Sammanställning av myndigheternas och kommunernas rapportering för 2013 av åtgärdsprogrammet

Transkript

1 Sammanställning av myndigheternas och kommunernas rapportering för 2013 av

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Författare: Layout: Foto framsida: Kartbilder: Upplaga: Vattenmyndigheterna i samverkan Bottenhavets vattendistrikt Jean Esselström, Felix Everbrand, Maria Renberg, Malin Andersson, Björn Lagerdahl Carina Nanker Asasjön, Ulf Klingström (CC BY SA) Mathias Cramér Endast digital utgå Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida

3 Sammanfattning Sveriges fem vattendelegationer beslutade i december 2009 om Åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av myndigheter och kommuner inom sina respektive ansvarsområden. Den första åtgärden i Åtgärdsprogrammet säger att myndigheter och kommuner varje år ska rapportera föregående års genomförda åtgärder till vattenmyndigheterna. Detta för att vattenmyndigheterna ska kunna följa utvecklingen och anpassa nästa åtgärdsprogram till de behov som finns och uppstår. Årets rapportering beskriver 2013 års åtgärdsarbete samt gör en jämförelse av utvecklingen sedan I sammanställningen redovisas svaren från alla länsstyrelser och ansvariga nationella myndigheter, samt för de 232 av landets 290 kommuner som rapporterat. Sammanställningen ska underlätta för läsaren att skapa sig en övergripande bild av hur långt myndigheter och kommuner har kommit i åtgärdsarbetet. I likhet med 2010, 2011 och 2012 års rapportering läggs de fullständiga myndighetssvaren upp på vattenmyndigheternas hemsida, Sammanställningen är sorterad per ansvarig utförare och deras åtgärder. För länsstyrelserna har goda exempel lyfts fram i syfte att öka kunskapen och sprida framgångsrika konkreta modeller för hur åtgärdsarbete kan bedrivas. För kommunerna har sammanfattande exempel lyfts fram i syfte att åskådligöra åtgärdsarbetet. Slutsatser I 2013 års återrapportering märks att åtgärdsarbetet hos kommunerna går framåt. Särskilt åtgärd 37 om vatten- och avloppsplaner, då sammanlagt 37 nya vatten och avloppsplaner har antagits under året. Men även arbetet med planläggning, tillsyn av verksamheter, förorenade områden och enskilda avlopp har stärkts då omkring ytterligare ca 30 kommuner svarat positivt på frågeställningarna om åtgärderna i jämförelse med föregående år. Arbetet med att skydda vattentäkter, både allmänna och enskilda, verkar inte följa samma positiva utveckling. Det har bland annat framkommit att det finns ett stort behov av vägledning för hur kommunerna kan arbeta med skydd av enskilda vattentäkter för att uppfylla direktivets krav. Den påbörjade samverkan som vattenmyndigheterna har med kommunerna bör fördjupas. Dels för att tydligöra det arbete som utförs på lokal nivå och dels för att underlätta arbetet framförallt för mindre kommuner. I arbetet med nästa åtgärdsprogram förs diskussioner med handläggare i olika sakfrågor, för att förtydliga bilden av vilka praktiska möjligheter och utmaningar som finns i genomförande av för kommunerna. Kammarkollegiet slutrapporterade genomförande av åtgärd 18 under Men även om strategin är framtagen behövs fortsatt informationsinsatser och tillsynsvägledning för att strategin ska få genomslag. Skogsstyrelsens åtgärd 21 är delvis färdigställd. De aktiviteter under Skogsstyrelsens åtgärd som är pågående är av mer långsiktig karaktär i form av samordning och uppföljning. Många åtgärder som riktar sig till myndigheterna är långsiktiga och behöver fortsätta i nuvarande eller reviderad form även under nästa vattenförvaltningscykel. I likhet med föregående år finns det brister när det gäller så väl ekonomiska resurser, som när det gäller ansvarsfördelningen i vattenförvaltningsfrågor. Samordning mellan myndigheter ger resultat i form av bättre planeringsunderlag för att tydligöra lokala åtgärdsbehov. Flertalet myndigheter har kommit långt i genomförandet av sina åtgärder men mycket arbete återstår för att uppnå miljökvalitetsnormerna. 3(48)

4 Innehåll Sammanfattning...3 Slutsatser...3 Innehåll...4 De centrala myndigheternas rapportering...6 Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV)...6 Åtgärd 2 (Naturvårdsverket, NV)... 6 Åtgärd 3 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV)... 6 Åtgärd 4 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV)... 7 Åtgärd 5 (Naturvårdsverket, NV)... 8 Åtgärd 6 (Naturvårdsverket, NV)... 8 Åtgärd 7 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV)... 9 Åtgärd 8 (Naturvårdsverket, NV)... 9 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Trafikverket Åtgärd Åtgärd Boverket Åtgärd Jordbruksverket Åtgärd Åtgärd Åtgärd Kammarkollegiet Åtgärd Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Åtgärd Riksantikvarieämbetet (RAÄ) Åtgärd Skogsstyrelsen Åtgärd Livsmedelsverket (SLV) Åtgärd Statistiska Centralbyrån (SCB) Åtgärd Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut, SMHI Åtgärd Åtgärd (48)

5 Åtgärd Länsstyrelsernas rapportering Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Kommunernas återrapportering Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd (48)

6 De centrala myndigheternas rapportering Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) I samband med bildandet av HaV 1 juli 2011 övergick vissa ansvarsområden från Naturvårdsverket och Fiskeriverket till Hav. HaV är sedan bildandet ansvariga för åtgärderna 3, 4 och 7. Åtgärd 2 (Naturvårdsverket, NV) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande: NV rapporterar att de genomför eller har påbörjat att genomföra samtliga åtgärder i den utsträckning som är möjligt enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att genomförandet hänger ihop med övriga uppdrag från regeringen. Framtagande av nya föreskrifter för avloppsreningsverk pågår och NV förutser kunna fastställa dem under Arbetet utgår i första hand från införandet av avloppsdirektivet och reglering av utsläppskontrollen på avloppsreningsverken på ett så bra sätt som möjligt. NV:s föreskriftsrätt tillåter inte att de kan bestämma om hårdare krav än avloppsdirektivets minimikrav. NV samverkar med länsstyrelserna i arbetet med föreskrifterna. NV har deltagit i ett mindre antal tillståndsprövningar under NV tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna när de föreslår vilka krav som ska gälla för avloppsreningsverken. NV har inte fått några nya regeringsuppdrag kopplat till utsläppsreduktion av kväve och fosfor från avloppsreningsverk. NV uppskattar den totala kostnaden för att genomföra åtgärd 2 till 5 Mkr. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 3 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande: HaV bedömde i december 2013 att åtgärden är färdigställd. En kombination av styrmedel, som kan öka åtgärdstakten för små avlopp, redovisade HaV i september 2013 som svar på regeringsuppdraget Enskilda avlopp. Uppdraget utfördes i samråd med Boverket och slutrapporteringen innehåller förslag på föreskrifter, ekonomiska styrmedel och åtgärder för en effektiv tillsyn. NV och två länsstyrelser fanns representerade i en referensgrupp i arbetet. En vägledning för VA-planering är färdig och finns publicerad på myndighetens webb. HaV har under 2013 påbörjat planeringen av ett nationellt tillsynsprojekt som kommer fokusera på effektiv tillsyn. Arbetet fortsätter under 2014 och blir tillgängligt för kommuner och länsstyrelser under (48)

7 HaV begär även in redovisningar angående insatser för tillsyn och vägledning avseende enskilda avlopp från länsstyrelserna, för att kunna samordna den operativa tillsynen. Mer information om åtgärdens statsfinansiella kostnader och konsekvenser för kommuner, länsstyrelser, branscher och fastighetsägare hittas i HaV:s redovisning till regeringen av uppdraget Enskilda avlopp. HaV:s arbete med åtgärden har finansierats med HaV:s ramanslag samt sakanslag för Havs- och vattenmiljö. Om det föreslagna styrmedelspaketet genomförs behöver HaV införa och följa upp arbetet med tillsynsvägledning. Dels i form av uppdaterad handbok och dels i utbildningskampanjer under kommande förvaltningscykel. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 4 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV) Naturvårdsverket behöver ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för vattenrelaterad miljöövervakning och recipientkontroll så att all sådan övervakning uppfyller tydliga och gemensamma krav med avseende på kvalitet, tillgänglighet, spårbarhet och jämförbarhet samt för vad som i övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande: HaV bedömde åtgärden i december 2013 som pågående. En revision av den nationella akvatiska miljöövervakningen för de två programområdena Sötvatten och Kust och hav kommer att slutföras under I arbetet tas speciell hänsyn till behoven från vattenförvaltningens övervakningsprogram. I arbetet med att ställa ökade krav på verksamhetsutövares övervakning och egenkontroll har HaV inte haft resurser till under 2013 men resurser har budgeterats för HaV har under 2013 skjutit till extra medel till myndighetens datavärdar för att öka förmågan att ta emot och tillgängliggöra recipientkontroll- och regional data. Under 2013 har HaV även fört dialog med EU kommissionen om hur vattendirektivets övervakningsprogram kan förbättras. Dialogen fortsätter under Åtgärden finansieras genom HaV:s förvaltningsanslag och ramanslaget för miljöövervakning. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 7(48)

8 Åtgärd 5 (Naturvårdsverket, NV) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Kemikalieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, förbättra kunskapsunderlaget om de prioriterade ämnenas förekomst och miljöeffekter samt de särskilda förorenande ämnenas förekomst och effekt på den ekologiska statusen för att utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för att minska effekterna av dessa ämnen, särskilt i de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god kemisk status eller god ekologisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande: NV rapporterar att de genomför eller har påbörjat att genomföra samtliga åtgärder i den utsträckning som är möjligt enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att genomförandet hänger ihop med övriga uppdrag från regeringen. NV arbetar fortlöpande med att ta fram ett förbättrat kunskapsunderlag om förekomst av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen. Till exempel genomförde NV en mätkampanj om prioriterade ämnen i fisk insamlad från påverkade områden utefter kusten (ett försök med passivprovtagare i två jordbruksvatten). Ett projekt om flamskyddsmedel och fluorerade ämnen i flodmynningarna kommer att slutrapporteras under våren NV genomför utöver det en lång rad screeningar. NV deltar i arbetsgruppen om kemisk status inom EU:s införandestrategi. Sverige har drivit på för att miljökvalitetsnormer ska fastställas även för andra matriser än vatten. NV har under vintern finansierat framtagande av EQS för potentiella särskilda förorenande ämnen, vilka identifierats i samråd med länsstyrelserna. Vad gäller utvecklande av föreskrifter och andra styrmedel för att minska effekterna av dessa ämnen, hänvisar NV till att de deltagit i arbetet med uppdateringen av PRIO direktivet. Under hösten 2013 har Naturvårdsverket haft regelbundna avstämningar med Havs- och vattenmyndigheten samt vattenmyndigheterna kring de problemställningar som dykt upp under statusklassificeringen inför den kommande förvaltningscykeln. NV uppskattar kostnaden för att genomföra åtgärd 5 till 3,75 Mkr/år. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 6 (Naturvårdsverket, NV) Naturvårdsverket behöver utveckla det nationella systemet med datavärdar så att de omfattar de kvalitetsfaktorer och den påverkansdata som är av betydelse för vattenförvaltningen. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande: Eftersom det är HaV står för den huvudsakliga drift- och förvaltningskostnaden för både insamling av data och utökade vattenrelaterade datavärdskap kan inte NV driva frågan, utan behöver vidare direktiv från HaV. NV har fortsatt utvecklingen av en valideringstjänst för miljödata samt ett stationsregister för alla övervakningsstationer i Sverige. Dessa är två av nyckeltjänsterna för att åstadkomma en stabil dataförsörjning oavsett typ av data eller kvalitetsfaktor. NV vill samverka med HaV vid denna utveckling och ser att det med fördel går att dela på kostnaderna för ytterligare gemensamma datatjänster. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 8(48)

9 Åtgärd 7 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av antropogent orsakad försurning. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande: HaV bedömde åtgärden i december 2013 som färdigställd. Åtgärden genomfördes delvis inom NV:s regeringsuppdrag där verket uppdrogs att ta fram en ny kalkningsplan (2011). HaV framhåller att det i nuläget saknas ett tillförlitligt underlag för att bedöma nykalkning i landet. HaV bedömer att insatser, både för att verifiera försurningspåverkan och därefter bedöma behovet av nykalkning, bör prioriteras till sådana vatten där kalkningen är viktig för att gynna hotade arter eller stammar. NV:s kalkningsplan konstaterar att det finns potential för kvalitetsförbättringar för kalkspridningsplanering, uppföljning och skötsel av doserare, liksom för ökad kommunikation, rådgivning och utbildning startade HaV därför ett kvalitetshöjande projekt för att hantera dessa frågor. Inom projektet beräknas också regionala kalkbehov på kort sikt (till och med år 2015) för att möjliggöra behovsprövning som ett kriterium inför anslagsfördelning. Arbetet med åtgärden har finansierats genom HaV:s ramanslag och sakanslaget för Havs- och vattenmiljö. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 8 (Naturvårdsverket, NV) Naturvårdsverket behöver i sitt arbete med bidrag till att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande: NV tar hänsyn till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram i sitt arbete genom att ge bidrag till åtgärdande av förorenade områden. NV har inte gjort någon särskild insats med anledning av åtgärden under 2013, men flera av de slutförda efterbehandlingsåtgärderna med statligt bidrag ger positiva effekter för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket har under 2013 fortsatt arbetet med att ta fram en nationell plan med prioriteringsgrunder för att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden. Ambitionen är att slutföra arbetet med planen under första halvan av NV arbetar med att effektivisera tillsynen och en viktig uppgift är att klargöra tillsynsansvaret mellan länsstyrelser och kommuner. NV uppskattar kostnaden för att genomföra åtgärd 8 till 100 tkr. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 9(48)

10 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Åtgärd 9 Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vid vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: SGU bedömde att åtgärden i december 2013 var pågående. Under 2014 kommer ett kartunderlag för att bedöma åkermarkens känslighet för fosforerosion att tas fram av Sveriges Lantbruksuniversitet. Underlaget bygger till stor del på SGU:s jordartsinformation samt analyser av prover från svensk åkermark som Jordbruksverket låtit göra under SGU:s jordartskartering ger även information om den djupare liggande alven. Under 2014 ska det utvärderas om uppgifterna kan användas i kombination med underlaget för fosforerosion. SGU karterar kontinuerligt jordarter där sådan information saknas och möjligheten att bedöma risken för fosforerosion kommer i framtiden att bli bättre. Under 2013 har flera av SGU:s äldre jordartskartor uppdaterats med hjälp av Lantmäteriets höjddata. Man har också påbörjat göra insatser med att utvärdera data kring förekomst av sulfidjordar. SGU kan se fördelar med att även andra aktörer från början berörts av åtgärden men samarbete med SLU och Jordbruksverket i frågan pågår. Åtgärden har helt finansierats genom SGU:s anslag. SGU föreslår ett fortsatt samarbete med SLU för att ta fram data för till exempel marktextur i jordbrukslandskap. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 10 Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram hydrogeologiskt kartunderlag, av relevans för vattenförvaltningens behov, som anger grundvattenförekomsternas flödesförhållanden och utbytet mellan grundvatten och ytvatten, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: SGU bedömde att åtgärden i december 2013 var pågående. Åtgärden anknyter till den löpande kartläggningen av grundvatten vid SGU. I kartläggningen ingår även att avgränsa grundvattenmagasinens tillrinningsområden. Detta har tillämpats vid översynen av grundvattenförekomster som skett under Tio procent av landets grundvattenförekomster är nu fältkarterade med tillhörande tillrinningsområden. SGU har utvecklat metoder och rutiner för att generera tillrinningsområden och kontaktzoner mot akvatiska och terrestra ekosystem i GIS-miljö. I och med detta kan information ges om vattenbalans mellan grund- och ytvatten vid de grundvattenberoende akvatiska ekosystemen. Under 2013 genererade tillrinningsområden till alla vattenförvaltningens grundvattenförekomster och materialet är levererat till Vattenmyndigheten. Samverkan har skett inom en referensgrupp knuten till projektet avseende grundvattenkemiska påverkansfaktorer på akvatisk miljö. Deltagande har varit Sveriges 10(48)

11 lantbruksuniversitet, Uppsala universitet, Havs och Vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket. Flera samhällssektorer bedöms kunna dra nytta av ökad kunskap om utbytet mellan grund- och ytvatten. Åtgärdsarbetet i kommande vattenförvaltningscykel, gentemot grundvattenberoende ekosystem, kan prioriteras till grund- och ytvattenförekomster som klassats till sämre än god status och med koppling till grundvattenberoende ekosystem. Ansvarsfördelning för fortsatt arbete med bedömningsgrunder till övriga expertmyndigheter är viktigt. Åtgärden har finansierats med medel för kartläggning av grundvatten, miljömålsarbetet och vattenförvaltningen. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 11 Sveriges Geologiska Undersökning behöver fortsätta arbetet med att insamla information om befintliga vattentäkter med ett uttag större än 10 m 3 /dygn eller som försörjer fler än 50 personer samt avgränsa betydande grundvattenförekomster. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: SGU bedömde i december 2013 åtgärden som pågående/delvis färdigställd. SGU betraktar åtgärden som bestående av tre delar: a) Insamling av information om allmänna vattenverk/vattentäkter med kommunal huvudman Eftersom det är frivilligt för vattenproducenter att lämna information har det varit svårt att få alla vattenproducenter att lämna eller uppdatera sina uppgifter. Insamling av analysdata görs också på frivillig basis och det är svårt för SGU att ställa krav på leveranser. Samtliga laboratorier som SGU har kontakt med levererar årligen. 34 nya allmänna vattenverk lades in under Det är svårt att förbättra informationsinsamlingen om inte vattenproducenterna upplever mer nytta med arbetet eller om uppgiftslämningen inte längre är frivillig. Ett användarråd för vattentäktsarkivet startades under Åtgärden pågår. b) Insamling av information om större enskilda vattenanläggningar med privat ansvar I databasen vattentäktsarkivet finns ca 700 större anläggningar registrerade från ca 100 kommuner. Kännedomen om dessa anläggningar varierar. Om ambitionen är att få in fler anläggningar krävs det betydligt större insatser även från vattenmyndigheter och länsstyrelser. SGU har kontakt med de kommuner som lämnar information om större anläggningar. SGU vill också understryka behovet av att verka för att få igenom en lagreglerad råvattenkontroll för att säkerställa kvaliteten på analyser. Med ambitionsnivån att det ska finnas ett system för att lagra och tillhandahålla information om större enskilda vattentäkter samt en metodik för hur insamlingen ska gå till är åtgärden genomförd. När det gäller insamling av ytterligare anläggningar saknas resurser och denna del av åtgärden betraktas som pågående. c) Avgränsning av betydande grundvattenförekomster Tillgången på uppgifter om vattentäkter är nödvändig för att identifiera grundvattenförekomster som är värdefulla för dricksvattenförsörjningen. 155 nya grundvattenförekomster i sand och grus avgränsades och levererades till vattenmyndigheten under Åtgärden pågår. Se även svar under åtgärd 10. SGU ser ett behov av ökad samverkan med andra myndigheter för att öka drivkraften hos kommunerna att fortsätta uppdatera informationen i täktarkivet i den kommande 11(48)

12 förvaltningscykeln. Det behöver tydliggöras vad informationen används till och hur kommunerna kan dra nytta av den. SGU vill även påminna om att vattenmyndigheterna har möjlighet att begära information från kommunerna enligt 3 kap 3 i vattenförvaltningsförordningen. För arbetet med åtgärden har medel från stöd till vattenmyndigheterna, medel från Livsmedelsverket, medel från SGU:s ramanslag och medel från SGU:s särskilda kvalitetshöjande insats använts. SGU registrerar årligen analysresultat till värden av 15 Mkr för råvatten och 50 Mkr för dricksvatten. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 12 Sveriges Geologiska Undersökning behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag om grundvatten som visar på påverkan på terrestra och akvatiska ekosystem, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: SGU bedömde att åtgärden i december 2013 var pågående och med högre aktivitet bland annat i och med integrering med SGU:s karteringsverksamhet och miljömålsarbete. Åtgärden berör gemensamma frågeställningar under åtgärd 10. SGU har under 2013 tagit arbetet med grundvattenberoende ekosystem ett steg vidare. Detta genom att börja ta fram underlag som identifierar ekosystem ur Natura2000-nätverket som, på grund av antropogent betingade grundvatteneffekter, identifierats som hotade. Det som återstår är att göra en genomgång av skadliga ämnen inklusive halter och vattenbalanser. Detta kommer i framtiden troligen att förankras i den metodutveckling av tillrinning som beskrevs under åtgärd 10. Ett nära samarbete med Vattenmyndigheterna och HaV blir nödvändigt för att ta fram och revidera bedömningsgrunderna för yt- och grundvattnets kemiska och för ytvattnets ekologiska status. Under 2014 kommer en rapport om grundvattenberoende faktorer som påverkar ekosystemen att sammanställas. För mer information om åtgärden, se även svar under åtgärd 10. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 12(48)

13 Trafikverket Banverket och Vägverket blev 1 april 2010 sammanslagna till myndigheten Trafikverket. Åtgärderna 13 och 27 övergick därmed till Trafikverket. Åtgärd 13 Banverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och dagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Se svar under åtgärd 27 nedan. Åtgärd 27 Vägverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och vägdagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Vägverket behöver även verka för att andra väghållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och genomför åtgärder. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: Trafikverkets genomförande av åtgärd 13 och 27 var vid slutet av 2013 pågående. Trafikverket arbetar med genomförandet av fysiska åtgärder på basis av nationellt planeringsunderlag och den nationella transportplanen. Nationella och regionala bristanalyser finns framtagna och ny kunskap tillförs kontinuerligt via nya inventeringar och metodutveckling. Trafikverket har i den Nationella transportplanen för förslagit att Mkr avsätts för riktade miljöåtgärder för att förbättra vattenkvaliteten. Trafikverkets regionsindelningen liknar de fem nationella vattendistrikten. I rapporteringen sägs att Trafikverket kommer att utse ansvariga specialister för yt- och grundvattenskydd och vandringshinder för varje region inom verksamhetsområdet samhälle. Under 2013 har Trafikverket reviderat de övergripande kraven avseende väg- och bantrummor i TRVK (Trafikverkets tekniska krav vid dimensionering och konstruktiv utformning av vägöverbyggnad och avvattningssystem). Inom projektet RemiBar har en handbok om miljöanpassade vattenpassager vid skogsbilvägar har tagits fram. Handboken ger handledning för projektering och byggnation och riktar sig främst till skogsbolag och privata markägare. Under 2013 har Trafikverkets Trumgrupp, i region Nord, medverkat i diskussioner om att få in trumdatabasen i biotopkarteringsdatabasen (åtgärder i vatten) och hur databasen kan länkas till VISS och Länsstyrelsen i Norrbottens län har åtagit sig att driva arbetet med införandet. Trafikverket har tydliggjort att länkning till VISS via miljöwebben bör utvecklas. Miljöwebben är ett verktyg som är under framtagande och är en gemensam nationell miljödatabas innehållande trafikverkets natur- och kulturmiljöföreteelser vandringshinder, alléer, mm. De första nationella kontakterna har tagits med Havs- och vattenmyndigheten avseende databasen Åtgärder i Vatten (ÅiV). Databasen kommer enligt uppgift att ingå i ett gemensamt förvaltningsområde för objekt vatten (där även VISS, kalkningsdatabasen, biotopkarteringsdatabasen med flera ingår), med en gemensam styrgrupp och struktur. Trafikverket redogör även för regionernas arbete med kartläggning av vandringshinder avseende utter, fisk och groddjur. 13(48)

14 I rapporteringen ger Trafikverket exempel på lokal samverkan som genomförts under Trafikverket planerar att, med start i mars 2014, genomföra en miljöutbildning för projektledare inom väg- och järnvägsunderhåll. I utbildningen kommer vandringshinder vara ett av de mest betydande delmomenten. Regionalt genomförs också utbildningsinsatser. Inom Trafikverkets investeringsverksamhet har utbildning hållits för projektledare med flera. Även externa utbildningar kommer att hållas för entreprenörer och konsulter via projekt ReMiBar (Remediation of migratory barriers in stream crossings). Trafikverket kommer att se över frågan om att utveckla tekniska trumbesiktningsprotokoll så att de även inkluderar en enklare bedömning/beskrivning av vandringshinder och eventuellt åtgärdsbehov. Under 2013 har Trafikverket arbetat med översyn och revidering av rutin för olyckshantering vid olycka med miljöfarligt ämne på järnväg/väg. Någon samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap angående rutinen har hittills inte skett. Trafikverket har även utvecklat en metod för arbete med skydd av yt- och grundvatten vid risk för olyckor med utsläpp. Riskbedömningar av konfliktsträckor (en viss typ av väg eller järnväg som genom sin närhet till vatten eller grundvattenområden har en ökad risk för förorening) har genomförts under Riskbedömningarna används sedan som underlag för nationella prioriteringar av objekt som går vidare till åtgärdsvalsstudier och efterföljande åtgärder. Konfliktsträckorna är många och alla som behöver åtgärdas kan inte åtgärdas samtidigt. I riskbedömningsanalysen har alla grundvattenförekomster ett högt värde även om en viss gradering sedan görs utifrån underlag från SGU om uttagskapacitet. De vattenförekomster som har ett utpekat skydd lyfts också i prioriteringsordningen. Här finns det osäkerheter eftersom många vattenförekomster av betydelse för framförallt dricksvattenförsörjningen, nuvarande och framtida, saknar utpekade skyddsområden. Samhällets resurser för skydd av vatten är begränsade och behöver användas på bästa sätt varför Trafikverket i detta sammanhang välkomnar hjälp av andra aktörer inom vattenförvaltningen i arbetet med att nationellt prioritera vilka av alla berörda vattenförekomster som Trafikverket bör fokusera på först. Det gäller framför allt i hur Trafikverket ska prioritera åtgärdsvalsstudier och åtgärder bland de av Trafikverket identifierade, riskbedömda och högprioriterade konfliktsträckorna. Trafikverket har under 2013 deltagit i det Nationella nätverket för dricksvatten och i referensgruppen till Dricksvattenutredningen. Internationellt medverkar Trafikverket i samarbetet inom CEDR (Conference of European Directors of Roads), specifikt i detta avseende inom området TG 15, Water Quality, som handlar om yt- och grundvattenskydd vid vägar. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 14(48)

15 Boverket Åtgärd 14 Boverket behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Riksantikvarieämbetet, Fiskeriverket och länsstyrelserna, utveckla kunskapsunderlag samt råd och anvisningar för den svenska samhällsplaneringen för genomförandet av vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: Boverket bedömde att åtgärden i december 2013 var pågående. Boverket har under 2013 bildat Boverkets Vattennätverk för att utveckla den interna hantering alla vattenfrågor inom planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön. Inom nätverket samordnar Boverket aktiviteter med vattenanknytning genom utbyte av erfarenheter och information. Sakfrågor som diskuteras är bland annat dricksvattenförsörjning, material i kontakt med dricksvatten, dagvatten och övrigt vatten i planeringen, miljökvalitetsnormer för vatten, havsplanering, översvämningsproblematik samt klimatanpassning. Boverket har under 2013 deltagit aktivt i det nationella nätverket för dricksvatten och dricksvattenutredningen. Boverket har också varit representerat i miljömålsberedningens expertgrupp för hållbar markanvändning där bland annat klimatanpassning och dagvattenfrågor har belysts. Under 2013 har Boverket fört dialog med Svenskt vatten angående hantering av dagvatten i detaljplan. Under 2013 har Boverket inte utarbetat någon vägledning men framtagandet av vägledning diskuteras och är en viktig fråga. I Boverkets regleringsbrev och regeringsuppdrag för 2014 finns ingen aktivitet med specifik koppling till vattenförvaltning och miljökvalitetsnormer för vatten. Däremot ingår vattenförvaltning som en del av Boverkets instruktion som vägledningsmyndighet för plan- och bygglagen och som förvaltningsmyndighet för frågor om hushållning med mark- och vattenområden. Regeringsuppdragen prioriteras i första hand, men viss uppdatering av vägledning inom PBL sker kontinuerligt via Boverkets webbplats PBL Kunskapsbanken. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 15(48)

16 Jordbruksverket Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: Jordbruksverket bedömde att åtgärden i december 2013 var pågående. Jordbruksverket bedriver, sedan ett antal år, rådgivning inom ramen för Greppa Näringen. Greppa Näringen syftar till att minska påverkan på vattendragen när det gäller tillförseln av fosfor, kväve och rester av bekämpningsmedel. Rådgivningen berör även åtgärder gällande klimatpåverkan av växthusgaser. Under 2013 har rådgivningsaktiviteten varit i nivå med åren 2011 och 2012, med sammanlagt 4151 gårdsbesök. Jordbruksverket genomför inom Greppa Näringen utbildningsdagar för rådgivare som bland annat syftar till att skapa förutsättning för rådgivningsarbetet i näringsbelastade områden. Markfrågorna har kommit i fokus under de senaste åren och åtgärder som ger en gröda med bra rotutveckling tar upp markens växtnäring effektivt och minskar risken för till exempel fosforförluster via yterosion och stående vatten. Arbetet med att peka ut och ompröva vattenskyddsområden fortsätter i Sverige. I Greppa Näringen finns ett särskilt rådgivningsbesök för lantbrukare med mark inom vattenskyddsområden. Fokus är användning av växtskyddsmedel, men risken för näringsläckage diskuteras också vid besöket. Samarbete mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna Jordbruksverket har överlåtit till länsstyrelserna att prioritera sakområden och geografiska områden för rådgivning i respektive län som ingår i arbetet. Länsstyrelserna använder medel från Landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter, som Jordbruksverket tilldelat, för att genomföra verksamhet riktad till lantbrukare. Länsstyrelserna gör prioriteringar inom Landsbygdsprogrammet tillsammans med aktörer (partnerskap) i respektive län. En övergripande prioritering sker dock via Greppa Näringens styrgrupp genom fördelningen av medel där län med nitratkänsliga områden och intensiva jordbruksområden med övergödda vattendrag är prioriterade. Länsstyrelserna har haft olika strategier för att arbeta med Greppa Näringen. De länsstyrelser som arbetat med Greppa Näringen under flera år och som haft relativt sett mycket pengar att tillgå, har låtit lantbrukare i målgruppen gårdar med mer än 25 djurenheter och/ eller över 50 hektar åker, anmäla sig efter intresse. De länsstyrelser som tillkommit under senare år och som haft mindre summor att använda för Greppa Näringen, till exempel i Värmlands län, har erbjudit rådgivningen stegvis till lantbrukare i olika avrinningsområden. Länsstyrelserna ordnade, vid sidan av den enskilda rådgivningen, även gruppträffar kombinerat med enskilda besök kring utpekade vattenförekomster i grupper om ca 8 lantbrukare. I Skåne, Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län, registrerades under året 261 lantbrukardeltagare på 34 träffar, i ca 22 vattendragsgrupper. Flest rådgivningar utfördes i de jordbruksintensiva länen Västra Götaland, Skåne, Östergötland, Hallands och Kalmar län. I de fem län som påbörjade rådgivning under 16(48)

17 2011; Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län utfördes totalt 328 gårdsbesök, vilket är en betydande ökning, drygt 230 fler än året innan. 4% 12% 7% 32% växtnäringsbalanser gödsling precisionsodling markstruktur 14% växtskydd vall o bete 7% 5% 8% 9% 2% klimat, energi Stallmiljö Utfodring Individuell rådgivning i Greppa Näringen 2013 uppdelat på sakområden, totalt 4151 besök. Jämfört med 2012 ökade framförallt rådgivningsbesöken om dränering, klimat och energi, medan besöken då en växtnäringsbalans beräknades, minskade i antal. Även besök som gäller våtmarker var färre än 2012, vilket främst förmodligen beror på osäkerheten kring möjligheten att finansiera nya våtmarker i det kommande landsbygdsprogrammet under framförallt För närvarande finns 8345 rådgivningsmedlemmar, 1614 endast våtmarksrådgivning, 87 endast vattenskyddsområde och 1095 endast IT-tjänster. Totalt antal medlemmar alla kategorier är således Under 2013 tillkom netto 297 rådgivningsmedlemmar, flest (151) i de län som påbörjade verksamheten först år 2011; Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Dalarna och Gävleborgs län. Totalt tillkom 74 i kategorin endast våtmark och 44 till endast vattenskydd. Genomförandet av Greppa Näringen får sin finansiering från landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter. Det finns osäkerheter i den fortsatta finansieringen för 2014 och framåt beroende på hur man väljer att använda landsbygdsprogrammet. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 16 Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: Jordbruksverket bedömde att åtgärden i december 2013 var pågående. I Jordbruksverkets återraportering för 2012 beskriver Jordbruksverket arbetet med projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet och det tekniska underlag som Jordbruksverket tog fram tillsammans med Skogsstyrelsen inför nästa programperiod av landsbygdsprogrammet ( ). Landsbygdsprogrammet är inte klart när 17(48)

18 rapporteringen för 2013 genomförs och vilka åtgärder, med betydelse för vattenkvaliteten, som slutligt kommer med i programmet är inte känt. En översyn av de känsliga områdena enligt nitratdirektivet ska genomföras en gång vart fjärde år. Jordbruksverket har under 2013 inlett arbetet med att ta fram ett underlag för översynen som ska vara klar under De åtgärder som behöver genomföras i känsliga områden är så kallade grundläggande åtgärder i åtgärdsprogrammen. Vid utvärderingen av 2012 års tillsynskampanj Effektiv näring framkom det att kommunens miljöinspektörer uppskattade tillsynskampanjen och att de önskade att Jordbruksverket genomför fler tillsynskampanjer. Inspektörerna tycker att tillsynskampanjer ger dem ett bra stöd för att göra effektivare tillsynbesök. De uppskattade särskilt projektets webbforum. Forumet har fortsatt utvecklas under 2013 och är tänkt att bli Jordbruksverkets huvudsakliga kanal för tillsynsvägledning inom miljöbalksområdet gentemot kommuninspektörerna. Webbforumet var från början enbart inriktat på frågor gällande växtnäringslagstiftningen men under 2013 har området utvidgas och omfattar nu även växtskyddsmedelslagstiftningen. Arbetet med åtgärden bedrivs inte avskilt från Jordbruksverkets övriga verksamhet eller finansiering. Åtgärdsarbetet i jordbrukssektorn för att förbättra vattenkvaliteten kan uppfylla flera syften som nära hänger ihop, till exempel att uppfylla miljökvalitetsmål, införliva andra EU-direktiv som nitratdirektivet eller genomföra nationella åtgärder enligt BSAP. Arbetet med åtgärd 16 finansieras genom Jordbruksverkets förvaltningsanslag. Den utveckling av webforumet som skedde under 2013 finansierades med projektmedel. Ingen samverkan har skett specifikt inom ramen för åtgärd 16 med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten under Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: I följande avsnitt beskrivs det arbete som Jordbruksverket bedriver med mål att minska riskerna med användningen av växtskyddsmedel inom jordbruket och att uppnå en behovsanpassad bekämpning. Det leder i förlängningen till en minskad tillförsel eller risk för tillförsel till våra vattenmiljöer. Vid halvårsskiftet 2013 skickades Handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel , till EU. I den fastställs kvantitativa mål, riktmärken, åtgärder och tidtabeller för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Jordbruksverket har ansvar för att följa upp och utvärdera de åtgärder som anges i handlingsplanen samt även för att genomföra vissa av åtgärderna. Det handlar främst om åtgärder kopplade till rådgivning och information om integrerat växtskydd, dvs. behovsanpassad användning och tillämpning av alternativa metoder och tekniker. I arbetet med integrerat växtskydd har 18(48)

19 en rådgivningsmodul utvecklats som ska användas inom ramen för Greppa Näringens rådgivning till lantbrukare. Modulen kommer att tas i bruk under Samverkan med andra myndigheter sker via olika uppdrag och projekt. Under 2013 har detta handlat om t.ex. att Jordbruksverket deltagit i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om nya regler för biologiska bekämpningsmedel. Kemikalieinspektionen deltar i projektet med att införliva direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Inom ramen för Handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel kommer sammarbetet behöva utökas och både Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten behöver ingå i genomförandet och uppföljning av åtgärderna. Utöver detta sker ett utbyte av information och diskussion av aktuella växtskyddsfrågor, inklusive vattenrelaterade frågor, mellan många olika myndigheter i Jordbruksverkets växtskyddsråd. Samverkan med länsstyrelserna sker främst via Greppa Näringen. Växtskyddscentralerna jobbar med rådgivning kopplat till växtskyddsfrågorna. Genom att leda verksamheten med prognos- och varning, ta fram bekämpningsstrategier och rådgivningsmaterial samt medverka i kurser bidrar Jordbruksverket till att behovsanpassad bekämpning tillämpas. Jordbruksverket har även ansvar för rådgivning och miljöersättningar kopplat till ekologisk produktion. Jordbruksverket har fortsatt driva utvecklingen av ekologisk produktion genom kompetensutveckling av rådgivare och lantbrukare. Jordbruksverkets experter inom ekologisk växtodling, husdjurs- och trädgårdsproduktion är regionalt placerade och arbetar i nära samarbete med rådgivningsorganisationer och forskare. Till största delen sker finansieringen av växtskyddscentralerna och Greppa Näringens växtskyddsrådgivning via landsbygdsprogrammet. Kostnaden för rådgivning med inriktning på växtskydd inom Greppa Näringen har för år 2013 beräknats till ca 3,2 miljoner kr. Utöver det finansieras vissa delar via Jordbruksverkets regleringsbrev t.ex. försöks- och utvecklingsverksamhet. Enligt Jordbruksverket är den framtida möjligheten att bedriva rådgivning och informationsverksamhet om minskade risker vid hantering av växtskyddsmedel helt och hållet beroende av finansiering i det kommande landsbygdsprogrammet för Jordbruksverket diskuterar i dialog med Vattenmyndigheten utformingen av åtgärder i kommande åtgärdsprogram. Jordbruksverket anser att den befintliga lagstiftningen inom växtskyddsområdet troligtvis är tillräcklig för att jobba med åtgärder för en bättre vattenkvalitet. Jordbruksverket påpekar att utmaningen nu ligger i att många myndigheter behöver samverka för att få ett effektivt och bra genomförande och en effekt av lagstiftningen i det praktiska lantbruket. Behoven för att minska växtskyddsmedel till vatten behöver kvantifieras. Bristen på mätningar/kunskap eller annat underlag för att göra detta behöver tydliggöras, likaså förslag på förbättringar. Med ett tydligt underlag är det lättare att föreslå åtgärder och att rikta dessa till rätt områden. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbplats. 19(48)

20 Kammarkollegiet Åtgärd 18 Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag och strategier med syfte att åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god ekologisk potential. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: Åtgärd 18 har färdigställts. I oktober 2013 slutredovisade Kammarkollegiet åtgärd 18 genom skrivelsen Kammarkollegiets strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan. Kammarkollegiet har analyserat behovet, inhämtat underlag och tagit fram strategin i samråd med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. Berörda myndigheter får vägledning av strategin vid hanterande av rättsliga frågor om fysisk påverkan. Myndigheter behöver genom sin handläggning av ärenden om fysisk påverkan på vattenförekomster bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Strategin lyfter fram vilka rättsliga åtgärder som myndigheten kan vidta. Strategin tydliggör att ansvaret för fysiska åtgärder åligger verksamhetsutövare, nyttjanderättshavare och fastighetsägare vars verksamhet påverkar vattenmiljön. Strategin tydliggör att myndigheterna alltid ska utgå ifrån att det behövs en rättslig åtgärd av något slag för att få till en fysisk förändring i vattendraget eller sjöar. Det är viktigt att den rättsliga åtgärden eller åtgärderna som kan användas vidtas vid rätt tillfälle så att den hanteras på ett lämpligt sätt med minsta kostnad och störst effektivitet och att är förenligt med miljöbalkens regelsystem. För att resultatet av åtgärd 18 ska få acceptans och genomslag krävs informationsinsatser och tillsynsvägledning. Kammarkollegiet har påbörjat implementering av strategin under Kammarkollegiet har redogjort för strategin vid enskilda möten och utbildningskonferenser. En PM har tagits fram om vilket underlag med mera som behövs för att kunna genomföra återkallelser och omprövningar för att åstadkomma ett systematiskt genomförande. Det kan finnas behov att uppdatera strategin genom att förtydliga dess roll om nyprövningsinstitutet införs enligt vattenverksamhetensutredningen. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbplats. 20(48)

21 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Åtgärd 19 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelserna, utveckla riktlinjer för undersökande övervakning för inträffade olyckor, naturliga och andra, som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: Åtgärden var vid slutet av december 2013 pågående. Ett förslag till färdig handbok sändes på remiss till övriga berörda myndigheter i december Inkomna remissvar visar dock att det finns behov av ytterligare samverkan om enskilda frågor innan ett färdigt material publiceras. I rapportering ( ) beskrivs att Vatteninformationssystem Sverige (VISS) kan utvecklas för att underlätta undersökande övervakning genom att tillhandahålla information om exempelvis jordarternas genomströmningsförmåga vid ett olycksområde. MSB har på grund av resursbrist både hos MSB och SGU inte utvecklat arbetet under MSB avser att använda befintliga kanaler för spridning och implementering av handboken. Det kan också konstateras att MSB inte är den enda aktören med koppling till målgrupperna för handboken utan ett antal andra myndigheter bör medverka i implementeringen. Åtgärdsarbetet angående undersökande övervakning för inträffande av olyckor utvecklas genom att underlätta beslut om åtgärder efter exempelvis olyckor med utsläpp av farliga ämnen. Det är viktigt att arbetet med att framställa ett heltäckande kartunderlag i GISformat fortsätter utvecklas. I denna utveckling bör även metoder att kunna dela och använda detta material i beslutsstöd, exempelvis i en lägesbild, som kräver snabba beslut vid exempelvis efter händelser med utsläpp av farliga ämnen tas i beaktas. Datainnehållet i VISS bör utnyttjas för framtagandet av speciella sårbarhetskartor. Utöver detta bör en modell för spridningsberäkningar utvecklas där ovan nämnda beslutstöd och GISmodeller bör ingå. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbplats. 21(48)

22 Riksantikvarieämbetet (RAÄ) Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: Åtgärd 20 är pågående och utförs stegvis i regionala projekt. I första hand görs en byråmässig inventering av kulturmiljöer och lämningar vid vatten utifrån befintliga registrerade kulturlämningar och bebyggelse, bland annat med uppgifter från bebyggelseregistret, och fornminnesregistret. Kunskapsläget om kulturmiljöer och lämningar vid vatten är till del begränsad och varierar i länen. Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt har kommit långt med den byråmässiga inventeringen. I övriga vattendistrikt kvarstår mer arbete fördelade Riksantikvarieämbetet 4,7 Mkr (2012: 3,3 Mkr) via kulturmiljöanslaget till olika länsstyrelser för att ta fram underlag över värdefulla kulturmiljöer i anslutning till olika vattenförekomster. Medel fördelades till länsstyrelserna i Stockholm, Jönköping, Kalmar, Östergötland, Skåne, Kronoberg, Blekinge, Gotland, Västra Götaland, Halland, Värmland, Örebro. Under 2013 finansierades åtgärden med ramanslag och kulturmiljöanslag som fördelas till länsstyrelser, bland annat för åtgärd 20. Vissa län finansierar åtgärd 20 också till viss del med ramanslag. Medfinansiering har tidigare sökts från Havs- och vattenmyndigheten för 2012 och 2013, dock med avslag. Åtgärden anses vara underfinansierad. Inget län har ännu fått fram ett tillräckligt stort underlagsmaterial för att kunna göra en säker prioritering av de vattenförekomster som hyser kulturmiljöer av särskilt stort värde. Det finns ett fortsatt stort behov av kunskapsinsamling om värdefulla kulturmiljöer vid vatten. I fortsättningen avgör länsstyrelsen själv hur de medel Riksantikvarieämbetet fördelar ska användas. I vilken uträckning kulturmiljöanslaget prioriteras för åtgärd 20 avgörs därmed inte av Riksantikvarieämbetet. Den 28 november 2013 hölls ett nationellt seminarium angående åtgärd 20. På seminaret framkom behov av nationell vägledning av det regionala arbetet med att värdera och prioritera bevarandevärda miljöer. Det framkom även att inventeringsresultatet redovisas på olika sätt. En mer enhetlig redovisning i GIS-skikt efterfrågas av vissa län. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbplats. 22(48)

23 Skogsstyrelsen Åtgärd 21 Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: Skogsstyrelsen arbetar med åtgärd 21 indelat i nio aktiviteter under namnet Vattenförvaltningen i skogen. Av dessa nio bedöms fem som helt avklarade, två som delvis avklarade och två som pågående. Samtliga planerade aktiviteter under åtgärd 21 har därmed påbörjats. Skogsstyrelsen har under 2013 medverkar tillsammans med Trafikverket i Roadex, ett nätverk där vattenfrågor och andra miljöfrågor tas upp i samband med vägbyggnation. Skogsstyrelsen medverkar även inom projekt ReMiBar (Remediation of migratory barriers in stream crossings) tillsammans med bland annat Trafikverket. Projektet har genomfört ett antal möten och exkursioner och diskuterat vattenhänsyn i samband med vägbyggnation och åtgärder som förbättrar livsvillkoren för vattenlevande organismer samtidigt som de kan bidra till att höja statusen i vattenförekomster. Samverkan mellan Skogsstyrelsen och vattenmyndigheterna på region- /vattendistriktsnivå kunde gärna utvecklas eftersom det för närvarande är mycket sparsamt förekommande. Det kan till exempel ske genom medverkan i referensgrupper till vattendelegationerna där representant från Skogsstyrelsen kan delta. Skogsstyrelsens regionledningar skulle också kunna ha regelbundna med ledningen för respektive vattenmyndighet. Under 2013 har sammanlagt 3 Mkr delats ut från NOKÅS programmet till 137 vattenrelaterade åtgärder exempelvis i våtmark och sumpskog. Under 2013 intensifierades skogsägarföreningarnas och Studieförbundet Vuxenskolans kampanj Skogens vatten. Under året utbildades ytterligare ett 50-tal cirkelledare och 2000 skogsägare beräknas ha deltagit i studiecirklar, skogsdagar med vattentema och vattenvandringar. Ett webbverktyg för Skogens vatten påbörjades under ledning av Vuxenskolan i slutet av 2013 och ska färdigställas under Skogsstyrelsen har under 2013 arbetat med kompetenshöjande aktiviteter såsom enskild rådgivning och skogsträffar inom kompetensutvecklingsprojektet Skogsbruk och vatten i hela landet. Tema för skogsträffarna under 2013 har varit körskador, miljöhänsyn i och i anslutning till vattendrag samt produktionshöjande åtgärder såsom dikesrensning och skyddsdikning. De enskilda rådgivningarna har riktats mot skogsägare som har anmält en avverkning alternativt annan åtgärd som har anknytning till vatten. Under året har projektet nått 494 personer på enskild rådgivning och 1529 personer har deltagit i skogsträffar. Den förväntade effekten av aktiviteterna är bevarade och utvecklade miljövärden i och i anslutning till skogslandskapets vattensystem men även att skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga bevaras. Deltagare i aktiviteterna ska uppge att rådgivningen eller deltagandet i skogsträffen har påverkat hur en åtgärd utförts eller att den blev utförd. Totalt under projektperioden har ca 9800 verksamma inom skogsbruk nåtts via någon av aktiviteterna rådgivning eller skogsträffar. Projektet fortsätter under första halvåret 2014 med nytt namn, Klimatanpassat skogsbruk och vatten. 23(48)

24 Skogsstyrelsen har inrättat biotopskydd och tecknat naturvårdsavtal med markägare på skogsmark med koppling till vattenmiljöer. Under 2013 tecknades 21 avtal för biotopsskyddsområden vilket är en fyra gånger mer än Under 2013 tecknades 23 naturvårdsavtal vilket är något färre än Sommaren 2013 startades ett arbete med att upphandla ny teknisk plattform för Grön skogsbruksplan. Arbete med implementering av systemet pågår nu och slutförs i och med att plattformen sätts in i produktionen våren Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet har under 2013 haft särskilt fokus på kundanpassad produktutveckling med interna produktprioriteringsmöten samt en mindre marknadsundersökning. Ur ett strikt affärsmässigt perspektiv grundat på inhämtad kunskap bedömer vi nu att våra kunder (främst privata skogsägare) inte efterfrågar blå målklassning som ett komplement till traditionell målklassning i den Gröna skogsbruksplanen. Skogsstyrelsen planerar tillsvidare inte att utveckla arbetssätt för att utföra blå målklassning vid skogsbruksplanläggning. Däremot beaktas vatten på andra sätt i arbetet med planläggning. Skogsstyrelsen har under 2013 avslutat projektet Dialog om miljöhänsyn där ett av projektmålen var att ta fram underlag till ett nytt system för hänsynsuppföljning (Skogsstyrelsens Rapport 10:2012 Hänsynsuppföljning - grunder, Skogsstyrelsens Rapport 4:2013 Hänsynsuppföljning underlag för detaljerad kravspecifikation). Under året har Skogsstyrelsen också startat ett projekt för att utveckla och införa ett sådant system, ett projekt som avslutas vid utgången av I detta system föreslås att uppföljning av skogsbrukets hänsynstagande till vattenmiljöer ska göras via fältinventering med inriktning på kvalitativa värden och med fjärranalys för mer kvantitativa värden som kan användas i en landskapsansats. Skogsstyrelsen har under 2013 tillsammans med länsstyrelsen i Västerbotten initierat ett projekt för att utvärdera befintlig övervakning av vatten med koppling till påverkan från skogsbruk. Utvärderingen utförs av SLU och ska redovisas i mars Även under 2013 har Skogsstyrelsen arbetat med att informera och utbilda skogsägare och andra verksamma inom skogssektorn om vikten av askåterföring efter uttag av grot från skogsekosystemen. Detta för att undvika risken för framtida försurning av avrinnande vatten. Skogsstyrelsen sammanfattar i sin rapportering de regionala och nationella projekt som bidrar till genomförandet av åtgärd 21 och som Skogsstyrelsen har medverkar i Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 24(48)

25 Livsmedelsverket (SLV) Åtgärd 22 Livsmedelsverket behöver, i samråd med Sveriges Geologiska Undersökning, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten för alla dricksvattentäkter i vattenförekomster där det samlade uttaget är större än 10 m 3 /dygn eller försörjer fler än 50 personer. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: SLV bedömde i december 2013 åtgärden som pågående. Även om SLV:s föreskrifter inte innehåller speciella riktvärden och exakta krav på provtagnings- och analysfrekvenser för råvatten innebär det inte att det saknas krav på kontroll av råvatten. I SLV:s vägledning om dricksvatten, som ersatt de gamla allmänna råden, finns rekommendationer för bedömning och tillämpning av livsmedelslagstiftningen. Dricksvattenproducenterna ansvarar enligt nuvarande lagstiftning inte för miljöövervakning av något slag vilket innebär att SLV saknar bemyndigande att föreskriva om miljöövervakning. De branschriktlinjer som Svenskt Vatten tagit fram för vattenproducenter för allmänna vattenverk används endast i begränsad omfattning. Om Svenskt vatten vill att producenterna ska följa branschriktlinjen har SLV möjlighet att godkänna, publicera och anmäla till kommissionen att det finns nationella riktlinjer för råvattenkontroll och krav på råvattenkvalitet enligt förordning 852/2004/EG. Ett underlag för begäran om regeländring färdigställs av SLV under 2014 och föreskrifter om övervakning av råvatten kommer att vara klara under De nya reglerna kommer innebära tydligare krav på karaktärisering, förekomst av fekala indikatorer och provtagningsfrekvens av råvatten avsett att efter beredning användas som dricksvatten. I SLV:s regelutveckling hanteras även frågor om riskhantering med koppling till klimatförändringens effekter. I den pågående dricksvattenutredningen ingår bland annat frågeställningar om hur råvattenkontrollen kan organiseras och samordnas med beaktande av de krav som ställs i EU:s olika regelverk. Data från råvattenövervakning som sker inom ramen för HaV:s och Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram samlas idag hos flera myndigheter. Det kan finnas fördelar med att samla all information om råvatten på ett ställe. Kostnaden för den vattenrelaterade övervakning som finns i VISS uppskattas till ca 165 Mkr/år. Endast 1,5 Mkr av dessa avsätts för grundvattenövervakning. En jämnare fördelning av finansieringen per vattenkategori skulle vara fördelaktigt för grundvattenövervakningen. Om kostnadstäckningen för vattentjänster omfattade mer än dricksvattenförsörjning och avloppshantering kunde det skapa utrymme för en bättre grundvattenövervakning. I kommande förvaltningscykels åtgärdsprogram kan SLV verka för att: - HaV och SGU inom sina ansvarsområden får bemyndigande att föreskriva dricksvattenproducenterna om övervakning av råvatten. - Kostnadstäckningen för vattentjänster inte enbart ska omfatta dricksvattenförsörjning och avloppshantering utan även omfatta alla verksamheter och vattenanvändare som påverkar vattenmiljön. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 25(48)

26 Statistiska Centralbyrån (SCB) Åtgärd 23 Statistiska centralbyrån behöver tillhandahålla samhällsekonomisk statistik på avrinningsområdesnivå med relevans för vattenförvaltningens behov. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: Enligt vattenmyndigheternas beställning överlämnade SCB under 2013 tabeller över ekonomisk, miljöekonomisk och miljöinriktad statistik. En rapport som beskrev en omvärldsbevakning för de fem vattendistrikten i Sverige överlämnades också. Datainsamling för gödselmedelsundersökningen 2013 genomfördes med ordinarie omfattning under hösten 2013 eftersom extra medel för ett utökat urval inte beviljats vid äskandet för En av konsekvenserna av detta är att indata från gödselmedelsundersökningen till HELCOM PLC Periodical (PLC6) inte kommer att vara på den detaljerade regionala nivå som ett utökat urval hade gett. Arbetet fortsätter dock med försök att få en permanent finansiering i form av ökat anslag för att i kommande undersökningar, det vill säga från och med 2015, utöka urvalet igen. Detta för att kunna tillgodose bland annat vattenmyndigheternas behov av regional statistik om användning av kväve och fosfor från gödselmedel. Den extra kostnad som det innebär att genomföra en utökad gödselmedelsundersökning kan beräknas med ganska stor säkerhet, baserat på erfarenheter från den utökade undersökning som nyligen genomförts med tillfälliga medel. Denna kostnad finns specificerad i SCBs budgetunderlag för Då SCB är statistikansvarig myndighet för miljöstatistik med stark koppling till vattenförvaltningens arbete vore det bra om vattenmyndigheternas behov av miljöstatistik framgår i SCBs åtgärdspunkt. Förslagsvis bör en formulering som miljöstatistik på regional nivå läggas till. Exakt innehåll i kommande åtgärdspunkt bör diskuteras fram mellan de båda myndigheterna. För att kunna motivera äskanden av nya/utökade anslagsmedel för att på sikt garantera en kontinuerlig dataförsörjning av tillräcklig kvalitet är det viktigt att det tydligt framgår av vilka behov av underlagsdata som vattenmyndigheterna kommer att ha under perioden Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 26(48)

27 Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut, SMHI Åtgärd 24 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram hydrologisk information på vattenförekomstnivå med relevans för vattenförvaltningens behov. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: För 2013 redovisar SMHI stora framsteg med utveckling av nya verktyg för kartläggning & analys, statusklassning och åtgärdsplanering. Två interaktiva analys- och scenarioverktyg lanserades för arbete med övergödningsfrågor i söt- respektive kustvatten. En statusklassning av sjöar och vattendrag med avseende på hydrologisk regim har genomförts, samtidigt som statusklassning med avseende på övergödande ämnen i kustvattenförekomster. Ett stort arbete genomfördes även med att digitalisera och tillgängliggöra historiska beskrivningar av Sveriges vattendrag. Exempel på olika aktiviteter och projekt som genomförts under 2012; - Observationer. Programmet med temporära mätstationer har bidragit till att successivt minska osäkerheter i modellberäkningarna med S-HYPE. Under 2013 har förslag på placering av nya hydrologiska mätstationer inhämtats från Vattenmyndigheterna och val av plats för nya mätstationer har sedan skett i samråd med forskningsavdelningen vid SMHI efter rekognosering runt om i landet. - Svenskt vattenarkiv (SVAR). Inga nya versioner har levererats under 2013, men mycket arbete har fokuserats på rättningar av databasen och synkronisering med grannländer (Norge och Finland) kring hanteringen av gränsvatten. Under året färdigställdes avrinningsområden för samtliga vattenförekomster som ska ligga till grund för fortsatt datainsamling inom SMED PLC6. - Övergödning. I början av 2013 driftsattes en ny version av modellen, S-HYPE 2012_1, som anpassats till den geografiska indelningen av avrinningsområden i Svenskt Vattenarkiv, SVAR version 2012_2. Modellen har sedan använts för att ta fram ett stort antal nya resultat som nu finns tillgängliga för nedladdning i Vattenwebb. Under hösten 2013 driftsattes en förbättrad version av modellen, S-HYPE 2012_2. -Kustzonmodellen. En ny version av Kustzonmodellen, anpassad till indelningen i SVAR 2012:2, driftsattes under våren Två typer av budgetberäkningar för vatten, kväveoch fosforbelastning för alla havsområden har utvecklats. Kustzonsmodellen har under 2013 använts för att statusklassificera alla kustvattenförekomster utmed Sveriges kust. - Fysisk påverkan. För karaktärisering av den hydrologiska regimen i sjöar och vattendrag har modellberäknade data från S-HYPE använts. Ur resultat från modellen har ett antal parametrar beräknats som finns definierade i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Genom att jämföra reglerad och naturlig vattenföring beskriver parametrarna olika aspekter av regleringspåverkan. - Vattenwebb. Vattenwebb är en webbapplikation som erbjuder nedladdning, visualisering och analys av data, och har under 2013 kompletterats med nytt innehåll. Två nya tjänster har tillkommit för att stödja arbetet med kartläggning och analys samt åtgärdsplanering: ett analys- och scenarioverktyg för övergödning i sötvatten, samt ett analysverktyg för övergödning i kustzon. Antalet besökare på vattenwebb.smhi.se fortsätter att öka och nådde drygt under (48)

28 Tabell 2. Besöksstatistik för SMHI Vattenwebb Besök på Vattenwebb (startades i april 2010) Samverkan. Under 2013 har SMHI deltagit i Kompetensnätverket kring fysisk påverkan (f.d. Hymo-gruppen) och administrerar samtidigt kompetensnätverkets samlingsplats för dokument på Projectplace.com. SMHI har även organiserat månatliga möten med Operativa gruppen (SMHI, HaV, VM5) där vattenförvaltningens behov av data/verktyg från SMHI diskuteras. - Finansiering av åtgärd 24 har till största del kommit från sakanslaget för vattenförvaltningsarbete, och till mindre del från SMHIs allmänna ramanslag. Eftersom det finns en generell strävan efter bättre underlag inom vattenförvaltningen kvarstår behovet av ett fortsatt arbete med kunskapshöjande åtgärder bortom De observationer, databaser och webbtjänster som utvecklats inom åtgärd 24 kommer enligt SMHI att behöva fortsatt underhåll och förbättringsarbete. SMHI påpekar att myndighetens åtgärder inte är några styrmedelsåtgärder utan snarare kunskapshöjande åtgärder. De kunskapshöjande åtgärderna behövs för att styrmedelsåtgärderna ska sättas in på rätt plats. Det finns därför ett fortlöpande behov av att stärka och förbättra dataunderlaget inom vattenförvaltningen även i kommande arbetscykel. Åtgärd 24 är allmänt skriven och täcker in det mesta av SMHIs arbete inom vattenförvaltningen. Om skrivningen ändrades från hydrologisk till hydrologisk och oceanografisk skulle åtgärd 26 kunna utgå, eftersom åtgärd 24 då skulle omfatta vattenförekomster både på land och i kusten. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 25 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram klimatprediktioner på avrinningsområdesnivå som underlag för bedömning av effekter på ekologisk status till följd av förändrade höga och låga flöden. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande: Under 2013 utkom FNs klimatpanel, IPCC, med en ny sammanfattning av kunskapsläget inom klimatfrågan. Det vetenskapliga samfundet är nu till 99 % säker på att människan orsakar klimatförändringar, och man har utarbetat ett nytt antal klimatscenarier som bygger på en annan metodik än tidigare scenarier. Även om SMHI i återrapporteringen av 2012 års arbete med vattenförvaltningen bedömde att åtgärd 25 var färdigställd finns det anledning att uppdatera de tidigare beräkningarna med IPCCs nya klimatscenarier. I likhet med kunskapsunderlaget inom övriga vattenförvaltningen (se åtgärd 24) förbättras både information och metodik successivt även inom klimatforskningen. Det är således vanskligt att hävda att en kunskapshöjande åtgärd är färdigställd. SMHI är en ledande aktör inom klimatforskningen både nationellt och internationellt och ser positivt på att uppdatera klimatprediktionerna med de s.k. RCP-scenarierna från senaste IPCC-rapporten. Nedskalningen av de globala och regionala klimatmodellernas resultat till drivdata för hydrologisk modellering beräknas vara färdig under (48)

29 I likhet med åtgärd 24 finns ett kontinuerligt behov av att arbeta med kunskapshöjande åtgärder. Samhället står inför enorma utmaningar när klimatet förändras och det kommer att krävas stor fokus på klimatsäkrade åtgärder för att få önskad effekt på vattenmiljön. SMHI anser därför att åtgärd 25 bör finnas med som kunskapshöjande åtgärd, men kan inte avgöra om det ska inkluderas tillsammans med övriga styrmedelsåtgärder. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. Åtgärd 26 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram fysikalisk och hydrografisk information som beskriver vattenomsättningen i kustområden med relevans för vattenförvaltningens behov. Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens rapportering enligt följande SMHI har fortsatt att förbättra kunskapsunderlaget i kustzon och en stor insats har genomförts under 2014 för att utveckla verktyg för visualisering av resultat från Kustzonsmodellen, i syfte att stödja åtgärdsplaneringen inom vattenförvaltningen (se åtgärd 24). Kustzonsmodellen har även använts för att statusklassificera Sveriges alla kustvattenförekomster. Finansiering av åtgärden skedde via sakanslaget för vattenförvaltingsarbete. SMHI anser att åtgärd 26 fortsättningsvis kan ingå som del i Åtgärd 24 om man i skrivningen under åtgärd 24 ändrar termen hydrologisk till hydrologisk/oceanografisk. Åtgärd 24 och 25 är så pass grundläggande att de även bör fortgå i nästa åtgärdsprogram, förutsatt att kunskapshöjande åtgärder ryms inom kommande styrmedelsåtgärder. Åtgärd 26 kan inrymmas i Åtgärd 24 enligt förslaget ovan (se åtgärd 26) och behöver i så fall ingen egen omnämning. Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 29(48)

30 Länsstyrelsernas rapportering Länsstyrelserna har rapporterat genomförandet av till vattenmyndigheterna genom att svara på ett antal frågor i ett frågeformulär. Nedan anges de olika åtgärderna som är riktade till länsstyrelserna, de frågor som funnits i frågeformuläret och en sammanfattning av svaren. Länsstyrelserna har tillsammans med övriga berörda åtgärdsmyndigheter svarat på åtgärd 15, 17 och 20, vilket redovisas efter länsstyrelsernas huvudsakliga åtgärder. 20 länsstyrelser har inkommit till vattenmyndigheterna med rapportering för genomförandet av under Uppsala länsstyrelse har inte återrapporterat 2013 års åtgärdsarbete. Åtgärd Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A.) Har länsstyrelsen påbörjat sitt arbete med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärd 28? 15 länsstyrelser svarar att de påbörjat översynen av tillståndspliktiga verksamheter utifrån ett avrinningsperspektiv. De fem länsstyrelser som ännu inte har påbörjat åtgärden uppger ger olika anledningar till detta. Som exempel svarar Länsstyrelsen i Västernorrland att man arbetar med en strategi på avrinningsområdesnivå, men att denna ännu inte mynnat ut i någon översyn av enskilda verksamheter. Länsstyrelsen i Södermanland uppger att omprövning av tillstånd endast sker utifrån ålder på tillstånd och Länsstyrelsen i Västra Götaland att omprövningar inte prioriteras utifrån ett avrinningsperspektiv. De flesta län svarar att deras prioritering för omprövning sker enligt andra väl inarbetade prioriteringsgrunder men där MKN för vatten ingår som en del i detta. Det finns en stor variation i länens tillvägagångsätt för genomförandet av åtgärd 28. En del län har regionala planer, andra per avrinningsområde eller på delavrinningsområdesnivå och vissa län svarar att man kopplar sin 30(48)

31 översyn till de miljöproblem som är aktuella att arbeta med i länet såsom övergödning eller miljögifter. Något län har kopplat sin översyn till att i första hand prioritera avloppsreningsverk, medan andra arbetar för att göra fler verksamhetutövare delaktiga i processen med att göra en översyn och förnya sina tillstånd. B.) Finns det en plan för framtida arbetet med översynen? I den fortsatta planeringen av arbetet med översynen svarar 18 länsstyrelser att en prioritering för det fortsatta arbetet med omprövningar finns framtaget. Flera av länsstyrelserna lyfter i sina svar att översynen finns inarbetad i tillsynsplanen eller är prioriterat i verksamhetsplaneringen. I fråga om omprövning av tillstånd så lyfter de länsstyrelserna behov både vad gäller A- och B-verksamheter, men hur övriga verksamheter påverka vatten och vilka krav på åtgärder som kan ställas på dem. Ett par av länsstyrelserna lyfter i sina svar arbetet med tillsyn och tillsynsvägledning vad gäller t ex vandringshinder och enskilda avlopp. Länsstyrelsen i Värmland har arbetat med att ta in uppgifter på hur verksamhetsutövarnas egenkontroll förhåller sig till de parametrar som är avgörande för bedömningen av god ekologisk och kemisk status. Eftersom arbetat har visat sig bristfälligt så fortsätter man med detta arbete under (48)

32 C.) Har länsstyrelserna påbörjat översyn av kap 11 verksamheter? Alla län har nu påbörjat arbetet med en översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken. Flertalet länsstyrelser hänvisar till arbetet regeringsuppdrag 57 (RB 2012) och att detta arbete ledde fram till ett antal tillsynsobjekt, delvis utifrån avrinningsområdesperspektiv. För vissa län har regeringsuppdrag 57 inneburit att man fått en bra bild av åtgärdsbehovet och möjligheten för måluppfyllelse. Även för norrlandslän har arbetet varit positivt, men med tanke på omfattningen på behovet av tillsynsoch omprövningsinsatser så blir resursbristen påfallande. För att kunna avgöra behovet av omprövning krävs ett omfattande tillsynsarbete. Under året har många av länsstyrelserna arbetat med att utöva tillsyn på ett antal av dessa objekt och arbetet fortsätter kommande år. Under arbetets gång har det visat sig att vissa av tillsynsobjekten saknar tillstånd. Detta innebär att det inte är aktuellt med omprövning i dessa fall. I vissa län har inventeringen inneburit att det konkreta åtgärdsarbetet har tagit ett steg framåt och t ex länsstyrelsen i Stockholms län redovisar att det pågår en diskussion om utrivning av tre dammar. Dock påpekar ett antal av länsstyrelsen problematiken med driva omprövningar p g a den krävande bevisbördan och den juridiska processen. Flera av länsstyrelsen lyfter förväntningar och förhoppningar om förändringar i lagstiftningen när Vattenverksamhetsutredningen presenteras. Förändringar i lagstiftningen kan innebära att processen rörande kap 11 ärende blir tydligare och går snabbare, samt att föråldrade regler kan uppdateras. En förändrad lagstiftning kan hantera de frågeställningar som är aktuella i dagens vattenverksamheter och inte fokusera på historiska skeenden. 32(48)

33 Åtgärd Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Flertalet länsstyrelser skriver att arbetet med egenkontrollprogram har varit en integrerad del av i länsstyrelserna kontakter med verksamhetutövarna som sker bl a genom tillsyn, prövning eller olika samverkansformer. I årets rapportering har 17 Länsstyrelser svarat att de under året har arbetat med att utveckla befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnade recipientkontrollprogram), inkluderat vattenförvaltningens behov eller med avseende på den information som finns för vattenförekomsterna. Som exempel har länsstyrelsen i Halland ställt krav på egenkontroll i tillståndsärenden kopplat till jordbruksverksamhet med hänvisning bl a till miljökvalitetsnormer i vatten. Vissa län svarar att kraven på egenkontrollprogram sker löpande inom ramen för ordinarie tillsyn, medan andra län har intensifierat arbetet inom ramen för olika projekt. Projekten har ofta till syfte att utreda hur fler verksamhetsutövare kan bli delaktiga i recipientkontrollen, samt i finansieringen av densamma B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Trots att länens svar på fråga 29 B visar att ungefär lika många svarat att strategi finns som att en sådan saknas så visar tillhörande texter till svaren på att en uttrycklig skriftlig strategi för arbetet med åtgärd 29 saknas i en stor majoritet län. Däremot beskrivs i 33(48)

34 svaren behov av att utveckla arbetet med strategier för egenkontrollprogram i de flesta län. Nedan redovisa länsstyrelsen i Värmlands svar som exempel på ett strategiskt arbete som är genomarbetat utifrån vattenförvaltningens krav: För tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken: ~Egenkontrollen kommer att kvalitetsgranskas utifrån svaren i det frågeformulär som används. I den mån svaren behöver kompletteras så kommer Länsstyrelsen att förelägga verksamhetsutövarna att komplettera. Verksamheter som släpper ut föroreningar till en vattenförekomst som inte uppnår god status prioriteras. Verksamheter med utsläpp av SFÄ eller prioriterade ämnen där dessa ämnen inte ingår i egenkontrollen föreläggs om egenkontroll. I så fall föreläggs även om flödesmätningar för att kunna göra en bördefördelning per avrinningsområde. Utöver detta så granskas resultaten från egenkontrollen i de årliga miljörapporterna. För tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken: Länsstyrelsen kommer 2014 initiera tillsyn av egenkontrollen i första hand av de ägare/verksamhetsutövare som fått information om kravet på egenkontroll. Till övriga som har inkommit med svar angående vilken/vilka som är verksamhetsutövare kommer först broschyren med information om kravet på egenkontroll att skickas ut. För dammar där inga uppgifter erhållits kommer Länsstyrelsen att fortsätta söka fastställa om det finns någon ansvarig verksamhetsutövare. C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Sammanlagt 16 Länsstyrelser svarar att de anpassat sin tillsyn och tillsynsvägledning på ett sätt som möjliggör bedömningen av verksamhetens inverkan på vattenkvaliteten utifrån ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Flera län att de genom olika projekt arbetar för att få in MKN för vatten i tillsyn och egenkontrollprogram, både vad gäller 9 och 11 kapp MB. Ett antal av länsstyrelserna lyfter även arbetet med att utveckla tillsynsvägledningen till stöd för kommunernas tillsynsarbete. Åtgärd Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Samtliga 21 länsstyrelser har svarat att de har upprättat eller har påbörjat arbetet med att upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete. Genomförandet i framtagandet av planerna skiljer sig åt mellan länen, då vissa län prioriterar att göra planen med fokus på avrinningsområden framför miljöproblem och vice versa, men i princip berör samtliga läns planer i någon form båda parametrarna. 34(48)

35 A.) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med att upprätta en plan för prioritering av avrinningsområden? Flertalet län hänvisar till arbete med att upprätta planer som de redovisat i tidigare återrapporteringar och beskriver hur arbetet fortlöper. Länsstyrelserna i både Halland och Skåne län lyfter i sina svar fram problematiken med att prioritera utifrån statusklassningen, eftersom en stor majoritet av deras respektive vattenförekomster inte uppnår god status. I sina svar lyfter länsstyrelserna arbetet med sina strategier för att få till det tvärsektoriella vattenrelaterat åtgärdsarbete internt på respektive myndighet. Utformningen av arbetet skiljer sig åt mellan länsstyrelserna, men syftar till att tydliggöra ansvar och samordning mellan samtliga enheter och avdelningar som på något sätt arbetar med vatten. Flertalet av länsstyrelserna har med planen i sin verksamhetsplanering och integrerar därmed genomförandet av åtgärd 30 med övriga vattenrelaterade uppdrag. Några av länsstyrelserna visar i sina svar på en frustration över knappa resurser och viss oro över avsaknaden av resurser för att genomföra de i planen föreslagna åtgärderna. B.) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, d.v.s. har arbetet gjorts och planerats med angränsande län? De flesta länen (16) svarar att de arbetar länsövergripande med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv. Ett par län har valt bort detta synsätt och valt andra utgångspunkter som prioritering för sitt åtgärdsarbete. Dock säger samtliga län att man vid behov samverkar i olika frågor och sakområden. För Dalarna och Gotlands län överensstämmer länsgränsernas administrativa gräns med avrinningsområdenas naturgivna gränser och därmed behövs ingen samverkan på avrinningsområdes nivå. I sina svar nämner länsstyrelserna att samarbetet över länsgränserna oftast sker mellan beredningssekretariaten. Under 2013 har arbetet intensifierat med hänvisning till arbetet med att ta fram underlag till vattenförvaltningens reviderad Förvaltningsplan och Åtgärdsprogram. Av stor betydelse är även arbetet med befintliga vattenråd, olika 35(48)

36 kompetensnätverk mellan länen, samt arbetet med underlagsdokumenten för det kommande. De län som inte arbetar med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, hänvisar till att de gör sina planer utifrån det område som de har rådighet över. Åtgärd Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A.) Hur arbetar eller avser länsstyrelsen att arbeta med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenade ämnen, till de vatten förekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status? Hur integreras detta arbete i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Av de 21 länsstyrelserna svarar 20 (Norrbotten har inte svarat) att de arbetar löpande med föroreningsskadade mark- och vattenområden och att det är ett arbete som till sin natur är tvärsektoriellt. Detta gör i sin tur att det blir omfattande kontakter inom respektive länsstyrelse, liksom med andra myndigheter, kommuner, verksamhetsutövare, m fl. De flesta länen säger att de i första hand prioriterar objekt utifrån de som har en hög riskklass, när de inventerats enligt metodiken i MIFO (metodik för inventering av förorenade områden, NV rapport 4918). I praktiken innebär detta ofta att de förorenade områden som påverkar vattenförekomster, som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status, prioriteras aktivt i verksamheten. Arbetet på länsstyrelserna kan exemplifieras genom arbetet på länsstyrelsen i Kalmar län, där man vart tredje år tar fram ett regionalt program för efterbehandling av förorenade områden. För att ett område ska prioriteras enligt Naturvårdsverkets kriterier för eventuell statlig finansiering ska det innebära ett akut och allvarligt hot mot människors hälsa, eller mot naturområden med stora skyddsvärden eller mot betydande vattenförsörjningsintressen. De vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status i länet beskrivs i det regionala programmet för efterbehandling. B.) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, d.v.s. har arbetet gjorts och planeras arbetet att göras tillsammans med angränsande län? Svaren på denna fråga har en stor spridning mellan länen och det blir tydligt att länsstyrelserna har valt olika förhållningssätt till om och hur de väljer att arbeta med föroreningsskadade mark- och vattenområde utifrån ett avrinningsperspektiv. Det är 20 av de 21 länsstyrelserna som har svarat på frågan. Drygt hälften av länen, 13, säger i sina svar att de arbetar länsövergripande och ur ett avrinningsperspektiv. De poängterar dock att föroreningsskadade mark- och vattenområden oftast har en lokal påverkan och inte belastar angränsande vattenförekomster. I de fall då föroreningen påverkar en större del av ett avrinningsområde och det därmed kan finnas behov, så försöker man samverka länsövergripande. T ex svarar Stockholms läns länsstyrelse att man främst arbetar med tillsynsvägledning och i arbetet med att åtgärda föroreningsskadade vattenförekomster är vattenförvaltningen en av flera prioriteringsgrunder. 36(48)

37 Länsstyrelsen i Södermanlands län svarar att detta inte är en fråga som länsstyrelsen äger, utan att prioriteringen sker utifrån de branscher som Naturvårdsverket har sagt ska inventeras. På samma sätt lyfter Värmland i sitt svar att länsstyrelsens arbete med förorenade områden finansieras av särskilda öronmärkta medel till länet och då blir det svårt att göra prioriteringar över länsgränsen. I sitt svar har Jämtlands län sammanfattat det förhållningssätt som flertalet av länen på olika sätt har lyft fram i sina svar. Jämtlands län skriver i sitt svar: Vid genomförandet vägs vattenförvaltningsaspekten in i den samlade prioriteringen av insatser/åtgärder för föroreningsskadade mark- och vattenområden. Resurserna för genomförandet, genom konkreta saneringsåtgärder, är dock begränsad och styrs, förutom av miljöbalkens 10 kapitel, främst av de nationella vägledningarna för EBH (efterbehandling förorenade områden) och Naturvårdsverkets prioriteringar. Åtgärd Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Som föregående år så anger alla länsstyrelser att åtgärden är pågående. I de län som ingår i Greppa Näringen anger länsstyrelserna att de tillsammans med rådgivningsföretag, lantbrukare, LRF m fl. arbetar med de konkreta rådgivningsmodulerna. Främst sker detta arbete med individuell rådgivning på gårdsnivå, men man har även grupprådgivningar vad gäller t ex klimatfrågor och i vissa områden arbetar man med olika former av vattendragsgrupper. Det är fler län än tidigare som i årets återrapportering lyfter ett mer målinriktat arbetessätt, med riktad Greppa Näringen rådgivning till verksamhetsutövare i vattenförekomster som inte når god ekologisk status. Även de nordligaste länsstyrelserna, som inte ingår i Greppa Näringen, har prioriterat lantbruksrådgivning till de områden som inte uppnått god ekologisk status p.g.a. av övergödning. Denna rådgivning finansieras huvudsakligen av medel från landsbygdsprogrammet. Överlag så anger länsstyrelserna i sina svar att man upplever arbetet med Greppa Näringen som positivt och konstruktivt. En avgörande faktor för det framgångsrika arbetet är att det finns en finansiering som gör det möjligt att få igång åtgärder. B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? De länsstyrelser som berörs av verksamheten inom Greppa Näringen anger även för Återrapporetingen 2013 att de inom ramen för arbetet med Greppa Näringen har ett mycket gott och omfattande samarbete med Jordbruksverket och stor nytta av det övergripande arbete som genomförs. Länsstyrelserna deltar i Jordbruksverkets olika styroch arbetsgrupper, kurser och fortbildningar, samt i de olika nätverk som bedrivs inom Greppa Näringen. 37(48)

38 Åtgärd Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Länsstyrelserna arbetar fortsättningsvis med behörighetsutbildningar för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. Målet är att öka riskmedvetenheten vid hantering och fokus läggs ofta på information om skydd av vatten. Behörighetskurser och repetitionskurser hålls även för växtskyddsmedel i trädgård, golfbanor och andra grönytor i stadsmiljö. Prioritering av områden görs på olika sätt. Många anger att man prioriterar genom arbetet med Greppa näringen. Andra anger att ingen prioritering görs eftersom frågan är lika stor/liten i hela länet och att arbetet därför ser likadant ut för alla områden. Ibland styrs frågan mer av lantbrukarnas efterfrågan på information än vattenförekomsters status. Skåne län och även Västmanlands län anser att det sker för lite rådgivning inom Greppa Näringen vad gäller att minska användningen och förbättra hanteringen av växtskyddsmedel. Dessa två länsstyrelser lyfter specifikt problem med grundvatten och behov av att öka åtgärdsarbetet rörande dessa frågor. Arbetet med rådgivning och utbildning har pågått länge på länsstyrelserna och det fortsätter i invanda spår och frågor rörande vattenförvaltning har hittills inte så stort genomslag. B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? Som tidigare år svarar flertalet länsstyrelser att de har ett bra samarbete med Jordbruksverket. Länsstyrelserna förlitar sig mycket till Jordbruksverkets verksamheter och kunnande vad gäller växtskyddsfrågor. Samverkan sker framförallt genom rådgivningsverksamheten i Greppa näringen och via arbetet med behörighetsutbildningar. Jordbruksverket ger även stöd i form av föreskrifter, informationsmaterial m.m. Åtgärd Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. 20 länsstyrelser har arbetat med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status under Flertalet länsstyrelser har kommit lång i inventeringarna och sammanfattar resultaten i rapporter och informationsmaterial. Flertalet har jobbat i projektform antingen inom den egna länsstyrelsen eller i samarbetsprojekt mellan flera länsstyrelser. Arbetsformerna varierar mellan länsstyrelserna men flertalet utför kartläggningen av kulturmiljövärden i och vid vatten 38(48)

39 genom byråmässiga inventeringar och hämtar underlagsdata från befintliga inventeringar, dokumentationer och planeringsunderlag, geografisk litteratur samt biotopkarteringar av vattendrag, dammregister etc. Utöver detta arbete är det flera länsstyrelser som har utfört fältmässiga inventeringar. I Västerhavets vattendistrikt pågår samarbetsprojektet Vakul vattenförvaltning och Kulturmiljö mellan länsstyrelserna och i Södra Östersjöns vattendistrikt pågår projektet "Kulturmiljö och vattenförvaltning - planeringsunderlag" Länsstyrelsen i Västernorrland har färdigställt sin kartläggning under 2013 informerat om arbetet med en folder för de viktigaste lämningstyperna med koppling till vattenverksamhet. Foldern finns tillgänglig digitalt och trycks och distribueras till alla hembygdsföreningar i länet. Länsstyrelsen i Halland har under 2013 etablerat ett samarbete med Skogsstyrelsen där arbetslag inom ramen för arbetsmarknadssatsning har inventerat utmed sjöar- och vattendrag med avseende på kulturlämningar. Länsstyrelsen har i detta samarbete stått för utbildningsinsatser och inventeringsmetodik. Arbetet under 2014 kommer fortsatt bedrivas utifrån framarbetad metodik. Inventeringsmaterialet från Skogsstyrelsen ska kvalitetsäkras och komplettera och tillföras befintliga karakteriseringar. 39(48)

40 Kommunernas återrapportering Kommunerna har redovisat genomförandet av åtgärderna till vattenmyndigheterna genom att svara på ett antal frågor i en enkät på webben. Information kring detta skickades ut via e-post till kommunernas officiella adresser för vidarebefordran till rätt handläggare inom kommunen. I årets sammanställning har vattenmyndigheterna valt att ta med alla kommuner som kommit in med sina svar senast den 8 mars. Totalt ingår 232 kommuner i sammanställningen. Ytterligare svar från ett antal kommuner har på grund av tekniska svårigheter eller sent inkommande inte kunnat tas med i denna sammanställning. Dessa svar kommer dock att redovisas på vattenmyndighetens webbsida samt tas med i vattenmyndigheternas fortsatta arbete med kommande åtgärdsprogram. I 2013 års återrapportering märks att åtgärdsarbetet hos kommunerna går framåt. Särskilt åtgärd 37 om vatten- och avloppsplaner, då sammanlagt 37 nya vatten och avloppsplaner har antagits under året. Men även arbetet med planläggning, tillsyn av verksamheter, förorenade områden och enskilda avlopp har stärkts då omkring ytterligare ca 30 kommuner svarat positivt på frågeställningarna om åtgärderna i jämförelse med föregående år. Arbetet med att skydda vattentäkter, både allmänna och enskilda, verkar inte följa samma positiva utveckling. Det har bland annat framkommit att det finns ett stort behov av vägledning för hur kommunerna kan arbeta med skydd av enskilda vattentäkter för att uppfylla direktivets krav. Nedan återges de olika åtgärderna som är riktade till kommunerna, de frågor som funnits i frågeformuläret och en sammanfattning av svaren. I sammanställningen lyfts några kommuner fram som exempel på hur kommunerna genomför åtgärderna. Vattenmyndigheterna har utökat sin samverkan med kommunerna på distrikts och länsnivå. Samverkan bör fördjupas ytterligare för att tydligöra det arbete som utförs på lokal nivå och underlätta arbetet framförallt för mindre kommuner. Inför kommande åtgärdsprogram förs diskussioner med handläggare på kommunerna i olika sakfrågor för att förtydliga bilden av vilka praktiska möjligheter och utmaningar som föreligger i genomförande av. Kommunernas fullständiga svar återfinns på vattenmyndigheternas webbsida. 40(48)

41 Åtgärd Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Finns det någon form av plan eller beslut som gäller tillsynen av verksamheter och/eller föroreningsskadade områden, där hänsyn tas till beslutade miljökvalitetsnormer för vatten? 177 kommuner svarar att det finns en sådan plan eller beslut vilket är en ökning jämfört med föregående år då 144 kommuner svarade ja på frågan. Miljökvalitetsnormerna finns med i så väl tillsynsplaner och översiktsplaner som i verksamhetsplaner. I Helsingborg stads tillsynsplan prioriteras verksamheter som bedöms ha störst miljöpåverkan och i kommunens miljöprogram finns flera åtgärdspunkter rörande vattenkvalitet som ska genomföras till Bland annat så ska viktiga inströmningsområden för grundvatten ha identifierats och en tidplan för skydd av dessa ha upprättats. I Finspångs kommuns översiktsplan pekas förorenade områden och vattenförekomsternas status ut samt vilka försiktighetsmått som måste vidtas vid fortsatt utveckling av kommunen. Som en följd av översiktsplanen ska en handlingsplan för förorenade områden tas fram. I kommunens tillsynsplan är miljökvalitetsnormer styrande för utformningen av tillsyn över miljöfarlig verksamhet. Bjuvs kommun anger att de arbetar med att kartlägga verksamheter med utsläpp till vatten och deras påverkan på vattendragen utifrån miljökvalitetsnormerna, Kommunen kartlägger även specifikt verksamheter som använder prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen. B) Om kommunen inte har en sådan plan som avses i fråga A, avser kommunen i så fall att omarbeta detta med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? Många kommuner hänvisar till att hänsyn till miljökvalitetsnormerna tas i arbetet med tillsyn och planering även om en särskild plan för detta ändamål inte har tagits fram. Flera kommuner anger att man lagt särskilt fokus på miljökvalitetsnormerna för vatten inom vissa arbetsområden som exempelvis enskilda avlopp. 41(48)

42 Åtgärd Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. A) och B) Har kommunen sedan 2009 fastställt områden med krav på högskyddsnivå för enskilda avlopp för områden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status? Om ja på fråga A, har vattenmyndighetens underlag (t.ex. VISS, vattenkartan åtgärdsprogram) använts? 160 kommuner svarar att kommunen fastställt områden med högskyddsnivå för enskilda avlopp sedan 2009, för områden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 136 av dessa har använt sig av Vattenmyndighetens underlag vid utredning av hög skyddsnivå. Flera kommuner skriver att de infört krav på hög skyddsnivå i hela kommunen. Några svarar att kommunen tagit fram riktlinjer och arbetar med att ta fram sådana områden. Bland de kommuner som svarat nej på frågan anger flera att bedömning av skyddsnivå avgörs från fall till fall, att det inte förekommer problem med övergödning i kommunernas vattenförekomster eller att det finns få eller inga enskilda avlopp inom kommunen. C) Om nej på fråga A, finns det en plan, beslut eller liknande för utredning av hög skyddsnivå? 33 kommuner svarar att det finns en plan eller liknande för hur man ska arbeta med hög skyddsnivå. 42(48)

43 Åtgärd 34 Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. A) Finns det vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för samtliga kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser? 97 kommuner svarar att de har vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för samtliga av sina dricksvattentäkter. Förutsättningarna varierar också mellan kommunerna, Vissa kommuner har ett stort antal vattentäkter medan andra helt saknar vattentäkt inom kommunens gränser. B) Finns vattenskyddsområden där kommunen bedömer att vattenskyddsområdet/bestämmelserna är otillfredsställande? 56 kommuner svarar att det finns vattenskyddsområden eller bestämmelser som bedöms som otillfredsställande. På frågan om hur kommunerna avser att åtgärda bristerna anger många kommuner att arbete pågår med att inrätta nya och revidera äldre vattenskyddsområden med tillhörande skyddsföreskrifter. Andra åtgärder som planeras är bland annat informationsinsatser och nedläggning av vattentäkter som inte lever upp till kraven. Trelleborgs kommun svarar att de arbetar med vattenförsörjningsplanering i samband med framtagande av VA-plan och att kommunen avser att beslut om framtida vattenförsörjning innan C) Om kommunen har vattentäkter som helt saknar vattenskyddsområden och/eller skyddsbestämmelser, hur planerar kommunen att skydda dessa? Flera kommuner svarar att skydd kan uppnås bland annat genom framtagande av dagvattenpolicy, genom provtagning och riktad tillsyn mot enskilda avlopp, jordbruk och reningsverk samt genom att inrätta lokala föreskrifter. Haparanda kommun svarar att Torne älv som är ytvattentäkt och gränsälv till Finland saknar vattenskyddsområde men att den skyddas mot förorening t.ex. genom tillsyn enligt miljöbalken av enskilda avlopp, jordbruk och kommunala reningsverk. 43(48)

44 Åtgärd 35 Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 /dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. A) Har kommunen vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för samtliga icke kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser? Endast 16 av de kommuner som svarat anger att de har vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för samtliga icke kommunala dricksvattentäkter. Det är en minskning jämfört med föregående år. Flera kommuner påpekar dock att det inte finns några icke kommunala dricksvattentäkter inom kommunens gränser. B) Hur arbetar kommunen för att skydda de icke kommunala dricksvattentäkterna? Leksands kommun anger att de inventerar vattenledningsföreningar och att det ska utredas om lokala föreskrifter kan skydda grundvatten i områden där särskilt behov finns och annat skydd saknas. Falkenbergs kommun anger att de har fem större icke kommunala vattentäkter. En av dem har vattenskyddsområde med föreskrifter. För en annan av dem pågår utredning om införande av kommunalt verksamhetsområde. För de resterande tre vattentäkterna har arbetet med att ta fram vattenskyddsområden påbörjats. Övriga skyddsåtgärder som tas upp är tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen, framtagande av VA-planer samt rådgivning och information. Flera kommuner skriver också att man arbetar med att kartlägga och inventera dricksvattentäkter som inte är kommunala. 44(48)

45 Åtgärd 36 Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. A) Finns det program, beslut eller annat initiativ inom kommunen för hur prövning (bygglov m.m.) genomförs med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? 114 kommuner svarar att det finns ett program, beslut eller annat initiativ inom kommunen för hur prövning genomförs med hänsyn till miljökvalitetsnormerna vilket är en ökning jämfört med föregående år. Skellefteå kommun skriver att hänsyn tas till statusklassningar och miljökvalitetsnormer vid olika beslut, exempelvis strandskydd, bygglov, vattenverksamhet m.m. Som underlag används VISS och vattenkartan. I Lerum kommuns vattenöversikt finns en åtgärd som innebär att inga nya verksamheter ska godkännas vid bygglovsprövning, detaljplanering eller prövning om de riskerar att bidra till att miljökvalitetsnorm inte kan uppnås. B) Finns det program, beslut eller annat initiativ för hur kommunen i fysisk planering tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? 158 kommuner svarar att det finns ett program, beslut eller annat initiativ för hur kommunen tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten i arbetet med fysisk planering. I Stockholm stads översiktplan är en av planeringsinriktningarna god vattenkvalitet i sjöar och vattendrag. Förutsättningar för stadens planering är förutom Östra Mälarens vattenskyddsområde och Stockholms vattenprograms mål, även miljökvalitetsnormer och Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vid planering för bebyggelse, trafikanläggningar eller ändrad markanvändning ska principerna i Stockholms dagvattenstrategi tillämpas. Vid detaljplanering beaktas såväl vattenskyddsområdet som miljökvalitetsnormer för vatten och dagvattenfrågor. Malmö stad anger att de under framtagandet av översiktsplanen tar upp miljökvalitetsnormer för vatten i miljökonsekvensbeskrivningen, vilka arbetas in i de anslutande dokumenten Plan för Malmös vatten, där även grundvatten, dricksvattenförsörjning, dagvattenhantering, VA planering m.m. ingår. 45(48)

46 Åtgärd 37 Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. A)Har kommunen någon form av övergripande/strategisk vatten- och avloppsvattenplan? 112 kommuner svarar att de har någon form av övergripande, strategisk vattenoch avloppsvattenplan. Samma siffra föregående år var 75 kommuner. Sigtuna kommun skriver att de har en vattenplan som utgår från miljökvalitetsnormer. Varje enskild vattenförekomst beskrivs utifrån status, risk och påverkansfaktorerer och ett övergripande åtgärdsförslag finns för varje vattenobjekt. I en åtgärdsdatabas redovisas planerade och genomförda åtgärder vilka utgör underlag för verksamhetsplan och budget. Kommunens VA-plan innehåller strategier för VA-lösningar och krav ställs utgående från miljökvalitetsnormer, både vid befintlig bebyggelse samt vid planering av ny eller ändrad bebyggelse. B) Om nej på fråga A, tänker kommunen ta fram en sådan under 2014? 103 kommuner svarar att de har för avsikt att ta fram någon form av övergripande/strategisk vatten- och avloppsvattenplan under (48)