Kvalitetsprogram. tillhörande detaljplan för Handelsområde i Välsviken. inom Karlstads kommun Värmlands län. Antagandehandling

Transkript

1 Kvalitetsprogram tillhörande detaljplan för Handelsområde i Välsviken inom Karlstads kommun Värmlands län Antagandehandling Stadsplaneringsförvaltningen Kontakt: Dnr BN

2 Bakgrund och syfte Välsvikens handelsområde har ett mycket exponerat läge vid E18. Här sker det första mötet med staden för tillresande österifrån, och läget utgör dessutom entré till både Kronoparken med universitetet och till Karlstads östliga industriområden. Handelsområdet är mycket stort, och det kan komma att byggas ut under en längre tid med flera olika exploatörer eller i ett sammanhang med en exploatör. Detaljplanen för området ska utformas relativt flexibel och ge utrymme för olika lösningar. Särskilt viktiga faktorer läggs fast i planbestämmelserna medan relativt stor frihet kan ges i andra frågor. Syftet med kvalitetsprogrammet är att formulera en inriktning för den offentliga miljöns utformning inom handelsområdet. Övergripande struktur Området utformas med bebyggelse samlad kring en för hela anläggningen gemensam parkering. Bebyggelsen orienteras främst i områdets södra del så att hela området med sin parkering öppnar sig mot E18. Bebyggelsen ska utformas så att den har framsida både mot parkeringen och E18 och mot Välsviksleden. Genom handelsområdet skär en allmän gata, som fungerar både som tillfart till handelsområdet och som lokalgata inom Välsviken mellan Välsviksrondellen och Kroppkärrsmotet. Gatan ska utformas så att den självklart uppfattas som gata och inte som en del av handelsområdet med sin parkering. Grunder för utformningen Den bärande idén för områdets utformning, så som framgår av det vinnande förslaget i markanvisningstävlingen, är den ovala formen, där byggnader med krökt form inramar parkeringsområdet. Ovalens längdaxel markeras av en plantering som riktas mot ett solur (en pelare ) placerat i trafikplatsen. Tävlingsförslaget anger också en hög ambition vad avser behandling av markytor, fasader, skyltning mm. I detta kvalitetsprogram ges exempel på lösningar för att den i tävlingsförslaget uttalade ambitionsnivån och utformningsidén ska prägla områdets slutliga utformning, oavsett om exploateringen kommer att genomföras i ett sammanhang eller under en längre tidsperiod. Byggnader Placering Den byggrätt som ges i detaljplanen medger olika utformning av bebyggelsen. Både krökta byggnader, som i tävlingsförslaget, och mer traditionellt utformade rektangulära byggnader är möjliga. Byggnaderna ska placeras med sin huvudfasad i begränsningslinjen mot parkeringsområdet. För byggnader med raka fasader gäller att huvudfasaden ska tangera den krökta begränsningslinjen. I det senare fallet bör byggnaden förses med entréparti, pergola, markbehandling, plantering eller annan anordning som ansluter till den krökta linjen och bidrar till att markera områdets ovala form. Mindre byggnadsdelar, t ex framskjutande entrépartier och skärmtak, får placeras framför begränsningslinjen i den utsträckning som detaljplanen anger. Paviljongbyggnaderna för bilservice mm kan ges en friare placering, men de bör med sina kringattribut bidra till att markera den ovala formen. Terrass Flaggor Cykelställ Entréparti

3 Material Byggnaderna ska huvudsakligen utformas med fasader som ger en ren och lugn karaktär som bakgrund till olika detaljer. Viss variation i fasadutformningen bör dock eftersträvas, både genom olikheter i fasadstruktur, variation i fasadhöjd och mindre förskjutningar i fasadlivet. Profilerad plåt, glas och trä kan förekomma i avgränsade partier i anslutning till entréer, markerade skyltpartier etc, men bör inte användas som dominerande fasadmaterial. Glaspartier kan med fördel nyttjas för att markera entréer, hörn etc och för att skapa variation och orienterbarhet i området. De mindre, paviljonglika byggnaderna för bilservice, restaurang och information bör ges en lättare utformning, och kan gärna innehålla mycket trä, stål och glas i fasaderna. Färgsättning Byggnaderna ska i huvudsak hållas i en neutral, ljus färgskala och utgöra en lugn bakgrund till mer framträdande byggnadselement, skyltar mm. Mindre delar av bebyggelsen kan ha en annan färgsättning som accenter till den ljusa färgtonen. Fönster Fönster i traditionell mening kommer normalt inte att placeras i fasad mot parkeringen. Fönster är dock ett viktigt element som skapar kontakt mellan inne och ute både för att man inifrån ser ut i omgivningen och för att byggnaden utifrån ser levande ut med ljus från fönstren. Förekommande skyltfönster och glaspartier bör ges en medveten gruppering och placering för att markera viktiga delar på byggnaderna och för att bidra till variation och orienterbarhet. Gavelfasaden mot Universitetsmotet bör utformas med mycket fönster gärna helt uppglasad. Bebyggelsens utsida, särskilt mot Välsviksleden, bör förses med medvetet placerade fönster, som markerar liv i byggnaderna och ger även denna sida en intressant gestaltning. Principsektion Tak Taken bör utformas som platta tak, belagda med papp eller liknande och med flack lutning. S k gröna tak, dvs vegetationsklädda, är också en möjlig utformning, särskilt för exponerade takytor. Gröna tak har också en positiv effekt för dagvattenhanteringen genom att ge en fördröjning av dagvattenflödena från taket på upp till 40%. Byggnaderna bör inte ha någon markerad takfot utan fasadens överkant bör markera byggnadens avslutning uppåt. Fasad mot parkeringsområdet bör gärna vara så hög att den i huvudsak döljer de stora takytorna mot E18. Entréer De olika butikerna ska i största utsträckning ha egna, separata entréer mot insidan/parkeringen. Entrépartierna kan ha individuell utformning och innehålla respektive företags logotyper och färger. Entrépartierna med sina kringarrangemang bör i möjligaste mån utformas så att de bidrar till att markera områdets ovala form. Skyltar Ett särskilt skyltprogram ska utformas för handelsområdet. Detta ska behandla placering av skyltar och reklamanordningar samt deras utformning och storlek. Skyltarna bör samlas i grupper som bidrar till att skapa rytm och ordning i områdets utformning. Skyltars placering mm ska göras med beaktande även av funktionshindrade besökares behov.

4 Marken Gångytor Runt hela området, närmast fasaderna, ska finnas en generös gångyta för besökare till handelscentret. Gångytan ska avskiljas från körytan för bilar med kantsten och nivåskillnad. På strategiska ställen ska körytan korsas av övergångsställen, som utformas som en förhöjning med samma nivå som gångytan längs fasaderna och markbeläggning som avviker från körytan. Gångytorna bör vara belagda med betongsten eller annan marksten och kan gärna vara uppdelad med mönster. Om asfalt nyttjas på gångytor ska en uppdelning av ytan göras med avvikande material. Angöringsplatser för av- och påstigning samt lastning anordnas på lämpliga ställen. Vid utformning av gångytor mm ska även funktionshindrade besökares behov beaktas. Torg Ett aktivitetstorg placeras på lämpligt ställe inom eller i anslutning till parkeringsovalen. Torget bör ha samma typ av beläggning som gångytorna, avskiljas från parkeringsytan med kantsten, och bör även på annat sätt markeras till sin avgränsning (exempelvis med belysning, planteringslådor, sittplatser etc). Torget kan nyttjas för evenemang av olika slag, uppträdanden, temporär försäljning av t ex frukt eller fisk, utställningar mm. Körytor Köryta för bilar beläggs med asfalt. Övergångsställen utformas förhöjda med avvikande material enligt ovan. Parkeringsytor Kundparkeringen anordnas inom den ovala platsen centralt i området. Parkeringsområdet avskiljs mot körslingan runt platsen med trädplantering, planteringslådor, stenläggning, mur eller annan anordning på sätt som gör att den ovala formen understryks och att parkeringen är klart avskild från körytan. Huvudtillfart till parkeringen sker från en cirkulationsplats på lokalgatan genom området. Infartsvägen från cirkulationsplatsen utformas med en trädplanterad allé i ovalens längdaxel. Parkering och körytor beläggs med asfalt. De olika parkeringskvarteren avskiljs från varandra med remsor med avvikande material betongsten, gatsten eller liknande. Vissa av remsorna kan utformas så att de även avleder dagvatten från parkeringen. Remsorna bör vara överkörningsbara och utformas så att de inte hindrar snöröjning och städning av ytan. Belysningsstolpar inom parkeringsområdet kan placeras i dessa remsor. Parkering som anordnas inom tomtmark utformas med bearbetad beläggning och ska vara trädplanterad. Personalparkering anordnas företrädesvis på bebyggelsens utsida i anslutning till lastgata och lastgårdar. Cykelparkering ska anordnas på lämpliga ställen i närheten av butiksentréer. De kan i förekommande fall utgöra element som markerar platsens ovala form.

5 Plantering Den viktigaste planteringen i området är allén längs infartsvägen i ovalens längdaxel. Denna ska bestå av träd som ger allén ett tydligt och kraftfullt uttryck såväl sommar som vinter. Alléplanteringen kan gärna fortsätta både mot nordost som en markering ut i trafikplatsen riktad mot solurets pelare och mot sydväst, om husen inte byggs samman i detta parti. Begränsningslinjen mellan parkeringen och körslingan runt ovalen kan också utgöras av trädplantering. Dessa träd bör i så fall vara lägre än träden i allén och kan t ex utgöras av blommande träd. Även planteringen längs lokalgatan bör underordna sig träden i den centrala axeln. Slänter mot omgivande mark ska i sin helhet inrymmas inom kvartersmark. Slänter bör inte mer än undantagsvis vara brantare än 1:4. Slänter brantare än 1:3 ska terrasseras eller utformas på annat sätt så att de inte raseras eller skärs sönder av rinnande vatten etc. Slänterna kring området ska vara planterade. Träd och buskar kan tillsammans med plank nyttjas för att dölja lastgata och lastgårdar. För att skapa mjuka övergångar mellan naturmark och slänt bör befintlig vegetation utgöra bas för planteringen. Slänten mot Välsviksleden ska gestaltas med stor omsorg, och kan gärna i delar vara stensatt och planterad med blommande växter. Slänten skulle delvis kunna utformas som översilningsyta för dagvatten från takytorna. Markbehandling och plantering ska redovisas i en särskild plan inför bygglov. Belysning Belysningen runt parkeringen kan nyttjas för att markera den ovala formen. Lägre armaturer eller belysningspollare inom gångytan längs fasaderna bör följa ovalens form. Allmänbelysningen på parkeringsytan och infartsvägen ska underordna sig den formskapande belysningen längs gångytan. Även belysningen på utsidan ska ägnas omsorg. Särskilt mot Välsviksleden är området mycket exponerat, och belysningen där bör utformas så att den är formskapande för området. Dagvattendamm Om dagvattendamm anläggs ska dammen utformas så att den blir ett positivt element i området. Dess stränder ska vara gräsbevuxna och kan också gärna till viss del vara planterade med buskar. Eftersom vattennivån kan variera i dammen ska den även vid lågt vattenstånd (till och med torrlagd) vara ett prydligt inslag i området. Möbler De möbler som kan förekomma inom den offentliga miljön är t ex kundvagnsuppställningar, paviljonger och kiosker, transformatorstation, cykelparkering, återvinningsstation, soffor / sittplatser, flaggstänger, papperskorgar, skärmar samt reklampelare och skyltar. Placering av möbler Möblernas placering styrs i stor utsträckning av funktionella krav, men de bör också placeras på ett sätt så att de bidrar till att markera områdets ovala form. Kundvagnsuppställning kan placeras inom parkeringsområdet i direkt anslutning till körslingan runt området. Kiosker och paviljonger kan placeras intill den ovala gångytan för att fylla upp delar där byggnader inte markerar formen. Reklampelare kan placeras längs körslingan eller längs infartsvägen. Lokalgatan bör i stor utsträckning vara fri från reklampelare och skyltar. Lastgata och lastgårdar på utsidan av bebyggelsen kan avskärmas av vegetation eller av strategiskt placerade skärmar/plank eller pergolor. Dessa bör tillsammans med belysningen placeras så att områdets form markeras. Transformatorstation mm Läge för transformatorstation(er) har inte preciserats i planen. De bör så långt möjligt inordnas i bebyggelsen genom t ex samlokalisering med ev byggnad för sophantering, lastgård etc. De kan också placeras så att de ingår i inramning till parkeringsyta eller liknande. Utformningen bör anpassas till den bebyggelse som ligger i anslutning till det läge som väljs. Avskärmning med plantering kan övervägas i exponerade lägen.

6 Lokalgatan Sektion Lokalgatan från Välsviksrondellen är en allmän gata som skär genom handelsområdet, med parkeringsområden båda på den nordöstra och den sydvästra sidan. Trafikmängden på gatan kan komma att uppgå till ca 1000 fordon under dimensionerande eftermiddagstimme i delen närmast Välsviksrondellen. Gatan ska utformas så att den självklart utgör en överordnad gata och inte upplevs som en del av handelsområdets parkering. Gatans avgränsning, utrustning och plantering är därför av stor vikt. Gatan utformas med en tvåfältig körbana, åtta meter bred. Huvudtillfart till de båda parkeringsområdena sker via en cirkulationsplats, placerad i ovalens centrala längdaxel. Längs gatan, på den västra sidan löper en tre meter bred gång- och cykelbana, skild från gatan genom en plantering. Gång- och cykelbanan hör till gatuområdet och ska inte upplevas som att den går över parkeringsytan. Avgränsning mot parkeringsområde Gatuområdet ska avgränsas från parkeringen, dels så att det inte upplevs som en del av parkeringen och dels så att okontrollerade gångpassager förhindras. Avgränsningen bör därför utgöras av mur, häck eller liknande. Plantering Trädplantering ska finnas längs gatan mot parkeringsområdena och kan även finnas mellan köryta och gångoch cykelbana. Övergångsställen Övergångsställen över lokalgatan ska finnas där gatan korsar gångytan längs ovalens begränsningslinje mot byggnaderna. Övergångsställena ska utföras upphöjda och med från körytan avvikande beläggning. Exempel på sektion genom lokalgatan meter parkering Busshållplats Busshållplats ska kunna anordnas mellan Välsviksrondellen och första övergångsstället. Belysning barriär (hack e d) träd och gräs gc-bana träd och gräs körbana träd och gräs barriär (häck, mur e d) parkering Gatan ska förses med belysning genom handelsområdet. Belysningen ska utformas så att den inordnar sig i handelsområdets belysningsmönster. Soluret och trafikplatsen I förlängningen av ovalens längdaxel, inom trafikplatsen, ska ett solur bestående av förslagsvis en ca 20 meter hög pelare på en platta placeras. Solurets utformning och exakta placering kan eventuellt bli föremål för en tävling. I samband med att handelsområdet anläggs bör också trafikplatsens vegetation och markbehandling ses över i ett helhetsgrepp. Kvalitetsprogrammet är utarbetat på stadsbyggnadskontoret av stadsbyggnadsarkitekt Kerstin Berg.