BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA"

Rolf Eklund
för 4 år sedan
Visningar:

1 BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA Kvalitetsprogram för den yttre miljön Upprättat i juni 2012, rev.april 2013

2 Innehåll INLEDNING 3 Förutsättningar 3 Syfte och status 3 ÖVERGRIPANDE KARAKTÄrer 4 Bebyggelsen i det östra, låglänta området 4 Skogsbebyggelsen i det västra höglänta området 4 DET LÅGLÄNTA OMRÅDET 5 Gator, stråk och parkeringar 5 Den egna tomten 5 SKOGSBEBYGGELSen 6 Gator, stråk och parkeringar 6 Den egna tomten 6 FÖRSKOLETOMTen 6 Medverkande Beställare: Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Foton och Illustrationer: Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad, Mattias Westblom, fornamn.efternamn@sbk.goteborg.se WSP Samhällsbyggnad, Göteborg Anna Olsson, anna.e.olsson@wspgroup.se Johanna Almgren, johanna.almgren@wspgroup.se WSP Samhällsbyggnad, om inte annat anges Reviderat april 2013 av stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad genom Arvid Törnqvist, planarkitekt PRINCIPER FÖR HANTERING AV NATURMARK 7 Bergsbranter och hällar 7 Hantering av stora nivåskillnader 7 DET GEMENSAMMA RUMMET 8 Friytor och siktlinjer 8 Komplementsbyggnader 8 DAGVATTENHANTERING 8 LJUSSÄTTNING 9 Gränszonerna 9 REFERENSBILDER FRÅN LIKNANDE PROJEKT 10 2 ǀ BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA, Kvalitetsprogram för den yttre miljön, maj 2013

INLEDNING Förutsättningar I samband med detaljplanearbetet för småhusbebyggelse vid Decenniumplan i Kortedala utarbetas ett kvalitetsprogram.

Området är beläget, dels i kuperad skogsterräng och dels på plan mark söder om Assaredsskolan. Syfte och status Kvalitetsprogrammet redovisas tillsammans med övriga planhandlingar.

3 INLEDNING Förutsättningar I samband med detaljplanearbetet för småhusbebyggelse vid Decenniumplan i Kortedala utarbetas ett kvalitetsprogram. Det aktuella exploateringsområdet ligger 600 meter från Kortedala torg i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Bostäderna samt en förskola och ett boende med särskild service planeras. Området är beläget, dels i kuperad skogsterräng och dels på plan mark söder om Assaredsskolan. Syfte och status Kvalitetsprogrammet redovisas tillsammans med övriga planhandlingar. Dess syfte är att slå fast ambitionsnivån för områdets kvaliteter och förtydliga intentionerna i detaljplanen. Förhoppningen är att det ska ge råd och inspiration till framtida husbyggare. Kvalitetsprogrammet togs fram inför plansamrådet av WSP Samhällsbyggnad i samarbete med stadsbyggnadskontoret. Inför utställningsskedet har kvalitetsprogrammet uppdaterats och redigerats av stadsbyggnadskontoret i april Berghäll (ovan) och bergsbrant (nedan) att bevara och framhäva i skogsbebyggelsen. BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA, Kvalitetsprogram för den yttre miljön, maj 2013 ǀ 3

ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRER Detaljplanens ambition är att ta till vara områdets karaktärsdrag och placera in bebyggelsen på

Det blivande bostadsområdet kommer att utgöraas av två delar med olika karaktär.

flacka terrängen. En småskalighet i byggnader och träd eftersträvas.

Byggnader bör passas in i lutningar för att sprängning och fyllning därmed ska kunna minimeras.

4 ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRER Detaljplanens ambition är att ta till vara områdets karaktärsdrag och placera in bebyggelsen på områdets naturliga villkor och ta stöd i det omgivande landskapet. Ny bebyggelse, natur och befintliga kvarter ska samspela. Det blivande bostadsområdet kommer att utgöraas av två delar med olika karaktär. Bebyggelsen i det östra, låglänta området Här bör råda en struktur med tydliga stadsrum som är formmässigt överordnad den flacka terrängen. En småskalighet i byggnader och träd eftersträvas. Skogsbebyggelsen i det västra höglänta området Här ska bebyggelsens struktur vara underordnad den naturliga terrängen. Byggnader bör passas in i lutningar för att sprängning och fyllning därmed ska kunna minimeras. Vackra berghällar bör bevaras och naturträdgårdar anpassas efter terrängen. Illustrationskarta över planområdet Den öppna grusplanen (tv) och den kuperade skogsterrängen (th) 4 ǀ BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA, Kvalitetsprogram för den yttre miljön, maj 2013

5 DET LÅGLÄNTA OMRÅDET Gator, stråk och parkeringar Den genomgående gatan mellan Tideräkningsgatan och Dagjämningsgatan har en 5,5 meter bred körbana och 1,5 meter bred trottoarer. Även övriga gator är 5,5 meter breda men utan tydlig separering för gång- och cykeltrafik. Sträckningen öst-väst saknar märkbara nivåskillnader och kurvor. En gles trädrad kan här utgöra ett visuellt farthinder. Den nord-sydliga sträckningen varierar något i höjd och kurvan i den södra delen ligger tätt emot berg och skog vilket fungerar fartdämpande. Det nya cykelstråket är 3 meter brett och ansluter till gång- och cykelstråket mot Kortedala torg. Parkeringsytorna i det östra området är gemensamma och samlade på några ställen. De bör vara tydligt avgränsade av t ex häckar eller staket. Den egna tomten Tomtgränserna bör vara tydligt avgränsade mot gatan och parkeringsytor. Husen bör placeras så på tomten att tydliga gaturum bildas. Förgårdsmarken bör tas tillvara och framhävas för att skapa en småskalig, trevlig och trygg gatumiljö. BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA, Kvalitetsprogram för den yttre miljön, maj 2013 ǀ 5

6 SKOGSBEBYGGELSEN Gator, stråk och parkeringar Gatorna är 5,5 meter breda utan tydlig separering för gång- och cykeltrafik. Avgränsning mot körväg ska vara distinkt. Varje bostad har egen yta för parkeringsplats och cykel väl inpassad i terrängen. Även vändytorna i området ska utformas omsorgsfullt och ansluta väl till befintlig terräng för att samtidigt utgöra fina platsbildningar. Den egna tomten De egna tomterna är relativt små och utgörs av naturmark. Den befintliga terrängen och vegetationen bevaras och återställs så långt det är möjligt. Den kuperade och ibland dramatiska naturen ger här varje tomt unika förutsättningar. Denna variation bidrar till områdets identitet. Det är av stor vikt att skogsområdena i anslutning till de bakre delarna av tomterna får möjlighet att glesas ut för att möjliggöra goda solförhållanden. Förskoletomten Gestaltningen ska överensstämma med principerna för skogsbebyggelsen i den västra delen av planområdet. 6 ǀ BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA, Kvalitetsprogram för den yttre miljön, maj 2013

PRINCIPER FÖR HANTERING AV NATURMARK Bergsbranter och hällar Områdets karaktär med dramatisk terräng betonas t ex genom att en bergsbrant bevaras vid en vändplats och kan framhävs med effektbelysning.

I det kuperade skogsområdet bör höjdskillnader därför tas upp med hjälp av stödmurar, socklar eller souterrängvåningar. Där stödmurar krävs används betongmurar eller natursten.

Där slänter skapas ska dessa utformas så att de passar in i den omgivande naturen och inte skadar eller påverkar naturområdet utanför planområdets gränser.

7 PRINCIPER FÖR HANTERING AV NATURMARK Bergsbranter och hällar Områdets karaktär med dramatisk terräng betonas t ex genom att en bergsbrant bevaras vid en vändplats och kan framhävs med effektbelysning. Flera branter i området har en fin rumsbildande effekt. Hantering av stora nivåskillnader Alltför stora sprängningar eller utfyllnader kan påverka naturområdets kvaliteter negativt. I det kuperade skogsområdet bör höjdskillnader därför tas upp med hjälp av stödmurar, socklar eller souterrängvåningar. Där stödmurar krävs används betongmurar eller natursten. Dessa ska utformas med omsorg i nära samklang med terrängen och byggnaders utformning. Exempel på hur höjdskillnader kan tas upp. Där slänter skapas ska dessa utformas så att de passar in i den omgivande naturen och inte skadar eller påverkar naturområdet utanför planområdets gränser. Där större utfyllnader blir nödvändiga av byggnadstekniska skäl ska naturmarken i mesta möjliga mån återställas och slänternas kanter skall passas in i den omgivande terrängen. Exempel på hur exponering av sprängytor på tomten kan minimeras genom att byggnaden placeras in på ett varsamt sätt. Exempel på hur berghällar kan sparas och bidra till områdets karaktär. BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA, Kvalitetsprogram för den yttre miljön, maj 2013 ǀ 7

DET GEMENSAMMA RUMMET Friytor och siktlinjer Den yta som idag utgörs av den stora grusplanen vid namn Decenniumplan kommer att bebyggas med bostäder samt förses med en ny bollplan (bollbinge)

Det är därför viktigt att en fri siktlinje uppräthålls tvärs över det som blir kvar av planen.

Komplementbyggnader Mindre komplementbyggnader så som transformatorstation, pumpstation osv bör terränganpassas och gestaltas med omsorg och redovisas i bygglov.

8 DET GEMENSAMMA RUMMET Friytor och siktlinjer Den yta som idag utgörs av den stora grusplanen vid namn Decenniumplan kommer att bebyggas med bostäder samt förses med en ny bollplan (bollbinge) omedelbart söder om Assaredsskolan. Det stora öppna rum som idag utgör områdets centrala delar kommer därmed att tätas till och försvinna. Det är därför viktigt att en fri siktlinje uppräthålls tvärs över det som blir kvar av planen. En visuell koppling bör alltså bevaras mellan Decenniumgatan och skogen i östvästlig riktning, se illustrationskarta. Hög vegetation bör inte planteras i siktlinjen. Komplementbyggnader Mindre komplementbyggnader så som transformatorstation, pumpstation osv bör terränganpassas och gestaltas med omsorg och redovisas i bygglov. DAGVATTENHANTERING Utjämning av dagvattnets flöde ska ske inom området. Det blir därmed aktuellt med fördröjningsmagasin. Dessa bör läggas under mark. Grönområden, parkeringar eller andra öppna platser kan anläggas ovanpå. Takvegetation kan användas på komplementbyggnader dels för att bidra till upptaging och fördröjning av dagvatten, dels som en del i den visuella anpassningen till omgivningen. Det centrala stråket med siktlinje genom området till skogen 8 ǀ BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA, Kvalitetsprogram för den yttre miljön, maj 2013

LJUSSÄTTNING Kvarteren bör ges en god belysningsmiljö där följande beaktas: Ljuset som trygghetsskapande faktor Ljuset som leder och visar vägen

vegetation ska framhävas. Belysningen bör vara dämpad och ha ett nedåtriktad bländfritt ljus.

Effektbelysning t ex mot bevarade bergväggar och vackra solitärträd ger stämningsfull och rumsskapande effekt.

Inom området ska belysningen vara estetiskt sammanhållen.

9 LJUSSÄTTNING Kvarteren bör ges en god belysningsmiljö där följande beaktas: Ljuset som trygghetsskapande faktor Ljuset som leder och visar vägen Effektbelysning och ljuset som stämningsskapare Armaturers estetik och ljuskällor Ljuskällor med bra färgåtergivning bör användas, i synnerhet där vegetation ska framhävas. Belysningen bör vara dämpad och ha ett nedåtriktad bländfritt ljus. För att undvika att strålkastare lyser in mot lägenheterna bör plank och/eller vegetationsridå mellan parkeringsplatser och trädgårdar finnas. Effektbelysning t ex mot bevarade bergväggar och vackra solitärträd ger stämningsfull och rumsskapande effekt. Gränszonerna Belysningen ska samordnas med befintlig omgivande belysning. Övergången mellan befintligt och nytt ska ägnas särskild uppmärksamhet. Inom området ska belysningen vara estetiskt sammanhållen. T ex kan samma typ av nedåtriktad armatur placeras på stolpar längs gatorna och på väggen vid entréerna fast i mindre storlek. Exempel på trygghetsskapande belysning och effektbelysning (foton: BEGA, Ateljé Lyktan samt Michael Hallbert Belysning) BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA, Kvalitetsprogram för den yttre miljön, maj 2013 ǀ 9

10 REFERENSBILDER FRÅN LIKNANDE PROJEKT REFERENSBILDER FRÅN LIKNANDE PROJEKT 10 ǀBOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA, Kvalitetsprogram för den yttre miljön, maj 2013

Relevanta dokument

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i