Från efterhärmning till kreativitet - ett designexperiment om elevers arbeten i periodhäften i åk 4

Transkript

1 Från efterhärmning till kreativitet - ett designexperiment om elevers arbeten i periodhäften i åk 4 Innehållsförteckning Bakgrundsbeskrivning 1 Projektets syfte 2 Lärandeobjektet 3 Projektets vidare syften och utvecklingsmöjligheter 3 Bakgrund till lesson/learning study 4 Projektets designidé 5 Periodhäftesarbete och kunskapskraven i svenska enligt Lgr 11 5 Undersökningens relevans för utveckling av waldorfpedagogiken och lärarutbildningen 6 Studiens upplägg 7 Projektets tidsplan: 7 Organisatoriska förutsättningar för projektet 8 Budget och finansiering 8 Sökta medel 9 Summary in English Fel! Bokmärket är inte definierat. Referenslista Fel! Bokmärket är inte definierat. Bakgrundsbeskrivning En av de bärande idéerna i waldorfpedagogiken är iden om efterhärmningen och förebildens betydelse i de tidiga skolåren. Genom goda förebilder, goda vanor och god undervisningskultur förväntas eleverna i de lägre klasserna fostras in i såväl goda kunskaper som goda lärandevanor. Undervisningen under dessa första skolår år kan beskrivas som lärarledd, muntlig och uniform. Alla eleverna i klassen gör, skriver, sjunger eller ritar mer eller mindre samma sak. Elevernas eget skrivande finns naturligtvis med under de första åren, men har inte en bärande funktion i elevens kunskapsbearbetning på samma sätt som under senare skolår. Waldorfskolans pedagogiska intention är att en omvandling ska ske där elevens självständiga initiativ och individuella kunskapande arbete ska ges ett allt större utrymme i undervisningen. Den omvandlingen ges ett större fokus i undervisningen från tredje skolåret. 1

2 Elevernas individuella arbete i egna böcker, periodhäftena, spelar en central roll i waldorfskolans sätt att arbeta. Förväntningarna är, att en avsevärd del av elevens reflektion och kunskapsutveckling återspeglas genom arbetet i periodhäftet. Ett individuellt, självständigt arbete i periodhäftet bygger på förmågan hos eleven att, mer eller mindre självständigt, sammanfatta lärarens berättelser till en sammanhängande text som är relevant i förhållande till ämnet. Till detta tillkommer förmågan att välja och framställa bildmotiv som illustrerar innehållet eller bildar komplement till texten samt förmågan att kommunicera kunskapsinhämtningen genom val av design och presentation. Detta arbetssätt och individualisering av kunskapsprocessen ställer stora förväntningar utvecklingen av elevens förmågor, men framförallt på lärarens sätt att undervisa. Det saknas genomlysande litteratur på svenska för lärare inom detta område. Den litteratur som finns är av alltför generell undervisningsteoretisk art eller består av redogörelser för praxiserfarenheter men utan att denna praxis är grundad i någon systematiserad empiri. Waldorfskolans traditionellt muntliga och praxisbaserade sätt att förmedla undervisning, lärandeteorier och skoltraditioner har efter snart 100 år och stor internationell spridning, skapat en flora av undervisningspraxis, mer eller mindre grundad i etablerade teorier eller forskning. I waldorfskolorna finns gott om exempel, erfarenheter och goda elevresultat från detta sätt att arbete. Projektets syfte Detta projekts syfte är att sätta fokus på en för waldorfpedagogiken central företeelse; elevens arbete i sitt periodhäfte. Genom studiens fokus på elevens arbete finns möjligheter att klargöra centrala aspekter på funktionen och betydelsen av detta viktiga element i den waldorfpedagogiska undervisningskulturen samt att utforska delar av den undervisningspraxis som är etablerad i många waldorfskolor. Avsikten är att kartlägga och utveckla lärarnas arbetssätt med periodhäfte i syfte att få en tydligare styrning mot elevernas lärande och de kunskapsmål och färdigheter som eleverna förväntas erövra i och med skolår 6 enligt Lgr 11 och waldorfskolans kursplan. Det lärar- och undervisningsnära upplägget i lesson/learning studies och designexperiment lämpar sig väl för detta upplägg av forskningsprojekt. Metodens utformning och arbetssätt syftar till att fördjupa lärarnas professionskunskap och utveckla deras didaktiska kompetens. 2

3 Lärandeobjektet Genom waldorfskolans undervisningsmetod förväntas att en avsevärd del av elevens kunskapsreflektion och kunskapsutveckling återspeglas genom bild- och textarbetet i periodhäftet. Ett individuellt, självständigt arbete i periodhäftet bygger på förmågan hos eleven att, mer eller mindre självständigt, sammanfatta lärarens berättelser till en sammanhängande text, relevant i förhållande till ämnet. Till detta tillkommer förmågan att använda bilden som kunskapsmedium i vilket kunskapsinnehållet konkretiserar och realiseras, samt förmågan att kommunicera kunskapsinhämtningen genom val av design och presentation. Studiens lärandeobjekt är därför de förmågor som eleven förväntas utveckla i waldorfskolans undervisningsupplägg. Det valda lärandeobjektet är ett indirekt lärandeobjekt, d.v.s. de förmågor som elevens behöver utveckla för att uppnå en bestämd kunskap(det direkta lärandeobjektet). Studien har därigenom ett större fokus på hur istället för vad (Marton & Booth, s 91) Detta innebär att lärandeobjektet(-n) måste betraktas genom hela kunskapsprocessens hela skede, från berättandet till återberättandet och i elevens arbete i periodhäftet. Lärandeobjektet blir på detta vis i viss mening bundet till waldorfskolans metod och de elevförmågor som ligger implicit i undervisningsmetoden Projektets vidare syften och utvecklingsmöjligheter Syftet med lesson/leraning studies är att utveckla undervisningspraxis och lärarprofessionen hos de medverkade lärarna. Genom forskningsprojektets upplägg, där de medverkande lärarna studerar och utvecklar sin egen undervisningspraxis, är största nyttan med projektet de medverkande lärarnas nya erfarenheter och kunskaper. Upplägget hos både lesson- och learning studies engagerar och medvetandegör lärarna och skapar ett naturligt undervisnings inriktat samarbete mellan dem samt bygger professionskunskap och ett professionellt språk (Gustavsson, s 48, Marton , Marton, & Ling s 42f, Nuthall, s. 292, Stigler & Hiebert, 1999.s. 175f). 3

4 Ett andra syfte med projektet är att det ska vara möjligt att bygga vidare på projektet till en avhandling på doktorandnivå. Därför kan projektet och ansökan betraktas som en del i ett större projekt som syftar till att belysa waldorfskolans undervisningspraxis i ljuset av modern pedagogisk forskning och teoribildning. Bakgrund till lesson/learning study Under de senaste åren har olika modeller av learning/lesson studies spelat allt större roll i skolforskning och i olika skolutvecklingsprojekt. Upprinnelsen till mycket av den uppmärksamhet denna forskningsinriktning har fått kan tillskrivas resultaten som framkom genom TIMSS 1 undersökningen Dessa resultat påvisade stor skillnad i matematikkunskaper mellan eleverna i olika länder men även mellan de jämförda ländernas undervisningskulturer. Japan, som låg högt i jämförelse med andra länder i studien, utmärkte sig genom användandet av en långt driven, lärarledd metod för utvecklingen av undervisningen. I det japanska skolsystemet har s.k. lesson studies under lång tid systematiskt använts för att utveckla lärarprofessionen och ge undervisningen önskat fokus och innehåll (Stigler & Hiebert, 1999). I Japan betraktas inte en lärare som färdigutbildad förrän denne har deltagit i ett antal lesson studies (Gustavsson, 2008, s. 44). Målsättningen med dessa har varit att utveckla undervisningen, lektionsinnehållet eller undervisningsmiljön. En lesson study genomförs alltid inom ett lärarlag som gemensamt beslutar sig för att utveckla undervisningen inom ett bestämt område på en skola. (Stigler & Hiebert, 1999, s. 109). En learning study kan ses som en forskningsmetod för att undersöka lärandet. Skillnaden mellan lesson study och learning study är att den förstnämnda har fokus på undervisningen och lektionens konstruktion medan en learning study fokuserar specifikt på lärandet (Marton & Pang, 2006, s. 195ff). En learning study har ett liknande upplägg som en lesson study men använder ett teoretiskt ramverk, vilket ofta är den s.k. variationsteorin. Designexperiment, som även nämnts i sammanhanget ovan, är en variant eller hybrid mellan de båda. I designexperiment utgår studien från en teoretisk modell, en design, som ger ett ramverk för projektets genomförande. 1 Trends in International Mathematics and Science Study 4

5 Projektets designidé Det projekt som avses här, har ett vidare fokus och omfattar fler lektionssekvenser samt har en längre utsträckning i tiden än en traditionell learning study. De har också en starkare lärandeteoretisk ansats än en traditionell lesson study. Av denna anledning kommer upplägget att vila på en hybridform av de båda med utgångspunkt från den forskningstradition som benämns designexperiment (Brown. 1992) Avsikten med upplägget är att dra fördel av att studera tre skolklasser parallellt och utveckla kunskaper om lärandeobjektet utifrån tre olika aspekter. Dessa aspekter kommer enligt studiens första del, se tidsplan nedan. Detta upplägg vilar på en försöksdesign utvecklad av prof. Inger Eriksson, Stockholms universitet. Projektets breda och longitudinella upplägg, ca elever vars utveckling följs under ett läsår, öppnar för möjligheter till djupgående kartläggning av kunskaps- och färdighetsutveckling, samt utprövning och kalibrering av bedömningsmetoder. Genom uppläggets design, med tre parallella klasser och gemensamt undersökningsobjekt, kan lärandeobjektet(-n) hållas relativt brett (i förhållande till learning study traditionen) och undersökas från ett flertal olika perspektiv. Periodhäftesarbete och kunskapskraven i svenska enligt Lgr 11 Projektgruppen har formulerat några riktlinjer i syfte att ringa in vilka förmågor och vilka kunskaper som arbetet med periodhäftet kräver. Eleven förväntas att i sitt periodhäfte kunna redovisa: självständigt formulerad text relevanta kunskaper i ämnet sammanhängande språk relevant disponering av texten bilder som kompletterar texten och bidrar till redovisningen av kunskaperna tydlig disposition av häftet reflekterande förhållningssätt i både text och bild 5

6 Kunskapskraven i svenska Lgr 11 för skolår 4-6 är explicita inom de kunskaps- och färdighetsområden som arbetet med periodhäftet omfattar. I listan på vad eleven förväntas att uppnå fram tom. skolår 6 finns det åtskilligt som övas i och med arbetet med periodhäftet. Här nedan redovisas ett urval av relevanta kunskapskrav som arbetet med periodhäftet innehåller: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Tala, lyssna och samtala. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallell- handling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Undersökningens relevans för utveckling av waldorfpedagogiken och lärarutbildningen Det finns ett flertal områden inom vilka detta projekt kan komma med viktiga bidrag. Förutom att lyfta fram några centrala aspekter av waldorfpedagogiken så som beskrivs i syftet ovan finns en mångfald områden där studiens resultat kan få betydelse: Visa ett pedagogiskt upplägg, grundat i empiriska undersökningar, som ger metoder för hur läraren förenar katederundervisning och elevens självständiga 6

7 arbete samt visa exempel på hur dessa undervisningsformer kan stödja varandra i klassrummet. Erbjuda skolorna bedömningsmetoder för utvecklingen av de komplexa och sammansatta kunskaper och förmågor som det självständiga arbetet i periodhäftena förutsätter. Bedömningsmetoderna kan tjäna många syften och kan verka som ett komplement och underlag för den dokumentation som lärarna idag är ålagda att utföra, då en de bygger waldorfpedagogikens undervisningsmetoder. Ge exempel på hur läraren kan arbeta för att eleverna ska bli självständiga, medvetna och delaktiga i sitt eget lärande och sin utveckling. Förutom de pedagogiska resultaten och den direkta utvecklingen för de medverkande lärarna och skolorna kan projektet ge viktiga bidrag till WLH och till waldorfskolorna. Projektet kan visa på exempel hur WLH, i direkt samarbete med skolorna och lärare, kan bidra till utveckling av waldorfpedagogiken, waldorfpedagogiska undervisningsmetoder och kompetenshöjning för lärare. Studiens upplägg Projektet är planerat att pågå under augusti till maj läsåret och omfatta tre klasser på två olika skolor i Stockholmsområdet. Projektet planeras i samverkan mellan WLH, (Leif Tjärnstig. Marianne Jonsson) och lärare som till hösten -12 undervisar i årskurs 4, från Kristofferskolan (Mona Zettervall, Marja Ros-Persson) och Ellen Key skolan (Lena Öjhammar) Projektets tidsplan: Augusti 2012: Lärarna och Leif besöker de inblandade klasserna och tar del av varandras sätt att undervisa. Genomomgång av lärarnas planering för varje klass. Inläsning av bakgrundsmaterial. September: Skapa bedömningsmatriser för bedömning av periodhäften. Göra en första scanning av kunskaper och förmågor hos de i undersökningen ingående eleverna. Inläsning av bakgrundsmaterial. 7

8 Oktober: Tydlig formulering av lärandeobjektet( -objekten) Göra provlektioner i alla klasser som filmas. Analys av första lektionen. Skapa en form för resultatsammanställning. November: Analys av första lektionen och design av nästa lektion. Upplägget på studiens design färdigställs utifrån analys av lektion 1 December: Analys av lektion 2 och eventuella elevintervjuer som komplement. Januari: Bedömning av elevernas utveckling. Utvärdering av bedömningsmatrisen och planering av en tredje lektion. Februari: Analys av lektion 3. Mars: En avslutande scanning av elevernas kunskaper och förmågor. Resultat sammanställs och en första rapport formuleras. Eventuella elevintervjuer som komplement. April: Analys av arbetet och sammanställning av resultaten och rapportskrivning. Maj: Rapporten och artiklar färdigställs Organisatoriska förutsättningar för projektet Projektets upplägg bygger på en projektledare (Leif Tjärnstig), 50% som arbetar med filmning, dokumentation och rapportskrivning med projektet under tiden det pågår samt att de 3 medverkande lärarna arbetar 20 % (motsvarande en dag i veckan) under samma tid. Ytterligare förutsättningar är kontinuerlig handledning och insyn i projektet genom prof. Ingrid Eriksson, som även har bidragit med utformningen av projektets design. Utöver detta så kommer Leif Tjärnstig att delta regelbundet i en learning study grupp inom Stockholms utbildningsförvaltning. Inom detta sammanhang kan projektets upplägg och fortskridande kontinuerligt ventileras och belysas tillsammans med andra som driver liknande projekt inom Stockholms stad. Budget och finansiering Förutsättningarna för att genomföra projektet i den omfattning som beskrivs ovan är att det förankras hos ett flertal av waldorfskolans intressenter och gåvogivare. Följaktligen kommer denna ansökan tillställs i huvudsak två större gåvogivare. NORENSE, Stiftelsen Pestalozzi. Wlh står för den sista tredjedelen av projektkostnaden. Då projektets upplägg förutsätter att de berörda skolorna och WLH kan förbereda projektet i skulle huvuddelen av finansieringen 8

9 behöva säkras före slutet av mars Möjligen kan mindre kostnader avseende publicering av enklare, kortare artiklar till de nordiska Waldorf tidskrifterna kompletteras i efterhand. Budgeten bygger på kostnader för en projektsledare (Leif Tjärnstig) som arbetar 50% under 9 månader. (8 månader projekt + 1 månad dokumentering, rapportskrivning och publicering) Samt viss overheadkostnad för WLH:s administration. Tre lärare som kan arbeta 20% eller en dag i veckan med projektet under 8 månader. kostnad för handledning av Prof. Inger Eriksson och 10% overheadkostnader för WLH tillkommer i budgeten. Lönekostnad per månad Sociala avgifter/månad Total kostnad Tre lärare 20% 8månader Leif Tjärnstig 50% 9 månader Prof Inger Eriksson Handledning 30h WLH Overhead 10% Totalkostnad för hela projektet Sökta medel Ansökan söker i första hand medel från två finansiärer; NORENSE, och Stiftelsen Pestalozzi, med en tredjedel vardera av projektets totala kostnad. Wlh garanterar den återstående tredjedelen. Summan som söks från var och en av ovan nämnda gåvogivare är: skr. Stockholm Leif Tjärnstig Lena Öjhammar Mona Zettervall Marja Ros- Persson 9

10 Citerade arbeten Brown, A. L. (1992). Design experiments: Theoretical and methodological challenges in creating complex interventions in classroom settings. Journal of the LearningSciences, 2(2), Gustavsson, L. (2008). Att bli bättre lärare. Hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan. Högskolan Kristianstad, Sverige: Högskolan Kristianstad. Kullberg, A. (2010). What is taught and what is learned: professional insights gained and shared by teachers of mathematics. Göteborgs, sverige: Göteborgs universitet,. Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Mahwah: Erlbaum. Marton, F., & Pang, F. (2006). On Some Necessary Conditions of Learning. The Journal of the Learning Sciences. Marton, F. & Ling, L.M. (2007). Learning from The Learning Study. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 14(1). (s 31-44) Marton, F. (2005). Om praxisnära grundforskning. I I. Carlgren, I. Josefson & C. Liberg (Red.) Forskning av denna världen II. Stockholm Scherrer, Å., Söderberg, A., & Tjärnstig, L. (2011). Vad väger ett äpple? Institutionen för pedagogik och didaktik. Stockholm: Stockholms Universitet. Stigler, J. W., & Hiebert, J. (1999). The Teaching Gap. New York, USA: Freepress 10