KVALTITETSPROGRAM (11) PÄ3/2006. Kvalitetsprogram till detaljplan. för del av Stora Råby 34:1 i Lund, Lunds kommun,

Transkript

1 KVALTITETSPROGRAM (11) tema: Kvalitetsprogram till detaljplan för del av Stora Råby 34:1 i Lund, Lunds kommun, Hasslanda företagsområde Råby gård

2 KVALTITETSPROGRAM 2 (11) INNEHÅLL: sida BAKGRUND 3 UTFORMNING - varför ska det se ut som planen anger? 4 ALLMÄN MARK 5 Bestämmelser - gator 5 Råd Övriga förslag till utformning: 6 Markytor Skyltar Belysning KVARTERSMARK 8 Bestämmelser - byggnader 8 Råd Bestämmelser - Kulör på tak och fasad samt Råd fasadmaterial 9 Bestämmelser - skyltar 9 Råd Bestämmelser- dagvattenhantering 10 Bestämmelser- inhägnader 11 Bestämmelser - parkeringar vid kontorsverksamheter 11 Övriga förslag till utformning 11 Växtlighet Belysning Förslag till markbeläggning på speciella platser I arbetet med kvalitetsprogrammet har följande deltagit: - Ole Kasimir, detaljplanechef. Stadsbyggnadskontoret i Lund. - Lars-Göran Rickt, planingenjör. Stadsbyggnadskontoret i Lund. - Håkan Sundell, landskapsarkitekt, Tema landskapsarkitekter. - Anna Maria Ejdeholm, arkitekt, Tema arkitekter. Alla illustrationer Tema arkitekter, där annat ej anges.

3 KVALTITETSPROGRAM 3 (11) BAKGRUND Utformningen av området baseras på riktlinjer som lagts fast för området som helhet i planprogram för Södra vägen och Hasslanda företagsområde, daterat , rev Detaljplan, planbeskrivning och genomförandebeskrivning styr utformningen av Hasslanda Råby Gård. I kvalitetsprogrammet (detta dokument) ges rekommendationer för hur man praktiskt kan uppfylla de krav på utformning som anges i detaljplanen och planbeskrivningen. Dessa krav anges i sammandrag under rubriken Bestämmelser i detta dokument. Kvalitetsprogrammet innehåller även förslag och idéer som kan ge inspiration till hur byggnader och tomtmark kan utformas för att fungera praktiskt och ge ett attraktivt utseende. Detta anges i sammandrag under rubriken Råd i detta dokument. Syftet med kvalitetsprogrammet är att ge ett sammanhållet helhetsintryck av området trots olika fastighetsägare. God utformning är viktig av två skäl: - Området ligger i Lunds utkant och syns tydligt från det öppna landskapet. Kanten på hela området är viktig att utforma som en helhet. - Området ska vara attraktivt och trevligt för att dra till sig verksamheter och kunder. Kvarterskanten runt verksamhetsområdet ska ges en sammanhållen utformning. Innanför denna kant kan utformningen anpassas och utformas så den passar de enskilda verksamheterna så bra som möjligt. Programskiss ur planprogrammet, dat rev Skissen redovisar förslag till utformning av hela Hasslanda företagsområde. Aktuellt område för detta kvalitesprogram är inringat. Kant runt området kommande etapper Kant runt området denna etapp

4 KVALTITETSPROGRAM och grönytor Slute t söd Gles ridå rk/ erbr yn Gles Odla d bete mark/ ridå d ma (11) PÄ3/2006 UTFORMNING - varför ska det se ut som planen anger? Hasslanda företagsområde ska ha likheter med både staden och det öppna landskapet "WHSÊOTOJOHBS J MBOETLBQFU FYFNQFM GSÌO QMBOPNSÌEFU I det öppna landskapet finns alléer och gårdar inramade av stora träd. Gårdarna ligger inbäddade i växtlighet, med byggnader ordnade i räta vinklar runt en gård. I planprogrammet har man bestämt att utformningen av Hass- Natu rma landa ska utformas på ett liknande sätt med en grön kant runt bebyggelsen rk Odla och trädkantade gator. Hela området är väl synligt från det öppna landskad till R mark/b åbylu ete. An ndsp som Odla pet. Därför finns flera bestämmelser lan. sluts styr utformningen av byggnader Gles d bete mark/ ridå O"WHSÊOTOJOHBS J MBOETLBQFU dlad påverkar utseendet sett från landskapet. och växtlighet som mar Tätt söderbryn k FYFNQFM GSÌO QMBOPNSÌEFU Öpp en p lante ring Kantbryn mot landskapet I det område som denna detaljplan avser, utgör Sydöstra vägen kanten mot landskapet. Vägen har dubbla trädrader på varje sida. Den prydliga allén ska Odla följas Odla d d ma upp med en grön och prydlig utformning av tomterna som vänder sig till R mbaerte åbylu k/bete. rk/ Ans n dspla vägen. luts mot I kommande detaljplaner utformas kanten mot landskapet med n. Gles ridå Odla Od"WHSÊOTOJOHBS J MBOETLBQFU dm lad m trädrader och växtlighet. rk ark Glest norrbryn Tättasöderbryn FYFNQFM GSÌO QMBOPNSÌEFU mar aturs råk k ark/ Ans luts Odla etagsområde söder, d ma Glest norrbryn k Tätt söderbryn Tätt söderbryn r Glest norrbryn Gles ridå Glest ridå Avgränsningar i Utformning inne i området landskapet Byggnaderna ska placeras i nord-sydlig eller öst-västlig riktning för att (exempel från knyta an till framförallt landskapets riktningar Byggnaderna ska ha en färgplanområdet). skala så att de smälter in i landskapet. med tätt bryn mot söder, Öppen plantering med glest bryn, FotonSluten ur plantering DP för rörelser utanför plantering. rörelser inne i plantering. Sydöstra vägen. Sektion genom brynplanteringar, skala 1:50 Glest norrbryn Området ska ge Gles ettridågrönt intryck jämfört med vanliga verksamhetsom råden. Träd och gröna ytor är samlade framför allt till den zonnovaplan som omger verksamhetskvarteren (primära lokalgator och en remsa av tomtmarken). Träd och annan växtlighet som samlas får då bäst förutsättningar att växa bra samtidigt som större delen av tomtmarken lämnas att utformas fritt. Öppen plantering med glest bryn, rörelser inne i plantering. ngar, skala 1:50 Gles ridå Dagvattenhanteringen är viktig ur miljösynpunkt. Dagvattnet dvs regnvatten från tak och på mark ska tas omhand i t ex öppna diken, stenkistor och NOVAPLAN på markytor så vattnet bromsas upp och fördröjs så mycket som möjligt innan det rinner vidare i det underjordiska rörledningssystemet. Det gör att vattnet portioneras ut succesivt. Höje å som tar emot regnvattnet från området, belastas då inte onödigt mycket i samband med nederbörd. Belysning bör vara nedåtriktad. Det ger maximal belysning på marken samtidigt som man minimerar ljus som sprids uppåt och åt sidan och syns NOVAPLAN på långt håll. Träden och växtligheten kommer kvällstid att upplevas som mörka volymer som omger området precis som träden runt gårdarna i det öppna landskapet.

5 KVALTITETSPROGRAM (11) ALLMÄN MARK Bestämmelser - gator Gatorna utformas enligt planbeskrivningen och detaljplanen (principsektioner - se planbeskrivning) med plats för bilar, cykel- och gångbanor samt plats för träd och ytor som kan fördröja regnvatten från gatorna. På tomt: markyta för fördöjning av dagvatten Primär lokalgata typisk gatusektion. Skala 1:200 (se även planbeskrivning) Planteringsyta på allmän mark (del av gaturummet) med träd och markyta för fördröjning av dagvatten. Ansluter till kvartersmark som ska användas för fördröjning av dagvatten. Träd planteras slumpvis i grupp, avstånd ca 4,5 m. G/C Skiss utformning av primär lokalgata mot industri/ hantverksverksamhet. Sekundär lokalgata typisk gatusektion. Skala 1:200 (se även planbeskrivning)

6 KVALTITETSPROGRAM 6 (11) Träden planteras i rader på ena sidan gatan (sida mot RPK, Råby gård och blivande kontorsverksamheter). Avstånd mellan träd ca 7 m. På andra sidan planteras träd i grupper. Avstånd mellan träd ca 4,5 m, planterade slumpvis i grupper. Exempel på trädarter: vitoxel, körsbär, robinia, gråal m fl Under träden sås gräs som klipps regelbundet. Kantsten i granit. Specialanpassat kantstöd mellan körbana och planteringsyta, så att regnvatten som faller på gatan når planteringsytan (se även planbeskrivningen). Dagvattnet från gatumark fördröjs i de skålformade gräsytorna under träden. För att förbättra upptagningen av vatten så att inte allt regnvatten leds vidare på ytan kan växtbädden sandinblandas. Under mark kompletteras med dränvattenledning som ansluts till dagvattensystemet. Övriga förslag till utformning: Gatubelysningen Gatubelysningen föreslås ge ett enbart nedåtriktat ljus. Armaturerna bör placeras på stolpar. Belysningsstolparna bör inte vara högre än den höjd de fullvuxna träden får. Stolpar och armaturer bör vara varmförzinkade eller grålackerade. Skyltning Skyltning av gatunamn bör utformas enligt Lunds kommuns standard. Vegetation Körsbärsträdsallé Typ av oxel med ett naturligt formfast växtsätt

7 KVALTITETSPROGRAM 7 (11) Träd i grupper med ytor för fördröjning av dagvatten mellan körbana och gångbana. Träd i rad med ytor för fördröjning av dagvatten mellan körbana och G/C. Träd i grupper med ytor för fördröjning av dagvatten på både gatumark och tomtmark. Detalj av perspektiv (framsidan på dokumentet).

8 KVALTITETSPROGRAM (11) KVARTERSMARK Bestämmelser - byggnader Byggnader placeras i nord-sydlig eller öst-västlig riktning. Byggnadshöjd max 9 m. Takvinklen ska vara 0 20 grader. Byggnaderna ska placeras i nord-sydlig eller öst-västlig riktning för att knyta an till landskapets riktningar och till hur byggnaderna är placerade på gårdarna i det omgivande landskapet. Byggnaderna placeras nära Sydvästra vägen och den primära lokalgatan. Ut mot dessa gator ska tomten och byggnaderna ha ett vårdat utseende. Bl a kan man utnyttja ytorna för dagvattenhantering till enkla och prydliga planteringar, mot byggnaderna kan uteplatser ordnas m m. Upplag, parkeringar, lastzoner m m placeras så de inte är direkt synliga från Sydvästra vägen och den primära lokalgatan. Byggnaderna bör utformas med sadeltak med lutning 20 grader eller pulpettak med lutning 0-20 grader (se skisser). Installationer (installationer placerade på mark, på fasad eller tak m m) och ytor för sophantering placeras så de inte är synliga från Sydöstra vägen eller från den primära lokalgatan. Förslag till takutformning byggnadshöjdmax 9 m sadeltak Större takvinkel ger ett utseende som bättre anknyter till äldre byggnader delat sadeltak Möjlighet att dölja installationer på tak Byggnad med cementskivor Vellinge Exploatering AB Arkitekt:Carsten Andersson arkitekter AB sadeltak Gavelfasaden dras upp till en skiva med möjlighet att dölja installationer på tak pulpettak Pulpettak ger ett enkelt tak som knyter an till äldre bebyggelse Byggnad med cementskivor och träpanel Statoil (Södra Sverige) Arkitekt:Berg Arkitektkontor Fotograf : Kjell Söderbaum

9 KVALTITETSPROGRAM 9 (11) Bestämmelser - Kulör på tak och fasad samt fasadmaterial Fasaderna ska vara ljusa och taken mörka. Fasadmaterial ska vara sten, cementskivor, tegel eller puts. Kulörerna på fasaderna kan variera. Kulörerna bör vara olika gråtoner eller så kallade jordfärger som ofta använts på äldre byggnader. Dessa kulörer smälter fint in i landskapet. Den naturliga kulören på stenbetong, cementskivor och tegel har ofta denna färgskala. Jordfärger är t ex gul- och rödaktiga kulörer som inte är alltför klara i färgen. Bestämmelser - skyltar Reklamskyltar, skyltar med företagsnamn m m ska placeras på fasad, under takfortshöjd eller fristående med en maximal höjd på 1,5 m. Skyltarna bör utformas med belysning placerad i överkant av skylten. Belysningen bör endast vara nedåtriktad. Skyltar bör ej vara genomlysta. Täta hägnader i harmoni med husets fasadmaterial Installationer placerade så de inte syns från Sydöstra vägen och primär lokalgata skyltar, belysta ovanifrån Markera entré och uteplatser med t ex betongplattor Illustration - byggnader Cementskivor Tegel Betong Puts

10 KVALTITETSPROGRAM 10 (11) Bestämmelser - dagvattenhantering I syfte att dels inte överbelasta det kommunala vattensystemet, dels nyttiggöra nederbörd som faller inom Hasslandaområdet, ska dagvattnet fördröjas. Varje fastighet ska fördröja sitt dagvatten. Minst 50% av den yta som är markerad för användning till fördröjning av dagvatten, n 3, ska vara planterad och minst 25% ska användas till fördröjning av dagvatten. Körväg, parkering eller upplag får ej anordnas på fördröjningsytor. Dagvattnet utgörs av det regnvatten som faller på både tak och mark inom tomten. Vattnet från taken kan ledas via ränndalsplattor över hårdgjorda ytor till gröna ytor som kan fördröja och till en viss del suga vattnet. För att förbättra upptagningsförmågan kan sand blandas i växtjorden. Alternativ till sandinblandning är stenkista och rörmagasin. För att säkerställa att grönytorna inte blir vattensjuka bör dessa dräneras. Dräneringen ansluts till lednig som anvisas av kommunen. Illustration - dagvattenhantering. Kompletteras med detalj av diken/dagvattenledning Trädplantering på allmän mark. Fördröjning av dagvatten i skålad gräs eller grusyta. Varje tomt ska fördröja sitt eget dagvatten. Ränndalsplatta eller markyta för fördröjning av dagvatten i tomtgräns. Vatten från tak förs från huset med t ex ränndalsplatta. Markyta för fördröjning av dagvatten med t ex gräs, grus, planteringar. Dike eller stenkista för uppsamling av vatten samt anslutning till kommunalt dagvattensystem..

11 KVALTITETSPROGRAM 11 (11) Bestämmelser - inhägnader - Inhägnader mot Sydöstra vägen och den primära lokalgatan bör vara genomsiktliga dvs av trådnät på stolpar. Kulören bör vara Lundagrön, RAL Övriga inhängnader utformas likadana som dem mot de primära lokalgatorna eller Sydöstra vägen. Täta inhägnader, exempelvis murar, bör utformas så de harmonierar med byggnaden i kulör och materialval. Bestämmelser - parkeringar vid kontorsverksamheter Parkeringar på tomter med kontorsverksamhet ska vara häckkantade. Parkeringsplatserna bör ordnas i enheter om maximalt ca 20 p-platser. Häckar kan vara klippta eller formfasta, friväxande som exempelvis spirea eller häckoxbär. Påkörningsskydd ger parkeringsplatser ett ordnat intryck och kan dessutom tjäna som grund för numrering av p-platser. Övriga förslag till utformning: Belysning Belysning inom tomten bör utformas med belysning på stolpar som inte är högre än takfoten på byggnaden på tomten. Belysningen bör endast vara nedåtriktad och belysa marken. Stolpar och armaturer bör vara varmförzinkade eller grålackerade. Växtlighet Växtligheten inom tomterna bör hållas samman och inte spridas ut. Detta gäller både stamträd och buskplanteringar. Stamträdens tillväxt bör prioriteras före särskild trädart så att grönvolym nås på kortaste tid. Trädarter med aggresiva rötter bör undvikas då dessa kan störa ledningssystem och negativt påverka hårdgjorda ytor. Förslag till markmaterial på speciella platser Vid entrén till byggnaden uteplatser för personal eller andra platser som är viktiga och där människor vistas oftare kan marken beläggas med betongsten eller betongplattor. Det ger ett mer vårdat utseende och kan tydlig markera t ex entrén för kunder.