95 Svar på interpellation - Tidsram för återkoppling till våra medborgare (M)

Transkript

1 KUNGÖRELSE 1 [2] Kommunfullmäktige Tid , Kl 17:30 Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen Ärenden Justering 94 Svar på interpellation - Mötesplatsföreningar kontra den interkulturella strategin (M) 95 Svar på interpellation - Tidsram för återkoppling till våra medborgare (M) 96 Svar på interpellation - Varför stödjer Botkyrka kommun Occupy-rörelsen? (M) 97 Svar på interpellation - Socialt företagande (FP) 98 Svar på interpellation - Är den politiska majoriteten redo att införa LOV i Botkyrka kommun? (FP) 99 Ändring av upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun 100 Beslut om bisysslor 101 Ändrad kostnadsfördelning i Södertörns överförmyndarnämnd 102 Nytt samordningsförbund Botkyrka Huddinge Salem 103 Svar på motion - Ersätt Fittjabadet och Storvretsbadet med ett nytt äventyrsbad (M)

2 BOTKYRKA KOMMUN KUNGÖRELSE 2[2] Kommunfullmäktige Svar på motion - Även södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning (M) 105 Svar på motion - Förbättra fartbegränsningen på Flottiljvägen i Riksten (FP) 106 Svar på motion - Gör det möjligt för alla barn att idrotta (M) 107 Svar på motion - Öppna Åvägen i riktning från Tullinge mot Tumba (TUP) 108 Svar på motion - Återupprättad arbetslinje (S) 109 Svar på motion - Vi vill införa ett motprestationskrav för försörjningsstöd (M) 110 Svar på motion - Dagverksamhet för dementa på Kärsdala äldreboende i Tullinge (BP) 111 Svar på motion - Upprätta rökfria zoner i det allmänna utrymmet (M) 112 Svar på motion - Inför trygghetsboenden i kommunen (M) 113 Anmälningsärenden 114 Valärenden 115 Nya motioner 116 Nya medborgarförslag Kommunfullmäktiges sammanträde sänds på webben via Välkommen! Birgitta Mörk Kommunfullmäktiges ordförande Håkan Hultgren Sekreterare

3 Kommunfullmäktige INTERPELLATION Mötesplatsföreningar kontra den interkulturella strategin 2010 fastställde kommunfullmäktige en strategi för ett interkulturellt Botkyrka. Detta innebär att man vill förändra dagens mångkulturella samhälle till fördel för det interkulturella: Botkyrka kommun ska stödja ett konkret samarbete mellan föreningar och olika trossamfund över sociala, etniska och religiösa gränser samt mellan stadsdelar, för att minska den sociala distansen mellan områden och grupper som ett led i att motverka grannskapseffekter och stärka den sociala sammanhållningen. Kommer kommunen att klara av att uppnå detta mål, om vi även fortsättningsvis kommer att via exempelvis bidrag uppmuntra våra etniskt kulturella mötesplatsföreningar? I nuläget upplevs många grupper som starkt socialt sammansvetsade varav de flesta hitintills inte visat några tecken på att vilja inkludera andra grupper av etniciteter eller etniciteter tillhörande andra trossamfund. Jag är positiv till att vår kommun antagit denna interkulturella strategi och jag vill att den ska fungera fullt ut. Kultur- och fritidsnämndens föreningsutskott har arbetat för att hitta ett nytt bidragsberättigat kriterium kopplat till den interkulturella strategin. Ett förslag till ansökan kan vara att exempelvis ett fotbollslag från norra Botkyrka har träningar tillsammans med ett fotbollslag från södra Botkyrka. Man spelar i mixade lag och grillar tillsammans efteråt. Det är en bra början, men om barnens föräldrar inte vill vara en del av ett interkulturellt samhälle, så uppmuntrar de inte heller sina barn till inkludering och då faller vi långt innan mållinjen. Det är viktigt att man förklarar för medborgarna vad strategin innebär och vad den kan komma få för en betydelse för samhället. Våra medborgare ska vilja ta till sig strategin för att de faktiskt förstår att den kan förändra och förbättra deras levnadsvillkor, genom bl.a. att bli mer delaktiga i vårt samhälle och att deras upplevda trygghet och även trivseln i bostadsområdet kan förbättras. Det primära och enda målet kan inte styras av pengar, då bygger vi bara luftslott. Vi måste gemensamt bygga vårt interkulturella samhälle. Jag har med anledning av detta följande frågor till Kommunstyrelsens ordförande: 1) Tror du att kommunen kommer att klara av att genomföra den interkulturella strategin?

4 2) Kan man bygga ett interkulturellt samhälle från grunden om många av våra medborgares enda morot är att man blir bidragsberättigade om man hittar en tillfällig samarbetspartner och vad händer i så fall om pengarna tar slut? Petja Svensson

5 Kommunfullmäktige INTERPELLATION Tidsram för återkoppling till våra medborgare Till kommunstyrelsens ordförande Katarina Berggren (S) Botkyrka är en stor kommun med ett ökande antal invånare. Läser man i framåtsikten, vittnar den om att kommunen de närmaste åren kommer att ha en ökande befolkningstillväxt, speciellt inom vissa kommundelar. Därför planerar man nu för att kunna möta den förutspådda efterfrågan, på exempelvis samhällsservice, nya bostäder och idrottsanläggningar. Att vara tillgänglig för kommunens invånare och att, från kommunens sida, snabbt svara eller återkoppla till ärenden, är en viktig fråga i flera avseenden. Här kan man alltid bli bättre och det bör även vara vår strävan. Oavsett en hög arbetsbelastning bör någon form av kontakt med frågeställaren vara prioriterad Jag har samtalat med medborgare som känner sig besvikna över att det har tagit lång tid, i vissa fall månader och i något fall t.o.m. ett halvår, innan kommunen gjort någon form av återkoppling till deras ärenden/frågor. Naturligtvis är det långt ifrån alla som upplever detta, men det gör inte frågan mindre viktig. Även om det kanske ännu inte finns ett konkret svar att återge, så kan man tycka att ansvariga kan upplysa om detta. Det kan göras via telefonsamtal, e-post eller brev. Helt enkelt en bekräftelse på att man mottagit frågan och att man arbetar med ärendet och att man återkommer så fort man har någon information att delge. Jag skulle vilja att fanns en policy eller uttalad ambition från kommunens sida, att man inom en viss bestämd tid besvarar eller ger någon form av återkoppling till frågeställaren. Det skulle säkert bli en morot för oss i kommunen att bli bättre och det skulle vara något som våra frågeställare skulle kunna hänvisa till, om det behövs. Jag har med anledning av detta följande fråga till Kommunstyrelsens ordförande: Är du villig att ge kommunledningen i uppdrag att ta fram en policy för hur vi kan säkerställa att medborgare/frågeställare snabbare kan få ett svar eller återkoppling vid kontakt med kommunen? Petja Svensson (M)

6 Kommunfullmäktige INTERPELLATION Till kommunstyrelsens ordförande Katarina Berggren (S) Varför stödjer Botkyrka kommun Occupy-rörelsen? Enligt kommunens lokala ordningsstadga så får: 13 Camping får endast ske inom områden som upplåtits för fritidsändamål på de platser och under de tider av året som bestäms av kommunen Enligt lokalmedia (Mitt i Botkyrka/Salem, den 17/4) så har den s.k. Occupy-rörelsen ockuperat parken bakom Fittja Centrum i ca en månads tid. Dessutom ska du, i egenskap av kommunstyrelsens ordförande, ha varit på plats och bjudit ockupanterna på fika. Det torde däremot inte vara okänt för vare sig kommunens tjänstemän eller den politiska majoriteten att rörelsen, enligt den lokala ordningsstadgan, inte borde få tillåtas vara där. Då vi besökte Occupy-rörelsen den andra maj så framgick det tydligt att man anser sig, genom utbildning, ha anledning att försöka påverka Fittjaborna (och samhället i stort) till att vilja ha den samhällsutveckling som rörelsen står för. Vid dessa samtal så uttalade sig rörelsens representanter sitt starka stöd för bl.a. att släppa samtliga droger fria, att ta bort samtliga åldersrestriktioner på alkohol och narkotika, avskaffa det system vi har idag genom att folket reser sig och störtar de som idag sitter på makten/privilegierna. Detta ger sammantaget upphov till några frågor: 1. Är Occupy-rörelsens åsikter och politiska mål något som kommunen och den politiska majoriteten aktivt, eller för all del passivt, vill uppmuntra och facilitera en spridning av i Fittja? 2. Varför uppmuntrar du och kommunen att Occupy-rörelsen får ockupera parken bakom Fittja Centrum? 3. Kommer du att politiskt verka för en avhysning av ockupanterna? Jimmy Baker

7 Interpellation till socialnämndens ordförande angående social företagande INTERPELLATION Den sociala ekonomin utvecklas starkt som väl i Sverige som i övriga Europa. Sociala företag uppstår och utvecklas i raskt takt även i våra när kommuner. Vi kan se det sociala företagen som länken mellan utanförskap och arbete, och har därför extra stort betydelse för oss i Botkyrka kommun. Idag är vi kvar i upptakt fas. Förvisso har kommunen startat ett antal pilotprojekt som är glädjande, dessutom har social ekonomin vidgats till att även innefatta de sociala entreprenörer som jag tror ett är ett lyckat drag. Men vi har långt kvar. Kommunen har samlat på sig en del erfarenheter och jobbat fram en lotsmodell under Men parallellt har vi klara tydliga samordningsbekymmer som är i starkt behov av lösas och enligt min uppfattning är det som avgör kommunens framtida satsningar. Med hänvisning till det som anförs ovan vill jag ställa följande fråga till socialnämndens ordförande: 1) Hur jobbar vi idag för att stimulera socialt företagande? 2) Vad gör socialnämndens ordf. för att underlätta och utveckla det sociala företagande i Botkyrka kommun Stig Bjenerup (FP)

8 NTERPELLATION Till Kommunstyrelsens ordförande angående om den politiska majoriteten är redo att införa LOV i Botkyrka kommun Under flera års tid har vi från Folkpartiet och andra borgerliga partier i Botkyrka kommun, i motioner och interpellationer framfört vår önskan om att kommunen skulle tillerkänna medborgarna möjligheten och rätten att själva kunna välja vårdgivare, genom att föreslå kommunfullmäktige att införa LOV, Lagen om valfrihet. Vi i Folkpartiet menar att den individuella valfriheten är mycket viktig. För Botkyrkas invånare ser vi stora möjligheter i att släppa in ett ökat utbud med fler utförare inom hemtjänst som äldreboenden. Detta skulle dels ge Botkyrkas invånare möjligheten att erhålla individuellt utformad vård utifrån olika behov och önskemål. Det skulle konkret kunna innebära att äldre i Tullinge kan få möjligheten att välja Hemfrid eller HSB och de äldre i Norra Botkyrka skulle kunna välja hemtjänst på Syroyo. Vi ser även möjligheten i att vidareutveckla seniorboenden inom samma ram, vilket kommer behövas i takt med att de boende blir äldre, exempelvis inom HSB. Därutöver skulle införandet av LOV kunna bidra till en samhörighet och vilja att hålla ihop kommunen, då de äldres krav och förutsättningar i olika stadsdelar lättare kan tillgodoses. Den rödgröna politiska majoriteten har dock hittills varit emot vårt förslag. Men i den partiledardebatt som ägde rum i SVTs Agenda söndagen den 6 maj 2012 framträdde den nye partiledaren för Socialdemokraterna, Stefan Löfven. Han fick de sista orden i debatten och valde då att tydligt ta ställning för vad som otvivelaktigt bör vara att anse som partiets nya linje i synen på människors rätt till valfrihet, inom vård och omsorg. Löfven sade; "Det är en förbättring av äldreomsorgen vi behöver ha och vi föreslår bland annat att man ska få en friare och lättare tillgång till hemtjänst, precis som... Man måste själv få välja hur man vill ha sin vård och omsorg. Det tycker vi är en bra utveckling" Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande; 1. Innebär Stefan Löfvens uttalande i partiledardebatten att Botkyrka kommun nu är redo att tillerkänna Botkyrkas invånare rätten till valfrihet även inom vård och omsorgssektorn genom ett införande av lagen om valfrihet, LOV i Botkyrka kommun?

9 2. Är den rödgröna politiska majoriteten redo att öppna för fristående alternativ och välkomna entreprenörer som ett komplement till den vård som redan idag finns i Botkyrka kommun? Stig Bjenerup (FP)

10 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011: Ändring av upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun (KS/2011:16) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar föreslagen upphandlings- och inköpspolicy. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utvärdera effekten av den nya policyn efter 12 månader och rapportera utvärderingen till kommunstyrelsen. Reservationer Samtliga ledamöter för (M), (TUP) och (KD) reserverar sig mot förslaget till förmån för egna yrkanden. Sammanfattning Nu gällande upphandlingspolicy antogs av kommunfullmäktige och reviderades Sedan dess har förändringar skett på upphandlingsområdet och från den 15 juli 2010 har ytterligare förändringar i lagstiftningen trätt ikraft. En del av reglerna innebär en skärpning på upphandlingsområdet för Botkyrka kommun som upphandlande myndighet. Förvaltningen föreslår förändringar och förtydliganden i den nuvarande upphandlingspolicyn. Den nya policyn föreslås inte enbart omfatta upphandling utan även inköp och avrop av varor, tjänster och entreprenader. Ny utformning av avtalsbestämmelse avseende kollektivavtal föreslås. Beloppsgränser för direktupphandling justeras och begränsningar för förvaltningarna införs avseende upphandlingar över beloppsgränsen för direktupphandling. Krav på

11 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:16 delegation och utbildning införs för de anställda som utses att göra inköp och beställningar. Internkontroll av upphandling och inköp införs. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Arbets- och näringslivsberedningen har behandlat ärendet , 2. Yrkanden Jimmy Baker (M) och Stefan Dayne (KD) yrkar återremiss, bilaga. Karin Pilsäter (FP) yrkar återremiss, bilaga. Anders Thorén (TUP) yrkar återremiss, bilaga. Bosse Olsson (MP och Mats Einarsson (V) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: 1. Ställningstagande till om ärendet ska avgöras idag eller senare. 2. Om ärendet ska avgöras idag: avslag bifall. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

12 Kommunstyrelsen YRKANDE Ärende 141 Ändring av upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun (KS/2011:16) Det är nu en förbättrad och mer tidsenlig upphandlings- och inköpspolicy vi nu har framför oss att fatta beslut om. Det är dock två skrivningar som vi är tveksamma till och vill lyfta ur förslaget till förnyad policy. Den ena skrivningen rör kravet på kollektivavtal. Vi står bakom den svenska modellen med frivilliga kollektivavtal som ingås mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det allra viktigaste är dock att de anställda i ett företag har marknadsmässiga löner och i övrigt schyssta villkor. Vill de anställda i ett mindre företag inte omfattas av ett kollektivavtal så är det, enligt vår mening, upp till dem själva. Vi vänder oss starkt emot vissa fackförbunds metoder kring att försöka påtvinga företag och anställda kollektivavtal. Det är nödvändigt att påpeka att kollektivavtal är frivilliga att ingå och vi ser ingen anledning till att ett företag måste tvångsansluta samtliga anställda till kollektivavtal för att kunna göra affärer med kommunen. Detta krav bör således strykas ur policyn. Den andra rör möjligheten att kräva att motparten måste anställa trainées. Vi föredrar istället för detta att kommunen aktivt arbetar med näringslivet, att kommunen eftersträvar att ha en god dialog med näringslivet så att dessa kan erbjuda fler praktikplatser, framför att tvingas anställa personer som väljs ut åt företagen ifråga. Vi föredrar att jobba för ett bättre samarbetsklimat mellan kommun, region, stat och näringsliv, där exempelvis unga arbetslösa matchas mot respektive företag utefter förkunskaper och personlig lämplighet. Vi är övertygade om att många företag gärna vill ta utökat socialt ansvar om det sker med hjälp av dialog och frivillighet snarare än tvång och pekpinnar. Detta krav i policyn bör således också tas bort. Vi föreslår kommunstyrelsen besluta att återremittera ordförandeförslaget för att justera skrivningarna kring kollektivavtalsvillkor samt trainées. Jimmy Baker (M) Stefan Dayne (KD)

13 YRKANDE Ändring av upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun Förslag till beslut Folkpartiet yrkar återremiss på förslaget till ändrad upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun. Motivering Det är naturligtvis bra att upphandlings- och inköpspolicyn ändras och anpassas så att den stämmer överens med gällande lagar och bestämmelser. Folkpartiet tycker dock att hela momentet med att kräva att vissa personer ska anställas, som villkor, verkar oerhört krånglig och det leder säkert till att många framförallt småföretag inte vill lämna offerter alls. Detta kommer att kravet leder till fördyringar och bristande konkurrens. Den typen av praktikplatser bör det vara enklare att försöka få fram separat. Hittills har några enstaka praktikplatser tillkommit på detta sätt.. Beträffande krav på kollektivavtal anser Folkpartiet att det är ytterst tveksamt. Det är på svensk arbetsmarknad faktiskt frivilligt att ha kollektivavtal, även om Folkpartiet anser att det är att föredra. Det var tex en liberal/frisinnad regering som på 1920-talet införde lagreglering av kollektivavtal. Myndigheter såsom Konkurrensverket ogillar dock att krav ställs på kollektivavtal. En väg att gå är att kollektivavtalskrav inte behöver gälla egenföretagare och familjeföretag. Det är ju fullt möjligt för egenföretagare i nätverkssamarbete att lämna anbud även på lite större poster inte minst inom tjänster. Folkpartiet anser därmed att ärendet bör återremitteras för att kompletteras med våra synpunkter. Sid 1

14 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Yrkande Ärende 141: Ändring av upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun (KS/2011:16) Det är bra med skärpta krav på upphandling men vi är kritiska till kravet på tvångsanslutning till kollektivavtal. En del mindre företag kan sakna kollektivavtal p.g.a. praktiska skäl. Även fast det finns angivna beloppsgränser anser vi att mindre företag kan hamna i kläm. Upphandlingsreglerna måste göra det möjligt för små och medelstora företag att delta som leverantörer. Verkligheten speglar inte alltid avtalen. En tjusig policy och fina riktlinjer är lätt att formulera men den stora utmaningen består av att tillämpa reglerna. Det är viktigt att upphandlarna har god koll på sina underleverantörer. Vi har sett exempel på arbetsförhållanden inom Botkyrka som inte är bra. Därför bör Botkyrka regelbundet kontrollera att alla företag man tecknat avtal med också följer dessa avtal. Vad gäller de anställdas villkor tror vi att regelbunden kontroll är viktigare än tvångsanslutning till kollektivavtal. Vi anser att man bör omarbeta och se över kravet på kollektivavtal. Vi föreslår kommunstyrelsen besluta att återremittera ordförandeförslaget Anders Thorén (TuP) Therese Strömberg (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

15 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:16 Ändring av upphandlings- och inköpspolicy för Botkyrka kommun (KS/2011:16) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar föreslagen upphandlings- och inköpspolicy. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utvärdera effekten av den nya policyn efter 12 månader och rapportera utvärderingen till kommunstyrelsen. Sammanfattning Nu gällande upphandlingspolicy antogs av kommunfullmäktige och reviderades Sedan dess har förändringar skett på upphandlingsområdet och från den 15 juli 2010 har ytterligare förändringar i lagstiftningen trätt ikraft. En del av reglerna innebär en skärpning på upphandlingsområdet för Botkyrka kommun som upphandlande myndighet. Förvaltningen föreslår förändringar och förtydliganden i den nuvarande upphandlingspolicyn. Den nya policyn föreslås inte enbart omfatta upphandling utan även inköp och avrop av varor, tjänster och entreprenader. Ny utformning av avtalsbestämmelse avseende kollektivavtal föreslås. Beloppsgränser för direktupphandling justeras och begränsningar för förvaltningarna införs avseende upphandlingar över beloppsgränsen för direktupphandling. Krav på delegation och utbildning införs för de anställda som utses att göra inköp och beställningar. Internkontroll av upphandling och inköp införs. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Arbets- och näringslivsberedningen har behandlat ärendet , 2.

16 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Arbets- och näringslivsberedningen DnrKS/2011:16 2 Ny upphandlings- och inköpspolicy (KS/2011:16) Beslut Informationen noteras till protokollet. Sammanfattning Ekonomichef Rolf Gustafsson redogör för förslag till ny upphandlings- och inköpspolicy. Bakgrunden till att en ny policy tas fram är att lagstiftningen har förändrats, bl a för när direktupphandling är tillåten. För fyra områden i policyn föreslås förändringar jämfört med nuvarande upphandlingspolicy: - Obligatorium att fråga minst tre leverantörer vid direktupphandling, - Beloppsgränser vid direktupphandling - Krav på kollektivavtal - Ramupphandling ska ske via kommunens upphandlingsenhet. Den föreslagna policyn ska i huvudsak också gälla för helägda kommunala bolag. Arbets- och näringslivsberedningen diskuterar och har synpunkter på policyn, bl a om formuleringar som upplevs något otydliga och att språket generellt bör förenklas, fördelar/nackdelar för helägda kommunala bolag att omfattas av policyn, kravet på kollektivavtal, sociala dimension vid upphandling, eventuell gemensam upphandlingsenhet med södertörnskommunerna, pris kontra kvalitet vid upphandling, ramavtalens längd, upphandling av individuella och kollektiva tjänster.

17 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [1] Kommunledningsförvaltningen Referens Anders Kuylser Kommunstyrelsen Ändring av kommunens upphandlingspolicy Sammanfattning Nu gällande upphandlingspolicy antogs av kommunfullmäktige och reviderades Sedan dess har förändringar skett på upphandlingsområdet och från den 15 juli 2010 har ytterligare förändringar i lagstiftningen trätt ikraft. En del av reglerna innebär en skärpning på upphandlingsområdet för Botkyrka kommun som upphandlande myndighet. Förvaltningen föreslår förändringar och förtydliganden i den nuvarande upphandlingspolicyn. Den nya policyn föreslås inte enbart omfatta upphandling utan även inköp och avrop av varor, tjänster och entreprenader. Ny utfomrning av avtalsbestämmelse avseende kollektivavtal föreslås. Beloppsgränser för direktupphandling justeras och begränsningar för förvaltningarna införs avseende upphandlingar över beloppsgränsen för direktupphandling. Krav på delegation och utbildning införs för de anställda som utses att göra inköp och beställningar. Internkontroll av upphandling och inköp införs. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar föreslagen upphandlings- och inköpspolicy.. Kommunstyrelsen beslutar för egen del följande: 1. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utvärdera effekten av den nya policyn efter 12 månader och rapportera utvärderingen till kommunstyrelsen. Åsa Ratcovich Kommundirektör Bilaga 1. Upphandlings- och inköpspolicy Bilaga 2. Tillämpningsanvisningar Bilaga 3. Avtalsbestämmelse kollektivavtal SERVICEFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt Mobil E-post anders.kuylser@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

18 Bilaga 1 1 [4] UPPHANDLINGS- OCH INKÖPSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUN Inledning Botkyrka kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader för mycket stora belopp årligen. Det är därför av stor betydelse för kommunens ekonomi hur inköp och upphandling hanteras, vilka leverantörer som anlitas, vilka prestationer som erhålls och till vilka villkor. Denna policy samt lagen om offentlig upphandling (LOU) och annan närliggande lagstiftning fastslår den ram som gäller för kommunens nämnder och verksamheter. Inom denna ram fastställs detaljerade regler för hur inköp och upphandling ska ske i tillämpningsanvisningar, bilaga 2. Policyn gäller all upphandling och alla inköp av varor, tjänster och entreprenader inom kommunen. All upphandling och alla inköp ska följa gällande lagar och bestämmelser som vid varje tid finns och genomföras i enlighet med denna policy. Kommunens upphandlingar och inköp ska utföras professionellt, med verksamhet som kännetecknas av hög kompetens och god trovärdighet. Våra relationer med marknaden ska kännetecknas av öppenhet, enkelhet och god marknadskännedom. Kommunens upphandling och inköp av varor och tjänster ska ske med inriktningen att skapa kvalitetsmässiga mervärden och ekonomiska fördelar för den kommunala verksamheten. Alla upphandlingar och inköp av varor, tjänster och entreprenader ska utföras utifrån behov som uttrycks av kommunen och dess verksamheter. Strategi Upphandlingar och inköp ska genomföras enligt en anskaffningsprocess som är affärsmässig och effektivt så att kommunens verksamheter får varor, tjänster och entreprenader med rätt funktion, rätt kvalitet, hög säkerhet till bästa möjliga pris och minsta möjliga miljöpåverkan. Kommunens agerande skall medverka till en marknadssituation som präglas av uthållighet och väl fungerande konkurrens. Inköp och upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt, professionellt och med strävan efter högsta sociala/etiska hänsyn Kvalitet, pris, miljö, tillgänglighetsaspekter och sociala/etiska villkor ska finnas som aktiva instrument i alla upphandlingar och inköp och tillämpas i proportionerlig omfattning. Upphandling och inköp ska kännetecknas av god affärsetik, öppenhet, objektivitet och likabehandling. Kommunen ska vara och uppfattas som en kompetent och opartisk köpare. Kommunen skall verka för att genomföra upphandlingar på ett sätt så att små och medelstora företag har möjlighet att delta som leverantör. Kommunen ska också aktivt informera det lokala näringslivet om hur kommunens upphandlingsprocess genomförs. Kommunen ska endast anlita leverantörer som är seriösa och som har kapacitet att SERVICEFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post anders.kuylser@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

19 BOTKYRKA KOMMUN 2 [4] Serviceförvaltningen Upphandlingsenheten tillhandahålla varor eller tjänster med den kvalitet/kompetens som krävs. Ansvar för upphandling Kommunstyrelsen När kommunfullmäktige fastställt inköps- och upphandlingspolicyn är det kommunstyrelsen som har det övergipande ansvaret för tillämpning av policyn och de regler och riktlinjer som gäller för inköp och upphandling. Kommunstyrelsen beslutar även om justeringar/förändringar av principiell karaktär i tillämpningsanvisningarna. Kommundirektören Kommundirektören har på uppdrag av kommunstyrelsen det strategiska ansvaret för upphandlingar. Ekonomichefen vid kommunledningsförvaltningen är processägare för upphandlingsfrågor på kommundirektörens uppdrag. Serviceförvaltningen är en intern resurs som på ekonomichefens uppdrag ansvarar för att inköps- och upphandlingsverksamheten bedrivs i enlighet med gällande policy och riktlinjer Förvaltningschef Respektive förvaltningschef ansvarar för att köp av varor, tjänster och entreprenader sker enligt policy, riktlinjer och tillämpningsanvisningar. Förvaltningschefen ansvarar också för att en upphandlingssamordnare utses på förvaltningen. Miljökrav Kommunen ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling genom att upphandla varor och tjänster som bidrar till en god livsmiljö och har ingen eller begränsad påverkan på klimatet med minsta möjliga negativa miljöpåverkan. Kommunen skall i sina upphandlingar verka för att produkter som köps in ska vara fria från giftiga ämnen enligt gällande miljö- och hälsokrav. All upphandling skall stimulera leverantörer, konsulter och entreprenörer att ta fram miljöanpassade produkter och tjänster. De krav som ställs ska ha direkt anknytning till den vara eller tjänst som upphandlas. Krav på antidiskriminering En avtalsbestämmelse avseende antidiskriminering tillämpas vid entreprenad- och tjänsteupphandlingar som inte är direktupphandlingar. Krav på andra sociala villkor. Kommunen ska tillämpa sociala villkor om upphandlingens art medger det. En avtalsbestämmelse avseende insatser för unga år som riskerar socialt utanförskap, tillämpas vid entreprenad- och tjänsteupphandlingar som inte är direktupphandlingar, och där kommunstyrelsen beslutat att avtalsbestämmelserna ska tillämpas. Kommunen skall i sin upphandling ta vederbörlig hänsyn till FN:s Barnkonventionens regler artikel 32. Kommunen skall verka för att varor som levereras till kommunen är framställda under förhållanden som är förenliga med Internationella arbetsorganisationens (ILO) 1 åtta kärnkonventioner samt leva upp till det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet.

20 BOTKYRKA KOMMUN 3 [4] Serviceförvaltningen Upphandlingsenheten Kommunen ska också i upphandlingar, där det är möjligt, använda sociala villkor i upphandling för att främja insatser för personer från missgynnade grupper, långtidsarbetslösa och äldre arbetslösa/arbetstagare. Sociala villkor kan också användas som främjar en jämn könsmässig och/eller etnisk sammansättning, program för social integration och främja den sociala ekonomins utveckling. Avtalsbestämmelse avseende kollektivavtalsvillkor En avtalsbestämmelse avseende kollektivavtalsvillkor enligt bilaga 3 tillämpas vid entreprenadoch tjänsteupphandlingar.vid direktupphandlingar som överskrider 4 prisbasbelopp (ca kronor) och som skall formaliseras med ett avtal skall avtalsbestämmelsen tillämpas. Eftersom direktupphandlingar genomförs av respektive förvaltning skall förvaltningarna samråda med upphandlingsenheten om det föreligger osäkerhet om direktupphandlingen skall formaliseras i ett avtal. Genomförandet av upphandlingar Alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen skall hanteras av upphandlingsenheten vid serviceförvaltningen. Förvaltningarna skall utse representanter som har mandat att delta i och ansvara för framtagandet av kravspecifikationer för de varor, tjänster och entreprenader som skall upphandlas. Ramavtal För att underlätta inköp och effektivisera upphandlingsverksamheten tecknar kommunen ramavtal för varor och tjänster som köps frekvent. Ramavtalsupphandlingar genomförs av upphandlingsenheten i nära samråd med berörda verksamheter och ska präglas av delaktighet. Ramavtalen är bindande och ska alltid utnyttjas vid beställningar av varor och tjänster inom det aktuella området. Direktupphandling Direktupphandling innebär upphandling utan att skriftliga anbud infordras.denna upphandlingsform får endast användas om ramavtal saknas, och att de beloppsgränser som är fastställda i lag inte överskrids Lågt värde ska i kommunen vara belopp som understiger 15 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster, om inte annat framgår av lag. (2012 motsvarar detta ca kr för VA-avdelningen och kr övriga) Motiv till direktupphandling, anbudsgivare, motiv till beslut och beslut ska alltid dokumenteras och diarieföras. Avrop och beställningar Kommunens avrop och beställningar från gällande avtal samt direktupphandlingar skall efter delegation och utbildning genomföras av utsedd personal inom respektive verksamhet. Internkontroll. Upphandlingar och upphandlingskontrakt (avtal) ska aktivt följas upp, såväl inom verksamheter som övergripande på koncernnivå, avseende ekonomiskt utfall, krav som angivits i avtalet och krav som ställts på varan/tjänsten och leverantören vid upphandlingstillfället. En internkontrollplan fastställs årligen av kommunstyrelsen i samband med att avrapportering av genomförd internkontroll sker.

21 BOTKYRKA KOMMUN 4 [4] Serviceförvaltningen Upphandlingsenheten Fotnot. 1. ILO:s kärnkonvetioner ILO (International Labour Organisation) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Nr 29 Om tvångs- eller obligatoriskt arbete Nr 87 Om föreningsfriheten och organisationsrätten Nr 98 Om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten Nr 100 Om lika lön för män och kvinnor Nr 105 Om avskaffande av tvångsarbete Nr 111 Om diskriminering vid anställning och yrkesutövning Nr 138 Om minimiålder för arbete Nr 182 Förbud mot värsta formerna av barnarbete

22 Bilaga 2 1 [7] Serviceförvaltningen Upphandlingsenheten Referens Anders Kuylser Mottagare TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR BOTKYRKA KOMMUNS INKÖPS- och UPPHANDLINGSPOLICY Inledning Botkyrka kommuns upphandling av varor och tjänster ska ske med inriktningen att skapa ekonomiska fördelar och kvalitetsmässiga mervärden för den kommunala verksamheten Alla upphandlingar och inköp av varor, tjänster och entreprenader ska utföras utifrån behov som uttrycks av Botkyrka kommun och dess verksamheter. Det innebär att upphandlingsansvariga är lyhörda för verksamhetens behov och önskemål samtidigt som hela organisationen ser till det gemensammas bästa och följer lagar och kommunens regelverk på området. Mål och särskilda villkor för upphandling och inköp ska fastställas av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och andra ansvariga facknämnder. All upphandling och alla inköp ska göras i enlighet med Lagen om offentlig upphandling (LOU) och i förekommande fall enligt Lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och post-tjänster (LUF) samt följa de den policy som är, fastställd av kommunfullmäktige. Policyn utgör ett komplement till lagstiftning och andra styrande dokument som reglerar de områden som berörs av upphandlingen I upphandlings- och inköpshandboken anges riktlinjer, beskrivningar av processer, funktioner och roller inom kommunen, samt fastställer olika normer och bestämmelser utöver vad som anges i policyn.. Syfte Policyn ska stödja verksamheterna i sitt uppdrag att möta Botkyrkabornas behov. Policyn ska långsiktigt medverka till en marknadssituation som präglas av uthållighet och en väl fungerande konkurrens. För att kunna säkerställa en långsiktig affärsmässighet är det av stor vikt att det inom respektive område finns en uthållig och väl fungerande marknad. Kommunens samlade agerande vid inköp och upphandling skall medverka till en sådan marknadssituation. Policyn ska säkerställa att varor och tjänster köps med rätt kvalitet till lägsta kostnad och med minsta möjliga miljöpåverkan. Relevanta krav på kvalitet, funktion, miljö och i förekommande fall sociala hänsyn skall vara en naturlig

23 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [7] Serviceförvaltningen Upphandlingsenheten del i all inköps- och upphandlingsverksamhet i kommunen. Kostnadsnivån är direkt avhängig den kravbild som ställs vid upphandlingen. Policyn ska utgöra ett styrinstrument och säkerställa att inköp och upphandlingar sker i enlighet med gällande lagstiftning och kommunens riktlinjer. Mål Omfattning Policyn gäller all upphandling och alla inköp av varor, tjänster och entreprenader inom Botkyrka kommun. Upphandling definieras som köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, tjänster eller entreprenader. Strategi Upphandlingar och inköp ska genomföras enligt en anskaffningsprocess som är affärsmässigt och effektivt så att kommunens verksamheter får varor, tjänster och entreprenader med rätt funktion, rätt kvalitet, hög säkerhet till bästa möjliga pris och minsta möjliga miljöpåverkan. Upphandling och inköp ska ske på ett öppet sätt och leverantörer ska behandlas likvärdigt och icke-diskriminerande. De krav som ställs ska vara proportionerliga mot det som upphandlas. Kommunen är en upphandlande myndighet och all upphandling ska baseras på helhetssyn. Varje förvaltning har ett ansvar att inte bara se till sina egna intressen utan att beakta kommunens gemensamma bästa. I detta ansvar ligger bl.a. att medverka vid samordnade upphandlingar, att eftersträva att kommunens egna resurser utnyttjas så effektivt som möjligt samt att vara köptrogen mot och delaktig i tecknade avtal. När så är lämpligt ska upphandling ske i samverkan med andra upphandlande myndigheter för att ta tillvara de ekonomiska fördelar som samordning och inköpsvolymer kan ge. Kommunen ska verka för att dess upphandlingar anpassas så att även små och medelstora aktörer kan delta. All personal som handlägger upphandlings- och inköpsärenden ska ha relevant kunskap om gällande upphandlingslagstiftning och rättspraxis. Kommunen ska endast anlita leverantörer som är seriösa och som har kapacitet att tillhandahålla varor eller tjänster med den kvalitet/kompetens som krävs. Leverantörerna ska fullgöra sina skyldigheter till samhället när det gäller skatter och avgifter

24 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [7] Serviceförvaltningen Upphandlingsenheten Kvalitet, pris, miljö, tillgänglighetsaspekter och sociala/etiska villkor ska finnas som aktiva instrument i alla upphandlingar och inköp och tillämpas i proportionerlig omfattning Ansvar Kommunstyrelsen När kommunfullmäktige fastställt inköps- och upphandlingspolicyn är det kommunstyrelsen som har det övergipande ansvaret för tillämpning av policyn och de regler och riktlinjer som gäller för inköp och upphandling. Kommunstyrelsen ska även fatta beslut om förändringar av principiell karaktär i tillämpningsanvsiningar för inköp och upphandlingar. Förvaltningschef Respektive förvaltningschef ansvarar för att köp av varor, tjänster och entreprenader sker efter genomförd upphandling, antingen genom avrop från ramavtal, efter genomförd upphandling eller efter genomförd direktupphandling. Förvaltningschefen ansvarar också för att en upphandlingssamordnare utses på förvaltningen. Processägaren På uppdrag av Kommunstyrelsen ligger det övergripande strategiska ansvaret för upphandlingar hos processägaren på kommunledningsförvaltningen som enligt avtal med serviceförvaltningen uppdrar åt upphandlingsenheten att: Ta initiativ till eventuella förändringar i policyns innehåll, rutiner till följd av policyn och att ta fram förslag på förändringar av inköpsprocessen så att de mål som kommunen ställer upp kan nås. Genomföra upphandling, uppföljning och spridande av information av ramavtal och ramavtalsleverantörer. Ansvara för att utveckla kommunens affärsprocesser vid införande av elektronisk handel. Ansvara för att upphandling av nämndövergripande avtal samordnas och genomförs och att detta sker med inflytande av verksamheten. Genomförandet av upphandlingar Alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen ska hanteras av upphandlingsenheten vid serviceförvaltningen. Förvaltningarna ska utse representanter som har mandat att delta i och ansvara för framtagandet av kravspecifikationer för de varor, tjänster och entreprenader som ska upphandlas.

25 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4 [7] Serviceförvaltningen Upphandlingsenheten Ramavtal För att underlätta inköp och effektivisera upphandlingsverksamheten tecknar kommunen ramavtal för varor och tjänster som köps frekvent. Ramavtal är avtal som träffas med företag i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod. Ramavtalsupphandlingar genomförs av upphandlingsenheten i nära samråd med berörda verksamheter och ska präglas av delaktighet. Ramavtalen är bindande och ska alltid utnyttjas vid beställningar av varor och tjänster inom det aktuella området. När ramavtal tecknas med flera leverantörer ska dessa antingen rangordnas eller konkurrensutsättas en andra gång vid beställning; formen anges i ramavtalen. Har leverantörerna rangordnats ska rangordningen följas vid beställning. Miljökrav Kommunen ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling genom att upphandla varor och tjänster som bidrar till en god livsmiljö och har en begränsad påverkan på klimatet med minsta möjliga negativa miljöpåverkan. De krav som ställs ska ha direkt anknytning till den vara eller tjänst som upphandlas. Inför all upphandling bör aktivt eftersträvas att välja produkter och tjänster som, sett under hela sin livslängd, är skonsamma mot miljön och befrämjar en god arbetsmiljö. Det innebär att så lång möjligt sådana varor ska väljas som inte innehåller miljö- eller hälsofarliga komponenter, kan återanvändas eller återvinnas på ett från miljösynpunkt ändamålsenligt sätt, är så material- och energisnåla som möjligt, är tillverkade av förnybara råvaror med från miljösynpunkt skonsamma tillverkningsmetoder och/eller uppfyller etablerade kriterier för miljömärkning I detta ligger att kommunen ska vara beredd att acceptera en rimlig merkostnad för att uppnå miljövinster. Var gränsen går för vad som är en rimlig merkostnad måste bedömas från fall till fall av verksamhetsansvarig nämnd mot bakgrund av de mål som gäller för verksamheten och att efter hand fler och bättre miljöanpassade alternativ kan förutsättas bli tillgängliga. Krav på antidiskriminering En avtalsbestämmelse avseende antidiskriminering tillämpas vid entreprenadoch tjänsteupphandlingar. Krav på andra sociala villkor. Kommunen har för avsikt att successivt öka kraven på sociala hänsyn/etiska krav i upphandling, genom att exempelvis aktivt främja upphandling av rättvisehandelprodukter,

26 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5 [7] Serviceförvaltningen Upphandlingsenheten Kommunen skall i sin upphandling ta vederbörlig hänsyn till FN:s Barnkonventionens regler artikel 32. I ramavtal skall särskilt betonas krav på att företag inte använt sig av barnarbete vid framställning av produkterna. Kommunen skall verka för att varor som levereras till kommunen är framställda under förhållanden som är förenliga med ILO:s åtta kärnkonventioner samt leva upp till det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet. Kommunen skall ställa krav på att leverantörer, eller underleverantörer som denna anlitar, inte, i sin affärsverksamhet diskriminerar någon på grund av kön, etnicitet, funktionshinder eller sexuell läggning eller av sådana skäl otillbörlig särbehandla arbetstagare eller arbetssökande. En avtalsbestämmelse avseende insatser för unga år som riskerar socialt utanförskap, tillämpas vid entreprenad- och tjänsteupphandlingar som inte är direktupphandlingar, och där kommunstyrelsen beslutat att avtalsbestämmelserna ska tilllämpas. Inför all upphandling skall en bedömning göras på vilket vis det är möjligt att ställa sociala/etiska krav. Vid bedömning skall vägas in bl. a. branschförhållanden, antalet möjliga leverantörer, kostnadskonsekvenser mm. När sociala/etiska krav ställs i upphandling skall det ske på ett sådant sätt att gällande upphandlingslagstiftning följs. Detta betyder också att det måste ske en uppföljning/kontroll av att ställda krav efterlevs. Sociala och etiska krav: Krav som möjliggör fortsatt arbete för ett socialt långsiktigt hållbart samhälle. Hänsyn ska tas till ILO:s kärnkonvention nummer 29 (Om förbud mot tvångs- och straffarbete), 87 (Om föreningsfrihet och organisationsrätten), 98 (Om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten), 100 (Om lika lön för lika arbete oavsett kön), 105 (Avskaffande av tvångsarbete), 111 (Om diskriminering ifråga om anställning och yrkesövning), 138 (Om minimiålder för arbete), 182 (Om förbud mot barnarbete). Sociala hänsyn i upphandlingar kan exempelvis vara anställningsvillkor, antidiskrimineringsklausuler, krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning samt även viss standard på arbetsmiljön och möjliggörande av praktikplatser. Dessutom kan sammansättningen på personalen inrymmas i sociala hänsyn, exempelvis en viss andel funktionsnedsatta, långtidsarbetslösa eller att anbudsgivaren vid utförandet av arbetet aktivt gör något för att främja jämlikhet eller mångfald. Avtalsbestämmelse avseende kollektivavtalsvillkor En avtalsbestämmelse avseende kollektivavtalsvillkor enligt bilaga 3 tillämpas vid entreprenad- och tjänsteupphandlingar som inte är direktupphandlingar. Vid direktupphandlingar som överskrider 4 prisbasbelopp (ca kronor) och

27 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6 [7] Serviceförvaltningen Upphandlingsenheten som skall formaliseras med ett avtal skall avtalsbestämmelsen tillämpas.. Eftersom direktupphandlingar genomförs av respektive förvaltning skall förvaltningarna samråda med upphandlingsenheten om det föreligger osäkerhet om direktupphandlingen skall formaliseras i ett avtal. Tillgänglighet Alla upphandlingar ska grunda sig på universell design. Ingen får på grund av brister i upphandlingen uppleva diskriminering till följd av ålder, kön, funktionsnedsättning eller etnisitet. Universell design omfattar lösningar för produkter, byggnader och tjänster som är tillgängliga och användbara för alla. Specialanpassningar av olika slag får bara förekomma i undantagsfall. Kommunens tillgänglighetssamordnare ska ingå i arbetet för att säkerställa krav på till-gänglighet och användbarhet vid pågående upphandlingar. Meddelarfrihet Den grundlagsfästa yttrandefriheten, meddelarfriheten och meddelarskyddet enligt tryckfrihetsförordningen och regeringsformen skall även gälla anställda hos privata utförare som utför verksamhet åt kommunen. Direktupphandling Direktupphandling innebär upphandling utan att skriftliga anbud infordras. Denna upphandlingsform får endast användas om ramavtal saknas, och att följande beloppsgränser inte överskrids Lågt värde ska i kommunen vara belopp som understiger 15 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster, om inte annat framgår av lag. (2010 motsvarar detta ca kr för VA-avdelningen och kr övriga) Direktupphandling får ske i verksamheten och endast om det saknas ramavtal och upphandlingens värde är lågt. Genomförandet bör så långt som möjligt utföras på ett sådant sätt att konkurrenssituationen upprätthålls. Om värdet överstiger ett (1) prisbasbelopp ska pris- och/eller kvalitetsuppgifter från minst tre aktörer tas in om det finns tillräckligt många som kan uppfylla det efterfrågade behovet. Leverantörskontroll enligt gällande lag ska göras. Motiv till direktupphandling, anbudsgivare, motiv till beslut och beslut ska dokumenteras och diarieföras. Annonsering Annonsering ska ske enligt lag. Vidare ska alla upphandlingar, förutom direktupphandlingar, annonseras på kommunens hemsida. En strävan bör vara att även direktupphandlingar över 1 prisbasbelopp, så långt möjligt, annonseras på hemsidan. Kontroll av skatt och sociala avgifter Upphandlingsenheten ansvarar för kontroll av att anbudsgivare/sökande sköter sina förpliktelser avseende skatter och sociala avgifter. Kontrollansvaret gäller under hela avtalsperioden. Avtal med leverantörer som inte fullgör sina skyldigheter i

28 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7 [7] Serviceförvaltningen Upphandlingsenheten detta avseende ska hävas om det är rättsligt möjligt och inte särskilda omständigheter föranleder annat. Internkontroll. Upphandlingar och upphandlingskontrakt (avtal) ska aktivt följas upp, såväl inom verksamheter som övergripande på koncernnivå, avseende ekonomiskt utfall, krav som angivits i avtalet och krav som ställts på varan/tjänsten och leverantören vid upphandlingstillfället. En internkontrollplan fastställs årligen i samband med att avrapportering av genomförd internkontroll av förvaltningarna sker till kommunstyrelsen. De kommunala bolagen De kommunala bolagen ansvarar för bolagsspecifika upphandlingar. Samverkan vid upphandlingar ska dock eftersträvas.

29 Serviceförvaltningen Bilaga 3 Avtalsbestämmelse avseende kollektivavtal Förslag till Avtalsbestämmelse avseende krav på kollektivavtal i samband med Botkyrka kommuns offentliga upphandlingar Bakgrund: I kommunens nuvarande upphandlingspolicy har fullmäktige lagt fast att kommunen skall ställa krav på kollektivavtal med stöd av särskilda kontraktsvillkor. Kravet utgör därmed ett absolut villkor för att en leverantör ska kunna vinna ett upphandlingskontrakt. Om en leverantör inte accepterar kravet kan denne leverantör heller inte antas. Krav på att kommunens leverantörer skall iaktta och teckna (svenska och lokala) kollektivavtal kan lagligen inte ställas då sådana krav kan missgynna vissa leverantörer och därmed strida mot EU-rättens grundprinciper om ickediskriminering och likabehandling. Krav på kollektivavtal innebär att villkoret måste förklarats ha allmängiltighet. Sverige saknar idag lagstiftning om kollektivavtal, som även förklarats ha allmängiltighet. Kommuns nuvarande upphandlingspolicy behöver därför anpassas. Botkyrka kommun kan utforma villkoret avseende kollektivavtal på följande sätt som står i överensstämmer med gemenskapsrätten och LOU. Hänsyn kan därmed tas till arbets- och anställningsvillkor hos både leverantörer och underleverantörer. För att kravet på kollektivavtal skall få effekt fordras att den i kommunen kontraktsägande förvaltningens tjänstemän noga och periodiskt följer upp överenskommelsen. Interna rutiner måste därför utformas som ska garantera leverantörens följsamhet mot upphandlingskontraktets villkor. Förslaget innebär även att överlåtelse av upphandlingskontrakt till annan leverantör inte kan accepteras. Förslag till Avtalsbestämmelse avseende kollektivavtalsvillkor: 1 Kontraktsvillkor avseende kollektivavtal Leverantören skall under hela kontraktstiden iaktta och följa dessa villkor avseende kollektivavtal. 2 Leverantören och kollektivavtal Leverantören är skyldig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att gemensamma och allmängiltiga regler som meddelats i avtal mellan parterna på arbetsmarknaden och som blir tillämpliga vid utförandet av kontraktsföremålet inte träds för när eller åsidosätts (kollektivavtal). Leverantören skall på begäran av Botkyrka kommun kunna visa att kraven är uppfyllda. Sådana kollektivavtal skall stå i överensstämmelse med gemenskapsrätten.

30 3 Underleverantören och kollektivavtal Leverantören skall, om denne med Botkyrka kommuns godkännande tillåts använda underleverantör och under förutsättning att underleverantören i Sverige kommer att utföra en väsentlig del av upphandlingskontraktet, i sina kontrakt med denne ålägga underleverantör samma skyldighet som anges för leverantören i 2 ovan. 2 / 2

31 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Beslut om bisysslor (KS/2012:310) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner Jimmy Bakers och Petja Svenssons respektive bisysslor. Bakgrund Jimmy Baker Jimmy Baker arbetar som kommunalråd för Moderaterna i Botkyrka och uppbär ett fast arvode. Jimmy Baker har till kommunen anmält att han har en registrerad enskild firma, Jimmy Baker Konsult. Firmans huvudsakliga verksamhet gäller i första hand enklare affärskonsulting för mindre företag, IT/databaser och grafisk formgivning. Kommunledningsförvaltningen anser inte att Jimmy Bakers bisyssla är arbetshindrande, förtroendeskadlig eller konkurrerande med hans uppdrag som kommunalråd. Därmed föreslår kommunledningsförvaltningen att Jimmy Bakers bisyssla godkänns. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Petja Svensson Petja Svensson arbetar som politisk resurs för Moderaterna i Botkyrka motsvarande 80 procent och uppbär ett fast arvode. Petja Svensson har till kommunen anmält att hon har en registrerad enskild firma, Petja Svensson Klassisk Musikförmedling. Firmans huvudsakliga verksamhet gäller i första hand konsertverksamhet samt sporadiska uppdrag som artistförmedlare. Därutöver ingår även en liten stallverksamhet.

32 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:310 Kommunledningsförvaltningen anser inte att Petja Svenssons bisyssla är arbetshindrande, förtroendeskadlig eller konkurrerande med hennes uppdrag som politisk resurs. Därmed föreslår kommunledningsförvaltningen att Petja Svenssons bisyssla godkänns. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Jäv Jimmy Baker (M) och Petja Svensson (M) anmäler jäv. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

33 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:310 Beslut om bisysslor (KS/2012:310) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner Jimmy Bakers och Petja Svenssons respektive bisysslor. Bakgrund Jimmy Baker Jimmy Baker arbetar som kommunalråd för Moderaterna i Botkyrka och uppbär ett fast arvode. Jimmy Baker har till kommunen anmält att han har en registrerad enskild firma, Jimmy Baker Konsult. Firmans huvudsakliga verksamhet gäller i första hand enklare affärskonsulting för mindre företag, IT/databaser och grafisk formgivning. Kommunledningsförvaltningen anser inte att Jimmy Bakers bisyssla är arbetshindrande, förtroendeskadlig eller konkurrerande med hans uppdrag som kommunalråd. Därmed föreslår kommunledningsförvaltningen att Jimmy Bakers bisyssla godkänns. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Petja Svensson Petja Svensson arbetar som politisk resurs för Moderaterna i Botkyrka motsvarande 80 procent och uppbär ett fast arvode. Petja Svensson har till kommunen anmält att hon har en registrerad enskild firma, Petja Svensson Klassisk Musikförmedling. Firmans huvudsakliga verksamhet gäller i första hand konsertverksamhet samt sporadiska uppdrag som artistförmedlare. Därutöver ingår även en liten stallverksamhet.

34 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:310 Kommunledningsförvaltningen anser inte att Petja Svenssons bisyssla är arbetshindrande, förtroendeskadlig eller konkurrerande med hennes uppdrag som politisk resurs. Därmed föreslår kommunledningsförvaltningen att Petja Svenssons bisyssla godkänns. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

35

36

37

38

39 PROTOKOLLSUTDRAG 1[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Ändrad kostnadsfördelning i Södertörns överförmyndarnämnd (KS/2012:240) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner förslaget till nytt avtal för den gemensamma nämnden. Avtalet ska gälla från och med den 1 januari Kommunfullmäktige beslutar att det nu gällande avtalet för den gemensamma nämnden upphör att gälla den 31 december Sammanfattning Sedan den 1 januari 2011 bedriver kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö sin överförmyndarverksamhet gemensamt i Södertörns överförmyndarnämnd. Den gemensamma nämnden är en del av Haninge kommuns nämndorganisation och dess budget utgör en del av kommunens totala budget. Budgeten för nämnden fastställs av Haninge kommun i samråd med övriga kommuner. De samverkande kommunerna lämnar ett årligt bidrag till Haninge för den gemensamma nämndens verksamhet. För 2011 baserades bidraget på den faktiska kostnaden för överförmyndarverksamheten i respektive kommun år 2009, uppräknad med index till 2011 års nivå. Enligt avtalet som ligger till grund för samarbetet ska de samverkande kommunerna under avtalsperiodens första år utreda kostnadsfördelningen mellan sig så att fördelningen kommer att vila på en grund som av alla upplevs som långsiktigt genomtänkt och rättvis. Ärendet Södertörns överförmyndarnämnd behandlade frågan om ändrad kostnadsfördelning den 14 december 2011, 146. Nämnden beskriver två olika alternativ för fördelning av kostnaderna, dels en fördelning baserad på folkmängd och dels en fördelning baserad på antal ärenden.

40 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:240 Fördelning baserad på folkmängd I underlaget till nämnden konstateras att folkmängden i de olika kommunerna kan antas öka olika snabbt samt att en befolkningsökning kan förväntas medföra ett ökat antal ärenden hos överförmyndarnämnden. Befolkningsökningen är dock ett trubbigt redskap för att ta reda på den faktiska ökningen av antalet ärenden då denna är beroende av bland annat åldersstruktur och ohälsa. Vidare är de relativa förändringarna i folkmängd över tid små, medan däremot en fördelning av kostnaderna mellan samverkanskommunerna baserad på folkmängd skulle innebära en stor förändring jämfört med nuvarande fördelningsgrund. Fördelning baserad på antal ärenden I underlaget till nämnden konstateras att en kostnadsfördelning baserad på antal ärenden ger ett underlag som tar hänsyn till det faktiska antalet huvudmän som omfattas av överförmyndarnämndens tillsyn. En sådan fördelning tar även hänsyn till att samverkanskommunerna tidigare kan ha haft olika bedömningsgrunder för att tillstyrka anmälningar om behov av en ställföreträdare. Även en fördelning av kostnaderna mellan samverkanskommunerna baserad på antal ärenden skulle innebära en relativt stor förändring jämfört med nuvarande fördelning. Med i princip ett undantag vore dock förändringen mindre ingripande än vid en fördelning baserad på folkmängd. Ur ett rättviseperspektiv torde en fördelningsgrund baserad på antal ärenden kunna accepteras som långsiktigt genomtänkt och fungerande. Södertörns överförmyndarnämnd beslutade att förorda en framtida fördelning av samverkanskommunernas kostnader baserad på antal ärenden i respektive kommun. Förslag till ändrad kostnadsfördelning Kommunfullmäktige föreslås besluta i enlighet med förslaget från Södertörns överförmyndarnämnd om en framtida fördelning av samverkanskommunernas kostnader baserad på antal ärenden i respektive kommun. Förslaget innebär följande förändringar. Beloppen visar skillnaden om kostnaderna för 2012 hade fördelats enligt den fördelningsgrund som föreslås gälla fr.o.m

41 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:240 Nuvarande fördelningsgrund Fördelning efter ärenden % ksek % ksek Botkyrka 31, , Haninge 25, , Huddinge 25, , Nynäshamn 5, , Tyresö 11, , Den ändrade fördelningsgrunden har arbetats in i 4 i förslaget till nytt avtal om den gemensamma nämnden. Förslaget innehåller även ett antal redaktionella ändringar med hänsyn till att det nu gällande avtalet formulerades innan verksamheten startade. I 2 har ett nytt tredje stycke införts som reglerar utbetalningen av ersättning till de förtroendevalda i nämnden. Texten beskriver den rutin som har gällt sedan verksamheten startade och innebär alltså inget materiellt nytt. Slutligen har 6 i det gällande avtalet tagits bort eftersom den avser året Efterföljande paragrafer har omnumrerats. Kommunfullmäktige föreslås besluta om nytt samarbetsavtal fr.o.m. 1 januari 2013 samt att det nuvarande samarbetsavtalet upphör att gälla den 31 december Kommundirektörerna i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö redogör för ärendet i en gemensam tjänsteskrivelse Expedieras till: - Kommunfullmäktige

42 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:240 Ändrad kostnadsfördelning i Södertörns överförmyndarnämnd (KS/2012:240) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner förslaget till nytt avtal för den gemensamma nämnden. Avtalet ska gälla från och med den 1 januari Kommunfullmäktige beslutar att det nu gällande avtalet för den gemensamma nämnden upphör att gälla den 31 december Sammanfattning Sedan den 1 januari 2011 bedriver kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö sin överförmyndarverksamhet gemensamt i Södertörns överförmyndarnämnd. Den gemensamma nämnden är en del av Haninge kommuns nämndorganisation och dess budget utgör en del av kommunens totala budget. Budgeten för nämnden fastställs av Haninge kommun i samråd med övriga kommuner. De samverkande kommunerna lämnar ett årligt bidrag till Haninge för den gemensamma nämndens verksamhet. För 2011 baserades bidraget på den faktiska kostnaden för överförmyndarverksamheten i respektive kommun år 2009, uppräknad med index till 2011 års nivå. Enligt avtalet som ligger till grund för samarbetet ska de samverkande kommunerna under avtalsperiodens första år utreda kostnadsfördelningen mellan sig så att fördelningen kommer att vila på en grund som av alla upplevs som långsiktigt genomtänkt och rättvis. Ärendet Södertörns överförmyndarnämnd behandlade frågan om ändrad kostnadsfördelning den 14 december 2011, 146. Nämnden beskriver två olika alternativ för fördelning av kostnaderna, dels en fördelning baserad på folkmängd och dels en fördelning baserad på antal ärenden.

43 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:240 Fördelning baserad på folkmängd I underlaget till nämnden konstateras att folkmängden i de olika kommunerna kan antas öka olika snabbt samt att en befolkningsökning kan förväntas medföra ett ökat antal ärenden hos överförmyndarnämnden. Befolkningsökningen är dock ett trubbigt redskap för att ta reda på den faktiska ökningen av antalet ärenden då denna är beroende av bland annat åldersstruktur och ohälsa. Vidare är de relativa förändringarna i folkmängd över tid små, medan däremot en fördelning av kostnaderna mellan samverkanskommunerna baserad på folkmängd skulle innebära en stor förändring jämfört med nuvarande fördelningsgrund. Fördelning baserad på antal ärenden I underlaget till nämnden konstateras att en kostnadsfördelning baserad på antal ärenden ger ett underlag som tar hänsyn till det faktiska antalet huvudmän som omfattas av överförmyndarnämndens tillsyn. En sådan fördelning tar även hänsyn till att samverkanskommunerna tidigare kan ha haft olika bedömningsgrunder för att tillstyrka anmälningar om behov av en ställföreträdare. Även en fördelning av kostnaderna mellan samverkanskommunerna baserad på antal ärenden skulle innebära en relativt stor förändring jämfört med nuvarande fördelning. Med i princip ett undantag vore dock förändringen mindre ingripande än vid en fördelning baserad på folkmängd. Ur ett rättviseperspektiv torde en fördelningsgrund baserad på antal ärenden kunna accepteras som långsiktigt genomtänkt och fungerande. Södertörns överförmyndarnämnd beslutade att förorda en framtida fördelning av samverkanskommunernas kostnader baserad på antal ärenden i respektive kommun. Förslag till ändrad kostnadsfördelning Kommunfullmäktige föreslås besluta i enlighet med förslaget från Södertörns överförmyndarnämnd om en framtida fördelning av samverkanskommunernas kostnader baserad på antal ärenden i respektive kommun. Förslaget innebär följande förändringar. Beloppen visar skillnaden om kostnaderna för 2012 hade fördelats enligt den fördelningsgrund som föreslås gälla fr.o.m

44 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:240 Nuvarande fördelningsgrund Fördelning efter ärenden % ksek % ksek Botkyrka 31, , Haninge 25, , Huddinge 25, , Nynäshamn 5, , Tyresö 11, , Den ändrade fördelningsgrunden har arbetats in i 4 i förslaget till nytt avtal om den gemensamma nämnden. Förslaget innehåller även ett antal redaktionella ändringar med hänsyn till att det nu gällande avtalet formulerades innan verksamheten startade. I 2 har ett nytt tredje stycke införts som reglerar utbetalningen av ersättning till de förtroendevalda i nämnden. Texten beskriver den rutin som har gällt sedan verksamheten startade och innebär alltså inget materiellt nytt. Slutligen har 6 i det gällande avtalet tagits bort eftersom den avser året Efterföljande paragrafer har omnumrerats. Kommunfullmäktige föreslås besluta om nytt samarbetsavtal fr.o.m. 1 januari 2013 samt att det nuvarande samarbetsavtalet upphör att gälla den 31 december Kommundirektörerna i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö redogör för ärendet i en gemensam tjänsteskrivelse

45 Kommunstyrelserna i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö Ändrad kostnadsfördelning för Södertörns överförmyndarnämnd samt nytt avtal om den gemensamma nämnden 1. Förslag till beslut i var och en av de ovan adresserade kommunerna Kommunfullmäktige beslutar 1. Bifogat förslag till nytt avtal för den gemensamma nämnden godkänns och ska gälla fr o m den 1 januari Det nu gällande avtalet för den gemensamma nämnden upphör att gälla den 31 december Bakgrund Sedan den 1 januari 2011 bedriver kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö sin överförmyndarverksamhet gemensamt i Södertörns överförmyndarnämnd. Den gemensamma nämnden är en del av Haninge kommuns nämndorganisation och dess budget utgör en del av kommunens totala budget. Budgeten för nämnden fastställs av Haninge kommun i samråd med övriga kommuner. De samverkande kommunerna lämnar ett årligt bidrag till Haninge för den gemensamma nämndens verksamhet. För 2011 baserades bidraget på den faktiska kostnaden för överförmyndarverksamheten i respektive kommun år 2009, uppräknad med index till 2011 års nivå. Enligt avtalet som ligger till grund för samarbetet ska de samverkande kommunerna under avtalsperiodens första år utreda kostnadsfördelningen mellan sig så att fördelningen kommer att vila på en grund som av alla upplevs som långsiktigt genomtänkt och rättvis. 3. Södertörns överförmyndarnämnds förslag till ändrad kostnadsfördelning Södertörns överförmyndarnämnd behandlade frågan om ändrad kostnadsfördelning den 14 december 2011, 146. I bilaga 1 i underlaget till nämnden (Kostnadsfördelning för Södertörns överförmyndarnämnd, daterad ) beskrivs två olika alternativ för fördelning av kostnaderna, dels en fördelning baserad på folkmängd och dels en fördelning baserad på antal ärenden. 1

46 Fördelning baserad på folkmängd I underlaget till nämnden konstateras att folkmängden i de olika kommunerna kan antas öka olika snabbt samt att en befolkningsökning kan förväntas medföra ett ökat antal ärenden hos överförmyndarnämnden. Befolkningsökningen är dock ett trubbigt redskap för att ta reda på den faktiska ökningen av antalet ärenden då denna är beroende av bland annat åldersstruktur och ohälsa. Vidare är de relativa förändringarna i folkmängd över tid små, medan däremot en fördelning av kostnaderna mellan samverkanskommunerna baserad på folkmängd skulle innebära en stor förändring jämfört med nuvarande fördelningsgrund. Fördelning baserad på antal ärenden I underlaget till nämnden konstateras att en kostnadsfördelning baserad på antal ärenden ger ett underlag som tar hänsyn till det faktiska antalet huvudmän som omfattas av överförmyndarnämndens tillsyn. En sådan fördelning tar även hänsyn till att samverkanskommunerna tidigare kan ha haft olika bedömningsgrunder för att tillstyrka anmälningar om behov av en ställföreträdare. Även en fördelning av kostnaderna mellan samverkanskommunerna baserad på antal ärenden skulle innebära en relativt stor förändring jämfört med nuvarande fördelning. Med i princip ett undantag vore dock förändringen mindre ingripande än vid en fördelning baserad på folkmängd. Ur ett rättviseperspektiv torde en fördelningsgrund baserad på antal ärenden kunna accepteras som långsiktigt genomtänkt och fungerande. Södertörns överförmyndarnämnd beslutade att förorda en framtida fördelning av samverkanskommunernas kostnader baserad på antal ärenden i respektive kommun. 4. Förslag Ovan adresserade kommuner föreslås besluta i enlighet med förslaget från Södertörns överförmyndarnämnd om en framtida fördelning av samverkanskommunernas kostnader baserad på antal ärenden i respektive kommun. Förslaget innebär följande förändringar. Beloppen visar skillnaden om kostnaderna för 2012 hade fördelats enligt den fördelningsgrund som föreslås gälla fr o m Nuvarande fördelningsgrund Fördelning efter ärenden % ksek % ksek Botkyrka 31, , Haninge 25, , Huddinge 25, , Nynäshamn 5, , Tyresö 11, , Den ändrade fördelningsgrunden har arbetats in i 4 i bifogat förslag till nytt avtal om den gemensamma nämnden. Förslaget innehåller även ett antal redaktionella ändringar m h t att det nu gällande avtalet formulerades innan verksamheten startade. I 2 har ett nytt tredje stycke införts som reglerar utbetalningen av ersättning till de förtroendevalda i nämnden. Texten beskriver den rutin som har gällt sedan verksamheten startade och innebär alltså inget ma- 2

47 teriellt nytt. Slutligen har 6 i det gällande avtalet tagits bort eftersom den avser året Efterföljande paragrafer har omnumrerats. Kommunerna föreslås besluta om nytt samarbetsavtal fr o m 1 januari 2013 samt att det nuvarande samarbetsavtalet upphör att gälla den 31 december Åsa Ratcovic Bengt Svenander Vesna Jovic Botkyrka kommun Haninge kommun Huddinge kommun Birgitta Elvås Nynäshamns kommun Bo Renman Tyresö kommun Bilagor 1. Södertörns överförmyndarnämnds beslut , Kostnadsfördelning för Södertörns överförmyndarnämnd, daterad Förslag till nytt avtal för Södertörns överförmyndarnämnd 4. Förslag till nytt avtal för Södertörns överförmyndarnämnd, med ändringarna markerade 3

48

49

50

51

52

53 Avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd Kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö inrättade från och med den 1 januari 2011 en gemensam nämnd för samverkan inom överförmyndarverksamheten. Nämnden benämns Södertörns överförmyndarnämnd. Haninge är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Haninge kommuns organisation. 1 Uppgifter Den gemensamma nämnden ska fullgöra de samverkande kommunernas uppgifter som enligt lag eller författning åligger överförmyndaren. Närmare föreskrifter om nämndens verksamhet och arbetsformer finns i ett särskilt reglemente för nämnden. 2 Administration Överförmyndarkansliet, för vars personal Haninge kommun är arbetsgivare, ska ha ansvaret för beredning och verkställighet av nämndens beslut samt planera och administrera den verksamhet nämnden ansvarar för. Förvaring och arkivering av de samverkande kommunernas akter sker i Haninge. Förtroendevalda i en gemensam nämnd har enligt 4 kap 15 a kommunallagen rätt till ersättning av den kommun som har valt dem. Överförmyndarkansliet ska löpande rapportera de förtroendevaldas deltagande i nämndens sammanträden till resp kommun, som ansvarar för utbetalning av ersättningen. 3 Äganderätt till egendom Haninge kommun tillhandahåller och har äganderätt till den egendom som nyttjas i överförmyndarverksamheten. Egendomen ska vara försäkrad. 4 Ekonomi och kostnadsfördelning Den gemensamma nämnden är en del av Haninge kommuns nämndorganisation och dess budget utgör en del av kommunens totala budget. Haninge kommun ska fastställa budgeten för nämnden i samråd med övriga kommuner. Samrådet ska ske mellan de olika kommunstyrelserna under mars månad. Övriga samverkande kommuner ska till Haninge lämna ett årligt bidrag till den gemensamma nämndens verksamhet. Bidraget ska utgå med viss andel av nämndens totala nettokostnad. Storleken på resp kommuns andel ska motsvara kommunens andel av nämndens totala antal ärenden under nästföregående år. Bidraget ska betalas med 1/12 senast den 25:e i varje månad. Slutlig reglering av slutligt bidrag från varje samverkande kommun ska för varje år ske per den 31 december. 5 Insyn i förvaltningen De samverkande kommunerna har rätt till löpande insyn i förvaltningen och redovisningen som gäller nämndens verksamhet. Nämnden ska till respektive fullmäktige i de samverkande kommunerna rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. 1

54 6 Sammansättning Nämnden ska bestå av fem (5) ledamöter och fem (5) ersättare. Samtliga samverkande kommuner utser en (1) ledamot och en (1) ersättare var. Enligt kommunallagen ska nämndens ordförande och vice ordförande utses av värdkommunen. Haninge kommun bör när de utser ordförande och vice ordförande eftersträva en jämn fördelning av uppdragen på de samverkande kommunerna så att ett roterande ordförandeskap erhålls. 7 Mandatperiod Ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden ska väljas för en period om fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av fullmäktige ägt rum. 8 Dokumentation Vid den gemensamma nämndens övertagande av verksamhet från de samverkande kommunernas nuvarande överförmyndarverksamhet överlämnades register, förteckningar och övrig dokumentation till Haninge kommun. Sådant material som ska arkiveras i övriga kommuner överlämnades i kopia eller som lån. Ärenden som avslutats före utgången av år 2010 arkiveras i respektive kommun men ska hållas lättåtkomliga så att den gemensamma nämndens kansli vid behov och med kort varsel kan få ta del av dem. 9 Omförhandling I de fall väsentliga förändrade förhållanden uppkommer har berörd kommun rätt att påkalla omförhandling av avtalet. 10 Tvister Tvist rörande tillämpning och tolkning av detta avtal ska om inte parterna enas avgöras av svensk domstol med tillämpning av svensk rätt. 11 Avtalets giltighet Detta avtal gäller från och med till och med under förutsättning att fullmäktige hos de samverkande kommunerna godkänt avtalet genom beslut som vunnit laga kraft. Uppsägning ska ske senast 12 månader före avtalets utgång. I annat fall är avtalet förlängt med fyra (4) år varje gång. Avtalet är upprättat i fem (5) likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Botkyrka den Haninge den Huddinge den... Nynäshamn den Tyresö den.... 2

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Nytt samordningsförbund Botkyrka Huddinge Salem (KS/2012:341) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner föreslagen förbundsordning för Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem. 2. Socialnämnden ska i sitt budgetförslag för 2013 inrymma den beräknade kostnaden för det nya samordningsförbundet. 3. Kommunfullmäktige ställer sig bakom föreliggande avsiktsförklaring och att det nya förbundet ska starta sin verksamhet 1 januari Kommunfullmäktige utser en ledamot och en ersättare till samordningsförbundets styrelse. 5. Kommunfullmäktige beslutar om upplösning och likvidation av Samordningsförbundet Botkyrka tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Stockholms läns landsting i samband med ägarnas beslut om årsredovisning och förvaltningsberättelse för verksamhetsår Besluten i enlighet med punkterna ovan ska gälla under förutsättning att motsvarande beslut fattas av samtliga medlemmar och att samtliga dessa beslut vinner laga kraft. Bakgrund En permanent lagstiftning för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet gäller fr.o.m. 1 januari år Motivet till lagstiftningen är att ge lokala aktörer bättre möjligheter att prioritera gemensamma insatser. Lagstiftningen omfattar fyra parter: Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun/er och landsting/regioner. Målgruppen är individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Den finansiella samordningen syftar till

75 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:341 en effektivare resursanvändning och ska bedrivas genom ett fristående samordningsförbund. Förbundet utgör en ny form av offentligrättslig juridisk person där de fyra parterna är representerade. I Botkyrka startades samordningsförbundet 2006 och i Huddinge startades samordningsförbundet Under 2011 och 2012 har diskussioner förts om ett nytt samordningsförbund som skulle omfatta kommunerna Botkyrka, Huddinge och Salem. Det nya förbundets ägare har mötts och gemensamt arbetat fram ett förslag till förbundsordning för ett nytt samordningsförbund. Argument att bilda ett nytt samordningsförbund har varit att effektivisera förbundens verksamhet. Målgrupperna som samordningsförbundet ska rikta sina insatser till är också ofta likartade i kommunerna och genom bättre ekonomiska förutsättningar så kan insatserna effektiviseras. Ett nytt förbund kommer också att innebära effektiviseringar för samverkande parter. Syftet med att bilda ett nytt samordningsförbund är att skapa: 1 en ändamålsenlig verksamhet med effektiv rehabilitering till stöd för personer som behöver insatser i samverkan för att nå arbete/studier och återfå hälsa 2 en resurseffektiv organisation där minst 85 % av samordningsförbundets resurser ska gå till individinriktade och/eller strukturella insatser 3 möjlighet att finansiera insatser för målgrupper man idag inte når Expedieras till: - Kommunfullmäktige

76 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:341 Nytt samordningsförbund Botkyrka Huddinge Salem (KS/2012:341) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner föreslagen förbundsordning för Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem. 2. Socialnämnden ska i sitt budgetförslag för 2013 inrymma den beräknade kostnaden för det nya samordningsförbundet. 3. Kommunfullmäktige ställer sig bakom föreliggande avsiktsförklaring och att det nya förbundet ska starta sin verksamhet 1 januari Kommunfullmäktige utser en ledamot och en ersättare till samordningsförbundets styrelse. 5. Kommunfullmäktige beslutar om upplösning och likvidation av Samordningsförbundet Botkyrka tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Stockholms läns landsting i samband med ägarnas beslut om årsredovisning och förvaltningsberättelse för verksamhetsår Besluten i enlighet med punkterna ovan ska gälla under förutsättning att motsvarande beslut fattas av samtliga medlemmar och att samtliga dessa beslut vinner laga kraft. Bakgrund En permanent lagstiftning för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet gäller fr.o.m. 1 januari år Motivet till lagstiftningen är att ge lokala aktörer bättre möjligheter att prioritera gemensamma insatser. Lagstiftningen omfattar fyra parter: Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun/er och landsting/regioner. Målgruppen är individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Den finansiella samordningen syftar till en effektivare resursanvändning och ska bedrivas genom ett fristående sam-

77 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:341 ordningsförbund. Förbundet utgör en ny form av offentligrättslig juridisk person där de fyra parterna är representerade. I Botkyrka startades samordningsförbundet 2006 och i Huddinge startades samordningsförbundet Under 2011 och 2012 har diskussioner förts om ett nytt samordningsförbund som skulle omfatta kommunerna Botkyrka, Huddinge och Salem. Det nya förbundets ägare har mötts och gemensamt arbetat fram ett förslag till förbundsordning för ett nytt samordningsförbund. Argument att bilda ett nytt samordningsförbund har varit att effektivisera förbundens verksamhet. Målgrupperna som samordningsförbundet ska rikta sina insatser till är också ofta likartade i kommunerna och genom bättre ekonomiska förutsättningar så kan insatserna effektiviseras. Ett nytt förbund kommer också att innebära effektiviseringar för samverkande parter. Syftet med att bilda ett nytt samordningsförbund är att skapa: en ändamålsenlig verksamhet med effektiv rehabilitering till stöd för personer som behöver insatser i samverkan för att nå arbete/studier och återfå hälsa en resurseffektiv organisation där minst 85 % av samordningsförbundets resurser ska gå till individinriktade och/eller strukturella insatser möjlighet att finansiera insatser för målgrupper man idag inte når

78 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [5] Kommunledningsförvaltningen Referens Elin Asplund Janna Hörnqvist Mottagare Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring angående nytt gemensamt samordningsförbund för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Stockholms läns landsting samt kommunerna Botkyrka, Huddinge och Salem Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner föreslagen förbundsordning för Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem. 2. Socialnämnden ska i sitt budgetförslag för 2013 inrymma den beräknade kostnaden för det nya samordningsförbundet 3. Kommunfullmäktige ställer sig bakom föreliggande avsiktsförklaring och att det nya förbundet ska starta sin verksamhet 1 januari Kommunfullmäktige utser en ledamot och enl ersättare till samordningsförbundets styrelse. 5 Kommunfullmäktige beslutar om upplösning och likvidation av Samordningsförbundet Botkyrka tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Stockholms läns landsting i samband med ägarnas beslut om årsredovisning och förvaltningsberättelse för verksamhetsår Besluten i enlighet med punkterna ovan ska gälla under förutsättning att motsvarande beslut fattas av samtliga medlemmar och att samtliga dessa beslut vinner laga kraft. Bakgrund En permanent lagstiftning för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet gäller fr.o.m. 1 januari år Motivet till lagstiftningen är att ge lokala aktörer bättre möjligheter att prioritera gemensamma insatser. Lagstiftningen omfattar fyra parter: Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun/er och landsting/regioner. Målgruppen är individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Den finansiella samordningen syftar till en effektivare resursanvändning och ska bedrivas genom ett fristående samordnings- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

79 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [5] Kommunledningsförvaltningen förbund. Förbundet utgör en ny form av offentligrättslig juridisk person där de fyra parterna är representerade. I Botkyrka startades samordningsförbundet 2006 och i Huddinge startades samordningsförbundet Under 2011 och 2012 har diskussioner förts om ett nytt samordningsförbund som skulle omfatta kommunerna Botkyrka, Huddinge och Salem. Det nya förbundets ägare har mötts och gemensamt arbetat fram ett förslag till förbundsordning för ett nytt samordningsförbund. Argument att bilda ett nytt samordningsförbundet har varit att effektivisera förbundens verksamhet. Målgrupperna som samordningsförbundet ska rikta sina insatser till är också ofta likartade i kommunerna och genom bättre ekonomiska förutsättningar så kan insatserna effektiviseras. Ett nytt förbund kommer också att innebär effektiviseringar för samverkande parter. Syftet med att bilda ett nytt samordningsförbund är att skapa: en ändamålsenlig verksamhet med effektiv rehabilitering till stöd för personer som behöver insatser i samverkan för att nå arbete/ studier och återfå hälsa en resurseffektiv organisation där minst 85 % av samordningsförbundets resurser ska gå till individinriktade och/eller strukturella insatser möjlighet att finansiera insatser för målgrupper man idag inte når Strukturella förutsättningar och behovsbeskrivning Den totala befolkningen i Botkyrka, Huddinge och Salem uppgick i november 2011 till ca personer, varav ca i arbetsför ålder. I Botkyrka bor ca invånare, varav ca i arbetsför ålder. Motsvarande siffror för Huddinge uppgår till ca , med ca i arbetsför ålder. Salems befolkning uppgår till ca personer, varav ca i arbetsför ålder 1. Alla behöver dock inte samverkan för att komma i arbete. Studier har visat att ca 5 % av den arbetsföra befolkningen är i behov av samordnade insatser 2. Det motsvarar ca resp invånare i Botkyrka och Huddinge, och 470 invånare i Salem, alltså totalt knappt personer med behov av samordnade insatser. Siffran överstiger vida nuvarande insatser i de två befintliga förbunden. En ökad kapacitet för insatser är alltså önskvärd för ett gemensamt samordningsförbund. 1 Folkmängden den 1 november 2011, SCB. Som arbetsför befolkning räknas personer år. 2 Samverkan för särskilt utsatta, Socialstyrelsen

80 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [5] Kommunledningsförvaltningen Det lokala perspektivet Samordningsförbundet bär i första hand på ett individperspektiv, snarare än ett organisationsperspektiv. Med detta menas gemensamt drivna processer med målgruppernas behov i centrum. Alltför sårbara lösningar ska undvikas till förmån för hållbara och långsiktiga lösningar. Insatser som stöds av förbundet ska vara tillgängliga för befolkningen i samtliga kommuner som ingår i samordningsförbundet. Det lokala arbetet behöver stödjas för att fånga upp projektidéer samt underlätta utvecklingsprocesser och vardagssamverkan. Detta kan göras genom att t.ex. arrangera kommunvisa nätverksträffar för chefer och samverkansansvariga hos de fyra medlemmarna. Samtliga kommuner bör också vara representerade i lednings-, samt i styr- och beredningsgrupp utifrån att kommunerna var för sig är medlemmar med skilda behov och resurser. Budgetförutsättningar Finansieringen av samordningsförbundet sker genom att medel överförs från medlemmarna till samordningsförbundet. Formen för samråd mellan förbundsmedlemmarna om ekonomi och finansiering är reglerad i förbundsordningen. Varje samverkanspart ska bidra med lika stor andel till samordningsförbundet. Försäkringskassan står dock för statens samlade andel, alltså även för Arbetsförmedlingens andel. Kommunen ska stå för en fjärdedel även om flera kommuner går samman och bildar en gemensam part. I sådana fall ska kommunerna komma överens om hur kostnaderna ska fördelas mellan dem. Fördelningen ska vara rättvis och bör grundas på någon form av proportionalitet, till exempel befolkningsmängd Under 2012 omfattar den finansiella samordningen i Botkyrka och Huddinge sammanlagt 16,6 miljoner kronor. Inför 2013 har Stockholms läns landsting föreslagit en budgetram för befintliga samordningsförbund på 10,8 miljoner kronor för Botkyrkas respektive 10 miljoner kronor för Huddinges. Detta skulle innebära en total budgetram om 20,8 miljoner kronor för de bägge nuvarande förbunden. Detta förutsätter att varje part skulle tillskjuta 5,2 miljoner. Därtill kommer även medel från Salems kommun och tillkommande medel från stat och landsting för Salems del motsvarande totalt ca 1,44 miljoner kronor enligt Stockholms läns landstings budgetram för den finansiella samordningen i länet. Ovan föreslagen budgeten skulle innebära att: Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bidrar med tkr Stockholms läns landsting bidrar med tkr

81 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4 [5] Kommunledningsförvaltningen Kommunerna gemensamt bidrar med tkr Fördelningen mellan kommunerna utgår ifrån en sammanvägning av 2011 års befolkningstal och kommunernas nyckeltal kring hälsa och försörjning och föreslås bli följande: Botkyrka (47 %) = kr Huddinge (47 %) = kr Salem (6 %) = kr Utifrån ovanstående föreslås budget för det nya förbundet bli 22,24 miljoner kronor för Det kalkylerade beloppet för Botkyrkas andel blir därmed något lägre än för 2012 och kan därmed inrymmas i socialnämndens budgetram för Därtill kommer de tillgångar som finns i befintliga förbund, samordningsförbundet Botkyrka och samordningsförbundet HUSAM, att kunna nyttjas i det nya Samordningsförbundet. Dessa tillgångar beräknas vid 2012 års utgång uppgå till ca 6,2 miljoner kronor. Det nya förbundet skulle då ha drygt 28 miljoner kronor till sitt förfogande för Det beräknade överskottet kommer till största delen att användas för att slutföra projekt som startats av de befintliga samordningsförbunden. Beslut om överföring av återstående medel från samordningsförbundet Botkyrka och Samordningsförbundet Huddinge till det nya förbundet fattas av ägarna i samband med årsredovisning av förbunden. Förbundets bildande och likvidation av befintliga samordningsförbundet Botkyrka och samordningsförbundet HUSAM Det nya förbundet ska starta sin verksamhet 1 januari 2013 under förutsättning att erforderliga beslut fattats hos samtliga blivande medlemmar. Varje medlem utser en ledamot och en ersättare till samordningsförbundets styrelse. Försäkringskassan (för sin och Arbetsförmedlingen del), Huddinge kommun (för Botkyrka, Huddinge och Salems del) och Stockholms läns landsting utser var sin revisor. Samordningsförbundet Botkyrka och samordningsförbundet HUSAM ska i samband med bildandet av ett nytt förbund träda i likvidation. Förbundsstyrelserna svarar för likvidationen. När styrelserna har fullgjort sitt uppdrag ska de avge en slutredovisning för sin förvaltning. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna är förbundet upplöst. I enlighet med gällande förbundsordningar ska kvarvarande kapital, vid likvidation, fördelas till medlemmarna i proportion till vad var och en bidragit

82 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5 [5] Kommunledningsförvaltningen med. Möjlighet finns dock för medlemmarna att besluta att återstående medel ska tillföras det nya förbundet. Åsa Ratcovich Kommundirektör Rolf Gustafsson Chefscontroller

83 Till: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Stockholms läns landsting Botkyrka kommun Huddinge kommun Salems kommun Hemställan om beslut angående start av samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem Bifogat översänds förslag till avsiktsförklaring och förbundsordning för det nya samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem, för beslut. Efter beredning har avsiktsförklaring och förbundsordning arbetats fram i samarbete mellan Samordningsförbunden Botkyrka och HUSAM, dess ägare samt representant från Salems kommun. Avsikten är att det nya samordningsförbundet skall träda i kraft den 1 januari 2013 samtidigt som samordningsförbundet Botkyrka och samordningsförbundet HUSAM upplöses och likvideras. Beslut från styrelsen i samordningsförbundet Botkyrka samt styrelsen i samordningsförbundet HUSAM bifogas. Beslutsprotokoll i frågan emotses så snart det finns möjlighet och sänds till: Samordningsförbundet HUSAM c/o Huddinge kommun, SÄF Gymnasietorget 1, plan Huddinge Janna Hörnqvist Ansvarig tjänsteman Samordningsförbundet HUSAM Elin Asplund Ansvarig tjänsteman Samordningsförbundet Botkyrka

84 Handläggare Elin Asplund och Janna Hörnqvist TJÄNSTESKRIVELSE Datum 8 juni 2012 Avsiktsförklaring angående nytt gemensamt Samordningsförbund för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Stockholms läns landsting samt kommunerna Botkyrka, Huddinge och Salem. Förslag till beslut Respektive ägare i det nya förbundet föreslås besluta att: Godkänna föreslagen förbundsordning för Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem. Anslå medel till det nya samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem. Ställa sig bakom föreliggande avsiktsförklaring och att det nya förbundet ska starta sin verksamhet 1 januari Medlemmarna utser vardera en ledamot och en ersättare till samordningsförbundets styrelse. Försäkringskassan (för sin och Arbetsförmedlingen del), Huddinge kommun (för Botkyrka, Huddinge och Salems del) och Stockholms läns landsting utser var sin revisor. Ägarna i samordningsförbundet HUSAM; Huddinge kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Stockholms läns landsting beslutar om upplösning och likvidation av Samordningsförbundet HUSAM i samband med ägarnas beslut om årsredovisning och förvaltningsberättelse för verksamhetsår Ägarna i samordningsförbundet Botkyrka; Botkyrka kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Stockholms läns landsting beslutar om upplösning och likvidation av Samordningsförbundet Botkyrka i samband med ägarnas beslut om årsredovisning och förvaltningsberättelse för verksamhetsår Besluten i enlighet med punkterna ovan ska gälla under förutsättning att motsvarande beslut fattas av samtliga medlemmar och att samtliga dessa beslut vinner laga kraft. Bakgrund En permanent lagstiftning för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet gäller fr.o.m. 1 januari år Motivet till lagstiftningen är att ge lokala aktörer bättre möjligheter att prioritera gemensamma insatser. Lagstiftningen omfattar fyra parter: Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun/er och landsting/regioner. Målgruppen är individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Den finansiella samordningen syftar till en effektivare resursanvändning och ska bedrivas genom ett fristående samordningsförbund. Förbundet utgör en ny form av offentligrättslig juridisk person där de fyra parterna är representerade. I Botkyrka startades samordningsförbundet 2006 och i Huddinge startades samordningsförbundet Sid. 1 (4)

85 Handläggare Elin Asplund och Janna Hörnqvist TJÄNSTESKRIVELSE Datum 8 juni 2012 Under 2011 och 2012 har diskussioner förts om ett nytt samordningsförbund som skulle omfatta kommunerna Botkyrka, Huddinge och Salem. Det nya förbundets ägare har mötts och gemensamt arbetat fram ett förslag till förbundsordning för ett nytt samordningsförbund. Argument att bilda ett nytt samordningsförbundet har varit att effektivisera förbundens verksamhet. Målgrupperna som samordningsförbundet ska rikta sina insatser till är också ofta likartade i kommunerna och genom bättre ekonomiska förutsättningar så kan insatserna effektiviseras. Ett nytt förbund kommer också att innebär effektiviseringar för samverkande parter. Syftet med att bilda ett nytt samordningsförbund är att skapa: - en ändamålsenlig verksamhet med effektiv rehabilitering till stöd för personer som behöver insatser i samverkan för att nå arbete/ studier och återfå hälsa, - en resurseffektiv organisation där minst 85 % av samordningsförbundets resurser ska gå till individinriktade och/eller strukturella insatser, - möjlighet att finansiera insatser för målgrupper man idag inte når. Strukturella förutsättningar och behovsbeskrivning Den totala befolkningen i Botkyrka, Huddinge och Salem uppgick i november 2011 till ca personer, varav ca i arbetsför ålder. I Botkyrka bor ca invånare, varav ca i arbetsför ålder. Motsvarande siffror för Huddinge uppgår till ca , med ca i arbetsför ålder. Salems befolkning uppgår till ca personer, varav ca i arbetsför ålder 1. Alla behöver dock inte samverkan för att komma i arbete. Studier har visat att ca 5 % av den arbetsföra befolkningen är i behov av samordnade insatser 2. Det motsvarar ca resp invånare i Botkyrka och Huddinge, och 470 invånare i Salem, alltså totalt knappt personer med behov av samordnade insatser. Siffran överstiger vida nuvarande insatser i de två befintliga förbunden. En ökad kapacitet för insatser är alltså önskvärd för ett gemensamt samordningsförbund. Det lokala perspektivet Samordningsförbundet bär i första hand på ett individperspektiv, snarare än ett organisationsperspektiv. Med detta menas gemensamt drivna processer med målgruppernas behov i centrum. Allt för sårbara lösningar ska undvikas till förmån för hållbara och långsiktiga lösningar. Insatser som stöds av förbundet ska vara tillgängliga för befolkningen i samtliga kommuner som ingår i samordningsförbundet. Det lokala arbetet behöver stödjas för att fånga upp projektidéer samt underlätta utvecklingsprocesser och vardagssamverkan. Detta kan göras genom att t.ex. arrangera kommunvisa nätverksträffar för chefer och samverkansansvariga hos de fyra medlemmarna. Samtliga kommuner bör också vara representerade i lednings-, samt i styr- och beredningsgrupp utifrån att kommunerna var för sig är medlemmar med skilda behov och resurser. 1 Folkmängden den 1 november 2011, SCB. Som arbetsför befolkning räknas personer år. 2 Samverkan för särskilt utsatta, Socialstyrelsen Sid. 2 (4)

86 Handläggare Elin Asplund och Janna Hörnqvist TJÄNSTESKRIVELSE Datum 8 juni 2012 Budgetförutsättningar Finansieringen av samordningsförbundet sker genom att likvida medel överförs från medlemmarna till samordningsförbundet. Formen för samråd mellan förbundsmedlemmarna om ekonomi och finansiering är reglerad i förbundsordningen. Varje samverkanspart ska bidra med lika stor andel till samordningsförbundet. Försäkringskassan står dock för statens samlade andel, alltså även för Arbetsförmedlingens andel. Kommunen ska stå för en fjärdedel även om flera kommuner går samman och bildar en gemensam part. I sådana fall ska kommunerna komma överens om hur kostnaderna ska fördelas mellan dem. Fördelningen ska vara rättvis och bör grundas på någon form av proportionalitet, till exempel befolkningen. Under 2012 omfattar den finansiella samordningen i Botkyrka och Huddinge sammanlagt 16,6 miljoner kronor. Inför 2013 har Stockholms läns landsting föreslagit en budgetram om 10,8 miljoner kronor respektive 10 miljoner kronor för samordningsförbunden i Botkyrka och Huddinge. Detta skulle innebära en total budgetram om 20,8 miljoner kronor för de bägge nuvarande förbunden. Därtill kommer även medel från Salems kommun och tillkommande medel från stat och landsting för Salems del motsvarande totalt ca 1,44 miljoner kronor enligt Stockholms läns landstings budgetram för den finansiella samordningen i länet. Ovan föreslagen budgeten skulle innebära att: Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bidrar med tkr Stockholms läns landsting bidrar med tkr Kommunerna gemensamt bidrar med tkr Fördelningen mellan kommunerna skulle utifrån 2011 års befolkningstal och i utgångspunkt i kommunernas nyckeltal kring hälsa och försörjning fördelas enligt följande: Botkyrka (47 %) = kr Huddinge (47 %) = kr Salem (6 %) = kr Utifrån ovanstående föreslås budget för det nya förbundet bli 22,24 miljoner kronor för Därtill kommer de tillgångar som finns i befintliga förbund, samordningsförbundet Botkyrka och samordningsförbundet HUSAM, att kunna nyttjas i det nya Samordningsförbundet. Dessa tillgångar beräknas vid 2012 års utgång uppgå till ca 6,2 miljoner kronor. Det nya förbundet skulle då ha drygt 28 miljoner kronor till sitt förfogande för Beslut om överföring av återstående medel från samordningsförbundet Botkyrka och Samordningsförbundet Huddinge till det nya förbundet fattas av ägarna i samband med årsredovisning av förbunden. Sid. 3 (4)

87 Handläggare Elin Asplund och Janna Hörnqvist TJÄNSTESKRIVELSE Datum 8 juni 2012 Förbundets bildande och likvidation av befintliga samordningsförbundet Botkyrka och samordningsförbundet HUSAM Det nya förbundet ska starta sin verksamhet 1 januari 2013 under förutsättning att erforderliga beslut fattats hos samtliga blivande medlemmar. Samordningsförbundet Botkyrka och samordningsförbundet HUSAM ska i samband med bildandet av ett nytt förbund träda i likvidation. Förbundsstyrelserna svarar för likvidationen. När styrelserna har fullgjort sitt uppdrag ska de avge en slutredovisning för sin förvaltning. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna är förbundet upplöst. I enlighet med gällande förbundsordningar ska kvarvarande kapital, vid likvidation, fördelas till medlemmarna i proportion till vad var och en bidragit med. Möjlighet finns dock för medlemmarna att besluta att återstående medel ska tillföras det nya förbundet. Sid. 4 (4)

88 8 juni 2012 Förbundsordning för Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem (nedan kallat Förbundet) i Stockholms län har inrättats med stöd av Lag (SFS nr: 2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting. Samordningsförbundets bildande förutsätter att samtliga medlemmar antagit förbundsordningen och anvisat medel för verksamheten. 1 Förbundets namn Förbundets namn är samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem. 2 Förbundets säte Förbundets säte är Huddinge kommun, Stockholms län. 3 Förbundets medlemmar Förbundet har sex (6) medlemmar: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting samt Botkyrka kommun, Huddinge kommun och Salems kommun. Förbundet har fyra (4) parter: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Stockholms läns landsting samt kommunerna Botkyrka, Huddinge och Salem gemensamt. 4 Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att inom det geografiska området för medlemskommunerna svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstinget och berörda kommuner. Insatserna inom den finansiella samordningen ska avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och ska syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. 5 Förbundets organisation Förbundet ska ledas av en styrelse. Styrelsen har rätt att anställa den personal som behövs till förbundets verksamhet. Styrelsen ska utse en verkställande tjänsteman/förbundschef som ska leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar. Till förbundet är knutet en ledningsgrupp. Förbundets ledningsgrupp består av tjänstemän från samordningsförbundets samtliga medlemmar. Ledningsgruppens huvudsakliga uppdrag består i att bereda ärenden till styrelsen samt verkställa styrelsens beslut. 6 Styrelse Styrelsen ska bestå av sex (6) ledamöter och sex (6) ersättare. Varje medlem utser vardera en ledamot och en ersättare. Ersättaren har närvaro- och yttranderätt. 1 (4)

89 8 juni 2012 Styrelsen utser inom sig en (1) ordförande och en (1 ) eller två (2) vice ordförande för den tid som styrelsen bestämmer. Valbar till Samordningsförbundets styrelse är - ledamot eller ersättare i landstings- eller kommunfullmäktige - anställd vid Försäkringskassan - anställd vid Arbetsförmedlingen Ledamöter och ersättare, varav de senare är personliga, väljs första gången för perioden den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2014 och därefter för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter att val av fullmäktige i landsting och kommuner i landet har ägt rum. 7 Beslutförhet och beslutanderätt Styrelsen är beslutför om fler än hälften av medlemmarna är närvarande. Beslut fattas med kvalificerad majoritet. Med kvalificerad majoritet avses här minst två tredjedelar (2/3) av de röstberättigade ledamöterna. Vid beslut om budget och verksamhetsplan samt val av ordförande krävs kvalificerad majoritet med minst fem sjättedelar (5/6) av de röstberättigade ledamöterna. Styrelsen får besluta att en ledamot eller ersättare i styrelsen eller en tjänsteman hos förbundet skall få besluta på förbundets vägnar i en viss grupp av ärenden enligt 10 Lag (SFS nr: 2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting. 8 Uppgifter Förbundet har till uppgift att: 1. Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen. 2. Stödja samverkan mellan samverkansparterna. 3. Finansiera sådana insatser som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde. 4. Besluta på vilket sätt de medel som finns för finansiell samordning ska användas. 5. Besluta om förbundets arbetsordning. 6. Upprätta verksamhetsplan, budget och årsredovisning för förbundet. 7. Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna. Samordningsförbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller i övrigt vidta åtgärder som innefattar myndighetsutövning eller att tillhandahålla tjänster som är avsedda för enskilda. 9 Initiativrätt En medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen. 10 Samråd Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om planläggningen av Förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse. Ägardialog kan initieras från medlem eller Förbundet. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 2 (4)

90 8 juni Kungörelser Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden anslås på de officiella anslagstavlorna hos Botkyrka, Huddinge och Salems kommun, samt Stockholms läns landsting. 12 Andelar i tillgångar och skulder samt fördelning av kostnader Medlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad man tillskjutit för att täcka kostnaderna. Förbundets medlemmar ska bidra med de andelar som fastställts i 5 SFS 2003:1210. Försäkringskassan bidrar med statens samlade andel, vilket är hälften (50 %) av medlen, landstinget en fjärdedel (25 %) samt kommunerna Botkyrka, Huddinge och Salem gemensamt med en fjärdedel (25 %). Fördelningen av den kommunala delen ska ske enligt följande uppdelning; Botkyrka 47 %, Huddinge 47 % och Salem 6 %. Förbundets ekonomiska över- och underskott i årsbokslut kan av styrelsen balanseras över till nästkommande budgetår. 13 Budget, insyn och styrning Förbundet ska varje år upprätta en plan för sin verksamhet och ekonomi. Budgeten ska åtföljas av mål för verksamheten. Innan styrelsen fastställer budgeten ska samråd ske med medlemmarna. Budgeten fastställs senast under november för kommande kalenderår. Styrelsen ska årligen upprätta en årsredovisning. Detta utfall ska redovisas för medlemmarna tillsammans med revisionsberättelsen. Förbundet får inte ingå borgen. Förbundet får heller inte sätta sig i skuld utöver det som gäller sedvanliga krediter för verksamheten. Alla insatser som finansieras av förbundet ska registreras och följas upp via det för samverkande parter gemensamma uppföljningssystemet SUS. 14 Revisorer och revision Förbundets årsredovisning med räkenskaper samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje medlems räkning. Förbundet ska ha tre (3) revisorer. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Stockholms läns landsting utser en revisor. För kommunernas räkning utser Huddinge kommun en gemensam revisor. Revisorerna utser sinsemellan en ordförande. Revisorer utses i övrigt enligt bestämmelserna i 25 lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Revisorer väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det att val av fullmäktige i region och kommuner har ägt rum. Mandatperioden för den av Försäkringskassan utsedda revisorn hanteras i särskild ordning. Uppdraget är slutfört när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelsen. Vid revision tillämpas bestämmelserna i 26 i lagen (SFS 2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 3 (4)

91 8 juni Utträde En medlem har rätt att efter skriftlig uppsägning utträda ur Förbundet. Uppsägningstiden är två (2) år. Vid en medlems utträde upplöses Förbundet och medlemmarnas ekonomiska mellanhavanden regleras enligt 12 i denna förbundsordning. Om det efter utträde på den kommunala sidan återstår minst en kommun ska upplösning endast ske om det beslutas enligt Likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens om det eller om en eller flera medlemmar utträder ut förbundet. Ett sådant beslut ska alltid föregås av ett samråd mellan ägarna. När Förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Därefter ska kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 12 i denna förbundsordning. Förbundsstyrelsen svarar för likvidationen. När styrelsen fullgjort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Detta görs genom att styrelsen visar en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet som redovisar betalning av skulder, försäljning av egendom och skiftet av resterande tillgångar därefter. Till berättelsen ska bifogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Förbundet är upplöst när förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgivits medlemmarna. 17 Tvister Tvister mellan Förbundet och dess medlemmar ska avgöras vid allmän svensk domstol. 18 Ersättning till ledamöter, ersättare och revisorer Arvoden och ersättningar till ordförande, vice ordförande, styrelseledamöter, ersättare samt kommunernas och landstingets revisorer bekostas av samordningsförbundet. Ersättning kan utgå i form av begränsat årsarvode och sammanträdesarvode. Försäkringskassan betalar arvode till den revisor som är gemensam för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ordföranden och vice ordföranden erhåller årsarvode som följer prisbasbeloppet. Arvodet justeras årligen. Ordföranden 0,45 x prisbasbeloppet 1:e vice ordförande 0,30 x prisbasbeloppet 2:e vice ordförande 0,15 x prisbasbeloppet Utöver årsarvodet betalas arvode för deltagande vid sammanträden, konferenser och kurser. Se nedan beträffande storleken på arvodet. Styrelseledamöter samt ersättare och revisorer erhåller arvode vid deltagande i sammanträden och konferenser och kurser. Arvodet är beroende av tidsåtgången och närvarotid. Styrelsen måste ha fattat beslut om deltagande i konferenser och kurser. Mötesarvode följer Stockholms läns landstings arvodesreglemente för förtroendevalda. Ersättning för förlorad arbetsinkomst samt resekostnader och traktamenten följer Stockholms läns landstings arvodesreglemente. 19 Arkivtillsyn Kommunstyrelsen i Huddinge kommun ansvarar för tillsynen av att Förbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (SFS 1990:782). 4 (4)

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2009: Svar på motion - Ersätt Fittjabadet och Storvretsbadet med ett nytt äventyrsbad (M) (KS/2009:381) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Reservation Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot förslaget till förmån för eget yrkande. Ärendet Anders Peterson (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion ersätt Fittjabadet och Storvretsbadet med ett nytt äventyrsbad. Motionären föreslår att kommunledningen ska undersöka möjligheten till att få någon extern intressent att anlägga och driva ett äventyrsbad i Botkyrka. Kultur- och fritidsnämnden har efter remiss yttrat sig över motionen Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Nämnden anför att kommunens främsta uppgift är att tillgodose medborgarnas möjligheter att delta i simskolor och föreningsliv eller att motionera i simhallarna. Resurser bör därför i första hand satsas på att rusta upp och utveckla de bad som redan finns. Kommunledningsförvaltningen anser att om det finns privata intressenter för ett äventyrsbad kan beslutet om Familjeparken i Hågelby möjliggöra för sådana intressenter att etablera och driva ett äventyrsbad i anslutning till Hågelbyparken. Äventyrsbadet får då ses som ett komplement till Fittja- och

107 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2009:381 Storvretenbaden. Baden kommer att fylla olika funktioner för kommunens medborgare. Yrkande Anders Peterson (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

108 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2009:381 Svar på motion - Ersätt Fittjabadet och Storvretsbadet med ett nytt äventyrsbad (M) (KS/2009:381) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendet Anders Peterson (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion ersätt Fittjabadet och Storvretsbadet med ett nytt äventyrsbad. Motionären föreslår att kommunledningen ska undersöka möjligheten till att få någon extern intressent att anlägga och driva ett äventyrsbad i Botkyrka. Kultur- och fritidsnämnden har efter remiss yttrat sig över motionen Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Nämnden anför att kommunens främsta uppgift är att tillgodose medborgarnas möjligheter att delta i simskolor och föreningsliv eller att motionera i simhallarna. Resurser bör därför i första hand satsas på att rusta upp och utveckla de bad som redan finns. Kommunledningsförvaltningen anser att om det finns privata intressenter för ett äventyrsbad kan beslutet om Familjeparken i Hågelby möjliggöra för sådana intressenter att etablera och driva ett äventyrsbad i anslutning till Hågelbyparken. Äventyrsbadet får då ses som ett komplement till Fittja- och Storvretenbaden. Baden kommer att fylla olika funktioner för kommunens medborgare.

109 Kommunfullmäktige MOTION Ersätt Fittjabadet och Storvretsbadet med ett nytt äventyrsbad Ett besök på Botkyrkas inomhusbad ger ingen aha-upplevelse direkt. Simhallarna byggdes för många år sedan och är både tråkiga och omoderna. Ett modernt bad har mycket mer att erbjuda badgäster både när det gäller upplevelser och service. Ett modernt äventyrsbad i Botkyrka kommun skulle även vara ytterliggare en anledning att trivas, bo kvar eller flytta till kommunen. Botkyrka kommun har idag invånare och kommande år ökar den siffran betydligt. Vi moderater anser att föreningar, invånare och badgäster borde ha tillgång till ett större modernare bad i den egna kommunen Botkyrka. Därför vill vi uppdra åt kommunledningen att undersöka förutsättningarna för att det ska kunna byggas ett nytt större badhus centralt i Botkyrka. Vi vill även betona att ett sådant badhus inte ska byggas i kommunal regi, det finns idag kommuner som fått privata företag att bygga och driva simhallar. Botkyrka kommun betalar flera miljoner varje år för att driva Fittja och Storvretsbadet. En stor del av dessa pengar skulle kunna användas i den nya simhallen i form av bokningar som kommer kommunens skolungdomar och föreningar till del. Denna summa utgör naturligtvis en bas och morot för att få privata initiativ att intressera sig för att bygga och driva simhallen. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt Kommunledningen att undersöka möjligheten att med ovan nämnda argument få något externt bolag anlägga och driva ett äventyrsbad i Botkyrka. Anders Peterson (M) Sid 1

110 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2012: Yttrande över motion - Ersätt Fittjabadet och Storvretsbadet med ett nytt äventyrsbad (M) (KF/2012:120) Beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Ärende Anders Peterson (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion - Ersätt Fittjabadet och Storvretsbadet med ett nytt äventyrsbad. Kultur- och fritidsnämnden fick motionen för yttrande Motionen föreslår att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att undersöka möjligheten att med ovan nämnda argument få något externt bolag att anlägga och driva ett äventyrsbad i Botkyrka. Motionären anser att det behövs ett nytt äventyrsbad eftersom Botkyrkas badanläggningar är gamla och omoderna. Enligt motionen bör inte den föreslagna anläggningen byggas eller finansieras med kommunala medel utan av privata aktörer. Kommunen ska delfinansiera genom att skolorna bedriver simundervisning i anläggningen. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärenden i en tjänsteskrivelse Sammanfattning Kommunens främsta uppgift är att tillgodose medborgarnas möjligheter att delta i simskolor och föreningsliv eller att motionera i simhallen. Resurserna bör därför i första hand satsas på att rusta upp och utveckla de bad som redan finns. Ett äventyrsbad har en annan funktion och målgrupp, och kan visserligen vara intressant som ett sätt att attrahera turister och medborgare. Men med tanke på att sådana planer eventuellt finns i Hågelbyparken, och det redan finns ett äventyrsbad i grannkommunen Södertälje, är ytterligare äventyrsbad definitivt en överetablering.

111 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:120 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion - Ersätt Fittjabadet och Storvretsbadet med ett nytt äventyrsbad (M) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Ärende Anders Peterson (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion - Ersätt Fittjabadet och Storvretsbadet med ett nytt äventyrsbad. Kultur- och fritidsnämnden fick motionen för yttrande Motionen föreslår att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att undersöka möjligheten att med ovan nämnda argument få något externt bolag att anlägga och driva ett äventyrsbad i Botkyrka. Motionären anser att det behövs ett nytt äventyrsbad eftersom Botkyrkas badanläggningar är gamla och omoderna. Enligt motionen bör inte den föreslagna anläggningen byggas eller finansieras med kommunala medel utan av privata aktörer. Kommunen ska delfinansiera genom att skolorna bedriver simundervisning i anläggningen. Sammanfattning Kommunens främsta uppgift är att tillgodose medborgarnas möjligheter att delta i simskolor, föreningsliv eller att motionera i simhallen. Resurserna bör därför i första hand satsas på att rusta upp och utveckla de bad som redan finns. Ett äventyrsbad har en annan funktion och målgrupp, och kan visserligen vara intressant som ett sätt att attrahera turister och medborgare. Men med tanke på att sådana planer eventuellt finns i Hågelbyparken, och det redan finns ett äventyrsbad i grannkommunen Södertälje, är ytterligare äventyrsbad definitivt en överetablering. Yttrande Botkyrka kommun har idag två simhallar som båda är byggda för närmare 40 år sedan. Baden har genomgått renoveringar och beräknas hålla i ett antal år till. Det är dock tydligt att anläggningarna börjar bli gamla, vilket har flera följdeffekter. Det finns en gräns för fastigheters livslängd och så småningom krävs omfattande renovering alternativt nybyggnation. Baden är Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

112 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:120 byggda för en annan tid och verksamhet, vilket gör att de i sin utformning kan upplevas som omoderna och tråkiga av besökarna. Idag är det i princip full beläggning på Fittjabadet. Det finns fortfarande ett visst utrymme på Storvretsbadet, men i takt med att närliggande stadsdelar växer så kommer det med stor sannolikhet bli fullt där också. Det största problemet är bristen på plats för skolorna att bedriva simskoleundervisning. Skolklasser i norra Botkyrka är redan idag hänvisade till Storvetsbadet. Summan av detta är att det kommer att behöva satsas betydande resurser på att rusta upp och utveckla Botkyrkas badanläggningar. Kultur- och fritidsförvaltningen anser inte att det finns behov av ett äventyrsbad i Botkyrka. Äventyrsbad är utvecklade för lek och spontanaktiviteter och är spännande mötesplatser för barn och familjer. De är dock generellt inte utformade för de prioriterade områdena ur ett kultur- och fritidsperspektiv: att bedriva simundervisning samt att erbjuda anläggningar för simidrotten och motionsutövare. Resurserna bör i första hand läggas på att tillgodose dessa behov. När det gäller frågan om finansiering av anläggningen så föreslås i motionen att kommunen inte ska finansiera den, vare sig i investeringsskedet eller i driftskedet. Enligt motionen skulle i stället köp av simskoletider bidra till finansiering. Kultur- och fritidsförvaltningen vill inte ställa sig pessimistisk till denna förhoppning, men det är vår bild att det alltid krävs betydande bidrag från kommunen till drift av såväl simhallar som äventyrsbad. Äventyrsbad är mycket kostsamma till följd av de olika bassänger, rutschkanor, jacuzzi och annat som vanligtvis ingår i konceptet. Det är inte realistiskt att tro att det ska vara möjligt att få privata aktörer att bygga och driva äventyrsbadet utan stöd från kommunen. I sammanhanget bör också nämnas att denna typ av anläggning eventuellt kommer att byggas i Hågelbyparken, vilket är ytterligare ett skäl till varför förvaltningen inte vill involveras i ett liknande projekt. Expedieras till Kommunledningsförvaltningen

113 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011: Svar på motion - Även södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning (M) (KS/2011:159) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Reservation Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot förslaget till förmån för eget yrkande. Ärendet Yngve RK Jönsson m.fl. (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion även södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning. Motionären föreslår att socialförvaltningen får i uppdrag att utreda behovet av en ungdomsmottagning i södra Botkyrka och om behov finns kostnaden för en mottagning. Motionären föreslår att ett stort antal ungdomar tillfrågas. Socialnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Socialnämnden avstyrker motionen. Nämnden anför att Botkyrka kommun tidigare haft två ungdomsmottagningar som sedermera slogs samman till en då två enheter bedömdes vara sårbart och att en större ungdomsmottagning gav bättre förutsättningar för verksamheten att utvecklas. Förvaltningen pekar också på att det är ungefär lika många ungdomar från de södra kommundelarna som från de norra som besöker ungdomsmottagningens kurator (160 respektive 177 besökare under januari-september 2011). Ungdomsmottagningen finansieras dels med kommunala medel, dels via Stockholms läns landsting. Nämnden bedömer att det inte finns utrymme för

114 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:159 högre uppdragsersättningar från landstinget om verksamheten skulle förläggas till två mottagningar. För att uppfylla villkoren i vårdavtalet ställs höga krav på verksamhetens tillgänglighet. Kraven på tillgänglighet i form av öppettider blir enligt nämndens uppfattning svår att uppnå på två enheter. Kostnaden för ungdomsmottagningen uppgår till kronor årligen och socialnämnden ser inte att det finns skäl att vidare utreda behovet av ytterligare en ungdomsmottagning. Det finns därmed inte skäl att tillfråga ett större antal ungdomar. Yrkanden Anders Thorén (TUP) yrkar bifall till motionen, bilaga. Jimmy Baker (M) yrkar bifall till motionen. Mats Einarsson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

115 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Yrkande Ärende 146: Svar på motion Även Södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning (M) (KS/2011:159) Ungdomsmottagningar fyller en viktig funktion och bidrar till att förbättra ungas hälsa genom att göra det lättare för unga att hitta relevant och aktuell information om sex, hälsa och relationer mm. Sådan verksamhet måste utformas så att tillgängligheten är god, oavsett vilken kommundel man bor i. Det är positivt att kommunen söker rationella och kostnadseffektiva lösningar. Men Botkyrka är dock en stor och spretig kommun där kommundelarna inte hänger ihop. Tyvärr har ungdomar väldigt olika förutsättningar i olika delar av kommunen. Det är otroligt omständligt för ungdomar, som inte har körkort, att åka från Tullinge till Norra Botkyrka. Om man vill kontakta ungdomsmottagningen är det ofta något som trycker en, problemen kan vara av känslig karaktär. Då kan det vara en kraftsamling bara att ringa. Därför måste mottagningen vara en plats som ungdomar lätt hittar till och gärna går till då behov uppstår. Det blir så klart ett bakslag om man upplever det som omständig och dyrt att åka till själva mottagningen. Vår samlade bedömning är att mottagningen inte behöver ha öppet varje dag. Exempelvis kan man gå halva vägen och låta mottagningen ha öppet tre dagar i Alby och två dagar i Tumba (öppettider anpassade efter målgruppen). Ungdomsmottagningarna ska då utformas med ett gott samarbete mellan varandra. Möjlighet att boka tid via e-tjänst bör finnas. Det är synd att nuvarande avtal inte tillåter flexibla öppettider i linje med vårt förslag. För att kunna garantera ungdomarna i hela Botkyrka en likvärdig tjänst anser vi dock att det måste finns en enhet i både Södra och Norra Botkyrka. Det ska finnas ungdomsmottagningar inom rimligt avstånd för människor i hela kommunen. Vi föreslår kommunstyrelsen besluta att bifalla motionen Anders Thorén (TuP) Therese Strömberg (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

116 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:159 Svar på motion - Även södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning (M) (KS/2011:159) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendet Yngve RK Jönsson m.fl. (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion även södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning. Motionären föreslår att socialförvaltningen får i uppdrag att utreda behovet av en ungdomsmottagning i södra Botkyrka och om behov finns kostnaden för en mottagning. Motionären föreslår att ett stort antal ungdomar tillfrågas. Socialnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Socialnämnden avstyrker motionen. Nämnden anför att Botkyrka kommun tidigare haft två ungdomsmottagningar som sedermera slogs samman till en då två enheter bedömdes vara sårbart och att en större ungdomsmottagning gav bättre förutsättningar för verksamheten att utvecklas. Förvaltningen påkar också på att det är ungefär lika många ungdomar från de södra kommundelarna från de norra som besöker ungdomsmottagningens kurator (160 respektive 177 besökare under januari-september 2011). Ungdomsmottagningen finansieras dels med kommunala medel, dels via Stockholms läns landsting. Nämnden bedömer att det inte finns utrymme för högre uppdragsersättningar från landstinget om verksamheten skulle förläggas till två mottagningar. För att uppfylla villkoren i vårdavtalet ställs höga krav på verksamhetens tillgänglighet. Kraven på tillgänglighet i form av öppettider blir enligt nämndens uppfattning svår att uppnå på två enheter.

117 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:159 Kostnaden för ungdomsmottagningen uppgår till kronor årligen och socialnämnden ser inte att det finns skäl att vidare utreda behovet av ytterligare en ungdomsmottagning. Det finns därmed inte skäl att tillfråga ett större antal ungdomar.

118 Kommunfullmäktige MOTION Även Södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning Botkyrka är en stor kommun, till såväl ytan som befolkningsantalet. Tidigare fanns det en ungdomsmottagning på Tumba gymnasium, men den stängde Den slogs ihop med mottagningen på Hallunda gymnasium varvid en ny mottagning öppnade i Alby. Vi tror efter samtal med ungdomar att det även i den södra kommundelen bör finnas en ungdomsmottagning. Vi vill ge ansvarig förvaltning i uppdrag att utreda behovet, där ett stort antal ungdomar bör tillfrågas. En annan viktig fråga är om ungdomar, av olika skäl, avstår från att åka till mottagningen i Alby. Vi vet redan att det finns vuxna kommuninvånare som inte besöker våra kommundelar i norr och söder, där biljettpriset på resan ofta betonas som en orsak. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att att ge Socialförvaltningen i uppdrag att utreda behovet av en ungdomsmottagning i Södra Botkyrka samt om behovet finns låta beräkna kostnaderna för en sådan och planera för en etablering. Yngve RK Jönsson Jimmy Baker

119 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Socialnämnden DnrSN/2011: Yttrande motion - Även södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning, KS/2011:159 (SN 2011:152) Beslut Socialnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen avslås Yngve RK Jönsson (m), Björn Lagerstedt (m) och Stefan Löfstad (m) reserverar sig mot beslutet. Yrkanden Robert Rasmussen (s) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Björn Lagerstedt (m) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Socialnämnden godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Sammanfattning Företrädare för Moderaterna har föreslagit fullmäktige ge socialförvaltningen i uppdrag att utreda behovet en ungdomsmottagning i Södra Botkyrka. I motionen föreslås att frågan bland annat utreds genom att tillfråga ett stort antal ungdomar. Socialförvaltningen har berett ärendet och föreslår att motionen avslås. Yttrandet behandlades på socialnämndens sammanträde Socialnämnden återremitterade ärendet med begäran om statistik över ungdomsmottagningens besökare. Statistik över besökarnas adress kan rapporteras för kuratorsbesök men inte för besök hos barnmorska och läkare. Yttrandet med kompletterande uppgifter behandlades vid socialnämndens sammanträde i oktober 2011 som på nytt återemitterade ärendet. Förvaltning redovisar i denna skrivning, efter kontakter med Stockholms läns landsting, mer detaljerade uppgifter om de ekonomiska förutsättningarna för ungdomsmottagningens verksamhet. Botkyrka kommun hade tidigare två ungdomsmottagningar som slog samman till en därför att två enheter bedömdes vara sårbart och att en större enhet gav bättre förutsättningar för verksamheten att utvecklas. Ungdomsmottagningens verksamhet regleras i avtal med Stockholms läns landsting. Nuvarande avtal gäller tiden , med möjlighet till högst 24 månaders förlängning. Ersättning från Stockholms läns landsting ges enligt en ersättningsmodell som består av två delar, en produktionsrelaterad ersättning och en uppdragsrelaterad ersättning. I avtalet regleras att vårdgivaren, det vill säga Botkyrka kommun, svarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler, den utrustning, de försörjningstjänster och den informationsförsörjning som behövs för uppdragets utförande. Socialförvaltningen har med nuvarande volym en kostnad för ungdomsmottagning om drygt 900 tkr per år.

120 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Socialnämnden Dnr SN/2011:152 Socialförvaltningen ser inte att det finns skäl att vidare utreda behovet och inte heller skäl att tillfråga ett stort antal ungdomar när nödvändiga beslut om etablering av ytterligare en ungdomsmottagning inte är fattade. Ungdomsmottagningen har flyttat från Alby till Hallunda, Hallundavägen 26 Socialförvaltningen bedömer att ungdomsmottagningens verksamhet genom flytten till nya lokaler kan utvecklas och även bli mer tillgänglig för ungdomar från södra Botkyrka.

121 TJÄNSTESKRIVELSE 1[6] Socialförvaltningen Dnr SN/2011:152 Referens Sara Andersson Mottagare Socialnämnd Yttrande motion - Även södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning, KS/2011:159 Förslag till beslut Socialnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen avslås Sammanfattning Företrädare för Moderaterna har föreslagit fullmäktige ge socialförvaltningen i uppdrag att utreda behovet en ungdomsmottagning i Södra Botkyrka. I motionen föreslås att frågan bland annat utreds genom att tillfråga ett stort antal ungdomar. Socialförvaltningen har berett ärendet och föreslår att motionen avslås. Yttrandet behandlades på socialnämndens sammanträde Socialnämnden återremitterade ärendet med begäran om statistik över ungdomsmottagningens besökare. Statistik över besökarnas adress kan rapporteras för kuratorsbesök men inte för besök hos barnmorska och läkare. Yttrandet med kompletterande uppgifter behandlades vid socialnämndens sammanträde i oktober 2011 som på nytt återemitterade ärendet. Förvaltning redovisar i denna skrivning, efter kontakter med Stockholms läns landsting, mer detaljerade uppgifter om de ekonomiska förutsättningarna för ungdomsmottagningens verksamhet. Botkyrka kommun hade tidigare två ungdomsmottagningar som slogs samman till en därför att två enheter bedömdes vara sårbart och att en större enhet gav bättre förutsättningar för verksamheten att utvecklas. Ungdomsmottagningens verksamhet regleras i avtal med Stockholms läns landsting. Nuvarande avtal gäller tiden , med möjlighet till högst 24 månaders förlängning. Ersättning från Stockholms läns landsting ges enligt en ersättningsmodell som består av två delar, en produktionsrelaterad ersättning och en uppdragsrelaterad ersättning. I avtalet regleras att vårdgivaren, det vill säga Botkyrka kommun, svarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler, den utrustning, de försörjningstjänster och den informationsförsörjning som behövs för uppdragets utförande. Socialförvaltningen har med nuvarande volym en kostnad för ungdomsmottagning om drygt 900 tkr per år. Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post sara.andersson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

122 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[6] Socialförvaltningen Dnr SN/2011:152 Socialförvaltningen ser inte att det finns skäl att vidare utreda behovet och inte heller skäl att tillfråga ett stort antal ungdomar när nödvändiga beslut om etablering av ytterligare en ungdomsmottagning inte är fattade. Ungdomsmottagningen har flyttat från Alby till Hallunda, Hallundavägen 26 Socialförvaltningen bedömer att ungdomsmottagningens verksamhet genom flytten till nya lokaler kan utvecklas och även bli mer tillgänglig för ungdomar från södra Botkyrka. Ärendet Företrädare för Moderaterna har i motion om att även Södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning, föreslagit fullmäktige att ge socialförvaltningen i uppdrag att utreda behovet av en ungdomsmottagning i södra Botkyrka. I motionen föreslås bland annat att frågan utreds genom att ett stort antal ungdomar tillfrågas. Om behovet finns föreslås att socialförvaltningen får i uppdrag att beräkna kostnader för en ungdomsmottagning i södra Botkyrka och planera för en etablering. Yttrande över motion Även södra Botkyrka bör ha en ungdomsmottagning. behandlades på socialnämndens sammanträde Socialnämnden återremitterade ärendet med begäran om statik över ungdomsmottagningens besökare. När yttrandet togs upp i oktober 2011, fattade socialnämnden på nytt beslut om återremittering, då nämnden vill ha mer underlag omkring de ekonomiska förutsättningarna för ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningens nuvarande verksamhet Botkyrka ungdomsmottagning finns på Hallundavägen 26 i Hallunda nära Folkets Hus och Riksteatern. Ungdomsmottagningen drivs i samverkan med Stockholms läns landsting och ersättningen från landstinget regleras i ett vårdavtal. Nuvarande avtal gäller tiden , med möjlighet till 24 månaders förlängning. Ungdomsmottagningens målgrupp är pojkar och flickor i åldern år. Ungdomsmottagningen ligger under socialförvaltningens resursenhet och har en bemanning om 3,25 tjänst barnmorska och 2,25 tjänst kurator. Därutöver har mottagningen konsultläkare, både allmän- och specialistläkare, anlitad per timme. Socialförvaltningen har drygt 900 tkr årligen i kostnad för ungdomsmottagningen. Ersättningsmodellen Ersättningsmodellen är baserad på två typer av ersättningar, produktionsrelaterad ersättning och uppdragsrelaterad ersättning.

123 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[6] Socialförvaltningen Dnr SN/2011:152 Den uppdragsrelaterade ersättningen är 178 kr per mantalsskriven ungdom år inom upptagningsområdet. För år 2012 är beloppet kr. Den produktionsrelaterade ersättningen ges för varje besök enligt avtalad taxa: - Barnmorskebesök 150 kr - Läkarbesök 200 kr - Särskild ersättning då tolk medverkar 300 kr - Smittspårning 300 kr Övrigt som regleras i avtalet Avtalet med Stockholms läns landsting ställer krav på uppdragstagaren att säkerställa ett likvärdigt omhändertagande inklusive tillgång till besökstillfällen för pojkar och flickor samt eftersträva att ge ungdomarna tillfälle att träffa personal av båda könen. I avtal är reglerat att tillgängligheten ska utformas utifrån besökarnas behov. Verksamheten ska bedrivas minst 40 timmar per vecka. Besök ska erbjudas alla vardagar. Akuta besök ska kunna erbjudas alla vardagar. Besök utan tidsbokning ska erbjudas varje vecka. Besök ska kunna erbjudas fram till klockan 19 minst en gång i veckan. Om särskilda skäl föreligger ska besök kunna erbjudas i annan lokal Ungdomsmottagningen ska även enligt uppdragsbeskrivningen i avtalet bedriva utåtriktat hälsofrämjande arbete. Om man inte kan fullgöra detta reduceras uppdragsersättningen. Verksamheten i Botkyrka håller öppet hela sommaren och får därmed del av den bonus som det ger rätt till. Vårdavtalet reglerar att Vårdgivaren, det vill säga Botkyrka kommun, svarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler, den utrustning, de försörjningstjänster och den informationsförsörjning som behövs för uppdragets utförande. Statistik över besökare Botkyrka ungdomsmottagning, januari september 2011 Ungdomsmottagningen rapporterar in statistik till landstinget. Till landstinget rapporteras inte i första hand statistik på adress. Landstinget kan ta ut statistik på adress men det är tidskrävande. Ungdomsmottagningen efterfrågade hos landstinget inför nämnden i oktober 2011 statistik baserad på adress men har inte fått denna. Förvaltningen kan alltså inte rapportera från vilken kommundel besökarna hos barnmorska och läkare kommer. För kuratorsbesöken kan förvaltningen rapportera varifrån besökarna kommer, eftersom ungdomsmottagningen för den statistiken själva. Eftersom

124 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[6] Socialförvaltningen Dnr SN/2011:152 kuratorn träffar alla besökare vid inskrivning visar statistiken över kuratorsbesöken varifrån ungdomarna kommer. Besökarna Barnmorske/läkarbesök Antal besök: 2220, varav läkarbesök 123 Antal personer: 1390 Flickor: 1185 Pojkar: 205 Vanligaste besöksorsaken till barnmorska är preventivmedelsrådgivning, nytt preventivmedel eller fortsatt preventivmedel. Näst vanligaste är STI provtagning, sexuellt överförbar infektion. STI provtagningar: 1037 Flickor: 752 Pojkar: 285. En person kan ha tagit flera prov Kuratorsbesök Antal besök: 374 Antal personer: 341 Flickor: 263 Pojkar: 78 Kuratorsbesöken kommer ifrån: Södra Botkyrka: 160 Norra Botkyrka: 177 Huddinge: 6 Salem: 2 Södertälje: 1 Stockholm: 15 Annan kommun: 10 Besök inte angivna var de kommer ifrån: 3 Kuratorerna har ett inskrivningssamtal med alla unga som kommer till ungdomsmottagningen för första gången. Ungdomarna fyller i en inskrivningsenkät med ett antal frågor om olika områden som familj och andra viktiga personer, sysselsättning, sömn, mat och ätande, stress, tobak, alkohol och andra droger, sexualitet. Kuratorn frågar också om händelser som har påverkat ungdomens liv.

125 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[6] Socialförvaltningen Dnr SN/2011:152 Inskrivningsenkäten används för att i ett tidigt skede identifiera unga som har behov av tidiga insatser för att förbättra sina levnadsvillkor. Kuratorerna kan erbjuda råd och stödsamtal. De kan också hjälpa till med att hänvisa till annan insats vid behov. Uppsökande verksamhet Ungdomsmottagningen erbjuder alla årskurs 8, klassvis, att göra ett studiebesök på ungdomsmottagningen. Från januari till och med september har ungdomsmottagningen tagit emot 10 klasser, 9 från södra Botkyrka och 1 från norra. I klasserna fanns 174 unga varav 93 pojkar och 81 flickor. Mottagningen har även träffat en klass i åk 7 från södra Botkyrka. Under S:t Botwids gymnasiets hälsovecka deltog mottagningen under 2 dagar och träffade totalt 8 grupper av elever, 50 tjejer och 39 killar. Mottagningen har också haft ett studiebesök av 2 flickor från en särskoleklass i norra Botkyrka Socialförvaltningens synpunkter på förslaget i motionen Socialförvaltningen föreslår att motionen avslås. Följande synpunkter utgör skäl för vårt ställningstagande. Socialförvaltningen har varit huvudman för ungdomsmottagningen i cirka tio år. Under den tid när ungdomsmottagningens huvudman var nuvarande arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen fanns två ungdomsmottagningar i kommunen. Dessa mottagningar slogs samman till en eftersom det bedömdes vara sårbart med små enheter och att verksamheten fick bättre förutsättningar att utvecklas om resurserna samlades till en mottagning. Stockholms läns landsting ställer krav på verksamhetens tillgänglighet. Förslag finns om att på sikt kräva ännu högre grad av tillgänglighet med öppettider flera kvällar per vecka och även under helger. Tanken är att genomföra detta på försök på någon av de större mottagningarna i länet för att utvärdera och eventuellt utöka kravspecifikationen. Resursenheten håller på att se över möjligheterna att i framtiden kunna tillgodose sådana önskemål. Botkyrka ungdomsmottagnings tidigare lokaler i Alby motsvarade inte verksamhetens behov. Förvaltningen fattade redan år 2010 beslut om att flytta ungdomsmottagningen till Hallunda. Lokalerna ligger intill Riksteatern och Folkets Hus. På grund av stora förseningar i ombyggnaden av nya lokaler för utredningsenheten blev även ungdomsmottagningens flytt fördröjd. Förvaltningen har kännedom om att enskilda ungdomar av olika skäl inte gärna besöker stadsdelen Alby. Vår bedömning är att detta kan grunda sig på faktiska händelser men också på fördomar och ryktesspridning.

126 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[6] Socialförvaltningen Dnr SN/2011:152 Aktuell statistik över kuratorsbesök på ungdomsmottagningen januari september 2011 visar att mottagning besöktes av 177 ungdomar från norra Botkyrka och 160 ungdomar från södra Botkyrka. Vår bedömning är att den nuvarande lokalisering på Hallundavägen 26 ger ett mer attraktivt läge i kommunen som också är lättare att nå med allmänna kommunikationer för ungdomar boende i södra Botkyrka. Hallundavägen 26 har också en karaktär av offentlig plats, genom att den ligger intill verksamheter som Folkets hus och Riksteatern med frekventa besök av både kommunmedborgare och besökare från andra delar av Stockholm. Ungdomar i Stockholms län kan vända sig till vilken ungdomsmottagning som helst i länet oavsett var de är bosatta. En del ungdomar som inte bor men går i gymnasieskola i Botkyrka besöker Botkyrka ungdomsmottagning. På samma sätt kan ungdomar boende i Botkyrka besöka andra ungdomsmottagningar i intilliggande kommuner. Vår bedömning är att vårdavtalet med Stockholms läns landsting om ungdomsmottagning inte ger utrymme för högre uppdragsersättning för att verksamheten förläggs till två mottagningar. Kostnader för lokal och bemanning utöver vad som finns idag måste täckas av kommunala medel. Den tidigare sammanslagningen av två små enheter gjordes för att de bedömdes vara sårbara. För att uppfylla villkoren i vårdavtalet ställs höga krav på verksamhetens tillgänglighet. Kraven på tillgänglighet blir enligt förvaltningens uppfattning svår att uppnå på två enheter. Socialförvaltningen ser inte att det finns skäl att vidare utreda behovet genom att tillfråga ett stort antal ungdomar när nödvändiga beslut för etablering av ytterligare en ungdomsmottagning inte är fattade. En enkätundersökning bland ett stort antal ungdomar tar även betydande personalresurser i anspråk. Socialförvaltningen bedömer att flytten av ungdomsmottagningen till Hallundavägen 26 innebär att verksamhet kan utvecklas och även bli mer tillgänglig för ungdomar från södra Botkyrka. Lotta Persson socialchef

127 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011: Svar på motion - Förbättra fartbegränsningen på Flottiljvägen i Riksten (FP) (KS/2011:386) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Ärendet Benny Ferdinandsson (FP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion förbättra fartbegränsningen på Flottiljvägen i Riksten. Motionären föreslår att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att i samarbete med SL ta fram farthinder som ska vara effektiva samtidigt som de inte innebär sämre arbetsmiljö för bussförarna. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att motionen ska anses besvarad och anför att det under de gångna åren har genomförts en rad åtgärder på Flottiljvägen och att fler tillkommer, t.ex. anläggning av mittrefug och några avsmalningar av vägen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har genom dialogmöte och andra medborgarkontakter aktivt diskuterat hur förbättringen av trafiksituationen på Riksten ska genomföras. Samhällsbyggnadsförvaltningen har även kontinuerliga samtal med representanter för SL. I de samtalen ingår också att diskutera trafiksäkerhetsåtgärder. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

128 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:386 Svar på motion - Förbättra fartbegränsningen på Flottiljvägen i Riksten (FP) (KS/2011:386) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Ärendet Benny Ferdinandsson (FP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion förbättra fartbegränsningen på Flottiljvägen i Riksten. Motionären föreslår att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att i samarbete med SL ta fram farthinder som ska vara effektiva samtidigt som de inte innebär sämre arbetsmiljö för bussförarna. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att motionen ska anses besvarad och anför att det under de gångna åren har genomförts en rad åtgärder på Flottiljvägen och att fler tillkommer, t.ex. anläggning av mittrefug och några avsmalningar av vägen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har genom dialogmöte och andra medborgarkontakter aktivt diskuterat hur förbättringen av trafiksituationen på Riksten ska genomföras. Samhällsbyggnadsförvaltningen har även kontinuerligt samtal med representanter för SL. I de samtalen ingår också att diskutera trafiksäkerhetsåtgärder.

129 MOTION Förbättra fartbegränsningen på Flottiljvägen i Riksten Flottiljvägen är den stora infartsgatan till Rikstens Friluftstad. På gatan går mycket av trafiken som ska in och ut ur området. Längs gatan finns ett stort antal bostäder samt förskolan Nova. Många föräldrar som bor längs Flottiljvägen eller de närliggande vägarna är mycket oroliga för sina barns säkerhet, speciellt då de flesta hus och förskolan ligger väldigt nära vägen. Ofta är det inte mer än 3-4 meter från husets ytterdörr till vägen. Ända sedan Rikstens Friluftsstad började byggas har det varit problem med att många bilar kör alldeles för snabbt på Flottiljvägen. Hastighetsbegränsningen är 30 km/h men upplevelsen bland de boende är den gränsen bryts alldeles för ofta. Idag finns det två fartbegränsade hinder i samband med det två busshållplatser som finns på Flottiljvägen. Trots detta så är det dock många som kör alldeles för snabbt både före, mellan och efter dessa hinder. Här måste något göras innan en tragisk olycka inträffar. Ett flertal boenden i Riksten har tagit kontakt med Samhällsbyggnadsförvalningen i frågan. Många har föreslagit farthinder i form av gupp men fått till svar att p.g.a. arbetsmiljön för bussförarna så kan en sådan åtgärd inte genomföras. Detta låter som ett något konstigt argument då på många andra platser finns fartdämpande hinder på gator där bussar kör. T.ex. har man utanför Huddinge Sjukhus på flera ställen lagt kullersten som en fartdämpande åtgärd medan man på många andra ställen har smala fartgupp som bussar kan köra över utan att påverkas medan bilar måste sakta ned. Med hänvisning till ovan föreslås kommunfullmäktige besluta att Samhällsbyggnadsförvaltningen i samarbete med SL får i uppdrag ta fram farthinder som ska vara effektiva samtidigt som de inte innebär sämre arbetsmiljö för bussförarna Benny Ferdinandsson (FP)

130 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2011: Yttrande över motion om att förbättra fartbegränsningen på Flottiljvägen i Riksten (sbf/2011:696) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen har under de senaste åren fått flera förslag på olika typer av fartbegränsningar på Flottiljvägen. De boende i Riksten har också genomfört en namninsamlig med krav på trafiksäkerhetsåtgärder. Under de gångna åren har kommunen genomfört en rad åtgärder på Flottiljvägen och fler kommer också att tillkomma i år, bl a anläggning av mittrefuger och några avsmalningar av vägen. Förvaltningen har kontinuerliga samtal med representanter från SL. I de samtalen ingår också att diskutera trafiksäkerhetsåtgärder. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att förbättra fartbegränsningen på Flottiljvägen i Riksten. Det som motionärerna främst då avser är att samhällsbyggnadsförvaltningen i samarbete med SL får i uppdrag att ta fram farthinder som ska vara effektiva samtidigt som de inte innebär sämre arbetsmiljö för bussförarna. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Ulrika Persson

131 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:696 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om att förbättra fartbegränsningen på Flottiljvägen i Riksten Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att förbättra fartbegränsningen på Flottiljvägen i Riksten. Det som motionärerna främst då avser är att samhällsbyggnadsförvaltningen i samarbete med SL får i uppdrag att ta fram farthinder som ska vara effektiva samtidigt som de inte innebär sämre arbetsmiljö för bussförarna. Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen har under de senaste åren fått flera förslag på olika typer av fartbegränsningar på Flottiljvägen. De boende i Riksten har också genomfört en namninsamlig med krav på trafiksäkerhetsåtgärder. Under de gångna åren har kommunen genomfört en rad åtgärder på Flottiljvägen och fler kommer också att tillkomma, bl a anläggning av mittrefuger och några avsmalningar av vägen. Förvaltningen har kontinuerliga samtal med representanter från SL. I de samtalen ingår också att diskutera trafiksäkerhetsåtgärder. Motionären vill att förvaltningen får i uppdrag att ta fram farthinder som ska vara effektiva samtidigt som de inte innebär sämre arbetsmiljö för bussförarna. Den idag mest effektiva fartbegränsningen idag är avsmalningar av vägar. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

132 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på motion - Gör det möjligt för alla barn att idrotta (M) (KS/2012:62) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Reservation Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot förslaget till förmån för eget yrkande. Ärendet Petja Svensson (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Gör det möjligt för alla barn att idrotta. Motionären föreslår att den undre gränsen för aktivitetsstöd för idrottsföreningar tas bort för att underlätta barns idrottande. Kultur- och fritidsnämnden har efter remiss yttrat sig över ärendet , 53. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen med motiveringen att en uppföljning kommer att göras av bidragsreglerna Ett av områdena som ska hamna i fokus i utvärderingen är den nedre åldersgränsen för aktivitetsbidraget och hur den har påverkat deltagandet hos den yngsta målgruppen. Yrkande Petja Svensson (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra.

133 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:62 Expedieras till: - Kommunfullmäktige

134 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:62 Svar på motion - Gör det möjligt för alla barn att idrotta (M) (KS/2012:62) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendet Petja Svensson (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Gör det möjligt för alla barn att idrotta. Motionären föreslår att den undre gränsen för aktivitetsstöd för idrottsföreningar tas bort för att underlätta barns idrottande. Kultur- och fritidsnämnden har efter remiss yttrat sig över ärendet , 53. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen med motiveringen att en uppföljning kommer att göras av bidragsreglerna Ett av områdena som ska hamna i fokus i utvärderingen är den nedre åldersgränsen för aktivitetsbidraget och hur den har påverkat deltagandet hos den yngsta målgruppen.

135 Kommunfullmäktige MOTION Gör det möjligt för alla barn att idrotta. Både kultur och idrott är viktiga inslag i våra liv, båda har hälsofrämjande effekter och bidrar till att ge oss en värdefull fritid. I Botkyrka kommun har kultur- och fritidsförvaltningen fastställt tre prioriterade områden, vilka inbegriper personer med funktionsnedsättning, barn- och ungdomar samt äldre. Vi tycker att detta är en bra målsättning och vi vill gärna att våra föreningsbidrag i större utsträckning än idag, kommer dessa målgrupper till del. Vi vill främja verksamhet som har till syfte att öka barns förmåga att interagera med andra barn och som får dem att känna gemenskap med andra. Enligt SLLs barnhälsovårdsrapport 2010 lider 12 % av Botkyrka kommuns 4-åringar av övervikt och ytterligare 4% av fetma. Det är därför viktigt att vi uppmuntrar barn till att, redan tidigt i livet, aktivera sig i idrottslivet eftersom att det främjar en sund livsstil. Många av våra idrottsföreningar som har verksamhet för barn under befintlig åldersgräns (f.n. 6 år) drabbas i nuläget negativt. Om vi vill att idrottsföreningarna fortsatt ska kunna erbjuda verksamhet för yngre barn behöver vi göra en förändring i bidragsreglementet genom ta bort den nedre åldersgränsen. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta: att ta bort den undre åldersgränsen för föreningsbidrag till idrottsföreningar. Petja Svensson (M)

136 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2012: Yttrande över motion - Gör det möjligt för alla barn att idrotta (M) (KF/2012:103) Beslut Kultur- och fritidsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Reservationer Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Ärendet Petja Svensson (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Gör det möjligt för alla barn att idrotta. Motionären föreslår att den undre gränsen för aktivitetsstöd för idrottsföreningar tas bort för att underlätta barns idrottande. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen med motiveringen att en uppföljning kommer att göras av bidragsreglerna Ett av områdena som ska hamna i fokus i utvärderingen är den nedre åldersgränsen för aktivitetsbidraget och hur den har påverkat deltagandet hos den yngsta målgruppen. Yrkanden Samtliga ledamöter för (M) yrkar bifall till motionen.

137 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2012:103 Propositionsordning Kultur- och fritidsnämnden godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra.

138 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:103 Referens Linus Söderling Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion - Gör det möjligt för alla barn att idrotta (M) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendet Petja Svensson (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Gör det möjligt för alla barn att idrotta. Motionären föreslår att den undre gränsen för aktivitetsstöd för idrottsföreningar tas bort för att underlätta barns idrottande. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen med motiveringen att en uppföljning kommer att göras av bidragsreglerna Ett av områdena som ska hamna i fokus i utvärderingen är den nedre åldersgränsen för aktivitetsbidraget och hur den har påverkat deltagandet hos den yngsta målgruppen. Bakgrund Idag utgår kommunalt aktivitetsstöd till idrottsföreningar för deras verksamhet för barn och ungdomar mellan 6 och 20 år. Undantaget är idrott för personer med funktionsnedsättningar för vilka det inte finns någon övre eller undre åldersgräns. Åldersspannet kan jämföras med Riksidrottsförbundets åldersgränser som beviljar statligt aktivitetsstöd för åldrarna 7-20 år, där Botkyrkas regler alltså är generösare. Såväl det statliga som det kommunala aktivitetsstödet är differentierat efter ålder och kön och ger mer medel till föreningar för flickor och äldre ungdomar. Man vill utan att styra alltför mycket i föreningarnas verksamhet uppmuntra till att i högre grad inkludera dessa grupper i idrottens föreningsliv. Satsningen är baserad på omfattande forskning som visar att det är framförallt de äldre ungdomarna som riskerar att fastna i stillasittande och en osund livsstil. Kultur och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post andreas.dahlgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

139 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:103 Ett annat skäl till varför det finns en nedre åldersgräns är att fri lek och fysisk aktivitet bör vara prioriterat i de yngsta åldrarna. Den organiserade idrotten ställer krav som 4-5-åringar inte alltid är mottagliga för. Därmed inte uteslutet att organiserad föreningsverksamhet kan vara bra och lustfylld även för dessa åldrar. Kultur - och fritidsförvaltningen instämmer i motionärens påpekande att sunda vanor grundläggs tidigt och att siffrorna för barnfetma i kommunen är oroväckande. Vi tror dock att det finns effektivare sätt att motverka stillasittande i de allra yngsta åldrarna än att sänka åldern för aktivitetsbidrag för föreningarna. Exempelvis kan man utforma lekplatser och förskolegårdar på ett sätt som inbjuder till fysisk aktivitet eller erbjuda billiga badmöjligheter i våra kommunala simhallar. I motionen anges att Botkyrka har tre prioriterade områden som stöds genom rörligt bidrag. I själva verket finns det fyra prioriterade områden det område som inte nämns i motionen är organiserad spontanidrott. Detta prioriterade område stödjer verksamhet som är specifikt inriktad på att nå nya målgrupper som inte är föreningsaktiva. Det finns ingen nedre åldersgräns för det rörliga bidraget och aktuella exempel på verksamhet som beviljats stöd är Kul på is knattehockey med TTP för förskoleelever i Tullingeområdet, och Knatteskolan fotbollslek med IFK Tumba i Storvreten för 5-åringar. Det nuvarande bidragsreglementet för stöd till föreningslivet beslutades i kommunfullmäktige 2010 och lanserades i skarpt läge under En planerad utvärdering av bidragsreglementet och dess effekter kommer att ske när två år har gått. Ett av områdena som ska hamna i fokus i utvärderingen är den nedre åldersgränsen för aktivitetsbidraget och vilka effekter den fått för föreningslivet och deltagande för den yngsta målgruppen. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Andreas Dahlgren Verksamhetschef Ungdom och förening Expedieras till Kommunledningsförvaltningen

140 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011: Svar på motion - Öppna Åvägen i riktning från Tullinge mot Tumba (TUP) (KS/2011:407) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Anders Thorén (TUP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion - öppna Åvägen i riktning från Tullinge mot Tumba. Motionären föreslår att berörda förvaltningar får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att öppna Åvägen för personbilstrafik i riktning från Tullinge mot Tumba för att på så sätt avlasta väg 226. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden lämnar följande yttrande: Genom beslut i dåvarande tekniska nämnden stängdes Åvägen för motortrafik Motivet till stängningen var den undermåliga vägstandarden. Vägkroppen uppvisade bärighetsproblem och risk fanns för att delar av vägen skulle tryckas ut i ån. Återöppning av vägen för fordonstrafik kräver en omfattande ombyggnad, vilket bland annat skulle innebära att vägen måste flyttas på behörigt avstånd från Tumbaån. Kostnaden har beräknats till ca mkr. Yrkanden Karin Pilsäter (FP) yrkar återremiss, bilaga. Anders Thorén (TUP) yrkar bifall till motionen, bilaga.

141 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:407 Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: 1. Ställningstagande till om ärendet ska avgöras idag eller senare. 2. Om ärendet ska avgöras idag: avslag bifall. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

142 YRKANDE Svar på motion Öppna Åvägen i riktning från Tullinge mot Tumba Förslag till beslut Folkpartiet yrkar att motionen återremitteras till samhällsbyggandsförvaltningen för vidare utredning. Motivering Folkpartiet var emot att Åvägen stängdes från första början år Den tillfälliga avstängning som majoriteten då drev igenom varnade vi för att den skulle bli permanent. Så har det också blivit. Under årens lopp har vägens standard förfallit allt mer och kan därför inte öppnas på en gång. Folkpartiet har hela tiden hävdat att vägen ska öppnas igen, åtminstone för lätt trafik upp till 3,5 ton. Därför bör motionen återremitteras till samhällsbyggnadsförvaltningen för vidare utredning

143 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Yrkande Ärende 149: Svar på motion Öppna Åvägen i riktning från Tullinge mot Tumba (TUP) (KS/2011:407) Vi anser inte att frågan är tillräckligt utredd och därför går det inte att bilda sig en korrekt och saklig uppfattning. Genom att endast tillåta enkelriktad trafik med lätta fordon bör vägbanken klara sig med endast mindre förstärkningsåtgärder och i dess befintliga läge. I motionen lyfter vi fram vikten av en noggrann samhällsekonomisk bedömning (exempelvis uttryckt i antal fordon eller fordonskilometer). Samhällsekonomisk effektivitet är ett viktigt kriterium i valet av åtgärder, både på kort och lång sikt. Även om en öppning av Åvägen inte kan göras utan kostnader skulle den ge stora fördelar. Den samhällsekonomiska effektiviteten ska bedömas med hjälp av analyser som väger kostnader mot nyttan av olika åtgärder. All avlastningen av väg 226 är önskvärd och måste få kosta, här kan Trafikverket bidra. En samhällsekonomisk kalkyl räcker dock inte för att beskriva alla effekter som en åtgärd har på samhället. Vissa effekter går inte att värdera i pengar. I en komplett analys måste även de svårvärderade effekterna ingå. Exempelvis skulle tidsbesparingen för arbetspendlare från t ex Tullinge bli avsevärd. Dessutom bör åtgärden bidra till att uppfylla kommunens klimatpolitiska mål. I tjänsteskrivelsen refererar man bland annat till Förbifart Tullinge och Tumbas trafiksituation. Vi vill se en bredare prognos/beskrivning av den framtida utvecklingen av trafiken samt framtida efterfrågan på resor. Vi vill att frågan vidareutreds av förvaltningen i samråd med Trafikverket utifrån ovan angivna aspekter. Vi föreslår kommunstyrelsen besluta att bifalla motionen Anders Thorén (TuP) Therese Strömberg (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

144 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:407 Svar på motion - Öppna Åvägen i riktning från Tullinge mot Tumba (KS/2011:407) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Anders Thorén (TUP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion - öppna Åvägen i riktning från Tullinge mot Tumba. Motionären föreslår att berörda förvaltningar får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att öppna Åvägen för personbilstrafik i riktning från Tullinge mot Tumba för att på så sätt avlasta väg 226. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden lämnar följande yttrande: Genom beslut i dåvarande tekniska nämnden stängdes Åvägen för motortrafik Motivet till stängningen var den undermåliga vägstandarden. Vägkroppen uppvisade bärighetsproblem och risk fanns för att delar av vägen skulle tryckas ut i ån. Återöppning av vägen för fordonstrafik kräver en omfattande ombyggnad, vilket bland annat skulle innebära att vägen måste flyttas på behörigt avstånd från Tumbaån. Kostnaden har beräknats till ca mkr.

145 MOTION Kommunfullmäktige Öppna Åvägen i riktning från Tullinge mot Tumba Trafiksituationen mellan Tullinge och Tumba är på många sätt problematisk. Väg 226 är tungt trafikerad och olycksdrabbad. Ett exempel är då väg 226 blockerar utrycknings- och räddningsväg för bandförsvar, polis och ambulans. Det räcker med en trafikolycka för att framkomligheten ska upphöra på den redan hårt belastade väg 226. Det krävs givetvis en mängd åtgärder för att komma till rätta med problemen. Men det behöver inte alltid vara stora och "visionära" lösningar. Tullingepartiet förespråkar alla slags lösningar som underlättar för arbetspendlande till och från Tullinge. I samband med marknadsdagar vid Tullinge Torg har vi i Tullingepartiet blivit uppvaktade av många Tullingebor som vill öppna Åvägen. För dem som reser mellan Tullinge och Tumba är det naturligtvis värdefullt med klimatsmarta, säkra och tidseffektiva möjligheter att komma fram. Öppnandet av Åvägen för personbilstrafik (enkelriktad i riktning mot Tumba) är en konkret fråga som vi vet att många Tullingebor ställer sig bakom. Då undgår man vänstersvängar och problem med trafikljus. Tullingebor som vill besöka Eriksberg, Alby och Hallunda, eller ta bilen ut till E4/E20 slipper belasta väg 226. Dessutom skulle småföretagen i Hamringe Industricenter främjas. Vi vet att denna fråga har utretts tidigare. Skälet till avstängningen av Åvägen för motorfordon är brister i vägens bärighet och trafiksäkerheten. Som det ser ut nu är egentligen Åvägen öppen hela vägen, men med en spärr där bärigheten inte håller. Den avstängda delen är mellan Hamra gårds väg och Hamringevägen. Detta torde gå att åtgärda till rimliga kostnader. Särskilt om man begränsar trafiken till personbilar och dessutom har den enkelriktad. På så sätt torde belastningarna på vägbanken bli acceptabla trots eventuellt dålig vägbank. Samtidigt som vägbanken förstärks kan man anlägga en gång- och cykelbana till höger om ån (från Tullinge räknat). Då skulle både personbilar, cyklister samt gående kunna utnyttja vägen. För att öppnandet av en väg ska vara motiverad bör den vara samhällsekonomiskt lönsam. Tullingepartiets utgångspunkt är att tidsvinsten för resenärerna ska vara så stor att den uppväger kostnader för eventuella åtgärder. Våra uppskattningar visar att öppnandet av Åvägen skulle kunna ge ca 10 minuters tidsbesparing per dag för bilåkarna mot E4/E20 via Hågelbyleden. Körsträckan kortas med ca 2 km. Det blir för en normal arbetstagare ungefär en arbetsvecka som sparas per år. Om vi kalkylerar med bränslebesparing och därmed minskade utsläpp, beroende på minskad körsträcka, men framförallt på mindre och färre köer, så blir denna besparing väsentlig. Tung trafik och hög hastighet kan begränsas med tekniska hinder. Lämpligen bör det finnas någon typ av "portal" som omöjliggör lastbils/tung trafik på den känsliga delen mellan början av Åvägen (från Tullinge sett) och Hamra gård, för att på alla sätt minimera den belastning som ett öppnande skulle innebära. Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

146 Med hänvisning till det som anförs ovan yrkar Tullingepartiet att Kommunfullmäktige uppdrar åt berörda förvaltningar att utreda förutsättningarna för att öppna Åvägen för personbilstrafik i riktning från Tullinge mot Tumba. Anders Thorén (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

147 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2011: Yttrande över motion om att öppna Åvägen i riktning från Tullinge mot Tumba (sbf/2011:695) Beslut Ärendet ska avgöras idag. Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Lars Johansson (FP), Sandy Lind (TUP) och Jörgen Gustafsson (TUP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sina egna yrkanden. Sammanfattning Genom beslut i dåvarande tekniska nämnden, stängdes Åvägen för fordonstrafik år Skälet till avstängningen var den undermåliga vägstandarden. Vägkroppen uppvisade tydliga bärighetsproblem med sättningar och sprickor och risken fanns att trafiken skulle trycka ut delar av vägen i ån. En svårighet i detta sammanhang är korsningen med Huddingevägen, (väg 226). Ett arbete pågår med planer för Förbifart Tullinge och hur den nya vägen ska ansluta till Huddingevägen. Det är rimligt att Åvägen ses i detta sammanhang. Hur en framtida hållbar lösning för Åvägen kan se ut har tidigare utretts. Enligt den kostnadsbedömning som då gjordes skulle en ombyggnad av Åvägen, med separat gång- och cykelväg samt anslutning till Huddingevägen och Hågelbyleden, kosta ca mkr. Om vägen ska återöppnas för trafik krävs en omfattande ombyggnad, vilket bl.a. innebär att den måste flyttas på behörigt avstånd från Tumbaån.

148 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011:695 Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att öppna Åvägen i riktning från Tullinge mot Tumba. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad Yrkande Lars Johansson (FP) yrkar på återremiss till samhällsbyggnadsförvaltningen för vidare utredning. Sandy Lind (TUP) och Jörgen Gustafsson (TUP) yrkar också på återremiss till samhällsbyggnadsförvaltningen för vidare utredning, bilaga. Propositionsordning Ställningstagande om ärendet ska avgöras idag eller senare. Ordföranden finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ärendet ska avgöras idag. Proposition Ordföranden ställer proposition mellan de båda förslagen och finner att nämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Expedieras till Kommunfullmäktige Ulrika Persson Anneth Högberg

149 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:695 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om att öppna Åvägen i riktning från Tullinge mot Tumba Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att öppna Åvägen i riktning från Tullinge mot Tumba. Yttrande Genom beslut i dåvarande tekniska nämnden, stängdes Åvägen för fordonstrafik år Skälet till avstängningen var den undermåliga vägstandarden. Vägkroppen uppvisade tydliga bärighetsproblem med sättningar och sprickor och risken fanns att trafiken skulle trycka ut delar av vägen i ån. Tanken var att tillfälligt stänga Åvägen för att senare, i samband med planeringen av bostadsområdet Sjöudden, hitta en hållbar lösning både för Åvägens sträckning och funktion. En svårighet i detta sammanhang är korsningen med Huddingevägen, (väg 226). Ett arbete pågår med planer för Förbifart Tullinge och hur den nya vägen ska ansluta till Huddingevägen. Det är rimligt att Åvägen ses i detta sammanhang och det gäller för övrigt även andra trafiklösningar. Tumbas trafiksituation kräver en hållbar helhetslösning. Hur en framtida hållbar lösning för Åvägen kan se ut har tidigare utretts. Enligt den kostnadsbedömning som då gjordes skulle en ombyggnad av Åvägen, med separat gång- och cykelväg samt anslutning till Huddingevägen och Hågelbyleden, kosta ca mkr. Om vägen ska återöppnas för trafik krävs en omfattande ombyggnad, vilket bl.a. innebär att den måste flyttas på behörigt avstånd från Tumbaån. Man måste också finna en trafiksäker lösning för vägens anslutning mot Huddingevägen. Mikael Nyberg Ulrika Persson Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

150 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:695 t f Samhällsbyggnadschef Gata/Parkchef

151 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på motion - Återupprättad arbetslinje (S) (KS/2012:50) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige bifaller motionen. Reservation Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot förslaget till förmån för eget yrkande. Ärendet Robert Rasmussen (S) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion angående återupprättad arbetslinje. Motionären föreslår att Botkyrka kommunfullmäktige utreder förutsättningarna för kommunala anställningar för personer som är beviljade försörjningsstöd. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har yttrat sig över ärendet , 27. Även socialnämnden har yttrat sig över ärendet , 64. Både arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden och socialnämnden tillstyrker motionen med motiveringen att förslaget förespråkar insatser som kan leda till ökad anställningsbarhet och meningsfulla jobb. Båda nämnderna ser positivt på att utreda förutsättningarna för att skapa kommunala anställningar för personer som är beviljade försörjningsstöd. Sammanfattning Det är viktigt att arbeta för att Botkyrkabor som saknar arbete ska kunna bli ekonomiskt oberoende så fort som möjligt. Möjligheten att försörja sig själv medför oberoende, bättre självkänsla och därmed bättre hälsa. Arbetsmarknadspolitiken är ett kommunalt intresse och ett viktigt verktyg. Motionen syftar till att utreda möjligheten att via kommunalanställningar skapa förutsättningar för personer med försörjningsstöd att klara sin egen försörjning. Förslaget ligger väl i linje med den politiska inriktningen.

152 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:50 Yrkande Jimmy Baker (M) yrkar avslag på motionen. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

153 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:50 Svar på motion - Återupprättad arbetslinje (S) (KS/2012:50) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige bifaller motionen. Ärendet Robert Rasmussen (S) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion angående återupprättad arbetslinje. Motionären föreslår att Botkyrka kommunfullmäktige utreder förutsättningarna för kommunala anställningar för personer som är beviljade försörjningsstöd. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har yttrat sig över ärendet , 27. Även socialnämnden har yttrat sig över ärendet , 64. Både arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden och socialnämnden tillstyrker motionen med motiveringen att förslaget förespråkar insatser som kan leda till ökad anställningsbarhet och meningsfulla jobb. Båda nämnderna ser positivt på att utreda förutsättningarna för att skapa kommunala anställningar för personer som är beviljade försörjningsstöd. Sammanfattning Det är viktigt att arbeta för att Botkyrkabor som saknar arbete ska kunna bli ekonomiskt oberoende så fort som möjligt. Möjligheten att försörja sig själv medför oberoende, bättre självkänsla och därmed bättre hälsa. Arbetsmarknadspolitiken är ett kommunalt intresse och ett viktigt verktyg. Motionen syftar till att utreda möjligheten att via kommunalanställningar skapa förutsättningar för personer med försörjningsstöd att klara sin egen försörjning. Förslaget ligger väl i linje med den politiska inriktningen.

154 Motion Motion angående återupprättad arbetslinje Allt fler personer i Botkyrka har behov av försörjningsstöd. Mellan 2009 och 2010 ökade ersättningen från 100 miljoner till 125 miljoner. Det innebar en radikal ökning av antalet personer som därefter hade man förväntat sig en nedgång, men den uteblev och nivån stabiliserades på den nivån eller strax över. Den tydligaste orsaken är regeringens politik. Regeringen har urholkat möjligheterna för människor att klara sin ekonomi genom försäkringslösningar. Utförsäkringen ur arbetslöshetsförsäkringen såväl som i socialförsäkringarna har medfört att nya grupper tvingats söka samhällets sista ekonomiska tillflykt. Regeringen river isär kittet som håller ihop samhället genom att ställa grupper mot varandra; de som har arbete mot dem som är arbetslösa. De som har arbete ska belönas med jobbskatteavdrag, på bekostnad av dem som är sjuka och arbetslösa. Det är inte en arbetslinje, för den linjen skapar arbetslöshet, otrygghet och den förstärker utanförskapet. Det finns många skäl att en person blir tvungen att söka försörjningsstöd. För att komma tillbaka till arbetslivet och självförsörjning kan det krävas en lång rad olika insatser. Jag pekar i det här förslaget på en av dessa möjligheter och inser samtidigt att alla individer som uppbär försörjningsstöd i Botkyrka inte kan komma att omfattas. Grundtanken är att ge ett stort antal medborgare i Botkyrka en möjlighet att återinträda på arbetsmarknaden. Tidsperioden för varje individ bör vara ett år, för att ge tillräcklig praktik och erfarenhet till individen. Förslaget innebär att man, gärna i samarbete med arbetsförmedlingen, inventerar kommunens förvaltningar, föreningsliv och näringsliv för att erbjuda en tolvmånaders praktikplats till de personer som uppbär försörjningsstöd. Parallellt med det måste man ta reda på vilka erfarenheter varje individ som berörs har. På det sättet kan man sedan matcha varje person till en önskad anställning. Vidare innebär förslaget att kollektivavtalsenlig lön tillhandahålls och att den anställde ska vara ansluten till en arbetslöshetskassa. De berörda ska inte tränga ut ordinarie jobb, utan ska ha arbeten som höjer kvalitén i verksamheten. Genom att skapa förutsättningar för att fler personer klarar sin egen försörjning så kommer kostnaden för försörjningsstödet att minska radikalt. Av den grupp som man kan förvänta, trots insatsen inte får fortsatt arbete, har ändå fått ett års arbetslivserfarenhet. Man kan också förvänta sig att ansvaret för en grupp individer kommer att föras från kommunen till andra aktörer för utbildning, rehabilitering etc. Förslaget kommer också att betyda att färre personer kommer att vräkas på grund av sin ekonomi samt att färre barn kommer att växa upp i fattigdom. Socialdemokraterna i Botkyrka

155 Motion Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden bör ta det övergripande ansvaret för att inventera arbetsställen. Socialnämnden bör ta det övergripande ansvaret för kontakter med de personer som berörs av förslaget. Med anledning av ovanstående yrkar jag att Botkyrka kommunfullmäktige beslutar uppdra att låta utreda hur försörjningsstödstagarna ska kunna erbjudas anställning enligt motionens intentioner. Robert Rasmussen (S) Socialdemokraterna i Botkyrka

156 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden DnrSN/2012:59 64 Yttrande över motion - Återupprättad arbetslinje (S), KS/2012:50 (SN/2012:59) Beslut Socialnämnden tillstyrker motionen. Yngve RK Jönsson (m), Björn Lagerstedt (m) Stefan Löfstad (m), Nina Emami (m) och Mary-Ann Svensson (kd) reserverar sig till förmån för eget yrkande att motionen ska avslås. Yrkanden Robert Rasmussen (s) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Yngve R K Jönsson (m) yrkar att motionen avslås. Propositionsordning Socialnämnden godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Sedan ordföranden funnit att socialnämnden beslutat enligt ordförandes förslag begärs omröstning. Ordföranden fastställer följande omröstningsordning. Den som röstar på ordförandes förslag röstar ja. Den som röstar på Yngve Jönssons (m) förslag röstar nej. 8 ledamöter röstar ja. 3 ledamöter röstar nej. Ja-röster: Mats Einarsson (v), Robert Rasmussen (s), Inga-Lill Adelly (s), Eric Nunez (s), Maj Ferdinandsson (s), Eva Martin (mp), Helene Wåhleman (fp) och Torbjörn Rustas (s) Nej-röster: Yngve Jönsson (m), Björn Lagerstedt (m), Stefan Löfstad (m), Nina Emami (m) och Mary-Ann Svensson (kd) Socialnämnden beslutar enligt ordförandes förslag. Reservation Yngve Jönsson (m), Björn Lagerstedt (m), Stefan Löfstad (m), Nina Emami (m) och Mary-Ann Svensson (kd) reserverar sig till förmån för eget yrkande att motionen ska avslås. Sammanfattning Socialförvaltningen delar motionärernas uppfattning om angelägenhetsgraden i att Botkyrkabor som saknar arbete ska kunna bli ekonomiskt oberoende så fort som möjligt. Möjligheten att försörja sig själv medför oberoende, bättre självkänsla och därmed bättre hälsa. Vi ställer oss positiva till att ingå i ett uppdrag för att utreda möjliga förutsättningar för kommunala anställningar för personer som är beviljade försörjningsstöd. En utredning i enlighet med motionen bör se till vilka resultat som är uppnådda med liknande anställningslösningar och samtidigt se över vilka insatser som det finns evidens på när det gäller möjligheten att komma in på arbetsmarknaden med varaktigt arbete.

157 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:59 Referens Titti Frisk Hagström Mottagare Socialnämnden Yttrande över motion - Återupprättad arbetslinje (S) KS/2012:50 Förslag till beslut Socialnämnden tillstyrker motionen. Sammanfattning Socialförvaltningen delar motionärernas uppfattning om angelägenhetsgraden i att Botkyrkabor som saknar arbete ska kunna bli ekonomiskt oberoende så fort som möjligt. Möjligheten att försörja sig själv medför oberoende, bättre självkänsla och därmed bättre hälsa. Vi ställer oss positiva till att ingå i ett uppdrag för att utreda möjliga förutsättningar för kommunala anställningar för personer som är beviljade försörjningsstöd. En utredning i enlighet med motionen bör se till vilka resultat som är uppnådda med liknande anställningslösningar och samtidigt se över vilka insatser som det finns evidens på när det gäller möjligheten att komma in på arbetsmarknaden med varaktigt arbete. Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post titti.frisk@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

158 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:59 Ärendet Bakgrund (S) har genom Robert Rasmusson i kommunfullmäktige lagt fram motionen om förslag att utreda förutsättningarna för en modell med att tillskapa tillfälliga arbetsplatser för personer som står utanför arbetsmarknaden. Socialnämnden har fått motionen för yttrande. Motionen i korthet Utförsäkringen ur arbetslöshetsförsäkringen såväl som i socialförsäkringarna har medfört att nya grupper tvingats söka samhällets sista ekonomiska tillflykt. Regeringen river isär kittet som håller ihop samhället genom att ställa grupper mot varandra; de som har arbete mot dem som är arbetslösa. Allt fler personer i Botkyrka står utanför arbetsmarknaden och har behov av försörjningsstöd för att klara sin ekonomi. Det finns många skäl att en person blir tvungen att söka försörjningsstöd. För att komma tillbaka till arbetslivet och självförsörjning kan det krävas en lång rad olika insatser. Grundtanken i förslaget är att ge ett stort antal medborgare i Botkyrka en möjlighet att återinträda på arbetsmarknaden. Tidsperioden för varje individ bör vara ett år, för att ge tillräcklig praktik och erfarenhet till individen. Förslaget i motionen går ut på att kommunen, gärna i samarbete med arbetsförmedlingen, inventerar kommunens förvaltningar, föreningsliv och näringsliv för att erbjuda en tolvmånaders praktikplats till de personer som uppbär försörjningsstöd. Parallellt med det måste man ta reda på vilka erfarenheter varje individ som berörs har. På det sättet kan man sedan matcha varje person till en önskad anställning. Vidare innebär förslaget att kollektivavtalsenlig lön tillhandahålls och att den anställde ska vara ansluten till en arbetslöshetskassa. De berörda ska inte tränga ut ordinarie jobb, utan ska ha arbeten som höjer kvalitén i verksamheten. Förslagsställaren bedömer att kostnaden för försörjningsstödet skulle kunna minska genom förslaget. Socialförvaltningens synpunkter på förslaget i motionen Socialförvaltningen föreslår att förslaget i motionen tillstyrks. Som skäl anger vi följande synpunkter. Socialförvaltningen delar motionärernas uppfattning om angelägenhetsgraden i att Botkyrkabor som saknar arbete ska kunna bli ekonomiskt oberoende så fort som möjligt. Möjligheten att försörja sig själv medför oberoende, bättre självkänsla och därmed bättre hälsa. Vi ställer oss positiva till att ingå i ett uppdrag för att utreda möjliga förutsättningar för kommunala anställningar för personer som är beviljade försörjningsstöd. Samtidigt vill

159 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:59 vi i korthet framhålla några reflektioner kring just formen, tillfälliga anställningar, för att öka möjligheten till varaktig anställning. Anställningen ska vara riktigt arbete och inte sysselsättning. Anställningen ska bidra till ökade kunskaper och därmed möjligheter att gå vidare till annat arbete för den personen som har anställningen. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet visar i rapport 2012:6 Utvärdering av nystartsjobben, att effekterna av nystartsjobben som startade 2007 har en positiv effekt på den enskildes möjlighet att få en varaktig anställning. Bedömningen är att själva subventionsmöjligheten bidrar positivt till detta. Samtidigt flaggar man i utvärderingen för att det kan ha tillkommit arbetstillfällen med stöd av subventionen som kanske ändå skulle ha tillkommit. En utredning i enlighet med motionen bör se till vilka resultat som är uppnådda med liknande anställningslösningar och samtidigt se över vilka insatser som det finns evidens på när det gäller möjligheten att komma in på arbetsmarknaden med varaktigt arbete. I socialförvaltningen yttrande över motionen (M) Motprestationskrav vid försörjningsstöd som socialnämnden fattade beslut om framhöll vi vikten av att det sociala arbetet måste ske utifrån varje individs förutsättningar vilket innebär att det för vissa personer med försörjningsstöd inte tar alls lång tid innan de har hittat nytt arbete och är självförsörjande igen. Medan det för andra tar längre tid. I socialförvaltningens uppdrag, när det gäller ekonomiskt bistånd, ingår att rusta människor på olika sätt för att öka varje persons förutsättningar för att få ett varaktigt arbete och egen försörjning eftersom målet är att den sökande så snart som möjligt ska kunna försörja sig på annat än ekonomiskt bistånd. Utbildning i svenska språket är ofta en förutsättning för att öka möjligheter till anställning. När det gäller utbildning visar forskningen att allmän kompetenshöjande utbildning ger goda resultat och specialiserad utbildning ännu bättre resultat. Utbildningsprogram har överlag visat sig ha mycket goda positiva effekter på anställning och inkomst. Förmedlingsinsatser ger också goda resultat när de tillhandahålls individuellt och rådgivande. När det gäller praktik är det framför allt praktikplatser inom det privata näringslivet som ger bäst resultat. Starta-egetbidrag är en arbetsmarknadsåtgärd som ger goda resultat liksom olika former av bristyrkesutbildningar (Af och AMU) Lotta Persson Socialchef

160 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:59 Bilaga; Motion (S) Återupprätta arbetslinjen. Expedieras till Text

161 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden DnrAVUX/2012:11 27 Motion angående återupprätta arbetslinjen (AVUX/2012:11) Beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden bifaller motionen. Mattias Franzén (M) deltar inte i beslutet. Sammanfattning Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden stödjer motionen, som ligger i linje med att förvaltningens insatser ska leda till ökad anställningsbarhet och meningsfulla jobb. Den utpekade målgruppen ser vi som särskilt viktig att i samarbete med, Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen erbjuda insatser av den karaktär förslagsställaren beskriver. Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden vill uppmärksamma några viktiga aspekter att ta hänsyn till för att förslaget ska nå framgång. Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden rekommenderar att förslaget får en tydlig avgränsning avseende syfte, mål och innehåll. Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden stödjer att en utredning genomförs. Visar utredningen på att förslagsställarens förslag är fördelaktig rekommenderar nämnden att den efterföljs av en förstudie där man kalkylmässigt söker säkerställa att resurserna och förutsättningarna för motionens grundidé blir genomlysta och bekräftade.

162 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Dnr AVUX/2012:11 Referens Anette Berggren Mottagare Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden Motion - Angående återupprättad arbetslinje Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden bifaller motionen. Sammanfattning Förvaltningen stödjer motionen, som ligger i linje med att förvaltningens insatser ska leda till ökad anställningsbarhet och meningsfulla jobb. Den utpekade målgruppen ser vi som särskilt viktig att i samarbete med. Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen erbjuder insatser av den karaktär förslagsställaren beskriver. Mot bakgrund av våra erfarenheter vill vi ändå uppmärksamma på några viktiga aspekter att ta hänsyn till för att förslaget ska nå framgång. Vår rekommendation är att förslaget får en tydlig avgränsning avseende syfte, mål och innehåll. Syftet bör klargöras genom att ge besked om vilket resultat som förväntas bli uppnått. För att öka individens motivation och drivkrafter föreslår vi att man tillskapar en tydlig koppling mellan individens utveckling, prestation och lön. Vi stödjer att en utredning genomförs. Visar utredningen på att förslagsställarens förslag är fördelaktig rekommenderar vi att den efterföljs av en förstudie där man kalkylmässigt söker säkerställa att resurserna och förutsättningarna för motionens grundidé blir genomlysta och bekräftade. Ärendet Vi stödjer motionen som ligger helt i linje med att förvaltningens insatser ska leda till ökad anställningsbarhet och meningsfulla jobb. Den utpekade målgruppen ser vi som särskilt viktig och att i samarbete med Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen erbjuda insatser av den karaktär förslagsställaren beskriver. Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

163 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Dnr AVUX/2012:11 Mot bakgrund av våra erfarenheter vill vi ändå uppmärksamma på några viktiga aspekter som vi menar är centrala för att förslaget ska nå framgång. Syfte, mål och innehåll Utifrån tidigare erfarenheter är vår rekommendation att förslaget ges en tydlig avgränsning avseende syfte, mål och innehåll. Syftet bör klargöras genom att närmare beskriva vilket resultat som förväntas bli uppnått, i det här fallet yrkeskompetenshöjande insatser med koppling till arbetskraftsbehovet. Målsättningen bör tydligt beskrivas och anges i konkreta resultatmål. Innehållet bör baseras på och formas efter yrkesområdets uttalade kompetenskrav i kombination av resultatet av en fördjupad kompetenskartläggning som bör göras med individen i ett inledningsskede. I samarbete med Arbetsförmedlingen, som har det nationella uppdraget med åtgärder och insatser till arbetssökande, bör matchningen löpa parallellt med insatsen. Högre kompetens leder till att individen kan söka sig ett bredare arbetsmarknadsutbud. Med förvaltningens operativa mål och breda utbud av yrkeskompetens- och arbetslivskompetenshöjande insatser är förutsättningarna för positiva resultat av förslaget goda. Inventering Vidare instämmer vi i förslagsställarens beskrivna behov av att inventera kommunens förvaltningar, föreningsliv och näringsliv. Inventeringen bör inriktas på antalet lämpliga arbetsplatser med ett uttalat rekryteringsbehov som också kan tillhandahålla ett kompetenshöjande lärande på plats. Sedan tidigare har Arbets- och kompetenscenter inom avux åtagit sig att skapa en samordnande funktion för praktik med arbetsmarknadsinriktning på kommunens verksamheter. Till hösten 2012 kommer en inventering att genomföras för att skapa en samlad bild över hur praktikplaceringarna i kommunen ser ut samt vilka ytterligare platser som kan skapas. Samordningen syftar även till att kunna ta fram statistik och ge deltagare större möjlighet att komma till rätt arbetsplats på kortare tid. När det gäller handledarnas funktion är uppdraget att ta fram ett samlat material för vägledning och processer för att höja kompetensen och kvaliteten vid mottagandet av praktikanter. Genom att bidra till kvalitetssäkring av praktikuppdraget är målsättningen också att bättre kunna stärka och rusta individen inför en kommande anställning. Motverka inlåsningseffekter

164 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Arbetsmarknad- och vuxenutbildning Dnr AVUX/2012:11 För att öka individens motivation och drivkrafter föreslår vi att det ska vara en tydlig koppling mellan individens utveckling, prestation och lön. Beredskapsavtalet, BEA, är framtaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och stödjer idén om en prestationsmodell utifrån en lönetrappa. Under rubriken Inledande bestämmelser 1 i BEA anges Huvudmålet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom BEA:s tillämpningsområde är att stärka en anvisad arbetstagares möjligheter att få ett reguljärt arbete. Utredning Vi stödjer att en utredning genomförs. Visar utredningen på att förslagsställarens förslag är fördelaktig rekommenderar vi att den efterföljs av en förstudie även innehållande en kalkyl i syfte att säkerställa att resurserna och förutsättningarna för motionens grundidé blir genomlysta och bekräftade. Jan Strandbacke Förvaltningschef Anette Berggren Verksamhetschef

165 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011: Svar på motion - Vi vill införa ett motprestationskrav för försörjningsstöd (M) (KS/2011:471) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Reservation Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot förslaget till förmån för eget yrkande. Ärendet Jimmy Baker m.fl. (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Vi vill införa ett motprestationskrav för försörjningsstöd. Motionärerna föreslår att socialförvaltningen får i uppdrag att utarbeta en modell för hur ett motprestationskrav på arbetsinsats kan kopplas till utbetalandet av försörjningsstöd. Socialnämnden har yttrat sig över motionen , 37. Sammanfattning Socialnämnden avstyrker motionen. Socialförvaltningen delar motionärernas uppfattning att personer med försörjningsstöd ska bli självförsörjande så fort som möjligt. Förvaltningen konstaterar att det redan idag finns motprestationskrav för att få försörjningsstöd. Personen ska vara inskriven på Arbetsförmedlingen och stå till arbetsmarknadens förfogande. Socialförvaltningen är tveksam till om motprestationskrav i form av tillfälliga arbeten eller sysselsättningar har den positiva effekt som är önskvärd. Uppföljning av hur försörjningsstödet fungerar i Botkyrka kommun visar att 31 procent får stöd längre än tio månader. I den gruppen finns personer med sammansatt problematik med såväl fysisk som psykisk ohälsa, missbruk

166 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:471 m.m. Den knappa forskning som genomförts inom området visar att utbildning och kompetensutveckling i olika former utgör de insatser som bidrar till varaktigt arbete och egen försörjning. Yrkanden Karin Pilsäter (FP) yrkar att motionen ska anses besvarad, bilaga. Jimmy Baker (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer de tre förslagen mot varandra. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

167 YRKANDE Svar på motion Vi vill införa ett motprestationskrav för försörjningsstöd Förslag till beslut Folkpartiet yrkar att motionen anses besvarad Motivering Ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program för kommunen är under utarbetande, tillsammans med en strategi och organisation för dess genomförande, "Botkyrka Nästa". I detta arbete anser Folkpartiet att personer som uppbär försörjningsstöd, och som står längre ifrån arbetsmarknaden än att de får ett vettigt stöd via Arbetsförmedlingen bör vara högre prioriterade än idag för de kommunala insatserna. Detta innebär bland annat att samverkan mellan Socialförvaltningen och Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen behöver utökas och förbättras. Alla personer i yrkesverksam ålder bör där så överhuvudtaget är möjligt erbjudas insatser som för dem närmare arbetsmarknaden, utifrån deras situation. Det ställer stora krav på utformning av individuella insatser. Det kommer även att kräva omprioriteringar i den kommunala budgeten. Krav på deltagande, "motprestation" får inte reduceras till meningslösa aktiviteter. I avvaktan på sådana förslag i arbetsmarknadspolitiskt program och "Botkyrka Nästa" anser vi motionen besvarad. Sid 1

168 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:471 Svar på motion - Vi vill införa ett motprestationskrav för försörjningsstöd (M) (KS/2011:471) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendet Jimmy Baker m.fl. (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Vi vill införa ett motprestationskrav för försörjningsstöd. Motionärerna föreslår att socialförvaltningen får i uppdrag att utarbeta en modell för hur ett motprestationskrav på arbetsinsats kan kopplas till utbetalandet av försörjningsstöd. Socialnämnden har yttrat sig över motionen , 37. Sammanfattning Socialnämnden avstyrker motionen. Socialförvaltningen delar motionärernas uppfattning att personer med försörjningsstöd ska bli självförsörjande så fort som möjligt. Förvaltningen konstaterar att det redan idag finns motprestationskrav för att få försörjningsstöd. Personen ska vara inskriven på Arbetsförmedlingen och stå till arbetsmarknadens förfogande. Socialförvaltningen är tveksam till om motprestationskrav i form av tillfälliga arbeten eller sysselsättningar har den positiva effekt som är önskvärd. Uppföljning av hur försörjningsstödet fungerar i Botkyrka kommun visar att 31 procent får stöd längre än tio månader. I den gruppen finns personer med sammansatt problematik med såväl fysisk som psykisk ohälsa, missbruk m.m. Den knappa forskning som genomförts inom området visar att utbildning och kompetensutveckling i olika former utgör de insatser som bidrar till varaktigt arbete och egen försörjning.

169 Kommunfullmäktige MOTION Vi vill införa ett motprestationskrav för försörjningsstöd Som det är i nuläget är personer upp till tjugofem år, som uppbär försörjningsstöd, möjliga att kräva en motprestation utav. Vi tycker att det är rimligt att arbetslinjen ska gälla alla (även de över tjugofem år) som är arbetsföra, friska och uppbär försörjningsstöd. Den som är bidragsberoende är ofri och har begränsade möjligheter att välja i livet. Det är därför av yttersta vikt, sett ur den individuella frihetens perspektiv, att fler lämnar bidragsberoendet för att kunna övergå i arbete. Det kan röra sig om att dels tydligt kräva jobbsökande aktiviteter likväl som att man får utföra enklare arbetsuppgifter 5-10 timmar i veckan. Det kan röra sig om samhällsinsatser och ska i första hand vara arbetsuppgifter som idag inte annars utförs i en tillräcklig omfattning. Givetvis ska inte dessa arbetsinsatser vare sig konkurrera ut riktiga jobb eller motsvara en heltidssysselsättning. I ex. Stockholms stad är det tvingande att vara/bli inskriven hos AF som aktivt jobbsökande. Man måste gå till ett jobbcenter varje månad och uppdatera sitt jobbsökande för att fortsatt få erhålla det ekonomiska bidraget. Syftet kan delvis liknas vid nuvarande Fas 3-aktiviteter. Det positiva med motprestationskravet är dels att det är en vinst för samhället, dels (och framförallt) en vinst för den enskilde. Denne får ett socialt sammanhang i mötet med andra människor, samtidigt som denne får något betydelsefullt att göra, vilket inte bara ökar en framtida anställningsbarhet utan även minskar den negativa psykiska utveckling som en långvarig passivitet medför. Vi är medvetna om att ett lagförslag kan komma att läggas under mandatperioden där motprestationskravet ska vara tvingande för samtliga kommuner. Vi vill därför att Botkyrka redan nu ser över möjligheterna att visa vägen genom att utarbeta en modell så att införandet kan ske snabbt och smidigt när lagförslaget passerat riksdagen. Kommunen skulle t.ex. kunna lista interna arbetsuppgifter som behöver göras, låt oss kalla det "bristjobb". Man kan vidare åsätta dessa arbetsuppgifter en rimlig timtaxa. Då skulle en person med ekonomiskt bistånd kunna behålla den intjänade timersättningen jämte det aktuella biståndet under t.ex. maximalt ett år. Således uppstår det därigenom ett naturligt incitament till att ta erbjudna lämpliga arbetsuppdrag. Härigenom förstärker vi individens möjligheter att komma in i den reguljära arbetsmarknaden och därjämte återfå ordningen i sin ekonomi. Då socialförvaltningen i Botkyrka nu också kopplar aktiv skuldrådgivning till varje ny ansökan om ekonomiskt bistånd så får vi, enligt vårt förmenande, flera viktiga bitar på plats.

170 Med skuldrådgivning, krav på arbetsträning/kommunjobb, ett aktivt arbetssökande kopplat till ansökan/beviljande av ekonomsikt stöd/bidrag, så får fler Botkyrkabor fler verktyg och större möjligheter till framgång och egen självförsörjning. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunfullmäktige uppdrar åt Socialförvaltningen att utarbeta en modell för hur ett motprestationskrav på arbetsinsats kan kopplas till utbetalandet av försörjningsstöd Jimmy Baker Yngve RK Jönsson

171 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Socialnämnden DnrSN/2011: Yttrande över motion om motprestationskrav för försörjningsstöd (SN 2011:236) - beslut (SN/2011:236) Beslut Socialnämnden avslår förslaget i motionen. Yngve R K Jönsson (M), Björn Lagerstedt (M), Stefan Löfstad (M) och Helene Wåhleman (FP) reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Särskilt yttrande Helene Wåhleman (FP) inger ett särskilt yttrande i ärendet. Yttrandet biläggs protokollet. Sammanfattning Förvaltningen ställer sig tveksam till om motprestationskrav för alla, i form av tillfälliga arbeten eller sysselsättning, enligt förslaget i motionen, har den positiva effekt som skulle kunna vara önskvärd. Som skäl till vår ståndpunkt tar vi stöd från två håll. Dels utgår vi från hur uppföljningen ser ut när det gäller ekonomiskt bistånd i Botkyrka kommun och dels vad den relativt knapphändiga forskning och utvärdering som finns anger när det gäller bästa insatser för att få ett stadigvarande arbete. Personer som hade långvariga behov av ekonomiska bistånd. d.v.s. längre tid än 10 månader omfattade 31 % av de sökande år En del av dessa personer har ett flertal och sammansatta problem där ofta ingår såväl fysisk som psykisk ohälsa, missbruk eller andra personliga problem. För andra personer i denna grupp handlar det om låg eller frånvaro av utbildning, låga eller inga kunskaper i svenska språket. I socialförvaltningens uppdrag, när det gäller ekonomiskt bistånd, ingår att rusta människor på olika sätt för att öka varje persons förutsättningar för att få ett varaktigt arbete och egen försörjning eftersom målet är att den sökande så snart som möjligt ska kunna försörja sig på annat än ekonomiskt bistånd.

172 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Socialnämnden Dnr SN/2011:236 Den relativt knappa forskning som genomförts inom området visar att utbildning, kompetensutveckling i olika former utgör de insatser som bidrar till varaktigt arbete och egen försörjning. Yrkande Mats Einarsson (V) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Yngve R K Jönsson (M) och Helene Wåhleman (FP) yrkar bifall till motionen, bilaga. Propositionsordning Socialnämnden godkänner följande propositionsordning: 1. Bifall till ordförandeförslaget 2. Bifall till motionen Omröstning Sedan ordförande funnit att socialnämnden beslutat enligt ordförandeförslaget begärs omröstning. Ordföranden fastställer följande omröstningsordning. Den som röstar på ordförandeförslaget röstar ja. Den som röstar på Yngve R K Jönssons (M) förslag röstar nej. 8 ledamöter röstar ja. 5 ledamöter röstar nej. Uppgift om hur var och en har röstat framgår av bilaga. Särskilt yttrande Helene Wåhleman (FP), bilaga

173 YRKANDE Ärende 3 : Yttrande över motion om motprestationskrav för försörjningsstöd (SN 2011:236) Försörjningsstödet är samhällets yttersta skyddsnät. Många som söker försörjningsstöd tillhör samhällets mest utsatta. Försörjningsstödet är egentligen inte avsett för den som söker arbete. Men många som inte har fått in en fot på arbetsmarknaden har hamnat i bidragsberoende. Alla inkomster räknas när socialtjänsten bedömer om en familj behöver bistånd. Det är principiellt rätt, men det måste löna sig att arbeta. Vi vill att den som har fått försörjningsstöd en längre tid, ska få behålla en del av sin ökade arbetsinkomst under en viss tid, utan att det påverkar biståndsbedömningen. Motionärerna förslår att Socialförvaltningen ska utarbeta en modell för hur motprestationskrav på arbetsinsats kan kopplas till utbetalandet av försörjningsstöd. I förslaget till beslut skriver ordförande att det är tveksamt om förslaget skulle få den positiva effekt som skulle vara önskvärd. Men redan idag ställer kommunen krav på motprestation på personer under 25 år. Samma krav bör ställas på alla som får försörjningsstöd som kan arbeta, för att motverka passivitet. Det finns mycket som talar för att motprestation för alla grupper skulle vara en metod som kompletterar de som redan används idag. Folkpartiet yrkar därför att motionen bifalles Heléne Wåhleman (fp) Sid 1

174 SOCIALNÄMNDEN Närvarolista kl Justerare Stefan Löfstad Justeringsdatum >Kl 15 Närv Tjg Ordinarie ledamöter Mats Einarsson v X Robert Rasmussen Yngve RK Jönsson m X Inga-Lill Adelly s X Robert Nuse Vakant Eric Nunez s X Björn Lagerstedt m X Stefan Löfstad m X Anna Marmlind tup X Eva Martin mp X Helene Wåhleman fp X Mary-Ann Svensson Ersättare VOTERING 37 Punkt Punkt Punkt Parti Ja Nej Ja Nej Ja Nej Anmärkning s s s kd X Maj Ferdinandsson s X Emine Bardak Torbjörn Rustas s X Filiz Eker Özkan Köse Nina Emami Sonia Duggal Jonny Lygdman Sol-Britt Areschoug s s s m m m tup Christina Karlsson mp X

175 Inger Olsson Ewonne Ekmyr- Göransson Lena Karlsson v kd bp

176 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [4] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten :236 Referens Titti Frisk Hagström Mottagare Socialnämnden Yttrande över motion om motprestationskrav för försörjningsstöd Förslag till beslut Socialnämnden avslår förslaget i motionen. Sammanfattning Förvaltningen ställer sig tveksam till om motprestationskrav för alla, i form av tillfälliga arbeten eller sysselsättning, enligt förslaget i motionen, har den positiva effekt som skulle kunna vara önskvärd. Som skäl till vår ståndpunkt tar vi stöd från två håll. Dels utgår vi från hur uppföljningen ser ut när det gäller ekonomiskt bistånd i Botkyrka kommun och dels vad den relativt knapphändiga forskning och utvärdering som finns anger när det gäller bästa insatser för att få ett stadigvarande arbete. Personer som hade långvariga behov av ekonomiska bistånd. d.v.s. längre tid än 10 månader omfattade 31 % av de sökande år En del av dessa personer har ett flertal och sammansatta problem där ofta ingår såväl fysisk som psykisk ohälsa, missbruk eller andra personliga problem. För andra personer i denna grupp handlar det om låg eller frånvaro av utbildning, låga eller inga kunskaper i svenska språket. I socialförvaltningens uppdrag, när det gäller ekonomiskt bistånd, ingår att rusta människor på olika sätt för att öka varje persons förutsättningar för att få ett varaktigt arbete och egen försörjning eftersom målet är att den sökande så snart som möjligt ska kunna försörja sig på annat än ekonomiskt bistånd. Den relativt knappa forskning som genomförts inom området visar att utbildning, kompetensutveckling i olika former utgör de insatser som bidrar till varaktigt arbete och egen försörjning. SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post titti.frisk@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

177 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [4] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten :236 Ärendet Bakgrund (M) har genom Yngve Jönsson och Jimmy Baker i kommunfullmäktige lagt fram motionen om motprestationskrav för försörjningsstöd. Socialnämnden har fått motionen för yttrande. Motionen i korthet Motionen anger att det är rimligt att arbetslinjen ska gälla alla som har ekonomiskt bistånd och som är arbetsföra och friska och att det är viktigt att fler lämnar bidragsberoendet för att kunna övergå i arbete så fort som möjligt. Förslaget till motprestationer vid ekonomiskt bistånd skulle kunna handla om jobbsökande aktiviteter likväl som att man får utföra enklare arbetsuppgifter 5-10 timmar i veckan. Det skulle kunna handla om samhällsinsatser som annars inte utförs i tillräcklig omfattning. Insatserna skulle inte konkurrera ut vare sig riktiga jobb eller motsvara heltidssysselsättning. Syftet skulle delvis kunna liknas vid nuvarande Fas 3-aktiviteter. Det positiva med motprestationskravet ses både som en vinst för samhället och för den enskilde. Socialförvaltningens synpunkter på förslaget i motionen Socialförvaltningen föreslår att förslaget i motionen avslås. Som skäl anger vi följande synpunkter. Socialförvaltningen delar motionärernas uppfattning när det gäller att på olika sätt öka förutsättningarna för personer som har ekonomiskt bistånd att bli självförsörjande så fort som möjligt. Redan idag finns inbyggda krav på motprestationer när den enskilde mellan år är beviljad ekonomiskt bistånd. För personer som är över 25 år gäller krav om att stå till arbetsmarknadens förfogande och vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Kravet följs regelbundet upp i kontakten mellan den enskilde och handläggaren Vi ställer oss positiv till en eventuell kommande lagändring där kravet på motprestation i form av kompetenshöjande insatser skulle kunna krävas även av personer äldre än 25 år eftersom vi ser att utbildning och kompetens är grundläggande för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Däremot ställer vi oss tveksam till om motprestationskrav för alla, i form av tillfälliga arbeten eller sysselsättning, enligt förslaget i motionen, har den positiva effekt som skulle kunna vara önskvärd. Som skäl till vår ståndpunkt tar vi stöd från två håll. Dels utgår vi från hur uppföljningen ser ut när det gäller ekonomiskt bistånd i Botkyrka kommun och dels vad den relativt knapphändiga forskning och utvärdering som finns anger när det gäller bästa insatser för att få ett stadigvarande arbete.

178 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [4] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten :236 År 2011 blev 43 % av de personer som sökte ekonomiskt bistånd i Botkyrka kommun självförsörjande inom fyra månader. Flertalet av dessa behövde inga insatser för att själva ta sig vidare till egen försörjning. När det gäller dessa personer skulle ett motprestationskrav snarare kunna bidra till att fördröja deras egenförsörjning än att påskynda densamma. Det stora flertalet i denna grupp är personer som själva har resurser att söka och få ett arbete när tillfället dyker upp. Eget aktivt arbetssökande är, enligt vår bedömning, den bästa vägen för personer med egna resurser när det gäller vägen till arbete och självförsörjning. Samma år beviljades 26 % av de sökande i Botkyrka ekonomiskt bistånd i fem till nio månader. För dessa personer har det tagit längre tid att bli självförsörjande och många har fått olika former av stöd och insatser i syfte att öka möjligheten att få arbete och bli självförsörjande. En del personer har fått insatser via Arbetsförmedlingen, en del via arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen och en del genom socialförvaltningens egna system. Vi ställer krav på att de sökande deltar i de insatser som bedöms kunna förbättra deras chanser till arbete. Gruppen som hade långvariga behov av ekonomiska bistånd. d.v.s. längre tid än 10 månader omfattade 31 % av de sökande år En del av dessa personer har ett flertal och sammansatta problem där ofta ingår såväl fysisk som psykisk ohälsa, missbruk eller andra personliga problem. För andra personer i denna grupp handlar det om låg eller frånvaro av utbildning, låga eller inga kunskaper i svenska språket. För människor som har behov av samverkande vårdinsatser arbetar socialförvaltningen aktivt med att motivera både de sökande och samverkanspartners till gemensamma insatser. När det gäller denna grupp människor behövs samlad tid för att återfå en basal hälsa och öka välbefinnandet för att därefter kunna tillgodogöra sig vidare insatser. När människor som har kompetensbrister ställer vi krav på deltagande i insatser som syftar till att höja kompetensen. Som regel bekostar socialförvaltningen endast insatser för den enskilde som vi bedömer kan leda till varaktig självförsörjning. Kompetenshöjande insatser som erbjuds ska vara ett led i riktning mot arbete, studier eller annan självförsörjning. I socialförvaltningens uppdrag, när det gäller ekonomiskt bistånd, ingår att rusta människor på olika sätt för att öka varje persons förutsättningar för att få ett varaktigt arbete och egen försörjning eftersom målet är att den sökande så snart som möjligt ska kunna försörja sig på annat än ekonomiskt bistånd. Stöd eller insatser i form av tillfällig sysselsättning som tidsfördriv och i avvaktan på ett regelrätt arbete, kan bidra till ett bättre välbefinnande för den enskilde. Vår bedömning är däremot att den typen av insatser inte kan ingå som en del i vårt huvuduppdrag. I vårt arbete stödjer vi oss mer och mer på forskning och på beprövad erfarenhet som visar vilka insatser som ger bästa och mest varaktiga resultat. Det

179 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4 [4] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten :236 har genomförts ganska lite forskning inom området som rör offentlig försörjning och insatser som bidrar till stadigvarande arbete. Uppföljningar som genomförts av svenska program har varit mer inriktade på hur programmen fungerat än på vilka resultat som uppnåtts. De få utvärderingar som genomförts inom området visar dessvärre att praktikplatser i offentlig förvaltning inte leder till fortsatt anställning i någon större utsträckning. Forskning som finns kring "aktiveringsprogram" är också begränsad och i vissa delar motsägelsefull. Vi har kunnat utläsa att det kostar att anordna aktivitetsprogram med arbetstillfällen och att sådana former av verksamhet kan bidra till att tränga undan "riktiga" arbetstillfällen. Utbildning i svenska språket är ofta en förutsättning för att öka möjligheter till anställning. När det gäller utbildning visar forskningen att allmän kompetenshöjande utbildning ger goda resultat och specialiserad utbildning ännu bättre resultat. Utbildningsprogram har överlag visat sig ha mycket goda positiva effekter på anställning och inkomster. Förmedlingsinsatser ger också goda resultat när de tillhandahålls individuellt och rådgivande. När det gäller praktik är det framför allt praktikplatser inom det privata näringslivet som ger bäst resultat. Starta-egetbidrag är en arbetsmarknadsåtgärd som ger goda resultat liksom olika former av bristyrkesutbildningar (Af och AMU) I USA har man under flera år arbetat med program som kallats "workfare" och just är konstruerade arbetstillfällen i offentlig regi som en motprestation vid ekonomiskt bistånd. Resultaten blev kortvarigt mycket goda och biståndet sjönk rejält. På längre sikt visade det sig att människorna som deltagit i programmen återkom till biståndssystemet då deras möjligheter på den öppna arbetsmarknaden inte ökat genom programmen. I USA överger man mer och mer "workfare" och satsar på utbildning som visat sig ge mer långvariga effekter. 1 Lotta Persson socialchef Bilaga; Motion (M) Vi vill införa ett motprestationskrav för försörjningsstöd- 1 Benny Carlsson 2001: "Från bidrag till arbete i Michigan och Wisconsin

180 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på motion - Dagverksamheten för dementa på Kärsdala äldreboende i Tullinge (BP) (KS/2012:45) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige bifaller motionen. Kommunfullmäktige uppdrar till vård- och omsorgsnämnden att utreda och skapa förutsättningar för ökat antal dagverksamhetsplatser för personer med demenssjukdom. Ärendet Ulla-B. Ludvigsson m.fl. (BP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion dagverksamhet för dementa på Kärsdala äldreboende i Tullinge. Motionären föreslår att vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att utreda och skapa förutsättningar för dagverksamhet för dementa på Kärsdala äldreboende. Motionären anför att det finns behov för anhöriga att få avlastning i vården. Vård- och omsorgsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden tillstyrker motionen. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom finns i dagsläget endast på Alby äng. Vård- och omsorgsförvaltningen har uppmärksammat att antalet platser på dagverksamhet för personer med demenssjukdom bör utökas i paritet med behovet. Yrkande Anders Thorén (TUP) yrkar bifall till motionen, bilaga.

181 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:45 Expedieras till: - Kommunfullmäktige

182 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Yrkande Ärende 152: Dagsverksamhet för dementa på Kärsdala äldreboende i Tullinge (BP) (KS/2012:45) Tullingepartiet välkomnar motionen och ser positivt på att skapa förutsättningar för dagverksamhet för dementa på Kärsdala äldreboende. Vi känner oss odelat positiva inför den här typen av verksamhet som innebär både en värdefull och meningsfull sysselsättning för demenssjuka. Precis som i ett tidigare ärende angående ungdomsmottagning i Södra Botkyrka har vi uppfattningen att det måste finnas en god tillgänglighet i hela kommunen. Detta gäller särskilt för grupper som har svårt eller inte kan ta sig fram på egen hand. Som beskrivs i motionen och tjänsteskrivelsen erbjuder denna verksamhet äldre som har demenssjukdom social gemenskap och aktivering. Detta hjälper de äldre att upprätthålla sina funktioner samtidigt som anhöriga får avlastning. Vi vill i sammanhanget även lyfta fram djurterapi som kan ha en positiv betydelse för demenssjukas hälsa. Tidigare forskning har antytt att husdjur i vårdsammanhang genererar positiva effekter. Vi yrkar på att bifalla ordförandeförslaget. Anders Thorén (TuP) Therese Strömberg (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

183 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:45 Svar på motion - Dagverksamheten för dementa på Kärsdala äldreboende i Tullinge (BP) (KS/2012:45) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige bifaller motionen. Kommunfullmäktige uppdrar till vård- och omsorgsnämnden att utreda och skapa förutsättningar för ökat antal dagverksamhetsplatser för personer med demenssjukdom. Ärendet Ulla-B. Ludvigsson m.fl. (BP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion dagverksamhet för dementa på Kärsdala äldreboende i Tullinge. Motionären föreslår att vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att utreda och skapa förutsättningar för dagverksamhet för dementa på Kärsdala äldreboende. Motionären anför att det finns behov för anhöriga att få avlastning i vården. Vård- och omsorgsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden tillstyrker motionen. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom finns i dagsläget endast på Alby äng. Vård- och omsorgsförvaltningen har uppmärksammat att antalet platser på dagverksamhet för personer med demenssjukdom bör utökas i paritet med behovet.

184 bp BOTKYRKAPARTIET Motion Dagverksamhet för dementa på Kärsdala Äldreboende i Tullinge Vi i BP hemställer att Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt Vård- och Omsorgsnämnden att utreda och skapa förutsättningar för dagverksamhet för dementa på Kärsdala samt i enlighet med motionens intentioner Det finns allt fler äldre dementa som behöver dagverksamhet när de anhöriga inte längre orkar eller har möjlighet att stötta den demente 24 timmar per dygn. Då är alternativet med en anpassad dagverksamhet ett bra första steg att börja med, som avlastar den anhöriga makan/maken och familjen. I Tullinge skulle det behövas ett renodlat dagcenter för dementa, så att de har möjlighet att komma till något närbeläget ställe istället för att behöva bli skjutsade till Alby, vilket nu är fallet. En dagverksamhet nära där man bor skulle underlätta och bli en räddning för alla inblandades psykiska och fysiska hälsa. På Kärsdala dagcenter i Tullinge skulle en anpassad dagverksamhet öka möjligheten för den anhörige att ta det första steget till denna form av avlastning för den demente. Som det nu är vet vi att man tvekar just för att det inte finns någon dagverksamhet för dementa i Tullinge. Många anhöriga till dementa går på knäna efter en alltför lång tid innan de till slut inser att man måste ha någon form av avlastning för att själv orka. Vi i BP anser inte att det är vettigt att de som bor i Tullinge ska behöva bli skjutsade till Alby då det bara gäller några timmars bortovaro på dagtid några dagar per vecka. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker Sandra Foltas Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

185 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Vård- och omsorgsnämnden Dnrvon/2012:32 48 Svar på motion - Dagverksamhet för dementa på Kärsdala (von/2012:32) Beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att tillstyrka motionen. Sammanfattning Botkyrka kommun har idag dagverksamheter på Kärsdala, Allégården, Alby äng, Midgård och Orren. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom finns i dagsläget endast på Alby äng. Övriga dagverksamheter är för social samvaro samt för avlastning för personer med somatiska åkommor. En motion från Botkyrkapartiet har ställts angående ett önskemål om att öppna en dagverksamhet för personer med demenssjukdom på Kärsdala. Förvaltningen har liksom motionsställaren uppmärksammat att antal platser på dagverksamhet för personer med demenssjukdom bör utökas då vi ser att behovet ökar av insatser.

186 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2012:32 Referens Mahria Persson Lövkvist Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Motion BP - Dagverksamhet för dementa på Kärsdala äldreboende i Tullinge Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att tillstyrka motionen. Sammanfattning Botkyrka kommun har idag dagverksamheter på Kärsdala, Allégården, Alby äng, Midgård och Orren. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom finns i dagsläget endast på Alby äng. Övriga dagverksamheter är för social samvaro samt för avlastning för personer med somatiska åkommor. En motion från Botkyrkapartiet har ställts angående ett önskemål om att öppna en dagverksamhet för personer med demenssjukdom på Kärsdala. Förvaltningen har liksom motionsställaren uppmärksammat att antal platser på dagverksamhet för personer med demenssjukdom bör utökas då vi ser att behovet ökar av insatser. Dagverksamhet Botkyrka kommun bedriver ett antal dagverksamheter med inriktning mot social samvaro och avlastning. Det finns stora vinster med dagverksamhet både för personer med behov av avlastning eller social samvaro och för personer med demenssjukdom. Dagverksamheten kan innebära att behovet av att flytta till särskilt boende fördröjs och att den enskilde får möjlighet till gemenskap och en meningsfull vardag. Det ökande behovet av platser i dagverksamhet för personer med demenssjukdom gör att förvaltningen bör fundera över hur detta ska tillgodoses. Ett alternativ är att konvertera över dagverksamhet med social inriktning till dagverksamhet för personer med demenssjukdom, ett annat alternativ är att skapa fler lokaler för att utöka antalet platser. Förslaget från motionsställaren är att förlägga dagverksamhet för personer med demenssjukdom på Kärsdala. Det är inte möjligt utan att konvertera de sociala platserna till demensplatser på grund av lokalbrist. Det finns inte utrymme på Kärsdala för de båda inriktningarna. Vid en konvertering av social dagverksamhet till Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post mahria.persson-lovkvist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

187 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2012:32 dagverksamhet för personer med demenssjukdom krävs inga ytterligare resurser förutom en eventuell kompetensutveckling för den befintliga personalen. Vid en utökning med flera platser i dagverksamhet för personer med demenssjukdom kommer extra resurser att krävas i form av personal och lokaler samt transporter till och från dagverksamheten. Anne Saaristo Vård- och omsorgschef

188 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011: Svar på motion - Upprätta rökfria zoner i det allmänna utrymmet (M) (KS/2011:246) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige bifaller motionen. Kommunfullmäktige uppdrar till socialnämnd och samhällsbyggnadsnämnd att ta fram förslag på vilka platser i kommunen som skulle kunna vara aktuella som rökfria zoner. Ärendet Jimmy Baker (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion upprätta rökfria zoner i det allmänna utrymmet. Motionären föreslår att berörda förvaltningar får i uppdrag att ta fram förslag på vilka platser i kommunen som skulle kunna vara aktuella som rökfria zoner. Folkhälsokommittén har yttrat sig över motionen Sammanfattning Folkhälsokommittén och socialförvaltningen delar uppfattningen om betydelsen av rökfria miljöer, framför allt runt barn och unga. Socialförvaltningens yttrande beskriver bland annat att passiv rökning behöver minskas samt att rökfria miljöer bidrar till minskad tobakskonsumtion. Rökning bidrar till ohälsa och hälsoskillnader i Sverige. Socialförvaltningen framhåller att om rökfria zoner ska införas är det av stor vikt att arbetet samordnas och att en analys görs av nuläge, behov av rökfria zoner och konsekvenser i form av exempelvis ansvar och tillsynsmöjligheter.

189 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:246 Expedieras till: - Kommunfullmäktige

190 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:246 Svar på motion - Upprätta rökfria zoner i det allmänna utrymmet (KS/2011:246) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige bifaller motionen. Kommunfullmäktige uppdrar till socialnämnd och samhällsbyggnadsnämnd att ta fram förslag på vilka platser i kommunen som skulle kunna vara aktuella som rökfria zoner. Ärendet Jimmy Baker (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion upprätta rökfria zoner i det allmänna utrymmet. Motionären föreslår att berörda förvaltningar får i uppdrag att ta fram förslag på vilka platser i kommunen som skulle kunna vara aktuella som rökfria zoner. Folkhälsokommittén har yttrat sig över motionen Sammanfattning Folkhälsokommittén och socialförvaltningen delar uppfattningen om betydelsen av rökfria miljöer, framför allt runt barn och unga. Socialförvaltningens yttrande beskriver bland annat att passiv rökning behöver minskas samt att rökfria miljöer bidrar till minskad tobakskonsumtion. Rökning bidrar till ohälsa och hälsoskillnader i Sverige. Socialförvaltningen framhåller att om rökfria zoner ska införas är det av stor vikt att arbetet samordnas och att en analys görs av nuläge, behov av rökfria zoner och konsekvenser i form av exempelvis ansvar och tillsynsmöjligheter.

191 Kommunfullmäktige MOTION Upprätta rökfria zoner i det allmänna utrymmet Biträdande socialministern, tillika folkhälsoministern, Maria Larsson (KD) har gett Folkhälsoinstitutet i uppdrag att se över vilka miljöer som ett rökförbud skulle kunna utsträckas till. Exempel på sådana skulle då kunna vara lekplatser och perronger. 1 Miljöpartiet, på sin kongress 2011, fattade beslutet att man vill skärpa rökförbudet på allmänna platser, till att omfatta t.ex. perronger och utanför entréer. 2 Detta tycker jag är alldeles utmärkt. Botkyrka bör, även i denna fråga, visa vägen och leva upp till devisen långt ifrån lagom. Den typen av platser som folkhälsoministern och MP pekar ut. liksom andra, bör för kommunens räkning först inventeras och preciseras, för att sedan för kommunfullmäktiges vidkommande tillställas för beslut. Tänkbara platser som rökfria zoner skulle utöver de redan nämnda, kunna vara utanför fritidsgårdar, vid idrottsplatser, centrumanläggningar, badplatser och kommunala verksamheter där allmänheten har tillträde (som ex. medborgarkontor och bibliotek). Gentemot privata näringsidkare och SL, bör vi snarare arbeta med dialogen som medel. De som vill bör slippa utsättas för passiv rökning. Detta oavsett om personen ifråga vill utsättas för passiv rökning. Det var logiskt att rökningen, av bl.a. hälso- och allergiskäl, förbjöds på t.ex. restauranger och barer, men det är lika logiskt att även ta nästa steg. Friheten behöver inte motiveras, men alltid försvaras. Det är inskränkningar som behöver acceptabla förklaringar. Ett sådant synsätt står i motsats till föreställningen att frihet och rätt är något som människor tilldelas, av nåd eller välvilja. Acceptabla inskränkningar i friheten finns naturligtvis. Respekt och hänsynsfullhet gentemot andra är frihetens andra sida. 3 Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att ge berörda förvaltningar i uppdrag att ta fram ett förslag på vilka platser i kommunen som skulle kunna vara aktuella som rökfria zoner. Jimmy Baker Idéprogram 2001, Moderata Samlingspartiet, sid. 11.

192 Utdrag MINNESANTECKNINGAR 1 [1] Socialförvaltningen Stöd och Utvecklingsenheten Referens Elisabeth Skoog Folkhälsokommitté Dag Närvarande Ordinarie: Inger Ros (S), Christina Tibblin (M), Ulrika Persson (MP), Klas-Göran Nordberg (V), Camilla Frejman A (KD), Christina Lindahl-Nilsson (M), Sthlms läns landsting Ersättare: Tuva Lund (S), Marie Spennare (M), Hamza Benmakhlouf (S), Andreas Froby (FP), Alfonso Morales (S) Sthlms läns landsting Övriga Lotta Persson, Hanna Lind, Elisabeth Skoog Ej närvarande Robert Rasmussen (S) ersättare Botkyrka Ärenden Motion - rökfria zoner i det allmänna utrymmet Förslaget till yttrande bifogades kallelsen. Folkhälsokommittén antar yttrandet angående motionen rökfria zoner sitt eget och svaret skickas till kommunstyrelsen.. /Elisabeth

193 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [4] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten Referens Hanna Lind Folkhälsokommittén Yttrande kring motion Upprätta rökfria zoner i det allmänna utrymmet (KS/2011:246) Förslag till beslut Folkhälsokommittén överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen som sitt yttrande över motionen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har bett folkhälsokommittén att yttra sig över en motion från moderaterna som föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge berörda förvaltningarna i uppdrag att ta fram ett förslag på vilka platser i kommunen som skulle kunna vara aktuella som rökfria zoner. I förslaget framhålls att det var logiskt att rökningen, av bland annat hälso- och allergiskäl, förbjöds på exempelvis restauranger och att det är lika logiskt att ta nästa steg. Intentionerna i förslaget är att människor inte ska behöva utsättas för passiv rökning. Socialförvaltningen delar uppfattningen om betydelsen av rökfria miljöer, framför allt runt barn och unga. Om förslaget skulle genomföras anser socialförvaltningen att det är av stor vikt att arbetet samordnas samt att en analys görs av nuläge, behovet av fler rökfria zoner och konsekvenser i form av exempelvis ansvar och tillsynsmöjligheter. Yttrandet beskriver hur: - passiv rökning behöver minskas samt att rökfria miljöer bidrar till minskad tobakskonsumtion - rökning bidrar till ohälsa samt de stora hälsoskillnaderna i Sverige - rökfria miljöer skyddar - mycket har genomförts men fler rökfria miljöer behöver skapas Lotta Persson Socialchef SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post hanna.lind@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

194 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [4] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten Yttrande Passiv rökning behöver minskas rökfria miljöer bidrar också till minskad tobakskonsumtion Rökning är inte bara en fara för dem som röker utan även för omgivningen. Passiv rökning ger upphov till samma sorts sjukdomar som drabbar rökare, både på lång sikt i form av hjärt-kärlsjukdomar, KOL och lungcancer och på kort sikt i form av hosta, irriterade slemhinnor och röda ögon. Barn är en särskilt utsatt grupp, eftersom de är extra känsliga för tobaksrök. Studier visar också att andelen spädbarn som utsätts för passiv rökning är större i Botkyrka jämfört med genomsnittet i länet. Att slippa bli utsatt för passiv rökning är därför en hälsovinst för den enskilde individen. Andelen som utsätts och dör till följd av passiv rökning har dock minskat kraftigt under senare delen av 2000-talet. Rökförbudet på serveringar bedöms vara en starkt bidragande faktor. Det råder i dag stor internationell enighet om att totalt rökfria miljöer skyddar effektivt mot passiv rökning. Länder som infört förbud mot rökning i allmänna miljöer och arbetslokaler kan också påvisa en minskning av tobakskonsumtionen och minskade tobaksskador. Detta visar att samhällsinsatser genom politiska beslut har stor effekt och att faktorer som dödlighet snabbt kan påverkas till det bättre. Rökning bidrar till ohälsa samt de stora hälsoskillnaderna i Sverige Rökningen har minskat kontinuerligt ända sedan 80-talet. Mer än 1 miljon svenskar har slutat röka vilket innebär stora hälsovinster. Mellan procent röker dock fortfarande vilket internationellt sett är en låg andel. Det totala tobaksbruket är dock högt på grund av de svenska snusvanorna. Trots den positiva utvecklingen är rökning fortfarande den enskilt största faktorn i samhället som har ett bevisat orsakssamband med många olika sjukdomar, sjukdomstillstånd och förtida dödsfall. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livslängd. Ser vi till Botkyrka är samtidigt andelen rökare, framförallt bland män högre (ca 19 %) jämfört med länets män (ca 13,5 %). Tobaksbruket bidrar också till de stora hälsoskillnaderna i Sverige eftersom vissa grupper i samhället röker och snusar i betydligt högre grad än andra. Skillnader i tobaksvanor och hälsa mellan personer i olika socioekonomiska grupper har ökat under de senaste fem åren. Oroande är dessutom att minskning bland ungdomar under 2000-talet har stagnerat och det finns tendenser till att det har ökat bland pojkar under senare delen av 2000-talet. Forskning bland ungdomar visar att rökning har ett samband med högre alkoholkonsumtion och användning av droger.

195 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [4] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten Rökfria miljöer skyddar De flesta som börjar röka gör det innan de fyllt 20 år. Framförallt bland unga underlättas spridningen av tobaksbruk om det finns sociala mötesplatser som tillåter rökning. Om sociala mötesplatserna tillåter rökning är det också svårare att sluta röka för dem som vill. Bland såväl unga som vuxna bidrar med andra ord införandet av rökfria miljöer till att den sociala acceptansen för tobak minskar och det stödjer dem som håller på eller funderar på att sluta. Mycket har genomförts men fler rökfria miljöer behöver skapas I Sverige har rökfria miljöer införts successivt. - Den 1 juli 1993 trädde tobakslagen ikraft i syfte att skapa en skyddande struktur för människor. - År 1994 skärptes tobakslagen så att även alla skolgårdar och utomhusmiljöer kring förskolor och fritidshem också omfattas av ett rökförbud. - 1 juli 2005 förstärkes tobakslagen genom paragrafen om rökfritt i alla serveringsmiljöer inomhus. - Lagen förbjuder numera rökning bland annat i vissa offentliga miljöer och gemensamhetslokaler, inklusive lokaler för skol- och barnomsorg, hälso- och sjukvård, allmänna färdmedel, restauranger och serveringställen, hotell och annat tillfälligt boende samt lokaler dit allmänheten har tillträde. Det finns dock fler miljöer som skulle kunna göras tobaksfria vilket stöds av flera nationella och internationella handlingar. - I februari 2005 tog WHO fram en ramkonvention om tobak - ett internationellt avtal med åtgärder på vetenskaplig grund för att minska både tillgänglighet och efterfrågan till alla former av tobak, det vill säga både cigaretter och snus. Artikel 8 i WHO:s ramkonventionen slår fast att exponering för tobaksrök är mycket skadligt och parterna åtar sig att genomföra olika effektiva åtgärder som skyddar mot exponering för tobaksrök, exempelvis arbetsplatser, allmänna transportmedel och offentliga platser inomhus ska införas. Det finns i dag även utarbetade riktlinjer för hur denna artikel bör tillämpas. Länderna har till exempel enhälligt enats om att sträva mot hundraprocentigt rökfritt för alla i alla miljöer, det gäller även vissa utomhusmiljöer som till exempel busshållplatser. Totalt har cirka 170 länder nu anslutits sig till konventionen. - I juni 2005 anslöt sig Sverige till konventionen vilket innebär att man förband sig till att anpassa lagstiftning och tobaksförebyggande arbete efter de effektiva åtgärder som konventionen omfattar. - I Folkhälsopolitisk rapport 2010 rekommenderar Statens folkhälsoinstitut att utreda och föreslå vilka möjligheter det finns att ytterligare utveckla och förstärka arbetet med rökfria miljöer.

196 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4 [4] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten I mars 2011 antog riksdagen "En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken", proposition 2010/11:47. Strategin pekar ut riktningen för ANDT-politiken under åren och ska årligen kompletteras med åtgärdsprogram (se nedan). Ett av de prioriterade målen handlar om att barn och unga inte ska börja använda tobaksprodukter oh som bland annat berör krav på rökfria miljöer i syfte att minska ungas exponering för tobaksbruk I regeringens nationella åtgärdsprogrammet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken år 2011 ger regeringen i uppdrag till Statens folkhälsoinstitut att kartlägga offentliga miljöer där exponering för passiv rökning förekommer och utreda om fler rökfria miljöer bör införas samt att efterlevnad och tillsyn av tobakslagens bestämmelser om rökfria miljöer ska ges prioritet. - Undersökningar visar också att det finns ett brett folkligt stöd för fler rökfria miljöer.

197 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på motion - Inför trygghetsboenden i kommunen (M) (KS/2012:60) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Reservation Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot förslaget till förmån för eget förslag. Ärendet Kia Hjelte m.fl. (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion inför trygghetsboende i kommunen. Motionären föreslår att vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att tillsammans med olika aktörer se över möjligheterna att kunna införa flera trygghetsboenden i kommunen. Vård- och omsorgsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden föreslår att kommunfullmäktige ska anse motionen besvarad. Nämnden ställer sig positiv till att fler trygghetsbostäder inrättas men att kommunens boendeplanering inte ska utföras av vård- och omsorgsförvaltningen utan att det är en fråga som ska hanteras centralt i kommunen. I Botkyrka kommuns riktlinjer för boendeplanering från 2009 står att kommunen behöver mångfald i utbudet av bostäder genom exempelvis trygghetsbostäder. Uppdraget att arbeta för att trygghetsbostäder införs kan därför redan anses finnas. Yrkande Jimmy Baker (M) yrkar bifall till motionen.

198 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:60 Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

199 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:60 Svar på motion - Inför trygghetsboenden i kommunen (KS/2012:60) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Kia Hjelte m.fl. (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion inför trygghetsboende i kommunen. Motionären föreslår att vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att tillsammans med olika aktörer se över möjligheterna att kunna införa flera trygghetsboenden i kommunen. Vård- och omsorgsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden föreslår att kommunfullmäktige ska anse motionen besvarad. Nämnden ställer sig positiv till att fler trygghetsbostäder inrättas men att kommunens boendeplanering inte ska utföras av vård- och omsorgsförvaltningen utan att det är en fråga som ska hanteras centralt i kommunen. I Botkyrka kommuns riktlinjer för boendeplanering från 2009 står att kommunen behöver mångfald i utbudet av bostäder genom exempelvis trygghetsbostäder. Uppdraget att arbeta för att trygghetsbostäder införs kan därför redan anses finnas.

200 Kommunfullmäktige MOTION Inför trygghetsboenden i kommunen Botkyrka kommun planerar ett nytt äldreboende i Norra Botkyrka; Tornberg. Detta ska enligt planeringen vara klart för inflyttning under Vi har svårt att tro att det kan gå så fort om man ser till hur långt man har kommit idag. Alla vet att det saknas platser inom vård- och omsorgsboendena i Botkyrka. Vi Moderater har haft frågan uppe i snart sagt alla sammanhang där vi kan göra vår röst hörd. Det är det ju enda vi kan göra, d.v.s. göra vår röst hörd genom enkla frågor, interpellationer, motioner eller pressutspel, då majoriteten inte lyssnar på oss vilket på intet sätt gör situationen enklare eller bättre i Botkyrka. Kommunen har i genomsnitt 80 st. externa boendeplatser för personer som beviljats bistånd för att bo på ett äldreboende. Vi har en stor ökning av s.k. korttidsplatser, många gånger är det personer som egentligen skulle bo inom äldreomsorgen. Vi har därutöver hemtjänstkostnader som vida överstiger den budgeterade kostnaden. Allt detta genererar oro och ångest hos de av våra kommuninvånare som borde få kunna åldras i trygghet. Vi förstår att det tar tid att planera för nya äldreboenden och serviceboenden. Kommunen och majoriteten borde därför ha haft en mycket bättre framförhållning. Detta är också något som revisorerna pekat på med skärpa. Kommunen har även fått betala viten eftersom vi inte kunnat fullgöra de beslut som fattats av biståndshandläggaren inom LSS. Ett intressant alternativ till servicelägenheter är s.k. trygghetsboenden. Det är vanliga lägenheter med en viss anpassning för äldre personer med viss funktionsnedsättning. Det är trygghetsboende utan biståndsbedömning, hyresgästen måste ha fyllt 75 år. Såväl det allmännyttiga bostadsbolaget som olika byggföretag på marknaden skulle kunna vara aktuella samarbetspartners i att få denna typ boende till stånd i kommunen. Lägenheterna i ett trygghetsboende är maximalt anpassade och präglas av breda inredningslösningar och tillgänglighet. Kök, toaletter och badrum ska vara stora och anpassade på olika sätt. Belysningen i lägenheten ska vara genomtänkt liksom färgvalet och kontrastverkan. Det ska finnas trygghetslarm och möjligheter till olika tillval för hyresgästen. Det ska naturligtvis ordnas olika sociala aktiviteter för de boende.

201 Många kommuner har redan byggt efter detta koncept. Vi är övertygade att denna boendeform skulle ge den äldre individen många fler möjligheter att göra positiva val, hålla sig skadefri och friskare. Utöver detta bidrar etableringen av boendeformen till att villor, radhus och lägenheter runt om i kommunen blir lediga och sätter igång de flyttkedjor som behövs för att få in t.ex. fler ungdomar på bostadsmarknaden. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att ge Vård- och omsorgsförvaltningen i uppdrag att, tillsammans med olika aktörer, se över möjligheterna att kunna införa flera trygghetsboenden i kommunen Kia Hjelte Jimmy Baker

202 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Vård- och omsorgsnämnden Dnrvon/2012:47 55 Svar på motion (M) - Inför trygghetsboende i kommunen (von/2012:47) Beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att anse motionen besvarad. Sammanfattning För att minska kostnaden för externa boendeplatser och öka kommuninvånarnas trygghet föreslår motionären att vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att, tillsammans med olika aktörer, se över möjligheterna att kunna införa flera trygghetsboenden i kommunen. Vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig positiv till att trygghetsbostäder inrättas. Förebyggande boendeplanering i form av trygghetsbostäder skulle underlätta vård- och omsorgsnämndens uppdrag genom att i större utsträckning samla brukare med visst behov av hemtjänst på ett och samma ställe och på så sätt minska hemtjänstens restid. Förvaltningen anser däremot att detta är en fråga om kommunens boendeplanering som inte bör utredas av vård- och omsorgsförvaltningen utan hanteras centralt i kommunen.

203 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2012:47 Referens Emma Åberg Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Svar på motion (M) - Inför trygghetsboende i kommunen Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att anse motionen besvarad. Sammanfattning För att minska kostnaden för externa boendeplatser och öka kommuninvånarnas trygghet föreslår motionären att vård- och omsorgsförvaltningen får i uppdrag att, tillsammans med olika aktörer, se över möjligheterna att kunna införa flera trygghetsboenden i kommunen. Vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig positiv till att trygghetsbostäder inrättas. Förebyggande boendeplanering i form av trygghetsbostäder skulle underlätta vård- och omsorgsnämndens uppdrag genom att i större utsträckning samla brukare med visst behov av hemtjänst på ett och samma ställe och på så sätt minska hemtjänstens restid. Förvaltningen anser däremot att detta är en fråga om kommunens boendeplanering som inte bör utredas av vård- och omsorgsförvaltningen utan hanteras centralt i kommunen. Ärendet Motionären föreslår att vård- och omsorgsförvaltningen ges i uppdrag att, tillsammans med olika aktörer, se över möjligheterna att kunna införa flera trygghetsboenden i Botkyrka kommun. Vård- och omsorgsförvaltningen har berett ärendet. Bakgrund För att minska kostnaden för externa boendeplatser och öka kommuninvånarnas trygghet föreslår motionären att möjligheterna att kunna införa flera trygghetsboenden i kommunen utreds. Med trygghetsboende avses vanliga lägenheter med en viss anpassning för äldre i form av ökad tillgänglighet, bostäderna ska även vara planerade så att Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post emma.aberg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

204 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2012:47 det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. Utöver lägenheter med god tillgänglighet ska det finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Trygghetsbostäder kan enligt regeringens bestämmelser upplåtas till personer som fyllt 70 år eller mer, motionären föreslår att detta höjs till 75 år. För att boendet ska räknas som ett trygghetsboende krävs även bemanning vissa tider varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter. Förmedlingen av bostäder sker inte utifrån behov genom biståndsbedömning utan en bostadskö upprättas för dem som har intresse att flytta in. Trygghetsbostäder är ett bra sätt att överbrygga glappet mellan vanligt boende och det särskilda boendet med omsorg dygnet runt. Studier har även visat att sannolikheten för flyttning till särskilt boende är mer än dubbelt så hög för äldre som bor hemma i vanligt boende än för de äldre som bor i trygghetsboende. Vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig positiv till att trygghetsbostäder inrättas. Förebyggande boendeplanering i form av trygghetsbostäder skulle underlätta vård- och omsorgsnämndens uppdrag genom att i större utsträckning samla brukare med visst behov av hemtjänst på ett och samma ställe och på så sätt minska hemtjänstens restid. Trygghetsbostäder en fråga om kommunens boendeplanering Motionären föreslår att vård- och omsorgsförvaltningen bör ges i uppdrag att se över möjligheterna att införa trygghetsbostäder. Då förmedlingen av bostäder i ett trygghetsboende inte sker utifrån biståndsbedömning och det inte heller är nödvändigt att vård- och omsorgsförvaltningen utför insatser hos de boende anser förvaltningen inte att införandet av trygghetsbostäder faller inom förvaltningens ansvar för vård och omsorg om äldre. För att få en helhet i bostadsfrågan för äldre är det angeläget att frågan inte stannar på vård- och omsorgsförvaltningen utan hanteras centralt i kommunen. Då förvaltningen besitter kunskap om hur behovet av bostäder ser ut framöver är vi gärna delaktiga i arbetet. I Botkyrka kommuns riktlinjer för boendeplanering från 2009 går att läsa att kommunen behöver mångfald i utbudet av bostäder och att detta exempelvis kan uppnås genom ett införande av trygghetsbostäder. Uppdraget att arbeta för att trygghetsbostäder införs kan därför redan anses finnas. Mot bakgrund av detta och ovanstående bör motionen anses besvarad. Anne Saaristo Vård- och omsorgschef

205 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunfullmäktige Anmälningsärenden (KS/2012:8) Följande ärenden anmäls till kommunfullmäktige: - Namninsamling mot utförsäljning av 1000 lägenheter i Botkyrkabyggens bostadsbestånd, dnr KS/2012:327 - Namninsamling för folkomröstning i delningsfrågan i Botkyrka kommun, dnr KS/2012:377 - Årsredovisning 2011 för AB Botkyrkabyggen, dnr KS/2012:203 - Protokoll Dialogforum Tumba Svar på medborgarförslag - ansiktslyftning av Norsborgs centrum, dnr KS/2011:263 Beslut: besvarat - ta bort eller flytta bommen i backen ner mot Storvretsskolan från Lövholmen, dnr KS/2011:317 Beslut: bifall - farthinder och/eller fartkameror på Tomtbergavägen, Hundhamravägen samt Borgvägen, dnr KS/2011:321 Beslut: besvarat - utsiktsplats vid Tullingesjön, dnr KS/2011:403 Beslut: besvarat - rusta upp lekplatsen vid Albysjön, dnr KS/2011:451 Beslut: besvarat - skapa en bussförbindelse mellan södra och norra Tullinge/Riksten, dnr KS/2011:463 Beslut: besvarat

206 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunfullmäktige fixa isbanor där fotbollsgrusplaner finns i Tullinge, dnr KS/2011:464 Beslut: avslag - placera toaletter/baja-major i Körsbärsparken i Tullinge, dnr KS/2011:467 Beslut: avslag - förse belysningsstolpar med ett unikt nummer för att underlätta felanmälan, dnr KS/2011:477 Beslut:avslag - övergångsställe vid korsningen Flädervägen Södra Parkhemsvägen, dnr KS/2012:27 Beslut: bifall - rensa den skräpiga Tullingenaturen, dnr KS/2012:28 Beslut:besvarat - upphör snarast med saltningen av Kanslivägen och Flottiljvägen i Riksten, dnr KS/2012:85 Beslut: besvarat - kommunalisera Divisionens samfällighetsförening samt överta ansvaret för gemensamhetsanläggningarna, dnr KS/2012:103 Beslut: avslag - parkering längs med Stendalsvägen , dnr KS/2012:155 Beslut: avslag - anlägg en uteskridskobana vid Storvretens sporthall, dnr KS/2012:153 Beslut: avslag - utöka Storvretsbadet med en utomhusbadanläggning, dnr KS/2012:209 Beslut: avslag - gör allmänning till hundrastplats, dnr KS/2012:210 Beslut: besvarat Rastgårdar för hundar i Tullinge, dnr KS/2012:315 Beslut: besvarat

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239 MINNESANTECKNINGAR 1 [3] Serviceförvaltningen Referens: Josefin Adolfsson Dialogforum Tumba- om Uttran och Broängen Dag och tid 25 april 2012 kl Plats Närvarande Ej närvarande Broängsskolan Ledamöter i dialogforum Maria Brodin (S), ordförande i dialogforum Nooshi Dadgostar (V) Nirlep Singh (S) Berit Larsson (S) Yngve Jönsson (M) Karin Ekeståhl (M) Heidi Hemftling (FP) Sonia Rossi (BP) Guillermo Ferrada (S) Klara Soma (MP) Helena Schemat (SD) Boende i Uttran och Broängen 19 personer, 8 kvinnor och 11 män Övriga John Rawley, områdesutvecklare Josefin Adolfsson, kommunikatör Årets andra dialogforum i Tumba handlade om Uttran och Broängen. Maria Brodin inledde med att hälsa alla välkomna och berätta lite om dialogforum. Dagens möte är det första dialogforum som handlar specifikt om Uttran och Broängen, berättade hon. Efter presentationen fick alla besökare dela in sig i grupper för att diskutera kring några frågeställningar. Här följer en sammanfattning av vad dessa grupper redovisade. Vad är bra med Uttran och Broängen idag? Naturen. Det är nära reservatet. Naturen är orsaken till att man flyttar hit. Det är trevliga grannar. Grannsamverkan. Det är förhållandevis lite trafik och buller här. Det finns en bra skolbuss med trevlig chaufför. Sandupptagningen i Uttran. Här finns bra barnomsorg. Det är bitvis bra kommunikationer.

240 BOTKYRKA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR 2 [3] Serviceförvaltningen Vad är dåligt? Det är dåligt med parkeringsplatser i Tumba för pendlare och besökare. Bussarnas turtäthet. Bussarna är för stora. En vinklinje vore det bästa här. Det är långt till affären. Snöröjningen har varit dålig. Det saknas ordentligt med bussar. Trafiken på Vattravägen. Vägarna har inte hängt med i utvecklingen av området. Det är för smala vägar och det måste finnas trottoarer. Det måste byggas hyreshus för seniorer. Man måste satsa på att hålla bra skattebetalare kvar i kommunen. Det är långt till dagis och skola. Infrastrukturen. Trafiksituationen är ansträngd. Det är för hög belastning på väg 226. Det är en av de värsta vägsträckorna i Sverige. Vägen borde gå utanför Tumba. Vad kan bli bättre? Fler förskolor och lågstadieskola i området. Trafiksituationen. Strandvägen mellan Norrby och Vretarna är undermålig. Fler lekplatser behövs. Vi som pendlar behöver bättre infartsparkering i Tumba. En ringlinje skulle lösa mycket. En pendeltågsstation i Uttran. Trafiksäkerheten på väg 226, Vattravägen och Broängsvägen, till och från skolan. Bättre framförhållning när kommunen planerar barnomsorg, Bättre organisering av simskola för alla barn. Det behövs verksamheter för åringar. Kommunen borde snabba upp sina processer så att det går fortare att gå från plan till verkställande. Det behövs ett skönhetsråd i kommunen som samordnar arkitekter, byggherrar osv. Det byggs fult och osammanhängande på sina håll eftersom ingen har en helhetsbild. Spårtaxi är lösningen på alla problem. Fler vägar leder bara till fler bilar. Det behövs fler parkbänkar för oss som behöver stanna och vila oss med jämna mellanrum. Det behövs andra ytor för egenföretagare som idag måste parkera sina lastbilar på ordinarie parkeringsplatser. Det behövs underhåll av vatten och avlopp. Det är tråkigt med utskick om höjda avgifter för bryggor när vi i samfälligheten tar hand om bryggan själv. Det vore bra om man kunde tömma soptunnorna samma dag. Det måste vara dyrt att göra det på olika dagar. Det behövs belysning vid busshållplatsen Vattravägen/Strandvägen.

241 BOTKYRKA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR 3 [3] Serviceförvaltningen Prioritering Maria bad också besökarna att prioritera de tre viktigaste förbättringsområdena. Detta var vad de olika grupperna prioriterade. Grupp 1 Förskola, skola och samlingslokaler. Trafiksituationen, Strandvägen och dess förlängning. Busstrafiken och turtätheten. Bussen mellan Solbo och Tumba C kan gå som idag, men det behövs en minibuss som går ut till Dalvägen och vänder. Grupp 2 Förskola och samlingslokal. Ringlinjer och mindre buss. Större lägenheter att flytta till när man ska sälja sitt hus. Grupp 3 Trafiken. Vinkbuss och ringlinje. Kommunen borde göra sina egna undersökningar av vilket underlag som finns när SL inte samarbetar. Bättre infartsparkering. Parkbänkar. Belysning vid övergången Vattravägen/Strandvägen och fartgränser. Grupp 4 Bättre framförhållning vid planering av barnomsorg. Trafiksituationen på väg 226. Gamla pendeltågsstationen i Uttran. Det behövs en planfri korsning för att lösa trafikproblemen där. Övrigt Flera besökare tyckte att Uttran behöver synas mer i den kommunala informationen. Uttran syns inte alls på kommunens webbplats till exempel. Avslutning Maria Brodin avslutade mötet och tackade för engagemanget och värdefulla synpunkter. Minnesanteckningarna skickas till tekniska nämnden, utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige.

242 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2011: Medborgarförslag - Ansiktslyftning av Norsborgs centrum (sbf/2011:621) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Yttrande Samhällsbyggnadsnämnden håller med förslagsställaren om att Norsborgs centrum och området däromkring behöver ett lyft. Väl fungerande stadsdelscentrum i alla delar av kommunen har ett oerhört stort värde för närboende. Norsborgs centrum ägs av den privata fastighetsägaren Norsborg Centrum Fastighet AB. Marken ägs av Stockholms kommun. Kommunen har ansvar för städningen i gångstråket längs den östra och norra sidan och vi har dessutom tagit på oss ett ansvar för städningen av parken. Botkyrka kommun har haft diskussioner med både ägaren till centrumanläggningen och Botkyrkabyggen som äger bostäderna i området. Denna dialog behöver fortsätta och bli mer regelbunden. En annan viktig aktör i området är SL, som ansvarar för tunnelbanestationen. I avtalen gällande den nya tunnelbanedepån har kommunen drivit igenom att Hallundas och Norsborgs tunnelbanestationer ska rustas upp och förnyas. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Birgitta Hellström om en s.k. ansiktslyftning av Norsborgs centrum. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

243 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:621 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Ansiktslyftning av Norsborgs centrum Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Birgitta Hellström om en s.k. ansiktslyftning av Norsborgs centrum. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Till stor del håller samhällsbyggnadsförvaltningen med förslagsställaren om att Norsborgs centrum och området däromkring borde förbättras avsevärt. Ägare till Norsborgs centrum är idag Stockholms stad med Norsborg Centrum Fastighet AB som tomträttshavare. Kommunen har idag enbart ansvar för städningen i gångstråket längs den östra och norra sidan och vi har dessutom tagit på oss ett ansvar för städningen av parken. Botkyrka kommun har redan haft samtal om förbättringar med ägare till centrumanläggningen och andra intressenter, utan att lyckas åstadkomma någon nämnvärd förbättring. Detta är enbart att beklaga. Men vi kan givetvis vid tillfälle framöver ta förnyad kontakt. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

244

245 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering birgitta Hellström birgitta Hellström Ansiktslyftning av Norsborgs Centrum önskas snarast!! När man kommer med Röda linjen och kliver av i Norsborg möts man av skräp, hål i golvet i tunneln, en igenvuxen park, slitna fasader och ett affärscentrum som har sett sina bättre dagar. Jag önskar att kommunen tar sitt ansvar och anordnar ett möte med samtliga berörda dvs Botkyrka Bygg, affärsinnehavarna, hyresgästerna m fl, där man diskuterar vad som måste göras och vem som har det ekonomiska ansvaret. Alla är överens om att Norsborgs centrum ser bedrövligt ut men ingenting görs. Största felet verkar vara att ingen tar ansvar. Ingenting görs i den lilla parken, det har inte ens sopats sedan vintern utan det ligger glasbitar och sand sedan snöhögarna smälte. Jag vill känna mig stolt över att bo i Norsborg men nu skäms jag när jag får besökande. För närvarande är det ingen bra och trevlig miljö för barn, ungdomar och vuxna. Den vackra lilla statyn i parken gråter!

246 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2011: Medborgarförslag - Ta bort eller flytta bommen i backen ner mot Storvretsskolan från Lövholmen (sbf/2011:632) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller medborgarförslaget. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden instämmer med förslagsställaren om att bommen bör flyttas. Detta kommer att ske till ett läge högre upp i backen och genomföras senast under sommaren Kostnaden beräknas till ca kr. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Sofia Törneke om att ta bort eller flytta en bom som uppförts i backen ner mot Storvretsskolan. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Anneth Högberg Ulrika Persson Olov Lindquist

247

248 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:632 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Ta bort eller flytta bommen i backen ner mot Storvretsskolan från Lövholmen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Sofia Törneke om att ta bort eller flytta en bom som uppförts i backen ner mot Storvretsskolan. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen instämmer med förslagsställaren om att bommen bör flyttas. Detta kommer att ske till ett läge högre upp i backen och genomföras senast under sommaren Kostnaden beräknas till ca kr. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

249 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Sofia Törneke Borttagande eller förflyttning av bommen som nyligen uppförts i backen ner mot storvretsskolan från Lövholmen. Bommen står i en mycket brand nedförsbacke som dessutom ligger i en kurva. Vet man inte att bommen finns där är det mycket lätt att inte hinna sakta ner farten i tid och därför köra rakt in i bommen. Detta har hänt mig och jag slog i både cykeln och mina knän. Även om man vet att bommen finns där är backen så brant att det är svårt att bromsa. Håller ni inte med får ni gärna ringa mig och motivera varför. Vänliga hälsningar Sofia Törneke

250 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2011: Medborgarförslag - Farthinder och/eller fartkameror på Tomtbergavägen, Hundhamravägen och Borgvägen (sbf/2011:635) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samtliga de vägar som nämns i medborgarförslaget är huvudgator och Tomtbergavägens koppling i sina båda ändar till Hallundavägen är också primär utryckningsväg. Detta innebär att stor hänsyn måste tas vid diskussioner om farthinder och andra liknande åtgärder. När det gäller fartkameror så sätts sådana normalt sett endast upp på de statligt ägda vägarna. Detta i enlighet med nu gällande regler om kameratillstånd. Det innebär att fartkameror inte är aktuella på någon av de vägar som nämns i medborgarförslaget. Idag finns åtta stycken upphöjda övergångsställen på Hundhamravägen. När det gäller Borgvägen är stora delar av vägen idag begränsad till 30 km/h (under skoltid). Problem finns med höga hastigheter när det gäller Tomtbergavägens nordvästra del. Eftersom vägen även trafikeras med SL-bussar kommer kommunen ta initiativ till en diskussion med SL om frågan. För övrigt ska en ny hastighetsplan snart antas av kommunfullmäktige. I den föreslås justeringar av hastigheten från 50 km/h till 40 km/h. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag angående anläggande av farthinder och/eller fartkameror på Tomtbergavägen, Hundhamravägen samt Borgvägen. Förslaget inkom till Botkyrka

251 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011:635 kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

252 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:635 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Farthinder och/eller fartkameror på Tomtbergavägen, Hundhamravägen och Borgvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag angående anläggande av farthinder och/eller fartkameror på Tomtbergavägen, Hundhamravägen samt Borgvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samtliga de vägar som nämns i medborgarförslaget är huvudgator och Tomtbergavägens koppling i sina båda ändar till Hallundavägen är också primär utryckningsväg. Detta innebär att stor hänsyn måste tas vid diskussioner om farthinder och andra liknande åtgärder. När det gäller fartkameror så sätts sådana normalt sett endast upp på de statligt ägda vägarna. Detta i enlighet med nu gällande regler om kameratillstånd. Det innebär att fartkameror inte är aktuella på någon av de vägar som nämns i medborgarförslaget. Idag finns åtta stycken upphöjda övergångsställen på Hundhamravägen. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser inte att några fler åtgärder behövs på den vägen. När det gäller Borgvägen är stora delar av vägen idag begränsad till 30 km/h (under skoltid) och förvaltningen ser i nuläget inte att några ytterligare åtgärder behövs för denna väg. Däremot finns problem med höga hastigheter när det gäller Tomtbergavägens nordvästra del. Men eftersom vägen även trafikeras med SL-bussar, så kommer kommunen ta initiativ till att noggranna utredningar genomförs tillsammans med SL, innan några åtgärder vidtas. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

253 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:635 För övrigt ska en ny hastighetsplan snart antas av kommunfullmäktige. Denna innebär att justeringar av hastigheter kommer att göras, från 50 km/h till 40 km/h. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef

254 Tomtbergav/Hundhamrav/Borgv Skala 1:12800 Botkyrka kommun m

255

256

257

258

259 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2011: Medborgarförslag - Utsiktsplats vid Tullingesjön (sbf/2011:697) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser att en utsiktsplats vore ett fint sätt att få njuta av den vackra utsikten över Tullingesjön. Det finns idag en yta på höger sida om Hamringevägen vid korsningen med väg 226 som är en tänkbar plats för en utsiktsplats. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår i sin tjänsteskrivelse daterad att samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda ärendet vidare med tanke på buller, markförhållanden, trafiksäkerhet och annat som kan påverka möjlighet till genomförande. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Daniel Holm om anläggande av en utsiktsplats vid Tullingesjön, nära korsningen Hamringevägen/Huddingevägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

260 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:697 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Utsiktsplats vid Tullingesjön Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Daniel Holm om anläggande av en utsiktsplats vid Tullingesjön, nära korsningen Hamringevägen/Huddingevägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att en utsiktsplats vore ett fint sätt att få njuta av den vackra utsikten över Tullingesjön. Det finns idag en yta på höger sida om Hamringevägen vid korsningen med väg 226 som är en tänkbar plats för en utsiktsplats. Förvaltningen kan dock inte utan vidare utredning säga om detta är genomförbart på den plats förslagsställaren föreslår, med tanke på buller från väg 226, eventuella lösa markförhållanden, trafiksäkerhet och annat som kan påverka förslagets möjlighet till genomförande. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför att samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda ärendet vidare. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

261

262 Tullingesjön med sina omgivningar är väldigt vacker vid många olika tidpunkter och väder. Bortsett från uppe på bergen på östra sidan finns dock inte något riktigt bra ställe att betrakta hela härligheten. Då man färdas utmed Väg 226 kan man se en och annan glimt mellan träden, men mer än så blir det inte. Mitt förslag är att man bygger en utsiktsplats söder om Tullingesjön, nära korsningen Hamringevägen/Väg 226. Några träd får offras för att utsikten ska bli en utsikt. Komplettera med några parkeringar och cykelställ för att underlätta för besökarna och sätt dit några parkbänkar och effektbelysning. Och någon papperskorg... / Daniel file:///h /...unfullmäktige% /113%20anmälningsärenden/medborgarförslag%20-%20utsiktsplats%20vid%20tullingesjön.txt[ :19:46]

263 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012:2 124 Medborgarförslag - Rusta upp lekplatsen vid Albysjön (sbf/2012:2) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser i likhet med förslagsställaren att lekplatsen vid Albysjön är i behov av upprustning. Lekplatsen har inte använts i så stor omfattning under de senaste åren, eftersom det inte bott så många barn i området. Nu håller dock den situationen på att förändras. Därför vill förvaltningen utreda frågan vidare och ta med upprustningen i det kommande parkprogrammet. Ambitionen är att få till en upprustning under Strandområdet i Alby kommer att genomgå stora förändringar, dels genom det stora dagvattenprojekt som ska genomföras i Alby och Fittja och dels genom det lyft som diskuteras inom ramen för Framtid Alby en ny stadsbyggnadsidé för stadsdelen Alby. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Lisbeth Åberg om att rusta upp lekplatsen vid Albysjön. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

264 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:2 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Rusta upp lekplatsen vid Albysjön Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Lisbeth Åberg om att rusta upp lekplatsen vid Albysjön. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen anser i likhet med förslagsställaren att lekplatsen vid Albysjön är i behov av upprustning. Lekplatsen har inte använts i så stor omfattning under de senaste åren, eftersom det inte bott så många barn i området. Nu håller dock den situationen på att förändras. Därför vill förvaltningen utreda frågan vidare och ta med upprustningen i det kommande parkprogrammet. En ambition är därför att få till en upprustning under Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

265

266 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Lisbeth Åberg Lisbeth Åberg Lekplatsen nere vid albysjön är en sorglig plats, det finns inte mycket och det mesta är trasigt. Jag föreslår att någon från kommunen åker ner till Strängnäs. Vid vattnet finns en lekplats som på mycket mindre yta lyckats skapa en plats för barn där barn har jättekul. När ett hus här nere säljs är det oftast en barnfamilj som flyttar in och nu börjar det bli många barn, som jag tycker ska känna sig välkommen och trivas.

267 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012:3 125 Medborgarförslag - Skapa en bussförbindelse mellan södra och norra Tullinge/Riksten (sbf/2012:3) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Ansvaret för kollektivtrafiken, inklusive busstrafiken i Tullinge, innehas av Stockholms läns landsting via bolaget SL. Förslaget om bättre tvärförbindelser inom Tullinge/Riksten är bra. Kommunen har i tidigare kontakter med SL tagit upp frågan om bättre tvärförbindelser både inom kommunen och med omkringliggande kommuner. SL:s zonindelning missgynnar starkt de som reser inom Botkyrka, vilket är helt oförsvarbart. Kommunen kommer även framgent att driva på för bättre tvärförbindelser. Det är viktigt för att få fler att välja kollektivtrafiken. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Szilvia Belina om att skapa en bussförbindelse mellan södra och norra Tullinge/Riksten. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Särskilt yttrande Jörgen Gustafsson (TUP), Sandy Lind (TUP) och Per Börjel (TUP), bilaga. Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Anneth Högberg Olov Lindquist

268 Särkskilt yttrande Samhällsbyggnadsnämnden Ärende 05 Medborgarförslag Skapa en bussförbindelse mellan södra och norra Tullinge/Riksten Vi instämmer med förslagsställaren om att förbindelserna är dåliga. Förslaget berör ett för Tullinge viktigt problem och förtjänar ett långt bättre svar än ett hänvisande till generella pågående diskussioner med extern part. Kommunen måste se problematiken i ett helhetsperspektiv. Mönstret är desamma, när det gäller frågor kring SL hänvisar kommunen ofta till att man ej kan påverka. Även om SL är ansvarig för denna trafik kan ingen annan part är kommunen driva denna fråga med framgång mot SL. Vidare är det inte tillräckligt att kommunen har tagit upp frågan och kommer ta upp det återigen i de kontinuerliga samtalen med SL. Vi vill veta hur man från kommunens sida arbetar med ärendet. Därför vore det angeläget med en plan för hur denna fråga ska drivas mot SL. När kommer frågan t.ex. att tas upp nästa gång och hur ska man se till att komma till skott? Jens Jenslin (TuP) Sandy Lind (TuP) Jörgen Gustafsson (TuP) Per Börjel (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

269 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:3 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Skapa en bussförbindelse mellan södra och norra Tullinge/Riksten Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Szilvia Belina om att skapa en bussförbindelse mellan södra och norra Tullinge/Riksten. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Ansvaret för kollektivtrafiken, inklusive busstrafiken i Tullinge, innehas av Stockholms läns landsting via bolaget SL. Förslaget är bra och vi har tidigare tagit upp frågan med SL och kommer att ta upp det återigen i de kontinuerliga samtal vi har med SL. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

270

271

272 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2012:13 37 Svar på medborgarförslag - Fixa isbanor där fotbollsgrusplaner finns i Tullinge (KF/2012:13) Beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att besvara ett medborgarförslag - Fixa isbanor där grusplaner finns i Tullinge. Förslagsställaren vill att fotbollsgrusplaner i Tullinge ska spolas så att de kan användas för skridskoåkning och spontanlek under vinterhalvåret. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen anser att det är positivt om det kan beredas fler ytor för spontanidrott och lek vintertid. I ett yttrande över ett tidigare medborgarförslag (Spola för skridskoåkning vid Kassmyra skola, KF/2011:237) beslutade kultur- och fritidsnämnden att i samarbete med berörda förvaltningar ta fram en plan för hur kommunen ska arbeta med spontanidrott vintertid. Det finns även på förslag till kommande kommunstyrelsesammanträde att kultur- och fritidsnämnden ska få i uppdrag att utreda möjligheterna till att anlägga utomhusisbanor och en konstfrusen utomhusisbana samt återkomma med resultatet i nämndens nästa framåtsikt. Innan dessa uppdrag är genomförda har förvaltningen dock varken uppdrag, utrustning eller budget för att spola för skridskoåkning i Tullinge. I svaret på förslaget om att spola för skridskoåkning vid Kassmyra skola beslutade kommunfullmäktige att kommunen skulle erbjuda Kassmyra föräldraförening att i egen regi spola för skridskoåkning. Kommunen skulle då bistå med utrustning. Kultur- och fritidsnämnden vill hän-

273 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2012:13 visa till detta beslut även i det här fallet. Om det finns önskemål från medborgare om att själva spola för skridskoåkning kan de vända sig till samhällsbyggnadsförvaltningen och undersöka möjligheterna för detta.

274 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:13 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Svar på medborgarförslag - Fixa isbanor där fotbollsgrusplaner finns i Tullinge Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att besvara ett medborgarförslag - Fixa isbanor där grusplaner finns i Tullinge. Förslagsställaren vill att fotbollsgrusplaner i Tullinge ska spolas så att de kan användas för skridskoåkning och spontanlek under vinterhalvåret. Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen anser att det är positivt om det kan beredas fler ytor för spontanidrott och lek vintertid. I ett yttrande över ett tidigare medborgarförslag (Spola för skridskoåkning vid Kassmyra skola, KF/2011:237) beslutade kultur- och fritidsnämnden att i samarbete med berörda förvaltningar ta fram en plan för hur kommunen ska arbeta med spontanidrott vintertid. Det finns även på förslag till kommande kommunstyrelsesammanträde att kultur- och fritidsnämnden ska få i uppdrag att utreda möjligheterna till att anlägga utomhusisbanor och en konstfrusen utomhusisbana samt återkomma med resultatet i nämndens nästa framåtsikt. Innan dessa uppdrag är genomförda har förvaltningen dock varken uppdrag, utrustning eller budget för att spola för skridskoåkning i Tullinge. I svaret på förslaget om att spola för skridskoåkning vid Kassmyra skola beslutade kommunfullmäktige att kommunen skulle erbjuda Kassmyra föräldraförening att i egen regi spola för skridskoåkning. Kommunen skulle då bistå med utrustning. Kultur- och fritidsförvaltningen vill hänvisa till detta beslut även i det här fallet. Om det finns önskemål från medborgare om att själva spola för skridskoåkning kan de vända sig till samhällsbyggnadsförvaltningen och undersöka möjligheterna för detta. Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

275 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:13 Yttrande Kultur och fritidsnämnden har nyligen lämnat yttrande i ett liknande medborgarförslag (Spola för skridskoåkning vid Kassmyra skola, KF/2011:237) där Föräldraföreningen vid Kassmyraskolan föreslog att grusplanen spolas. Vidare har en motion inkommit från Moderaterna om att skapa fler tillfällen för spontanidrott vintertid som förvaltningen besvarade i ett yttrande (KF/2011:415). I båda yttranden är förvaltningen positiv till att anordna fler ytor för is- och snöaktiviteter under vintern. Kultur- och fritidsförvaltningens förslag är att ta fram en plan för hur dessa ytor kan fördelas och anläggas systematiskt över hela kommunen. Detta arbete bör inkludera flera förvaltningar som tillsammans pekar ut vilka ytor som ska anläggas och tar fram underlag för hur det kan genomföras. Vidare bör det utredas vilken förvaltning som ska ha huvudansvaret för att anlägga ytorna, hur mycket arbetet skulle kosta samt vilken utrustning som behövs. Expedieras till Förslagsställaren Gata/Parkenheten

276

277

278 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012:6 126 Medborgarförslag - Placera toaletter/baja-major i Körsbärsparken i Tullinge (sbf/2012:6) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Toaletter i parker är förenat med stora skötselkostnader och det är svårt att hålla dem hela och rena. Därför har vi som regel inga toaletter i våra parker. Det enda undantaget gäller en toalett som är placerad på Fittja äng där besöksantalet är så stort att vi helt enkelt måste ta den kostnaden. Däremot kan vi vid större arrangemang bevilja utställning av tillfälliga toaletter, men då är det arrangören som står för ditforsling och bortforsling av toaletterna. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Åsa-Jeanette Larsson om att placera ut toaletter eller baja-major i Körsbärsparken i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

279 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:6 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Placera toaletter/baja-major i Körsbärsparken i Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Åsa-Jeanette Larsson om att placera ut toaletter eller baja-major i Körsbärsparken i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Toaletter i parker är förenat med stora skötselkostnader och det är svårt att hålla dem hela och rena. Därför har vi som regel inga toaletter i våra parker. Det enda undantaget gäller en toalett som är placerad på Fittja äng där besöksantalet är så stort att vi helt enkelt måste ta den kostnaden. Däremot kan vi vid större arrangemang bevilja utställning av tillfälliga toaletter, men då är det arrangören som står för ditforsling och bortforsling av toaletterna. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

280

281 Förnamn: Efternamn: Namn: Åsa-Jeanette Larsson Åsa-Jeanette Larsson Gatuadress: Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Motivering: Mitt medborgarförslag är att det ska placeras toaletter/bajamajor i Körsbärsparken i Tullinge. Körsbärsparken i Tullinge är en väldigt trevlig park och mycket välbesökt av många små barn. Eftersom det är roligt att leka vill barnen stanna länge. Tyvärr räcker inte storleken på barnens blåsor lika länge. De gånger jag har varit där har det alltid varit fullt av barn/föräldrar som har kissat i buskarna samt lilla skogen i parken. Det känns inte vidare fräscht eftersom det är tänkt att vara skog att leka i för barnen, inte toalett för otaliga toabesök varje dag. Om det har kommit dit toalett/bajamaja efter mitt senaste besök där tackar jag så mycket för er insats!

282 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012:8 169 Medborgarförslag - Förse belysningsstolpar med ett unikt nummer för att underlätta felanmälan (sbf/2012:8) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden välkomnar alla förslag som handlar om att utveckla kommunens felanmälan och därmed bidra till tryggare och mer trivsamma utemiljöer i kommunen. Botkyrka kommun har tidigare haft ett system som är exakt det som nu föreslås av förslagsställaren. Erfarenheterna från det systemet var att numret nöts bort eller förstörs. Det skulle också vara både kostsamt och tidskrävande att återinföra systemet på alla kommunens belysningsstolpar. Det kommer dock bli möjligt i framtiden att ta hjälp av mer tekniska lösningar, t ex med hjälp av Smartphone och appar. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Pernilla Johnni angående att förse alla belysningsstolpar med ett unikt nummer för att underlätta felanmälan. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

283 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:8 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Förse belysningsstolpar med ett unikt nummer för att underlätta felanmälan Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Pernilla Johnni angående att förse alla belysningsstolpar med ett unikt nummer för att underlätta felanmälan. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Botkyrka kommun har tidigare haft ett system som är exakt det som nu föreslås av förslagsställaren. Erfarenheterna från det systemet var att numret nöts bort eller förstörs. Det skulle också vara både kostsamt och tidskrävande att återinföra systemet på alla kommunens belysningsstolpar. Samhällsbyggnadsförvaltningen upplever inte heller att det är något stort problem att hitta den stolpe som felanmälts. Det kommer dock bli möjligt i framtiden att ta hjälp av mer tekniska lösningar, t ex med hjälp av Smartphone och appar. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

284

285 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012: Medborgarförslag - Övergångsställe vid korsningen Flädervägen - Södra Parkhemsvägen (sbf/2012:75) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller medborgarförslaget. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser att förslaget är bra och att ett övergångsställe bör anläggas på den plats där förslagsställaren föreslår. Förvaltningen har för avsikt att genomföra detta under nästa år. Kostnaden beräknas till ca kr. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Sofia Sandberg om anläggande av ett övergångsställe vid korsningen Flädervägen/Södra Parkhemsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

286 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:75 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Övergångsställe vid korsningen Flädervägen - Södra Parkhemsvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Sofia Sandberg om anläggande av ett övergångsställe vid korsningen Flädervägen/Södra Parkhemsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att förslaget är bra och att ett övergångsställe bör anläggas på den plats där förslagsställaren föreslår. Förvaltningen har för avsikt att genomföra detta under nästa år. Kostnaden beräknas till ca kr. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

287

288 Förnamn: Efternamn: Namn: Sofia Sandberg Sofia Sandberg Gatuadress: Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Motivering: Hej! Jag onskar ett övergångställe vid korsningen Flädervägen Södra parkhemsvägen. Flädervägen där jag bor är en väl använd passage för många fotgängare och cyklister som kommer från flera olika delar av Tullinge. I närheten ligger även Tulinge Gymnasium och andra skolor som kan vara anledningen till detta. Då man ska korsa Södra Parkhemsvägen för att komma över på andra sidans gångbana kan det ibland vara svårt pga av en del biltrafik. Går själv där med barnvagn ganska ofta. Än värre är det vintertid om det är snö. Då plogas inte den vägsnutt som leder till gångbanan och en stor snövall gör att man måste gå längs med vägen en bit för att komma över på gångbanan.

289 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012: Medborgarförslag - Rensa den skräpiga Tullingenaturen (sbf/2012:76) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Medborgarförslaget handlar om förbättringar av en stig som går mellan Södra Parkhemsvägen och Flädervägen. Marken ägs av Botkyrka kommun, men eftersom stigen inte är någon iordningsställd gångväg har kommunen i nuläget inte för avsikt att göra de åtgärder som påtalas i medborgarförslaget. I ett senare skede kan viss röjning göras i området, i samband med övriga skogsåtgärder i Tullingeberg, vilka planeras att starta under Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Inger Savås om att rensa i den skräpiga naturen. Mer konkret innebär förslaget ett önskemål om att kommunen bl a ska röja träd och göra ett bättre markunderlag på en stig som går mellan Södra Parkhemsvägen 33 och 35 fram till Flädervägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

290 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:76 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Rensa den skräpiga Tullingenaturen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Inger Savås om att rensa i den skräpiga naturen. Mer konkret innebär förslaget ett önskemål om att kommunen bl a ska röja träd och göra ett bättre markunderlag på en stig som går mellan Södra Parkhemsvägen 33 och 35 fram till Flädervägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Medborgarförslaget handlar om förbättringar av en stig som går mellan Södra Parkhemsvägen och Flädervägen. Marken ägs av Botkyrka kommun, men eftersom stigen inte är någon iordningsställd gångväg har kommunen i nuläget inte för avsikt att göra de åtgärder som påtalas i medborgarförslaget. I ett senare skede kan viss röjning göras i området, i samband med övriga skogsåtgärder i Tullingeberg, vilka planeras att starta under Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

291

292 Förnamn: Efternamn: Namn: Inger Savås Inger Savås Gatuadress: Postadress: E- postadress: Förslag: Motivering: Föreslår en förbättring av den skräpiga Tullingenaturen, som nu blivit så förstörd att man inte alls kan gå där längre. Vi är många som nyttjar den stig som går i skogspartiet mellan Södra Parkhemsvägen 33 och 35 upp till Flädervägen för att kunna ta oss till Tullinge Centrum och stationen. Med lite trädröjning, bättre dikning och ett bra markunderlag skulle den bli användbar som utmärkt genväg till Tullinges centrala delar för oss som bor här. Det mest önskvärda skulle vara att den blir en riktig gång och cykelväg. Tillgängligheten behöver förbättras mellan Tullinge Villastad och Tullinges centrala delar. Valfriheten förbättras när det gäller bussar, närmare till butiker och pendeltågsstation, trivseln förbättras, naturen vinner på att bli rensad.

293 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012: Medborgarförslag - Upphör med saltningen på Kanslivägen och Flottiljvägen i Riksten (sbf/2012:143) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden har beslutat att ge samhällsbyggnadsförvaltningens gata/parkenhet tillstånd för spridning av vägsalt i halkbekämpningssyfte inom ett begränsat område som bl a innefattar de vägar som anges i medborgarförslaget. Tillståndet gäller till I tillståndet står också att det är viktigt att hålla nere saltgivorna inom vattenskyddsområdet och att väghållaren måste arbeta aktivt för att följa forskning och prövning av alternativa bekämpningsmedel. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Malin Löfström om att upphöra med saltningen på Kanslivägen och Flottiljvägen i Riksten. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

294 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:143 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Upphör med saltningen på Kanslivägen och Flottiljvägen i Riksten Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Malin Löfström om att upphöra med saltningen på Kanslivägen och Flottiljvägen i Riksten. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Miljö- och hälsoskyddsnämnden har beslutat att ge Samhällsbyggnadsförvaltningens gata/parkenhet tillstånd för spridning av vägsalt i halkbekämpningssyfte inom ett begränsat område som bl a innefattar de vägar som anges i medborgarförslaget. Tillståndet gäller till I sin motivering till beslutet skriver Miljö- och hälsoskyddsnämnden bl a att det i dagsläget saknas beprövade alternativ till vägsalt och att det därför måste göras en avvägning mellan de allmänna intressena att halkbekämpa de vägar som trafikeras av tung trafik och att skydda råvattnet i vattentäkten. I tillståndet står också att det är viktigt att hålla nere saltgivorna inom vattenskyddsområdet och att väghållaren måste arbeta aktivt för att följa forskning och prövning av alternativa bekämpningsmedel. Mikael Nyberg t f samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

295

296 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012: Medborgarförslag - Kommunalisera Divisionens samfällighetsförening samt överta ansvaret för gemensamhetsanläggningar (sbf/2012:232) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Divisionens samfällighetsförening ansvarar bl a för två gator och en parkeringsplats i Riksten. Detta reglerades i samband med detaljplaneläggningen av området. Detaljplanen innehåller juridiskt bindande bestämmelser för var man får bygga, vad byggnader och markområden skall användas till. Att ändra i en detaljplan är en relativt omfattande process som kräver noggranna utredningar om konsekvenser. I Riksten bestämdes tidigt en princip om att genomgående gator skulle vara kommunala medan förbindelsegator skulle läggas som kvartersmark, d v s förvaltas av de boende. Det hela är styrt via Lantmäteriets förrättning av området. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om att kommunalisera Divisionens samfällighetsförening samt överta ansvaret för gemensamhetsanläggningarna. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

297 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:232 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Kommunalisera Divisionens samfällighetsförening samt överta ansvaret för gemensamhetsanläggningarna Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om att kommunalisera Divisionens samfällighetsförening samt överta ansvaret för gemensamhetsanläggningarna. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till Samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Divisionens samfällighetsförening ansvarar bl a för två gator och en parkeringsplats i Riksten. Detta reglerades i samband med detaljplaneläggningen av området. En detaljplan är en plan för hur bebyggelse med mera inom ett område ska utformas. Detaljplanen innehåller juridiskt bindande bestämmelser för var man får bygga, vad byggnader och markområden skall användas till. Att ändra i en detaljplan är en relativt omfattande process som kräver noggranna utredningar om konsekvenser. I Riksten bestämdes tidigt en princip om att genomgående gator skulle vara kommunala medan förbindelsegator skulle läggas som kvartersmark, d v s förvaltas av de boende. Det hela är styrt via Lantmäteriets förrättning av området. Sammanfattningsvis anser samhällsbyggnadsförvaltningen att Divisionens samfällighetsförening inte bör kommunaliseras, eftersom ett sådant förfarande skulle kunna öppna upp för en princip och få konsekvenser som är svåra att överblicka. Mikael Nyberg t f samhällsbyggnadschef Christina Lood t f stadsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

298

299

300

301 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012: Medborgarförslag - Parkering längs med Stendalsvägen (sbf/2012:234) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Jens Jenslin (TUP), Sandy Lind (TUP), Michael Schartau (M) och Andrei Ignat (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för sina egna yrkanden. Sammanfattning Vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde behandlade nämnden två liknande medborgarförslag. Båda avslogs av nämnden. Den sträcka som de och det här medborgarförslaget handlar om har varit tilllåten för parkering, men vägen är smal och inte lämplig för parkering av bilar. Därför infördes ett parkeringsförbud på vägsträckan. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Leif Jigell om att tillåta fordonsparkering längs med Stendalsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yrkande Jens Jenslin (TUP) och Sandy Lind (TUP) yrkar bifall till medborgarförslaget, bilaga. Michael Schartau (M) och Andrei Ignat (M) yrkar bifall till medborgarförslaget. Proposition Ordföranden ställer proposition mellan yrkanden att bifalla medborgarförslaget och sitt eget förslag till beslut, att avslå medborgarförslaget. Ordfö-

302 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:234 randen finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

303 Yrkande Samhällsbyggnadsnämnden Ärende 11: Medborgarförslag Parkering längs med Stendalsvägen (sbf/2012:234) Tullingepartiet anser att medborgarförslaget skall bifallas. Botkyrka kommun skall inte agera fyrkantigt när det som i detta fall skapar uppenbara problem för medborgarna. Att hänvisa till att vägen är smal och ej lämpar sig för parkering är märkligt. Man kan inte ta till extremscenarier med brandbilar som skall rycka ut, vi talar här om en återvändsgata. Snöskottningsfrågan eller enstaka långtidsparkerare är inte heller hållbara argument. Allt sådant går att reglera. Tullinge skall inte betraktas som innerstaden där varje gata är noggrant reglerad ur ett parkeringshänseende, utan ett villa- och radhussamhälle med mycket naturmark kring bostäderna. Det behövs då en mer flexibel syn på tillfällig parkering när man får besök, då en enskild bostad ofta bara har 1-2 platser. Införande av P- snurra med 3-4 h besökstid är i ett sådant bostadsområde också en stor källa till irritation och vantrivsel när besökare måste avbryta middagen för att gå ut och vrida på P- snurran. Lösningen till ovanstående frågor är inte heller att anlägga fler formella P- platser över hela Tullinge utan helt enkelt att kommunen tillämpar en mer flexibel syn på parkering längs Tullinges vägar. Detta skall givetvis medföljas att ett direkt missbruk av denna möjlighet kan regleras genom t ex 24- h parkering. Vi föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att yrka bifall till medborgarförslaget Jens Jenslin (TuP) Jörgen Gustafsson (TuP) Sandy Lind (TuP) Per Börjel (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

304 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:234 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Parkering längs med Stendalsvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Leif Jigell om att tillåta fordonsparkering längs med Stendalsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Vid Samhällsbyggnadsnämndens sammanträde behandlade nämnden två liknande medborgarförslag. Båda avslogs av nämnden. Den sträcka som de och det här medborgarförslaget handlar om har varit tilllåten för parkering, men vägen är smal och inte lämplig för parkering av bilar. Därför infördes ett parkeringsförbud på vägsträckan. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

305

306

307 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2012: Svar på medborgarförslag - Anlägg en uteskridskobana vid Storvretens sporthall (KF/2012:124) Beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att besvara ett medborgarförslag Anlägg en uteskridskobana vid Storvretens sporthall. Förslagsställaren vill att det anläggs en naturisbana mellan Storvreten och Lida för att öka möjligheterna till motion och naturupplevelser vintertid. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har tidigare fått i uppdrag att utreda möjligheterna att anlägga utomhusisbanor och en konstfrusen utomhusisbana. Det bör inte fattas något beslut om att anlägga en ny skridskobana innan resultatet av utredningen är färdigt och vi vet var de största behoven finns. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

308 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:124 Referens Susanna Evert Mottagare Kultur- och fritidsförvaltningen Svar på medborgarförslag - Anlägg en uteskridskobana vid Storvretens sporthall Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har tidigare fått i uppdrag att utreda möjligheterna att anlägga utomhusisbanor och en konstfrusen utomhusisbana. Det bör inte fattas något beslut om att anlägga en ny skridskobana innan resultatet av utredningen är färdigt och vi vet var de största behoven finns. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att besvara ett medborgarförslag slutgiligt Anlägg en uteskridskobana vid Storvretens sporthall. Förslagsställaren vill att det anläggs en naturisbana mellan Storvreten och Lida för att öka möjligheterna till motion och naturupplevelser vintertid. Yttrande Frågan om att anlägga fler spontanidrottsplatser har kommit upp i flera tidigare medborgarförslag och motioner. Det är tydligt att möjligheten till spontant idrottande vintertid är något som efterfrågas av kommuninvånarna. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till att utveckla möjligheterna till spontanidrott i kommunen, till exempel genom att anlägga spontanidrottsplatser i olika former. Förvaltningen ser särskilt positivt på att arbetet med spontanidrotten sker i samverkan mellan flera olika förvaltningar. Som en konsekvens av en tidigare motion Fler tillfällen till spontanidrott vintertid (M) fick kultur- och fritidsnämnden i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda möjligheterna att anlägga utomhusisbanor och en konstfrusen utomhusisbana. Utredningen ska också fördela ansvarsroller och utreda merkostnaden för detta arbete. Utredningen beräknas vara färdig i november, och nämnden ska återkomma med resultatet i nästa framåtsikt. Kultur och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post susanna.evert@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

309 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:124 Förvaltningen ser fram emot arbetet med utredningen, och anser att det inte bör fattas något beslut om att anlägga en ny skridskobana innan resultatet av utredningen är färdigt. Det är viktigt att ha en helhetsbild när man bestämmer var behovet av nya skridskobanor är störst. Värt att nämna är också att det i dagsläget finns två ishallar på nära avstånd från den plats som anges i medborgarförslaget. Expedieras till Förslagsställaren Kommunledningsförvaltningen

310 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering bengt vikström bengt vikström Innan Roplan fanns det en ute skridsko bana vid storvretenssporthall. Isen skötes av sporthallsvaktmästarna. Storvretsn sport och friluftsområde är ett fantastiskt område för morion natur upp levelser. Jag tycker att det ska finnas en natur isbana som det fanns innan roplan och motionsspåren skall ut gå från simhallen. Från simhallen kan man då tas sej på ett enkelt sätt till Lida och spårsystemen som finnnsrunt hörnet Motion är viktigt i olika former både sommar och vinter Storvreten är ett fantastiskt område det finns redan mycket men en isbana blir grädden på moset och att motionsspåren startar här då blir det fler som får bättre hälsa och livskavalite.

311 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2012: Svar på medborgarförslag - Utöka Storvretsbadet med en utomhusbadanläggning (KF/2012:151) Beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Kultur- och fritidsförvaltningen fick i uppdrag att besvara ett medborgarförslag - Utöka Storvretsbadet med en utomhusbadanläggning. Förslagsställaren vill att det byggs en utomhusbadanläggning i anslutning till Storvretsbadet för att bland annat höja områdets status och förbättra folkhälsan. Förslagsställaren bifogar ett förslag till ritning på en möjlig badanläggning. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Sammanfattning En ny utomhusbadanläggning skulle kunna stärka badverksamheten och innebära ett mervärde för botkyrkaborna. Dock medför ett utomhusbad en betydande kostnad och går bara att använda under sommarmånaderna. Eftersom en sådan anläggning har ett begränsat användningsområde bör resurserna i första hand läggas på att rusta upp och utöka de badanläggningar som kan nyttjas hela året. Ett utomhusbad i Storvreten är därför inte en fråga som just nu kan prioriteras i flerårsplanen. Särskilt yttrande Petja Svensson (M), bilaga.

312 SÄRSKILT YTTRANDE Kultur- och fritidsnämnden Ärende 2 Svar på medborgarförslag- Utöka Storvretsbadet med en utomhusanläggning (KF/2012:151) Vi moderater tycker att förslagsställaren väcker en god idé, som säkerligen skulle uppskattas av många av våra medborgare. Storvretsbadet är i dagsläget inte i ett helt tillfredställande skick och är därmed i stort behov av renovering. Men det behöver inte innebära att vi inte kan fortsätta utveckla och utöka badverksamheten till intilliggande ytor Vi moderater ser gärna att en extern aktör, via offentlig upphandling ges möjligheten att bygga och utveckla en utomhusbadanläggning och kanske även en spaanläggning i anslutning till den, för att kunna skapa en verksamhet med bärighet året om. Alternativt att göra som många borgerliga kommuner, exempelvis Lidingö, sök sponsorer som bekostar hela eller delar av byggnationen av en utomhusbadanläggning. Petja Svensson (M)

313 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:151 Referens Susanna Evert Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Svar på medborgarförslag - Utöka Storvretsbadet med en utomhusbadanläggning Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning En ny utomhusbadanläggning skulle kunna stärka badverksamheten och innebära ett mervärde för botkyrkaborna. Dock medför ett utomhusbad en betydande kostnad och går bara att använda under sommarmånaderna. Eftersom en sådan anläggning har ett begränsat användningsområde bör resurserna i första hand läggas på att rusta upp och utöka de badanläggningar som kan nyttjas hela året. Ett utomhusbad i Storvreten är därför inte en fråga som just nu kan prioriteras i flerårsplanen. Ärendet Kultur- och fritidsförvaltningen mottog ett medborgarförslag - Utöka Storvretsbadet med en utomhusbadanläggning. Förslagsställaren vill att det byggs en utomhusbadanläggning i anslutning till Storvretsbadet för att bland annat höja områdets status och förbättra folkhälsan. Förslagsställaren bifogar ett förslag till ritning på en möjlig badanläggning. Yttrande De två simhallar som finns i Botkyrka är båda byggda för närmare 40 år sedan. Slitaget på baden och den omoderna estetiska utformningen kommer så småningom att kräva omfattande renovering, alternativt nybyggnation. Belastningen på baden är dessutom hög - idag är det i princip full beläggning på Fittjabadet, medan det fortfarande finns ett visst utrymme på Storvretsbadet. Det största problemet med bristen på plats är att det i framtiden kan bli svårt att tillgodose skolornas behov av att bedriva simskoleundervisningen. Skolklasser i norra Botkyrka är redan idag hänvisade till Storvetsbadet. På längre sikt finns det därför ett behov av ytterligare inomhusbadanläggningar i Botkyrka. Enligt kultur- och fritidsförvaltningen måste de prioriterade frågorna vara att se till att skolorna kan bedriva sin simundervisning, samt att ge idrottsför- Kultur och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post susanna.evert@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

314 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:151 eningar och vardagsmotionärer tillgång till anläggningar av hög kvalitet. För att kunna uppfylla de målen krävs det framför allt inomhusbad. En ny utomhusbadanläggning skulle kunna stärka badverksamheten och innebära ett mervärde för botkyrkaborna. Dock medför ett utomhusbad en betydande kostnad och går bara att använda under sommarmånaderna. Eftersom en sådan anläggning har ett begränsat användningsområde bör resurserna i första hand läggas på att rusta upp och utöka de badanläggningar som kan nyttjas hela året. Ett utomhusbad i Storvreten är därför inte en fråga som just nu kan prioriteras i flerårsplanen. Utöver ovanstående skäl bör det tilläggas att det eventuellt kommer att byggas en utomhusbadanläggning i Hågelbyparken. Vi bör avvakta med att fatta beslut om nya utomhusbad innan vi vet vilken typ av anläggning som blir aktuell i Hågelby. Expedieras till Förslagsställaren Kommunledningsförvaltningen

315 MEDBORGARFÖRSLAG 1(1) Från Namn Linnea Rosenberg Datum Adress Postnummer Ort Telefon, bostad Telefon, arbete Telefon mobil E-post Telefax Förslaget (Presentera här kort ditt medborgarförslag) Jag har en önskan om att Storvretsbadet borde utökas med en utomhusbadanläggning. Då jag har praktiserat på Samhällsbyggnadsförvaltningen i en vecka och arbetat med denna ide med hjälp av olika handledare från de åtta olika enheterna (år 2008) finns även färdiga skisser på anläggningen som omfattar en utomhusbassäng på 50x20m, läktare, omklädningsrum, cafeteria, solceller på Storvretsbadets befintliga byggnad och en ny parkering med 22st parkeringsplatser med tillhörande infart och utfart. Det finns även en detaljplan och nybyggnadskarta utskriven som tydligt visar att ärendet har möjlighet till bygglov. Dessa kartor/skisser skickas gärna ut på begäran. Motivering (Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför du anser att förslaget ska genomföras och hur det i så fall skulle kunna ske. ) Tanken med mitt förslag är att erbjuda kommunens invånare möjlighet till såväl nöje och fysisk aktivitet under badsäsongen.utomhusanläggningen skulle höja Storvretsområdets status genom att vara estetiskt anpassat till området,ge attraktiva motions/tränings och tävlingsmöjligheter,lekplats för barn och ge positiva effekter för folkhälsan, vilket kan ge Botkyrkakommun en stor ekonomisk vinst på lång sikt. Det är fullt möjligt att bygga utomhusbadet utifrån mina skisser och förslag. Det framkom inga faktorer i min undersökning/projekt som skulle kunna vara ett hinder i det första planeringsskedet.utvecklingschefen Per- Anders Framgård på samhällsbyggnadsförvaltningen ansåg att förslaget kan bli användbart i förvaltningens arbete. Föruttsättningarna som jag har undersökt på de olika enheterna på SBF i Botkyrka:Marken ägs av kommunen. Vatten/avloppsledningarna skulle ej störa de befintliga och det går lätt att ansluta nya.jämn och fin mark att bygga på,inga bostadshus i närheten.detaljplanen strider inte mot bygglov.befintlig fastighet håller för solceller och möjliggör utbyggnaden.möjlighet att bygga nya parkeringsplatser och leda in trafik i området.allmänna kommunikationer finns i närheten. Det saknas utomhusbad i kommunen och angränsande kommuner. Vi publicerar kallelser och protokoll på kommunens webbplats. När du lämnar in ditt medborgarförslag godkänner du att ditt namn och förslaget publiceras på webbplatsen. Namnteckning Datum Namnteckning Namnförtydligande Linnea Rosenberg Skickas till Kommunledningsförvaltningen Besöksadress Tumba Munkhättevägen 45 Telefon, växel Telefax Internet BK1068 Utgåva

316 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012: Medborgarförslag - Rastgårdar för hundar i Tullinge (sbf/2012:407) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Under framförallt 2010 och 2011 inkom flera medborgarförslag med önskemål om förbättrade och nya hundrastgårdar. Med anledning av detta beslutade samhällsbyggnadsnämnden att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en nulägesbeskrivning och en åtgärdsplan för kommunens hundrastgårdar. Nulägesbeskrivningen redovisades vid nämndens sammanträde Vid sammanträdet beslutade nämnden att godkänna innehållet i förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , och ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med förnyelsen av kommunens hundrastgårdar. En hundrastgård ska anläggas under 2012 i Tullingeberg och ytterligare en hundrastgård ska anläggas i Tullinge under På vilken plats den ska anläggas är i nuläget inte beslutat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Ingrid Lundgren om anläggande av rastgårdar för hundar i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

317 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:407 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Rastgårdar för hundar i Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Ingrid Lundgren om anläggande av rastgårdar för hundar i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Under framförallt 2010 och 2011 inkom flera medborgarförslag med önskemål om förbättrade och nya hundrastgårdar. Med anledning av detta beslutade samhällsbyggnadsnämnden att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en nulägesbeskrivning och en åtgärdsplan för kommunens hundrastgårdar. Nulägesbeskrivningen redovisades vid nämndens sammanträde Vid sammanträdet beslutade nämnden att godkänna innehållet i förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , och ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med förnyelsen av kommunens hundrastgårdar. Förvaltningen anser att det är angeläget att en hundrastgård anläggs i Tullinge, eftersom kommundelen i dagsläget inte har någon sådan. I tjänsteskrivelsen från anges att en hundrastgård ska anläggas under 2012 i Tullingeberg och denna beräknas också vara klar till september. En ytterligare hundrastgård ska anläggas i Tullinge under På vilken plats denna ska anläggas är i nuläget inte beslutat. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

318

319 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Ingrid Lundgren Ingrid Lundgren Hej, jag tycker att det saknas rastgårdar för hundar i Tullinge. Bra vore det om det fanns på fler ställen, dels för att Tullinge är stort, dels för att det finns en hel del hundar här. Kanske en belägen upp mot Brantbrink/Riksten, en vid Solskensvägen (en väldigt oanvänd grusplan med ett nästan helt staket finnes redan) och en i Parkhem/Trädgårdsstad skulle räcka. Hej, jag tycker att det saknas rastgårdar för hundägare i Tullinge. Det är inte tillåtet med lösspringande hundar, men hundar behöver chans att "rasa av sig" ofta för att må bra. Vi hundägare mår också bra av att kunna släppa våra hundar på ett "tillåtet" ställe, där ingen behöver titta snett på oss.

320 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[4] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:10 Valärenden (KS/2012:10) Följande avsägelser har inkommit Elin Petersson (M), nämndeman Södertörns tingsrätt Anders Thorén (TUP), nämndeman Södertörns tingsrätt Inger Brunér (S), nämndeman Södertörns tingsrätt Dejan Zivkovic (M), ersättare i utbildningsnämnden Anna Maria Sarlis Tzokas (TUP), ledamot arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Anna Maria Sarlis Tzokas (TUP), ersättare valnämnden Anna Maria Sarlis Tzokas (TUP), ersättare utbildningsnämnden Kristin Thörn (S), 1:e vice ordförande kultur- och fritidsnämnden Tuva Lund (S), ersättare utbildningsnämnden Anders Österberg (S), ledamot dialogforum Grödinge Helena Isaksson (TUP), ledamot dialogforum Tullinge Dennis Jarl (TUP), ersättare kultur- och fritidsnämnden Jonny Lygdman (M), ersättare socialnämnden Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner avsägelserna och förrättar följande fyllnadsval

321 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[4] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:10 VALNÄMNDEN t o m Ersättare efter Anna Maria Sarlis Tzokas (TUP) Bertil Rolf (TUP) Örnbergsstigen Tullinge ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN t o m Ledamot efter Anna Maria Sarlis Tzokas (TUP) Mikael Sund (TUP) Sågstuguvägen Tullinge ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN t o m Ersättare efter Mikael Sund (TUP) Jan-Eric Conradsson (TUP) Nyängsvägen Tullinge DIALOGFORUM TULLINGE t o m Ledamot efter Helena Isaksson (TUP) Rita Ilomäki (TUP) Middagsvägen Tullinge DIALOGFORUM TULLINGE t o m Ledamot efter Christina Lundgren (M) Johanna Stenberg (M) Bielkentiärnavägen Tullinge SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT t o m Nämndeman efter Elin Petersson (M) Anders Byrsenius (M) Gröndalsvägen Tumba

322 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[4] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:10 UTBILDNINGSNÄMNDEN t o m Ersättare efter Dejan Zivkovic (M) Ufuk Sen (M) Skyddad adress KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN t o m Ersättare efter Dennis Jarl (TUP) Elizabeth Bushby Fajardo (TUP) Flottiljvägen Tullinge UTBILDNINGSNÄMNDEN t o m Ersättare efter Anna Maria Sarlis Tzokas (TUP) Dennis Jarl (TUP) Vrånvägen Tullinge UPPLEV BOTKYRKA AB t o m Ledamot på vakant plats (-) Mary Shepard Spaeth (-) Hallunda gårds väg Norsborg HÅGELBYPARKEN AB t o m Ledamot på vakant plats (-) Mary Shepard Spaeth (-) Hallunda gårds väg Norsborg Övriga val bordläggs: DIALOGFORUM HALLUNDA NORSBORG t o m Ledamot vakant (TUP) SAMORDNINGSFÖRBUNDET BOTKYRKA t o m Revisorssuppleant vakant KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET t o m Ersättare efter Cecilia Öberg (S)

323 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 4[4] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:10 SÖDERTÖRNS FJÄRRVÄRME AB t o m Revisorssuppleant efter Margareta Midér (S) SÖDERTÖRNS ENERGI AB t o m Revisorssuppleant efter Margareta Midér (S) SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT t o m Nämndeman efter Osman Adem (S) VALNÄMNDEN t o m Ledamot efter Inger Olsson (V) KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN t o m :e vice ordförande efter Kristin Thörn (S) SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT t o m Nämndeman efter Anders Thorén (TUP) SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT t o m Nämndeman efter Inger Brunér (S) UTBILDNINGSNÄMNDEN t o m Ersättare efter Tuva Lund (S) DIALOGFORUM GRÖDINGE t o m Ledamot efter Anders Österberg (S) VALNÄMNDEN t o m Ledamot efter Anders Peterson (M) SOCIALNÄMNDEN t o m Ersättare efter Jonny Lygdman (M)

324 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunfullmäktige / Nya motioner Beslut Motionerna överlämnas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Följande motioner väcks: - Inför en miljöapplikation i Botkyrka kommun (M), dnr KS/2012:343 - Inför ett skönhetsråd för att värna kommunens karaktär avseende estetik (TUP), dnr KS/2012:353

325 Kommunfullmäktige MOTION Inför en miljöapplikation i Botkyrka kommun I Stockholm och i några andra kommuner har man infört en telefonapplikation som invånarna kan använda för att rapportera nedskräpning, tippning och klotter mm. Rapporten innehåller en beskrivning av problemet och går direkt till kommunens tjänstemän som vidtar nödvändiga åtgärder så att problemet åtgärdas så snabbt som möjligt 1. Vi upplever att många Botkyrkabor idag inte vet var de ska vända sig om de påträffar skräp i naturen. Även om det idag går att ringa eller skicka ett mejl till kommunen så skulle en enkel miljöapplikation underlätta och inspirera många att hjälpa till att hålla rent i vår kommun. Därför föreslår vi att kommunledningsförvaltningen utreder kostnaden och möjlig utformning av ett möjligt införandet av en miljöapplikation som kan användas av Botkyrkabor som vill hjälpa till att hålla rent i vår kommun. Mattias Franzén 1

326 MOTION Kommunfullmäktige Inför ett skönhetsråd för att värna kommunens karaktär avseende estetik Kommunen fattar beslut utifrån ett antal faktorer, bland annat funktionella, praktiska och miljömässiga synpunkter. Majoriteten skriver att Botkyrka har goda förutsättningar att bygga den moderna, gröna staden där miljöer med boende, offentliga rum och verksamheter ger utrymme för kreativitet och utveckling samtidigt som våra naturområden värnas och görs tillgängliga för alla. Miljö innebär även vår närmiljö. D.v.s. hur det ser ut där vi bor och verkar. Att det inte finns något som motsvarar ett Skönhetsråd inom Botkyrka kommun framgår med all önskvärd tydlighet. Om kommunen ska vara attraktiv för både medborgare och besökare måste man också ta hänsyn till det estetiska. Vi har ett ansvar för vår kommun och bör inte tillåta vilka ingrepp som helst. För att karaktären ska kunna bibehållas vill vi tillsätta ett skönhetsråd. Rådets uppgift ska vara att reglera byggnationen avseende estetik och miljö, d v s se till att nybyggnation och tillbyggnation smälter väl in i den omgivande miljön - utan att unika naturvärden går förlorade. Ingen ska ges bygglov och ingen mark exploateras utan att skönhetsrådet först godkänt planerna. Skönhetsrådet ska se till att byggnader eller mark i kommunens ägo inte förfaller. Det kan även innefatta offentliga rum som t ex utsmyckning av pendeltågsstationer och bussterminaler etc. Vidare skall rådet ha till uppgift att granska beslut som påverkar helhetsintrycket i kommunen. Rådet kan med fördel bestå av både politiker, tjänstemän och privatpersoner. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att att ge berörda förvaltningar i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett skönhetsråd samt om förutsättningarna finns inrätta ett skönhetsråd. Anders Thorén (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

327 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[3] Kommunfullmäktige Nya medborgarförslag Enligt kommunallagen får fullmäktige överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag. Förslag till beslut Följande medborgarförslag tas emot för besvarande: - Låt arbetslösa städa på allmänna platser, dnr KS/2012:346 Besvaras av kommunfullmäktige efter yttrande av socialnämnden och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. - Gemensam medicinsk patient/brukarjournal på vårs äldreboenden, dnr KS/2012:347 Besvaras av vård- och omsorgsnämnden - Tidigarelägg öppettiderna för förskolorna, dnr KS/2012:348 Besvaras av utbildningsnämnden - Två mål på långsidan av fotbollsplanen vid Tullingebergsskolan, dnr KS/2012:349 Besvaras av kultur- och fritidsnämnden - Bättre skyltning till Tullinge, dnr KS/2012:351 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Ungdomsledare och polis i området kring Eriksbergsåsen och Norsborg, dnr KS/2012:361 Besvaras av socialnämnden - Tillåt privata företag inom hemtjänstsektorn, dnr KS/2012:365 Besvaras av vård- och omsorgsnämnden - Övergångsställe bakom busshållsplatsen Borgskolan, dnr KS/2012:366 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden

328 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[3] Kommunfullmäktige Gångbana mellan parkeringen och entrén vid Tullingehallen, dnr KS/2012:367 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Förbättra Alby IP, dnr KS/2012:369 Besvaras av kultur- och fritidsnämnden - Förbättra Brantbrinks IP, dnr KS/2012:371 Besvaras av kultur- och fritidsnämnden - Öka säkerheten på väg 569, dnr KS/2012:372 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Bygg ett parkeringshus vid Tumba pendeltågsstation, dnr KS/2012:373 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Återställ parkeringsskylt och parkeringsbevakning vid Hammerstaskolan, dnr KS/ 2012:374 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Busslinje till Hamringe, dnr KS/2012:375 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Begränsa hastigheten till 30 km/tim på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg, dnr KS/2012:380 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Trafikljus vid två övergångsställen i Bremora, dnr KS/2012:381 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Förläng gång- och cykelvägen runt hela Tullingesjön, dnr KS/2012:384 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Träningsräcken utomhus, dnr KS/2012:385 Besvaras av kultur- och fritidsnämnden - Inrätta ett årligt forum för den demokratiska processen, dnr KS/2012:393 Besvaras av kommunfullmäktige efter yttrande av kommunledningsförvaltningen. - Gör det möjligt att bifoga bilagor till web-formulär, dnr KS/2012:394 Besvaras av kommunfullmäktige efter yttrande av kommunledningsförvaltningen.

329 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[3] Kommunfullmäktige Begränsa möjligheten till att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg och fram till Hammerstaskolan, dnr KS/2012:395 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Förbifart Tullinge, etapp 2, dnr KS/2012:396 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Restaurering och åtgärder av Bengt Lindströms staty vid Myntvägen i Tumba, dnr KS/2012:399 Besvaras av kultur- och fritidsnämnden

330 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Stig Goetzinger Stig Goetzinger Mitt förslag är att man ger arbetslösa möjlighet att arbeta och bidra till den allmänna trevnaden genom att städa på allmänna platser som utäfter gångvägar och övriga frekventerade platser som centrum (Norsborg/Hallunda/Tumba). Nerskräpningen är bedrövlig och behovet av städning är stor. Ta en tur runt i kommunen och skapa en prioritering efter behov av vård (städning). Vi hjar en naryenära och vacker kommun därför är der angeläget att hålla efter städning och renhållning. Det behöver väl inte sägas att det är mycket deprimerande att se nedskräpningen runt om. Känt är också att "skit föder skit", om det är skräpigt så struntar jag i att lägga sopor där de skall vara. "Varför skall jag, ingen annan gör det ju"!!

331 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Ann-Marie Larsson Ann-Marie Larsson Alt 1: Gemensam medicinsk patient/brukarjournal på våra äldreboenden för ansvariga sjuksköterskor och läkare Alt 2: Möjlighet för ansvariga sjuksköterskor på våra äldreboenden att få tillgång till SLL:s journaler med fullmakt av brukare/anhörig/god man. Alt 1. Gemensam medicinsk journal allra bäst, då skulle också sjukhuset se vad som antecknats av sjuksköterskorna på äldreboendetl Alt 2. Det är inte rimligt att ansvariga sjuksköterskor på våra äldreboenden inte har den fullständiga tillgången till brukarnas medicinska journaler. De kunskaper denne har om brukaren ligger till grund för att vidareföra läkemedelsutdelning/behandling till undersköterskorna på respektive avdelning samt att planera in besöken som läkaren ska göra. Läkaren, som har full tillgång till SLL:s journaler, efter att brukaren gett sitt tillstånd, tillbringar inte så många timmar på boendet. Att sjuksköterskorna själva vid behov kan gå igenom journalhistoriken, utan att läkaren behöver vara på plats, skulle ge ett effektivare och säkrare medicinskt omhändertagande.

332 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Emma Hansen Emma Hansen Att förskolan ändrar sina öppettider till 6-18 istället för Vi är i stort behov av barnomsorg tidigare på morgonen då vi båda föräldrar börjar att jobba 6,30 respektive 7. Man har öppnat barnomsorg på kvällar och nätter men man har inte tänkt på oss som börjar tidigt på morgonen och slutar tidigt på eftermiddagen. Och eftersom större delen av förskolorna inte ens har öppet till 18,30 för att behovet inte finns och stänger kl 18 istället, så kan jag tycka att man kan tar den halvtimmen från kvällen till morgonen istället för att behovet finns där. /Emma

333 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Lenita Mononen Lenita Mononen Fotbollsplanen brevid Tullingebergsskolan: -Det vore jättebra ifall vi kunde få 2 mål på varje långsida. Det kan vara mål som sitter fast på stängslet. Det är ganska vanligt att man har mål på långsidorna, jag tror att Björkhagaskolan har det(?). Motivering Fotbollsplanen används flitigt av många, bl.a. skolans alla elever både på lektioner (idrott och hälsa) och raster samt på fritiden. Fler skulle kunna använda planen samtidigt om det fanns fler mål. Dessutom kan man dela upp eleverna i idrott och hälsa så att de kan spela i smågrupper och inte bara fotboll utan andra spel/lekar, användningsområdet är stort. Mvh Lenita Mononen Lärare i idrott och hälsa Tullingebergsskolan

334 MEDBORGARFÖRSLAG 1(1) Från Namn Carina Karlsson Datum Adress Postnummer Ort Telefon, bostad Telefon, arbete Telefon mobil E-post Telefax Förslaget (Presentera här kort ditt medborgarförslag) Jag tycker att det borde vara bättre skyltat till Tullinge när man kommer från Stockholm. Det finns ingen skylt förrän man kommer till gränsen där Tullinge börjar. Det finns endast skyltar där det står Tumba. Motivering (Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför du anser att förslaget ska genomföras och hur det i så fall skulle kunna ske. ) Så att de som ska till Tullinge hittar hit naturligtvis! Be Vägverket sätta upp skyltar. Vi publicerar kallelser och protokoll på kommunens webbplats. När du lämnar in ditt medborgarförslag godkänner du att ditt namn och förslaget publiceras på webbplatsen. Namnteckning Datum Namnteckning Namnförtydligande Carina Karlsson Skickas till Kommunledningsförvaltningen Besöksadress Tumba Munkhättevägen 45 Telefon, växel Telefax Internet BK1068 Utgåva

335 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Stig Goetzinger Stig Goetzinger Krav på ungdomsledare och polis i området kring Eriksbergsåsen och Norsborg. Människor i detta område är rädda för att skadas till liv och hälsa, på grund av ett eller flera ungdoms gäng som ger sig på äldre, gärna äldre med små hundar. Gängen är väl kända av polisen efter att ha trakaserat gäster till och från restaurang Bocken. En äldre man har blivit antastad av ungdommarna och slagen. Då man inte rådde på den gamle mannen sparkade man och misshandlade hans hund. Osäkert om hunden överlever (en 10 årig dvärgpudel). Man och hund är mycket välkända runt Erikbergsåsen. Får det gå till på detta vis.förtydligas behövs väl inte om att många är mycket rädda och oroliga. Vad skall vi göra?????

336

337 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Ninva Celik Ninva Celik Hej, Jag skulle vilja ha ett övergångsställe i bakom busshållsplatsen Borgskolan som går norrut. I anslutning till övergångsstället skulle det kunna göras en grusväg mellan borgvägen och gångvägen som går parallellt. Det finns redan en naturlig gång på ca en meter som används som skulle kunna göras om som grusväg om det skulle göra övergångsstället enklare. Motivering Det är många som går över vägen från busshållsplatsen över Borgvägen mot radhusområdet. Det kan vara Borgskolans elever som tar vägen från skolans parkering över gatan. Det är även det snabbaste gångvägen från Hallunda centrum, där folk som kommer från centrum tar vägen längst Borgvägen och går/cyklar över gatan just innan busshållsplatsen för att ta sig till radhusområdet. Bussresenärer gör likadant.

338 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Lars Brandin Lars Brandin Förslag: Bygg en fin liten gångbana med juste dränering mellan parkeringen och entrén vid Tullingehallen. De flesta som parkerar på parkeringen, barn som vuxna, genar på gräsmattan från parkeringen till entrén, vilket går bra då det inte finns några egentliga hinder som styr bort folket från genandet. Följden av detta är att det naturligtvis inte finns något gräs kvar på denna del av gräsmattan, utan det är en upptrampad jordstig. När det har regnat ute är det en lerstig, som inte minst är väldigt hal att passera. Genomförandet torde inte vara svårt. Det är bara avsätta ett par gubbar med en minigrävare, några stenplattor och sätta igång. Det går ju att googla på "anlägga gångbana" om man inte riktigt vet hur man gör. Motivering Det finns en gammal devis som säger att man ska bygga gångbanor där folk går. Om man inte gör det uppstår "oplanerade" stigar och upptrampade gångstråk ändå. Det kan till och med vara smart att vänta ett tag med att anlägga gångbanor när man har byggt ett nytt område, helt enkelt bara för att se hur folk väljer att röra sig naturligt, och utifrån de naturliga rörelsemönstren anlägga gångstråken. Jag kan

339 förstå att man kan låta bli och kanske helst bör göra det om dessa uppstår i skogsområden och liknande. Men om det uppstår så kallade naturliga gångstråk i planerade miljöer som till exempel i anslutning till bostadsområden och skolor, så blir dessa bara en belastning för miljön i form av oestetiska anläggningar med mera. Om man inte vill att folk ska röra sig på vissa ställen i planerade miljöer så måste man markera det på annat sätt istället, som t.ex. med staket, höga häckar (med vassa stickor) eller murar. Det finns ett ställe som jag som medborgare skulle önska att kommunen tog tag i och anlade en snygg liten gångbana på/vid. Nämligen vid idrottshallen vid Trädgårdsstadsskolan. Tullingehallen tror jag idrottshallen heter. Det finns en liten parkering vid sidan av idrottshallen. För att komma till hallens entré måste man gå en liten runda. De flesta som parkerar på parkeringen, barn som vuxna, genar på gräsmattan från parkeringen till entrén, vilket går bra det inte finns några egentliga hinder som styr bort folket från genandet. Följden av detta är att det naturligtvis inte finns något gräs kvar på denna del av gräsmattan, utan det är en upptrampad jordstig. När det har regnat ute är det en lerstig, som inte minst är väldigt hal att passera. Man kan då tycka att folk får skylla sig själva om de ramlar och gör sig illa. Men så enkelt är ju inte livet. Folk kommer att fortsätta gå där ändå. Eftersom det istället vore mycket mera praktiskt och snyggt att göra en liten gångbana där med hygglig dränering, så tror jag att många problem har övervunnits. Alternativt kan man förlänga befintlig häck så att det blir tydligare att kommunfullmäktige inte vill att man ska gå där. Det sistnämnda tror jag emellertid vore korkat eftersom folk ändå skulle tränga sig igenom häcken.

340 Och vips så skulle ett antal meter 100 kronors häck vara förstört (igen). Mitt förslag är sålunda: Bygg en proper fin liten gångbana med juste dränering mellan parkeringen och entrén vid Tullingehallen. Tack för visat intresse! Vänligen Lars Brandin

341 Förnamn: Efternamn: Namn: Süleyman Uludag Süleyman Uludag Gatuadress: Postadress: Telefonnummer: Förslag: Alby IP 1. Jag är fotbollssupporter och har lagt märke till att scoreboard med tidtagning står på fel sida om planet, iställer för att vara vänd mot läktaren så är den vänd mot avbytarna. Byt sida på scoreboarden så att publiken kan se det. 2. förhöjningen bakom målet är för lågt vilket gör att väldigt många bollar som kommer utanför riskerar att komma ända ut till bilvägen. 3. På publiksidan (långsidan) saknas det räcke vilket gör att publiken kommer väldigt nära planen. Att ordna räcke längst långsidan jmf Brunna IP. 4. antal sittplatser är för få till proportion för publiksiffran gällande vissa matcher. Detta blir speciellt viktigt i synnerhet när det är barnfamiljer som kommer till matchen. Att ordna fler sittplatser i Alby BP. Motivering: 1. Tanken med en scoreboard är att det ska vara vänd så att publiken kan se det. 2. Bollar som kommer utanför riskerar att komma ända ut till bilvägen. 3. Idag spelar ett div.2 lag i alby IP. En plan där Div.2 spelar behöver ha ett bättre kvalitet, framförallt ur säkerhetssynpunkt. 4. Antal sittplatser är för få till proportion för publiksiffran gällande vissa matcher.

342 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Förbättra Brantbrinks IP Elin Aronsson Elin Aronsson Vi är två tjejer i 15 års åldern som bor i Tullinge. Vi har ett förslag till att förbättra Brantbrinks IP genom ett utomhusgym, ett sådant gym finns vid Visättra sportcenter. Motivering Vi vet att gymmet skulle bli användbart i och med att det är många som springer och tränar på Brantbrink. Många som spelar fotboll och innebandy skulle säkert tycka att det skulle vara bra att ha till försäsongs träningarna och förstås egen träning. Fotbolls föräldrar som väntar på sina barn som tränar har nog inget emot att träna själva och dessutom gymma efteråt. Dem sakerna som finns där har funnits där så länge våra föräldrar kommer ihåg, sakerna som finns där behövs inte tas bort, bara bygga ut och lägga till nya träningsredskap för personer i alla åldrar, och med en beskrivning brevid på olika övningar. Vi vet att det finns ett innomhus gym i Tullinge men dit kan man gå när det är dåligt väder, då man inte kan vara ute. Utomhusgymet hjälper fler folk att komma ut, man får frisk luft + att det inte kostar. Vi har även gjort en namninsamling där personer har fått skriva under på ett papper där dem stödjer förslaget om att ha ett utomhusgym på brantbrink, och att det ska vara ett gym för alla åldrar. Tack på förhand! Hälsningar, Veronica och Elin.

343 Rubrik Öka säkerheten på väg 569 Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Ute Lundgren Ute Lundgren Samarbete med trafikverket för att öka säkerheten på väg 569 genom att jämna ut och bredda vägen med ordentlig väggren Trafiksäkerheten är väldigt dåligt på väg 569. Även om Botkyrka kommun inte har ansvar för vägen så är det dock en del i kommunen där kommunens invånare utsetts dagligen för stora risker i trafiken. Tungtrafiken har ökat markant, lastbilar och bussar har åkt av vägen vid fler tillfällen men ändå har det inte hänt någonting med vägen. Det finns ingen gångväg eller cykelbana, inte ens någon väggren - på vissa ställen är vägen väldigt lutande och att ta en promenad eller cykla känns oftast livsfarligt.

344 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Bygg ett parkeringshus vid Tumba pendeltågstation Ute Lundgren Ute Lundgren Bygg ett p-hus vid/på Tumba stationens stora pendelparkeringsplats för att möta dagens och ett växande behovet av p-platser! Det finns idag alldeles för få pendelparkeringsplatser i Tumba - och dessutom bara en pendelparkeringsplats som ligger direkt tillgänglig när man kommer söderifrån. Redan halvåtta är p-platsen full och enda chansen för p-plats är då att åka till Huddinge kommun och parkera vid Flemingsbergs station. Att köra "tillbaka" för att chansa och få en parkeringslats vid alfa laval på andra sidan av järnvägen är bara stressande och man hittar ändå ingen plats - och parkerar man "vid sidan om" så blir det böter. Det känns inte bra att kommunen inte kan tillhandahålla tillräcklig många p-platser till alla pendlare då det är en förutsättning för att kunna bo här och arbeta inne i stan. För t ex småbarnsföräldrar som jobbar i stan kan bristen på p-platser innebära att barnen måste lämnas tidigare på dagis än det egentligen skulle behövas. Dessutom planeras det för nya lägenheter intill stationen med ytterligare ökat p-plats behov.

345 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Återställ parkeringsskylt och parkeringsbevakning vid Hammerstaskolan Stig Goetzinger Stig Goetzinger Vi vill att skylten sätts upp och att parkeringsbevakningen fortsätter för att hålla rent och minska nerbusningen i området. Parkeringsplatsen Hallundavägen 99, Hammerstaskolans parkering har bevakats av Q-park vilket har varit bra eftersom mycket av "buset" har försvunnit från området. Parkeringsskylten revs dock ned av just "buset" och har inte satts upp sedan, vilket betyder att nerbusningen har tagit fart igen.

346

347 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Begränsa hastigheten till 30 km/tim på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg Björn Weslien Björn Weslien Hastighetsbegränsning på 30 km/tim på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg. För att minimera vibrationer i marken från framför allt bussar och lastbilar. Radhusen på Hundhamravägen är grundlagda på lera, som gör att husen skakar, när tung trafik kör förbi. Dels är det mycket otrevligt att prydnadsföremål mm skramlar på bord mm, men värst är att husen spricker. Bakgrundsfakta: Detta är inget nytt utan har varit ett stort problem under väldigt många år. Problemet har under årens lopp många gånger tagits upp med kommunens tjänstemän, som lovat återkomma. Det har man aldrig gjort. Kanske beroende på att man inte kommit på hur man på ett ekonomiskt relativt enkelt sätt kan lösa detta problem med några skyltar.

348 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Trafikljus vid två övergångsställen i Bremora Jeanette Blomdahl Jeanette Blomdahl Att sätta upp trafikljus vid de två övergångställen som finns i Bremorabacken Detta är en väg som barn passerar föra att komma till skola och fotbollsplan. Bilarna kör mycket fort i denna backe. När bussen stannar vid busshållplatsen skymmer den ena sidan av övergångsstället. Kommer det en bil så ser den inte om det står en gångtrafikant och tvärtom där och risken ökar för en olycka skulle ske, speciellt när det passerar barn där och att hastigheten är hög i backen.

349 Förnamn: Efternamn: Namn: Inger Pripp Inger Pripp Gatuadress: Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Motivering: Föreslår att gång o cykelväg fullföljs runt hela Tullingesjön, vilket skulle ge boende runt sjön en skön och vacker promenad eller cykeltur. Idag finns det utefter hela Tullinge sidan. På Hamrasidan kan befintliga grusvägar nyttjas bitvis men komplettering skulle behövas på vissa sträckor. Rekreation och motion för boende i området runt sjön. Möjlighet att ta sig runt sjön på cykel utan att behöva leda den genom skogen. Ökad livskvalitet i en naturskön miljö. Senast ändrad :59 av Systemkonto

350 Förnamn: Efternamn: Namn: Peter Kanerva Peter Kanerva Gatuadress: Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Hej, jag har bott i botkyrka i hela mitt liv men har tyvärr aldrig sett ett ordentligt träningsräcke någonstans. I lekparker har jag ibland sett de mindre varianterna men även dessa har så gott som tagits bort. Jag föreslår att vi tex i tumbaområdet kanske vid idrottshuset där det finns skateboardplats och andra planer och gräsmattor att man kan sätta upp ett fint standard träningsräcke med tre olika höjder av typen som jag endast sett i Stockholm i Rålandshovsparken. I Finland ser jag dessa typer av träningsstationer så gott som överallt. Även i andra städer i Sverige visar det sig att det finns gott om dessa på vissa håll. Jag vet inte exakt vad höjderna ligger på. Men de kan nog ligga på 250, 200 respektive 150 cm ca. Sen så är det klart inget mig emot om det sätts upp träningsstationer på fler ställen i Botkyrka. Vi har faktiskt gott om gräsplaner och utrymmen för dessa i vår kommun och det kan inte vara mer kostsamt än att sätta upp nån bänk nånstans. Så se gärna över detta. Motivering: Jag tror att de som sysslar med styrketräning och motion skulle ha mycket nytta av dessa. Det är mycket större variation i att kunna träna i en stång än att endast kunna göra armhävningar och sit ups på marken. Man kan gå dit specifikt för att träna eller under joggingrundan ta en paus och göra några övningar och sedan fortsätta. Det är bra för ryggen att sträcka ut sig då och då. Stångar är inte bara till för styrketräning. Har man ryggproblem/ont eller stela muskler nån annanstans har man mycket nytta av att kunna stretcha/sträcka ut och hänga som man behöver. Mycket mycket övningar till många behov kan tillgodoses. Man ska faktiskt inte behöva gå på gymmet och betala för att träna eller ta hand om sin kropp. Jag har inte råd med det t.ex. Nu är jag student men i alla fall. Senast ändrad :20 av Systemkonto

351 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Lars Brandin Lars Brandin Förslag Jag föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att inrätta ett årligt återkommande forum om två á tre dagar för att ge kommunens medborgare inspiration, förståelse för, och kunskap om, hur man kan delta i den demokratiska processen under lustfyllda former. Aspendagarna Botkyrkas egen Almedalsvecka. Kostnaderna oklara måste utredas Sammanfattning Jag skulle vilja se Katarina Berggren inleda Aspendagarna med ett politiskt brandtal inte från ett lastbilsflak, men gärna från en hästkärra. Att få fler att bli intresserade av att delta i lokalsamhällets utveckling tror jag är viktigt för den framtida demokratiska processen. En stor del av kommunens medborgare vet inte hur man kan delta i det offentliga samtalet, eller hur man kan vara med och påverka frågor som är viktiga för en själv och för lokalsamhällets utveckling. Jag tror att vi saknar en plats som kan utgöra ett intressant och attraktivt forum för en sund och vital samhällsdiskussion. En plats där lokalsamhällets politiska frågor står i centrum, men där andra intresseorganisationer får en möjlighet att samlat presentera sina sakintressefrågor. Partier och organisationer sida vid sida under attraktiva och spännande former för alla, gamla som unga. Med politik, demokrati och samhällsinflytande i

352 centrum för kommunens alla medborgare. Därför anser jag att Botkyrkas medborgare behöver ett demokratiskt forum liknande politikerveckan i Almedalen. Aspendagarna. Motivering Bakgrund. En stor del av kommunens medborgare vet inte hur man kan delta i det offentliga samtalet, eller hur man kan vara med och påverka frågor som är viktiga för en själv och för lokalsamhällets utveckling. Visserligen bedrivs sedan några år medborgarforum som fyller en funktion. Andra kanaler som t.ex. hemsida och sociala medier fyller andra funktioner. Valdeltagandet blev bättre i senaste valet, med 78,8%, vilket är bra, men jämfört med riket som har ca 84,6% deltagande så är det en bit kvar. Demokratin är kärnan i dagens samhällsstruktur. Dessvärre kan vi se att politiska partier får allt svårare att rekrytera medlemmar och ännu svårare att få de befintliga medlemmarna att delta aktivt i det politiska arbetet på lokalnivå. Att få fler att bli intresserade av att delta i lokalsamhällets utveckling tror jag är viktigt för den framtida demokratiska processen. Vi behöver en vital offentlig samhällsdiskussion för att kunna fortsätta att göra kommunen till en attraktiv plats. Det känns lite som medborgarnas rättighet. Samtidigt kan inte kommunens politiker göra jobbet, bara skapa förutsättningarna. Idé och Inspiration Jag tror att vi saknar en plats som kan utgöra ett intressant och attraktivt forum för en sund och vital samhällsdiskussion. En plats där lokalsamhällets politiska frågor står i centrum, men där andra intresseorganisationer får en möjlighet att samlat presentera sina sakintressefrågor. Partier och organisationer sida vid sida under attraktiva och spännande former för alla, gamla som unga. Därtill sprudlande inspirationsföreläsningar av och med personer a la TED-talks långt in på sena natten. Under två tre dagar samlas alla lokalsamhällets

353 intressen för att presentera, diskutera, påverka och inspirera alla kommunens invånare. Alla ska få en chans att delta i det offentliga samtalet. På kvällarna ska det vara musik, diskussioner och bildande av oheliga allianser. Jag skulle vilja se Katarina Berggren inleda dagarna med ett politiskt brandtal inte från ett lastbilsflak, men gärna från en hästkärra. För att därefter följas av nästa partis kommunala företrädare, osv. från samma hästkärra. Jag är övertygad om att många av kommunens invånare känner till politikerveckan i Almedalen. Jag har själv deltagit och bevistat veckan på plats dryga tiotalet gånger. Mediebevakningen är monumental. Veckan är i väldigt många stycken intressant och spännande. Det är ett utbud av samtal och diskussioner som inte liknar något annat, men som också via media - kan spä på politikerföraktet och få vanligt folk att tro att politik och samhällsfrågor bara är till för en redan inflytelserika PR-människor, mediafolk och politiker som träffas och dricker Rosévin. Jag önskar att ge en möjlighet för Botkyrkas invånare att komma närmare samhällsfrågorna under någotsånär lustfyllda former. Inte bara när de blir uppvaktade av partier eller samhällsinformatörer under valåren. Vi behöver något återkommande spännande och festligt som gör den demokratiska processen både rolig och intressant. Jag är övertygad om att arrangemanget kommer att växa organiskt. Bara vi sätter igång. Det svåra är att finna rätt dagar. Jag har ingen aning om någon annan kommun skapar liknande förutsättningar för sina medborgare. Politiken i centrum Inspiration Förutsättningar för oheliga allianser Allas rätt till deltagande i det offentliga samtalet Diskussioner och debatter är en förutsättning för att kunna göra bra val och ta ställning i viktiga frågor På dagarna hårt arbete, på kvällarna och sent in på natten - Fest och musik

354 Plats Området jag tänker på är så klart Hågelby gård, som i många stycken är en förenande plats kittet för både norra och södra delarna av Botkyrka kommun. Området är tillräckligt stort för att få många intresserade organisationer att vilja delta och få plats. Det behöver finnas en musikscen och några barer, ett antal stora tält för föreläsningar/debatter/diskussioner etc. och många små tält för alla utställare. Kostnad/finansiering måste utredas. Projekt/arrangemangsgrupp kan den inrymmas inom befintlig verksamhet eller måste nya krafter till? Volontärer? Som det låter ingen kostnad utöver några luncher och middag. Jag kan tänka mig att en del borde kunna finansieras av utställande organisationer som betalar en del för att ställa ut, om än viss subventionering av kommunen måste ske. Vet inte vad/om det kostar något för kommunen att hyra/låna området. Restaurang och barer finansierar sig själva. Om någon organisation vill använda sig av konferensrum eller andra lokaliteter i själva huvudbyggnaden bör man själv stå för den kostnaden. Kostnaden för eventuella inspirationsföreläsare och eventuella musikband som spelar blir en kostnad som torde behöva finansieras med gemensamma medel (skattefinansierade kostnader). Sponsorer? Hälsningar Lars Brandin

355 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Lars Brandin Lars Brandin Jag skulle vilja att det gick att bifoga bilagor när man lämnar medborgarförslag via web-formuläret på kommunens hemsida. Att kunna lämna medborgarförslag direkt på webben - alltså via hemsidan är förnämligt. Tyvärr går det inte att bifoga eventuella texter eller bilder som ytterligare förklarar vad det är man föreslår. Det torde inte vara komplicerat att lägga till en sådan funktion till web-formuläret. Det kan man säkert anlita någon mellanstadieelev att få hjälp med, om kommunens egna tekniker inte har tid. Motivering En funktion enligt ovan skulle bidra till bättre underbyggda förslag och sålunda bättre kvalitet på medborgarförslagen. Viktig demokratifråga!

356 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Stig Goetzinger Stig Goetzinger Inför skolåret kommer Hallundavägen trafikeras av föräldrar som lämnar sina barn i Hammerstaskolan eller dagiset Aspen. Vad vi vet av erfarenhet kör dessa föräldrar väldigt slarvigt och fort när barnen skall lämas och hämtas, ett under att ingen alvarlig olycka har inträffat. Av fastigheterna som gränsar till Hallundavägen har 4 fastigheter haft bilar inne på sina tomter på grund av ovarsam körning och hög fart. Ganska skrämmande. Förslag till åtgärd är att man på något sätt begränsar möjligheten till att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg och fram till Hammerstaskolan. Förslag till farthinder. Genom att placera cementringar, lämpliga för plantering till exempel så kommer man att behöva hålla en lägre fart. Dessa ringar skulle också vara lätta att flytta om detta skulle krävas för transporter i samband med depåbygget.

357 Medborgarförslag Förbifart Tullinge etapp 2. Trafikverket förefaller inte ha någon framförhållning när det gäller fortsättningen på förbifart Tullinge utan redovisar som i bilaga 1 att den mot Tumba ska ansluta vid undergången under järnvägen vid Bernströmsvägen. Jag ser det som en fullständig omöjlighet att förbifarten ska sluta i en fyrvägskorsning i detta trånga utrymme, och troligen är det heller inte tänkt att bli så. Förbifart Tullinge ska (väl) vara en fortsättning av samma kvalitet som hittills fram till Flemingsberg med 4 vägbanor. Den enda möjligheten att upprätthålla denna standard är att inte korsa järnvägen, utan att spränga en tunnel under Skyttbrink och ansluta till väg 226 mellan Skyttbrink och Tumba som antyds i bilaga 2. Senare ska den ansluta till lederna mot Vårsta och Alby via ny trafikplats i Tumba med ny järnvägsövergång. Mitt yrkande är att Kommunen uttalar sig om att Trafikverket ska skynda på planeringen av etapp 2 och beakta att planeringen även måste innefatta förbifart Skyttbrink. Tullinge Björn Lundholm,

358 Bilaga 1

359 Bilaga 2

360

361