GESTALTNINGSPROGRAM ÖJA INDUSTRIOMRÅDET, YSTAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "GESTALTNINGSPROGRAM ÖJA INDUSTRIOMRÅDET, YSTAD"

Emil Sundqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 GESTALTNINGSPROGRAM ÖJA INDUSTRIOMRÅDET, YSTAD Innehåll Gestaltningsprogram mål och syfte... 2 Bakgrund, förutsättningar... 2 Övergripande gestaltningsidé... 2 Gator, gaturum... 3 Byggnader - placering, volymer... 6 Fasader, detaljer... 6 Entréer, skyltning... 7 Vegetation, avslutning mot naturen... 7 Markbehandling, dagvatten Gestaltningsprogrammet har tagits fram av: Eva Nygren Plan o Bygg, Ystad kommun Thomas Holtenäs Arkitektkontoret Holtenäs & Holtenäs AB

2 Gestaltningsprogram mål och syfte Syftet med den aktuella detaljplanen är att möjliggöra ett verksamhetsområde med inslag av handel norr om Öja industriområde, öster om väg 19. Gestaltningsprogrammet ska tillhöra planhandlingarna och visa huvudprinciperna för gestaltningen av området samt ska skapa en gemensam vision för utformning av gator, parkmark, tomter och byggnader. Gestaltningsprogrammet ska säkerställa gestaltningsmässiga kvalitéer och medverka till att området kan uppnå målet att bli ett framsynt och hållbart industriområde och att en sammanhållen gatugestaltning garanteras även om utbyggnaden sker i etapper. Gestaltningsprogrammet ska utgöra informationsmaterial och bilaga till exploateringsavtal med byggherrar, program för kommande projekterings- och granskningsinsatser samt vara ett verktyg för kontroll och uppföljning. Illustrationsplan Bakgrund, förutsättningar Byggnadsnämnden gav Plan o Bygg i uppdrag att studera markanvändningen för norra delen av Östra Industriområdet. Planarbetet inleddes med ett planprogram som beskriver förutsättningarna för en utbyggnad av området. Övergripande gestaltningsidé Till grund för planarbetet ligger idéer om att forma ett verksamhetsområde med en tydlig gestaltning av de allmänna ytorna, som gator och grönstråk och ett ramverk för bebyggelsen. Områdets sluttning mot sydost ställer krav på en mer omsorgsfull planering av byggnader och körytor men kan också erbjuda möjligheter för suterränglösningar av byggnader och utblickar mot landskapet. Grönytor och grönstråk ska förhöja upplevelsen av området samt ge plats för fördröjning av dagvatten och vara ytor för områdets växt- och djurliv. 2

3 Området ska även samverka med sin omgivning, med närheten till och med skyltläge mot väg 19 i nordväst, mot befintlig bebyggelse i nordost, med naturmarken i sydost samt med befintligt verksamhetsområde i sydväst. Tillfarten till verksamhetsområdet sker från väg 19 där bebyggelsen föreslås ligga i förgårdsmark mot vägen och markera infarten och början på tätbebyggelsen från öster. Mot befintlig bebyggelse i nordost föreslås grönytor för dagvattenhantering, växt- och djurliv och som skyddszon mot angränsande bebyggelse. Verksamheter i denna del av området kan gärna ha anknytning till exempelvis odling och växthus. Mot naturmarken i sydost föreslås verksamhetsområdet avslutas med ett grönområde. Mot befintligt verksamhetsområde i sydost ges möjlighet för framtida kopplingar för en genomgående gatustruktur. Gator, gaturum Infarten till området och anslutning till Karlshemsvägen i nordväst utföres 13 meter breda med gång- och cykelbana på ena sidan. Mellan gång- och cykelbanan och gatan planteras en trädrad. Förlängningen på infartsgatan österut och gator i östra delen utföres 10,5 m breda med gång- och cykelbana på ena sidan. Mellan gång- och cykelbanan och gatan planteras en trädrad. Gator i västra delen och mellan kriminalvårdsanstalten och befintlig växthusanläggning utföres 10 m breda med gång- och cykelfält på både sidor. Trädplantering är viktig för att tidigt ge området ett samlat grönt intryck och befrämjar dessutom områdets växtoch djurliv. Gatusektion 13 m 3

4 Gatusektion 10,5 m Gatusektion 10 m - plan och sektion, gator Gaturummets avgränsning mot kvartersmark ska i första hand markeras med växtlighet i form av rumsbildande häckplantering mot entré- och angöringsytor mot gatorna. Eventuella staket bör vara i galvaniserat utförande. - exempel på stålnätspaneler resp. palissader; bilder Skandinaviska områdesskydd. Belysningsstolpar inom området får inte vara högre än 8 meter för att inte påverka omgivningen med oönskat ljus. Utmed gatorna finns en särskild belysningsarmatur som lyser upp gång- och cykelvägen. Inne på fastigheterna på respektive angörings- och parkeringsytor föreslås pollare. 4

5 Tillfartsgatan från väg 19 är områdets huvudtillfart och omges av en bredare grön sidoyta med trädplantering på båda sidor för att intrycket av området ska var välkomnande och överskådligt samtidigt som ytan kan användas för gemensam skyltning/information invid föreslagen parkeringsficka. - modellbild av väg 19 med skyddszon med befintlig trädplantering och gc-väg; illustration av gabionlådor till höger. Mot väg 19 föreslås en skyddszon till byggnader med en minsta bredd på 30 meter, bl.a. med hänsyn till farligt godsled. Befintlig trädrad utmed vägen kompletteras med en genomgående gång- och cykelväg samt en rumsbildande mur med exempelvis s.k. gabioner. - plan och sektion genom väg 19 och sidoyta mot fastigheter 5

6 Byggnader - placering, volymer Byggnader bör disponeras och placeras i förhållande till markens lutning. Långa byggnader bör placeras längs nivåkurvorna. Hänsyn måste dock tas till utblickar och siktlinjer, vilket kan påverka byggnaders placering, bl.a. längs väg 19. Tillgänglighetskrav ska uppfyllas enligt BBR. Bebyggelsen på kvartersmark placeras som närmst 6 meter in från gata. För de tomter som är placerade mot väg 19 bör, om byggnad placeras mot vägen, del av byggnad placeras i bestämmelsegräns mot vägen för att erhålla en samlad fasadlinje mot vägen. Hushöjder på upp till 8 m och taklutning på högst 15 grader föreslås enligt detaljplanen. Fasader, detaljer Det är av stor betydelse för upplevelsen av området att utformning av byggnader och skyltning utförs med stor omsorg. För byggnader som får skyltläge utmed väg 19 är utformning av byggnader särskilt viktig för intrycket av området. Byggnader ska utformas med en samlad gestaltning inom varje fastighet. Stor vikt bör ges vid att material, färgsättning och detaljer bidrar till en god arkitektonisk helhetsverkan. Detta behöver inte innebära exklusiva material men företrädesvis föreslås material som puts, tegel, glas och betong som ger en gedigen karaktär men gärna med inslag av panel eller skivmaterial. - exempel på modern bebyggelse på verksamhetsområde. Komplementbyggnader som miljöhus, väderskydd, skärmtak och staket m.m. bör ingå i en samlad bygglovsansökan tillsammans med huvudbyggnaderna för att ge förutsättning för en god arkitektonisk helhetsverkan inom respektive fastighet. 6

7 - Omsorg om detaljer är viktigt för en god arkitektonisk helhetsverkan; bild koncept.se Entréer, skyltning Väg- och informationsskyltar inom området ska samordnas i ett gemensamt skyltsystem för att dels ge ett enhetligt intryck men även för att underlätta orienteringen. Reklamskyltar och dylikt får ej sättas upp på mark eller tak. Reklamskyltar kan sättas upp på skyltpelare, max 6 meter hög. Maximalt en (1) skyltpelare får uppföras per fastighet. Bildväxlande reklamskyltar tillåts ej. Inom denna ram för skyltning kan stor individuell frihet tillåtas för respektive verksamhet i utformning av skylten. Syftet med att endast tillåta placering på fasad är att minska risken för ett splittrat intryck inom området och ut mot väg 19. Skyltning får endast utgöras av företagets namn. Även verksamhetsanknuten hänvisningsskylt utmed infart vid gata tillåts. Vegetation, avslutning mot naturen Området ska upplevas som grönt med träd utmed gatorna och en välkomnande grönyta vid infarten från väg 19 med plats för parkeringsficka och informationsskylt. Gatuträd föreslås vara ek, av samma slag som längs väg 19 och med häckar av bok eller avenbok som tomtavgränsning. Trädrader planteras längs gatorna i norra och östra delen. Ytor mot Karlshemsvägen i nordost och i gränsen mot Öja mosse i sydost, med befintlig vegetation med grupper av träd, sparas som naturmark och som ytor för dagvattenhantering. Växtligheten inom de gemensamma grönytorna ska vara naturlik. Växtvalet bör uppvisa en stor variation i kontrast till den mer strikta vegetationen på gator och kvartersmark. Växter ska företrädesvis vara sorter som förekommer naturligt i området respektive vattennära miljöer och som är tåliga för området, både vad gäller klimat och slitage. Gräsklädda sidoslänter ner till översvämningsytor får inte överstiga 1:3. Brantare slänter förstärks med stora naturstenar. Slänter ges en oregelbunden utformning med varierande lutningar. Slänter som befaras bli leriga genom slitage eller annat ska förstärkas med stenar och/eller natursingel. 7

8 - exempel på svackdike samt dagvattendamm för dagvattenhantering; bild till höger Vägverket Region Mitt Markbehandling, dagvatten Dräneringsvatten inom området leds till två dikningsföretag och mängden vatten som släpps till dessa är reglerad och får inte öka. Dagvatten från området måste därför fördröjas inom området. Dagvatten från gata avleds via traditionella ledningar med utlopp i fördröjningsmagasin i grönområdena i norra och östra delen av området. Träd planteras längs gatorna för att ytterligare fördröja och minska ytavrinnande vattenmängder. Gatornas utformning, lutning och höjdsättning är viktig för att vattnet inte ska rinna in på kvartersmark utan ledas mot de avrinningsstråk som mynnar i grönområden med dagvattenmagasin. Stråken kan utformas som dränerande, gräsbevuxna svackdiken. Mängden släppt dagvatten kan bl. a. påverkas av mängden hårdgjord yta. Infiltrationsanläggning eller växtklädda tak kan vara ett sätt att fördröja dagvattnet från de nya takytorna och därmed minska behovet av fördröjningsvolym. 8

Relevanta dokument

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE