Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Transkript

1 1(18) Dnr / Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram fått tre åtgärder riktade till sig. De syftar till att minska jordbrukets påverkan i vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk eller kemisk status. I följande återrapportering beskrivs det arbete som utförts under Åtgärd Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 1. Hur har arbetet med Greppa Näringen fortsatt under 2014? Individuell rådgivning till lantbrukare Rådgivningen i Greppa Näringen syftar till att minska påverkan på vattendragen när det gäller tillförseln av fosfor, kväve och rester av växtskyddsmedel. Därutöver omfattar rådgivningen även klimatpåverkan av växthusgaser. Under 2014 har rådgivningsaktiviteten varit något lägre än under åren 2012 och 2013, med 3807 gårdsbesök (343 färre besök än 2013). Finansieringen från Landsbygdsprogrammet har varit osäker under året med sena besked om tilldelning av medel, varför aktivitetsnivån får anses vara bra. Under hösten har de fyra nordligaste länen integrerats med Greppa Näringens verksamhet och viss rådgivning har påbörjats i dessa län (startbesök). Se vidare fråga 4a. Fortbildning av rådgivare inom Greppa Näringen Jordbruksverket genomför inom Greppa Näringen utbildningsdagar för rådgivare som bland annat syftar till att skapa förutsättning för rådgivningsarbetet i näringsbelastade områden. Under 2014 har ett intensivt arbete pågått för att förnya beräkningsprogrammet STANK som innefattar beräkningar av stallgödsels mängd och innehåll av näringsämnen och utlakning av kväve. Programmet planeras att bli lanserat i juni Eftersom en stor del av de personer som arbetar med Greppa Näringen centralt på Jordbruksverket varit upptagna av detta utvecklingsarbete har färre fortbildningskurser för rådgivare anordnats än de två föregående åren. Även oklarhet om inriktning på det kommande Landsbygdsprogrammet har gjort att Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket Dnr /2014 2(18) satsningen framåt varit något avvaktande. Flera av de kurser som har genomförts har varit inriktade på klimatfrågan, behovsanpassad utfodring, tre kurser med 55 deltagare (fem kursdagar). En introduktionskurs med allmän orientering om miljöfrågor genomfördes därutöver (två dagar, 43 deltagare). Ett särskilt rådgivningsbesök för lantbrukare har under 2014 introducerats i hur integrerat växtskydd bör tillämpas och två kurstillfällen har genomförts för de rådgivare som ska genomföra denna rådgivning, med totalt 42 deltagare. 2. Beskriv övrigt arbete med åtgärd 15 under Information vid lantbrukarmässor Under 2014 har Jordbruksverket och Greppa Näringen deltagit med montrar vid Borgeby fältdagar i juni, Brunnbydagen i juli och vid Elmia Lantbruk Fält och Maskin i oktober. Markfrågorna har kommit i fokus under de senaste åren. En gröda med bra rotutveckling tar upp markens växtnäring effektivt och minskar risken för bland annat fosforförluster via yterosion och stående vatten. Temat för montrarna har varit markens egenskaper och åtgärder som minskar markpackning och gynnar en god struktur. I samband med informationen i montrarna har information getts om Greppa Näringens enskilda rådgivning om markstruktur, växtföljd och mullhalt, fosforstrategi och översyn av dränering. Nollrutor och regional rådgivning Under 2014 har projektet med så kallade nollrutor, fortsatt. Det har under våren genomförts i jordbruksintensiva områden kring Uppsala, Linköping, Skara, Kalmar och Skånes västkust. Personal från Jordbruksverkets regionala kontor har bevakat rutor i höstvetefält. Rutorna har lämnats ogödslade, medan resten av fälten gödslades som vanligt. Med hjälp av handburen N-sensor har grödans kväveupptag mätts veckovis från plantornas stråskjutning fram till tidpunkten för eventuell kompletteringsgödsling med kväve (början av juni). Mätningarna har rapporterats varje vecka till rådgivare via e-post och vid telefonmöten för växtskyddscentralernas prognos- och varningstjänst. Resultaten har också publicerats i växtnäringsbrev på Jordbruksverkets hemsida. Förhoppningsvis kan avläsning av kväveupptaget i nollrutor bidra till att gödsling med givor som överstiger grödans behov undviks. När resultat finns från flera års mätningar, kommer förståelsen öka för hur kväveupptaget speglar gödslingsbehovet. En svårighet som kvarstår är dock att förutse kommande skörd. Mätningarna planeras att fortsätta under Jordbruksverkets personal har även medverkat på studieresor för rådgivare med information om fältförsök under växtsäsongen och vid planering av fältförsök och resultatredovisning på vintermöten. Denna bevakning av miljöfrågor inom växtnäringsområdet har bedrivits i de jordbruksintensiva slättområden där regionala kontor finns. 3. Beskriv kortfattat hur samverkan med länsstyrelserna har skett under 2014.

3 Jordbruksverket Dnr /2014 3(18) Jordbruksverket som leder Greppa Näringen har överlåtit till länsstyrelserna att prioritera sakområden och geografiska områden för rådgivning. Länsstyrelserna har under 2014 använt medel från Landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter som Jordbruksverket tilldelat, för verksamhet riktad till lantbrukare. Länsstyrelserna har gjort prioriteringar inom Landsbygdsprogrammet tillsammans med aktörer (partnerskap) i respektive län. En övergripande prioritering sker dock via Greppa Näringens styrgrupp genom den fördelning av medel som görs. Län med nitratkänsliga områden och intensiva jordbruksområden med övergödda vattendrag är prioriterade. Länen har olika strategier för arbetet i Greppa Näringen. De län som arbetat med Greppa Näringen under flera år och som haft relativt sett mycket pengar att tillgå, har låtit lantbrukare i målgruppen gårdar med mer än 25 djurenheter och/ eller över 50 hektar åker, anmäla sig efter intresse. Länsstyrelser som tillkommit under senare år och som haft mindre summor att använda för Greppa Näringen t.ex. i Värmlands län har erbjudit rådgivningen stegvis till lantbrukare i olika avrinningsområden. Under 2014 har Greppa Näringens län organiserats i fem samverkansregioner. Tanken är att regionerna ska ge en mer enhetlig verksamhet med bland annat samordnad upphandling av rådgivning från externa rådgivningsaktörer. Tanken är även att man i regionerna ska kunna diskutera hur rådgivningen kan prioriteras bättre till utpekade vattenförekomster enligt ramdirektivet för vatten. I samband med omorganisationen har även Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län inkluderats i Greppa Näringen och de har bildat en egen region (Nord). Förutsättningarna och behovet av miljörådgivning skiljer sig från de jordbruksintensiva slättbygderna i södra Sverige och till att börja med fokuserar länsstyrelserna efter samråd med LRF och rådgivningsaktörerna på rådgivning kring vall, bete, utfodring och djurhållningens klimatpåverkan. Behov av bättre kartläggning av lokala problem med vattenkvalitet med hänsyn till övergödning har dock framkommit och diskussion pågår om hur kartläggningen kan effektiviseras. Samarbetet mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket inom Greppa Näringen har under 2014 skett genom länsstyrelserepresentation i styr- och projektgrupp, samt genom att en samordnare för länsstyrelserna ingått i projektledningen, 40 % - tjänst, under våren. Efter den omorganisation som infördes inför hösten 2014, finns nu fem regionsamordnare, på 20 % tjänst var, som samordnar verksamheten i respektive region, samt samverkar med Greppa Näringens nationella projektledare. Länsstyrelserna rapporterar vad som görs i de olika länen. Ett s.k. länsstyrelseråd med samtliga länsstyrelser representerade och Jordbruksverket, har sammanträtt en gång och bl.a. har samarbetsformer för vattendragsarbetet diskuterats. Länsstyrelserna har vid sidan av den enskilda rådgivningen anordnat gruppträffar kombinerat med enskilda besök kring utpekade vattenförekomster i grupper om ca 8 lantbrukare. I Skånes, Kalmar, Södermanlands och Östergötlands län, registrerades under året 307 deltagare på 39 träffar, i ca 25 vattendragsgrupper. Det vanligaste tillvägagångssättet för vattendragsarbetet har varit att länsstyrelserna utnyttjat LRF-,

4 Jordbruksverket Dnr /2014 4(18) lantbruks- och andra register för att bjuda in lantbrukare i utpekade avrinningsområden. Länsstyrelserna har inte begränsat målgruppen, utan välkomnat lantbrukare till gruppträffar från angränsade geografiska områden och de med mindre lantbruk än den allmänna målgruppen för Greppa Näringen. I Södermanlands län har länsstyrelsen drivit grupperna i egen regi medan de övriga länsstyrelserna har upphandla verksamheten. 4. I återrapporteringen för 2013 uppskattade ni åtgärdens status till slutet av 2014 som till vissa delar både inte påbörjad, pågående och färdigställd. Hur bedömer ni åtgärden status nu? A) Hur många rådgivningar är genomförda under 2014 med relevans för vattenförvaltningen? Under 2014 har 3807 gårdsbesök gjorts på 3002 gårdar, varav 318 startbesök hos lantbrukare som tidigare inte deltagit i rådgivningen och 308 uppföljningsbesök då genomförda åtgärder summerats. Fältåtgärder såsom strategier för kväve- och fosforförsörjning, minskad markpackning, precisionsodling, test av mineralgödselspridare och översyn av dränering, har behandlats vid 722 (19 %) rådgivningsbesök. Av dessa har 72 besök gällt rådgivning om fosforgödsling och åtgärder som minimerar fosforförluster. Anläggning och skötsel av våtmarker har varit tema vid 204 (5 %) rådgivningar. Under 2014 har det funnits en osäkerhet inför vilka regler som kommer att gälla för anläggningsstöd och skötselstöd av våtmarker, vilket han förklara att färre rådgivningar om våtmarker har utförts under 2014 än Hantering och bekämpningsstrategier vid användning av växtskyddsmedel inom och utanför vattenskyddsområden har diskuterats vid 240 (6 %) besök. Delar som mer gäller klimatförändringar än vattenkvalitet har tagits upp vid 529 besök (14 %) och de har gällt kartläggningar av växthusgasutsläpp i produktionen och möjligheten till energieffektivisering. Vissa frågor som berör vattenförvaltningen såsom risken för översvämningar vid ett förändrat klimat, har översiktligt funnits med vid dessa besök. Vid övriga 1521 (40 %) rådgivningsbesök har växtnäringsbalanser, stallmiljö, lagring av stallgödsel, samt effektivare växtnäringsutnyttjande i både växtodling och djurhållning, behandlats. Dessa råd resulterar i en effektivare produktion och i förlängningen till minskad tillförsel av kväve och fosfor till fälten och minskat ammoniaknedfall. Flest rådgivningar har utförts i de jordbruksintensiva länen Skåne, Västra Götaland, Östergötland, Hallands och Uppsala län. I de fem län där rådgivning påbörjades under 2011; Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län utfördes totalt 438 gårdsbesök, vilket är en ökning, med 110 jämfört med året innan.

5 Jordbruksverket Dnr /2014 5(18) 5% 11% 5% 32% växtnäringsbalanser gödsling precisionsodling mark, dränering, växtf. växtskydd 14% vall o bete klimat, energi 5% 6% 10% 3% 9% Stallmiljö Utfodring våtmark Individuell rådgivning i Greppa Näringen 2014 uppdelat på sakområden, totalt 3807 besök. Jämfört med 2013 har rådgivningsbesöken om dränering och växtskydd ökat något medan rådgivningen om vall och bete och våtmarker minskat, men fördelningen av de olika besöken har varit tämligen lika de båda åren. B) Hur många nya medlemmar har Greppa Näringen fått under 2014? För att som lantbrukare få delta i rådgivningen krävs ett medlemskap och en underskrift för att data från rådgivningarna ska kunna samlas i en databas för statistiska ändamål. Det finns olika former av medlemskap. 1) Rådgivningsmedlemmar får återkommande besök. Kategorin 2) endast våtmarksrådgivning är till för markägare som inte driver aktivt jordbruk. Därutöver finns en kategori för medlemmar i 3) vattenskyddsområde, med så pass små gårdar i vattenskyddsområden att de inte kvalificerar för återkommande besök. Den sista kategorin 4) endast IT-tjänster innefattar de som endast vill utnyttja tjänster på hemsidan, såsom att beräkna växtnäringsbalans över nätet. För närvarande finns 8688 rådgivningsmedlemmar registrerade som aktiva i databasen. Av dessa har 451 medlemmar tillkommit det senaste året. En genomgång av förteckningen över rådgivningsmedlemmar har gjorts inför planeringen av verksamheten i det nya Landsbygdsprogrammet. Vid denna genomgång har endast medlemmar som lämnat in en SAM-ansökan 2014 och som fått rådgivning de senaste fyra åren räknats med och då blir antalet ca Eftersom Greppa Näringen har pågått under en lång följd av år har ett

6 Jordbruksverket Dnr /2014 6(18) antal lantbrukare slutat med sin jordbruksproduktion. Lantbruksföretagen har blivit större och ett antal företag har slutat med djurproduktion, vilket också bidragit till att antalet lantbrukare i målgruppen har minskat. Detta nya sätt att räkna kommer tillämpas i det nya Landsbygdsprogrammet medlemmar har enbart anmält sig för våtmarksrådgivning, 179 endast vattenskyddsområde och 1521 endast IT-tjänster. Totalt antal medlemmar alla kategorier är således Flest nya medlemmar har tillkommit i Skåne, Uppsala, Kalmar och Norrbottens län. Totalt tillkom 53 i kategorin endast våtmark och 31 till endast vattenskydd. I medlemskategorin -endast IT, tillkom 74 stycken under året. Total nettoökning alla kategorier var 927 stycken. C) Hur stor andel av lantbrukare/lantbruksföretag inom varje åtgärdsområde (eller annan lämplig geografisk skala) är medlemmar i Greppa Näringen? I Bottenvikens vattendistrikt har under 2014 rådgivningsverksamhet i Greppa Näringen påbörjats i och med att 25 startrådgivningar har genomförts i Västeroch Norrbottens län. I Bottenhavets vattendistrikt har det gjorts ett par startbesök i Västernorrlands län, men ännu inga i Jämtlands län. De besök som utfördes i Dalarnas och Gävleborgs län har främst ägt rum i länens södra slättområden och all rådgivning redovisas därför för Norra Östersjöns vattendistrikt. Till Norra Östersjöns vattendistrikt har förutom Dalarnas och Gävleborgs län även rådgivning som utförts i Stockholms, Uppsalas, Södermanlands, Örebros och Västmanlands län. Antalet rådgivningsmedlemmar i distriktet är 1235 stycken. Till Södra Östersjöns vattendistrikt har medlemmar i Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge och Skånes län räknats. För närvarande finns 4429 medlemmar i distriktet. Till Västerhavets vattendistrikt har lantbrukare i Hallands, Jönköpings, Västra Götalands och Värmlands län förts. Idag finns 2958 rådgivningsmedlemmar i området. D) Hur stor andel av jordbruksarealen inom varje åtgärdsområde (eller annan lämplig geografisk skala) får rådgivning från Greppa Näringen, med relevans för vattenförvaltningen? Med motsvarande länsindelning som under 4c, blev resultatet att vid årsskiftet fanns av totalt hektar åker i Södra Östersjöns vattendistrikt på gårdar vars brukare är medlemmar i Greppa Näringen, vilket motsvarar 55 procent. Motsvarande för Västerhavets vattendistrikt var

7 Jordbruksverket Dnr /2014 7(18) av hektar (41 procent) och för Norra Östersjöns distrikt av hektar (27 procent). Eftersom 3002 lantbrukare av totalt 8325 med uppgifter om areal registrerat fick rådgivningsbesök under 2014, har det under året getts rådgivning till lantbrukare på gårdar med sammanlagt ca hektar, om det antas att de 3002 lantbrukarnas åkerareal motsvarar medelarealen på Greppa Näringens gårdar. E) Har arealen som får rådgivning med relevans för vattenförvaltningen ökat eller minskat under 2014? Hur stor är ökningen/minskningen? Sammanlagd areal på gårdar som får rådgivning har ökat i alla tre vattendistrikt under det senaste året. I Södra Östersjöns distrikt med hektar, i Västerhavet med hektar och i Norra Östersjöns distrikt med hektar. Omräknat till procentenheter blir det 3 procentenheter i Södra respektive Västerhavets distrikt och med 2 procentenheter i Norra Östersjöns distrikt. F) Hur stor minskning av tillförseln av fosfor och kväve uppskattar ni att rådgivningen har bidragit till? Det är mycket svårt att uppskatta rådgivningens effekt för förluster av fosfor och kväve för ett enskilt år. En ny uppföljning av växtnäringsbalanser och andra gårdsdata påbörjades hösten Den senaste sammanställningen gjordes hösten Då beräknades överskotten i växtnäringsbalanserna i medeltal för ca 6 år ha minskat med 2485 ton kväve och 1260 ton fosfor (Rapport från Greppa Näringen, Ett decennium av råd som både lantbruket och miljön tjänar på, 68 s). Utslaget för ett år skulle det motsvara 410 ton kväve och 210 ton fosfor. För att uppskatta vad minskningen av överskotten betyder för förluster av fosfor och kväve till vattendragen behöver dock andra typer av beräkningar utföras. G) Hur stor ytterligare minskning av tillförseln av fosfor och kväve uppskattar ni att rådgivning kommer att leda till? Planeras det några nya aktiviteter eller rådgivningsmoduler under 2015? Den uppföljning av växtnäringsbalanser och andra gårdsdata som påbörjades under hösten, planeras att bli redovisad under 2015 med data från Greppa Näringens gårdar t.o.m Först när dessa beräkningar är klara kan vi uttala oss om hur mycket mer tillförseln har minskat sedan 2011 och förutsägelser kan göras för Under 2015 kommer SLU att sammanställa hur halter och transporter i jordbruksdominerade åar har utvecklats under de senaste åren. Sammanställningen är finansierad av Jordbruksverket. En motsvarande s.k. trendanalys gjordes våren I detta sammanhang studerades om rådgivning

8 Jordbruksverket Dnr /2014 8(18) och aktivitet inom Greppa Näringen i avrinningsområden till de aktuella vattendragen, påverkar trenderna. Under 2015 pågår en översyn av samtliga rådgivningsmoduler. Tanken är att förbättra upplägget för vattendragsgrupper så att sådana grupper genomförs i fler län än Ett projekt ska genomföras under våren 2015 för att med hjälp av satellitkartor ta fram bilder över vegetationsindex som ska vara tillgängliga för alla. Dessa ska bland annat underlätta behovsanpassningen för kompletteringsgödsling av kväve i höstvete. En informationskampanj inom Greppa Näringen planeras att starta under hösten 2015 som ska föra fram åtgärder som minskar fosforförlusterna, såsom strukturkalkning och tvåstegsdiken. Inte påbörjad, pågående och färdigställd- Vad händer under 2015? Eftersom Greppa Näringen är beroende av anslag från EU:s landsbygdsprogram och det fortfarande saknas besked om hur mycket som kommer att beviljas, så finns det oklarheter inför Vissa medel finns kvar och möjliga att utnyttja från det tidigare Landsbygdsprogrammet under det första halvåret När det gäller enskild rådgivning var målet att 500 lantbrukare ska få sitt första besök under 2014 och utfallet blev 318. Inför 2014 trodde vi att det nya Landsbygdsprogrammet skulle beslutas vid halvårsskiftet, men beslutet har försenats och ännu inte tagits. Därför har ambitionen att få med nya lantbrukare varit nedprioriterat under En preliminär målsättning inför 2015 är 400 startbesök. I några av rådgivningsbesöken är anslutning till miljöersättningar ett viktigt råd. Eftersom flera av dessa ersättningar inte är möjliga att förlänga under 2014 och 2015, t.ex. fånggrödor, skyddszoner och utvald miljö, kan det komma att innebära en något minskad efterfrågan på en del av besöken i Greppa Näringen under året. Målet är att utföra ca 3600 enskilda rådgivningar förutom startbesöken. Under 2013 och 2014 har några länsstyrelser upphandlat och drivit vattendragsgrupper kopplat till prioriterade vattenförekomster. Ofta förväntas dessa arbeta under 1,5 till 2,5 år och några grupper fortsätter arbetet under 2015, och andra kommer troligen att starta. Målet är att nå fler än de 307 lantbrukare som noterades på vattendragsträffar under 2014 och att fler länsstyrelser startar aktiviteter runt vattendrag. Efter 4-7 besök genomförs ett uppföljningsbesök då rådgivaren dokumenterar vilka miljöåtgärder som utförts på gården. Under 2014 utfördes 308 sådana besök och under 2015 beräknas behovet vara i nivå med detta. Efter uppföljningsbesöket tar lantbrukaren ställning till om han eller hon fått tillräckligt med rådgivning och övergår då eventuellt i ett mindre aktivt medlemskap. De flesta väljer dock att fortsätta i projektet men med längre intervall mellan besöken på gården.

9 Jordbruksverket Dnr /2014 9(18) 5. Många myndigheter har haft svårt att ta fram kostnader för det arbete som utförs kopplat till åtgärdsprogrammet för vatten. Ofta beror det på att arbetet går in i den ordinarie verksamheten och finansieras av ramanslag eller liknande. A) Går det att specificera kostnader för åtgärdsarbete kopplat till vattenförvaltningen och finns det instrument för att göra det? Totalt för länsstyrelserna och Jordbruksverket beräknas Greppa Näringens verksamhet ha kostat nära 48 miljoner kr under Motivet är att minska påverkan på inlands- och kustnära vatten, men även på havet i stort, vilket kanske främst hänger samman med Sveriges åtagande enligt BSAP. Av fråga 4 ovan framgår att startbesök, fältåtgärder, våtmarker och växtskyddsråd omfattar 47 procent av alla rådgivningsbesök. Denna rådgivning har en nära koppling till vattendragsarbetet. Av antalet besök gällde 14 % klimat och energi och kan inte direkt räknas till åtgärdsprogram för vatten. Övriga 40 procent av rådgivningar kan uppskattas att hälften har bäring på åtgärdsprogrammet för vatten. Således bör 67 procent av 48 miljoner kunna uppskattas vara Greppa Näringens årliga bidrag till åtgärdsprogrammet, vilket innebär en kostnad om 32 miljoner kr. Om Jordbruksverkets övriga regionala verksamhet inom växtnäringsområdet läggs till, torde siffran 35 miljoner vara en välgrundad skattning. Under åtgärd 17 anges att kostnaden för rådgivning och information om växtskyddsåtgärder i Greppa Näringen uppskattas till 3,2 miljoner under Dras den siffran bort från denna redovisning blir totalkostnaden för växtnäring 28 miljoner med övrig regional verksamhet inom växtnäringsområdet inräknat, 33 miljoner. B) Hur finansierar ni denna kostnad. Greppa Näringen har under 2014 finansierats med hjälp av moduleringsmedel inom Landsbygdsprogrammet för 1) vattenkvalitet och klimat (från EU:s budget) 2) återförda miljöskatter (nationella medel), samt 3) länens övriga anslag till kompetensutveckling i Landsbygdsprogrammet (50 % nationella och 50 % EU-medel). Således kom finansieringen från olika källor. C) Är finansieringen tillräcklig för att täcka åtgärdens behov? Under 2014 har finansieringen varit tillräcklig, men under 2015 tillförs projektet varken medel för återförda miljöskatter (tidigare skatt på mineralgödsel) eller särskilt utpekade s.k. moduleringsmedel från EUbudgeten. Vissa medel är kvar från det tidigare landsbygdsprogrammet och miljöskatterna är inte fullt utnyttjade. Dessa medel kan användas även under första halvåret 2015, men verksamheten är trots det beroende av nya anslag och att dessa kan börja utnyttjas senast under juni månad. I en strategi för Greppa Näringen framöver är det fler ämnesområden än tidigare som planeras att ingå, vilket kräver höjda anslag. Exempel är en ökad satsning på energieffektivisering, växtskyddsfrågor (IPM), markavvattning, fosforåtgärder, mindre djurgårdar än 25 de i utpekade avrinningsområdena (t.ex. hästgårdar), samt nya geografiska områden.

10 Jordbruksverket Dnr / (18) Åtgärd Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. 1. Hur har arbetet med åtgärd 16 fortsatt under 2014? I Jordbruksverkets återraportering för 2012 har vi beskrivit arbetet med projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet och det tekniska underlag som Jordbruksverket tog fram tillsammans med Skogsstyrelsen inför programperioden av landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet beslutades i juni 2014 av regeringen. Nästa steg är att EU-kommissionen behöver godkänna programmet, godkännandeprocessen pågår dock fortfarande. Under 2014 har därför inga nya ersättningsformer med syfte att förbättra vattenkvaliteten startat upp. Genom kvarvarande åtaganden från slutet av den förra programperioden har vissa åtgärder, till exempel skyddszoner, kunnat genomföras. I det kommande programmet kommer det att finnas åtgärder som syftar till att förbättra vattenkvaliteten. Några av dessa ska enligt planerna öppna för anslutning under 2015 och några under Under 2015 kommer det troligen att vara möjligt att söka ersättning för anläggning och restaurering av våtmarker och dammar och andra miljöinvesteringar som förbättrar vattenkvaliteten. Från 2016 ska det vara möjligt att söka ersättning för anläggning av tvåstegsdiken och reglerbar dränering. Miljöersättningar som syftar till att minska näringsbelastningen ska enligt planerna öppna upp för nya ansökningar under Nu arbetar Jordbruksverket intensivt med att utveckla administrativa system och föreskrifter inför gemomförandet av den nya jordbrukspolitiken, bland annat landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket bistår också regeringen med underlag i det pågående arbetet med att färdigställa landsbygdsprogrammet. 2. Beskriv kortfattat hur samverkan med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har skett under Jordbruksverket har bistått Havs- och vattenmyndigheten med tolkning av vad som kan anses vara grundläggande åtgärder enligt nitratdirektivet. Jordbruksverket och HaV har under 2014 tillsammans drivit ett projekt som syftar till att ta fram underlag för att kunna väga miljöeffekter till följd av åtgärder, som innebär att åkermarkens brukande försvåras eller förhindras, mot värdet av att kunna bruka jordbruksmarken (baserat på miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap). Hittills har projektet varit avgränsat till åtgärder med betydelse för hydromorfologi/ fysisk påverkan.

11 Jordbruksverket Dnr / (18) Eftersom ansvaret för vattenfrågor i stort har överförts från Naturvårdsverket till Havs- och vattenmyndigheten har ingen samverkan skett, specifikt inom ramen för åtgärd 16, med Naturvårdsverket under I återrapporteringen för år 2013 uppskattade ni åtgärdens status i slutet av år 2014 som både pågående och färdigställd för olika delar av åtgärden. Hur bedömer ni åtgärdens status nu? Vi gör samma bedömning nu. Kommentar: Den tidigare bedömningen grundades på att Jordbruksverket tagit fram underlag för styrmedel genom projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet och det tekniska underlaget för landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket prioriterade att åtgärd 16 i huvudsak skulle genomföras genom åtgärder i landsbygdsprogrammet. Eftersom det nya landsbygdsprogrammet inte var beslutat under 2013 och det var oklart vilka åtgärder som skulle komma med i landsbygdsprogrammet kunde inte åtgärd 16 anses vara färdigställd. Regeringen beslutade om landsbygdsprogrammet under 2014 och det behandlas nu av EU-kommissionen. Några nya ersättningsformer för att förbättra vattenkvaliteten kunde därför inte påbörjas under 2014 och åtgärden kan inte betraktas som färdigställd. A) Hur har arbetet med att utveckla styrmedel lett till att fysiska åtgärder genomförts, som inte annars skulle ha kommit tillstånd? Arbetet med att utveckla underlag kommer sannolikt leda till vissa förändringar av ersättningsformerna för att förbättra vattenkvaliteten och till att nya åtgärder kommer att kunna berättiga till ersättningar. Eftersom inga ersättningsformer öppnats under 2014 kunde de inte ge någon effekt under 2014, utan effekten uppstår först senare. B) Vilket övrigt arbete inom ramen för åtgärd 16, med bäring på vattenförvaltning, har genomförts 2014? Jordbruksverket har under 2014 färdigställt en översyn av de nitratkänsliga områdena enligt nitratdirektivet. Resultatet av översynen ledde till att regeringen underrättade EU-kommissionen om att det kommer att ske en viss utvidgning av de nitratkänsliga områdena i Sverige. De nitratkänsliga områdena uppgår till ca 1,9 miljoner hektar åkermark, vilket motsvarar 75 % av den totala åkermarksarealen. De åtgärder som följer av att ett område är nitratkänsligt är så kallade grundläggande åtgärder som ska ingå i åtgärdsprogrammen enligt vattendirektivet.

12 Jordbruksverket Dnr / (18) Det huvudsakliga arbetet med åtgärd 16 under 2014 framgår av fråga 1. I en vidare bemärkelse kan även annat arbete som Jordbruksverket genomfört inom växtnäringsområdet under 2014 ha bäring på vattenförvaltning, till exempel tillsynsvägledning och utveckling av riktlinjer för gödsling och kalkning och rådgivningsverktyget Cofoten. C) Hur stor årlig minskning av tillförseln av fosfor och kväve uppskattar ni att arbetet med åtgärden har bidragit till under perioden ? (Inkl. åtgärder för genomförandet nitratdirektivet). Under 2010 genomfördes flera förändringar av ersättningsformer i landsbygdsprogrammet som syftar till att minska näringsbelastningen, till exempel utvidgades stödområdena för ersättningsformerna skyddszoner och minskat kväveläckage (vårbearbetning och fånggrödor) samtidigt som ersättningsbeloppen höjdes. Vissa villkor för våtmarksersättningen ändrades för att göra den mer attraktiv och förenkla den administrativa prövningen. Vidare infördes nya ersättningsformer som fosfordammar och anpassade skyddszoner. Arbetet med att ta fram underlag för dessa förändringar startade före 2010 och motiverades i hög grad av behovet av åtgärder inom Baltic Sea Action Plan (BSAP). Förändringarna motvierades även av behovet av åtgärder enligt vattendirektivet. Arbetet genomfördes dock inte som en direkt av en följd av åtgärd 16, som då inte var fastställd, och effekter av förändringarna av tas därför inte med i bedömningen av fråga 3 C. Av fråga 3 A framgår att arbetet med att ta fram underlag inte lett till att några nya åtgärder genomförts under 2014 eftersom landsbygdsprogrammet inte blivit godkänt. Enligt nitratdirektivet ska en översyn av de nitratkänsliga områdena göras vart fjärde år. Jordbruksverket genomför denna översyn på uppdrag regeringen, som med Jordbruksverkets underlag som grund beslutar om eventuella förändringar av områdena. Jordbruksverket preciserar närmare i föreskrifter vilka områden som ingår i de nitratkänsliga områdena. Den näst senaste översynen (2010) ledde till en utökning av de nitratkänsliga områdena. De bestämmelser som infördes för de tillkomande områdena trädde i kraft den 1 januari Eftersom åtgärderna i viss utsträckning redan tillämpades före 2014 i de tillkommande områdena och att bestämmelserna trädde i kraft 2014, bedöms effekten på näringsbelastningen under den aktuella perioden ( ) vara begränsad. Den senaste översynen (2014) medförde att regeringen beslutat och rapporterat till EU-kommissionen att en mindre utökning av de nitratkänsliga områdena ska genomföras. D) Hur stor minskning av tillförseln av fosfor och kväve uppskattar ni att planerade åtgärder kommer att leda till?

13 Jordbruksverket Dnr / (18) Hur stora effekterna kan förväntas bli av åtgärderna i kommande landsbygdsprogram är beroende av ersättningsbelopp, mål och budget för ersättningsformerna. Detta är inte fastlagt och beslutat ännu. Den kommande ändringen av de nitratkänsliga områdena kommer att ha en begränsad effekt. 4. Många myndigheter har haft svårt att ta fram kostnader för det arbete som utförs kopplat till åtgärdsprogrammet för vatten. Ofta beror det på att arbetet går in i den ordinarie verksamheten och finansieras av ramanslag eller liknande. A) Går det att specificera kostnader för åtgärdsarbete kopplat till vattenförvaltningen och finns det instrument för att göra det? Det saknas instrument för att göra en sådan specificering. Arbetet med åtgärd 16 bedrivs inte avskilt från den övriga verksamheten eller finansieringen. Åtgärdsarbetet i jordbrukssektorn för att förbättra vattenkvaliteten kan uppfylla flera syften som nära hänger ihop, t.ex. att uppfylla miljökvalitetsmål, införliva andra EU-direktiv som nitratdirektivet eller genomföra nationella åtgärder enligt BSAP. B) Hur finansierar ni denna kostnad. Arbetet med åtgärd 16 finansieras genom Jordbruksverkets förvaltningsanslag. C) Är finansieringen tillräcklig för att täcka åtgärdens behov? Under 2014 genomfördes inga större utredningar eller projekt med direkt koppling till åtgärd 16, som behövde utökad finansiering. Svaret avser kostnader vid Jordbruksverket inte själva kostnaderna för fysiska åtgärder.

14 Jordbruksverket Dnr / (18) Åtgärd Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 1. Hur har arbetet med åtgärd 17 fortsatt under 2014? I följande avsnitt beskrivs det arbete som Jordbruksverket bedriver med målet att minska riskerna med användningen av växtskyddsmedel inom jordbruket och att uppnå en behovsanpassad bekämpning. Det leder i förlängningen till en minskad tillförsel eller risk för tillförsel till våra vattenmiljöer. Detta arbete har även beskrivits i tidigare återrapporteringar så här tas endast sådant upp som i något avseende inte redogjorts för tidigare år. Jordbruksverket har fortsatt arbetet med att genomföra direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Under 2014 har vi beslutat om föreskrifter för behörighet att använda växtskyddsmedel och integrerat växtskydd. Detta innebär bland annat att behörighetsutbildningarna har två inriktningar, inomhus och utomhus, för att bättre anpassa kursplan och innehåll efter deltagarnas produktion. Integrerat växtskydd har införts som en del i behörighetsutbildningar och rådgivning samt i tillsynsvägledningen för kommuninspektörer. Ett särskilt projekt för att utbilda kommuninspektörer i integrerat växtskydd har planerats och förberetts men huvuddelen av arbetet sker under Arbetet med föreskrifter för funktionstest av sprutor och dokumentationskrav har fortskridit. Greppa Näringen har lanserat en ny rådgivningsmodul för integrerat växtskydd under 2014 och två kurser hölls för rådgivare under våren Majoriteten av växtskyddsrådgivningar till lantbrukare, 96 av totalt 240 stycken, var inom detta område. Växtskyddscentralerna arbetar fortsatt med rådgivning och kunskapsunderlag för att minska miljöeffekterna av växtskydd i jordbruket. Vi har särskilt satsat på att informera om integrerat växtskydd och åtgärder för att inom växtskydd förebygga, bevaka, åtgärda och följa upp. Inför införandet av integrerat växtskydd har Jordbruksverket tagit fram odlingsvägledningar för tio enskilda grödor där fokus är på integrerat växtskydd samt en app där användaren lär sig om olika skadegörare och ogräs för att bättre kunna anpassa sina insatser efter aktuell skadegörare. Projektet Säkert växtskydd har fått resurser för att fortsätta arbetet med att öka säkerheten för lantbrukare i samband med användning av växtskyddsmedel. I projektet ingår t.ex. att sprida kunskap om en säker hantering på gården i hela kedjan, från påfyllning till rengöring av sprutan och lagring av produkter. Medelstilldelningen gör att projektet kunde drivas vidare även under På hemsidan: finns mer information.

15 Jordbruksverket Dnr / (18) Handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel har under 2014 granskats av EU och Jordbruksverket har deltagit i EU:s arbetsgruppsmöten om direktivet. Planen beskriver mål och åtgärder för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av växtskyddsmedel för människors hälsa och miljö. Jordbruksverket har också haft möten med de övriga myndigheter som är involverade i handlingsplanen angående uppföljning och utvärdering av de åtgärder som nämns i handlingsplanen. 2. Beskriv kortfattat hur samverkan med länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen har skett under 2014? Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket deltar i arbetet med att införliva direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel och i arbetet med handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel. Utöver det sker ett utbyte av information och diskussion av aktuella växtskyddsfrågor, inklusive vattenrelaterade frågor i Jordbruksverkets växtskyddsråd som är ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte mellan flera svenska myndigheter och organisationer. Här deltar både Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten. Fyra möten har hållits under Flera frågor för framtidens växtskydd har diskuterats där, bland annat konkurrenskraftutredningen och tillämpningen av integrerat växtskydd (IPM) har varit i fokus. Samverkan med länsstyrelserna sker främst via Greppa Näringen men Jordbruksverket har också tät dialog med länsstyrelserna angående behörighetsutbildningarna. 3. I återrapporteringen för 2013 uppskattade ni åtgärdens status vid slutet av år 2014 som pågående. Hur bedömer ni åtgärdens status nu? Kommentar: Pågående, men vissa delar är färdigställda. Det gäller föreskriften och allmänna råd om integrerat växtskydd och behörighetsutbildningen. A) Vilket arbete tillhörande åtgärd 17, med bäring på vattenförvaltning har genomförts 2014? Denna fråga har delvis besvarats i fråga 1.

16 Jordbruksverket Dnr / (18) Växtskyddscentralerna jobbar med rådgivning kopplat till växtskyddsfrågorna. Genom att leda verksamheten med prognos- och varning 1, ta fram bekämpningsstrategier och rådgivningsmaterial samt medverka i kurser har vi bidragit till att behovsanpassad bekämpning tillämpas. Vi har spridit information till lantbrukarna genom växtskyddsbrev, via Jordbruksverkets webbplats och via mobilappar. Jordbruksverket har rådgivning inom ekologisk produktion och det finns även miljöersättningar. Jordbruksverket har fortsatt driva utvecklingen av ekologisk produktion genom kompetensutveckling av rådgivare och lantbrukare. Våra experter inom ekologisk växtodling, husdjurs- och trädgårdsproduktion är regionalt placerade och arbetar i nära samarbete med rådgivningsorganisationer och forskare. Landsbygdsprogrammets mål var att 20 procent av Sveriges jordbruksmark skulle vara certifierad mark eller mark under omställning vid utgången av Den totala arealen jordbruksmark (åkermark och betesmark) som antingen var omställd eller var under omställning till certifierad ekologisk produktion uppgick år 2013 till hektar eller 16,5 procent av den totala arealen jordbruksmark. Det innebär att andelen certifierad areal 2013 ökade något från 2012 års andel på 15,7%. År 2014 var ett speciellt år för Landsbygdsprogrammet eftersom det tidigare programmet avslutades 2013 och det nya ännu inte fanns på plats. Det gick dock att förlänga åtaganden om miljöersättningar till ekologisk produktion under Vi har även haft en satsning inom växtskyddsområdet och ekologisk produktion för försöks- och utvecklingsverksamhet Vårt mål med projekten är att de ska vara praktiskt tillämpbara inom 1-5 år. Under 2014 har vi beviljat 4,4, mkr till projekt inom området ekologisk produktion och 3,7 mkr inom området Giftfri miljö. B) Hur bedömer ni effekten av åtgärd 17, med avseende på minskade tillförsel av växtskyddsmedelsrester till yt- och grundvatten bidrar till att följa miljökvalitetsnormen för vatten? Under året har ett par sammanställningar över halter av växtskyddsmedel i vatten publicerats. Det är rapporterna Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten och Bekämpningsmedel i Skånes ytvatten De har tagits fram av KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) på uppdrag av Havs- Och Vattenmyndigheten. Resultaten visar bl.a. att för grundvatten domineras fynden av numera förbjudna totalbekämpningsmedel och att fyndfrekvenserna och halterna minskat mellan 1 Jordbruksverkets växtskyddscentraler inventerar vissa skadegörare i jordbruksgrödor. Vi följer dessa skadegörare varje år för att få en uppfattning om hur skadornas storlek varierar mellan åren och mellan olika områden i landet. Resultaten är samlade i sökbara databaser på Jordbruksverkets hemsida. Kunskapen används som ett stöd för en behovsanpassad bekämpning.

17 Jordbruksverket Dnr / (18) perioderna och För ytvatten i Skåne finns ingen tydligt minskande trend vad gäller summahalter 0,5 µg/l. Vi kan inte fastställa i vilken utsträckning genomförda åtgärder har påverkat de halter i vatten som uppmäts inom miljöövervakningen eller hur de bidrar till möjligheten att följa miljökvalitetsnormen för vatten. Jordbruksverkets verksamhet sker dock i de områden där den största risken och påverkan i vatten finns. Huvuddelen av informations- och rådgivningsverksamheten är inriktad på södra Sverige, från Mälardalen och söderut, vilket täcker in de intensiva jordbruksområdena i slättbygd. Här sker den största påverkan från växtskyddsmedel på vattenmiljöer på grund av jordbrukets struktur, till exempel de grödor som odlas. I skogsområden och mellanbygder är djurhållning och således vallodlingen mer utbredd och även användningen av växtskyddsmedel mindre. 4. Många myndigheter har haft svårt att ta fram kostnader för det arbete som utförs kopplat till åtgärdsprogrammet för vatten. Ofta beror det på att arbetet går in i den ordinarie verksamheten och finansieras av ramanslag eller liknande. A) Går det att specificera kostnader för åtgärdsarbete kopplat till vattenförvaltningen och finns det instrument för att göra det? Vi har inga instrument för att göra en sådan beräkning. Kostnaden för rådgivning med inriktning på växtskydd inom Greppa Näringen har för år 2014 beräknats till ca 3,2 miljoner kr. Se även fråga 1. B) Hur finansierar ni denna kostnad. Finansieringen av växtskyddscentralerna och Greppa Näringens växtskyddsrådgivning sker via landsbygdsprogrammet. Utöver det finansieras vissa åtgärder via Jordbruksverkets regleringsbrev t.ex. försöks- och utvecklingsverksamhet. C) Är finansieringen tillräcklig för att täcka åtgärdens behov? Antalet vattenförekomster med status sämre än god är litet så utifrån den nuvarande klassificeringen är finansieringen tillräcklig. Troligtvis underskattas behovet vilket gör att det är omöjligt att göra en komplett bedömning. Generellt kan sägas att det saknas tillräcklig finansiering av tillämpad forskning och forskningskompetens inom vissa delar för att jobba långsiktigt med en hållbar produktion ur växtskyddssynpunkt.

18 Jordbruksverket Dnr / (18) Den framtida möjligheten att bedriva rådgivning och informationsverksamhet om minskade risker vid hantering av växtskyddsmedel är helt och hållet beroende av finansiering från Landsbygdsprogrammet för som ännu inte är beslutad. Övriga frågor Hur kan vattenmyndigheterna fortsätta att stödja Jordbruksverkets åtgärdsarbete så att miljökvalitetsnormen för vatten följs? Behoven för att minska växtskyddsmedel till vatten behöver kvantifieras. Bristen på mätningar/kunskap eller annat underlag för att göra detta behöver tydliggöras, likaså förslag på förbättringar. Med ett tydligt underlag är det lättare att föreslå åtgärder och att rikta dessa till rätt områden.