95 Svar på interpellation - Tidsram för återkoppling till våra medborgare (M)

Transkript

1 KUNGÖRELSE 1 [2] Kommunfullmäktige Tid , Kl 17:30 Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen Ärenden Justering 94 Svar på interpellation - Mötesplatsföreningar kontra den interkulturella strategin (M) 95 Svar på interpellation - Tidsram för återkoppling till våra medborgare (M) 96 Svar på interpellation - Varför stödjer Botkyrka kommun Occupy-rörelsen? (M) 97 Svar på interpellation - Socialt företagande (FP) 98 Svar på interpellation - Är den politiska majoriteten redo att införa LOV i Botkyrka kommun? (FP) 99 Ändring av upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun 100 Beslut om bisysslor 101 Ändrad kostnadsfördelning i Södertörns överförmyndarnämnd 102 Nytt samordningsförbund Botkyrka Huddinge Salem 103 Svar på motion - Ersätt Fittjabadet och Storvretsbadet med ett nytt äventyrsbad (M)

2 BOTKYRKA KOMMUN KUNGÖRELSE 2[2] Kommunfullmäktige Svar på motion - Även södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning (M) 105 Svar på motion - Förbättra fartbegränsningen på Flottiljvägen i Riksten (FP) 106 Svar på motion - Gör det möjligt för alla barn att idrotta (M) 107 Svar på motion - Öppna Åvägen i riktning från Tullinge mot Tumba (TUP) 108 Svar på motion - Återupprättad arbetslinje (S) 109 Svar på motion - Vi vill införa ett motprestationskrav för försörjningsstöd (M) 110 Svar på motion - Dagverksamhet för dementa på Kärsdala äldreboende i Tullinge (BP) 111 Svar på motion - Upprätta rökfria zoner i det allmänna utrymmet (M) 112 Svar på motion - Inför trygghetsboenden i kommunen (M) 113 Anmälningsärenden 114 Valärenden 115 Nya motioner 116 Nya medborgarförslag Kommunfullmäktiges sammanträde sänds på webben via Välkommen! Birgitta Mörk Kommunfullmäktiges ordförande Håkan Hultgren Sekreterare

3 Svar på interpellation från Petja Svensson (M) om mötesplatsföreningar kontra den interkulturella strategin. Petja Svensson (M) har skrivit en interpellation angående huruvida jag i min roll som kommunstyrelsens ordförande ser på mötesplatsföreningar kontra den interkulturella strategin. Den interkulturella strategin fastslår att föreningslivet, etniskt kulturella mötesplatsföreningar så väl som andra föreningar är en viktig del i det interkulturella arbetet. Jag tycker inte att mötesplatsföreningar ska ställas i kontrast till den interkulturella strategin. Det finns ingen dikotomi dem emellan. Jag skulle snarare vilja hävda att det är precis tvärt om. Svar: 1) Tror du att kommunen kommer att klara av att genomföra den interkulturella strategin? Den interkulturella strategin ställer många ambitiösa och högt strävande mål. Men det är inte för intet som den är antagen av en majoritet i kommunfullmäktige. Jag precis som många tror starkt på vårt arbete med den interkulturella strategin. I den interkulturella strategin lyfter vi fram en målbild där vi inom 15 års tid tillsammans har lyckats skapa ett förändrat tillstånd för kommunens invånare. Då ska flickor och pojkar, kvinnor och män som har Botkyrka som sin hembygd, oavsett social och etnisk bakgrund, inte bara ha samma möjligheter till utbildning, arbete och bostadskarriär som befolkningen i övriga länet de ska också ha ett försprång på en globaliserad arbetsmarknad och i samhället i stort. Därför har vi i den interkulturella strategin satt upp följande målbild: - Om 15 år har vår kraftsamling bidragit till att utveckla samhälls- och arbetskulturen i Sverige, så att erfarenheterna och kompetensen hos vår befolkning tas till vara i samhällets sociala och ekonomiska utveckling. Då har vi brutit dagens mönster och byggt förutsättningar för ett interkulturellt samhälle där social och etnisk bakgrund eller trosuppfattning inte är ett hinder för att få tillgång till makt och resurser på lika villkor. - Om 10 år är Botkyrka en plats där flickor och pojkar, kvinnor och män vidgar sina sociala nätverk och möjligheter i en globaliserad värld. - Om 10 år ses etnisk mångfald i första hand som en grund för tillväxt och utveckling i Botkyrka och regionen. - Om 5 år är ett icke-diskriminerande, interkulturellt förhållningssätt en av de kompetenser som kännetecknar verksamheten och bemötandet från chefer och medarbetare i Botkyrka kommun. De behövs själklart hårt arbete och en rejäl kraftsamling för att vi ska kunna nå alla mål i den interkulturella strategin. Det behövs en kraftsamling på statlig, regional så väl som kommunalnivå. Men jag tror att vi kommer nå våra mål i den interkulturella strategin.

4 2) Kan man bygga ett interkulturellt samhälle från grunden om många av våra medborgares enda morot är att man blir bidragsberättigade om man hittar en tillfällig samarbetspartner och vad händer i så fall om pengarna tar slut? Petja Svensson åsyftar antagligen det rörliga bidraget för inkludering som föreslås införas Detta bidrag läggs till för att ge föreningar verktyg för att ytterligare kunna vara med och bidra till ett interkulturellt samhälle. Det handlar om att skapa möjligheter och det tror jag att vi gör genom en sådan bidragsfördelning. Med det sagt så vill jag poängtera att det inte handlar om att enbart skapa ett verktyg. Det handlar om att systematiskt arbeta för ett icke-diskriminerande, interkulturellt förhållningssätt. Katarina Berggren Kommunstyrelsens ordförande (s)

5 Kommunfullmäktige INTERPELLATION Mötesplatsföreningar kontra den interkulturella strategin 2010 fastställde kommunfullmäktige en strategi för ett interkulturellt Botkyrka. Detta innebär att man vill förändra dagens mångkulturella samhälle till fördel för det interkulturella: Botkyrka kommun ska stödja ett konkret samarbete mellan föreningar och olika trossamfund över sociala, etniska och religiösa gränser samt mellan stadsdelar, för att minska den sociala distansen mellan områden och grupper som ett led i att motverka grannskapseffekter och stärka den sociala sammanhållningen. Kommer kommunen att klara av att uppnå detta mål, om vi även fortsättningsvis kommer att via exempelvis bidrag uppmuntra våra etniskt kulturella mötesplatsföreningar? I nuläget upplevs många grupper som starkt socialt sammansvetsade varav de flesta hitintills inte visat några tecken på att vilja inkludera andra grupper av etniciteter eller etniciteter tillhörande andra trossamfund. Jag är positiv till att vår kommun antagit denna interkulturella strategi och jag vill att den ska fungera fullt ut. Kultur- och fritidsnämndens föreningsutskott har arbetat för att hitta ett nytt bidragsberättigat kriterium kopplat till den interkulturella strategin. Ett förslag till ansökan kan vara att exempelvis ett fotbollslag från norra Botkyrka har träningar tillsammans med ett fotbollslag från södra Botkyrka. Man spelar i mixade lag och grillar tillsammans efteråt. Det är en bra början, men om barnens föräldrar inte vill vara en del av ett interkulturellt samhälle, så uppmuntrar de inte heller sina barn till inkludering och då faller vi långt innan mållinjen. Det är viktigt att man förklarar för medborgarna vad strategin innebär och vad den kan komma få för en betydelse för samhället. Våra medborgare ska vilja ta till sig strategin för att de faktiskt förstår att den kan förändra och förbättra deras levnadsvillkor, genom bl.a. att bli mer delaktiga i vårt samhälle och att deras upplevda trygghet och även trivseln i bostadsområdet kan förbättras. Det primära och enda målet kan inte styras av pengar, då bygger vi bara luftslott. Vi måste gemensamt bygga vårt interkulturella samhälle. Jag har med anledning av detta följande frågor till Kommunstyrelsens ordförande: 1) Tror du att kommunen kommer att klara av att genomföra den interkulturella strategin?

6 2) Kan man bygga ett interkulturellt samhälle från grunden om många av våra medborgares enda morot är att man blir bidragsberättigade om man hittar en tillfällig samarbetspartner och vad händer i så fall om pengarna tar slut? Petja Svensson

7 Svar på interpellation från Petja Svensson (M) om tidsram för återkoppling till våra medborgare. Petja Svensson (M) har skrivit en interpellation angående huruvida jag i min roll som kommunstyrelsens ordförande är villig att ge kommunledningen ett uppdrag att ta fram en återkopplingspolicy. Medborgarkontakt och dialog är grundpelaren för vår verksamhet. Det är A och O att vi kontinuerligt arbetar med att utveckla och förbättra kommunikationen med våra medborgare. En viktig aspekt av kommunikationen är återkopplingen på frågor, synpunkter eller andra ärenden. I dagens kommunikationssamhälle är det både lätt att ta kontakt med kommunen men också lätt för kommunen att komma i kontakt med medborgarna. Detta är något vi behöver hitta medel och verktyg för att bejaka och använda oss av. Ett exempel på detta är den diskussion som finns i samhällsbyggnadsnämnden om en felanmälan applikation till smartphones. I arbetet behöver vi även arbeta för fler ska vända sig till kommunen med sina frågor och synpunkter. För så som det ser ut idag så finns det till exempel en ojämn spridning av var ifrån kommunens medborgarförlag kommer ifrån. Under 2010 kom 53 % av de medborgarförslag som inkom till samhällsbyggnadsnämndens från Tullinge och 0 % från Fittja. Detta är något vi behöver jobba med. 1) Är du villig att ge kommunledningen i uppdrag att ta fram en policy för hur vi kan säkerställa att medborgare/frågeställare snabbare kan få ett svar eller återkoppling vid kontakt med kommunen? Svar: Vi arbetar kontinuerligt med att skapa förutsättningar för våra medarbetare att bli än mer service inriktade. Detta är något vi tydligt slår fast i vår flerårsplan. Där emot vore det svårt att upprätta en enskild policy för alla typer av återkoppling som behövs göras i kommunen. Det kan handla om kommunikation via Twitter, Facebook, brev, telefonsamtal, medborgarförslag, eller någon man träffar på bussen. Listan är lång och variationerna oändliga. Det finns många olika typer av återkopplingsbehov, förutsättningar och möjligheter, vissa är reglerade i lag andra i våra interna bestämmelser och några inte alls. Till exempel så bör ett medborgarförslag enligt kommunallagen hanteras inom 1 år, medan vi i våra interna bestämmelser bestämt oss för att återkoppla tillexempel synpunkter och klagomål inom 14 arbetsdagar. Det beror alltså på hur synpunkterna eller kommunikationen anländer till kommunen.. Katarina Berggren Kommunstyrelsens ordförande (s)

8 Kommunfullmäktige INTERPELLATION Tidsram för återkoppling till våra medborgare Till kommunstyrelsens ordförande Katarina Berggren (S) Botkyrka är en stor kommun med ett ökande antal invånare. Läser man i framåtsikten, vittnar den om att kommunen de närmaste åren kommer att ha en ökande befolkningstillväxt, speciellt inom vissa kommundelar. Därför planerar man nu för att kunna möta den förutspådda efterfrågan, på exempelvis samhällsservice, nya bostäder och idrottsanläggningar. Att vara tillgänglig för kommunens invånare och att, från kommunens sida, snabbt svara eller återkoppla till ärenden, är en viktig fråga i flera avseenden. Här kan man alltid bli bättre och det bör även vara vår strävan. Oavsett en hög arbetsbelastning bör någon form av kontakt med frågeställaren vara prioriterad Jag har samtalat med medborgare som känner sig besvikna över att det har tagit lång tid, i vissa fall månader och i något fall t.o.m. ett halvår, innan kommunen gjort någon form av återkoppling till deras ärenden/frågor. Naturligtvis är det långt ifrån alla som upplever detta, men det gör inte frågan mindre viktig. Även om det kanske ännu inte finns ett konkret svar att återge, så kan man tycka att ansvariga kan upplysa om detta. Det kan göras via telefonsamtal, e-post eller brev. Helt enkelt en bekräftelse på att man mottagit frågan och att man arbetar med ärendet och att man återkommer så fort man har någon information att delge. Jag skulle vilja att fanns en policy eller uttalad ambition från kommunens sida, att man inom en viss bestämd tid besvarar eller ger någon form av återkoppling till frågeställaren. Det skulle säkert bli en morot för oss i kommunen att bli bättre och det skulle vara något som våra frågeställare skulle kunna hänvisa till, om det behövs. Jag har med anledning av detta följande fråga till Kommunstyrelsens ordförande: Är du villig att ge kommunledningen i uppdrag att ta fram en policy för hur vi kan säkerställa att medborgare/frågeställare snabbare kan få ett svar eller återkoppling vid kontakt med kommunen? Petja Svensson (M)

9 Svar på interpellation från Jimmy Baker (M) gällande Occupy-rörelsen Jimmy Baker (M)har skrivit en interpellation gällande Occupy rörelsen och om vi anser att rörelsens medlemmar ska ha möjlighet att utrycka sina åsikter fritt i Fittja och om vi avser att avhysa Occupy-rörelsen från Fittja. 1. Är Occupy-rörelsens åsikter och politiska mål något som kommunen och den politiska majoriteten aktivt, eller för all del passivt, vill uppmuntra och facilitera en spridning av i Fittja? Svar: Det framgår i Jimmy Bakers interpellation att han inte sympatiserar med de åsikter som Occupy-rörelsen uttrycker. Precis på samma sätt som interpellanten har rätt att uttrycka sina åsikter äger alla människor rätt att uttrycka sina åsikter i en demokrati. Även fast jag inte delar alla partier, rörelsers, föreningars eller enskilda personers åsikter kommer jag alltid att slåss för deras rätt att få uttrycka sina åsikter. För rätten att få uttrycka sig i tal och skrift är grunden i ett demokratiskt samhälle. Fascism, rasism och andra former av odemokratiska och människofientliga politiska strömningar bekämpas bäst genom en öppen och transparant demokrati. 2. Varför uppmuntrar du och kommunen att Occupy-rörelsen får ockupera parken bakom Fittja centrum? Svar: Jag har inte haft vetskap om Occypy-rörelsen planer att slå sig ner i Fittja utan fick kännedom om att Occupy-rörelsen befann sig i Botkyrka via en artikel i Metro. 3. Kommer du att politiskt verka för en avhysning av ockupanterna? Svar: Jag tror att dialog ger en bättre effekt och har en större framgång än konfrontation. Katarina Berggren Kommunstyrelsens ordförande (s)

10 Kommunfullmäktige INTERPELLATION Till kommunstyrelsens ordförande Katarina Berggren (S) Varför stödjer Botkyrka kommun Occupy-rörelsen? Enligt kommunens lokala ordningsstadga så får: 13 Camping får endast ske inom områden som upplåtits för fritidsändamål på de platser och under de tider av året som bestäms av kommunen Enligt lokalmedia (Mitt i Botkyrka/Salem, den 17/4) så har den s.k. Occupy-rörelsen ockuperat parken bakom Fittja Centrum i ca en månads tid. Dessutom ska du, i egenskap av kommunstyrelsens ordförande, ha varit på plats och bjudit ockupanterna på fika. Det torde däremot inte vara okänt för vare sig kommunens tjänstemän eller den politiska majoriteten att rörelsen, enligt den lokala ordningsstadgan, inte borde få tillåtas vara där. Då vi besökte Occupy-rörelsen den andra maj så framgick det tydligt att man anser sig, genom utbildning, ha anledning att försöka påverka Fittjaborna (och samhället i stort) till att vilja ha den samhällsutveckling som rörelsen står för. Vid dessa samtal så uttalade sig rörelsens representanter sitt starka stöd för bl.a. att släppa samtliga droger fria, att ta bort samtliga åldersrestriktioner på alkohol och narkotika, avskaffa det system vi har idag genom att folket reser sig och störtar de som idag sitter på makten/privilegierna. Detta ger sammantaget upphov till några frågor: 1. Är Occupy-rörelsens åsikter och politiska mål något som kommunen och den politiska majoriteten aktivt, eller för all del passivt, vill uppmuntra och facilitera en spridning av i Fittja? 2. Varför uppmuntrar du och kommunen att Occupy-rörelsen får ockupera parken bakom Fittja Centrum? 3. Kommer du att politiskt verka för en avhysning av ockupanterna? Jimmy Baker

11 Svar på interpellation från Stig Bjernerup om socialt företagande Stig Bjernerup (FP) har ställt en interpellation till mig angående socialt företagande. Han frågar hur vi arbetar idag för att stimulera socialt företagande, och vad jag i egenskap av ordförande för socialnämnden gör för att underlätta och utveckla det sociala företagandet i Botkyrka kommun. Precis som Stig skriver, gör Botkyrka kommun en hel del redan idag för att skapa förutsättningar för att den sociala ekonomin, bl.a. i form av socialt företagande, ska kunna växa. Ett antal olika pilotprojekt har startat, och en lotsmodell har arbetats fram, som syftar till att aktörer inom den sociala ekonomin på samma sätt som vanliga företag ska få en väg in i kommunen, råd och stöd. Arbetet med att utveckla modellen pågår. Det finns idag exempel på etablerade föreningar i kommunen som har utvecklat företag inom den sociala ekonomin, och flera av de företag som har startats vid Klump på Subtopia har karaktären av sociala företag. En kommunövergripande samverkansgrupp för företagande inom den sociala ekonomin har bildats under ledning av Bengt Eliasson, kommunledningsförvaltningen. Gruppen inkluderade inledningsvis representanter från kommunledningsförvaltningen, arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Socialförvaltningen är sedan våren 2012 representerad i samrådsgruppen och deltar i arbetet med de uppdrag som gruppen har. Socialförvaltningen kommer att tillsammans med de andra representanterna ha i uppgift att hantera olika frågor inom området. Nu aktuella frågor är: Hur den kommunala organisationen kan förbättra sitt bemötande av initiativ inom den sociala ekonomin. Hur en lotsmodell kan bidra till en snabbare och mer effektivkommunal hantering av initiativ kring företagande inom den sociala ekonomin. Följa upp ett antal pilotprojekt inom den sociala ekonomin som kommunledningsförvaltningen gett sitt stöd under år Socialförvaltningen deltog i seminarium om social ekonomi som anordnades i Hallunda Folkets Hus den 22 maj 2012 av den kommunövergripande samverkansgruppen. Där kunde deltagarna bl.a. ta del av erfarenheterna från Västerås där man i samband med upphandling av dagverksamhet för hemlösa istället för en traditionell upphandling bestämt sig att pröva den så kallade IOPmodellen, idéburet/offentligt partnerskap.

12 Den revidering av kommunens upphandlings- och inköpspolicy som kommunfullmäktige behandlar vi dagens sammanträde kommer att förhoppningsvis att innebära att sociala villkor tillämpas vid fler upphandlingar och att sociala företag får bättre möjligheter att lägga och vinna anbud. Det mesta av arbetet ligger således på en kommunövergripande nivå. Socialnämnden bidrar därutöver genom att årligen fördela drygt 2 miljoner kronor till föreningar som bedriver verksamhet inom det sociala området. I förvaltningens riktlinjer för föreningsbidraget som socialnämnden beslutade i maj 2012 fastslås att föreningar får bidrag för verksamhet som kompletterar socialförvaltningens egen verksamhet i enlighet med de mål och åtaganden som förvaltningen har för sin verksamhet. Flera av dessa föreningar kan också anses vara en del av den sociala ekonomin då man t.ex. har jourboenden där socialförvaltning köper platser för sina brukare. Slutligen vill jag nämna Samordningsförbundet Botkyrka, det samarbete kring bl.a. rehabiliteringinsatser som kommunen, landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bedriver, en verksamhet som ju interpellanten väl känner till. Här förs diskussioner kring hur socialt företagande både kan stödjas och bidra till förbundets verksamhet. Förhoppningsvis kommer det nya, sammanslagna förbundet Botkyrka-Huddinge-Salem skapa nya möjligheter att finna former för samverkan med det sociala företagandet. Mats Einarsson Socialnämndens ordförande (V)

13 Interpellation till socialnämndens ordförande angående social företagande INTERPELLATION Den sociala ekonomin utvecklas starkt som väl i Sverige som i övriga Europa. Sociala företag uppstår och utvecklas i raskt takt även i våra när kommuner. Vi kan se det sociala företagen som länken mellan utanförskap och arbete, och har därför extra stort betydelse för oss i Botkyrka kommun. Idag är vi kvar i upptakt fas. Förvisso har kommunen startat ett antal pilotprojekt som är glädjande, dessutom har social ekonomin vidgats till att även innefatta de sociala entreprenörer som jag tror ett är ett lyckat drag. Men vi har långt kvar. Kommunen har samlat på sig en del erfarenheter och jobbat fram en lotsmodell under Men parallellt har vi klara tydliga samordningsbekymmer som är i starkt behov av lösas och enligt min uppfattning är det som avgör kommunens framtida satsningar. Med hänvisning till det som anförs ovan vill jag ställa följande fråga till socialnämndens ordförande: 1) Hur jobbar vi idag för att stimulera socialt företagande? 2) Vad gör socialnämndens ordf. för att underlätta och utveckla det sociala företagande i Botkyrka kommun Stig Bjenerup (FP)

14 Svar på interpellation från Stig Bjenerup (FP) gällande den politiska majoriteten är redo att införa LOV i Botkyrka kommun. Stig Bjernerup (FP)har skrivit en interpellation gällande att införa LOV-lagen i Botkyrka. 1. Innebär Stefan Löfvens uttalande i partiledardebatten att Botkyrka kommun nu är redo att tillerkänna Botkyrkas invånare rätten till valfrihet även inom vård och omsorgssektorn genom införande av lagen om valfrihet, LOV i Botkyrka kommun? Svar: Vård- och omsorgsnämnden har tagit initiativ till och påbörjat ett viktigt arbete med att fastställa en kvalitetsmodell för vården och omsorgen i Botkyrka. För mig som socialdemokrat är kvaliteten och innehållet i verksamheten alltid överordnat driftsformer. För all vård och omsorg som våra medborgare erbjuds ska vara av god kvalitet, oavsett om det är en kommunal verksamhet eller privat aktör som utför verksamheten. Det är en av de mest väsentliga utgångspunkterna för en kvalitativ vård och omsorg. I dagsläget är det inte aktuellt att införa LOV i Botkyrka, utan vi vill invänta arbetet med att fastställa kvalitetsmodellen innan vi slår fast vilken leveransmodeller som bäst motsvarar våra förväntningar på en kvalitativ verksamhet. Vi följer med intresse andra kommuners erfarenheter av LOV och övriga leverensmodeller som kommuner använder sig av för att erbjuda vård och omsorg. 2. Är den rödgröna politiska majoriteten redo att öppna för fristående alternativ och välkomna entreprenörer som ett komplement till den vård som redan idag finns i Botkyrka kommun? Svar: Ja. Och jag konstaterar att Botkyrka kommun har flera aktörer utöver kommunen som utför verksamhet inom t ex vård och omsorgssektorn och vars verksamhet bidrar till en positiv mångfald. Katarina Berggren Kommunstyrelsens ordförande (s)

15 NTERPELLATION Till Kommunstyrelsens ordförande angående om den politiska majoriteten är redo att införa LOV i Botkyrka kommun Under flera års tid har vi från Folkpartiet och andra borgerliga partier i Botkyrka kommun, i motioner och interpellationer framfört vår önskan om att kommunen skulle tillerkänna medborgarna möjligheten och rätten att själva kunna välja vårdgivare, genom att föreslå kommunfullmäktige att införa LOV, Lagen om valfrihet. Vi i Folkpartiet menar att den individuella valfriheten är mycket viktig. För Botkyrkas invånare ser vi stora möjligheter i att släppa in ett ökat utbud med fler utförare inom hemtjänst som äldreboenden. Detta skulle dels ge Botkyrkas invånare möjligheten att erhålla individuellt utformad vård utifrån olika behov och önskemål. Det skulle konkret kunna innebära att äldre i Tullinge kan få möjligheten att välja Hemfrid eller HSB och de äldre i Norra Botkyrka skulle kunna välja hemtjänst på Syroyo. Vi ser även möjligheten i att vidareutveckla seniorboenden inom samma ram, vilket kommer behövas i takt med att de boende blir äldre, exempelvis inom HSB. Därutöver skulle införandet av LOV kunna bidra till en samhörighet och vilja att hålla ihop kommunen, då de äldres krav och förutsättningar i olika stadsdelar lättare kan tillgodoses. Den rödgröna politiska majoriteten har dock hittills varit emot vårt förslag. Men i den partiledardebatt som ägde rum i SVTs Agenda söndagen den 6 maj 2012 framträdde den nye partiledaren för Socialdemokraterna, Stefan Löfven. Han fick de sista orden i debatten och valde då att tydligt ta ställning för vad som otvivelaktigt bör vara att anse som partiets nya linje i synen på människors rätt till valfrihet, inom vård och omsorg. Löfven sade; "Det är en förbättring av äldreomsorgen vi behöver ha och vi föreslår bland annat att man ska få en friare och lättare tillgång till hemtjänst, precis som... Man måste själv få välja hur man vill ha sin vård och omsorg. Det tycker vi är en bra utveckling" Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande; 1. Innebär Stefan Löfvens uttalande i partiledardebatten att Botkyrka kommun nu är redo att tillerkänna Botkyrkas invånare rätten till valfrihet även inom vård och omsorgssektorn genom ett införande av lagen om valfrihet, LOV i Botkyrka kommun?

16 2. Är den rödgröna politiska majoriteten redo att öppna för fristående alternativ och välkomna entreprenörer som ett komplement till den vård som redan idag finns i Botkyrka kommun? Stig Bjenerup (FP)

17 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011: Ändring av upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun (KS/2011:16) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar föreslagen upphandlings- och inköpspolicy. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utvärdera effekten av den nya policyn efter 12 månader och rapportera utvärderingen till kommunstyrelsen. Reservationer Samtliga ledamöter för (M), (TUP) och (KD) reserverar sig mot förslaget till förmån för egna yrkanden. Sammanfattning Nu gällande upphandlingspolicy antogs av kommunfullmäktige och reviderades Sedan dess har förändringar skett på upphandlingsområdet och från den 15 juli 2010 har ytterligare förändringar i lagstiftningen trätt ikraft. En del av reglerna innebär en skärpning på upphandlingsområdet för Botkyrka kommun som upphandlande myndighet. Förvaltningen föreslår förändringar och förtydliganden i den nuvarande upphandlingspolicyn. Den nya policyn föreslås inte enbart omfatta upphandling utan även inköp och avrop av varor, tjänster och entreprenader. Ny utformning av avtalsbestämmelse avseende kollektivavtal föreslås. Beloppsgränser för direktupphandling justeras och begränsningar för förvaltningarna införs avseende upphandlingar över beloppsgränsen för direktupphandling. Krav på

18 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:16 delegation och utbildning införs för de anställda som utses att göra inköp och beställningar. Internkontroll av upphandling och inköp införs. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Arbets- och näringslivsberedningen har behandlat ärendet , 2. Yrkanden Jimmy Baker (M) och Stefan Dayne (KD) yrkar återremiss, bilaga. Karin Pilsäter (FP) yrkar återremiss, bilaga. Anders Thorén (TUP) yrkar återremiss, bilaga. Bosse Olsson (MP och Mats Einarsson (V) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: 1. Ställningstagande till om ärendet ska avgöras idag eller senare. 2. Om ärendet ska avgöras idag: avslag bifall. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

19 Kommunstyrelsen YRKANDE Ärende 141 Ändring av upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun (KS/2011:16) Det är nu en förbättrad och mer tidsenlig upphandlings- och inköpspolicy vi nu har framför oss att fatta beslut om. Det är dock två skrivningar som vi är tveksamma till och vill lyfta ur förslaget till förnyad policy. Den ena skrivningen rör kravet på kollektivavtal. Vi står bakom den svenska modellen med frivilliga kollektivavtal som ingås mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det allra viktigaste är dock att de anställda i ett företag har marknadsmässiga löner och i övrigt schyssta villkor. Vill de anställda i ett mindre företag inte omfattas av ett kollektivavtal så är det, enligt vår mening, upp till dem själva. Vi vänder oss starkt emot vissa fackförbunds metoder kring att försöka påtvinga företag och anställda kollektivavtal. Det är nödvändigt att påpeka att kollektivavtal är frivilliga att ingå och vi ser ingen anledning till att ett företag måste tvångsansluta samtliga anställda till kollektivavtal för att kunna göra affärer med kommunen. Detta krav bör således strykas ur policyn. Den andra rör möjligheten att kräva att motparten måste anställa trainées. Vi föredrar istället för detta att kommunen aktivt arbetar med näringslivet, att kommunen eftersträvar att ha en god dialog med näringslivet så att dessa kan erbjuda fler praktikplatser, framför att tvingas anställa personer som väljs ut åt företagen ifråga. Vi föredrar att jobba för ett bättre samarbetsklimat mellan kommun, region, stat och näringsliv, där exempelvis unga arbetslösa matchas mot respektive företag utefter förkunskaper och personlig lämplighet. Vi är övertygade om att många företag gärna vill ta utökat socialt ansvar om det sker med hjälp av dialog och frivillighet snarare än tvång och pekpinnar. Detta krav i policyn bör således också tas bort. Vi föreslår kommunstyrelsen besluta att återremittera ordförandeförslaget för att justera skrivningarna kring kollektivavtalsvillkor samt trainées. Jimmy Baker (M) Stefan Dayne (KD)

20 YRKANDE Ändring av upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun Förslag till beslut Folkpartiet yrkar återremiss på förslaget till ändrad upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun. Motivering Det är naturligtvis bra att upphandlings- och inköpspolicyn ändras och anpassas så att den stämmer överens med gällande lagar och bestämmelser. Folkpartiet tycker dock att hela momentet med att kräva att vissa personer ska anställas, som villkor, verkar oerhört krånglig och det leder säkert till att många framförallt småföretag inte vill lämna offerter alls. Detta kommer att kravet leder till fördyringar och bristande konkurrens. Den typen av praktikplatser bör det vara enklare att försöka få fram separat. Hittills har några enstaka praktikplatser tillkommit på detta sätt.. Beträffande krav på kollektivavtal anser Folkpartiet att det är ytterst tveksamt. Det är på svensk arbetsmarknad faktiskt frivilligt att ha kollektivavtal, även om Folkpartiet anser att det är att föredra. Det var tex en liberal/frisinnad regering som på 1920-talet införde lagreglering av kollektivavtal. Myndigheter såsom Konkurrensverket ogillar dock att krav ställs på kollektivavtal. En väg att gå är att kollektivavtalskrav inte behöver gälla egenföretagare och familjeföretag. Det är ju fullt möjligt för egenföretagare i nätverkssamarbete att lämna anbud även på lite större poster inte minst inom tjänster. Folkpartiet anser därmed att ärendet bör återremitteras för att kompletteras med våra synpunkter. Sid 1

21 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Yrkande Ärende 141: Ändring av upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun (KS/2011:16) Det är bra med skärpta krav på upphandling men vi är kritiska till kravet på tvångsanslutning till kollektivavtal. En del mindre företag kan sakna kollektivavtal p.g.a. praktiska skäl. Även fast det finns angivna beloppsgränser anser vi att mindre företag kan hamna i kläm. Upphandlingsreglerna måste göra det möjligt för små och medelstora företag att delta som leverantörer. Verkligheten speglar inte alltid avtalen. En tjusig policy och fina riktlinjer är lätt att formulera men den stora utmaningen består av att tillämpa reglerna. Det är viktigt att upphandlarna har god koll på sina underleverantörer. Vi har sett exempel på arbetsförhållanden inom Botkyrka som inte är bra. Därför bör Botkyrka regelbundet kontrollera att alla företag man tecknat avtal med också följer dessa avtal. Vad gäller de anställdas villkor tror vi att regelbunden kontroll är viktigare än tvångsanslutning till kollektivavtal. Vi anser att man bör omarbeta och se över kravet på kollektivavtal. Vi föreslår kommunstyrelsen besluta att återremittera ordförandeförslaget Anders Thorén (TuP) Therese Strömberg (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

22 Yrkande (KS/2011:16) Kollektivavtal Sverigedemokraterna tycker att det är bra och nödvändigt att upphandlings- och inköp policyn nu moderniseras och harmoniseras till gällande bestämmelser. Sverigedemokraterna tycker att det är särskilt glädjande att man skärper kravet på att kollektivavtal ska gälla alla som vill vara med och konkurera om kommunens upphandlingar nu får konkurera på lika villkor. Sveriges välfärd och lönetagarnas löner och villkor bygger på den svenska modellen och har till stor del varit med och skapat det svenska folkhemmet. Om man tillåter icke kollektivavtalbundna företag att konkurera med sämre villkor för de som arbetar i sådana företag innebär det att varken pensions- eller olycksfalls försäkring behöver tecknas. Det innebär även att man kommer att sakna trygghetsförsäkring för sina anställda och att lönerna inte kommer att behöva sättas efter kollektivavtalet och det kan innebära lönedumpning. Sverigedemokraterna yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Sverigedemokraterna Gruppledare Östen Granberg

23 Kommunfullmäktige YRKANDE Ärende 99 Ändring av upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun (KS/2011:16) Vi vill framhålla att vi, M+FP+KD+TuP, står bakom att upphandlings- och inköpspolicyn förnyas och anpassas så att den stämmer överens med gällande lagar och bestämmelser. Det är dock skrivningar som vi vill omarbeta i förslaget till policy, rörande kravet på kollektivavtal. I upphandlingspolicyn uttrycks krav på kollektivavtal, kravets utformning uttrycks i en bilaga. Formuleringen i policyn kan ge företagare intrycket att det är ett generellt krav.. Formuleringen i bilagan är allt annat än tydlig. Vår uppfattning är att det redan av policyn bör framgå att de krav som ställs är att villkoren ska motsvara dem som gäller i relevanta kollektivavtal. Detta också för att säkerställa att detta är vad som kommuniceras i upphandlingsunderlag som tas fram. Vi står helt bakom den svenska arbetsmarknadsmodellen där kollektivavtal ingås mellan arbetsmarknadens parter. Den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka parter som gemensamt kommer överens om löner och andra arbetsvillkor genom kollektivavtal har tjänat oss väl. Genom ansvarstagande parter har ett konkurrenskraftigt näringsliv kunnat leverera reallöneökningar, god avkastning och växande skatteintäkter. Parterna hittar flexibla lösningar som är anpassade efter förutsättningarna i olika branscher och sektorer som en lagstiftning aldrig kunnat klara. Idag omfattas ungefär 90 % av arbetstagarna av kollektivavtalade arbetsvillkor. Det är dock inte förenligt med upphandlingslagstiftningen att ställa krav på att kollektivavtal ska finnas tecknat för att vinna en upphandling, däremot att villkoren ska motsvara ett sådant. Det vore heller inte lämpligt, då ett företag kan ha goda villkor men valt en annan avtalslösning med sin personal. Det är enligt vår uppfattning angeläget att detta uttrycks glasklart i upphandlingspolicyn för undvikande av missförstånd i senare kommunikation eller direkt felaktigt ställda krav. Familjeföretag, enmansföretag, nätverksföretagare ska känna sig välkomna att lämna anbud i de upphandlingar som kommunen genomför. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att återremittera ärendet för justering av skrivningarna rörande kravet på kollektivavtal Sid 1

24 Jimmy Baker (M) Lars Johansson (FP) Stefan Dayne (KD) Anders Thorén (TuP) Sid 2

25 bp BOTKYRKAPARTIET Särskilt yttrande Ändring av upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun (KS/2011:16) Vi i BP ser det som positivt att ändring och förtydligande i kommunens upphandlings- och inköpspolicy kommer fram. När det gäller ny utformning av kommunens avtalsbetänkande avseende kollektivavtal kan skrivningen ses som något missvisande i förhållande till skrivningen i bilaga 3. Vi lägger dock inget yrkande i denna del i ärendet, då kommunledningsförvaltningen fått i uppdrag att utvärdera effekten av den nya policyn inom ett år till kommunstyrelsen. Här skulle vi se det som önskvärt att denna rapport även delges kommunfullmäktige. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

26 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:16 Ändring av upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun (KS/2011:16) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar föreslagen upphandlings- och inköpspolicy. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utvärdera effekten av den nya policyn efter 12 månader och rapportera utvärderingen till kommunstyrelsen. Sammanfattning Nu gällande upphandlingspolicy antogs av kommunfullmäktige och reviderades Sedan dess har förändringar skett på upphandlingsområdet och från den 15 juli 2010 har ytterligare förändringar i lagstiftningen trätt ikraft. En del av reglerna innebär en skärpning på upphandlingsområdet för Botkyrka kommun som upphandlande myndighet. Förvaltningen föreslår förändringar och förtydliganden i den nuvarande upphandlingspolicyn. Den nya policyn föreslås inte enbart omfatta upphandling utan även inköp och avrop av varor, tjänster och entreprenader. Ny utformning av avtalsbestämmelse avseende kollektivavtal föreslås. Beloppsgränser för direktupphandling justeras och begränsningar för förvaltningarna införs avseende upphandlingar över beloppsgränsen för direktupphandling. Krav på delegation och utbildning införs för de anställda som utses att göra inköp och beställningar. Internkontroll av upphandling och inköp införs. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Arbets- och näringslivsberedningen har behandlat ärendet , 2.

27 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Arbets- och näringslivsberedningen DnrKS/2011:16 2 Ny upphandlings- och inköpspolicy (KS/2011:16) Beslut Informationen noteras till protokollet. Sammanfattning Ekonomichef Rolf Gustafsson redogör för förslag till ny upphandlings- och inköpspolicy. Bakgrunden till att en ny policy tas fram är att lagstiftningen har förändrats, bl a för när direktupphandling är tillåten. För fyra områden i policyn föreslås förändringar jämfört med nuvarande upphandlingspolicy: - Obligatorium att fråga minst tre leverantörer vid direktupphandling, - Beloppsgränser vid direktupphandling - Krav på kollektivavtal - Ramupphandling ska ske via kommunens upphandlingsenhet. Den föreslagna policyn ska i huvudsak också gälla för helägda kommunala bolag. Arbets- och näringslivsberedningen diskuterar och har synpunkter på policyn, bl a om formuleringar som upplevs något otydliga och att språket generellt bör förenklas, fördelar/nackdelar för helägda kommunala bolag att omfattas av policyn, kravet på kollektivavtal, sociala dimension vid upphandling, eventuell gemensam upphandlingsenhet med södertörnskommunerna, pris kontra kvalitet vid upphandling, ramavtalens längd, upphandling av individuella och kollektiva tjänster.

28 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [1] Kommunledningsförvaltningen Referens Anders Kuylser Kommunstyrelsen Ändring av kommunens upphandlingspolicy Sammanfattning Nu gällande upphandlingspolicy antogs av kommunfullmäktige och reviderades Sedan dess har förändringar skett på upphandlingsområdet och från den 15 juli 2010 har ytterligare förändringar i lagstiftningen trätt ikraft. En del av reglerna innebär en skärpning på upphandlingsområdet för Botkyrka kommun som upphandlande myndighet. Förvaltningen föreslår förändringar och förtydliganden i den nuvarande upphandlingspolicyn. Den nya policyn föreslås inte enbart omfatta upphandling utan även inköp och avrop av varor, tjänster och entreprenader. Ny utfomrning av avtalsbestämmelse avseende kollektivavtal föreslås. Beloppsgränser för direktupphandling justeras och begränsningar för förvaltningarna införs avseende upphandlingar över beloppsgränsen för direktupphandling. Krav på delegation och utbildning införs för de anställda som utses att göra inköp och beställningar. Internkontroll av upphandling och inköp införs. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar föreslagen upphandlings- och inköpspolicy.. Kommunstyrelsen beslutar för egen del följande: 1. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utvärdera effekten av den nya policyn efter 12 månader och rapportera utvärderingen till kommunstyrelsen. Åsa Ratcovich Kommundirektör Bilaga 1. Upphandlings- och inköpspolicy Bilaga 2. Tillämpningsanvisningar Bilaga 3. Avtalsbestämmelse kollektivavtal SERVICEFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt Mobil E-post anders.kuylser@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

29 Bilaga 1 1 [4] UPPHANDLINGS- OCH INKÖPSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUN Inledning Botkyrka kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader för mycket stora belopp årligen. Det är därför av stor betydelse för kommunens ekonomi hur inköp och upphandling hanteras, vilka leverantörer som anlitas, vilka prestationer som erhålls och till vilka villkor. Denna policy samt lagen om offentlig upphandling (LOU) och annan närliggande lagstiftning fastslår den ram som gäller för kommunens nämnder och verksamheter. Inom denna ram fastställs detaljerade regler för hur inköp och upphandling ska ske i tillämpningsanvisningar, bilaga 2. Policyn gäller all upphandling och alla inköp av varor, tjänster och entreprenader inom kommunen. All upphandling och alla inköp ska följa gällande lagar och bestämmelser som vid varje tid finns och genomföras i enlighet med denna policy. Kommunens upphandlingar och inköp ska utföras professionellt, med verksamhet som kännetecknas av hög kompetens och god trovärdighet. Våra relationer med marknaden ska kännetecknas av öppenhet, enkelhet och god marknadskännedom. Kommunens upphandling och inköp av varor och tjänster ska ske med inriktningen att skapa kvalitetsmässiga mervärden och ekonomiska fördelar för den kommunala verksamheten. Alla upphandlingar och inköp av varor, tjänster och entreprenader ska utföras utifrån behov som uttrycks av kommunen och dess verksamheter. Strategi Upphandlingar och inköp ska genomföras enligt en anskaffningsprocess som är affärsmässig och effektivt så att kommunens verksamheter får varor, tjänster och entreprenader med rätt funktion, rätt kvalitet, hög säkerhet till bästa möjliga pris och minsta möjliga miljöpåverkan. Kommunens agerande skall medverka till en marknadssituation som präglas av uthållighet och väl fungerande konkurrens. Inköp och upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt, professionellt och med strävan efter högsta sociala/etiska hänsyn Kvalitet, pris, miljö, tillgänglighetsaspekter och sociala/etiska villkor ska finnas som aktiva instrument i alla upphandlingar och inköp och tillämpas i proportionerlig omfattning. Upphandling och inköp ska kännetecknas av god affärsetik, öppenhet, objektivitet och likabehandling. Kommunen ska vara och uppfattas som en kompetent och opartisk köpare. Kommunen skall verka för att genomföra upphandlingar på ett sätt så att små och medelstora företag har möjlighet att delta som leverantör. Kommunen ska också aktivt informera det lokala näringslivet om hur kommunens upphandlingsprocess genomförs. Kommunen ska endast anlita leverantörer som är seriösa och som har kapacitet att SERVICEFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post anders.kuylser@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

30 BOTKYRKA KOMMUN 2 [4] Serviceförvaltningen Upphandlingsenheten tillhandahålla varor eller tjänster med den kvalitet/kompetens som krävs. Ansvar för upphandling Kommunstyrelsen När kommunfullmäktige fastställt inköps- och upphandlingspolicyn är det kommunstyrelsen som har det övergipande ansvaret för tillämpning av policyn och de regler och riktlinjer som gäller för inköp och upphandling. Kommunstyrelsen beslutar även om justeringar/förändringar av principiell karaktär i tillämpningsanvisningarna. Kommundirektören Kommundirektören har på uppdrag av kommunstyrelsen det strategiska ansvaret för upphandlingar. Ekonomichefen vid kommunledningsförvaltningen är processägare för upphandlingsfrågor på kommundirektörens uppdrag. Serviceförvaltningen är en intern resurs som på ekonomichefens uppdrag ansvarar för att inköps- och upphandlingsverksamheten bedrivs i enlighet med gällande policy och riktlinjer Förvaltningschef Respektive förvaltningschef ansvarar för att köp av varor, tjänster och entreprenader sker enligt policy, riktlinjer och tillämpningsanvisningar. Förvaltningschefen ansvarar också för att en upphandlingssamordnare utses på förvaltningen. Miljökrav Kommunen ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling genom att upphandla varor och tjänster som bidrar till en god livsmiljö och har ingen eller begränsad påverkan på klimatet med minsta möjliga negativa miljöpåverkan. Kommunen skall i sina upphandlingar verka för att produkter som köps in ska vara fria från giftiga ämnen enligt gällande miljö- och hälsokrav. All upphandling skall stimulera leverantörer, konsulter och entreprenörer att ta fram miljöanpassade produkter och tjänster. De krav som ställs ska ha direkt anknytning till den vara eller tjänst som upphandlas. Krav på antidiskriminering En avtalsbestämmelse avseende antidiskriminering tillämpas vid entreprenad- och tjänsteupphandlingar som inte är direktupphandlingar. Krav på andra sociala villkor. Kommunen ska tillämpa sociala villkor om upphandlingens art medger det. En avtalsbestämmelse avseende insatser för unga år som riskerar socialt utanförskap, tillämpas vid entreprenad- och tjänsteupphandlingar som inte är direktupphandlingar, och där kommunstyrelsen beslutat att avtalsbestämmelserna ska tillämpas. Kommunen skall i sin upphandling ta vederbörlig hänsyn till FN:s Barnkonventionens regler artikel 32. Kommunen skall verka för att varor som levereras till kommunen är framställda under förhållanden som är förenliga med Internationella arbetsorganisationens (ILO) 1 åtta kärnkonventioner samt leva upp till det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet.

31 BOTKYRKA KOMMUN 3 [4] Serviceförvaltningen Upphandlingsenheten Kommunen ska också i upphandlingar, där det är möjligt, använda sociala villkor i upphandling för att främja insatser för personer från missgynnade grupper, långtidsarbetslösa och äldre arbetslösa/arbetstagare. Sociala villkor kan också användas som främjar en jämn könsmässig och/eller etnisk sammansättning, program för social integration och främja den sociala ekonomins utveckling. Avtalsbestämmelse avseende kollektivavtalsvillkor En avtalsbestämmelse avseende kollektivavtalsvillkor enligt bilaga 3 tillämpas vid entreprenadoch tjänsteupphandlingar.vid direktupphandlingar som överskrider 4 prisbasbelopp (ca kronor) och som skall formaliseras med ett avtal skall avtalsbestämmelsen tillämpas. Eftersom direktupphandlingar genomförs av respektive förvaltning skall förvaltningarna samråda med upphandlingsenheten om det föreligger osäkerhet om direktupphandlingen skall formaliseras i ett avtal. Genomförandet av upphandlingar Alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen skall hanteras av upphandlingsenheten vid serviceförvaltningen. Förvaltningarna skall utse representanter som har mandat att delta i och ansvara för framtagandet av kravspecifikationer för de varor, tjänster och entreprenader som skall upphandlas. Ramavtal För att underlätta inköp och effektivisera upphandlingsverksamheten tecknar kommunen ramavtal för varor och tjänster som köps frekvent. Ramavtalsupphandlingar genomförs av upphandlingsenheten i nära samråd med berörda verksamheter och ska präglas av delaktighet. Ramavtalen är bindande och ska alltid utnyttjas vid beställningar av varor och tjänster inom det aktuella området. Direktupphandling Direktupphandling innebär upphandling utan att skriftliga anbud infordras.denna upphandlingsform får endast användas om ramavtal saknas, och att de beloppsgränser som är fastställda i lag inte överskrids Lågt värde ska i kommunen vara belopp som understiger 15 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster, om inte annat framgår av lag. (2012 motsvarar detta ca kr för VA-avdelningen och kr övriga) Motiv till direktupphandling, anbudsgivare, motiv till beslut och beslut ska alltid dokumenteras och diarieföras. Avrop och beställningar Kommunens avrop och beställningar från gällande avtal samt direktupphandlingar skall efter delegation och utbildning genomföras av utsedd personal inom respektive verksamhet. Internkontroll. Upphandlingar och upphandlingskontrakt (avtal) ska aktivt följas upp, såväl inom verksamheter som övergripande på koncernnivå, avseende ekonomiskt utfall, krav som angivits i avtalet och krav som ställts på varan/tjänsten och leverantören vid upphandlingstillfället. En internkontrollplan fastställs årligen av kommunstyrelsen i samband med att avrapportering av genomförd internkontroll sker.

32 BOTKYRKA KOMMUN 4 [4] Serviceförvaltningen Upphandlingsenheten Fotnot. 1. ILO:s kärnkonvetioner ILO (International Labour Organisation) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Nr 29 Om tvångs- eller obligatoriskt arbete Nr 87 Om föreningsfriheten och organisationsrätten Nr 98 Om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten Nr 100 Om lika lön för män och kvinnor Nr 105 Om avskaffande av tvångsarbete Nr 111 Om diskriminering vid anställning och yrkesutövning Nr 138 Om minimiålder för arbete Nr 182 Förbud mot värsta formerna av barnarbete