Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014"

Transkript

1 Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Författare: Layout: Foto framsida: Kartbilder: Upplaga: Vattenmyndigheterna i samverkan Bottenhavets vattendistrikt Jean Esselström, Felix Everbrand, Malin Naess, Malin Andersson, Björn Lagerdahl Carina Nanker Töllstorps vattenkvarn Tomas Magnusson Mathias Cramér Endast digital utgåva Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida

3 Sammanfattning Sveriges fem vattendelegationer beslutade i december 2009 om Åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av myndigheter och kommuner inom sina respektive ansvarsområden. Den första åtgärden i Åtgärdsprogrammet säger att myndigheter och kommuner varje år ska rapportera föregående års genomförda åtgärder till vattenmyndigheterna. Sammanställningen ska underlätta för läsaren att skapa sig en övergripande bild av hur långt myndigheter och kommuner har kommit i åtgärdsarbetet. Sammanställningen resumerar 2014 års åtgärdsarbete och jämför utvecklingen sedan I likhet med rapporteringen för 2010, 2011, 2012 och 2013 läggs de fullständiga svaren från myndigheterna upp på vattenmyndigheternas webbplats, I sammanställningen redovisas svaren från berörda nationella myndigheter, alla länsstyrelser och för de 256 av landets 290 kommuner som rapporterat. För länsstyrelserna och kommunerna har goda exempel lyfts fram i syfte att öka kunskap och sprida framgångsrika modeller för hur åtgärdsarbete kan bedrivas. Slutsatser Återrapporteringen från nationella myndigheter visar att 7 åtgärder är färdigställda och 19 åtgärder är pågående. Alla myndighetsåtgärder har påbörjats. Även om en åtgärd anges vara påbörjad kan den vara långt ifrån slutförd. Ett sådant exempel är Jordbruksverkets åtgärd 16, där åtgärden att utveckla föreskrifter och andra styrmedel ännu inte kommit igång i tillräcklig omfattning. Under 2015 beräknas ytterligare 2 åtgärder kunna slutföras. De 17 åtgärder som inte slutförs upptas troligen i kommande åtgärdsprogram i reviderad eller vidareutvecklad form. Orsaken är i många fall att åtgärden är kontinuerlig, exempelvis rådgivning inom jordbruket. I en del fall anges bristande ekonomiska resurser eller avsaknad av tid för samarbete vara orsaker till att åtgärden inte kommer att slutföras under innevarande förvaltningscykel. Framgångsrika myndighetssamarbeten utgår ofta från gemensamma projektinsatser, ett exempel på detta är arbetet inom projektet ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag. Samordning mellan myndigheter ger resultat i form av bättre planeringsunderlag för att tydligöra lokala åtgärdsbehov. Återrapporteringen från länsstyrelserna visar inga större förändringar i åtgärdstakten men däremot tydliggörs åtgärdsarbetet i många exempel och beskrivningar. Åtgärdsarbetet bedöms i helhet som pågående, samtliga åtgärder riktade till länsstyrelserna kräver kontinuerligt arbete och behöver vidareutvecklas i kommande vattenförvaltningscykel. I 2014 års återrapportering har 256 av landets 290 kommuner svarat, och ingår i sammanställningen. Antalet kommuner som rapporterar har ökat varje år under vattenförvaltningscykeln vilket i sig visar på ett ökat arbete kring vattenfrågorna. Det märks att åtgärdsarbetet hos kommunerna går framåt. Åtgärd 34, om inrättande av vattenskyddsområden, är ett sådant exempel där 77 kommuner svarar att arbete med att inrätta vattenskyddsområde för kommunala vattentäkter har påbörjats. I jämförelse med föregående år är det ytterligare 15 kommuner som svarat att kommunen har vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för alla dricksvattentäkter. Ett nära samarbete mellan kommuner och länsstyrelserna är av största vikt för åtgärdernas genomförande. Inför framtagande av nästa åtgärdsprogram har exempelvis vattenmyndigheten i Bottenhavet samverkat med 144 tjänstemän och politiker från 39 kommuner i distriktet. 3 (48)

4 Innehåll Sammanfattning...3 Slutsatser...3 Innehåll...4 De centrala myndigheternas rapportering...5 Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV)...5 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Trafikverket Boverket Jordbruksverket Kammarkollegiet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Riksantikvarieämbetet (RAÄ) Skogsstyrelsen Livsmedelsverket (SLV) Statistiska Centralbyrån (SCB) Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) Länsstyrelsernas rapportering Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Kommunernas återrapportering Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd 38 Gäller endast kustkommuner i Södra Östersjön och Västerhavet (48)

5 De centrala myndigheternas redovisning Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) I samband med bildandet av HaV 1 juli 2011 övergick vissa ansvarsområden från Naturvårdsverket och Fiskeriverket till Hav. HaV är sedan bildandet ansvariga för åtgärderna 3, 4 och 7. Åtgärd 2 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. Naturvårdsverket rapporterar att åtgärden är pågående. Föreskrifter har varit ute på remiss och ska fastställas under 2015 och myndigheten deltar löpnade i prövningar av avloppsreningsverk. Naturvårdsverkets arbete med att ta fram nya föreskrifter för avloppsreningsverk utgår i första hand från att implementera avloppsdirektivet och reglera utsläppskontrollen på avloppsreningsverken på ett så bra sätt som möjligt. Naturvårdsverkets föreskriftsrätt medger inte att Naturvårdsverket kan meddela hårdare krav än direktivets minimikrav. Länsstyrelserna har haft möjlighet att lämna synpunkter under arbetets gång. Naturvårdsverket deltar i prövningar av större avloppsreningsverk med en belastning på över person ekvivalenter, mestadels genom skriftliga yttranden till tillståndsprövande instans. I sina yttranden beaktar Naturvårdsverket aktuella miljökvalitetsnormer när de föreslår vilka krav som ska gälla för avloppsreningsverken. Detta arbete sker löpande och avstämningar görs med berörd länsstyrelse. Åtgärd 3 (Havs- och vattenmyndigheten) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. HaV bedömde i december 2014 att åtgärden är färdigställd. En kombination av styrmedel som kan öka åtgärdstakten för små avlopp redovisades av HaV i september 2013 som svar på regeringsuppdraget Enskilda avlopp. Uppdraget utfördes i samråd med Boverket och slutrapporteringen innehåller förslag på föreskrifter, ekonomiska styrmedel och åtgärder för en effektiv tillsyn. Naturvårdsverket och två länsstyrelser fanns representerade i en referensgrupp i arbetet. Ärendet är fortfarande under beredning hos miljödepartementet. En vägledning för VA-planering är färdig och publicerad och en vägledning för tillsyn av små avloppsanläggningar kommer att bli klar under våren HaV kommer under 2015 att sprida vägledningsmaterial för effektiv tillsyn vid sex regionala träffar. HaV:s utlysning av projektmedel för projekt som kan underlätta tillsyn och prövning av små avloppsanläggningar resulterade i att elva projekt fick dela på 4,8 miljoner kronor under En ny utlysning av projektmedel kommer att göras under (48)

6 Åtgärd 4 (Havs- och vattenmyndigheten) Naturvårdsverket behöver ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för vattenrelaterad miljöövervakning och recipientkontroll så att all sådan övervakning uppfyller tydliga och gemensamma krav med avseende på kvalitet, tillgänglighet, spårbarhet och jämförbarhet samt för vad som i övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) bedömde åtgärden i december 2014 som pågående. I juni 2014 fick HaV ett regeringsuppdrag att analysera och föreslå hur verksamhetsutövares egenkontroll av vattenrecipienter bättre kan samordnas med regional och nationell miljöövervakning. Regeringsuppdraget redovisas 31 mars Samordningen ska bidra till uppföljningen av de vattenanknutna miljömålen och rapporteringen enligt relevanta EU-direktiv. I regeringsuppdraget kommer förutsättningarna för att genomföra de åtgärder som föreslås i Vattenmyndighetens åtgärd 4 att belysas och en handlingsplan för fortsatt arbete tas fram. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast 31 mars HaV har anslutit sig till Naturvårdsverkets initiativ att skapa en valideringstjänst som utför kontroller på levererade data innan dessa passerar till datavärd. För att öka möjligheten att jämföra olika datamängder sätter Naturvårdsverket och HaV upp ett nationellt stationsregister med unika identifierare. En utvecklingsmöjlighet HaV ser är att ge datavärdarna i uppdrag att utveckla webbtjänster så att Vattenmyndigheterna kan bygga verksamhetsstödjande system direkt mot datavärdarna för exempelvis parameterklassningar. Åtgärden finansieras genom HaV:s förvaltningsanslag och ramanslaget för miljöövervakning. 6 (48)

7 Åtgärd 5 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Kemikalieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, förbättra kunskapsunderlaget om de prioriterade ämnenas förekomst och miljöeffekter samt de särskilda förorenande ämnenas förekomst och effekt på den ekologiska statusen för att utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för att minska effekterna av dessa ämnen, särskilt i de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god kemisk status eller god ekologisk status. Naturvårdsverket(NV) rapporterar åtgärden som pågående. Arbetet med att ta fram ett förbättrat kunskapsunderlag om förekomst av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen sker fortlöpnade. Nya och mindre kända ämnen screenas kontinuerligt och vissa av de prioriterade och särskilda förorenade ämnena ingår i den löpnade nationella miljöövervakningen. Nedan några exempel på projekt som genomförts under 2014: Ett projekt kring riksmodellering av växtskyddsmedel för ytvatten med MACRO- SE har delfinansierats av NV och redovisas i rapport från Länsstyrelsen i Skåne. Ett liknande projekt (som ovan) avseende risker för påverkan på grundvatten kommer att slutrapporteras av Kompetens Centrum för Kemiska Bekämpningsmedel (SLU) under början av Ett projekt avseende omräkningsfaktorer för högfluorerande ämnen mellan olika vävnader i fisk har avslutats. Projektet har genomförts för att bättre kunna nyttja resultat från den löpnade miljöövervakningen vid klassificering av kemisk status. Motsvarande projekt (som ovan) avseende omräkningsfaktorer för metaller kommer att slutrapporteras under början av Screeningen av nya ämnen, samt de tre läkemedel som hamnat på det reviderade prioämnesdirektivets första bevakningslista har avslutats och rapporterades från Sweco till NV under Utöver detta har flera screeningar påbörjats under året. Se vidare i Naturvårdsverkets fullständiga redovisning till Vattenmyndigheterna. När det gäller förbättrat kunskapsunderlag om de prioriterade ämnenas miljöeffekter deltar NV i arbetsgruppen om kemisk status inom EU. Under året har arbetet med att ta fram den första bevakningslistan för prioämnesdirektivet samt arbetet med revideringen av listan påbörjats. När det gäller arbetet med förbättrat kunskapsunderlag för särskilda förorenande ämnens effekt på ekologisk status har NV under 2014 deltagit i HaV:s arbete med att revidera föreskriften om klassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten. Under 2014 har NV deltagit i EU-arbetsgrupper som bl.a. tagit fram vägledning för hur prioriterade och särskilda förorenande ämnen ska övervakas och bedömas, tagit fram vägledning avseende implementering av miljökvalitetsnormer för biota samt deltagit i ett projekt med att ta fram vägledning avseende biotillgänglighetsmodeller för metaller. Eftersom ansvaret för övervakning i vattenmiljö är delad mellan NV och HaV krävs ett nära samarbete mellan de två myndigheterna. Samverkan sker även med Kemikalieinspektionen, SGU, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna. 7 (48)

8 Åtgärd 6 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver utveckla det nationella systemet med datavärdar så att de omfattar de kvalitetsfaktorer och den påverkansdata som är av betydelse för vattenförvaltningen. Naturvårdsverket rapporterar att åtgärden är pågående. Arbetet har i stora delar varit vilande då Naturvårdsverket (NV) väntar på närmare direktiv från Havs- och vattenmyndigheten. Eftersom det är HaV som kommer att stå för den huvudsakliga drifts- och förvaltningskostnaden för både insamling av data och utökade vattenrelaterade datavärdskap kan inte NV driva frågan. Istället har Naturvårdsverket fortsatt utvecklingen av en fristående och gemensam valideringstjänst för miljödata samt ett gemensamt stationsregister för alla övervakningsstationer i Sverige. För båda tjänsterna finns prototyper framtagna som har testats. Stationsregistret har under 2014 varit föremål för en remissrunda till verksamma inom vattenförvaltningen och till berörda datavärdar. Remissvaren var överlag positiva. Naturvårdsverket har även arbetat med en tredje viktig tjänst inom miljödatasamverkan ett register över alla kemiska parameternamn mm. Den totala listan består av drygt 3000 namn. Dessa ska göras åtkomliga via en webbtjänst via standardgränssnitt för såväl maskiner som människor. Enligt NV:s och datavärdarnas bedömning är dessa tre tjänster några av de viktigaste webbtjänsterna för att åstadkomma en stabil dataförsörjning inom Sverige oavsett datatyp eller kvalitetsfaktor. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten samverkar vid denna utveckling. Åtgärd 7 (Havs- och vattenmyndigheten) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av antropogent orsakad försurning. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) bedömde åtgärden i december 2014 som genomförd. HaV har fortsatt med kvalitetsförbättringar under 2014 och framhåller att det i nuläget saknas ett tillförlitligt underlag för att bedöma nykalkning i landet. Även om ambitionen begränsas till att omfatta potentiellt försurade vattenförekomster skulle kostnaden bli orimlig för att ta fram ett sådant underlag. HaV anser istället att insatser för att verifiera försurningspåverkan och därefter bedöma behovet av nykalkning bör prioriteras till sådana vatten där kalkningen är viktig för att gynna hotade arter eller stammar. Genom att HaV granskar länsstyrelsernas åtgärdsplaner, kommunicerar resultaten och ger förbättringsförslag åstadkommer HaV en nationell styrning mot mer ändamålsenlig och effektiv kalkning. Under kommande vattenförvaltningscykel kommer fokus fortsatt ligga på åtgärder för kvalitetsförbättringar av pågående kalkningar och anpassning till rådande försurningssituation. Det kommer också att bli aktuellt att uppdatera den nationella planen för kalkning av sjöar och vattendrag. 8 (48)

9 Åtgärd 8 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver i sitt arbete med bidrag till att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status. Naturvårdsverket rapporterar att åtgärden är pågående. Naturvårdsverket har under 2014 arbetat fram en nationell plan med prioriteringsgrunder för att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden. Arbetet med att efterbehandla förorenade områden sker kontinuerligt och har en rad olika prioriteringsgrunder. Den viktigaste prioriteringsgrunden för att bevilja bidrag är om ett förorenat område kan orsaka negativa hälsoeffekter, både akuta och långsiktiga hälsoeffekter. Sedan beaktas en rad olika miljöaspekter, likaså här på kort sikt och lång sikt. Om ett förorenat område riskerar att förorena en vattenförekomst är det en prioriteringsgrund som Naturvårdsverket tar i beaktande. Utöver förstärkning av tillsyn och tillsynsvägledning på länsstyrelserna fördelar Naturvårdsverket även sedan 2009 medel till särskilda tillsynsprojekt. Under 2014 fördelades medel till drygt 30 projekt. Många av projekten för 2014 utgörs liksom tidigare år av olika typer av tillsynsvägledning vilket är ett tecken på att detta är en del av arbetet som annars inte hade genomförts eller hade genomförts i väsentligt mindre utsträckning. Några exempel på projekt som kan ha stor påverkan på vattenförekomster ses nedan. Kommuner i Uppsala, Stockholm, Södermanland, Västerås, Örebro samt Gotlands län inbjuds årligen till träffar som syftar till kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och vägledning vad gäller förorenade områden. Under 2014 lyftes bland annat brandövningsplatser och perfluorerade ämnen (PFOS mfl.) samt bekämpningsmedel vid plantskolor för de 132 deltagarna. Utbildningen riktar sig till 81 kommuner vilket innebär att denna insats når en stor del av landets kommuner samtidigt. I Norrbottens och Västerbottens län pågår projekt som rör nedlagda gruvors påverkan på recipienter. I det ena fallet undersöks om det fortfarande finns ett oacceptabelt läckage av metaller från tidigare åtgärdade gruvor och i det andra fallet utvecklas ett GIS-baserat handläggarstöd för att underlätta möjligheten till en övergripande bild av hur ett gruvområde påverkar en recipient. Under 2015 kommer man utöver att slutföra dessa projekt att i Västerbotten driva ett projekt om tillsynen inför och vid efterbehandling av gruvor. Sedan tidigare finns även ett aktivt nätverk för efterbehandling av gruvor som startades upp av bland annat Dalarnas län inom ramen för ett tidigare tillsynsprojekt. Naturvårdverket har under året tagit 40 beslut om medel för åtgärder, 31 nya saneringar och 9 fördyrade saneringar. Exempel på pågående åtgärdsobjekt med direkt vattenanknytning är Oskarshamns hamn (Kalmar län), Kagghamra-Sjöbergs varv (Stockholms län) och Klippans läderfabrik (Skåne län). 9 (48)

10 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Åtgärd 9 Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vid vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. SGU bedömde att åtgärden i december 2014 var genomförd. Under 2014 togs ett kartunderlag fram för att bedöma åkermarkens textur vid SLU. Detta underlag kan tillsammans med annan information användas i modellering för fosforerosion från åkermark. I det fortsatta arbetet där SLU:s metodik för att ta fram detaljerade kartor av matjordens lerhalt används, bedömer SGU att högupplösta lerhaltskartor kan tas fram för all jordbruksmark i Sverige. Denna information kan i sin tur användas för frågeställningar kring ex kalkningsbehov och att identifiera platser med risk för fosforerosion. Det ger även bättre förutsättningar för att bedöma risk för läckage av kväve och bekämpningsmedel från jordbruksmark. Resultaten av SGU:s undersökningar av sura sulfatjordar har nu utvärderats och kommer att presenteras under våren Under 2015 kommer SGU även att vara medsökande till två interregprojekt tillsammans med länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten. Projekten är treåriga, beräknas starta under 2015 och syftar till att ta fram åtgärderför att minska negativa effekter som sura sulfatjordar har på vissa kustnära vatten. Åtgärden har finansierats genom SGU:s anslag och till viss del av Jordbruksverket. Åtgärd 10 Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram hydrogeologiskt kartunderlag, av relevans för vattenförvaltningens behov, som anger grundvattenförekomsternas flödesförhållanden och utbytet mellan grundvatten och ytvatten, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status. SGU bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående. Åtgärden anknyter till den löpande kartläggningen av grundvatten vid SGU. I kartläggningen ingår även att avgränsa grundvattenmagasinens tillrinningsområden. Detta har nu gjorts genom fältkartering för 10 % av landets grundvattenförekomster. SGU har utvecklat metoder och rutiner för att generera tillrinningsområden och kontaktzoner mot akvatiska och terrestra ekosystem i GIS-miljö. I och med detta kan information ges om vattenbalans mellan grund- och ytvatten vid de grundvattenberoende akvatiska ekosystemen. Ett sådant underlag finns hos Vattenmyndigheten. Under 2015 har ett projekt för att identifiera grundvattenkemiska påverkansfaktorer på terrestra och akvatiska naturtyper färdigställts och slutrapporterats. Deltagande har varit Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet, Havs och Vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket. I den fördjupade utvärderingen för miljömålsarbetet som ska redovisas under 2015 föreslår SGU bland annat framtagande av bedömningsgrunder för grundvattenberoende ekosystem. Detta arbete behöver utvecklas tillsammans med övriga expertmyndigheter i kommande vattenförvaltningscykel. 10 (48)

11 Åtgärden har finansierats med medel för kartläggning av grundvatten, miljömålsarbetet och vattenförvaltningen. Åtgärd 11 Sveriges Geologiska Undersökning behöver fortsätta arbetet med att insamla information om befintliga vattentäkter med ett uttag större än 10 m 3 /dygn eller som försörjer fler än 50 personer samt avgränsa betydande grundvattenförekomster. SGU bedömde i december 2014 åtgärden som pågående/delvis genomförd. SGU betraktar åtgärden som bestående av tre delar: a) Insamling av information om allmänna vattenverk/vattentäkter med kommunal huvudman Insamling av analysdata görs på frivillig basis och det är svårt för SGU att ställa krav på leveranser. Samtliga laboratorier som SGU har kontakt med levererar årligen. Drygt 30 nya allmänna vattenverk lades in under SGU anser att det vore en stor vinst för tidsåtgång och säkerhet i kopplingen mellan provdata och provtagningsplats att införa ett system för provplats-id. Åtgärden pågår. b) Insamling av information om större enskilda vattenanläggningar med privat ansvar I databasen vattentäktsarkivet finns ca 700 större anläggningar registrerade från ca 100 kommuner. SGU föreslår att vid uppföljning av kommunernas åtgärdsarbete bör man se över möjligheten att information som lämnas till Vattenmyndigheten som omfattar uppgifter i vattentäktsarkivet, hämtas direkt ur vattentäktsarkivet. SGU vill också understryka behovet av att verka för att få igenom en lagreglerad råvattenkontroll för att säkerställa kvaliteten på analyser. När det gäller ett system för att lagra och tillhandahålla information om större enskilda vattentäkter är åtgärden genomförd. När det gäller insamling av ytterligare anläggningar saknas resurser och denna del av åtgärden betraktas som pågående. c) Avgränsning av betydande grundvattenförekomster Åtgärden pågår. Se även svar under åtgärd 10. SGU ser ett behov av förtydligande vad vattentäktsinformationen används till och hur kommunerna kan dra nytta av den. SGU vill även påminna om att vattenmyndigheterna har möjlighet att begära information från kommunerna enligt 3 kap 3 i vattenförvaltningsförordningen. För arbetet med åtgärden har medel från stöd till vattenmyndigheterna, medel från Livsmedelsverket, medel från SGU:s ramanslag och medel från SGU:s särskilda kvalitetshöjande insats använts. Åtgärd 12 Sveriges Geologiska Undersökning behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag om grundvatten som visar på påverkan på terrestra och akvatiska ekosystem, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. SGU bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående. Åtgärden berör gemensamma frågeställningar under åtgärd 10. SGU har under 2013 tagit arbetet med grundvattenberoende ekosystem ett steg vidare. Under 2014 har SGU tagit fram underlag som identifierar ekosystem ur Natura2000-nätverket som, på grund av 11 (48)

12 antropogent betingade grundvatteneffekter, identifierats som hotade. Det som återstår är att göra en genomgång av skadliga ämnen inklusive halter och vattenbalanser. Ett nära samarbete med Vattenmyndigheterna och HaV blir nödvändigt för att ta fram och revidera bedömningsgrunder för yt- och grundvattnets kemiska och för ytvattnets ekologiska status. SGU kommer att jobba vidare med kunskapsuppbyggnad och omvärldsanalys kring grundvattenberoende ekosystem även under För mer information om åtgärden, se även svar under åtgärd (48)

13 Trafikverket Banverket och Vägverket blev 1 april 2010 sammanslagna till myndigheten Trafikverket. Åtgärderna 13 och 27 övergick därmed till Trafikverket. Åtgärd 13 Banverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och dagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Se svar under åtgärd 27 nedan. Åtgärd 27 Vägverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och vägdagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Vägverket behöver även verka för att andra väghållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och genomför åtgärder. Trafikverkets genomförande av åtgärd 13 och 27 var vid slutet av 2014 pågående. Under 2014 har Trafikverket har arbetat med kartläggning av vandringshinder. Alla kontaktpunkter eller trummor kommer inte ha identifierats till 2015 varför Trafikverket inte kan svara sammantaget på hur många konfliktpunkter som finns. Trafikverket har under 2014 utfört 29 åtgärder mot vandringshinder för fisk och 54 åtgärder mot vandringshinder för utter vid väg och järnväg. Under vår- sommar 2014, avslutades projektet Nationell IT-lösning för miljödata - Miljöwebb landskap och systemet lämnades över till förvaltningen. Miljöwebben lanserades internt för miljöspecialister under höst vinter Förvaltningen har arbetat fram riktlinjer som beskriver ansvarsfördelning för ajourhållning av data som finns i miljöwebben, stöddokument för hantering av IT frågor, behörighetsfrågor, definitionslista på attribut basfakta, definitionslista på attribut loggboken samt instruktion för systemet (hur systemet fungerar helt praktiskt). Denna dokumentation är fastställd. Arbetet med att ta fram inventeringsmetodik har påbörjats för vissa företeelser, bl.a. artrika miljöer. Detta arbete sker i den funktionella gruppen för natur-/kulturmiljöfrågor inom Trafikverket. Inventeringsmanualer som beskriver metodiken kring inventeringar av företeelser i fält. Övrig kartläggning som översvämningskänsliga trafikövergångar vid vattendrag har inte samordnats med kartläggningsarbetet av vandringshinder under Under 2014 har det skett en aktiv dialog mellan flera trafikverksregioner och övriga regionala aktörer och myndigheter. Exempelvis i Region Nord sker samverkan inom Remibar-projektet. Trafikverket i Nord har även deltagit i referensgrupp till Bottenvikens vattendistrikt. Region Stockholm har medverkat i arbetet med restaurering av ett våtmarksområde i Värmdö. I samband med restaureringen har åtgärder för vattenlevande djur genomförts bl a en utterhylla. Utbildning med avseende på åtgärdsbehov för vandringshinder för projektledare inom väg- och järnvägsunderhåll har genomförts under I Region Väst informeras 13 (48)

14 entreprenörerna c:a 4 ggr/år om insatser inom bl a trumläggning. I Region Nord planeras interna och externa utbildningsinsatser inom projektet Remibar. Kunskapshöjande information för intern personal har ägt rum. Under 2014 deltog 238 personer i Trafikverkets miljöutbildning för projektledare inom väg- och järnvägsunderhåll. Trafikverket har även verkat för eller anordnat utbildningar/seminarier för övriga vägoch banhållare, till exempel inom projektet Remibar i Region Nord har medverkan skett vid ett antal konferenser i syfte att sprida kunskap t ex utbildning och exkursion (Sävarådagen). Trafikverket har arbetat med översyn och revidering av rutin för olyckshantering vid olycka med miljöfarligt ämne på järnväg/väg gällande el- och trafiksäkerhetsrelaterade olyckor. Möjligheten att revidera den med tanke på hantering av föroreningar varit begränsad. Det pågår även en diskussion med Trafikförsäkringsföreningen om ansvar för vägolyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har inte bidragit till arbetet. Trafikverket deltar bl a i det Nationella nätverket för dricksvatten som administreras av Livsmedelsverket och i referensgruppen i Dricksvattenutredningen. Internationellt medverkar Trafikverket i samarbetet inom CEDR (Confrence of European Directors of Roads), framför allt inom området TG 15, Water Quality, som handlar om yt- och grundvattenskydd av vägar. Trafikverket har inte arbetat kartläggning med skydd av yt- och grundvatten med avseende på saltinträngning i vattenskyddsområden under Ett mätprogram avseende skydd av yt- och grundvatten som syftar att kontrollera vissa osäkerheter i kunskapen om spridning och nedbrytning av herbicider har startat. Egenkontrollen är bredare och mätprogrammet är endast en del i det. Trafikverket arbetar med skydd av yt- och grundvatten vid vattenförekomster med risk för olyckor med utsläpp som följd i enlighet med den metodik som utvecklats. Arbetet med att utveckla/revidera dokumentet Yt-och grundvattenskydd har fortsatt under Arbetet är nu inne i en slutfas som beräknas vara klart under Riskbedömningar har genomförts även under 2014 och för de högst prioriterade konfliktsträckorna mellan väg och grundvattenförekomster har arbetet med åtgärdsvalsstudier påbörjats. Parallellt med arbetet med åtgärdsvalsstudier så har Trafikverket under 2014 genomfört fysiska skyddsåtgärder bl a har ett antal avsättningsmagasin byggts i projektet Norra länken i Stockholm. Inom ramen för samverkan som sker inom bland annat det Nationella nätverket för dricksvatten, där Livsmedelsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ingår, har Trafikverket fortsatt redogjort för sitt arbetssätt och sin metodik. 14 (48)

15 Boverket Åtgärd 14 Boverket behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Riksantikvarieämbetet, Fiskeriverket och länsstyrelserna, utveckla kunskapsunderlag samt råd och anvisningar för den svenska samhällsplaneringen för genomförandet av vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Boverket bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående. Under 2014 har Boverkets interna Vattennätverk bidragit till att samordna Boverkets synpunkter och deltagande inom utredningar såsom dricksvattenutredningen och miljömålsberedningens utredning om hållbar användning av mark och vatten. Sakområden som behandlats under 2014 är bland annat: dricksvatten, dagvatten, enskilda avlopp, havsplanering, havsmiljöförvaltningen, vattenförvaltningen, material i kontakt med dricksvatten, klimatanpassning samt översvämningar. Boverket har i sitt deltagande i dricksvattennätverket under 2014 drivit frågor som berör hur dricksvatten beaktas i den kommunala och regionala planeringen, bygglov och byggande, däribland frågor som relaterar till material i kontakt med dricksvatten. En bra hänsyn till dricksvattenförekomster i den kommunala planeringen bidrar till målen inom vattenförvaltningen. Under 2014 har Boverket arbetat med att ta fram en vägledning för hur dagvatten kan hanteras genom Plan- och Bygglagen i detaljplaner. Flera möten och diskussioner hållits med Svenskt Vatten. Boverket har även deltagit som föreläsare vid Svenskt Vattens arrangemang om dagvattenhantering. Boverket medverkar även i en referensgrupp till ett projekt finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten där skriften Planera vatten och avlopp ska uppdateras. Boverket följer kommunernas arbete med vattenfrågor inom tillämpningen av PBL och upplever en ökad efterfrågan på vägledning inom vattenområdet. Boverket bevakar kontinuerligt den rättspraxis som utvecklas vad gäller miljökvalitetsnormer för vatten och klimatanpassning. Boverket har för 2015 ett regeringsuppdrag att tillsammans med HaV se över relationen mellan prövningsförfarandena enlig PBL och Miljöbalken avseende inrättande m.m. av små avlopp. 15 (48)

16 Jordbruksverket Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Jordbruksverket bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående. Jordbruksverket bedriver, sedan ett antal år, rådgivning inom ramen för Greppa Näringen. Greppa Näringen syftar till att minska påverkan på vattendragen när det gäller tillförseln av fosfor, kväve och rester av bekämpningsmedel. Rådgivningen berör även åtgärder gällande klimatpåverkan av växthusgaser. Under 2014 har rådgivningsaktiviteten varit något lägre än åren 2012 och 2013, med sammanlagt 3807 gårdsbesök. Finansieringen från Landsbygdsprogrammet har varit osäker under året med sena besked om tilldelning av medel. Under hösten har de fyra nordligaste länen integrerats med Greppa Näringens verksamhet och viss rådgivning har påbörjats i dessa län (startbesök). Under 2014 har ett arbete pågått för att förnya beräkningsprogrammet STANK som innefattar beräkningar av stallgödsels mängd och innehåll av näringsämnen och utlakning av kväve. Programmet planeras att bli lanserat i juni En stor del av de personer som arbetar med Greppa Näringen centralt på Jordbruksverket har varit upptagna av detta utvecklingsarbete vilket lett till att färre fortbildningskurser för rådgivare anordnats än de två föregående åren. Även oklarhet om inriktning på det kommande Landsbygdsprogrammet har gjort att satsningen framåt varit något avvaktande. Flera av de kurser som har genomförts har varit inriktade på klimatfrågan och behovsanpassad utfodring. Samarbete mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna Under 2014 har länen inom Greppa Näringen organiserats i fem samverkansregioner. Tanken är att regionerna ska ge en mer enhetlig verksamhet med bland annat samordnad upphandling av rådgivning från externa rådgivningsaktörer. Tanken är även att man i regionerna ska kunna diskutera hur rådgivningen kan prioriteras bättre till utpekade vattenförekomster enligt ramdirektivet för vatten. I samband med omorganisationen har även Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län inkluderats i Greppa Näringen och de har bildat en egen region (Nord). Förutsättningarna och behovet av miljörådgivning skiljer sig från de jordbruksintensiva slättbygderna i södra Sverige och till att börja med fokuserar länsstyrelserna efter samråd med LRF och rådgivningsaktörerna på rådgivning kring vall, bete, utfodring och djurhållningens klimatpåverkan. Behov av bättre kartläggning av lokala problem med vattenkvalitet med hänsyn till övergödning har dock framkommit och diskussion pågår om hur kartläggningen kan effektiviseras. Länsstyrelserna ordnade, vid sidan av den enskilda rådgivningen, även gruppträffar kombinerat med enskilda besök kring utpekade vattenförekomster i grupper om ca 8 lantbrukare. I Skåne, Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län, registrerades under året 307 deltagare på 39 träffar, i ca 25 vattendragsgrupper. Flest rådgivningar har utförts i de jordbruksintensiva länen Skåne, Västra Götaland, Östergötland, Hallands och Uppsala län. I de fem län där rådgivning påbörjades under 2011; Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Dalarnas och 16 (48)

17 Gävleborgs län utfördes totalt 438 gårdsbesök, vilket är en ökning, med 110 jämfört med året innan. 5% 11% 5% 32% växtnäringsbalanser gödsling precisionsodling mark, dränering, växtf. växtskydd 14% vall o bete klimat, energi 5% 6% 10% 3% 9% Stallmiljö Utfodring våtmark Individuell rådgivning i Greppa Näringen 2014 uppdelat på sakområden, totalt 3087 besök. Jämfört med 2013 har rådgivningsbesöken om dränering och växtskydd ökat något medan rådgivningen om vall och bete och våtmarker minskat, men fördelningen av de olika besöken har varit tämligen lika de båda åren. För närvarande finns 8688 rådgivningsmedlemmar registrerade som aktiva i databasen. Av dessa har 451 medlemmar tillkommit det senaste året. En genomgång av förteckningen över rådgivningsmedlemmar har gjorts inför planeringen av verksamheten i det nya Landsbygdsprogrammet. Vid denna genomgång har endast medlemmar som lämnat in en SAM-ansökan 2014 och som fått rådgivning de senaste fyra åren räknats med och då blir antalet ca medlemmar har enbart anmält sig för våtmarksrådgivning, 179 endast vattenskyddsområde och 1521 endast IT-tjänster. Totalt antal medlemmar alla kategorier är således Flest nya medlemmar har tillkommit i Skåne, Uppsala, Kalmar och Norrbottens län. Totalt tillkom 53 i kategorin endast våtmark och 31 till endast vattenskydd. I medlemskategorin -endast IT, tillkom 74 stycken under året. Total nettoökning alla kategorier var 927 stycken. Greppa Näringen är beroende av anslag från EU:s landsbygdsprogram och eftersom det fortfarande saknas besked om hur mycket som kommer att beviljas, så finns det oklarheter inför genomförandet av Greppa Näringen Jordbruksverket uppskattar att åtgärdens status i slutet av år 2015 som både pågående och färdigställd för olika delar av åtgärden. 17 (48)

18 Åtgärd 16 Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Jordbruksverket bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående. Denna bedömning grundar sig på att Jordbruksverket tagit fram underlag för styrmedel genom projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet och det tekniska underlaget för landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket prioriterade att åtgärd 16 i huvudsak skulle genomföras genom åtgärder i landsbygdsprogrammet. Eftersom det nya landsbygdsprogrammet inte var beslutat under 2013 och det var oklart vilka åtgärder som skulle komma med i landsbygdsprogrammet kunde inte åtgärd 16 anses vara färdigställd. Regeringen beslutade om landsbygdsprogrammet under 2014 och det behandlas nu av EU-kommissionen. Några nya ersättningsformer för att förbättra vattenkvaliteten kunde därför inte påbörjas under I det kommande programmet kommer det att finnas åtgärder som syftar till att förbättra vattenkvaliteten. Några av dessa ska enligt planerna öppna för anslutning under 2015 och några under Under 2015 kommer det troligen att vara möjligt att söka ersättning för anläggning och restaurering av våtmarker och dammar och andra miljöinvesteringar som förbättrar vattenkvaliteten. Från 2016 ska det vara möjligt att söka ersättning för anläggning av tvåstegsdiken och reglerbar dränering. Jordbruksverket har under 2014 färdigställt en översyn av de nitratkänsliga områdena enligt nitratdirektivet. Resultatet av översynen ledde till att regeringen underrättade EUkommissionen om att det kommer att ske en viss utvidgning av de nitratkänsliga områdena i Sverige. De nitratkänsliga områdena uppgår till ca 1,9 miljoner hektar åkermark, vilket motsvarar 75 % av den totala åkermarksarealen. De åtgärder som följer av att ett område är nitratkänsligt är så kallade grundläggande åtgärder som ska ingå i åtgärdsprogrammen enligt vattendirektivet. Jordbruksverket har under 2014 bistått Havs- och vattenmyndigheten med tolkning av vad som kan anses vara grundläggande åtgärder enligt nitratdirektivet. Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten har under 2014 tillsammans drivit ett projekt som syftar till att ta fram underlag för att kunna väga miljöeffekter till följd av åtgärder, som innebär att åkermarkens brukande försvåras eller förhindras, mot värdet av att kunna bruka jordbruksmarken (baserat på miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap). Hittills har projektet varit avgränsat till åtgärder med betydelse för hydromorfologi/ fysisk påverkan. Arbetet med åtgärd 16 finansieras genom Jordbruksverkets förvaltningsanslag. Jordbruksverket uppskattar att åtgärdens status i slutet av år 2015 som både pågående och färdigställd för olika delar av åtgärden. 18 (48)

19 Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Jordbruksverket bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående, men till vissa delar färdigställd. Det gäller föreskriften och allmänna råd om integrerat växtskydd och behörighetsutbildningen. Jordbruksverket har fortsatt arbetet med att genomföra direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Under 2014 har man beslutat om föreskrifter för behörighet att använda växtskyddsmedel och integrerat växtskydd. Detta innebär bland annat att behörighetsutbildningarna har två inriktningar, inomhus och utomhus, för att bättre anpassa kursplan och innehåll efter deltagarnas produktion. Integrerat växtskydd har införts som en del i behörighetsutbildningar och rådgivning samt i tillsynsvägledningen för kommuninspektörer. Ett särskilt projekt för att utbilda kommuninspektörer i integrerat växtskydd har planerats och förberetts men huvuddelen av arbetet sker under Arbetet med föreskrifter för funktionstest av sprutor och dokumentationskrav har fortskridit. Handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel har under 2014 granskats av EU och Jordbruksverket har deltagit i EU:s arbetsgruppsmöten om direktivet. Planen beskriver mål och åtgärder för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av växtskyddsmedel för människors hälsa och miljö. Jordbruksverket har också haft möten med de övriga myndigheter som är involverade i handlingsplanen angående uppföljning och utvärdering av de åtgärder som nämns i handlingsplanen. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket deltar i arbetet med att införliva direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel och i arbetet med handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel. Samverkan med länsstyrelserna sker främst via Greppa Näringen men Jordbruksverket har också tät dialog med länsstyrelserna angående behörighetsutbildningarna. År 2014 var ett speciellt år för Landsbygdsprogrammet eftersom det tidigare programmet avslutades 2013 och det nya ännu inte fanns på plats. Det gick dock att förlänga åtaganden om miljöersättningar till ekologisk produktion under Finansieringen av växtskyddscentralerna och Greppa Näringens växtskyddsrådgivning sker via landsbygdsprogrammet. Utöver det finansieras vissa åtgärder via Jordbruksverkets regleringsbrev t.ex. försöks- och utvecklingsverksamhet. Antalet vattenförekomster med status sämre än god är litet så utifrån den nuvarande klassificeringen är finansieringen tillräcklig. Troligtvis underskattas behovet vilket gör att det är omöjligt att göra en komplett bedömning. Generellt kan sägas att det saknas tillräcklig finansiering av tillämpad forskning och forskningskompetens inom vissa delar för att jobba långsiktigt med en hållbar produktion ur växtskyddssynpunkt. Jordbruksverket uppskattar att åtgärdens status i slutet av år 2015 som pågående, men vissa delar är färdigställda. Det gäller föreskriften och allmänna råd om integrerat växtskydd och behörighetsutbildningen. 19 (48)

20 Kammarkollegiet Åtgärd 18 Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag och strategier med syfte att åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god ekologisk potential. Åtgärd 18 har färdigställts. I oktober 2013 slutredovisade Kammarkollegiet åtgärd 18 genom skrivelsen Kammarkollegiets strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan. Under 2014 har Kammarkollegiet hållit föredrag om implementeringen av strategin vid Havs- och vattenmyndighetens samverkansmöten i Göteborg, Luleå, Härnösand, Kalmar och Västerås. Vidare har kollegiet deltagit och hållit föredrag om implementeringen av strategin vid flera utbildningstillfällen och seminarium. Under 2014 har Kammarkollegiet i ett antal pågående tillståndsmål i mark- och miljödomstolarna samverkat med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och berörd länsstyrelse. Vidare har ett antal yttranden skrivits där länsstyrelser och kommuner har efterfrågat särskild vägledning om äldre avgörandens omfattning m.m. Kammarkollegiets bedömning är att länsstyrelsernas tillsynsarbete behöver utvecklas och bli mer fokuserat på att inhämta underlag (egenkontroll, naturvärdesinventeringar, uppgifter om hur tillstånden efterföljs etc.) för att myndigheten ska vara väl förberedd med underlag för pågående och kommande tillståndsprövningar. I huvudsak är kollegiet av uppfattningen att mer egeninitierad tillsyn med inriktning på att få fram underlag för bedömning av återkallelser eller omprövningar behöver ske. Vidare behöver samarbetet mellan enheter inom områdesskydd och tillsyn förstärkas. Länsstyrelserna har hittills fokuserat på att förelägga de verksamheter som inte har tillstånd t.ex. urminnes hävd. Detta har resulterat i tillståndsprövning eller föreläggande om utrivning. Förfarandet är i enlighet med strategin. 20 (48)

Sammanställning av myndigheternas och kommunernas rapportering för 2013 av åtgärdsprogrammet

Sammanställning av myndigheternas och kommunernas rapportering för 2013 av åtgärdsprogrammet Sammanställning av myndigheternas och kommunernas rapportering för 2013 av Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Författare: Layout: Foto framsida: Kartbilder: Upplaga: Vattenmyndigheterna i samverkan Bottenhavets

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-11711/12 2013-02-28 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (10) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Sammanställning av myndigheter och kommuners återrapportering av åtgärdsprogrammet 2011

Sammanställning av myndigheter och kommuners återrapportering av åtgärdsprogrammet 2011 1 (35) Sammanställning av myndigheter och kommuners återrapportering av åtgärdsprogrammet 2011 Alla myndigheter och kommuner som omfattas av åtgärdsprogrammet har uppmanats att senast den 28 februari varje

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

2013:28. Återrapportering av åtgärdsprogrammets. Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt

2013:28. Återrapportering av åtgärdsprogrammets. Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt VATTENMYNDIGHETENS KANSLI Återrapportering av åtgärdsprogrammets genomförande 2012 Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013:28 Titel: Återrapportering

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-12685/11 2012-02-28 Växt- och miljöavdelningen Carina Carlsson Ross Tfn: 036-15 60 52 E-post: carina.carlsson-ross@jordbruksverket.se Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Miljösamverkan Sverige

Miljösamverkan Sverige Miljösamverkan Sverige Nationell samverkan för bättre tillsyn Roligt Effektivt Utvecklande Ingela Höök och Carina Lif, projektledare Miljöbalken Lagtext Förordningar Föreskrifter EU-direktiv drygt 10 st

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (6) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 REMISSVAR Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 Diarienummer 537-9859-2014 (Bottenviken) Diarienummer 537-7197-14 (Bottenhavet) Diarienummer 537-5058-14 (Norra Östersjön) Diarienummer

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 City Konferens, Örebro Minnesanteckningar Deltagare: 16 personer Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Malin Andersson, Sara Frödin Nyman Länsstyrelsen Örebro: Peder Eriksson,

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Borlänge 2011-02-28 Ärendenr: TRV 2011/12071. Ert datum: 2010-11-24 Ert ärendeid: 537-6013-10

Borlänge 2011-02-28 Ärendenr: TRV 2011/12071. Ert datum: 2010-11-24 Ert ärendeid: 537-6013-10 Avrapportering Borlänge 2011-02-28 Ärendenr: TRV 2011/12071 Vattenmyndigheterna Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Diariet Ert datum: 2010-11-24 Ert ärendeid: 537-6013-10 Trafikverket 781 89 Borlänge

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 SVENSKA KRAFTNÄT 2014-09-10 Dnr: 2014/814 Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 Förord Svenska kraftnät har tagit fram en reviderad plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet för att tydliggöra

Läs mer

7 Arbetet med Åtgärdsprogram 2015

7 Arbetet med Åtgärdsprogram 2015 Protokoll nr 3 2013 Vattendelegationen för Bottenhavets vattendistrikt Onsdag den 4 december 2013, kl.10.00 16.00 Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen Västernorrlands län, Nybrogatan 15, Härnösand Närvarande

Läs mer

Miljöskydd - Vattenförvaltning

Miljöskydd - Vattenförvaltning Miljöskydd - Vattenförvaltning Reflektioner och erfarenheter Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län Idag Länsstyrelsernas tillsyn och prövning - Organisation och arbetsformer - VISS, vattenkartan, datavärdar,

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Bidrag till länsstyrelserna för tillsynsprojekt inom förorenade områden (Naturvårdsverkets anslag 1:4)

Bidrag till länsstyrelserna för tillsynsprojekt inom förorenade områden (Naturvårdsverkets anslag 1:4) 1(4) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Larsson, Ulf Tel: 010-698 13 71 ulf.larsson@naturvardsverket.se BESLUT -01-21 Ärendenr: NV-03212-14 Samtliga Länsstyrelser Bidrag till länsstyrelserna för tillsynsprojekt

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbottens synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens vattendistrikt

Länsstyrelsen i Västerbottens synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens vattendistrikt YTTRANDE 1(28) Länsstyrelsen i Norrbottens län Samrådssvar dnr: 537-9859-2014 Vattenmyndighetens kansli 971 86 Luleå Länsstyrelsen i s synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens

Läs mer

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Gör en ÖP! Följ bilaga V! Och med övervakning menar vi löpande provtagning med syfte att erhålla långsiktiga

Läs mer

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Hydrotekniska Sällskapet 25 januari 2011 Björn Risinger Särskild utredare En myndighet för havs- och vattenmiljö - utgångspunkter SOU 2010:8 Helhetssyn

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

För klorid i grundvatten står det 0 under både Kostnader styrmedel kr totalt samt Kostnader fysiska åtgärder kr/år. Varför?

För klorid i grundvatten står det 0 under både Kostnader styrmedel kr totalt samt Kostnader fysiska åtgärder kr/år. Varför? 1 2015-03-09 Remissvar från Kungälvs kommun rörande Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 2014-09-15 Arbetsmaterial Missiv Samråd om Förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogam samt miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Skogsstyrelsens återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Skogsstyrelsens återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Datum 2013-02-25 Diarienr 2012/3497 1(14) Skogsenheten Elisabet Andersson Bo 284, 901 06 Umeå elisabet.andersson@skogsstyrelsen.se Tfn 090-178315, fa 090-15 Skogsstyrelsens återrapportering till vattenmyndigheterna

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Inkomna remisser januari december 2013

Inkomna remisser januari december 2013 Inkomna remisser januari december 2013 1. Länsstyrelsen i Stockholms län Remiss av förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Nacka kommun (511-39835-2012) 2. Länsstyrelsen i Stockholms län Remiss

Läs mer

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Agenda för mötet 13.00 Inledning, Anki Bystedt, länsråd på Länsstyrelsen i Uppsala län 13.10 Dagens tema och upplägg, moderator Anders Esselin 13.15 1) Kort introduktion

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön

Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön LJUNGBY KOMMUN Kommunstyrelsen Saminnnir-Moaku,sEN 2015-C-4-14KALMAF1 LAN Iiik. 2015-05 0 1111111111111111 Ks 52 2015/0115 340 Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön Svar på remiss Beslut

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, Sid 1 (14) Yttrande 2015-03-11 Dnr 14KS426 Ida Johansson Telefon 026-178121 ida.johansson@gavle.se Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

Läs mer