om en eventuell delning av kommunen. Enligt andra paragrafen i lagen om kommunala folkomröstningar ska kommunen samråda med Valmyndigheten om dagen för folkomröstningen. Frågan om dag diskuteras för närvarande mellan partierna i Botkyrka och Valnämnden. Resultatet blir troligen att hålla folkomröstningen samtidigt med de allmänna valen under den andra söndagen i september Huvudskälet för att ha folkomröstningen samtidigt med de allmänna valen är att det då, jämfört med andra tidspunkter, kan bli den största anslutningen av väljare som deltar i folkomröstningen. Vi önskar nu ha det samråd som krävs i lagen för att få Valmyndighetens syn på val av dag för denna folkomröstning. Förhoppningsvis behöver detta inte ta så lång tid. Vi är snart färdiga för att ta samtliga de beslut om en folkomröstning som krävs enligt lagen. Hälsningar Lars Nyberg ordförande Botkyrka valnämnd Genom Håkan Hultgren Kommunsekreterare Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post hakan.hultgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

28 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Valnämnden DnrKS/2012: Namninsamling om folkomröstning (KS/2012:377) Beslut Valnämnden konstaterar att ett tillräckligt antal (10 procent av de röstberättigade) namnunderskrifter, enligt kommunallagens punkter om folkinitiativ, den 31 juli 2012 lämnades till kommunen med förslag om en kommunal folkomröstning om delning av Botkyrka kommun. Valnämnden föreslår att detta konstaterande överlämnas till kommunfullmäktige som ett anmälningsärende vid fullmäktiges septembersammanträde Valnämnden kommer att föreslå kommunfullmäktige att övriga nödvändiga beslut i ärendet delas upp i två etapper: 1. I ett första beslut tar kommunfullmäktige ställning till om och i så fall när en folkomröstning ska hållas 2. Om kommunfullmäktige beslutat att folkomröstning ska hållas utarbetar valnämnden ett förslag till beslut för övriga delbeslut som tillställs kommunfullmäktige för slutligt avgörande senast vid fullmäktiges sammanträde i december Sammanfattning Valnämndens ordförande redogör för arbetet med den namninsamling - folkinitiativ som lämnats till kommunen Cirka 7380 namnunderskrifter har lämnats in. Av dessa har sedan en stickprovskontroll genomförts där 3324 namn kontrollerats mot kommunens befolkningsregister. Av resultatet av kontrollen kan slutsatsen dras att antalet inlämnade namn är tillräckligt. Minimiantalet var vid inlämningstillfället 6510, dvs. 10 procent av antalet röstberättigade. Valnämndens ordförande redogör vidare för de regler och rutiner som gäller för kommunala folkomröstningar.

29

30 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:193 3 Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka kommun (KS/2011:193) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar förslaget till arbetsmarknadspolitisk programförklaring. Sammanfattning Arbetsmarknadsfrågor har under lång tid varit viktiga i Botkyrka. Att Botkyrkaborna har arbete är en av kommunens sex långsiktiga hållbarhetsutmaningar och tydliga mål för att klara utmaningen finns sedan flera år tillbaka i vår flerårsplan. Under 2011 arbetade arbets- och näringslivsberedningen fram ett dokument Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka strategisk inriktning och remitterade det till berörda nämnder. Kommunledningsförvaltningen sammanställde remissvaren i slutet av Med anledning av nämndernas synpunkter gav arbets- och näringslivsberedningen i uppdrag till kommunledningsförvaltningen att återkomma med ett mer utvecklat förslag för beslut. En tjänstemannagrupp har jobbat med underlaget till programförklaringen men dokumentet är formulerat i en politisk grupp bestående av majoritetspartierna i kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen anser att uppdraget i och med förslaget till programförklaring är slutfört. Angränsande arbete i Botkyrka nästa I samband med uppdraget om ett mer utvecklat arbetsmarknadspolitiskt program tog kommundirektören initiativ till ett utredningsuppdrag under namnet Botkyrka nästa. Utredningen ska förutom att lämna ett förslag på arbetsmarknadspolitiskt program även kartlägga kommunens insatser inom området arbetsmarknads- och näringslivspolitik och ge förslag till möjliga arbetssätt och organisering som väsentligt kan öka kommunens måluppfyl-

31 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:193 lelse med att fler Botkyrkabor har arbete. Botkyrka nästa kommer att slutredovisas i början av Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Yrkanden Yngve R K Jönsson (M) och Mats Einarsson (V) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

32 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2011:193 Referens Charlotte Persson Mottagare Kommunstyrelsen Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka kommun en programförklaring Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till arbetsmarknadspolitisk programförklaring. Sammanfattning Arbetsmarknadsfrågor har under lång tid varit viktiga i Botkyrka. Att Botkyrkaborna har arbete är en av kommunens sex långsiktiga hållbarhetsutmaningar och tydliga mål för att klara utmaningen finns sedan flera år tillbaka i vår flerårsplan. Under 2011 arbetade arbets- och näringslivsberedningen fram ett dokument Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka strategisk inriktning och remitterade den till berörda nämnder. Kommunledningsförvaltningen sammanställde remissvaren i slutet av Med anledning av nämndernas synpunkter gav arbets- och näringslivsberedningen i uppdrag till kommunledningsförvaltningen att återkomma med ett mer utvecklat förslag för beslut. En tjänstemannagrupp har jobbat med underlaget till programförklaringen men dokumentet är formulerat i en politisk grupp bestående av majoritetspartierna i kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen anser att uppdraget i och med förslaget till programförklaring är slutfört. Angränsande arbete i Botkyrka nästa I samband med uppdraget om ett mer utvecklat arbetsmarknadspolitiskt program tog kommundirektören initiativ till ett utredningsuppdrag under namnet Botkyrka nästa. Utredningen ska förutom att lämna ett förslag på arbetsmarknadspolitiskt program även kartlägga kommunens insatser inom området arbetsmarknads- och näringslivspolitik och ge förslag till möjliga arbetssätt och organisering som väsentligt kan öka kommunens måluppfyllelse med att fler Botkyrkabor har arbete. Botkyrka nästa kommer att slutredovisas i början av Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post charlotte.persson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

33 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2011:193 Åsa Ratcovich Kommundirektör Expedieras till Text Jan Strandbacke Förvaltningschef arbets- och vuxenutbildningsförvaltningen

34 Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka En programförklaring i åtta punkter Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

35 BOTKYRKA KOMMUN Inledning Botkyrkas kommunfullmäktige har antagit denna arbetsmarknadspolitiska programförklaring för att ange färdriktningen för kommunens arbetsmarknadspolitik. Vår arbetsmarknadspolitik syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för Botkyrkaborna att försörja sig själva, bidra till samhällsbygget och forma sin gemensamma framtid. Arbetsmarknadsinsatserna kan inte isoleras från kommunens övriga verksamhet. Utbildning, kultur, vård- och omsorg, socialt arbete, näringslivsarbete och hållbar stadsutveckling är alla viktiga delar i en långsiktig politik för arbete, hållbar utveckling och välfärd. Arbetsmarknadspolitiken är i första hand en statlig angelägenhet, men den kan inte bli framgångsrik utan ett kommunalt engagemang utifrån lokala förhållanden och behov. Statens politik vad gäller arbetsmarknad, ekonomisk utveckling, näringsliv, trygghetssystem osv. bestämmer i stor utsträckning vad kommunen kan och måste göra. En utvecklad samverkan mellan samhällets olika aktörer och nivåer är nödvändig, Utgångspunkter för arbetsmarknadspolitiken Botkyrka kommuns vision lyder: Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid Den visionen är vägledande även för arbetsmarknadspolitiken. Arbete och en egen inkomst är grundläggande livsförutsättningar. Ett meningsfullt arbete med en lön som går att leva på skapar förutsättningar för trygghet, oberoende och en känsla av tillhörighet. Botkyrkas arbetsmarknadspolitik utgår från alla människors vilja att försörja sig själva och sina barn och att genom sitt arbete bidra till samhällsbygget. Botkyrka har pekat ut sex avgörande utmaningar, där en svag eller dålig utveckling först ska bromsas och sedan vändas till en hållbar utveckling 1. Den generation som föds nu måste kunna växa upp i ett Botkyrka som kännetecknas av att: Botkyrkaborna har arbete Botkyrkaborna känner sig hemma Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna Botkyrkaborna är friska och mår bra Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin 1 Ett hållbart Botkyrka startdokument för kommunens arbete med hållbar utveckling kopplat till deklarationen Ålborg +10 (2007) 2 [8]

36 BOTKYRKA KOMMUN Arbetsmarknadspolitiken har givetvis sin särskilda betydelse för den första utmaningen Botkyrkaborna har arbete men fler i arbete är också en förutsättning för att klara övriga utmaningar, samtidigt som framgångar på dessa områden kan bidra till fler arbetstillfällen och ökad sysselsättning. Kommunens arbetsmarknadspolitik ska som all annan verksamhet genomsyras av Botkyrkas strategier för jämställdhet, demokrati, klimat och för ett interkulturellt samhälle. 2 Arbetsmarknadsläget i Botkyrka Stockholmsregionen är en av Europas mest framgångsrika storstadsregioner med ekonomisk tillväxt och stark konkurrenskraft. Samtidigt är Botkyrka en del av en storstadsregion som enligt OECD är en av Europas mest segregerade, präglad av stora skillnader i livsvillkor. Behoven av arbetskraft kommer att öka, vilket är en faktor som, rätt utnyttjad, ökar möjligheterna för Botkyrkabor att få arbete och egen försörjning. Det är en huvuduppgift att vända en utveckling där allt färre Botkyrkabor i vuxen ålder är i arbete eller utbildning. I oktober 2012 var 12% av arbetskraften år registrerade som arbetslösa i Botkyrka, en ökning med en procentenhet sedan förra året. Bara Södertälje hade en högre arbetslöshet i länet. Siffran kan jämföras med riksgenomsnittet som var 8,6% och länsgenomsnittet på 6,8% 3. I november 2010 fanns totalt cirka Botkyrkabor i yrkesverksam ålder (20 64 år). Av dessa förvärvsarbetade cirka personer, vilket ger en förvärvsfrekvens på 70,3 %. Uppdelad på kön är förvärvsfrekvensen 67,2 % för kvinnor och 73,3 % för män. Skillnaderna inom kommunen är stora och följer den allmänna socioekonomiska strukturen. Diagram: Förvärvsfrekvens november 2010 (källa: RAMS) 2 Strategi för ett jämställt Botkyrka (2009), Strategi för demokrati och delaktighet (2008), Klimatstrategi för Botkyrka (2009), Strategi för ett interkulturellt Botkyrka (2010). 3 Totalt inskrivna arbetslösa som andel av den registerbaserade arbetskraften år, Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik november [8]

37 BOTKYRKA KOMMUN var det totalt Botkyrkabor (29,7 %) i yrkesverksam ålder som inte förvärvsarbetade. Av dem var cirka förtidspensionärer (23,3 %), studerande (15,4 %), arbetslösa inskrivna hos Arbetsförmedlingen (45,6 %) och övriga (15,6 %). Diagram: Botkyrkabornas registrerade aktiviteter 2010 (källa: RAMS och AF) % av de arbetslösa Botkyrkaborna har endast förgymnasial utbildning. Genomsnittet för Stockholms län är 22 %. Om vi innefattar arbetslösa, förtidspensionärer och studerande är det 4600 lågutbildade Botkyrkabor som saknar förvärvsarbete 4. 30% av männen och 33% av kvinnorna som inte förvärvsarbetar är lågutbildade. Sammansättningen av den grupp som befinner sig utanför arbetsmarknaden växlar med konjunkturläget och arbetsmarknadssituationen, men tendensen är att gruppen sakta växer. Botkyrkaborna tappar mer än länet i sysselsättningsfrekvens vid konjunkturnedgångar och följer länets genomsnittliga utveckling i uppgångar. Gruppen är dynamisk och har ett stort in- och utflöde. Varje år flyttar cirka Botkyrkabor från kommunen och ungefär lika många flyttar in. Inflyttningen har en stor betydelse för sysselsättningssituationen i Botkyrka. Den är starkt kopplad till hur väl rustade de nya Botkyrkaborna är med avseende på förmågan att rätt kunna etablera sig på arbetsmarknaden. En del av dem som flyttar in har en god akademisk utbildning, men har ändå svårt att finna ett arbete som överstämmer med utbildning och arbetslivserfarenhet. 4 Källa: Områdesdatabas (ODB) och den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). 4 [8]

38 BOTKYRKA KOMMUN Meningsfull sysselsättning för Botkyrkabor som står mycket långt från den reguljära arbetsmarknaden Den reguljära arbetsmarknaden är inte tillgänglig för alla. Vissa har begränsningar till följd av sociala problem, långvarig ohälsa eller funktionshinder, mycket låg utbildningsnivå och/eller mycket bristfälliga kunskaper i svenska språket. Kommunen ska bedriva ett professionellt arbete med ambition att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla medborgare att ha hög livskvalitet och ett gott liv utifrån egna behov och förutsättningar. I detta arbete är tillgången till meningsfull sysselsättning en viktig del. Ett utvecklat lokalt och regionalt näringsliv Även ett aldrig så framgångsrikt arbete med att rusta människor för arbete och studier är otillräckligt om det inte finns några arbeten att gå till. Såväl nationellt som regionalt behöver vi en ekonomisk politik och en näringspolitik som främjar en hållbar ekonomisk tillväxt. Det betyder en tillväxt som samtidigt utvecklar mänskliga resurser och långsiktigt tar tillvara miljömässiga värden. Lyckas det lyckas vi också bättre med de arbetsmarknadspolitiska insatser som kommunen gör. Botkyrka kommun vill att fler ska kunna förverkliga sina affärsidéer. Vi ska bidra till att göra det enklare att bli och vara företagare. Vi ska ge goda förutsättningar för kommersiella och sociala entreprenörer och företag att starta och växa. Ett bra näringslivsklimat förutsätter konstruktiva relationer mellan den offentliga, privata och ideella sektorn. Det förbättrar förutsättningarna att öka antal lokala arbetsplatser. En mångfald av företag, organisationer och kreativa offentliga verksamheter ökar möjligheterna att matcha Botkyrkabornas kompetenser med näringslivets och välfärdssektorns behov. Arbetsmarknadspolitik är en lönsam investering om vi gör rätt! Den lokala arbetsmarknadspolitiken kräver som annan kommunal verksamhetresurser i form av kompetent personal, ändamålsenliga lokaler och så vidare. En höjd ambitionsnivå kan inledningsvis innebära ökade kostnader. Samtidigt ger ett framgångsrikt arbete med att få ut fler i arbete och studier både omedelbara och långsiktiga kostnadsminskningar, såväl för kommunen som för samhället i stort. Det är därför avgörande att arbetsmarknadspolitiken ger resultat och att vi använder våra resurser så effektivt som möjligt. Det faktum att kommunen själv är en stor arbetsgivare med nära 6000 anställda ger oss goda möjligheter till verksamma arbetsmarknadspolitiska insatser. Kommunens upphandling är också ett verktyg som ska användas för att finna vägar till arbete för fler. Vi ska hela tiden granska och utvärdera våra insatser och löpande anpassa dem till individernas behov och ändrade förhållanden. Vi ska aktivt ta del av forskning och andra kommuners erfarenheter och omsätta vunna insikter i praktiskt arbete. 5 [8]