Ett gestaltningsprogram har tagits fram som anger riktlinjer för utformning av bebyggelse

Transkript

1 Detaljplan för Öja 16:17 m.m. i Ystad Ystads kommun, Skåne län Antagen av: Kf , 137 Laga Kraft: Genomförandetiden slutar: SAMBN arkiv nr: 296 Detaljplanen handläggs enligt "gamla" plan- och bygglagen (SFS 1987:10) SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ett område för verksamheter med inslag av handel, där upplevelsen av området görs mer tilltalande med grönområden, delvis trädplanterade gator och bestämmelser om utformning av bebyggelse och gator. Grönområden fungerar som skyddszon mot omgivningen samt ger plats för växt- och djurliv och dagvattenhantering. Gång- och cykelbanor gör det möjligt för oskyddade trafikanter att färdas tryggt och säkert. Bakgrund Ystads kommuns exploateringsverksamhet har kommit in med en begäran om detaljplan för fastigheten Öja 16:17 med ändamålet att möjliggöra för växthus, handelsträdgård och liknande verksamheter i området. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , 27 att ge Plan o Bygg i uppdrag att studera markanvändningen i ett planprogram för området norr om befintligt verksamhetsområde i Östra Industriområdet. Planarbetet har inletts med ett planprogram som beskriver förutsättningarna för en utbyggnad av Östra Industriområdet. Programsamrådet visade bland annat att en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas, behovet av mark behöver belysas, konsekvenserna av trafikalstring, behov av skyddsavstånd och påverkan på markavvattning behöver beskrivas, det är viktigt med grönområden och -stråk med tanke på växt- och djurliv och som skyddszon mot kringboende och mot väg 19. En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats som belyser miljökonsekvenserna för trafik och buller, risker, dagvatten, naturresurser jordbruksmark, natur- och kulturmiljö samt landskapsbild utsikt. Ett gestaltningsprogram har tagits fram som anger riktlinjer för utformning av bebyggelse och gator. Planprogrammet omfattar även kriminalvårdsanstalten i söder. Den ingår inte i den nya detaljplanen eftersom inga förändringar planeras för denna verksamhet. 1(21)

2 Behov av mark, översiktsplan, gällande detaljplan Det finns en efterfrågan på mark för verksamheter i Ystad. Ystads kommun har som mål att befolkningen ska växa med 1 % om året. Det är viktigt att det finns arbetsplatser för befolkningen. Befintliga verksamhetsområden är i stort sett utbyggda. Det finns cirka 2 hektar mark kvar i Västra Industriområdet. Under perioden såldes i genomsnitt 3 hektar mark för verksamheter per år. Ystad tätort omges till stor del av områden av riksintresse för naturvård och kulturmiljö, av strandnära områden samt av områden som avsatts för framtida grönstruktur. Även ur infrastruktursynpunkt och med hänsyn till dagvattenhantering framstår aktuellt verksamhetsområde som det mest ändamålsenliga. Kommunens slutsats är att det aktuella området vid Öja är det mest ändamålsenliga för fortsatt verksamhetsutbyggnad i Ystad. Området ligger i anslutning till befintligt verksamhetsområde och utgör en naturlig fortsättning på detta, samt intill väg 19. Andra alternativ i anslutning till Ystad bedöms inte finnas. Det är därför viktigt att marken inom planområdet utnyttjas väl. Större delen av området är enligt översiktsplan 2005 för Ystad avsett för verksamheter. Området närmast kriminalvårdsanstalten anges som grönområde. Delar av detta kommer även i den nya detaljplanen att vara grönområde (Natur). Även i norra delen av planområdet, där marken idag brukas som jordbruksmark, kommer det att vara grönområde, vilket ökar den biologiska mångfalden jämfört med dagens situation. De cirka 8 hektar kvartersmark för industriändamål i gällande detaljplan som ligger i kanten av Öja mosse, blir i den nya detaljplanen grönområde (Natur) eller upphävs, bland annat en del som ingår i länsstyrelsens naturvårdsprogram och där har klass 2 av 3 (område 13 - Betesmark vid Öja mosse). 2(21)

3 PLANFÖRSLAG Områdets gestaltning och disposition (allmänt) Planområdet ligger i anslutning till befintligt verksamhetsområde i söder (Östra Industriområdet). Gatunätet är utformat som en ring med koppling mot befintlig bebyggelse. Angöring sker från väg 19. Området är avsett för verksamheter med inslag av handel och i norra delen även odling, t.ex. växthus, handelsträdgård och liknande verksamheter. Krav på bland annat skyddsavstånd avgör var i området olika typer av verksamheter kan placeras. Delvis trädplanterade gator ger tillsammans med grönytor och grönstråk ett samlat grönt intryck. Grönytor och grönstråk fungerar som skyddszon mot angränsande bebyggelse och mot väg 19 samt ger plats för växt- och djurliv och dagvattenhantering. Gång- och cykelbanor anläggs längs med gatunätet och planeras även längs väg 19. Det har stor betydelse för upplevelsen av området hur byggnader och skyltning utformas. Utformningsbestämmelser anger bland annat lämpligt fasadmaterial och hur skyltning får ske. Föreslagna åtgärder (sammanfattning) Planen innefattar: Kvartersmark för verksamheter med inslag av handel, samt odling i norra delen Kvartersmark för bilservice Gator med gång- och cykelbana samt i norra och östra delen trädplantering Grönområden med fördröjningsmagasin för dagvatten Bestämmelse om utseende för bebyggelse längs väg 19 och i norra delen Bestämmelse om skyltning och belysning Bestämmelser om skyddsåtgärder för bebyggelse längs väg 19 Bebyggelse Verksamheter, handel, odling Markanvändningen varierar beroende på läge inom området. Kvarteren närmast väg 19 är avsedda för industri utan omgivningspåverkan samt handel med skrymmande varor, t.ex. möbler och inredning, bilar, husvagnar, båtar, byggmaterial och trädgårdsartiklar. I norra delen ges även möjlighet till odling, t.ex. växthus, handelsträdgård och liknande verksamheter. Utformningen av bebyggelsen längs väg 19 är viktig eftersom vägen utgör infart till Ystad. Fasader ska huvudsakligen bestå av puts, tegel, glas eller betong. Inslag av panel eller skivmaterial är tillåtet. Väg 19 är farligt gods-led och bebyggelse får därför inte placeras närmare vägen än 30 meter. Om publik verksamhet som handel placeras närmare vägen än 70 meter ska fasad vara i obrännbart material och fönster i klass EW30 och om entréer till dessa verksamheter placeras närmare vägen än 70 meter ska det finnas minst en utrymningsväg som vetter bort från väg 19. Denna ska vara tillgänglig från alla delar av byggnaden. Söder om det 50 meter breda grönområdet i norra delen kan, med hänsyn till bebyggelsen längs Karlshemsvägen, verksamheter med 50 meters skyddsavstånd enligt 3(21)

4 Boverkets "Bättre plats för arbete", t.ex. småverkstäder och grossister, placeras. Även handel med anknytning till verksamheten är möjlig, däremot inte enbart handel. Odlingsmöjligheter finns också i denna del och skulle kunna vara en lämplig användning som övergång till grönområdet och bebyggelsen längs Karlshemsvägen i norr. Även i denna del är utformningen av bebyggelsen viktig med tanke på boende och verksamheter vid Karlshemsvägen och samma bestämmelser som längs väg 19 om fasadmaterial gäller här. Verksamheter med 50 meters skyddsavstånd och verksamhetsanknuten handel kan placeras norr och öster om kriminalvårdsanstalten som ligger i söder. Öster om anstalten finns ett grönområde som utgör skyddszon och på kvartersmarken närmast norr om anstalten är endast industri utan omgivningspåverkan samt verksamhetsanknuten handel tillåten. Centralt i området kan verksamheter som kräver upp till 200 meters skyddsavstånd placeras, t.ex. kylanläggningar, elektronisk industri, bilverkstäder med lackeringsverkstad och bussterminaler, samt verksamhetsanknuten handel. En större växthusanläggning (ca m 2 ) med gurkodling finns i de centrala delarna av området. Önskemål finns att kunna anlägga en större vattenbassäng ( m 3 ) för bevattningsändamål i anslutning till växthuset. Det finns inget hinder i detaljplanen för detta men vattendom eller tillstånd kan krävas. Kontakt bör tas med länsstyrelsen för att reda ut möjligheter och förutsättningar, bland annat med tanke på grundvattennivån. Verksamheter finns även väster om växthusanläggningen och väster om kriminalvårdsanstalten. Bilservice Vid infarten till området från väg 19 finns ett område för bilservice, vilket innebär service både till bilar och bilister, t.ex. försäljning av bensin och tillbehör samt kiosk. Motell tillåts inte. Skyddsavstånd till lossningsplats för bensin är 25 meter till annan verksamhet och 100 meter till bostad. Höjdsättning och placering En genomtänkt höjdsätning av området är viktig för att komma så nära en massbalans som möjligt. Massbalansering ger en bra helhet och underlättar vid byggnation eftersom marken är grovplanerad och det blir mindre schakt/fyllning för den enskilde exploatören samt dagvattenhanteringen. Byggnader bör disponeras och placeras i förhållande till markens lutning. Hänsyn till utblickar och siktlinjer kan påverka placeringen, till exempel längs väg 19, men långa byggnader bör så långt möjligt placeras längs nivåkurvorna. Bebyggelsens storlek Exploateringsgraden är 50 %, vilket innebär att högst hälften av fastighetsarean får bebyggas. Högsta byggnadshöjd är 8 meter och största takvinkel 15 grader. 4(21)

5 Skyltning och belysning Samordning av skyltningen ger ett enhetligt intryck och underlättar orienteringen. Skyltar ska sättas upp på fasad. Därutöver är en (1) pylon tillåten per fastighet, max 6 meter hög. I övrigt tillåts inte skylt på tak eller mark. Skyltning får endast utgöras av företagets namn och verksamhetsanknutna logotyper. Bildväxlande reklamskyltar tillåts inte. Därutöver är verksamhetsanknuten hänvisningsskylt vid infart utmed gata tillåten. Belysningsstolpar får inte vara högre än 8 meter. Grönstruktur och parker Forskning visar att gröna miljöer har betydelse för välbefinnandet. De är rogivande och avstressande samt gynnar växt- och djurliv. Grönområden har också en viktig funktion när det gäller att hantera klimatförändringar. De hjälper till att bromsa vattenflöden vid (framtida) skyfall och dämpar värmen när temperaturen höjs. Befintlig vegetation sparas i de grönområden (Natur) som planeras längs väg 19, i norra och södra delen samt i anslutning till Öja mosse i öster. Naturområdena ska planteras med växter som förekommer naturligt i området. Befintlig trädrad längs väg 19 förlängs. Grönytor och grönstråk fungerar som skyddszon mot angränsande bebyggelse och mot väg 19 samt ger plats för växt- och djurliv och dagvattenhantering. Delvis trädplanterade gator bidrar till att ge området ett samlat grönt intryck. Dunge i Öja mosse Trädrad längs väg 19 I Översiktsplan 2005 anges i avsnittet Naturhänsyn att man vid förändringar av markanvändningen, t.ex. omställning av jordbruksmark eller bebyggelseplanering, bör sträva efter att skapa eller återupprätta ekologiska korridorer. Grönstråk planeras i norr och söder från Öja mosse västerut mot området kring Öja gård samt längs kanten av Öja mosse. Även gång- och cykelvägen längs väg 19 i väster och gång- och cykelvägen från Karlshemsvägen längs den östliga gatan ingår i en övergripande grön struktur. 5(21)

6 Gröna stråk Trafik Biltrafik Gatunätet är utformat som en ring med koppling mot befintlig bebyggelse och verksamheter, vilket ger ett differentierat gatunät med fördelning av trafiken och möjlighet till alternativa vägar. En möjlig framtida koppling till verksamhetsområdet i söder finns i anslutning till vändplatsen i sydost. En befintlig anslutning väster om kriminalvårdsanstalten till verksamhetsområdet i söder behålls men gatan är smalare här och inte tänkt som genomfart. En ny anslutning till Karlshemsvägen för att öka trafiksäkerheten och minska antalet korsningar med väg 19 blir möjlig mellan kvarteret i nordväst och grönområdet i norra delen. Vägen går mellan grönområde och kvarter för bebyggelse med bestämmelser om fasadutformning. 6(21)

7 Förslag till utformning av korsning med väg 19 (Sweco) Anslutning till väg 19 sker i samma läge som i gällande detaljplan. Utrymme ges i detaljplanen för att kunna utföra åtgärder som förbättrar framkomlighet och säkerhet i korsningen, bland annat anläggande av vänstersvängfält för trafik som kommer norrifrån på väg 19. Om åtgärderna inte ryms inom vägområdet krävs vägplan. Avtal ska tecknas mellan Trafikverket och Ystads kommun innan detaljplanen antas. Trafikverket planerar mittseparering av väg 19 mellan Ystad och Stora Herrestad. Ambitionen är att minska antalet anslutningar till väg 19. Enligt Trafikverkets idag gällande verksamhetsplan planeras ombyggnad ske Om den inte genomförs innan planområdet byggs ut kan en utformning av korsningen enligt ovan öka trafiksäkerheten. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelbanor anläggs längs med gatunätet och en koppling görs till bebyggelsen längs Karlshemsvägen i norr. Gång- och cykelvägen från Karlshemsvägen och längs den östliga gatan är en del av ett möjligt framtida stråk genom befintligt verksamhetsområde i söder. Gång- och cykelbanan längs väg 19 ingår i den gång- och cykelväg som planeras mellan Ystad och Stora Herrestad. Utformning av gator Infarten till området och anslutning till Karlshemsvägen i nordväst utföres 13 meter breda med gång- och cykelbana på ena sidan. Mellan gång- och cykelbanan och ga- 7(21)

8 tan planteras en trädrad. Förlängningen på infartsgatan österut och gator i östra delen utföres 10,5 m breda med gång- och cykelbana på ena sidan. Mellan gång- och cykelbanan och gatan planteras en trädrad. Gator i västra delen och mellan kriminalvårdsanstalten och befintlig växthusanläggning utföres 10 m breda med gång- och cykelfält på både sidor. Gatusektion 13 m Gatusektion 10,5 m Gatusektion 10 m 8(21)

9 Parkering Parkering sker på respektive fastighet. En parkeringsficka på höger sida strax efter infarten till området från väg 19 gör det möjligt att stanna för att ta del av gemensam skyltning/information som kan sättas upp vid kanten. Kollektivtrafik Skåneexpressens linje 4 har idag en hållplats vid husen som ligger längs väg 19 strax norr om planområdet. En flyttning av hållplatsen så att den kommer närmare korsningen mellan väg 19 och infarten till det nya verksamhetsområdet är möjlig. Plats för bussfickor finns på båda sidor av vägen. I samband med ombyggnad av korsningen måste en säker övergång för oskyddade trafikanter anordnas, t.ex. refuger. Teknisk försörjning Energiförsörjning, tele samt vatten och avlopp Försörjning av energi, tele samt vatten och avlopp sker genom anslutning till befintliga nät. Fjärrvärme är möjlig att dra fram i delar av området. För att klara elförsörjningen behövs tre nya transformatorstationer, som fördelas inom området. Dagvattenhantering Marken inom området utgörs till stor del av moränlera, vilket innebär att den har låg infiltrationskapacitet. Dräneringsvatten går till dikningsföretagen Öja från år 1954 och Öja mosse från år Mängden vatten som släpps till dessa är reglerad och får inte öka. Dagvatten från området måste därför fördröjas. Ytor/magasin där dagvatten kan fördröjas anläggs i grönområdena i norr och i öster. Konventionella ledningar avleder dagvattnet dit. Den största delen av vattnet avleds mot grönområdet i kanten av Öja mosse i östra delen av planområdet. Vegetation i grönområden, längs gatorna och på tomtmark tar upp en hel del vatten och kan på så sätt minska dagvattenmängden. Normalt kommer dagvattenmagasinen att utgöras av en fuktig gräsyta men vid regn skapas en större tillfällig vattenspegel. Det finns även möjlighet att utforma magasinen så att det blir en konstant vattenspegel. Fördröjningsmagasinen bör ha gräsbevuxna slänter så att de har ett tilltalande utseende även när vattennivån är låg. Magasinen ska konstrueras så att sedimentation gynnas för att hindra att mängden förorenande partiklar i dagvattnet ökar. Fria avrinningsstråk är viktiga för att större mängder vatten ska kunna rinna bort ovan mark vid extrema nederbördsmängder. Gatornas utformning, lutning och höjdsättning är viktig för att vattnet inte ska rinna in på kvartersmark utan ledas mot de avrinningsstråk som mynnar i grönområden med dagvattenmagasin. Stråken kan utformas som dränerande, gräsbevuxna svackdiken. 9(21)

10 Exempel på svackdike Exempel på dagvattenmagasin Avfallshantering Ystads kommun sköter hämtning av hushållsavfall. Avfall som ska källsorteras hanteras genom FTI AB (Förpacknings- och tidningsinsamling). Sysav Kemi hanterar miljöfarligt avfall. Lovplikt Bygglov Någon ändring av bygglovplikten föreslås inte. De bestämmelser om krav på bygglov som finns i 9 kap 2, 3c PBL och 6 kap 3 PBF (8 kap 3 ÄPBL) bedöms som tillräckliga för att bevaka bebyggelsens utformning. Detaljplanen handläggs enligt "gamla" plan- och bygglagen (SFS 1987:10) men bygglov kommer att handläggas enligt "nya" plan- och bygglagen (SFS 2010:900). 10(21)

11 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet Planområdets läge och avgränsning Planområdet är beläget nordost om Ystad, öster om väg 19. Det avgränsas i norr av Karlshemsvägen, i söder av befintligt industriområde och kriminalvårdsanstalten och gränsar i öster till Öja mosse. Planområdet är ungefär 54 hektar stort och ligger mellan cirka +5 och drygt +20 meter över havet. Planområde. Kriminalvårdsanstalten (Termostaten 1) ingår inte. 11(21)

12 Markägoförhållanden Större delen av marken ägs av Ystads kommun. Fastigheterna Förgasaren 1 (växthus) samt Startmotorn 1 och 2 är privatägda. Markanvändning Större delen av området utgörs av åkermark. I nordöstra delen finns en del betesmark. Öja mosse i öster består delvis av odlingsmark och delvis av bete. I söder finns en växthusanläggning och några tomter med verksamheter. Geoteknik En geoteknisk undersökning gjordes Inom de högre belägna delarna vilar matjorden normalt på morän/moränlera. I lågpunkter finns organiska jordlager. Inom Öja mosse i den östra delen av planområdet finns 0,5 1,0 m mäktiga organiska jordlager. I samband med detaljprojektering behövs kompletterande undersökningar för att fastställa lämpligt grundläggningssätt, schaktningsförfarande m.m. Tidigare ställningstaganden Översiktsplanen I Översiktsplan 2005 för Ystad anges området huvudsakligen som område för verksamheter. Enligt översiktsplanen bör gällande detaljplan ses över, bl.a. med hänsyn till naturvärdena i Öja mosse. Särskild vikt bör läggas vid utformning av bebyggelse utmed Kristianstadsvägen och Dragongatan med tanke på det exponerade läget. Utdrag ur översiktsplan 2005 för Ystad med planområdet markerat 12(21)

13 Detaljplaner, områdesbestämmelser För större delen av planområdet gäller detaljplan 109, laga kraft Enligt denna är området i huvudsak avsett för industriändamål. Norra delen av området är inte planlagd. Program, inventeringar m.m. Planprogram I ett planprogram beskrivs förutsättningar och konsekvenser av en utbyggnad av området. Detaljplanen följer i huvudsak föreslagen utformning i planprogrammet. Gestaltningsprogram Ett gestaltningsprogram har tagits fram som anger huvudprinciperna för gestaltningen av området och utgör underlag/ger vägledning vid utformning av byggnader, tomter, gatumark och grönområden. Riskutredning (Grontmij ) Enligt riskutredning finns det inte några hinder mot att anlägga ett industriområde i Öja sett ur ett riskhänsynsperspektiv. Dock minskar det natursköna värdet för de boende i och omkring Öja by, eftersom bl.a. utsikten mot havet minskar och ersätts av industribyggnader. Dagvattenutredning (Grontmij ) En dagvattenutredning visar att dagvattenflödet kommer att öka med cirka 125 %. Föroreningshalterna kommer enligt beräkningar att överstiga de förslag till riktvärden som tagits fram av Riktvärdesgruppen, vilket innebär att dagvattnet måste renas innan det tillåts infiltrera eller ytavledas till recipient. I förslag på dagvattenhantering beskrivs förutsättningar för LOD samt ges förslag på förebyggande åtgärder och rening av dagvatten. Förutsättningarna för brandvatten bedöms som goda. Riksintressen och förordningar Riksintresse för kommunikationer (miljöbalken 3 kap. 8 ) Väg 19 är av riksintresse för kommunikationer. Delen genom Skåne län (Kristianstad - Ystad) är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Vägen är en viktig förbindelse mellan nordöstra och sydöstra Skåne samt till Ystad hamn. Riksintresse för kustområdet (miljöbalken 4 kap. 4 ) Planområdet är beläget inom område som enligt 4 kap 1 miljöbalken är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Exploateringsföretag och andra ingrepp får komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 2-8 i 4 kap och det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Enligt 4 får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse inom kustområdena. Bestämmelserna i 4 kap utgör inget hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. 13(21)

14 Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap. miljöbalken får regeringen meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Miljökvalitetsnormerna anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. För utomhusluft finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), ozon, arsenik, kadmium, nickel och benspyren. Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt har beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och grundvattenförekomster i distriktet. Dessa syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå minst god yt- och grundvattenstatus eller god ekologisk potential senast 22 december Hälsa och säkerhet Luftföroreningar Kommunen bedriver miljöövervakning av bland annat luftkvaliteten. De mätningar som nu görs av luftkvaliteten påbörjades Innan dess gjordes sporadiska mätningar mellan 1991 och 2002 av kvävedioxid, svaveldioxid och ozon. Nuvarande mätningar är samordnade med Ystad Hamn. Parametrarna är kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), partiklar (PM10 och PM2,5), flyktiga organiska föreningar (VOC) och marknära ozon (O 3 ) under sommarhalvåret. Hitintills visar mätningarna att svaveldioxid ligger mycket under miljökvalitetsnormen och att kvävedioxidhalten varierar. Till exempel är det högre halter i direkt anslutning till större vägar jämfört med urban bakgrundshalt i Ystad, dock har inte miljökvalitetsnormen överskridits. PM10-halterna har varit högre än 50 µg/m 3 vid ett flertal tillfällen och vid enstaka tillfällen har halten varit mycket hög, speciellt under vår-vintern. Anledningen är höga bakgrundshalter som har sitt ursprung från luftpaket från kontinenten. Sydsverige har generellt högre halt av partiklar, kvävedioxid och svaveldioxid i luften (bakgrundshalt) jämfört med längre upp i landet. Miljökvalitetsnormen för PM10 har dock inte överskridits, då tillåtet antal dygn över miljökvalitetsnormen inte har överskridits (enligt normen tillåts miljökvalitetsnormen överstiga 50 µg/m 3 35 dygn per år). 14(21)

15 Buller Följande av riksdagen antagna riktvärden för vägtrafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, gäller för bostäder, vård- och undervisningslokaler: ekvivalentnivå ute, frifältsvärde 55 dba (vid uteplats) inne 30 dba maxnivå ute, frifältsvärde 70 dba (vid uteplats) inne 45 dba (nattetid) Det aktuella området har idag inte så mycket trafik men riksväg 19 som passerar väster om området är en av Ystads mest trafikerade vägar. Väg 19 har en årsdygnstrafik på ca 8500 fordon (2012). Av detta utgörs ca 11 % av tung trafik. Förbi planområdet är idag hastighetsbegränsningen 90 km/h. Natur- och kulturmiljö Naturmiljö och biologisk mångfald Större delen av området utgörs av åkermark. I nordöstra delen finns betesmark med dungar av träd och buskar. Den del av Öja mosse som ligger inom planområdet är till stor del odlad men även en del betesmark ingår. Området gränsar till område 13 Betesmark vid Öja i länsstyrelsens naturvårdsprogram, vilket har höga naturvärden (klass 2 av 3). De öppna hagmarkerna med solitära träd är svagt hävdade eller delvis ohävdade. Längs väg 19 växer en rad med ekar och där finns också en dunge där det legat en liten gård. I anslutning till kriminalvårdsanstalten växer träd och buskar. Planområdet från nordväst Öja mosse Jordbruksmarken tillhör klass 8 i den översiktliga klassificeringen av jordbruksmark. Arkeologi Vid en arkeologisk utredning 2001 påvisades under mark dolda boplatslämningar öster om kriminalvårdsanstalten (Öja 4:1, RAÄ 4) och norr om befintlig växthusanläggning (Öja 7:1, RAÄ 7). Ett skyddsområde för fornlämningarna avgränsades. En arkeologisk förundersökning för norra delen av detta område gjordes i novemberdecember Vid undersökningen påträffades enstaka under mark dolda boplatslämningar. Inga ytterligare arkeologiska insatser är nödvändiga enligt länsstyrelsens 15(21)

16 meddelande I nordöstra delen av området gjordes en arkeologisk utredning våren Utredningen påvisade under mark dolda fornlämningar (Öja 21). Inom den del av planområdet som ligger i Öja mosse har en arekologisk utredning gjorts för att klargöra fornlämningssituationen. Utredningen visade att det i den östra delen av området finns välbevarade fornlämningar (härdar), som kan förmodas höra samman med den intilliggande boplatsen nr 10 i Öja socken. Om fornlämningar påträffas i samband med markarbeten ska arbetet omedelbart avbrytas och länsstyrelsen underrättas, i enlighet med 2 kap. 10 lag om kulturminnen m.m. Fornlämningar Kollektivtrafik Regionbussar trafikerar väg 19. Hållplats finns i anslutning till planområdet. 16(21)

17 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING När en detaljplan upprättas ska kommunen göra en bedömning av behovet att göra en miljöbedömning. Enligt miljöbalken 6 kap. 11 ska en miljöbedömning av planen göras om genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Ett genomförande av detaljplanen kan enligt länsstyrelsen antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning har därför upprättats. Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på de områden som medför betydande miljöpåverkan: trafik och buller, risker, dagvatten, naturresurser jordbruksmark, naturoch kulturmiljö, landskapsbild/utsikt. Tidigt samråd Avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen är avstämd med länsstyrelsen i tidigt samråd (21)

18 KONSEKVENSER Planen bedöms medföra viss påverkan på omgivningen och den berörs också av förhållanden i omgivningen samt riksintressen m.m., vilket redovisas i den miljökonsekvensbeskrivning som har upprättats i samband med detaljplanearbetet. Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen Trafik och buller De tillkommande verksamheterna kommer att alstra mer trafik i området jämfört med idag. Utifrån olika antaganden om verksamheternas inriktning, exploateringstal m.m. bedöms trafiken öka med ca fordon/dygn jämfört med idag, efter full utbyggnadav verksamhetsområdet. Det är svårt att exakt ange vad det blir för trafikalstring till följd av utbyggnaden eftersom detta är starkt beroende av vilken typ av verksamheter som slutligen etablerar sig i området. Trafikökningen kan jämföras med trafiken på väg 19 idag som uppgår till ca fordon/dygn, varav 11 % är tung trafik. Det nya planförslaget innebär sannolikt mer trafik jämfört med om nu gällande detaljplan skulle genomföras, men samtidigt bedöms den nya detaljplanen innebära en mindre andel tunga fordon eftersom den har en mindre industriinriktad karaktär, jämfört med nu gällande detaljplan. Bullernivåerna bedöms därför totalt sett bli mindre med den nya detaljplanen eftersom det är den tunga trafiken som är den största källan till buller. Trots detta bedöms bullernivåerna öka med ca 1-3 dba ekvivalentnivå, beroende på exploateringsnivå, för bostäderna utmed väg 19 när området är fullt utbyggt. Trafiken inom området bedöms inte medföra några överskridna riktvärden för buller för omgivande bebyggelse. Mot bebyggelsen i nordost samt mot kriminalvårdsanstalten i sydväst planeras skyddszoner med grönområden anordnas. I den nordöstra delen mot bebyggelsen kommer marknivåerna också att höjas genom en mjuk terrängmodellering. Trafikverket har redan sanerat vissa fastigheter men eventuellt kan behov finnas av kompletterande saneringsåtgärder för redan mycket utsatta fastigheter. Vid utformningen av verksamhetsområdet måste även tas hänsyn till de risker som väg 19 utgör. Denna är klassad som s.k. rekommenderad transportled för farligt gods, vilket medför att det finns krav på avstånd till bebyggelse, fasadutformning m.m. Risker De tillkommande verksamheterna inne i området kan också, beroende på inriktning, i sig medföra risker och en riskanalys har därför genomförts i ett tidigt skede. För olika typer av verksamheter finns krav på skyddsavstånd. Det kortaste skyddsavståndet på 50 m gäller för enklare industri som t.ex. småverkstäder och grossister. Nästa nivå som kan vara aktuell inom här aktuellt planområde gäller för verksamheter som kan orsaka störningar i form av buller, utsläpp och lukt som t.ex. kylanläggningar, elektronisk industri, bussterminaler, bilverkstäder med lackeringsverkstad. Dessa ska placeras minst 200 m från angränsande verksamheter och bostäder. Om det ska eta- 18(21)

19 bleras en bensinstation i området måste denna placeras minst 100 m från bostäder med hänsyn till risker, lukt, luftutsläpp och andra störningar. Dagvatten En viktig fråga som belyses i MKBn är hur dagvattnet ska tas om hand från området. Eftersom andelen hårdgjord yta ökar, krävs åtgärder som fördröjer dagvattnet innan det når Öja mosse. Eftersom planområdet ingår i s.k. dikningsföretag är mängden vatten som får ledas ut i Öja mosse reglerad. Olika alternativ för att fördröja dagvattnet har studerats. Dagvattendammar kan placeras inom grönstråken i området och möjligheten att placera ett dagvattenmagasin i kanten av Öja mosse har också studerats. Det finns även möjligheter att ställa krav på att dagvattnet ska hanteras inom respektive industritomt, men detta leder ofta till begränsningar i företagens utbyggnadsmöjligheter samt ökat underhåll om underjordiska fördröjningssystem anläggs. I samrådsförslaget förordas att ett större dagvattenmagasin byggs i kanten av Öja mosse kombinerat med några mindre dagvattendammar inom planområdet. Enligt utförd dagvattenutredning kommer belastningen på dikningsföretag, med föreslagen fördröjning av dagvattnet, inte att öka. Miljökvalitetsnormer När det gäller miljökvalitetsnormerna (MKN) bedöms luftföroreningarna hamna inom godtagbara nivåer då trafikmängderna är måttliga tillsammans med frånvaron av luftförorenande industrier i närheten. Planområdets läge inom öppet landskap bidrar även till god genomluftning. För Nybroån och Sydkustens kustvatten finns regler för hur kemisk och ekologisk status ska uppnås. Eftersom planområdet omföres från jordbruksmark till industrimark kommer näringstillförseln av kväve till Öja mosse/nybroån att minska, medan avrinning från de hårdgjorda ytorna kommer innebära en viss ökning av andra kemiska föreningar. Avsikten är att dessa ska tas omhand i de planerade fördröjningsmagasinen i området. Genom att installera oljeavskiljare kan spridningen av föroreningar från t.ex. parkeringsytor minskas. Naturresurser - jordbruksmark Totalt bedöms ca 30 ha jordbruksmark tas i anspråk för verksamheter, gator m.m. Resterande delar kommer att undantas från exploatering och utformas som grönstråk samt ytor för dagvattenhandering. Natur- och kulturmiljö Naturmark kommer inte att direkt tas i anspråk av föreslagen exploatering utan enbart jordbruksmark. I området finns även några registrerade fornlämningar. Vissa av dem kommer att ingå i de grönområden och skyddszoner som planeras inom området. 19(21)

20 Landskapsbild, utsikt När det nya verksamhetsområdet är fullt utbyggt kommer utsikten mot omgivande landskap från Öja by att förändras jämfört med idag. Vyn över det öppna jordbrukslandskapet åt öster kommer delvis att begränsas av handels- och industribebyggelsen. Jämfört med den nu gällande detaljplanen så begränsas utblickarna något mer åt nordost men samtidigt är avsikten att styra bebyggelsens utformning på ett tilltalande sätt genom ett gestaltningsprogram eftersom den kommer att utgöra ansiktet utåt när man färdas mot Ystad från norr. För bebyggelsen utmed Karlshemsvägen blir skillnaden jämfört med nu gällande detaljplan påtaglig. Det nya planförslaget begränsar i betydligt större utsträckning utsikten över omgivande landskap åt söder och sydöst. Genom en mjuk terrängmodellering kan skyddszonen mellan verksamhetsområdet och befintlig bebyggelse förstärkas. Riksintressen och förordningar Riksintresse för kommunikationer (miljöbalken 3 kap. 8 ) Väg 19 är av riksintresse för kommunikationer. Anslutningen av det nya verksamhetsområdet innebär en ökad belastning på vägen men utrymme ges för att kunna utföra åtgärder som förbättrar framkomlighet och säkerhet i korsningen, bland annat anläggande av vänstersvängfält för trafik som kommer norrifrån på väg 19. Riksintresse för kustområdet (miljöbalken 4 kap. 4 ) Planområdet är beläget inom område som enligt 4 kap 4 miljöbalken är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Bestämmelserna i 4 kap utgör inget hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. Planerad bebyggelse ligger i anslutning till befintligt verksamhetsområde i anslutning till tätorten och påverkar inte riksintresset. Havsnivåhöjning Kvartersmark ligger som lägst på +5 meter över havet, vilket är den nivå som anges som lägsta grundläggningsnivå vid nybyggnation i "Handlingsplan för förvaltning och skydd av kusten", antagen av kommunfullmäktige i Ystad Sociala konsekvenser Befolkning och service Detaljplanen innebär att fler arbetsplatser kan etableras och fler arbetstillfällen skapas. Säkerhet och trygghet Gång- och cykelbanor längs gatorna skapar trygghet för oskyddade trafikanter. 20(21)

21 HANDLINGAR Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser Illustrationsplan Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Program och samrådsredogörelse program Samrådsredogörelse Utlåtande Gestaltningsprogram Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med bilagor MEDVERKANDE I planarbetet har från Plan o Bygg planarkitekt Eva Nygren, planchef Anna Möller och karttekniker Ewa Engström samt arkitekt Thomas Holtenäs medverkat. Gestaltningsprogrammet har tagits fram av arkitekt Thomas Holtenäs i samarbete med Plan o Bygg. Miljökonsekvensbeskrivningen har gjorts av Sweco Architects. Plan o Bygg Anna Möller Anna Möller planchef Eva Nygren Eva Nygren planarkitekt 21(21)

22 Detaljplan för Öja 16:17 m.m. i Ystad Ystads kommun, Skåne län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Antagen av: Kf , 137 Laga Kraft: Genomförandetiden slutar: SAMBN arkiv nr: 296 Detaljplanen handläggs enligt "gamla" plan- och bygglagen (SFS 1987:10) SYFTE Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ett område för verksamheter med inslag av handel, där upplevelsen av området görs mer tilltalande med grönområden, delvis trädplanterade gator och bestämmelser om utformning av bebyggelse och gator. Grönområden fungerar som skyddszon mot omgivningen samt ger plats för växt- och djurliv och dagvattenhantering. Gång- och cykelbanor gör det möjligt för oskyddade trafikanter att färdas tryggt och säkert. ORGANISATORISKA OCH EKONOMISKA FRÅGOR Ansvarsfördelning Kommunen ställer i ordning allmän platsmark och upplåter varje tomt inom kvartersmark för sig. Huvudmannaskap för allmänna platser Ystads kommun ska vara huvudman för allmänna platser inom planområdet. Tidplan Samråd har ägt rum under augusti-september 2012 och utställning under mars Planen beräknas antas hösten Avtal Avtal om kostnader för flytt av elledning i västra och norra delen av planområdet ska tecknas med Ystad Energi. Innan detaljplanen förs till antagande ska avtal tecknas mellan Ystads kommun och Trafikverket om kostnader för genomförande av ombyggnad av väg 19 i anslutning till in-/utfart till planområdet samt upprättande av vägplan om sådan krävs. Genomförandetid Planen har en genomförandetid på 5 (fem) år, från det datum den vinner laga kraft. 1(4)

23 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. (5 kap 11 PBL). Upphävande av detaljplan Den del av gällande detaljplan (Ystad 109) som ligger öster om planområdet upphävs. Marken består i denna del (Öja mosse) av 0,5-1 meter mäktiga organiska jordlager och industribyggnation bör undvikas enligt geotekniskt utlåtande (GeoSyd 1978). En del av området ingår också i länsstyrelsens naturvårdsprogram och har där klass 2 av 3 (område 13 - Betesmark vid Öja mosse). Även ett område väster om väg 19, som i gällande detaljplan är avsett som parkmark, upphävs. TEKNISKA ÅTGÄRDER Utbyggnad av allmänna anläggningar Planförslaget innebär att följande allmänna anläggningar nyanläggs/byggs om: Gator Gång- och cykelvägar Ledningsnät för vatten och avlopp, dagvatten, el och tele Fördröjningsmagasin för dagvatten Naturmark Massbalansering ska göras för hela området innan försäljning, för att bl.a. klara avrinningen av dagvatten Genom västra delen av grönområdet i norr går en vattenledning i nord-sydlig riktning. Hänsyn måste tas till ledningen vid anläggande av fördröjningsyta för dagvatten, terrängmodellering och plantering. Servisledningar för vatten, el m.m. går från Västra Kromgatan över kvartersmark till fastigheten Förgasaren 1 (växthusanläggning). Hänsyn måste tas till dessa ledningar vid försäljning av marken. Önskemål har framförts från Öja avloppsförening, där fastigheterna längs väg 19 norr om planområdet ingår, att ansluta sig till det kommunala avloppsnätet i samband med utbyggnad av planområdet. Detta är möjligt och vore positivt eftersom avloppet idag är kopplat till dikningsföretaget Öja 1954 och belastningen på detta då skulle minska. Strax söder om Karlshemsvägen ligger inom grönområde i detaljplanen en cirka 20 kvm stor infiltrationsanläggning som tillhör fastigheten Öja 16:21. Hänsyn till denna måste tas vid plantering av grönområdet. Möjlighet kan dock finnas att ansluta sig till det kommunala avloppsnätet i samband med utbyggnad av verksamhetsområdet. 2(4)

24 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING FASTIGHETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER Fastighetsbildning Den mark inom planområdet som är utlagd som gatu- och parkmark ska genom fastighetsreglering tillföras en av Ystads kommun ägd gatu- och parkmarksfastighet, dock inte väg 19. Berörda fastigheter är Öja 1:7, 16:17, 16:47, 25:1 och Ljuddämparen 1 samt s:6, s:13 och s:14. Genomförande av detaljplanen innebär bildande av ett antal fastigheter. Fastighetsbildningen ska motsvara detaljplanens indelning i byggnadskvarter. Kvarteren kan indelas i lämpliga fastigheter. Samfälligheter, servitut Planområdet berör samfälligheterna s:6, s:13 och s:14 (väg) som idag ger tillgänglighet till jordbruks- och betesmark i området. När planområdet byggs ut tas området i anspråk för verksamheter och ett nytt gatunät anläggs som ger tillgänglighet till dessa. De samfällda vägarna överförs till andra fastigheter inom allmän platsmark och kvartersmark. En samfällighet leder dock till fastigheter som ligger strax utanför planområdet i öster. I detaljplanen ges möjlighet att anordna tillfart till denna samfällighet. Kostnader för anläggning av tillfart och bildande av servitut eller gemensamhetsanläggning ska betalas av kommunen. Delägare i samfälld mark kan ha rätt till ersättning när denna mark överförs till andra fastigheter vid en fastighetsreglering. Ledningsrätt m.m. Rätt att dra fram ledningar inom u-områden kan regleras genom ledningsrätt eller servitut. Dikningsföretag Dikningsföretagen Öja från år 1954 i norra delen och Öja mosse från år 1923 i öster berörs av planområdet. Dikningsföretaget Öja 1954 går över område som planeras som kvartersmark och behöver därför läggas om i denna del så att ledningen går i gång- och cykelväg, gata och grönstråk till Öja mosse. Dagvattenmagasin planeras inom båtnadsområde för Öja 1954 i norr och inom båtnadsområde för Öja mosse 1923 i öster. Vatten från dikningsföretagen kan eventuellt ledas genom dagvattenmagasinen. Åtgärder som ändrar förutsättningarna för dikningsföretag innebär att de behöver omprövas. Ansökan om omprövning behandlas i Mark- och miljödomstolen. Ansökan om fastighetsbildning m.m. Det ankommer på berörda fastighetsägare att hos Lantmäterimyndigheten i Ystad ansöka om erforderlig fastighetsbildning, bildande av sevitut eller upplåtelse av ledningsrätt. Förrättningskostnader ska betalas av den som begär eller ingår i förrättningen. 3(4)

25 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING MEDVERKANDE I planarbetet har från Plan o Bygg planarkitekt Eva Nygren och planchef Anna Möller medverkat. Plan o Bygg Anna Möller Anna Möller planchef Eva Nygren Eva Nygren planarkitekt 4(4)