Sammanställning av myndigheternas och kommunernas återrapportering för 2012 av åtgärdsprogrammet

Transkript

1 Sammanställning av myndigheternas och kommunernas återrapportering för 2012 Länsstyrelsen Norrbottens län Luleå Telefon Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Härnösand Västerås Telefon Telefon Hemsida 1(49) Länsstyrelsen Kalmar län Kalmar Telefon Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg Telefon

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Författare: Layout: Foto framsida: Kartbilder: Upplaga: Vattenmyndigheterna i samverkan Bottenhavets vattendistrikt Jean Esselström, Felix Everbrand, Maria Renberg, Malin Andersson, Björn Lagerdahl Carina Nanker Ljustorpsån, Jean Esselström Mathias Cramér Endast digital utgåva Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida

3 Sammanfattning De fem regionala vattenmyndigheterna beslutade om Åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster i december Åtgärderna ska genomföras av myndigheter och kommuner inom sina ansvarsområden. Åtgärd 1 avser att myndigheter och kommuner årligen ska återrapportera sina genomförda åtgärder till vattenmyndigheterna, för att vattenmyndigheterna ska kunna följa utvecklingen och anpassa nästa åtgärdsprogram till föreliggande behov. Årets återrapportering beskriver 2012 års åtgärdsarbete. I sammanfattningen görs en jämförelse av framstegen från 2011 års åtgärdsarbete. Årets sammanställning redovisar åtgärdsarbetet från alla länsstyrelser och alla ansvariga nationella myndigheter, samt kommunerna. Av landets 290 kommuner har 222 kommuners rapporter om åtgärdsarbete inkommit och behandlats i sammanställningen. Utöver detta har ytterligare svar inkommit men på grund av tekniska svårigheter, bristande kvalité eller sent inkomna svar ingår dessa inte i sammanställningen. Vattenmyndigheterna ser ett behov av fördjupad samverkan med kommunerna på distrikts- och länsnivå. Samverkan bör fördjupas för att tydligöra det arbete som utförs på lokal nivå och underlätta arbetet framförallt för mindre kommuner. Inför kommande åtgärdsprogram förs diskussioner med handläggare på kommunerna i olika sakfrågor, för att förtydliga bilden av vilka praktiska möjligheter och utmaningar som föreligger i genomförande. Sammanställningen ska underlätta för läsaren att skapa sig en övergripande bild av hur långt myndigheter och kommuner kommit i åtgärdsarbetet. I likhet med 2010 och 2011 års återrapportering läggs de fullständiga myndighetssvaren upp på vattenmyndigheternas hemsida. Vattenmyndigheternas sammanställning av åtgärdsarbetet är sorterad per åtgärd och ansvarig myndighet, alternativt kommunerna. För länsstyrelserna har goda exempel lyfts fram i syfte att öka kunskapen och delge framgångsrika konkreta modeller för genomförandet. För kommunerna har sammanfattande exempel lyfts fram i syfte att åskådligöra åtgärdsarbetet. Vattenmyndigheterna konstaterar att det återstår mycket arbete för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Liksom föregående år finns det brister när det gäller så väl ekonomiska resurser, som när det gäller ansvarsfördelningen i vattenförvaltningsfrågor. Trots att mycket arbete återstår har flertalet myndigheter kommit långt i genomförandet av sina åtgärder. Det interna länsstyrelsearbetet kring vattenfrågorna har utvecklats under Likaså märks ett ökat avrinningsperspektiv i åtgärdsarbetet hos länsstyrelserna. I och med återrapporteringen har vattenförvaltningsarbetet uppmärksammats på flera nivåer hos kommunerna. Detta tydliggörs genom att en del av kommunerna har valt att behandla återrapporteringen på en politisk nivå och att utse en kommunal vattensamordnare. 3(49)

4 Innehåll Sammanfattning...3 De centrala myndigheternas återrapportering...6 Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV)...6 Åtgärd 2 (Naturvårdsverket)... 6 Åtgärd 3 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV)... 6 Åtgärd 4 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV)... 8 Åtgärd 5 (Naturvårdsverket)... 8 Åtgärd 6 (Naturvårdsverket)... 9 Åtgärd 7 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV)... 9 Åtgärd 8 (Naturvårdsverket) Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Trafikverket Åtgärd Åtgärd Boverket Åtgärd Jordbruksverket Åtgärd Åtgärd Åtgärd Kammarkollegiet Åtgärd Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB Åtgärd Riksantikvarieämbetet (RAÄ) Åtgärd Skogsstyrelsen Åtgärd Livsmedelsverket (LMV) Åtgärd Statistiska Centralbyrån (SCB) Åtgärd Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut, SMHI Åtgärd Åtgärd Åtgärd (49)

5 Länsstyrelsernas återrapportering Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Kommunernas återrapportering Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd 38 Gäller endast kustkommuner i Södra Östersjön och Västerhavet (49)

6 De centrala myndigheternas återrapportering Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) I samband med bildandet av HaV 1 juli 2011 övergick vissa ansvarsområden från Naturvårdsverket och Fiskeriverket till Hav. HaV är sedan bildandet ansvariga för åtgärderna 3, 4 och 7. Åtgärd 2 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande: Naturvårdsverket fick i uppdrag av regeringen att presentera lämpliga styrmedel för att minska utsläpp av kväve och fosfor från reningsverk till södra Sveriges kust. Uppdraget redovisades i oktober Det styrmedel som föreslogs var ett certifikatsystem som tar ett helhetsgrepp om kväveutsläppen från de kommunala reningsverken med kvävereningskvoter och handel med kvävecertifikat. Läs mer i rapporten Styrmedel för ökad rening från kommunala reningsverk, ISBN Arbetet med att ta fram föreskrifter för avloppsreningsverken utgår i första hand från att implementera avloppsdirektivet och reglera utsläppskontrollen på reningsverken på ett så bra sätt som möjligt. Naturvårdsverkets föreskriftsrätt medger dock inte att kunna meddela hårdare krav än direktivets minimikrav. Arbetet med föreskrifterna har försenats och bedöms kunna fastställas under Naturvårdsverket har deltagit i en handfull prövningar som gäller avloppsreningsverk under Vid deltagande i prövningar belyser myndigheten hänsynen till miljökvalitetsnormerna för vatten och föreslår krav på avloppsreningsverken. Samverkan med länsstyrelserna sker genom löpande kontakter, avstämningar vid enskilda ärenden osv. Det finns även ett nätverk för e-postkorrespondens och Naturvårdsverket ordnar årligen handläggarträffar för länsstyrelserna. Åtgärd 3 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande: HaV bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående under december I årets rapportering uppger HaV att en stor del av uppgiften som inryms under åtgärd 3 kommer att genomföras under 2013 i samband med regeringsuppdrag rörande enskilda avlopp. HaV gjorde under 2012 en hemställan till regeringen om att erhålla bemyndigande om föreskriftsrätt rörande enskilda avlopp. I myndighetens regleringsbrev för 2013 fick HaV ett regeringsuppdrag rörande små avlopp. Enligt uppdraget skall HaV i samråd med Boverket och andra berörda myndigheter utreda nödvändiga förändringar i regelverket 6(49)

7 kring enskilda avlopp, bl.a. utifrån EU:s byggproduktförordning, och ta fram kostnadseffektiva samt konsekvensanalyserade författningsförslag. Under 2012 har samverkan med SKL och Boverket bedrivits med anledning av det CEmärkningskrav som införs 1 juli 2013 för produkter som omfattas av byggproduktförordningen. Avsikten är att samverka runt den information som ska gå ut till kommunerna, för att underlätta handläggningen då mycket frågor kommer att uppstå. HaV deltog genom dialog i projektet Kunskapscentrum små avlopp som finansierades av Havsmiljöanslaget tom mars Centrumet ska samla kvalitetssäkrad och oberoende kunskap som rör teknikutvärdering, lagstiftning och styrmedel, samt fungera som forum för myndigheter på nationell, regional och kommunal nivå. HaV har under 2012 arbetat pådrivande för att fler kommuner ska ta fram vatten- och avloppsplaner. Detta har gjorts genom deltagande och/eller finansiering av samverkansoch informationsarrangemang. I samarbete med vattenmyndigheterna, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Svenskt Vatten inleddes 2012 ett samarbete för utveckling av en nationell vägledning för vatten- och avloppsplanering i kommunerna, vilken beräknas slutföras under våren HaV bedömer tillsyn som ett styrmedel av synnerligen stor vikt för att få till stånd faktiska åtgärder för dåligt fungerande och olagliga små avlopp. Under 2012 utvärderade HaV Naturvårdsverkets kampanj Små avlopp ingen skitsak som bedrevs under 2010 och Uppföljningen visar att inget av de fem kvantifierbara målen som sattes upp uppfylldes. HaV avser att på nationell nivå följa upp regional tillsyn och vägledning avseende enskilda avlopp, samt tillsyn över lagen om allmänna vattentjänster på nationell nivå för Uppföljningen ska skapa ett underlag för att möjliggöra en effektiv och tydlig samordning av den operativa tillsynen, samt eventuellt visa på behov av utökade resurser för tillsynen av enskilda avlopp. Materialet ska även ligga till grund för nationellt miljömålsarbete, Baltic Sea Action Plan, HELCOM mm. HaV uppger att arbetet med att öka åtgärdstakten avseende de enskilda avloppen är långsiktigt. Myndigheten har för avsikt att utveckla rapporteringen inför kommande rapporteringstillfällen. HaV uppger att länsstyrelsen deltar i de referensgrupper som tillsatts för arbete med utveckling av styrmedel för de små avloppen samt för nationell vägledning för VAplanering. Löpande dialog förs med länsstyrelserna rörande den tillsyn och tillsynsvägledning som genomförs regionalt. HaV uppger en grovt skattad administrativ kostnad för ovan beskrivna insatser inom en och en halv heltidstjänst på HaV för 1,5 miljoner kronor. Åtgärden finansieras med Havsoch vattenmyndighetens ramanslag (1:17). Visst expert- och konsultstöd har finansierats av sakanslag för Havs- och vattenmiljö (1:12). Efter det att HaV medverkat till utveckling av förbättrade styrmedel rörande enskilda avlopp behöver man implementera och följa upp arbetet med informations- och tillsynskampanjer. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 7(49)

8 Åtgärd 4 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV) Naturvårdsverket behöver ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för vattenrelaterad miljöövervakning och recipientkontroll så att all sådan övervakning uppfyller tydliga och gemensamma krav med avseende på kvalitet, tillgänglighet, spårbarhet och jämförbarhet samt för vad som i övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande: HaV bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående under december HaV påbörjade under 2012 en revision av den nationella övervakningen för programområdena Sötvatten samt Kust och hav. Revisionen kommer att slutföras under Som en del av arbetet anlitades en extern konsult för arbete med kvalitetssäkring av metodik genom att ge utförare och beställare ett objektivt verktyg för att bedöma om datakvalitet och tillämpad provtagningsstrategi är acceptabla. HaV har under 2012 inte haft resurser att driva frågan om utveckling av egenkontroll/recipientkontroll genom ändring i miljöbalken vidare. Arbetet för att utveckla verksamhetsutövarnas egenkontroll/recipientkontroll kvarstår efter Under 2012 beräknas grovt 20 % av en heltidstjänst ha nyttjats för utveckling av den vattenrelaterade miljöövervakningen. Företagsekonomiska och samhällsekonomiska beräkningar för åtgärden uppges omöjliga att skatta i dagsläget. De insatser som genomförts under 2012 har finansierats med HaVs ramanslag 1:17. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 5 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Kemikalieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, förbättra kunskapsunderlaget om de prioriterade ämnenas förekomst och miljöeffekter samt de särskilda förorenande ämnenas förekomst och effekt på den ekologiska statusen för att utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för att minska effekterna av dessa ämnen, särskilt i de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god kemisk status eller god ekologisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande: Naturvårdsverket arbetar fortlöpande med att ta fram ett förbättrat kunskapsunderlag om förekomst av prioriterade och särskilt förorenande ämnen. Nya och mindre kända ämnen screenas kontinuerligt och en del av de redan kända ämnena ingår i den löpande nationella övervakningen. Information om utsläpp av miljögifter till vatten finns tillgängligt i miljödataportalen. Under året har arbetet med att karakterisera lakvatten från deponier fortsatt och slutrapportering sker i början av Under sommaren 2012 slutfördes en utredning för att sammanfatta förekomsten av föreslagna nya prioriterade ämnen i Sverige. Utifrån resultaten påbörjades en screening av dessa ämnen i ytvatten och fisk. Utöver dessa undersökningar har en rad screeningar påbörjats eller genomförts under 2012 bl.a. för PBDF, nya BFR, doftämnen, betongtillsatser m.m. Naturvårdsverket fortsätter delta i EU:s arbetsgrupp om kemisk status. EU kommissionen lämnade i januari 2012 förslag på 15 nya prioriterade ämnen med tillhörande miljökvalitetsnormer. Naturvårdsverket arbetar även med uppdaterade bedömningsgrunder för vissa av de prioriterade ämnena i sediment. 8(49)

9 Under 2012 publicerades resultaten av en utredning som finansierats av Naturvårdsverket som bl.a. fokuserade på att utreda olika biologiska metoder som kan användas för att studera kemiska ämnens påverkan. Resultaten från denna utredning har även använts inom en EU-arbetsgrupp med liknande arbetsområde. Under 2012 har Naturvårdsverket även deltagit i arbetet med förhandlingarna av uppdateringen av prioritetsdirektivet som kan komma att bli underlag till ny lagstiftning på området. Samverkan med andra berörda myndigheter sker genom information om Naturvårdsverkets arbete inom EU-arbetsgrupper och genom löpande kontakt. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 6 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver utveckla det nationella systemet med datavärdar så att de omfattar de kvalitetsfaktorer och den påverkansdata som är av betydelse för vattenförvaltningen. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande: Under 2012 anordnade Naturvårdsverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten en datavärdsträff. I övrigt har arbetet med åtgärden till stora delar varit vilande eftersom man inväntar närmare direktiv från Havs- och vattenmyndigheten. Naturvårdsverket kan inte driva frågan då det är HaV som kommer stå för de huvudsakliga kostnaderna för både insamlande av data och utökade vattenrelaterade datavärdskap. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 7 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av antropogent orsakad försurning. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande: HaV bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående under december Åtgärden har angetts till stor del vara genomförd 2011 i samband med Naturvårdsverkets genomförande av regeringsuppdraget med att ta fram en ny kalkningsplan. HaV framhåller att det i nuläget saknas ett tillförlitligt underlag för att bedöma behovet ev. nykalkning i landet och att kostnaden för att ta fram ett sådant bedöms som orimlig. HaV anser istället att insatser för att verifiera försurningspåverkan och därefter bedöma behovet av nykalkning bör prioriteras till sådana vatten där kalkningen är viktig för att gynna hotade arter eller stammar av arter. Under 2012 startade HaV ett projekt för att höja kvaliteten i kalkningen som fokuserar på brister i planering, genomförande och effektuppföljning samt att beräkna kalkbehoven på kort sikt (2015) för att möjliggöra behovsprövning som kriterium inför anslagsfördelning. Detta projekt planeras avslutas före sommaren Administrativ kostnad för åtgärden uppskattas till en halvtidstjänst på HaV kronor samt 3 halvtidstjänster ute på länsstyrelserna kronor. Åtgärden finansieras genom HaV:s ramanslag 1:17 och för de tre expertstöden genom sakanslaget 1:12. Företagsekonomiska och samhällsekonomiska beräkningar för åtgärden uppges omöjliga att skatta i dagsläget. 9(49)

10 Med hjälp av SLU:s omfattande försurningsbedömningsprogram kommer länsstyrelserna ges ett underlag för det fortsatta kvalitetsarbetet för kommande förvaltningscykel. Via programmet kommer vi att få vetenskapligt baserade råd på hur nedtrappning och kalkavslut i ej försurade vatten kan ske med minsta möjliga risk för biologin. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 8 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver i sitt arbete med bidrag till att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande: Naturvårdsverket beaktar miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram i arbetet med att fördela bidrag till föroreningsskadade områden. Några särskilda insatser med anledning av åtgärd 8 har inte genomförts under 2012, men flera av de slutförda efterbehandlingsåtgärderna med statligt bidrag får positiva effekter för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket har under 2012 arbetat med att ta fram en nationell plan med prioriteringsgrunder för att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 10(49)

11 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Åtgärd 9 Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vid vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: SGU bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående under december SGU har påbörjat arbetet med att ta fram ett bättre kartunderlag som kan användas för att bedöma risken för försluster av fosfor. Nyligen har en databas med kornstorleksdata från huvuddelen av de områden i södra Sverige där det finns detaljerade jordartskartor färdigställts. Under 2012 har arbetet med att digitalisera data från SGU:s tidigare texturanalyser fortsatt. SGU karterar kontinuerligt jordarter i områden där kartor saknas eller är av översiktlig karaktär. Under 2012 påbörjades en uppdatering av äldre jordartskartor med hjälp av Lantmäteriets nya höjddata för att förbättra kartornas noggrannhet. SGU kommer under 2013, med utgångspunkt från jordartskartor och texturdata, ta fram ett underlag som tillsammans med annan information som marklutning och markanvändning, kan användas för bedömning av risk för fosforerosion på specifik plats. Arbetet genomförs delvis i samarbete med Naturvårdsverket och SLU. Under 2012 har SGU låtit analysera leror med olika erosionsbenägenhet. Tillsammans med texturkartan för åkermark kan dessa uppgifter användas för att uppskatta olika lerjordars känslighet för fosforerosion, samt exempelvis modellering av läckage av bekämpningsmedel och kväve. För att säkrare identifiera områden med sulfithaltiga jordar har SGU påbörjat en kartering av dessa jordar. Resultaten kommer att utvärderas under Kostnad för hittills utförda insatser som händförs till åtgärd 9 har skett inom SGU:s förvaltningsanslag och uppskattas till 2 Mkr för perioden och 3 Mkr för Kostnaderna under 2012 omfattar till övervägande del arbetet inom jordartskarteringen. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 10 Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram hydrogeologiskt kartunderlag, av relevans för vattenförvaltningens behov, som anger grundvattenförekomsternas flödesförhållanden och utbytet mellan grundvatten och ytvatten, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: SGU bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående i begränsad omfattning under december SGU bedömer åtgärden som pågående under december Kunskapen om grundvattnets samspel med ytvattnet är generellt sett låg, både på SGU och troligen ännu mer inom andra berörda samhällssektorer och myndigheter. Vattenmyndighetens åtgärder 10 och 12 innebär en välkommen anledning att ta fasta på denna brist och satsa resurser på att komma framåt. Åtgärden anknyter till den löpande kartläggningen av grundvatten vid SGU. Arbetet innebär att översiktligt beskriva 11(49)

12 utbytet mellan yt- och grundvatten inom avgränsade grundvattenmagasin samt att avgränsa grundvattenmagasinens tillrinningsområden. Uppskattningsvis 10 % av landets grundvattenförekomster är nu kartlagda och för dessa finns tillrinningsområden avgränsade. Även arbete för att ta fram metoder och rutiner för att i GIS-miljö kunna generera tillrinningsområden till grundvattenförekomster och kontaktzoner mot akvatiska och terrestra system pågår. SGU har ökat sin kompetens gällande avancerad terrängmodellering och ökat sin kunskap om grundvattentillrinning och om vattenbalans mellan yt- och grundvatten. Erfarenheterna bidrar till ökad effektivisering vid kartläggningen av grundvatten. SGU deltar i kompetensnätverk om nya nationella höjddatabasen med t.ex. HaV, SMHI, Lantmäteriverket och länsstyrelserna. SGU:s kunskap om tillrinningsområden och akvatisk kontakt kommer att redovisas vid kompetensträffar med länsstyrelserna och Vattenmyndigheten. Åtgärdens administrativa kostnader har bedömts genom att ange vilka resurser som motiveras av det fokus som SGU lägger på grundvattenberoende ekosystem och för att ta fram information om tillrinningsområden till grundvattenmagasinen. Kostnaderna ligger främst på personal och viss mån på fältinsatser. Företagsekonomiska kostnader ryms t.ex. inom kostnaden för SGU:s ordinarie kartläggning av grundvatten. Samhällsekonomiska kostnader har inte beräknats men tveklöst är det så att fler samhällssektorer skulle kunna dra nytta av ökad kunskap kring utbyte mellan yt- och grundvatten, bl.a. med tanke på effekter av klimatförändringarna. Åtgärdsprogrammet kan framförallt utvecklas ifrån det arbete som har riktats mot grundvattenpåverkan på akvatiska ekosystem. Åtgärdsarbetet kan komma att leda till en prioritering av insatser i åtgärdsprogram Vattenförvaltningen har till stor del valt att utgå från N2000-områden som generellt sett en gång valts ut för att de representerar höga värden där påverkanstrycket inte är så stort. Fokus framåt blir att skydda dessa områden och se till att eventuella hot inte ökar. Utifrån en sådan utgångspunkt finns för SGU inte samma självklara koppling eller prioriteringshjälp gentemot åtgärdsprogram Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 11 Sveriges Geologiska Undersökning behöver fortsätta arbetet med att insamla information om befintliga vattentäkter med ett uttag större än 10 m 3 /dygn eller som försörjer fler än 50 personer samt avgränsa betydande grundvattenförekomster. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: SGU bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående/färdigställd under december SGU bedömer i 2012 års rapportering åtgärden som till största delen färdigställd i december SGU betraktar åtgärden som bestående av tre delar: a. Insamling av information om allmänna vattenverk/vattentäkter med kommunal huvudman till SGU:s vattentäktsarkiv. Arbetet är tidskrävande och stora resurser har lagts ner på att förbättra rutiner för inrapportering. Det är i nuläget svårt att fortsätta förbättra arbetet med utgångspunkten att inrapporteringen från kommunerna är frivillig. Datainsamlingen bedöms som 12(49)

13 färdigställd för Till december 2013 bedöms åtgärden vara fortsatt färdigställd under förutsättning att insamlingen kan fortsätta som tidigare. b. Insamling av information om större enskilda vattenanläggningar med privat ansvar. För att få in information har SGU byggt ett system och tagit fram metodik för insamling. Riktade insatser för att få in information har också gjorts. Ska information från en större andel av anläggningarna komma in krävs betydligt större resurser, samt insatser samordnade med vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. SGU understryker behovet av lagreglerad råvattenkontroll. En rimlig ambition om ett system för lagring och tillhandahållande av information bedöms som uppfylld under Till december 2013 bedöms åtgärden vara pågående avseende datainsamling. I framtiden krävs en tydlig och rimlig målambition för åtgärden. c. Avgränsning av betydande grundvattenförekomster. Åtgärden begränsas till avgränsning av områden kring kända vattentäkter. Nya grundvattenförekomster i sand och grus avgränsades och levererades under 2012 och arbetet fortsätter, se även åtgärd 10. Till december 2013 bedöms åtgärden vara färdigställd för aktuell cykel. Majoriteten av de nya förekomsterna innehåller en känd grundvattentäkt. Administrativa kostnader samt finansiering a. Totala administrativ kostnad för utveckling och drift av vattentäktsarkivet är 17,25 miljoner kronor, fördelat på medel för stöd till vattenmyndigheterna, medel från Livsmedelsverket, SGU:s ramanslag samt särskild kvalitetssatsning från SGU. b. Beräknad totalkostnad för åtgärden fram till den sista december 2013 är 3,3 miljoner kronor, fördelat på medel för stöd till vattenmyndigheterna, medel från Livsmedelsverket samt SGU:s ramanslag. I åtgärdsarbetet har SGU kontakt och samarbetar med kommuner, vattenmyndigheterna, Livsmedelsverket, länsstyrelser, Svenskt vatten, HaV, Naturvårdsverket, Trafikverket m.fl. Informationen görs i så stor utsträckning som möjligt tillgänglig för interna och externa användare. Viktigaste användningsområdena är vattenförvaltningsarbetet, miljömålsarbetet samt nationell och internationell rapportering. I så stor utsträckning som möjligt bör befintliga system och strukturer för rapportering och datalagring, samt gemensamma informationssystem användas. Ett exempel på detta är den kommunala kontrollen av rå- och dricksvatten. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 12 Sveriges Geologiska Undersökning behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag om grundvatten som visar på påverkan på terrestra och akvatiska ekosystem, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: SGU bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående under december Enligt 2012 års rapportering är åtgärden fortsatt pågående och med högre aktivitet. SGU har deltagit i det projekt som bedrivits inom vattenförvaltningen som berört grundvattenberoende terrestra ekosystem kopplat till Natura 2000-områden. En metodik för att identifiera kvantitativt påverkade ekosystem har börjat tas fram och SGU har påbörjat urvalet av N2000-områden som innehåller grundvattennivåberoende naturtyper och som är belägna på eller nära grundvattenförekomster. Arbetet behöver ta hänsyn till 13(49)

14 eventuella försämringar av grundvattenkvalitet och är kopplat till metodutveckling av tillrinningsområden under åtgärd 10. SGU kommer att hålla sig informerat om frågor kring akvatiska grundvattenberoende ekosystem dyker upp inom forskningsprogrammet WATERS. Samordning av aktiviteter mellan åtgärd 10 och 12 kommer att ta form under Arbetet har krävt nära samarbete mellan ekologer, limnologer och hydrogeologer på lokal och nationell nivå. Insatser från länen och N2000-handläggare är en grundförutsättning. SGU deltar i kompetensnätverk om nya nationella höjddatabasen med t.ex. HaV, SMHI, Lantmäteriverket och länsstyrelserna. Grundvattenpåverkan på ekosystem kommer att lyftas in i styrdokument, exempelvis vägledningsdokument som efterföljer SGU:s föreskrifter gentemot vattenmyndigheterna och som tas fram under Åtgärdens administrativa kostnader hör delvis samman med kostnader för åtgärd 10 och utgörs till största delen av personalkostnader. Arbetet sker inom SGU:s anslagsverksamhet i samband med miljömålsarbetet samt med finansiering från HaV. SGU:s medverkan i projektet om grundvattenberoende terrestra ekosystem, samt insatser för kartläggning av grundvatten, miljömålsarbete och vattenförvaltningsarbete uppskattas ha kostat kronor. Samhällsekonomiska kostnader har inte beräknats, men det sker intressant parallellt arbete med värdering av ekosystemtjänster med kopplingar till utläckage, sanering, fastläggning och nedbrytning av ämnen från förorenade områden. Åtgärdsprogrammet kan framförallt utvecklas ifrån det arbete som har riktats mot grundvattenpåverkan på akvatiska ekosystem. Åtgärdsarbetet kan komma att leda till en prioritering av insatser i åtgärdsprogram Vattenförvaltningen har till stor del valt att utgå från N2000-områden som generellt sett en gång valts ut för att de representerar höga värden där påverkanstrycket inte är så stort. Fokus framåt blir att skydda dessa områden och se till att eventuella hot inte ökar. Utifrån en sådan utgångspunkt finns för SGU inte samma självklara koppling eller prioriteringshjälp gentemot åtgärdsprogram Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 14(49)

15 Trafikverket Banverket och Vägverket sammanslogs 1 april 2010 till myndigheten Trafikverket, åtgärderna 13 och 27 övergick därmed till Trafikverket. Åtgärd 13 Banverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och dagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Se svar under åtgärd 27 nedan. Åtgärd 27 Vägverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och vägdagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Vägverket behöver även verka för att andra väghållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och genomför åtgärder. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: Trafikverkets genomförande av åtgärd 13 och 27 var vid slutet av 2012 pågående. Trafikverket arbetar med genomförandet av fysiska åtgärder på basis av nationellt planeringsunderlag och den nationella transportplanen. Nationella och regionala bristanalyser finns framtagna och ny kunskap tillförs kontinuerligt via nya inventeringar och metodutveckling. Samarbeten med andra aktörer bidrar vid prioriteringar. Trafikverket har under 2012 exempelvis tagit fram ett nationellt samlat planeringsunderlag Miljö, där Vatten utgör ett av delunderlagen. I syfte att underlätta samverkan mellan respektive region och vattendistrikt beskrivs hur Trafikverkets regionsindelning sammanfaller med de fem nationella vattendistrikten. Trafikverkets region Nord, sammanfaller väl med Bottenvikens vattendistrikt, Lögdeälven undantagen som tillhör Bottenhavets vattendistrikt. Region Mitt sammanfaller relativt väl med Bottenhavets vattendistrikt, region Öst innefattande region Stockholm sammanfaller relativt väl med Norra Östersjöns vattendistrikt, region Syd med Södra Östersjöns vattendistrikt och region Väst med Västerhavets vattendistrikt. Trafikverket region Nord har gemensamt med Skogsstyrelsen och länsstyrelserna i Västerbottens- och Norrbottens län, tagit fram en broschyr som ska ge råd till enskilda väghållare och markägare om vad som är viktigt att tänka på vid utformningen av ekologiskt anpassade vägpassager. Under 2012 har de norra regionerna arbetat med kartläggning av vandringshinder under Trafikverket hämtar underlag för planering av riktade åtgärder, åtgärder inför investeringsprojekt och åtgärder vid drift och underhåll, från den regionala trumdatabasen. I dagsläget ansvarar länsstyrelsen i Norrbottens län för trumdatabasen. Diskussioner pågår om att få in den i biotopkarteringsdatabasen (Åtgärder i vatten) och diskussioner pågår också om hur länkning till VISS kan göras. Tanken med denna gemensamma databas är att skapa ett ändamålsenligt och enhetligt underlag som stöd vid planeringen med en helhetssyn på vattendraget. Under 2012 har Trafikverket samverkat på lokal nivå med andra aktörer såsom länsstyrelser, kommuner, skogsbolag, vattenråd m.fl. Samverkan sker bland annat i följande grupper eller projekt, trumgruppen, ReMiBar, Vandringshindergruppen. 15(49)

16 Trafikverket planerar nationella utbildningsinsatser med avseende på vatten i ett bredare perspektiv, och till en bredare målgrupp. Utbildningsinsatserna ska inkluderande investeringssidan, där vandringshinder är en komponent, yt- och grundvattenskydd en annan och vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken ytterligare en. Trafikverket anger att de även kan anordna utbildningar eller seminarier för övriga vägoch banhållare, exempelvis skogsbolag eller privata aktörer, för kostnadseffektiva åtgärder mot vandringshinder. Exempel på detta är trösklingar och hastighetsreducerande åtgärder inne i trummor. Trafikverket anger att en omfattande revidering av vattenrelaterade regelverk pågår. Exempelvis kravdokument kopplade till avvattning och handbok avseende yt- och grundvattenskydd. Vidare har en översyn och revidering av rutin för olyckshantering vid olycka med miljöfarligt ämne på järnväg inletts under 2012 och arbetet fortsätter under Rutinen ska i sitt slutliga utförande gälla både järnväg och väg. En rutin för hantering av ärenden som rör saltpåverkat grundvatten i enskilda brunnar har också tagits fram. Trafikverket har utarbetat ett utökat kontrollprogram för att kunna bedöma risken för spridning av kemiska ogräsbekämpningsmedel från banvall till grundvatten vid den årliga kemiska ogräsbekämpning som sker. Under 2012 har Trafikverket arbetat med en IT-lösning kallad Vattendatabasen för automatisk identifiering och grov sållning av kontaktsträckor mellan väg/järnväg och vattenförekomster. Nationella körningar har resulterat i att en stor mängd identifierade kontaktsträckor kunnat sållas bort och samtidigt har det genererats en mängd potentiella konfliktsträckor. Konfliktsträckorna undergår nu utökad manuell bedömning/riskanalys. Analyser och prioriteringar görs på nationell nivå. Regional upplösning på avrinningsområdesnivå kan lätt genereras ur Trafikverkets vattendatabas. Arbetet görs i enlighet med den handbok för yt- och grundvattenskydd som är under utveckling och där de delar som berör riskklassificering är klara. Arbetet har inneburit att man nu har en betydligt bättre nationell bild av situationen och att man framöver kommer att göra rätt åtgärder på rätt plats, nationellt sett, i mycket större utsträckning än tidigare. Trafikverket har för avsikt att remittera både handbok och gjorda bedömningar och prioriteringar framöver. Trafikverket anger att åtgärdsarbetet kan utvecklas i kommande åtgärdsprogram Utifrån de inventeringar och analyser som Trafikverket gör, framgår att antalet potentiella konfliktpunkter mellan befintlig statlig väg/järnväg och vatten är mycket stort. Kunskapsunderlagen blir allt bättre och bör till 2015 vara av en sådan kvalitet att åtgärdsarbetet kan komma igång med full kraft. Ett framgångrikt resultat förutsätter dock att Trafikverket i större utsträckning prioriterar vattenfrågor och erhåller tillräckliga resurser för nödvändiga riktade vattenmiljöåtgärder, vid befintliga anläggningar. Åtgärdstakten måste påtagligt öka jämfört med nuvarande takt både avseende yt- och grundvattenskydd, samt vandringshinder. Trafikverket bedömer att samarbetet inom vattenförvaltningen kan och behöver utvecklas. I dagsläget bygger samarbetet dels på samverkan inom vattenråd/vattenvårdsförbund där man har svårt att delta i alla dem som verksamheten berör. Vidare sker samverkan regionalt liksom nationellt i olika konstellationer och mellan olika aktörer där Trafikverket ofta är en. Prioriteringar måste göras och samordning ske. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 16(49)

17 Boverket Åtgärd 14 Boverket behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Riksantikvarieämbetet, Fiskeriverket och länsstyrelserna, utveckla kunskapsunderlag samt råd och anvisningar för den svenska samhällsplaneringen för genomförandet av vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: Inom klimatanpassningsarbetet pågår samråd och samarbete, löpande erfarenhetsutbyte och nätverksuppbyggnad med främst SMHI och SGI (fokus på ras och skred samt stranderosion). Översvämningsdirektivet samordnas av MSB och påverkar klimatanpassningsarbetet. Inledande kontakter har tagits mellan Boverket och MSB i frågan. Boverket samarbetar med MSB inom riskhantering, som kan förorsakas av klimatförändringar, såsom ras och skred, påverkan på Sevesoanläggningar och annan farlig verksamhet mm. Det finns också ett samarbete med branschorganisationen Svenskt Vatten vad avser frågan om klimatanpassning. Boverket ingår i det Nationella nätverket för Dricksvatten och deltar i arbetsgruppen för dricksvatten och planering, i Koordineringsgruppen samt i Styrgruppen. Boverket har i budgetunderlaget föreslagit att medel ska avsättas för nationella utvecklingsprojekt, som ska ge erfarenheter av praktisk tillämpning av plan- och bygglagen i olika delar av landet och inom olika sakområden. Om sådana utvecklingsprojekt kommer till stånd skapar det möjligheter för att Pilotprojektet Fysisk planering och vattenförvaltning kan följas upp och vidareutvecklas. Boverkets arbete med tillsynsvägledning är försenat på grund av personalomsättning och nyrekryteringar, men kommer att tas upp snarast möjligt. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 17(49)

18 Jordbruksverket Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: Rådgivningstakten inom Greppa Näringen har under året legat i nivå med år 2011, med 4011 gårdsbesök varav 594 startbesök hos lantbrukare som inte deltagit tidigare. Flest rådgivningar har genomförts i de jordbruksintensiva länen Skåne, Västra Götaland, Östergötland och Kalmar. Inom Greppa Näringen har Jordbruksverket genomfört utbildningsdagar för rådgivare med syfte att skapa förutsättningar för prioritering av rådgivningsarbetet till näringsbelastade områden. Under juli och augusti 2012 genomfördes en orienterande studie för att ta reda på om Greppa Näringens rådgivning utförts i prioriterade områden. Jordbruksverkets resultat visas i tabellen nedan (se tabell 1). Tabell 1. Antal lantbrukare som fått rådgivning inom ramen för Greppa Näringen, inom områden med god ekologisk status respektive ej god status*. Preliminärt resultat Vattenstatus 1 besök eller fler 3 besök eller fler 8 besök eller fler Antal lantbrukare med fält i områden med: God ekologisk status Ej god status TOTALT *så fort lantbrukaren har någon areal som ligger inom ett område som kopplats till ett vattendrag, sjö eller kust med ej god status har lantbrukaren räknat som ej god status. 81 % av de lantbrukare som deltagit i Greppa Näringen har hela eller delar av sina marker i områden som avvattnas till vattendrag som inte uppfyller god ekologisk status. För de lantbrukare som fått 3 och 8 besök av rådgivare var andelen något högre, 82 respektive 83 %. Av detta drar Jordbruksverket slutsatsen att rådgivningsaktiviteterna i stor utsträckning sker utifrån vattenadministrationsperspektiv. Jordbruksverket genomförde under 2012 två kursdagar för länsstyrelsehandläggare, rådgivare, m fl, kring hur man bedömer vilka platser som är lämpliga för att anlägga anpassade skyddszoner och dammar som samlar fosfor. Samverkan mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna inom Greppa Näringen sker genom att länsstyrelserna är representerade i styrgrupp och projektgrupp. Jordbruksverket har överlåtit åt länsstyrelserna att prioritera mellan områden för rådgivning. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 18(49)

19 Åtgärd 16 Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: Arbetet med åtgärd 16 har genomförts i projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Projektet avslutades i juni 2012 och finns sammanfattat i en PM samt i en utförligare underlagsrapport Jordbruket och vattenkvaliteten kunskapsunderlag om åtgärder rapport 2012:22. Parallellt med detta har Jordbruksverket arbetat med Skogsstyrelsen för att ta fram tekniskt underlag till landsbygdsprogrammet Jordbruksverkets förslag till ersättningsformer, som kan leda till förbättrad vattenkvalitet, redovisades till regeringen genom redovisning av det tekniska underlaget (rapport 2012:15 och 2012:16). Landsbygdprogrammet är ett viktigt styrmedel för miljöåtgärder i jordbruket. Inom EU pågår arbetet med att utforma jordbrukspolitiken inklusive landsbygdsprogrammet för Arbetet är försenat och det är oklart om den nya politiken kommer vara igång till Förseningen påverkar även utformningen av ersättningsformer i programmet. För en del åtgärder identifierades alternativa styrmedel om dessa inte skulle bli en del av det kommande landsbygdsprogrammet. Ett alternativ var föreskrifter istället för miljöersättning för skyddszoner och vårbearbetning. Idag saknar dock jordbruksverket bemyndigande att meddela sådana föreskrifter. En slutsats i projektet är att Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd behöver kompletteras med allmänna råd till de allmänna hänsynsreglerna om att jordbearbetning inte bör ske så att jord hamnar i vatten. Det behövs också bättre underlag för att identifiera områden med risk för erosion och/eller höga förluster av fosfor. Underlagen skulle användas till att prioritera rådgivning och ersättningar men kanske också till att avgränsa områden för andra styrmedel. Sveriges Geologiska undersökning (SGU) har ett uppdrag att ta fram sådana underlag och Jordbruksverket samarbetar med SGU i denna fråga. Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har skett så tillvida att de ingått i styrgrupp och/eller referensgrupp. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: Prioriteringen av insatser sker främst genom Greppa Näringen. Under 2012 har 170 rådgivningsbesök med inriktning på växtskydd genomförts, vilket motsvarar 4 % av alla rådgivningar. Det huvudsakliga arbetet med syfte att minska riskerna vid användning av växtskyddsmedel sker via växtskyddscentralerna. I huvudsak handlar det om utbildning och rådgivning till både lantbrukare, andra myndigheter och rådgivare inom området. Under hösten 2012 påbörjade Jordbruksverket arbetet med att införa delar av direktivet för hållbar användning av bekämpningsmedel. Direktivet innehåller krav på regler för en 19(49)

20 rad åtgärder varav flera hittills har genomförts på frivillig väg i Sverige. Nu kommer åtgärderna istället att omfattas av obligatoriska bestämmelser. Ett exempel är integrerat växtskydd vilket t.ex. innebär att lantbrukarna i första hand ska använda förebyggande metoder för att klara växtskyddsproblemen. Ett annat är funktionstest av spridningsutrustning. Under 2012 har även ett förslag till nationell handlingsplan för hållbart växtskydd tagits fram. I förslaget har Jordbruksverket föreslagit ytterligare målsättningar och åtgärder t.ex. när det gäller arbetet med vattenkvalitet. Samverkan med länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen sker dels genom det löpande arbetet, dels genom olika gemensamma projekt och uppdrag. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbplats. 20(49)

21 Kammarkollegiet Åtgärd 18 Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag och strategier med syfte att åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god ekologisk potential. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: Vid 2010 års rapportering svarade Kammarkollegiet att de avser vara klara med den strategi som ska utarbetas för uppdraget med åtgärd 18 i åtgärdsprogrammet i december Kammarkollegiets strategi är en modell och prioriteringsordning för myndighetsutövning och tillämpning av de styrmedel som miljöbalken tillhandahåller. På grund av behovet att samråd med HaV och intresserade länsstyrelser har beslutet skjutits upp till dess att samråden med mera har genomförts och synpunkterna behandlats. Kammarkollegiet har inte haft anledning att ändra något i själva arbetet med strategin, snarare har kollegiet funnit att behovet av en sådan strategi finns hos myndigheter och kommuner. Kammarkollegiet har haft flera samrådsmöten med HaV och ett antal intresserade länsstyrelser. I december 2012 presenterades ett utkast till strategidokumentet och bilagor till denna. Synpunkter inhämtades underhand. Kammarkollegiet planerar ytterligare möten med Havs- och vattenmyndigheten under våren Andra delar som kopplar till arbetet eller som på annat sätt berör utformningen av strategin är vattenverksamhetsutredningen. Detta handlar om att utredningen kan komma att förenkla möjligheterna till omprövning av äldre tillstånd och utreda möjligheten att införa föreskrifter om skyddsåtgärder det vill säga åtgärder för fysisk påverkan. Införandet av föreskrifter kan eventuellt innebära att strategins prioriteringsordning kan behöva kompletteras. Kammarkollegiet bedömer att strategin bör vara till nytta för länsstyrelsernas genomförande av sina uppdrag enligt åtgärderna Enligt planering kommer strategidokumentet att kunna publiceras under våren Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbplats. 21(49)

22 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB Åtgärd 19 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelserna, utveckla riktlinjer för undersökande övervakning för inträffade olyckor, naturliga och andra, som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: MSB konstaterar att det föreligger vissa svårigheter i att genomföra ålagd åtgärd inom given tidsram. Svårigheten ligger bland annat i att kunna avsätta tillräckliga resurser för denna tillkommande uppgift, som erhållits utan att särskild finansiering tilldelats. MSB kommer dock under 2013 att kraftsamla för att kunna genomföra de efterfrågade uppgifterna. Målsättningen är att ett underlag till handbok ska finnas framtagen senast den 31 aug Åtgärden anges som pågående. Att Havs- och vattenmyndigheten först i ett sent skede meddelat kontaktperson har delvis påverkat genomförandet. Enligt tidigare rapportering kommer MSB att trycka en handbok. Ett antal seminarier och utbildningsinsatser i anslutning till publiceringen planeras i slutet av Det kan också konstateras att MSB inte är den enda aktören till målgruppen för handboken utan ett antal andra myndigheter bör medverka i implementeringen. MSB anger i sin återrapportering att undersökande övervakning för inträffande av olyckor kan utvecklas i kommande åtgärdsprogram För att underlätta beslut om åtgärder efter exempelvis olyckor med utsläpp av farliga ämnen vore det värdefullt om arbetet med att framställa ett heltäckande kartunderlag i GIS-format fortsätter utvecklas. I denna utveckling bör även ingå metoder för att snabbt kunna dela och använda detta material i beslutsstöd, exempelvis i en lägesbild efter händelser med utsläpp av farliga ämnen. Även hur GIS-data ska användas i det förebyggande och förberedande skedet för dessa händelser bör ingå i utvecklingen. Utöver detta bör som tidigare nämnts en samverkan ske där datainnehållet i VISS utnyttjas. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbplats. 22(49)

23 Riksantikvarieämbetet (RAÄ) Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: Riksantikvarieämbetet (RAÄ), anger att de under 2012 har fördelat ut 3,3 miljoner kronor till 13 länsstyrelser för arbete med kunskapsunderlag som har bäring på åtgärd 20. Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt har kommit relativt långt i den byråmässiga inventeringen. För de övriga tre vattendistrikten kvarstår merparten av arbetet. Åtgärden har pågått under 2012, dock med mindre eller ingen insats vid flera länsstyrelser p.g.a. att medel för genomförande saknas. Åtgärd 20 finansieras med ramanslag (7:1 RAÄ) och kulturmiljöanslag (7:2 RAÄ) som fördelas till länsstyrelser, bl.a. för åtgärd 20. Vissa län finansierar åtgärd 20 också delvis med ramanslag. Medfinansiering har sökts från Havs- och vattenmyndigheten för 2012 och 2013, dock med avslag. Åtgärd 20 är inte fullt finansierad. Arbetet utförs genom byråmässiga inventeringar av kulturmiljöer och lämningar vid vatten utifrån befintliga registrerade kulturlämningar och bebyggelse. Arbetet utförs översiktligt, vanligen med hjälp av GIS. Länsstyrelserna har påtalat behov av att göra kompletterande inventeringar i fält av dammanläggningar som saknar tillstånd och som i snar framtid kan komma att rivas ut. RAÄ har under 2012 genomfört två möten i fält för erfarenhetsutbyte med länsstyrelserna. RAÄ planerar för ett seminarium om åtgärd 20 till senhösten 2013 för att stämma av och utvärdera arbetet och för samsyn kring arbetets fortsättning. Kunskaper och dokumentation om flottningslämningar är små varför det framkommit att dessa i mindre omfattning kan värderas och utpekas som särskilt värdefulla med endast byråmässig inventering. RAÄ anser att kunskapen om flottningslämningar generellt sett är eftersatt. Flottningslämningar kräver fältinventeringar och särskilda lokalkunskaper för att kunna värderas i ett större historiskt och geografiskt sammanhang. I återrapporteringen 2011 anger RAÄ att de överväger att för åtgärd 20 utarbeta en särskild vägledning för värdering av vattenanknutna kulturmiljöer och anläggningar. RAÄ har under 2012 inte arbetat med en sådan vägledning. RAÄ anser att åtgärdesarbetet kan utvecklas för kommande åtgärdsprogram genom att framförallt säkra finansiering för Åtgärd 20. Vidare anser RAÄ att kulturmiljökompetens behöver involveras, när åtgärder i detalj projekteras så att avvägningar kan göras mot olika intressen. Dessutom bör ekolog bedöma om projekterade åtgärder i vattendrag förväntas ha ekologisk nytta. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbplats. 23(49)

24 Skogsstyrelsen Åtgärd 21 Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: 2010 beslutade Skogsstyrelsen om nio aktiviteter för att arbeta med åtgärd 21, vattenförvaltningen i skogen. Av dessa nio bedöms fyra som helt avklarade, två som delvis avklarade och tre som pågående. Samtliga planerade aktiviteter under åtgärd 21 har därmed påbörjats. I Skogsstyrelsens rapportering beskrivs aktiviteternas genomförande utförligt. Som ett utdrag av dessa kan nämnas översyn av FS och AR till 30 skogsvårdslagen som genomfördes och det nya regelverket som trädde i kraft 1/ Skogsstyrelsen arbetar enligt projektet Vattenförvaltning 2015 för genomförandet av åtgärd 21 under Skogsstyrelsen avsätter årligen resurser i verksamhetsplanen för genomförande av projektet. Samverkan med Trafikverket där vattenfrågor är i fokus (åtgärda vandringshindrande vägtrummor) sker framförallt via ett regionalt projekt (ReMiBar i Norr- och Västerbotten). I övrigt har ingen formell samverkan skett relaterat till vattenförvaltningsfrågor under Skogsstyrelsen ser en brist i detta, då det finns frågor och utmaningar som är gemensamma för båda myndigheterna. Skogsstyrelsen avser att initiera samverkan med Trafikverket under 2013, avseende vattenförvaltningsrelaterade frågor. Skogsstyrelsen anger att det finns utvecklingspotential för samverkan mellan Skogsstyrelsen och vattenmyndigheterna på distriktsnivå. Ett exempel på detta kunde vara gemensamma möten med Skogsstyrelsens regionledningar och respektive vattenmyndighet. Skogsstyrelsens regiongränser i norra Sverige sammanfaller rätt väl med vattendistrikten. De tre södra distrikten har en annan indelning vilket visas utförligt med kartfigurer. Skogsägarföreningarna har i samverkan med Studieförbundet vuxenskolan lanserat studiekampanjen Skogens vatten under Åtta cirkelledarutbildningar med cirka 100 deltagare genomfördes under vår och höst. De första cirklarna påbörjades under hösten och de första 200 skogsägarna utbildades. Skogsstyrelsen har under 2012 arbetat med kompetenshöjande aktiviteter såsom enskild rådgivning och skogsträffar inom kompetensutvecklingsprojektet Skogsbruk och vatten i hela landet. Tema för skogsträffarna under 2012 har varit körskador, miljöhänsyn i och i anslutning till vattendrag och produktionshöjande åtgärder såsom dikesrensning och skyddsdikning. Möjligheterna att söka ekonomiskt stöd (NOKÅS eller Skogens Mångfald) för åtgärder som kan gynna vattenmiljöer tas upp i samband med såväl skogsträffar som vid enskild rådgivning. Skogsstyrelsen anger att det saknas strukturer för leveranser av data för beskrivning av skogsbrukets påverkan på vattenmiljöer för uppföljning av miljömålsarbetet, Myllrande våtmarker och levande sjöar och vattendrag. Det finns oklarheter om till vem och när Skogsstyrelsen skall leverera underlag samt i någon mån i vilken form. För närvarande pågår dessutom en revidering av Skogsstyrelsens hänsynsuppföljning, vilket kan komma att påverka underlaget till miljömålsuppföljningen. Skogsstyrelsen arbetar med skogsbrukets försurningspåverkan genom landsbygdsprogramsprojektet Bioenergi från skogen och dels genom myndighetsarbete. 24(49)

25 Inom ramen för myndighetsarbetet har aktörsrådet för askåterföring bildats. Aktörsrådet har representanter från både skogs- och energisektorn inklusive centrala myndigheter och hade sitt första möte i slutet av Där identifierades ett antal problemområden som bedöms utgöra hinder för en mer omfattande askåterföring. Dessa områden ska vid kommande möten belysas ytterligare och lösningar ska i möjligaste mån försöka nås. Skogsstyrelsen sammanfattar i korthet de regionala projekt som bidrar till genomförandet av åtgärd 21 och som Skogsstyrelsen har medverkat i under 2012 i sin rapportering. Det finns utvecklingspotential för att tillvarata resultat och erfarenheter från projekten genom ökad spridning av goda exempel, både internt och externt. Skogsstyrelsen avser göra en samlad bedömning och utvärdering av effekten och genomslaget av de nu genomförda och pågående aktiviteterna som kopplar till åtgärd 21. Utifrån den bör Skogsstyrelsen kunna ta ställning till vilka ytterligare aktiviteter/verktyg, justeringar av befintliga aktiviteter/verktyg, som kan behöva utvecklas för att säkerställa bibehållen eller förbättrad vattenkvalitet. Skogsstyrelsen bedömer att mer detaljerade underlag till åtgärdsprogrammen och någon form av åtgärdsplaner för delavrinningsområden, skulle underlätta för Skogsstyrelsen när det gäller att prioritera sina resurser, sin tillsyn och sina stöd till områden där insatserna gör mest nytta. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 25(49)

26 Livsmedelsverket (LMV) Åtgärd 22 Livsmedelsverket behöver, i samråd med Sveriges Geologiska Undersökning, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten för alla dricksvattentäkter i vattenförekomster där det samlade uttaget är större än 10 m 3 /dygn eller försörjer fler än 50 personer. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: LMV bedömde i 2011 års rapportering samt i årets rapportering åtgärden som pågående under december Det projekt som LMV genomförde tillsammans med SGU, Naturvårdsveket och vattenmyndigheterna visade att övervakning av grundvattnets kemiska status enligt bilaga V till rådets direktiv 2000/60/EG, analyseras ca 700 gånger vardera vid ca 200 stationer varje år. Som jämförelse finns det i dagsläget drygt 800 klassificerade dricksvattenförekomster bland landets totalt 3000 grundvattenförekomster. Livsmedelsverkets uppgift är enligt förordning 2009:1426 att i konsumenternas intresse arbeta för säkra livsmedel och redlighet i livsmedelshanteringen. Livsmedelsverkets bemyndigande om att kunna meddela dricksvattenproducenter föreskrifter måste anses begränsat till föreskrifter som har till syfte att uppnå säkra livsmedel. Föreskrifter om obligatorisk råvattenkontroll innebär enormt stora analyskostnader för verksamhetsutövarna och har begränsat värde för att förhindra drickvattenburna sjukdomsutbrott. För säker dricksvattenkvalitet är det mer effektivt om vattenproducenterna arbetar förebyggande med skydd av råvattentäkten, bakgrundskunskap om täktens förutsättningar och strukturerad riskhantering. Det är därför knappast möjligt att belasta VA- kollektivet med kostnader för miljöövervakning enligt ramdirektivet. För att det ska vara obligatoriskt att rapportera in analysresultaten från den provtagning som sker krävs ny lagstiftning. Branschorganisationen Svenskt Vatten tog 2008 fram branschriktlinjer för krav på råvattenkvalitet med riktvärden både för mikrobiologiska och kemiska parametrar, samt förslag till provtagnings- och analysfrekvens. Riktlinjerna vänder sig till vattenproducenter för allmänna vattenverk och används i begränsad omfattning. Svenskt vatten har framfört önskemål om att LMV ska föreskriva om vilka analyser som ska göras på råvatten. Klimatfrågor beaktas i LMV:s arbete med regelutveckling och riskhantering samt i arbetet med det nationella samordningsansvaret för dricksvatten. Enligt kommande Kommittédirektiv om en trygg dricksvattenförsörjning ska nuvarande och potentiella problem i dricksvattenproduktion och distribution med fokus på bland annat på effekter av klimatförändringarna utredas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december Det är svårt att göra en rimlig bedömning av de administrativa kostnaderna för åtgärden. Behoven av nya riskhanteringsåtgärder och kostnaderna för dessa kommer att variera kraftigt mellan olika dricksvattenanläggningar, därför är det inte möjligt att beräkna totala företagsekonomiska kostnader eller göra samhällsekonomiska beräkningar för åtgärden. En rapport från EU kommissionen om genomförandet av ramdirektivet och förvaltningsplaner konstaterar att Sverige saknar specifika övervakningsprogram för skyddade yt- och grundvattenförekomster. Om kostnadstäckningen för vattentjänster omfattade mer än dricksvattenförsörjning och avloppshantering kunde det bland annat 26(49)

27 skapa utrymme för en bättre övervakning av råvatten från yt- och grundvattenförekomster. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Statistiska Centralbyrån (SCB) Åtgärd 23 Statistiska centralbyrån behöver tillhandahålla samhällsekonomisk statistik på avrinningsområdesnivå med relevans för vattenförvaltningens behov. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: Under 2012 har SCB diskuterat vattenmyndigheternas beställningar för miljöekonomisk rapportering. Dessa beräknas vara utförda under SCB har utfört två metodprojekt för Havs- och vattenmyndigheten för att i framtiden kunna ta fram företagsekonomisk statistik med en indelning som passar myndighetens uppdrag. Den utökade gödselundersökning som gjordes 2011 är avslutad och nästa undersökning kommer att genomföras under hösten 2013 men kommer då genomföras med ordinarie omfattning. SCB kommer dock fortsätta arbetet med att försöka få en permanent finansiering för att kunna utöka omfattningen igen. Detta för att kunna tillgodose bl.a. vattenmyndigheternas behov av statistik vad gäller användningen av kväve och fosfor från gödselmedel. SCB:s nuvarande anslag är inte tillräckligt för att kunna tillgodose dessa önskemål. Det är viktigt att behoven av underlagsdata framgår i kommande åtgärdsprogram så att SCB kan motivera äskanden om utökade anslagsmedel för att kunna producera statistik för behoven inom vattenförvaltningen i kommande vattenförvaltningscykel. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 27(49)

28 Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut, SMHI Åtgärd 24 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram hydrologisk information på vattenförekomstnivå med relevans för vattenförvaltningens behov. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: SMHI arbetar kontinuerligt med att utveckla och förvalta modeller och databaser inom svensk vattenförvaltning. Arbetet under 2012 har i stor utsträckning fokuserat på att höja kvaliteten, förbättra tillgängligheten, samt redovisa osäkerheter hos informationen. Även kontaktytan mellan SMHI och övrig vattenförvaltning upplever man har förbättrats och blivit mer transparent. Under 2012 genomfördes en rad större arbetsinsatser vid SMHI som syftar till att stötta rapporteringen inom den andra arbetscykeln inom vattenförvaltningen som sker SMHI deltog med flera aktiviteter inom vattenmyndigheternas dataförsörjningsprojekt både tillgängligheten hos data och kvaliteten i underlagen förbättrades. Detta bekräftas även av att antalet besökare i Vattenwebb visade en positiv utveckling under året. Det nya arbetssättet med ökad öppenhet ger utomstående större inblick i SMHIs arbete och samtidigt större möjligheter att påverka vad SMHI bör arbeta med. Exempel på olika aktiviteter och projekt som genomförts under 2012; Modeller: Både S-HYPE och Kustzonsmodellen har uppdaterats under året med ny vattenförekomstindelning, omkalibrering och resultatparametrar. Arbetet med att leverera underlag från modellerna till statusklassning och åtgärdsplanering beräknas pågå till Svenskt vattenarkiv (SVAR): Två nya versioner levererades under 2012, varav den senare (2012:2) ska ligga till grund för rapporteringen 2015 och modelluppsättningar av S-HYPE och Kustzonsmodellen. Ingen ny version är planerad till 2013 men arbetet med gränsvatten kommer att fortgå. Dammregistret (inom SVAR): En första uppdatering av Dammregistret genomfördes under 2012 och levererades till vattenmyndigheterna i början av Informationen om de inrapporterade objekten, samt objekt som saknas helt, behöver kompletteras under Anlagda våtmarker: Databasen har genomgått en omstrukturering och uppdatering under 2012 och arbetet med uppdatering beräknas fortgå under En webbaserad redigeringssida för databasen planerar man att driftsätta under 2013, vilket ger handläggare vid länsstyrelserna möjlighet att kontinuerligt uppdatera databasen. Påverkans- och belastningsdatabasen (PBD): En första version av tabeller med markanvändning, jordarter och punktutsläpp levererades under 2012, och dessa behöver uppdateras med ny vattenförekomstindelning och utsläppsinformation under Tillgängliggörande av data: Vattenwebb och webbtjänster utvecklades stort under 2012 som en del av vattenmyndigheternas dataförsörjningsprojekt. Under 2013 kommer detta arbete fortgå och kompletteras med ett interaktivt scenarioverktyg för att testa känsligheten hos olika åtgärder för att reducera näringsämnestransport. Scenarioverktyget kommer att så långt som möjligt integreras med vattenmyndigheternas åtgärdsbibliotek och åtgärdsmodul inom VISS. 28(49)

29 SMHI redogör detaljerat för kostnaderna för respektive aktivitet/projekt under åtgärd 24. För den kommande vattenförvaltningscykeln behöver arbetet med ta fram hydrologisk information på vattenförekomstnivå med relevans för vattenförvaltningens behov fortgå. Dels behöver informationen anpassas till eventuella revideringar av vattenförekomstindelningen, och dels behöver kvaliteten hos informationen successivt förbättras. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 25 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram klimatprediktioner på avrinningsområdesnivå som underlag för bedömning av effekter på ekologisk status till följd av förändrade höga och låga flöden. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande: Under 2012 publicerade SMHI ett antal kartprodukter som beskriver den förväntade förändringen av Sveriges vattenförhållanden i framtida klimat. Kartorna visar hur en framtida klimatförändring skulle kunna påverka svensk vattentillgång för 13 olika variabler och variation av flöde i vattendrag på lokal skala. I slutet av 2012 publicerades en första version av klimatprediktioner med S-HYPE i Vattenwebb. Det finns inga planer på att uppdatera dessa under 2013, trots att vattenförekomstindelningen reviderats och en ny version av S-HYPE färdigställts. SMHI redogör detaljerat för kostnaderna för åtgärden. Enligt SMHI behöver arbetet med att reducera osäkerheterna i klimatprediktionerna fortgå under den kommande vattenförvaltningscykeln Resultaten bör uppdateras när nya klimatsimuleringar med uppdaterade utsläppsscenarier blir tillgängliga. Hittills har endast klimateffekter på vattentillgången studerats, men det finns även behov av att undersöka effekterna av hur ett förändrat klimat påverkar vattenkvaliteten. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 26 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram fysikalisk och hydrografisk information som beskriver vattenomsättningen i kustområden med relevans för vattenförvaltningens behov. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande SMHI har tidigare angett att arbetet med åtgärd 26 var färdigställt i december Samtidigt har det efter samtal med vattenmyndigheterna tillkommit förfrågningar om en vidareutveckling av Kustzonmodellen. Det har inneburit att SMHI under 2012 har gjort beräkningar för tre nya variabler som har publicerats i Vattenwebben. De tre variablerna är omsättningstid, kollektiv omsättningstid, samt utsjöpåverkan. SMHI anger att finansiering av åtgärden skedde via sakanslaget för vattenförvaltningsarbetet. SMHI anser att denna åtgärd under den kommande vattenförvaltningscykeln kan ingå som del i Åtgärd 24 om man ändrar termen hydrologisk till hydrologisk/oceanografisk. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 29(49)

30 Länsstyrelsernas återrapportering Länsstyrelserna har återrapporterat genomförandet till vattenmyndigheterna genom att svara på ett antal frågor i ett frågeformulär. Nedan anges de olika åtgärderna som är riktade till länsstyrelserna, de frågor som funnits i frågeformuläret och en sammanfattning av svaren. Länsstyrelserna har tillsammans med övriga berörda åtgärdsmyndigheter svarat på åtgärd 15, 17 och 20, vilket redovisas efter länsstyrelsernas huvudsakliga åtgärder. Alla 21 länsstyrelser i Sverige har inkommit till vattenmyndigheterna med återrapportering för genomförandet. Åtgärd Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A.) Har länsstyrelsen påbörjat sitt arbete med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärd 28? 16 länsstyrelser svarar att de påbörjat översynen av tillståndspliktiga verksamheter. Bland de 4 län som ännu inte har klarat uppdraget svarar Länsstyrelsen i Kalmar att de avser att bli klar med ett prioriteringsunderlag under Sammanlagt 4 länsstyrelser svarar att de utformat sitt prioriteringsunderlag på avrinningsområdesnivå varav 3 av dessa län kopplar arbetet till det underlag som tas fram för kommande åtgärdsprogram. De flesta län svarar att deras prioritering för omprövning sker enligt andra väl inarbetade prioriteringsgrunder men där MKN för vatten ingår som en del i detta. Det finns en stor variation i länens tillvägagångsätt för genomförandet av åtgärd 28. En del län har regionala planer, andra per avrinningsområde eller på delavrinningsområdesnivå och vissa län svarar att man kopplar sin översyn till de miljöproblem som är aktuella att arbeta med i länet såsom övergödning eller miljögifter. Något län har kopplat sin översyn till att i första hand prioritera avloppsreningsverk eller samarbete med kommunerna om vatten och avloppsplaner. Trots att en översyn inte alltid baserats på MKN och avrinningsperspektiv så visar svaren på att många län arbetar aktivt för att genom tillsyn lyfta fram objekt där MKN för vatten är en grund för prövning och tillsyn vilket i några fall kan leda till omprövning. 30(49)

31 31(49)

32 B.) Finns det en plan för framtida arbetet med översynen? I den fortsatta planeringen av arbetet med översynen svarar 16 länsstyrelser att en prioritering för det fortsatta arbetet finns framtaget. Prioriteringen är antingen framtagen med särskild hänsyn till MKN för vatten såsom i Västerbottens eller Jönköpings Län. Av de 16 länsstyrelser som arbetat med översynen svarar 3 att prioriteringen finns inarbetad i länsstyrelsernas tillsynsplan. Av 21 län svarar 5 att det fortsatta arbetet finns inarbetat i Länsstyrelsens verksamhetsplanering. Annan fortsatt planering eller intern samordning för genomförandet av åtgärd 28 handlar i 6 län om att genom samverkan mellan bredningssekretariaten, prövning och tillsyn utforma en utvecklad plan som ger detaljerad information om verksamheter i länet eller på avrinningsområdesnivå. Skåne-, Gävleborg- Örebro län har i sin fortsatta planering samordnat arbetet internt och kopplat detta med arbetet i genomförandet av åtgärd 29. Sammantaget ger Länsstyrelsernas svar en bild av att man i år har integrerat och kopplat arbetet till annan planering och prioritering. Skåne län avser att under 2013 bedriva miljötillsyn parallellt med miljöövervakning. Kalmar län har planerat att utifrån framtaget underlag på avrinningsområden och påverkan på vattenförekomstnivå plocka fram prioritering och planering av eventuella omprövningar. Jönköpings län har en framtagen prioriteringslista på 19 verksamheter och planen är att se över dessa verksamheter i en ytterligare prioritering. Under 2013 arbetar Jönköpings län för att genom brevutskick uppmana prioriterade verksamhetsutövare att kalla till samråd för att initiera omprövning. Västernorrlands län kommer under våren 2013 att genomföra ett översyns- och prioriteringsmöte. Syftet är att utifrån erfarenhet, tillståndets ålder, verksamhetens inverkan på vattenmiljön m.m. sammanställa lista för objekt som är prioriterade att arbeta vidare med. Inom Norra Östersjöns vattendistrikt svarar Västmanlands län att man avser att använda distriktsgemensamma kriterier för behovet av omprövning av A och B-verksamheter. C.) Har länsstyrelserna påbörjat översyn av kap 11 verksamheter? Alla län har nu påbörjat arbetet med en översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken. Stora skillnader finns i behov och kunskapsunderlag för att få fram en bild av behovet det vill säga vilka dammar som utgör vandringshinder eller som är i behov av tillsyn på grund av villkorsändring/omprövning eller som bedrivs utan erforderliga tillstånd. Utifrån inkomna svar blir bilden inte helt tydlig av vilka län som arbetat framgångsrikt då det för exempelvis Norrlands län förnärvarande handlar om 360 stycken prioriterade dammar men där inga aktiva åtgärder bedrivits vad gäller tillsyns- eller omprövningsinsatser. I Värmland finns också stor okunskap om ett stort antal dammar och vattenkraftverk men man bedriver ett prioriteringsarbete av 80 objekt där aktiva insatser görs i form av genom brevutskick till de kraftverksoch damm-ägare vars anläggningar ingår bland de prioriterade objekt avseende vilka myndigheten i 32(49)

33 första hand kommer att utöva tillsyn. Jönköpings län har redan tidigare arbetat fram en modell för prioritering och har färdig lista med vattenanläggningar som är prioriterade för villkorsändring/omprövning. I de allra flesta län har den första prioriteringen som nu bedöms som färdigställd handlat om att samla alla kap 11 verksamheter som är i behov av tillsyn av en eller annan anledning. Oavsett vilken skala och omfattning denna prioritering är framtagen på behöver man gå vidare för att i nästa steg prioritera vilka objekt som har tillstånd under ursprungs hävd, saknar tillstånd, herrelösa dammar, bortrivning, villkorsändring och omprövning. Ett fåtal län nämner möjligheten att finna åtgärdslösningar på frivilliga åtaganden från dammägare. D) Finns det en plan för det framtida arbetet med översyn av kap 11 verksamheter? 18 länsstyrelser har svarat att det finns en plan för det fortsatta arbetet med åtgärd 28. Det fortsatta arbetet har hos de allra flesta av dessa län integrerats i verksamhetsplanen. Verksamhetsplanen ger i de flesta fall information om insatser och prioriteringar. Hos 5 Länsstyrelser innebär detta att verksamhetsplanen tydliggör vem som ansvarar för de olika åtgärdspunkterna eller projekt som bedrivs för genomförande av åtgärd 29. Flera Länsstyrelser beskriver hur de även fortsättningsvis avser att arbeta med Målstyrd tillsyn, ett uppdrag från 2012 års reglerinsbrev till länsstyrelerna. Uppdraget handlade om att länsstyrelerna skulle/ska prioritera tillsyn av vattenkraftverk, dammar och regleringar. 4 länsstyrelser svarar att de kopplar uppdraget till åtgärd 30. Oavsett om åtgärdsgenomförandet kopplats till åtgärd 30 eller inte så ger de flesta länen en bild av att mycket pågår i länen inom olika enheter vilket kan handla om projekt för biologisk återställning, informationsinsatser till länets kraftverksägare eller samordning av interna prioriteringslistor som samordnas med tillsynsplanen. 33(49)

34 Åtgärd Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Arbetet med att fastställa krav på egenkontrollprogram är ett pågående arbete hos länsstyrelserna som sker genom tillsyn, prövning eller initierat genom andra samverkansformer. Genom nya krav i ramdirektivet för vatten finns det behov av att få mer information om verksamheternas påverkan i recipienten bland annat med avseende på prioriterade ämnen. I årets rapportering har 17 Länsstyrelser svarat att de under året har ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnade recipientkontrollprogram). Av dessa 17 har 8 Länsstyrelser särskilt svarat att man i utformningen av egenkontrollprogrammen har anpassat dessa för vattenförvaltningens behov eller med avseende på den information som finns för vattenförekomsten. Länsstyrelserna i Värmland, Kronoborg och Dalarna svarar att de arbetar tillsammans med vattenvårdsförbunden med utformningen av egenkontrollprogram. Länsstyrelen i Värmland har genom brevutskick meddelat ägare av kraftverk eller dammar om deras ansvar för egenkontrollprogram och upprättandet om den information som Länsstyrelsen har. Ytterligare 6 Län har ambitionen att framöver prioritera arbetet med egenkontrollprogram för kraftverk och dammar. För detta arbete ses Miljösamverkan Sveriges nya vägledningsmaterial och informationsbroschyr till verksamhetsutövarna som välkommet och anges bli ett bra stöd i det fortsatta arbetet. Några Länsstyrelser har valt att arbeta prioritera arbetet efter en framtagen prioritering enligt åtgärd 28 eller 30. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Trots att länens svar på fråga 29 B visar att ungefär lika många svarat att strategi finns som att en sådan saknas så visar tillhörande texter till svaren på att en uttrycklig skriftlig strategi för arbetet med åtgärd 29 saknas i alla län. Däremot finns en klar riktning för arbetet utvecklat i någon form i de flesta län. De allra flesta svarar att arbetet med att utforma egenkontrollprogram med hänsyn till MKN för vatten sker kontinuerligt i det löpande arbetet med egenkontrollprogram. 34(49)

35 I Örebro Län har man tagit fram förslag till förändringar för varje tillståndspliktig verksamhet i länet med utsläpp i vatten. I några län ser arbetet ut att utvecklas genom olika projekt. Länsstyrelen i Jönköping har under 2012 genomfört ett tillsynsprojekt i syfte att granska provtagningsrutiner för 10 ytbehandlingsindustrier. I Gävleborg Län har ett projekt initierats med helhetstillsyn avrinningsområden. I flera andra län anges medverkan i Miljösamverkan Sveriges projekt för egenkontrollprogram till vattenkraften som en god utgångspunkt för det fortsatta länsvisa arbetet. Arbetet med genomförandet av åtgärd 29 sker till stor del internt och tvärsektoriellt hos Länsstyrelserna. Detta innebär att intern kunskap tillvaratas och nyttjas samtidigt som nödvändig och önskad information från egenkontrollprogrammen utvecklas för flera liknande verksamheter samtidigt eller där framgångar kan nyttjas i kommande samverkan med aktuella verksamhetsutövare. Västra Götalands län svarar att de under 2012 har förberett större tillsynsinsatser inom vattenkraften C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Sammanlagt 15 Länsstyrelser svarar att de anpassat sin tillsyn och tillsynsvägledning på ett sätt som möjliggör bedömningen av verksamhetens inverkan på vattenkvaliteten utifrån ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Västerbottens Län svarar att de anpassat prioriteringsmodellen utifrån miljökvalitetsnormerna för vatten. Västra Götalands läns tillsynsplan är anpassad till att ta hänsyn till vattenförekomsternas status. Utöver detta anger flera län att de genom olika projekt arbetar för att få in MKN för vatten i tillsyn och egenkontrollprogram. Länsstyrelsen i Dalarna har avsatt särskilda resurser för tillsynen så att vattenförvaltningen och andra platsspecifika bestämmelser följs. Örebro, Östergötland, Gävleborg, Västernorrland och Stockholms Län tar steget längre och arbetar för att ge kommunerna stöd i deras tillsyn så att miljökvalitetsnormerna för vatten finns med i det kommunala tillsynsarbetet. Åtgärd Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Samtliga 21 länsstyrelser har svarat att de har upprättat eller har påbörjat arbetet med att upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete. Genomförandet i framtagandet av planerna skiljer sig åt mellan länen, då vissa län prioriterar att göra planen med fokus på avrinningsområden framför miljöproblem och vice versa, men i princip berör samtliga läns planer i någon form båda parametrarna. 35(49)

36 A.) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med att upprätta en plan för prioritering av avrinningsområden? I de svar som länsstyrelserna avgivit så är det tre olika områden som bildar en röd tråd och som flertalet av länsstyrelserna omnämner, men som de arbetar med i varierande omfattning. Många (14) av länsstyrelserna svarar att de på olika sätt tar hänsyn till och gör sina planer med hänsynstagande till avrinningsområdesspecifika frågeställningar. Länsstyrelserna i både Halland och Skåne län lyfter i sina svar fram problematiken med att prioritera utifrån statusklassningen, eftersom en stor majoritet av deras respektive vattenförekomster inte uppnår god status. Som exempel kan nämnas att länsstyrelen i Jämtlands län i sitt svar beskriver hur de konkret arbetat med färdigställande och beslut om en åtgärdsplan för Långans vattensystem, där man prioriterar åtgärds- och verifieringsinsatser fram till Arbetet med Långan fungerar som en arbetsmodell och under 2012 har arbetet påbörjats för ytterligare 8-10 åtgärdsplaner i andra vattensystem. I framtagandet av dessa åtgärdsplaner samverkar man med externa aktörer och planerna ska sedan utgöra underlag för länsstyrelsens kommande verksamhetsplanering. I sina svar så hänvisar 19 av de 21 länsstyrelserna till arbetet med sina strategier för vattenrelaterat åtgärdsarbete. ( Det är länsstyrelserna i Blekinge och Örebro län som inte lyfter detta i sina respektive svar). Utformningen av arbetet skiljer sig åt mellan länsstyrelserna, men syftar till att tydliggöra ansvar och samordning mellan samtliga enheter och avdelningar som på något sätt arbetar med vatten. Dessutom utgör det strategiska arbetet en övergripande handlingsplan för vattenarbetet. Flertalet av länsstyrelserna har med planen i sin verksamhetsplanering och integrerar därmed genomförandet av åtgärd 30 med övriga vattenrelaterade uppdrag. Några av länsstyrelserna hänvisar till pågående arbete med framtagande av underlagsdokument för kommande åtgärdsprogram och att dessa utgör basen till en god plan för avrinningsområdesvisa planer. Ett antal av länsstyrelserna (8), svarar att de i sina åtgärdsplaner primärt prioriterar utifrån miljöproblem. Sammataget tycker länsstyrelserna att det är viktigt att ta fram strategiska planer för åtgärdsarbetet och att dessa sätts i ett sammanhang med övrigt vattenrelaterat arbete på länsstyrelserna. Några av länsstyrelserna visar i sina svar på en frustration över knappa resurser, vilket antingen har inneburit att man behövt nedpriorirotera arbetet med åtgärd 30 eller en oro över avsaknaden av resurser för att genomföra de i planen föreslagna åtgärderna. 36(49)

37 B.) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, d.v.s. har arbetet gjorts och planerats med angränsande län? De flesta länen (16) svarar att de arbetar länsövergripande med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv. Ett par län har valt bort detta synsätt och valt andra utgångspunkter som prioritering för sitt åtgärdsarbete. Dock säger samtliga län att man vid behov samverkar i olika frågor och sakområden. För Dalarna och Gotlands län överensstämmer länsgränsernas administrativa gräns med avrinningsområdenas naturgivna gränser och därmed behövs ingen samverkan på avrinningsområdes nivå. I sina svar nämner länsstyrelserna att samarbetet över länsgränserna oftast sker mellan beredningssekretariaten. Av stor betydelse är även arbetet med befintliga vattenråd, olika kompetensnätverk mellan länen, samt arbetet med underlagsdokumenten för det kommande åtgärdsprogrammet. De län som inte arbetar med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, hänvisar till att de gör sina planer utifrån det område som de har rådighet över. Länsstyrelsen i Hallands län lyfter i sitt svar fram förväntningar på att vattenmyndigheternas kommande arbetsprogram och översikt av väsentliga frågor ska precisera nationella/distriktsspecifika prioriteringar. Detta kommer att föranleda en länsöverskridande dialog om avrinningsområdesspecifika prioriteringar i relation till länsspecifika prioriteringar. Åtgärd Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A.) Hur arbetar eller avser länsstyrelsen att arbeta med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenade ämnen, till de vatten förekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status? Hur integreras detta arbete i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Av de 21 länsstyrelserna svarar 20 (Norrbotten har inte svarat) att de arbetar löpande med föroreningsskadade mark- och vattenområden och att det är ett arbete som till sin natur är tvärsektoriellt. Detta gör i sin tur att det blir omfattande kontakter inom respektive länsstyrelse, liksom med andra myndigheter, kommuner, verksamhetsutövare, m fl. De flesta länen säger att de i första hand prioriterar objekt utifrån de som har en hög riskklass, när de inventerats enligt metodiken i MIFO (metodik för inventering av förorenade områden, NV rapport 4918). I praktiken innebär detta ofta att de förorenade områden som påverkar vattenförekomster, som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status, prioriteras aktivt i verksamheten. Arbetet på länsstyrelserna kan exemplifieras genom arbetet på länsstyrelsen i Kalmar län, där man vart tredje år tar fram ett regionalt program för efterbehandling av förorenade områden. För att ett område ska prioriteras enligt Naturvårdsverkets kriterier för eventuell statlig finansiering ska det innebära ett akut och allvarligt hot mot människors hälsa, eller mot naturområden med stora skyddsvärden eller mot betydande 37(49)

38 vattenförsörjningsintressen. De vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status i länet beskrivs i det regionala programmet för efterbehandling. B.) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, d.v.s. har arbetet gjorts och planerats att göras tillsammans med angränsande län? Svaren på denna fråga har en stor spridning mellan länen och det blir tydligt att länsstyrelserna har valt olika förhållningssätt till om och hur de väljer att arbeta med föroreningsskadade mark- och vattenområde utifrån ett avrinningsperspektiv. Det är 20 av de 21 länsstyrelserna som har svarat på frågan. Drygt hälften av länen, 13, säger i sina svar att de arbetar länsövergripande och ur ett avrinningsperspektiv. De poängterar dock att föroreningsskadade mark- och vattenområden oftast har en lokal påverkan och inte belastar angränsande vattenförekomster. I de fall då föroreningen påverkar en större del av ett avrinningsområde och det därmed kan finnas behov, så försöker man samverka länsövergripande. T ex svarar Stockholms läns länsstyrelse att man främst arbetar med tillsynsvägledning och i arbetet med att åtgärda föroreningsskadade vattenförekomster är vattenförvaltningen en av flera prioriteringsgrunder. Länsstyrelsen i Södermanlands län svarar att detta inte är en fråga som länsstyrelsen äger, utan att prioriteringen sker utifrån de branscher som Naturvårdsverket har sagt ska inventeras. På samma sätt lyfter Värmland i sitt svar att länsstyrelsens arbete med förorenade områden finansieras av särskilda öronmärkta medel till länet och då blir det svårt att göra prioriteringar över länsgränsen. I sitt svar har Jämtlands län sammanfattat det förhållningssätt som flertalet av länen på olika sätt har lyft fram i sina svar. Jämtlands län skriver i sitt svar: Vid genomförandet vägs vattenförvaltningsaspekten in i den samlade prioriteringen av insatser/åtgärder för föroreningsskadade mark- och vattenområden. Resurserna för genomförandet, genom konkreta saneringsåtgärder, är dock begränsad och styrs, förutom av miljöbalkens 10 kapitel, främst av de nationella vägledningarna för EBH (efterbehandling förorenade områden) och Naturvårdsverkets prioriteringar. Åtgärd Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Som föregående år så anger alla länsstyrelser, utom Jämtland, att åtgärden är pågående. I de län som ingår i Greppa Näringen anger länsstyrelserna att de tillsammans med rådgivningsföretag, lantbrukare, LRF m fl. arbetar med de konkreta rådgivningsmodulerna. Främst sker detta arbete med individuell rådgivning på gårdsnivå, men man har även grupprådgivningar vad gäller t ex klimatfrågor och i vissa områden arbetar man med olika former av vattendragsgrupper. Beroende på hur vattenkvaliteten i länen är så försöker man arbeta för att prioritera rådgivningen till de områden som inte uppnår god status p.g.a. miljöproblemet övergödning. 38(49)

39 Även de nordligaste länsstyrelserna, som inte ingår i Greppa Näringen, har prioriterat lantbruksrådgivning till de områden som inte uppnått god ekologisk status p.g.a. av övergödning. Denna rådgivning finansieras huvudsakligen av medel från landsbygdsprogrammet. Överlag så anger länsstyrelserna i sina svar att man upplever arbetet med Greppa Näringen som positivt och konstruktivt. Länsstyrelsen i Uppsala län säger t ex i sitt svar att den uppsökande verksamheten inom Greppa Näringen är ett effektivt sätt att nå lantbrukarna. Man påpekar också att det här finns en finansiering som gör det möjligt att få igång åtgärder. B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? Länsstyrelserna anger att de inom ramen för arbetet med Greppa Näringen har ett mycket gott och omfattande samarbete med Jordbruksverket och stor nytta av det övergripande arbete som genomförs. Länsstyrelserna deltar i Jordbruksverkets olika styroch arbetsgrupper, kurser och fortbildningar, samt i de olika nätverk som bedrivs inom Greppa Näringen. Åtgärd Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Liksom tidigare år arbetar länsstyrelserna med behörighetsutbildningar för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. Målet är att öka riskmedvetenheten vid hantering och fokus läggs ofta på information om skydd av vatten. Behörighetskurser och repetitionskurser hålls även för växtskyddsmedel i trädgård, golfbanor och andra grönytor i stadsmiljö. Kompetensutvecklingsinsatser genomförs även inom landsbygdsprogrammet. Prioritering av områden görs på olika sätt. Många anger att man prioriterar genom arbetet med Greppa näringen. Andra anger att ingen prioritering görs eftersom frågan är lika stor/liten i hela länet och att arbetet därför ser likadant ut för alla områden. Ibland styrs frågan mer av lantbrukarnas efterfrågan på information än vattenförekomsters status. Flera länsstyrelser hänvisar också till rådgivning inom arbetet med miljömålet Giftfri miljö där växtskyddsmedel är en del. Kronobergslän skriver t.ex. att den konsult som fått uppdraget prioriterar rådgivning i anslutning till områden som är av betydelse för allmän eller större enskild vattenförsörjning. Örebro län har tagit fram informationsmaterial som skickas till lantbrukare. Länet har även planer på att ta fram ett regionalt övervakningsprogram för växtskyddsmedel i jordbrukspåverkade vattendrag för att kunna följa trender samt sätta in tidiga åtgärder om halterna av växtskyddsmedel skulle öka i vattendragen. 39(49)

40 B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? De flesta länsstyrelser svarar att de har ett bra samarbete med Jordbruksverket. Samverkan sker framförallt genom Greppa näringen, arbetet med Landsbygdsprogrammet och utbildningar. Jordbruksverket ger även stöd i form av föreskrifter, informationsmaterial m.m. Åtgärd Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. 20 länsstyrelser har arbetat med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status under Flertalet har jobbat i projektform antingen inom den egna länsstyrelsen eller i samarbetsprojekt mellan flera länsstyrelser. Arbetsformerna varierar mellan länsstyrelserna men flertalet utför kartläggningen av kulturmiljövärden i och vid vatten genom byråmässiga inventeringar och hämtar underlagsdata från befintliga inventeringar, dokumentationer och planeringsunderlag, geografisk litteratur samt biotopkarteringar av vattendrag, dammregister etc. Utöver detta arbete är det flera länsstyrelser som har utfört fältmässiga inventeringar. Länsstyrelsen i Västernorrland har färdigställt sin kartläggning under 2012 vilket har resulterat i ett GIS-baserat handläggarstöd. Arbetet har även resulterat i en värderingsmodell för vattendrag med kulturmiljöer. I Västerhavets vattendistrikt pågår samarbetsprojektet Vakul vattenförvaltning och Kulturmiljö mellan länsstyrelserna och i Södra Östersjöns vattendistrikt pågår projektet "Kulturmiljö och vattenförvaltning - planeringsunderlag" Länsstyrelsen i Jämtland anger att det saknas ett brett kunskapsunderlag om vilka kulturlämningar såsom miljöer och områden som är särskilt skyddsvärda. Länsstyrelsen i Jämtlands län har tilldelats medel för att arbeta med åtgärden under Länsstyrelsen i Uppsala anger att ingen aktivitet under åtgärden har genomförts under Flertalet länsstyrelser har samverkan med Riksantikvarieämbetet för att genomföra åtgärden. Länsstyrelserna har haft möjlighet att söka medel för kunskapsunderlag ur kulturmiljövårdsanslaget. Flertalet Länsstyrelser har beviljats medel för 2012 och det är bland annat dessa som använts i arbetet med åtgärd 20. Vidare är Riksantikvarieämbetet representerat i styrgrupperna för samarbetsprojekten i Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. 40(49)

41 Kommunernas återrapportering Kommunerna har redovisat genomförandet av åtgärderna till vattenmyndigheterna genom att svara på ett antal frågor i en enkät på webben. Information kring detta skickades ut via e-post till kommunernas officiella adresser för vidarebefordran till rätt handläggare inom kommunen. I årets sammanställning har vattenmyndigheterna valt att ta med alla kommuner som kommit in med sina svar senast den 8 mars. Totalt ingår 232 kommuner i sammanställningen. Den nya rapporteringsformen med en webbenkät på vattenmyndigheternas gemensamma hemsida har tyvärr inneburit en del problem för många kommuner. Svarsfrekvensen är på grund av detta något lägre än föregående år. Ytterligare svar från ett tiotal kommuner har på grund av tekniska svårigheter inte kunnat tas med i denna sammanställning. Dessa svar kommer dock att redovisas på vattenmyndighetens webbsida samt tas med i vattenmyndigheternas fortsatta arbete med kommande åtgärdsprogram. Nedan återges de olika åtgärderna som är riktade till kommunerna, de frågor som funnits i frågeformuläret och en sammanfattning av svaren. I årets sammanställning har några kommuner lyfts fram som exempel på hur kommunerna genomför åtgärderna. Vattenmyndigheterna ser ett behov av fördjupad samverkan med kommunerna på distrikts och länsnivå. Samverkan bör fördjupas för att tydligöra det arbete som utförs på lokal nivå och underlätta arbetet framförallt för mindre kommuner. Inför kommande åtgärdsprogram förs diskussioner med handläggare på kommunerna i olika sakfrågor för att förtydliga bilden av vilka praktiska möjligheter och utmaningar som föreligger i genomförande. Kommunernas fullständiga svar återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 41(49)

42 Åtgärd Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Finns det någon form av plan eller beslut som gäller tillsynen av verksamheter och/eller föroreningsskadade områden, där hänsyn tas till beslutade miljökvalitetsnormer för vatten? 144 kommuner svarar att det finns en sådan plan eller beslut. Det är en ökning jämfört med föregående år då 118 kommuner svarade ja på frågan. Miljökvalitetsnormerna finns med i så väl tillsynsplaner och översiktsplaner som i verksamhetsplaner. Kristianstad kommun skriver t.ex. att vattendirektivet är en av utgångspunkterna för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhetsplan och tillsynsplan. Nämnden har även intensifierat sitt arbete med dagvattenfrågor och tillsynen av växtskyddsmedel inom lantbruket. Nynäshamns kommun skriver att man tagit fram mål för tillsynen där fokus ligger på förbättring av kvalitet på alla vatten, inte bara vattenförekomster. Många kommuner beskriver att hänsynen till miljökvalitetsnormerna för vatten är ett av flera kriterier som vägs in i tillsynen. B) Om kommunen inte har en sådan plan som avses i fråga A, avser kommunen i så fall att omarbeta detta med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? Många kommuner hänvisar till att hänsyn till miljökvalitetsnormerna tas i arbetet med tillsyn och planering även om en plan för just detta inte har tagits fram. Flera kommuner skriver också att man lagt särskilt fokus på miljökvalitetsnormerna för vatten inom vissa arbetsområden som exempelvis enskilda avlopp. 42(49)

43 Åtgärd Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. A) och B) Har kommunen sedan 2009 fastställt områden med krav på högskyddsnivå för enskilda avlopp för områden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status? Om ja på fråga A, har vattenmyndighetens underlag (t.ex. VISS, vattenkartan åtgärdsprogram) använts? 133 kommuner svarar att kommunen fastställt områden med högskyddsnivå för enskilda avlopp sedan 2009, för områden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Flera kommuner skriver att de infört krav på hög skyddsnivå i hela kommunen. Andra svarar att kommunen tagit fram riktlinjer och arbetar med att ta fram sådana områden. Många kommuner svarar också i likhet med tidigare år, att man gör bedömningen från fall till fall. Bland de kommuner som svarat nej på frågan är en vanlig kommentar att man inte har problem med övergödning i kommunernas vattenförekomster eller att man har väldigt få eller inga enskilda avlopp. En majoritet av de som har fastställt områden med högskyddsnivå har använt vattenmyndigheternas underlag för arbetet. C) Om nej på fråga A, finns det en plan, beslut eller liknande för utredning av hög skyddsnivå? 41 kommuner svarar att det finns en plan eller liknande för hur man ska arbeta med hög skyddsnivå. 43(49)

44 Åtgärd 34 Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. A) Finns det vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för samtliga kommunal dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser? 96 kommuner svarar att kommunen har skyddsföreskrifter för samtliga av sina dricksvattentäkter. Det är samma antal som föregående år. Med anledning av att det är något färre kommuner som besvarat enkäten i år finns anledning att tro att antalet egentligen har ökat något. Jämför kartan här intill. Förutsättningarna varierar också stort mellan kommunerna där någon har så många som 35 vattenskyddsområden inom kommunens gränser medan andra helt saknar vattentäkt inom kommunen. B) Finns vattenskyddsområden där kommunen bedömer att vattenskyddsområdet/bestämmelserna är otillfredsställande? 146 kommuner svarar att det finns vattenskyddsområden eller bestämmelser som bedöms som otillfredsställande. Åtgärder för att komma till rätta med det är framförallt inrättande av nya vattenskyddsområden och nya eller reviderade skyddsföreskrifter. Andra åtgärder som planeras är informationsinsatser och nedläggning av vattentäkter som inte lever upp till kraven. 44(49)